Vardagsval och vardagskval. En studie om hur studenter förhåller sig till miljö och hållbar utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vardagsval och vardagskval. En studie om hur studenter förhåller sig till miljö och hållbar utveckling"

Transkript

1 Vardagsval och vardagskval En studie om hur studenter förhåller sig till miljö och hållbar utveckling Uppsats för Fortsättningskurs C I Etnologi Uppsala universitet Handledare: Karin S. Lindelöf Sandra Hake Vårterminen 2012

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 Syfte... 4 Frågeställningar 4 Material och metod Reflexivitet Teoretiska utgångspunkter och begrepp Litteratur... 7 Disposition... 7 VÄRLDEN OCH JAG... 9 Mediebevakning av DN 9 Hållbar utveckling, vad betyder det? Samhället och individen. 12 Vad man kan göra Ta till sig och förstå konsekvenserna Motstånd.. 18 VAL Val i vardagen Vanor Matvanor KONSUMTION Konsumtionsmönster och tankar kring dem Matinköp Kläder och elektronik. 27 LIVSSTIL.. 28 Att transportera sig i vardagen. 29 Att resa utomlands Uppväxten och familjen. 31 2

3 Tankar om miljödebatten i media och populärkulturen 33 SAMMANFATTNING. 34 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 35 BILAGA 37 Nyhetsartiklar DN. 37 3

4 INLEDNING Miljöintresset är stort i Sverige idag. Det är den allmänna uppfattningen (J Lundgren 1999). Är det så? Hur yttrar det sig i så fall? När man går bland hyllorna i mataffären, hur tänker man då? Vad jag "bör göra" och vad jag gör kanske inte stämmer överens, varken ur miljöhänsyn eller med den egna grundtanken om hur man vill leva och handla. Vad grundar jag vad jag "bör göra" på? Hur ser normen ut? Vi lever i ett samhälle där vi inte riktigt vet hur vi skall bete oss när det gäller miljö och hällbar utvecklig för att göra "rätt". Vad får våra val för konsekvenser och på vilka grunder skall vi göra våra val? Det finns många bud. Är man en dålig människa om man inte vill vara miljövänlig? Många känner en viss skuld. En skuld de inte riktigt vet från vem eller var de fått den. Hur förhåller sig studenter i sin vardag till dessa val? Hur förklarar man att man vill vara miljövänlig men ändå älskar att resa? Jag vill diskutera dessa ämnen kring miljö och hållbar utveckling för att ta reda på hur "snacket går", vad funderar man på? Genom att skapa förståelse hoppas jag kunna bidra med kunskap om synen på, och tankarna kring miljö och hållbar utveckling. Att svenskarna är ett naturälskande folk är en stereotyp som redan återfinns i Gustav Sandbärgs bok om det svenska folklynnet från Till denna föreställning har senare ofta fogats ett antagande om att vår kärlek till naturen även skapat ett typiskt svenskt miljömedvetande. Det finns all anledning att vara försiktig med sådana nationella generaliseringar, liksom med allt för snabba kopplingar mellan naturkärlek och miljöengagemang (Löfgren 1992:9). Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur människor, i det här fallet studenter, i sin vardag förhåller sig till hållbar utveckling och miljö. Vilka val och beslut gör man i sin vardag och varför? Hur förhåller man sig till de stora miljöproblem vår jord har, och informationen om dem? Frågeställningar Hur får människor sina resvanor, konsumtionsvanor och levnadsvanor? Vad gör folk för val när de reser på semester, när de går och handlar mat eller när de transporterar sig i sin vardag? 4

5 Vad grundar de sina val på? Hur förhåller sig den enskilda människan till problemen i världen idag vad gäller miljö och vår ohållbara utveckling? Människan gör dessa val i en vardaglig kontext, där flera delar samspelar. Vad är/menas med vanor och rutiner och hur präglar de våra vardagliga val? Material och metod Materialet består av kvalitativa intervjuer med studenter vid Uppsala universitet. Intervjuerna har genomförts som samtalsintervjuer utifrån ett intervjumanus som behandlar uppsatsens syfte och fält. Syftet med samtalsintervjuerna har varit att samla in empiriskt material som visar på hur informanterna tänker kring sina konsumtions-, transport- och levnadsval. Deras tankar och förhållningssätt till hållbar utveckling och miljö har behandlats. Förutom intervjuerna har jag också ett mediematerial. Informanterna Alla fyra informanterna är inflyttade från andra orter och städer till Uppsala för att studera. De är mellan 22 och 26 år gamla och studerar på Engelska parken, Historisk- filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet. Mediematerial Uppsatsens mediematerial består av alla artiklar behandlande hållbar utveckling och miljö i Dagens Nyheter (DN) under perioden , och består sammanlagt av sju artiklar. Artiklarna medföljer uppsatsen som bilaga. Reflexivitet En utmaning har varit att skriva ett intervjumanus på ett sätt där mina personliga tankar och åsikter inte lyser igenom. Att inte ställa ledande frågor har varit något jag ständigt haft i bakhuvudet under intervjuerna. Jag har funderat på problematiken kring moral och ansvar rörande detta ämne med syfte att inte få informanterna att känna sig som dåliga samhällsmedborgare. Det är ett känsligt ämne på det sättet att få vill framstå som miljöbovar eller som personer som inte tänker på andra. Jag har ställt öppna frågor och undvikt alla typer av värderingar för att på så sätt förhoppningsvis ha fått så ärliga svar som möjligt. Jag har på alla sätt undvikt varför frågorna, detta för att undvika en situation där informanten upplever att han/hon måste försvara sig och sitt handlande. Jag har dock kommit fram till att min oro 5

6 för detta endast speglade mina egna åsikter. Under mina intervjuer fick jag känslan av att de svarade ärligt och inte svarade vad som skulle vara korrekt utifrån miljösynpunkt. Teoretiska utgångspunkter och begrepp Jag utgår ifrån individualitet och reflexivitet som båda har sin plats i modernitetsteorin. Det sena 1900-talet karakteriseras av ökad individualism. Vi är mer upptagna av oss själva och mindre av det allmänna. Idag talas det mycket om att ta eget ansvar. Det som avses är att människor måste sluta upp att förlita sig på att samhället skall reda upp deras liv. Vi skall lära oss att ta ansvar över alla aspekter av vårt liv (Den bløde tunnel 1992 i Livsstil och miljö 1999). Man måste skilja på det individen säger sig vilja göra och det hon faktiskt gör. Attityden innehåller handlingsberedskap, men den utlöser inte nödvändigtvis handlingar. Mellan avsikt och handling finns många faktorer som är både påskyndande och hämmande för handling (Lindén 1994:71). Modernismen skiljer sig från föregående epoker på det sätt sociala roller är vaga och spelas upp på en mångfald arenor. Detta speglar en social och ekonomisk struktur i vilken det är viktigt att vara beredd på förändring och att vid behov kunna omdefiniera sin sociala position. Detta skapar en hög grad av reflexivitet som innebär att sociala praktiker kontinuerligt omvärderas av individen och kollektivet (Henriksson 2008:29). När någonting uppfattas som ett tvång kan det bidra till att man känner ett behov av självbestämmande, människor reagerar ofta negativt på förändringar av sin livsstil när det kommenderas från statligt håll. Exempelvis: du måste ändra livsstil, du måste äta mer miljövänlig mat. Förutom känslan av tvång spelar otydligheten en stor roll, man beskriver sällan konkret hur förändringen man vill uppnå skall förverkligas. Bristen på konkreta och entydiga förändringar som bör göras gör att människor förlorar förtroendet och fortsätter efter gamla mönster (J Lundgren 1996). Det har i olika sammanhang funnits en tendens att uppfatta miljöproblemen som något skilt från vardagslivet (J Lundgren 1992:5). Miljö Ordet miljö härstammar från franskans milieu vilket betyder mitt, motsvarande ord på latin är me dius lo cus vilket i sin tur betyder i mitten, befintligt ställe, omgivning, omgivande förhållanden. Ordet används särskilt när det är fråga om samspelet mellan omgivningen och 6

7 däri verkande människor, djur, växter eller andra organismer. Som ekologisk fackterm är det detsamma som biotop (NE ). Miljömedvetenhet Medvetenhet; uppnådd djupare insikt, att ha något klart för sig (NE ). Litteratur Som huvudbok har jag använt etnologen Greger Henrikssons avhandling Stockholmarnas resvanor mellan trängselskatt och klimatdebatt (2008) och det är också ur den som min uppsats tar avstamp. Henriksson undersöker Stockholmarnas resvanor, hur de planerar och väljer sina resor, han ifrågasätter begreppen vanor och rutiner och hur de förändras över tid. Jag har som sagt tagit avstamp från Henrikssons Avhandling men ämnar istället att bredare undersöka studenters förhållande till hållbar utveckling och miljö i sin vardag utifrån ett antal olika aspekter så som matvanor och konsumtion, resandet och resvanor är ett av mina ämnen, men en mindre del på grund av att ingen av mina informanter äger bil. Sociologen Anna-Lisa Lindén har skrivit flera böcker som behandlar miljö, bland annat i boken Människa och miljö (1994) där hon poängterar att "det största hotet mot vår miljö är mänsklig verksamhet." Lindén skriver bland annat om det faktum att många Svenskar har uppfattningen att de stora miljöproblemen befinner sig utomlands, utanför Sveriges gränser, vilket bidrar till låg aktivitet vad det gäller att försöka förändra sitt beteende på ett sådant sätt att det minskar miljöförstörelsen. Vidare har jag använt mig av Billy Ehn och Orvar Löfgrens bok Kulturanalyser (2004) för att analysera mitt material utifrån kulturell inlärning och hur människor lärs upp till att bli konsumenter. Hur mycket av sina vanor har informanterna med sig hemifrån, hur påverkade är informanterna av sina föräldrar och sin uppväxt sett utifrån hur de idag agerar vad gäller hållbar utveckling och miljö? Och av vilka blir de påverkade idag? Disposition Jag inleder med att presentera min mediebevakning av DN, vilken består av sju artiklar som följer i ordning från den äldsta till den nyaste. Därefter ställer jag frågan vad hållbar utveckling betyder och behandlar sedan under nästa rubrik hur samhället ser ut vad gäller miljö och hållbar utveckling och hur informanterna förhåller sig till det. Sedan handlar det om att veta vad man kan göra för att minska sin miljöpåverkan, är det svårt. Jag tar efter det upp 7

8 om det är svårt att se konsekvenserna av miljöpåverkan. Nästa kapitel handlar om val och vanor och kapitlet därefter behandlar konsumtion. konsumtion av mat, konsumtion av kläder och elektronik, hur ser konsumtionsmönstret ut hos informanten? Sista kapitlet går under namnet livsstil och tar upp resandet, hur transporterar man sig i sin vardag eller när man skall åka på semester? Avslutar med att redogöra för vad informanterna har för tankar kring miljödebatten i media och populärkulturen. Därefter följer en sammanfattning 8

9 VÄRLDEN OCH JAG Vi lever i berättelser. Vi är berättelser. Sent om natten lyssnar vi till våra egna andetag i mörkret och omskapar våra berättelser. Vi formar och finner berättelser som kan ses som kartor eller paradigm i vilka våra livsmål definieras; så börjar världen ändra sig och våra kartor fungerar inte längre, våra paradigm och berättelser fallerar, och på nytt måste vi uppfinna förklaringar till varför vi handlar som vi gör. (Kittredge 1994:75 i Ehn & Löfgren 2004:112.) Mediebevakning av DN Det här är menat att fungera som ett exempel på vilken information vi invånare och konsumenter får från medias håll. De sju artiklarna jag samlat in under perioden behandlar flera olika aspekter av hållbar utveckling och miljö. Den första artikeln, från den 13 mars har som rubrik: "Allt fler konsumenter väljer ekologisk mat". I ingressen står det: "Svenskarnas intresse för ekologiska produkter blir allt större ökade försäljningen för fjärde året i rad, visar en rapport från Krav (Krav är en miljömärkning av ekologisk mat som ställer krav på bl. a minskad klimatpåverkan) som presenteras idag". De produkter som säljer bäst är mjölk, ägg och kaffe. I artikeln presenteras en Sifo-undersökning som genomfördes tidigare i mars. Den visade att var femte konsument vill köpa mer Kravmärkt mat. Där framkom också att 53 procent köper Kravmärkt mat ibland och att 19 procent gör det så ofta de kan. Var femte konsument vill alltså köpa mer Kravmärkt mat, vad är det som hindrar i dagsläget? Är det utbudet, priset eller något annat? Vad menas med så ofta man kan? Vad är det som påverkar valet? Artikel nummer två är en debatt artikel från den 26 mars i vilken man visar på att det "inte ger någon effekt av att Sverige går före i klimatpolitiken". "Den direkta affekten av att ett enskilt land genomför klimatpolitiska åtgärder utan att få med sig resten av världen är sannolikt mindre än vad de flesta vill tro" skriver man. "Tanken är att andra länder skall ta efter. Men inom beteendevetenskapen saknas i stort sätt stöd för en sådan effekt." Om man som enskild människa kan uppleva att det känns meningslöst att själv försöka göra något åt miljön sätts det i nytt perspektiv, då det inte heller som nation går att påverka som förebild åt andra länder. I mitt intervjumaterial tas kollektivet och bekantskapskretsen upp som de som påverkar sättet man lever, dock tar alltså inte länder i en gemenskap som 9

10 exempelvis Europa efter varandra på samma sätt som studenterna tar efter varandra i Uppsala exempelvis vad det gäller cyklandet. Nästa artikel kommer från sidan "Skriv i DN" den 27 mars och är skriven av en läsare som är biolog vid Umeå universitet. Författaren ifrågasätter "varför ekonomisk tillväxt ses som självklar?" "När ekonomin växer ökar förbrukningen av naturresurser. Om vi skall klara de globala miljöhoten krävs därför någon form av justering där ekonomin anpassas till miljökraven." Detta bör inte vara något större problem skriver författaren, "flertalet studier har nämligen visat att människors lyckokänsla visserligen ökar med den materiella standarden, men bara till motsvarande den materiella standard vi hade i Sverige på 1960-talet, därutöver medför för flertalet större ekonomi ingen ökad lycka." Hur stämmer detta överens med mina informanter och deras val när det gäller vad de väljer att spendera sina pengar på? Är de beredda på att lägga mer pengar på exempelvis klimatsmart mat och välja bort att konsumera materiella ting? "När skepsis blir trångsynthet" är rubriken på artikel nummer fyra från den 13 april. I ingressen tas upp att "den moderna människan i praktiken är utlämnad åt att lita till experter för att kunna ta sig an utmaningar som klimatkrisen." I artikeln står det att "en modern människa tänker själv och vill varken uppfattas som blint lydande överheten eller lättlurat godtrogen. Paradoxalt nog kan denna sunda skepsis ganska lätt slå över i en lika osund trångsynthet." Kritiskt tänkande och självständighet präglar vår tid och det är både på gott och ont när det kommer till miljö och hållbar utveckling. Majoriteten av informanterna håller sig i gränslandet. De vet inte vem de skall lita på vad gäller information, vilket leder tillpassivitet och hopplöshet. Man vill samtidigt bejaka sig själv och fritt välja sin livsstil, då byggs det personliga handlandet på aktiva beslut att inte handla på ett sätt som är miljövänligt. Informanterna framhåller vid flera tillfällen kollektivet, samhället måste agera tillsammans, jag kan inte göra något själv, en person kan inte göra skillnad. Frågan är dock, vill man ingå i kollektivet? I artikel nummer fem från den 16 april ställs frågan: "Skulle du kunna tänka dig att minska din [kött]konsumtion?" till folk på stan. I rubriken under bildtexten står att läsa "Forskare: Klimatkris om vi inte halverar köttätandet." "köttproduktionen leder till stora utsläpp av den aggressiva växthusgasen dikväveoxid. Nu argumenterar forskare för att en halvering av västvärldens köttkonsumtion måste till för att förhindra en klimatkris." En man i 60årsåldern svarar att det skulle han gärna göra, men att han är utförsäkrad och inte har så mycket pengar att röra sig med. Han säger att han handlar billiga varor så som falukorv och 10

11 köttbullar. Att köpa ekologiskt och mycket grönsaker skulle vara betydligt dyrare säger han. En man i 30årsåldern svarar att han äter mindre kött nu än när han var liten, och han har pratat om att äta ännu mindre. Han säger att det är för hälsans skull inte klimataspekten. Han skulle kunna tänka sig att ersätta köttet med baljväxter, det fungerar bra avslutar han. Är det dyrare att köpa grönsaker och bönor än kött? Den första mannen anser det. Det handlar mycket om pris i matdiskussionen. Detta även bland mina informanter. Vad får maten kosta? Kan man tänka sig att dra in på något annat för att handla mer hållbart och miljöanpassat? Vad den yngre mannen säger när funderar på att dra ner på sin köttkonsumtion stämmer också in på min informant Niklas. De väljer i första hand sina matvaror och vanor utifrån vad som är bra och nyttigt för deras kroppar. Sin kropp, att må bra är ett projekt som ligger närmare den egna personen än klimatet, det handlar om avstånd och graden av konkrethet. Författarna till artikel nummer sex från den 24 april är av en annan åsikt är författaren till artikel nummer två, de tycker att "Sverige borde visa ledarskap." I dag finns inga ursäkter. Vi har god kunskap om de akuta risker mänskligheten möter och Sveriges regering bör nu driva flera strategiska frågor," skriver författarna. Författarna till denna artikel tror istället på ledarskapets kraft, att gå i framkant och visa vägen och påverka andra att följa efter. Vad är det för medel som skall göra att andra skall vilja ta efter? Mina informanter pekar på att det borde ske mer politiskt styre på miljöområdet, framförallt vad det gäller transport och konsumtion. Jag skriver längre fram i uppsatsen att det idag läggs stort ansvar på konsumenten. Mina informanter håller med, varför finns varor man inte borde köpa på marknaden? Det gör det så mycket svarare att göra valet i butiken, att avstå ifrån att köpa dessa varor. Den sista artikeln, från den 11 maj upplyser konsumenten om att "Närodlat inte alltid är det bästa." "Det kan vara mer klimatsmart att köpa fryst broccoli från Sydamerika än svensk närproducerad. Konsumenterna har lärt sig att närodlat är bäst, men så är inte alltid fallet visar en ny rapport som DN tagit del av." Rapporten vill "komplicera bilden och visa att det är fler variabler än avstånd till producenten som spelar roll." Artikeln vill förklara. Samtidigt visar den på hur svårt det är att handla mat som är bra för klimatet och miljön. I uppsatsen kommer jag ta upp problematiken kring de många olika miljömärkningarna och svårigheterna med att veta vad som är "bra" att handla i matväg. Också här handlar det om ett stort konsumentansvar om man som konsument vill vara miljövänlig när man handlar. Märkningen ger inte tillräcklig kunskap om vad som är den mest klimatsmarta varan när ekologiska tomater från Sverige, dessutom närodlade är sämre än 11

12 tomater från Spanien, då är det inte lätt för konsumenten i en vardag som handlar om mer än att köpa mat till middagen. Hållbar utveckling, vad betyder det? Begrepp lanserat i Brundtlandrapporten (rapport utarbetad av FN:s Världskommission för miljö och utveckling 1987 under ordförandeskap av Gro Harlem Brundtland), och där definierat som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Begreppet har fått omfattande spridning, och det råder bred enighet om att en hållbar utveckling bör vara det övergripande målet för samhällsutvecklingen lokalt och globalt. Hållbar utveckling förutsätter långsiktighet och helhetssyn samt ett globalt perspektiv. Begreppet ger dock utrymme för en mycket vid tolkning, och detta förklarar åtminstone delvis dess genomslag i den politiska retoriken(ne ). Informanterna tänker först och främst på miljön när de får frågan vad de tänker på när de hör begreppet hållbar utveckling. Att miljön skall hålla i längden, generationer framöver. Tankar rörande att det handlar om någon form av utopi framkommer också. Enligt Amanda handlar det om att det skall fungera med kravmärkt och lokalproducerad mat medan Niklas formulerar att det är en teori som samhället skall skapa, det handlar om att koppla samman biologi, sociologi och samhällsvetenskap och utifrån det skapa en hållbar utveckling. Anna säger att hållbar utveckling för henne betyder grön infrastruktur, omställning, decentralisering och utveckling av det lokala samhället. Tanken är att det lokala samhället skall få mer makt och egenbestämmande och på så sätt vara mindre beroende av omvärlden, vad gäller import, ekonomi med mera. Elsa tänker på organisationer så som Greenpeace. Hon poängterar att hon inte menar den privata komposten utan att det handlar om det ur ett globalt perspektiv. Det globala perspektivet, det är där det spelar en viktig roll, det är där en förändring kan göra skillnad. Samhället och individen AMANDA: Jag märkte det när jag for hem till Norrland, det är mycket vindkraftverk, speciellt uppe vid Högakusten. Då tänkte jag på det, det var ju mycket debatt förut, men det känns som att folk håller på att släppa det. Sen känns det som att det har blivit väldigt trendigt med allt miljötänk och medvetenhet. Det känns som att först var det total skräck men att det sen blev en livsstil, att vissa väljer det som en livsstil. Som en identitet. 12

13 Amanda berättar om en korridorsgranne här i Uppsala som nu flyttat till Gotland för att bo och arbeta i en ekoby, där de tillsammans odlar och arbetar med olika miljöprojekt, exempelvis försöker de rädda Östersjön. "Han blev så förbannad och ville ändra på saker, så då for han dit. Först var han arg och apatisk i sitt förhållande till miljöproblematiken, sedan gjorde han något åt det. Riktigt så radikal är inte jag i mina planer (Amanda)." ELSA: Det känns som att miljö är på modet och att alla skall vara miljömedvetna. Företag använder det som en täckmantel, fast de egentligen inte är det. Det har fått fokus i samhället i stort, men jag vet inte om folk bryr sig om det egentligen på riktigt. Amanda menar att omställningen mot ett mer hållbart samhälle måste ske kollektivt, "alla måste dela samma tankegång". Därför tror hon det är bra att det blir en livsstil, vilket hon tycker det håller på att bli. Det är bra att det inte bara är en fluga, att det inte går över. Det är något folk börjar anamma. "Jag jobbade i ett storkök där vi slängde allt avfall i samma tunna. Folket och företagen måste motiveras. Företagen måste vara med, det är jätteviktigt. Det är idag stor variation bland företagen. Vissa kök hade koll på läget, andra absolut inte (Amanda)." Hon tycker det behövs mer styrning från politikerna, eller snarare hjälp. "Det skall underlättas att vara miljövänlig. Det känns inte som att det miljövänliga är dyrare i alla lägen. Förstår inte att det är ett pengaproblem. Det borde bli billigare om man hanterar det rätt (Amanda)." Niklas framhåller också politisk styrning. NIKLAS: Om det skall funka, om vi skall ha en hållbar utveckling så måste det ju givetvis ske en korrigering från politiskt håll. Om vi exempelvis skall köra med elbilar så måste laddningsställen byggas. NIKLAS: När man har gett någonting till någon kan man inte bara ta det, det måste ske en smidig övergång, hitta alternativ som är fullt funktionella. Man kan inte backa, jag tror det är det viktigaste, man kan inte backa. Till exempel teknologiskt, det skulle leda till revolution. Folk skulle bli tokiga, om man skulle ta bort konstant tillgång till el exempelvis. Det tror jag verkligen. Niklas känner till viss del en skyldighet att försöka vara miljövänlig, sådant som han faktiskt kan göra, små korrigeringar som gör nytta. "Det kan jag tycka, det kan man fan göra. När 13

14 samhället har gjort det enkelt för mig att utföra vissa miljövänliga ting, visst, då gör jag det. Absolut. Det tycker jag är jättebra. Det finns dock fortfarande mycket som är superkrångligt (Niklas)". På frågan var denna skyldighet kommer ifrån svarar han: "den kommer väl ifrån den allmänna vetskapen om att vi sabbar miljön. Man gör det ju själv aktivt dagligen. Man måste ju göra sina val liksom och jag väljer till exempel likt de flesta, jag köper de teknikprylar jag vill ha och äter den mat jag känner för. Detta gör jag för att jag eftersträvar mer en livsstil än jag kanske eftersträvar att rädda planeten. Jag kanske hellre ägnar mitt liv åt att ha en härlig livsstil än ett ägna mitt liv åt att bry mig om miljön till 100 procent, för att för mig är inte det meningsfull av någon jävla anledning för då skulle jag dö, jag skulle bara vittra, jag skulle ha så tråkigt." Amanda tänker att, nu skall världen gå under, carpe diem, fånga dagen! Hon poängterar att man är aktör i sitt eget liv och måste agera. Hon känner dock hoppfullhet mitt i en katastrof säger hon. Hon såg ett avsnitt av Opera Winfreys Talkshow där de gav tips på vad man kan göra för miljön. Man kan göra små, små förändringar i sitt liv, duscha kortare, inte låta vattnet rinna när man borstar tänderna, diska inte under rinnande vatten, och begär inte kvitto när du tar ut pengar är exempel på, det är konkreta saker som är lätta att ta till sig och följa. Det är vardagsgrejer som fastnat hos Amanda. Niklas känner också hjälplöshet. Han ser det som att "nu har "de" erbjudit oss de här ekologiska varorna, men jaha, men nu är det någon som säger att de inte är bra heller, nähä, vad fan skall jag göra då? Rött kött är inte bra för hjärtat, köttindustrin är inte så bra, okej då köper jag fisk, nä det är utfiskat i hela jävla världen, då köper jag quorn, okej, men det är inte heller bra för det är framställt på ett konstigt sätt. Men det vet jag inte om det gör. Det är lite så resonemanget går. Så tillslut. Då köper jag min jävla fläskfilé. Det är så sjukt svårt att komma undan, man slår knut på sig själv hela tiden. Men det här kanske bara är mitt sätt att se på det. Och människor i min omgivnings sätt att se på det. Det behöver inte alls vara korrekt, ser man sig omkring ordentligt så kanske man hittar hyfsade lösningar. Kanske (Niklas)." Hur mycket skall man behöva omvärdera sitt liv för att göra rätt? NIKLAS: Det ligger något mänskligt i att inte alltid, konstant hela tiden orka ta det här ämnet, det är superjobbigt att hantera tror jag. Det ger otroligt dåligt samvete, man mår typ dåligt när man tänker på det här. Man tänker: vilken dålig människa jag är, som inte gör det här bättre. Jag tror att man inte orkar som människa att älta det här dag ut och dag in. Men när det blir extrem mediestorm kring någonting så tänker man att man måste skärpa sig, då kanske det är lättare, 14

15 för då är man kanske många. På egen hand, jag orkar absolut inte älta det här hur mycket som helst. För då vet jag att jag blir knäckt. Vad man kan göra ELSA: Det känns svårt att veta vad man kan göra för miljön. Som en ensam person kan man ju inte göra så mycket. Sen kan man föregå med gått exempel, men helt ärligt det kommer göra absolut ingen skillnad om man inte försöker påverka andra. Det enda jag har koll på är, så lite flyg och bil som möjligt, framförallt flyg. Och soppsortera. Men, mer har man ju svårt att relatera till. Amanda och Anna tycker också det är svårt att veta vad man kan göra. "Man skulle ju kunna gå runt och demonstrera, men man blir lätt likgiltig när man inte ser hur vi skall lösa det här. Dom är så stora och mäktiga, storföretagen, det är dem man slåss emot." Anna tycker det är svårt eftersom vi lever i ett samhälle där de inte finns några alternativ, "man får blod på händerna hur man än gör." ANNA: Det spelar ingen roll hur många ekologiska bananer jag köper, jag köper fortfarande bananer. Kläderna man köper, nu försöker jag undvika att köpa nya kläder. Men om man köper nya kläder vet man att de oftast har blivit tillverkade i länder långt borta där arbetarna inte har, lever under bra förutsättningar. Har man inte den orken, jag har bara mig själv och min partner, men om vi skulle ha barn, och om vi skulle jobba mer då blir det svårare att kunna ta in det i vardagen. Nu har jag tid att vara kreativ och fundera på lösningar." Anna Jag gör väl inte så mycket alls konstaterar Niklas. "Jag tycker ju kanske mycket saker men det betyder inte att jag gör ett skit åt det, antar jag." Skall man handla mat; köp närproducerat och efter säsong säger Amanda som nu vet vad man kan göra när hon tänker i mindre skal, vad man kan göra i sin vardag. "Hon tycker det sprid ut mycket information, man skall sopsortera, köpa lågenergilampor, skänka bort kläder i stället för att slänga. Hon upplever att det finns information att tillgå. Det finns till exempel en app till telefonen från Naturskyddsföreningen där man får råd om vilka varor man skall köpa ur miljösynpunkt beroende när på året det är eller när fiskbeståndet är tillräckligt stort för att köpa en viss fisk. Det finns en medvetenhet 15

16 som går att sälja in till folk och folk tar till sig det. Jag tycker att informationen finns. Men man får göra den jävligt enkelt. (Amanda)." Ta till sig och förstå konsekvenserna AMANDA: Jag tror det är svårt att ta till sig konsekvenserna av miljöproblemen, det är så ödestiget. Min första reaktion; åh herre jävlar nu världen håller på att gå under. Det är mycket att ta in. Om man tittar ut genom fönstret så är det fortfarande en vanlig solig dag, så inget har egentligen hänt. Som Amanda tänker är det i framtiden "det här med miljön kan gå åt helvete". "Det kan i framtiden drabba mina barn. Mina barn kommer kanske inte att få det så bra. Men det är ingenting som drabbar mig nu. Det känns väldigt lugnt. Lugnet före stormen. Det är därför svårt att ta in (Amanda)." NIKLAS: Är det svårt att se konsekvenserna av klimatförändringarna i vardagen? Ja. Inte syns väl det så mycket. Det är väl när det händer någon slags naturkatastrof någonstans, kanske. Annars så, i ens egna, privata liv tycker jag inte att man märker det alls. ANNA: Det är svårt att se konsekvenserna i vardagen, vi har ju inte någon övervägande risk att drabbas aven tsunami till exempel. Vi påverkas inte nämnvärt någonting. Det kanske skulle vara om det skulle ske stora klimatförändringar som påverkar vår matproduktion. Alla lullar på. "Det är ofattbart att tänka, att om jag inte styr upp det här så går världen typ under. Någonstans så har jag en ganska naiv förhoppning, och det är väl att vi inte har full förståelse än, eller det kommer vi aldrig ha om allt, om världen och miljön och alla konsekvenser (Niklas)." Han visar på att man vet att viss påverkan på klimatet är dåligt för jorden, men man kanske inte vet hur jorden hanterar detta egentligen. Han har en förhoppning om att det sker ständiga evolutioner, där allting bara händer, där det sker anpassningar. "Just därför kanske det är lugnt. Jag vet inte, det kanske låter jävligt banalt (Niklas)." 16

17 Anna anser att det är svårt att få en helhetsbild, när man pratar om detta med andra blir de likbleka. Man måste vara påläst för att förstå, annars är det jättesvårt. Det är väldigt mycket facktermer man inte förstår sig på tycker Amanda vilket hakar i Annas resonemang. För henne känns det som någon katastroffilm, långt från verkligheten. Då är det svårt att bry sig nämnvärt. Det är långt borta och långt fram i tiden. Amanda har reflekterat över de långa vintrar vi haft de senaste åren, och speciellt hur långa de har varit hemma hos hennes föräldrar i Umeå. "Men mina föräldrar lugna mig med att det var jättekalla vintrar på 1980-talet med (Amanda)." ANNA: Vet man inte om att det är något problem, så ser man inte att det är ett problem. Man måste få en ögonöppnare, ställas inför en situation där man måste fatta ett beslut, att man råkar ut för något fruktansvärt. Man måste göra en förändring. Men det kan vara svårt här uppe när vi har det så bra, vi har social stabil fungerande välfärd, iaf för de flesta. Då blir det också svårt. Det är inte så att man inte sätter sig och söker information. Man undviker ju, mäsklig grej, man undviker smärta. Miljörörelsen Informanterna beskriver på olika sett den miljörörelse de upplever att det möter i sitt vardagsliv. Alla är överens om att det finns en ständig närvaro av, men de upplever inte att det finns en aktiv miljörörelse i samhället. Det finns människor som engagerar sig väldigt aktivt i miljön, Amanda, Niklas och Elsa räknar sig inte till dem. Det gör däremot Anna som säger att gör allt hon kan för att vara miljövänlig. "Det är den jag försöker vara en del av, miljörörelsen. Man märker den mer och mer, man märker av den när man drar sig till sådana kretsar, man får vänner som är av samma skrot och korn. Man flyttar sig ifrån grupper där man inte gör det (Anna)." NIKLAS: Det som är väldigt intressant i vår samtid är att deltagare i miljörörelse, för mig är det ganska jävla tråkiga människor som typ hatar alla som äter kött och sånt, vilket jag i och för sig kan förstå. Det är en viss sorts människor i alla fall, som jag själv inte skulle orka med ett jävla dyft. Jag känner att det är ganska osköna människor som sysslar med sådant här, vilket är jättedumt. Dom är aggressiva, tunnelseende, utan eftertänksamhet. Man har som 17

18 en speciell organisk stil med dredds och bruna kläder o lyssnar på reggae. Det handlar mycket om image, att man har hittat sin samhörighet. Givetvis finns det ju kanske goda grunder, men man stör sig på det på något jävla vänster. För att man känner sig så träffad kanske. De uttrycker ilska mot folk, men de skall inte få känna ilska mot mig, jag måste ju få leva mitt liv. Killen i Amandas korridor som flyttade till Gotland för att bo och arbeta i en ekoby hade tillsammans med en kompis en dröm o starta ett café där maten skulle komma från "dumpsterdiving, han letade och samlade alltså överbliven mat som han fann i konteinrar. När Amanda bodde med honom så hade han bara krav och närproducerade varor. "Vi bodde ju tillsammans i ett år så de har pratat mycket om detta om hållbar utveckling och han har påverkat mig (Amanda)." NIKLAS: Man känner att diskussionen pågår, absolut. ELSA: Miljörörelse, nej. Eller ja, nä, min syster är rett aggressiv, men det är nog allt. Det finns väl ändå någon sorts moral. En gång slängde jag en aluminiumburk, min lillebror bara gapade, vad gör du?! Det verkar som ett de yngre barnen lär sig i skolan om miljön, det börjar utformas krav på vad man inte får göra, och då följer man det. Men det finns inga fackelbärare i min närhet. Motstånd Här råder det delade meningar bland informanterna. Detta beror på deras olika positioner i miljödebatten. Det framkommer tydligt att när de talar om "andra människor" så finns de också representerade här. NIKLAS: Det är väl sällan någon förnekar klimatförändringarna, det vore samma idioti som att man skulle förneka förintelsen liksom, tror jag, det vet jag i och för sig inte, kanske. Det är väl snarare att många blundar. Att de väljer att inte bry sig om det här, vilket jag kan förstår också. Jag förstår dem till fullo. 18

19 ELSA: Alla bryr väl sig om miljön, det är väl ingen som skiter i det. Det finns vissa som har misären som husgud, jorden kommer gå under, det är krig överallt, allt är så himla mörkt, vad händer med den här planeten?! Det är gift överallt, allt är så skitigt. När folk har den livsåskådningen är miljö jävligt tacksam, det kan man alltid beklaga sig över. Då kan man bli skeptisk, man pallar inte folk som är negativa hela tiden. De använder det för att ständigt gå runt och vara deprimerade. AMANDA: Det finns ju folk som bara lessnar järnet på detta. Det handlar om lathet, slänger alla sopor i samma. Dom vet, men skiter i det, tänker inte i det långa loppet. Jag kan vara lika dan. Det handlar om tid och lust." Amanda ANNA: Det finns människor runt omkring som sätter på skygglappar, som inte är medvetna, som inte bryr sig, som är oupplysta. Man är pessimistisk, glädjedödare, bakåtsträvande, jobbig, fighten i vardagen är tröttsam. Det är inte bara företag utan folk omkring mig. Niklas, Elsa och Amanda kan alla förstå att folk ibland väljer att blunda för miljöproblemen. Det är något man inte orkar bara på sina axlar varje dag, inte heller i de fall man i det stora hela försöker vara miljövänlig. Anna däremot tycker det är jobbigt att folk uppfattar henne som pessimistisk. Människor tycker inte om att bli påminda att det inte gör tillräckligt, att de gör "fel". Annas tanke är att genom upplysning skall alla inse att det inte går att blunda för problemen i världen och om alla slutar blunda och hjälper till så är det inte så svårt. Om alla är med kommer dessutom inte de där frestelserna att finnas kvar i butiken och alla kan handla utan att få skuldkänslor. Men frågan är såklart, vad är vi beredda att "ge upp"? Vad får det kosta att förändra vårt samhälle? Vill vi förändra vårt samhälle? VAL Livsform Livsform betecknar de generella likheter som kännetecknar individer inom exempelvis samma klass, statusgrupp, religiösa eller etniska grupp (Lindén 1994:13). I denna uppsats 19

20 handlar det om studenter vid Uppsala universitet. Klasser och grupper kan fungera som påtryckare, trendsättare och modegrupper i ett samhälle, vilket i sin tur kan avspeglas i ideal för mänskligt handlande på skilda områden (Lindén 1994:17). Vissa val förefaller vara öppna för medvetna överväganden medan andra är omedvetna eller underordnade andra val och händelser" (Henriksson 2008:12). "Det finns inget automatiskt eller logiskt samband mellan att veta och att göra. Det finns ingen koppling på det viset, att en viss information (kunskap) måste medföra en viss handling, ett visst beteende. (J Lundgren 1999:20) Val i vardagen Amanda tar aldrig kvitton längre, försöker att inte diska under rinnande vatten. Det har hon ändrat på. "Det var lätta och handgripliga saker. Man har inte ett dåligt samvete som man har med andra saker (Amanda)." NIKLAS: Vi är ganska duktiga i mitt lilla kollektiv på att källsortera, vi har en kompost, papper, plast, glas mm. Det gör vi! Sen köper vi lågenergilampor, framförallt för att de håller så mycket längre. Men de är ju inte riktigt miljövänliga heller. Det som är jobbigt med miljövänlighet är att hur man än gör, det här är jättetråkigt att säga, det här låter väldigt Svensson, det finns många olika sätt att "göra rätt" på, som också ändå blir fel, som att handla ekologiskt, det är ändå inte helt bra, som att man använder så stora tält. Tror jag. Det är supersvårt att vara helt korrekt. Anna har sitt lilla jordbruksprojekt, hon tycker det känns som att det är rätt väg att gå. "Det känns som man om 50 år står inför någon katastrof, förändring. När ens barnbarn undrar vad gjorde du för att undvika detta? Då vill jag kunna ge ett bra svar på det, ett svar jag är stolt över (Anna)." Anna vill ha barn i framtiden och hoppas då kunna ge dem en någorlunda stabil barndom. NIKLAS: Det skulle inte kännas värt att dra in på andra saker i livet för att ha råd att köpa ekologisk mat. Eftersom jag är en fjantig livsnjutare, det är inte mer med det, det kan jag stå för. Det är liksom annat. Det är svårt att ändra på saker 20

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Kvinnor handlar mer miljövänligt än män 2 Publicerat 2007-12-02 23:59

Kvinnor handlar mer miljövänligt än män 2 Publicerat 2007-12-02 23:59 Vilka miljö-val gör kvinnor respektive män varje dag? Arbete av: Jesper Rasmussen 9c -- Handledare: Senait Bohlin Inledning: Under vecka hade vi tema arbete, hållbar utveckling. Min undersökning gick ut

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Matlandet. Fokus på ungdomars upplevelse av matlandet Sverige

Matlandet. Fokus på ungdomars upplevelse av matlandet Sverige Matlandet Fokus på ungdomars upplevelse av matlandet Sverige Disposition Teknisk beskrivning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Läshänvisning Bilagor Resultat (totalnivå) Kännedom Matens ursprung Matländer

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Grön flagg för Vallaskolan

Grön flagg för Vallaskolan Vallaskolan Grön flagg för Vallaskolan Tema: Konsumtion Rapporten godkänd: 2010-06-14 14:59:51 Mål 1: Vi ska få insikt om hur olika sätt att leva påverkar jordens vattenresurser. Aktiviteter som har genomförts

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65 Åk 5 Kompis med kroppen Namn: Känner du igen mig? Frukter och grönsaker kan delas in i olika grupper. Det finns kålväxter, lökväxter, citrusfrukter och många andra. Ofta namnges gruppen efter hur de växer

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Energikostnad för olika förpackningar

Energikostnad för olika förpackningar Energikostnad för olika förpackningar Elevblad 16a Tabellen nedan visar hur mycket energi som går åt för att producera ett gram (1g) av olika slags förpackningsmaterial. Tabellen visar även hur lång tid

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd.

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd. Boksammanfattning Våga leda modigare! Om författaren Malin Trossing har en gedigen bakgrund som ledare inom olika branscher och började sin chefsbana redan vid 26 års ålder. Hennes första bok Våga leda

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Finns det fastställda rutiner och arbetssätt för beredningsarbetet i din nämnd/styrelse?

Finns det fastställda rutiner och arbetssätt för beredningsarbetet i din nämnd/styrelse? Bilaga Finns det fastställda rutiner och arbetssätt för beredningsarbetet i din nämnd/styrelse? Beredningen består av ordf, 1: e v. ordf 2:e vice ordf samt centerpartiets ordinarie ledamot ( som majoritetspartie

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension bengt brülde & joakim sandberg: Hur bör vi handla? Filosofiska tankar om rättvisemärkt, vegetariskt & ekologiskt, Stockholm:

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Saker jag inte gör: mjölkar kor

Saker jag inte gör: mjölkar kor Saker jag inte gör: mjölkar kor Saker jag inte gör: Lever ett normalt liv som inte går ut på att ständigt försöka se honom, vara nära honom, prata med honom Tränar; andas in, andas ut, andas in, andas

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Ruth Tekle Baby Jane

Ruth Tekle Baby Jane Ruth Tekle Baby Jane Sofi Oksanen Sofi Oksanen är författaren till boken. Hon är född 1977 (34 år) och uppvuxen i Finland, i den lilla byn Jyväskylä. Hon har finskt och estländskt ursprung. Under sin uppväxt

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant Burken Berta och flaskan Frans - En saga om pant Fakta om burken 1 1 miljard dryckesburkar säljs varje år i Sverige och av dessa återvinns 90 %. Alla pantade aluminiumburkar kan bli till nya burkar, utan

Läs mer

Välkommen till Naturväktarna EKO

Välkommen till Naturväktarna EKO Välkommen till Naturväktarna EKO Naturväktarna EKO tar reda på hur energi och resurser hanteras i närsamhället. I vår del av världen har det materiella välståndet ökat stort sedan andra världskriget. Många

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte!

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Energi Mia Kårlycke Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Mia Kårlycke Att energin inte räcker till är ett

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Svenska Rum 2 PROVLEKTION. Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Svenska Rum 2 PROVLEKTION. Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Svenska Rum 2 PROVLEKTION Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Provlektion om djurrätt och vegetarianism Den här provlektionen består av fem sidor ur kapitlet om upplysningstiden,

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Sveriges Konsumenter i Samverkan

Sveriges Konsumenter i Samverkan Kommentarer till glutamatenkät oktober 2007 Detta är ett utdrag av kommentarer från enkäten om glutamat, där bl a vår roll tas upp, behovet av en objektiv konsumentrörelse och vikten av vårt arbete. Glutamatenkäten

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer