ÖGON. Program för Landstinget i Uppsala län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖGON. Program för Landstinget i Uppsala län"

Transkript

1 ÖGON Program för Landstinget i Uppsala län Antaget av landstingsfullmäktige den 19 april 2004

2 Omslagsfoto: Ulla Ärlewall, Hundskolan Sollefteå

3 Förord Landstinget i Uppsala län fattade i december 2000 beslut om att ta fram ett antal program inom viktiga vårdområden. Ögonvård är ett av de områden som blivit föremål för detta arbete. En förtroendemannagrupp utsågs att leda programarbetet under ordförandeskap av Britt Pagard (c) och bestående av följande ledamöter: Lena Ejervik (s), Viggo Junkes (s), Anders Ekström (mp), Ulla-Brith Rimén (fp) och Robin Kronvall (m). Till sitt förfogande har gruppen haft två experter inom området, enhetschef Viveca Frändberg och biträdande klinikchef Elisabet Granstam. Processledare har varit konsulten Göran Maathz. Från landstingets kansli har utredaren Maria Carlson, som fungerat som gruppens sekreterare, deltagit. Gruppen påbörjade sitt arbete i maj Våren och tidig höst ägnades åt kunskapsinhämtande genom föreläsningar och diskussioner med företrädare för såväl landstingets olika verksamheter som länets kommuner och brukarföreningar. Under senare delen av hösten har arbetet bestått av att analysera de fakta och uppgifter som insamlats för att gruppen skall kunna föreslå de åtgärder som framgår av missivet. Två hearings har genomförts under hösten. Den 22 oktober hölls en första hearing där programgruppen presenterade ett antal frågeställningar som identifierats under arbetets gång. Till detta möte var representanter för länets kommuner och landstingets olika verksamheter liksom företrädare för brukar- och pensionärsorganisationerna inbjudna. En andra hearing hölls den 4 december. Ett första utkast till program hade skickats ut före hearingen till dem som anmält sig för att ge alla en möjlighet att ta del av det och delta i diskussionen. 1

4 Innehåll Sammanfattning 5 1 Inledning Bakgrund Syfte med programarbetet Arbetsformer och arbetssätt Mål Etiska grundprinciper 9 2 Analysmodellen Mål Behov Kompetens Utbud Efterfrågan 12 3 Ögat, synskada och synnedsättning Vad är synskada? Ögats anatomi Vem drabbas av ögonsjukdom Faktorer som medför ökad risk för ögonsjukdom 15 2

5 3.5 Förebyggande insatser och egenvård Sjukdomsgrupper Kostnader för ögonsjukvård, ögonrehabilitering och ögonhabilitering 17 4 Ögats sjukdomar Ögonsjukvård för barn Diabetes Grå starr Glaukom Åldersrelaterade förändringar i gula fläcken 25 5 Hälso- och sjukvårdande insatser vid ögonsjukdom Nationellt perspektiv på ögonsjukvården Vård på ögonkliniken, Akademiska sjukhuset Privata alternativ Insatser från syncentralen i Uppsala Barnhälsovårdens roll Primärvårdens roll 32 6 Kommunens insatser Skolhälsovården Heminstruktörerna 34 7 Andra aktörer inom ögonvården Specialpedagogiska institutet Arbetsförmedlingen för hörselskadade, döva och synskadade Optikerna Privata entreprenörer inriktade på refraktiv kirurgi 37 8 Prioriteringar Grunder för och perspektiv på prioritering Prioriteringar inom området ögonsjukdomar 40 3

6 9 Information och kunskap Tillgänglighet Information Personal Anhöriga Brukarföreningarna Forskning och utveckling Kvalitetsregister NYSAM Utvecklingsprojekt inom Hjälpmedelsinstitutet Slutsatser 48 Bilaga1: Prioriteringslista utarbetad av ögonläkarna i sydöstra sjukvårdsregionen 52 Bilaga 2: Ordlista 58 Bilaga 3: För dig som vill veta mer 62 Bilaga 4: Adresser 63 Bilaga 5: Referenser 65 4

7 Sammanfattning 1) Den medicinska benämningen på grå starr är katarakt. 2) Kallas även grön starr. På inrådan av svenska Glaukomförbundet används den medicinska benämningen, glaukom, i detta program. Landstingsstyrelsen har uppdragit åt en förtroendemannagrupp bestående av Britt Pagard (c), ordförande och ledamöterna Lena Ejervik (s), Viggo Junkes (s), Anders Ekström (mp), Ulla-Brith Rimén (fp) och Robin Kronvall (m) att ta fram ett program om ögonsjukvård. Avsikten har varit att programmet skall kunna tjäna som underlag vid politiska beslut genom att tillföra kunskap om behov inom ögonområdet. Genom föreläsningar och möten med företrädare för berörda professioner, länets kommuner och brukarföreningar har gruppens ledamöter kunnat bilda sig en uppfattning om olika ögonsjukdomar och synnedsättning. Ögonsjukvården domineras av: Ögonproblem hos barn Diabetes Grå starr 1 Glaukom 2 Åldersförändringar i gula fläcken Andra sjukdomsgrupper inom ögonsjukvården är: Felställningar i ögonlocken Tumörsjukdomar kring och i ögat Medfött glaukom Neurologiska sjukdomar med ögonproblem Skelning hos vuxna Inflammatoriska ögonsjukdomar Ögonproblem orsakade av ämnesomsättningsrubbning Sjukdomar i gula fläcken som kan behandlas kirurgiskt Synen utvecklas under de första levnadsåren. Sjukdom eller skada som drabbar ögat under denna tid kan leda till bestående synnedsättning. Personer med medicinska sjukdomar som exempelvis diabetes kan drabbas av kompli- 5

8 kationer i ögonen. Risken att drabbas av någon ögonsjukdom är dock framför allt åldersrelaterad. Cirka 75 procent av alla synskadade i Sverige är 65 år eller äldre. Grå starr, grumling av ögats lins, är mycket vanligt i högre åldrar. Gråstarrsoperation är idag det vanligaste operativa ingreppet inom svensk hälsooch sjukvård. Glaukom är en annan vanlig ögonsjukdom. Vid glaukom uppstår en skada på synnerven som ger bestående synnedsättning. Sjukdomen drabbar en procent av befolkningen över 50 års ålder. Den vanligaste orsaken till allvarlig synnedsättning hos äldre är åldersförändringar i gula fläcken. Studier visar att sjukdomen leder till allvarlig synnedsättning hos tre procent av befolkningen mellan år. Under senare år har behandlingsmöjligheter för sjukdomen introducerats. 6 Andelen äldre i befolkningen kommer att öka under de närmaste decennierna. Detta i kombination med samhällets krav på en god syn innebär att behovet av insatser för ögonsjukvård som helhet sannolikt kommer att öka under kommande år. Ny medicinsk teknologi och nya teknikbaserade hjälpmedel kommer troligen att påverka utbudet och utnyttjandet av vård, habilitering och rehabilitering i framtiden. Hur detta skall hanteras såväl politiskt som inom professionerna bör vara en angelägen diskussion under de närmaste åren. Detta programarbete pekar på att en utvecklad diskussion om prioriteringar både inom och mellan olika sjukdomsoch diagnosgruppen är nödvändig i planeringen av den framtida hälso- och sjukvården. Programgruppens förhoppning är att programmet skall kunna bidra som underlag i dessa diskussioner genom att mål, vårdbehov, kompetens, utbud och efterfrågan har beskrivits och analyserats. För att kunna beakta kostnads- och nyttoprincipen i de fortsatta prioriteringsdiskussionerna är det också viktigt att ha tillgång till bra beskrivningar av landstingets och samhällets kostnader och kostnadsutveckling för ögonsjukvården samt av de vårdresultat, den nytta, som ögonsjukvården ger. Genom nationella kvalitetsregister bygger man upp kvalitetsuppföljningssystem som möjliggör jämförelser mellan olika landsting och sjukhus. En fortsatt utveckling av sådana kostnads- och resultatmått bör stödjas och uppgifterna bör vara ett viktigt kunskapsunderlag i prioriteringsdiskussionerna inom ögonsjukvården såväl som inom andra vårdområden.

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund Framstegen inom den medicinska forskningen och den tekniska utvecklingen har bidragit till att det idag går att behandla sjukdomar som för bara ett halvsekel sedan inte kunde botas. De möjligheter som öppnats då det gäller att bota och/eller lindra begränsas dock av att de ekonomiska resurserna inte är oändliga. Desto viktigare är det därför att kommuner och landsting utnyttjar anslagna resurser på ett effektivt sätt. De medel som den offentligt finansierade vården förfogar över räcker inte för att tillfredsställa alla önskemål. För att de förtroendevalda ska kunna prioritera krävs att de har kunskap om behoven och om vilka insatser hälso- och sjukvården kan göra för olika patientgrupper. Som ett steg i detta arbete har Landstinget i Uppsala län sedan 2000 arbetat med att ta fram program kring olika sjukdoms- och diagnosgrupper. Tanken är att programmen ska utgöra underlag för politiska beslut och användas som riktlinjer i verksamheten. Landstingets förtroendevalda har som uppgift att fördela resurserna mellan olika sjukdomsgrupper och verksamhetsområden medan besluten om hur resurserna fördelas inom en sjukdomsgrupp tas inom verksamheterna. Erfarenheter hittills tyder på att det finns ett stort värde i att öka samspelet mellan verksamheter och politik såväl inför horisontella som vertikala prioriteringar. Detta är något som kommer att beröras vidare i kap Syfte med programarbetet Det övergripande syftet med programarbetet är att ta fram ett underlag som ska vara styrande och vägledande för 7

10 tilldelning av resurser. Arbetsprocessen förväntas även utveckla dialogen om hushållning och prioritering mellan politiker och medicinskt verksamhetsansvariga. Inom vissa områden är ansvarsfördelningen mellan olika aktörer oklar. Utifrån en gemensam syn på behoven ökar samverkan över organisatoriska gränser såväl internt inom landstinget som externt och brukarnas ställning stärks. 1.3 Arbetsformer och arbetssätt Programgruppen inledde sitt arbete i maj Gruppen har bestått av Britt Pagard (c) ordförande, Lena Ejervik (s), Anders Ekström (mp), Viggo Junkes (s), Robin Kronvall (m) och Ulla-Brith Rimén (fp). Biträdande klinikchef Elisabet Granstam och enhetschef Viveca Frändberg har ingått som sakkunniga i gruppen. Tjänstemannastödet i gruppen har utgjorts av konsulten Göran Maathz som fungerat som processledare och utredare Maria Carlson, sekreterare. Våren och tidig höst ägnades åt kunskapsinhämtande. I det arbetet träffade gruppen företrädare från länets brukar- och pensionärsorganisationer, verksamhetsföreträdare från ögonkliniken och syncentralen, representanter från barnhälsovården, skolhälsovården, optikerna, heminstruktörerna och Arbetsförmedlingen för hörselskadade, döva och synskadade. Genom att ta del av skriftlig information från bland annat Socialstyrelsen och brukarorganisationerna har ytterligare kunskap inhämtats. Den senare delen av hösten ägnade programgruppen åt analys och bearbetning av den inhämtade informationen. Under arbetsgång har programgruppen inbjudit till två större hearingar. Till dessa bjöds representanter från länets brukar- och pensionärsföreningar samt verksamhetsföreträdare, politiker och tjänstemän från landstinget och länets kommuner. Syftet var att i ett brett forum diskutera olika frågeställningar som uppkommit under arbetets gång. 1.4 Mål Programgruppen föreslår landstinget följande långsiktiga mål för ögonsjukvården: att alla personer, både män och kvinnor, drabbade av ögonsjukdom kan få likvärdigt omhändertagande och kunskapsbaserad vård, habilitering och rehabilitering, oberoende av i vilken länsdel de bor 8

11 att det sker en fortsatt förbättring av synskadades möjlighet att leva ett gott liv att samverkan mellan sjukhusen, Habilitering och Hjälpmedel, Primärvården, länets kommuner och andra förbättras till gagn för synskadade personer att då så är möjligt förebygga sjukdomar i ögonen 1.5 Etiska grundprinciper Prioriteringsutredningen Sedan 1997 finns en allmän prioriteringsregel i 2 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), baserad på den statliga utredningen Vårdens svåra val (prop. 1996/97:60). Utgångspunkten för prioritering ska vara att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Riksdagsbeslutet anges i form av allmänna riktlinjer, baserade på en etisk plattform som består av tre grundläggande principer: Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen Resurserna bör fördelas efter behov. Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad och förhöjd livskvalitet, eftersträvas. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Det är oförenligt med de etiska principerna att låta en människas behov stå tillbaka på grund av hans/hennes ålder, födelsevikt, livsstil eller ekonomiska förhållanden. Däremot kan hänsyn tas till omständigheter som begränsar nyttan av de medicinska åtgärderna. Utredningen föreslog även en indelning i fyra prioriteringsgrupper: I. Vård av livshotande sjukdomar, vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt autonomi. 9

12 II. Prevention samt habilitering och rehabilitering. III. Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. IV. Vård av andra skäl än sjukdom och skada Prioriteringslista för ögonsjukvård Ögonläkarna i sydöstra sjukvårdsregionen har utvecklat ett förslag till prioriteringslista för ögonsjukvård. Förslaget 1 bygger på samma principer som Socialstyrelsens riktlinjer för exempelvis hjärtsjukvård och Läkarsällskapets, Västra Götalandsregionens och Landstinget i Östergötlands arbete med prioriteringar. Utifrån en analys av behovet (risken för framtida men och så vidare), av tillgången på kunskap/evidens om åtgärdens effekter samt av kostnads-/ nyttoaspekterna har man försökt komma fram till hur en prioriteringsordning för ögonsjukvård skulle kunna se ut. 1) Se bilaga 1. 10

13 2 Analysmodellen I analysen av ögonvården inom Uppsala län används en modell som utarbetades i samband med projektet Barnfamiljerna och samhällets service. Analysmodellen utgår från fem grundläggande begrepp: mål, behov, kompetens, utbud och efterfrågan. Definitionen av begreppen redovisas i följande avsnitt. 2.1 Mål Med mål avses de intentioner som en viss verksamhet har. Målen utgår från den rådande lagstiftningen samt centrala eller lokala riktlinjer. 2.2 Behov Ett första steg för att kunna planera och styra hälso- och sjukvården är att kartlägga vårdbehovet. Behovet är skillnaden mellan det aktuella hälsotillståndet och det önskvärda. Behov kan vara medvetna eller omedvetna, verkliga eller tillskapade, individuella eller sam- hälleliga osv. I detta sammanhang definieras begreppet som ett tillstånd som, om det inte åtgärdas, leder till skada. I den följande analysen är det viktigt att skilja på olika typer av behov. 2.3 Kompetens Med begreppet kompetens menas de metoder som används vid en verksamhet. Genom att anställa personal med viss utbildning och erfarenhet får man tillgång till de eftersträvansvärda metoderna. Kompetensen ska vara grundad i verksamhetens mål och i de uppgifter som verksamheten förväntas fylla. 2.4 Utbud De insatser som faktiskt är tillgängliga från verksamheternas sida utgör utbudet. Här ingår kvantitativa aspekter, som exempelvis resurser och tillgänglighet. När man tittar på utbudet är det viktigt att ta hänsyn till olika kvalitativa 11

14 aspekter, som exempelvis kontinuitet och bemötande. 2.5 Efterfrågan Efterfrågan avser det beteende genom vilken individen söker en viss insats. Det kan vara en spontan handling eller ett resultat av remittering, rekommendation, kallelse, information etcetera. För att det ska gå att tala om efterfrågan måste det finnas en faktisk valmöjlighet för individen. De grundläggande begreppen (mål, behov, utbud, kompetens, efterfrågan) har alla ett förhållande till varandra, vilket illustreras i figur 1. Målen påverkas sannolikt av vilken kompetens som verksamheten förfogar över och behoven har en påverkan på efterfrågan. Relationerna mellan de olika begreppen ger en bild av hur verksamhet fungerar och huruvida befolkningens behov verkligen tillgodoses av det existerande utbudet. Mål Efterfrågan Behov Utbud Kompetens Figur 1: Beskrivande analysmodell. 12

15 3 Ögat, synskada och synnedsättning 3.1 Vad är synskada? Genom att mäta bokstavssynskärpan kan man få fram ett siffervärde som utgör grunden i bedömningen av en persons synförmåga. Nedsatt synskärpa är den vanligaste delkomponenten i en synskada men undersökningen måste även kompletteras med andra kontroller. Synfältet är det område som vid ett och samma tillfälle kan överblickas i en viss blickriktning. Störningar i synfältet kan leda till avsevärd synnedsättning trots att synskärpan är förhållandevis god. Störningar i mörkerseende och försämrat kontrastseende är också vanliga hos synskadade personer. Ofta är upplevelsen av en viss synskada mycket subjektiv och möjligheten att kompensera ett försämrat seende kan variera. Enligt WHO:s definition finns följande kategorier av synskada beroende på synskadegraden: Term Kategori Synskärpa med båda ögonen och bästa korrektion Full synskärpa 1,0 Lätt synnedsättning 0 <0,8 Måttlig synsvaghet 1 <0,3 Uttalad synsvaghet 2 <0,1 Grav synskada med små synrester 3 <0,05 Grav synskada med mycket små synrester 4 <0,02 Grav synskada, inga synrester 5 (uppfattar ej ljus) 13

16 Om synfältet är starkt inskränkt påverkas placeringen i synskadekategorin. Personer med ett bevarat synfält centralt som uppnår mellan 5-10 grader från centrum (10-20 graders diameter) placeras i kategori 3. Personer som har central rest på mindre än 5 grader (10 graders diameter) placeras i kategori 4 oberoende av synskärpan. 3.2 Ögats anatomi Ögat är ett av människokroppens fem sinnesorgan och består av flera delar. Samverkan mellan de olika delarna är en förutsättning för en fullgod synförmåga. Ögonmuskel Linsen Hornhinnan finns längst fram på ögat. Hornhinnan är en helt genomskinlig, kupolformad struktur som bidrar till att bryta det inkommande ljuset. Är hornhinnan oregelbundet krökt kan brytningsfel uppstå 1. Regnbågshinnan har en öppning, pupillen, vars storlek regleras av regnbågshinnans muskler. Regnbågshinnans funktion i ögat kan liknas vid en bländare i en kamera. Pupillen finns mitt i ögats regnbågshinna och fungerar som ögats ljusinsläpp till näthinnan. 1) Den medicinska benämningen för brytningsfel är astigmatism. Hornhinnan Gula fläcken Pupillen Blinda fläcken Främre ögonkammaren Regnbågshinnan Figur 2: Ögats anatomi. Ringmuskeln Glaskroppen Toverud Näthinnan Åderhinnan Senhinnan Synnerven 14

17 1) Kallas även grön starr. På inrådan av Glaukomföreningen används den medicinska benämningen på sjukdomen i detta program. Linsen sitter bakom regnbågshinnan och bidrar liksom hornhinnan till att bryta det inkommande ljuset. Vid seende på nära håll ändrar linsen form och blir mer brytande. Vid stigande ålder avtar denna förmåga och man behöver hjälp av glasögon för att se tydligt på nära håll. Glaskroppen är en genomskinlig geléliknande vävnad som fyller ut ögats inre. Näthinnan ligger som en tunn tapet på insidan av ögonväggen och kan sägas fungera som filmen i en kamera. I näthinnan finns synceller, som överför ljus till kemiska och sedan elektriska signaler. Signalerna som produceras i näthinnan skickas via synnerven in till hjärnans syncentrum. Gula fläcken är ett område i bakre delen av näthinnan där syncellerna sitter som tätast och är den punkt där synen är som skarpast. Synnerven skickar signaler från näthinnan till syncentrum i hjärnan, som tolkar vad ögat ser. 3.3 Vem drabbas av ögonsjukdom Synen utvecklas under de första levnadsåren. Sjukdom eller skada under denna tid kan leda till bestående synnedsättning. Mer än hälften av alla barn med synskada har ytterligare en funktionsnedsättning. Risken att drabbas av ögonsjukdom ökar med stigande ålder. Hjälpmedelsinstitutet uppskattar att cirka 75 procent av personer med synskador i Sverige är 65 år eller äldre. Personer med medicinska sjukdomar som exempelvis diabetes kan drabbas av komplikationer i ögonen även tidigare i livet. 3.4 Faktorer som medför ökad risk för ögonsjukdom Biologiska faktorer Biologiska riskfaktorer är svåra att påverka. Förekomsten av bland annat grå starr, glaukom 1 och åldersförändringar i gula fläcken är i hög grad förenad med den drabbades stigande ålder. Förekomst av grå starr är något vanligare bland kvinnor än bland män. När det gäller övriga ögonsjukdomar finns inga påvisade samband mellan könstillhörighet och förekomst. Ärftlighet framhålls som en bidragande faktor när det gäller risken att drabbas av glau- 15

18 kom och i viss mån även av andra ögonsjukdomar. Förtidigt födda barn löper ökad risk att drabbas av ögonsjukdom, Retinopathy of Prematurity (ROP), vilket beskrivs vidare i avsnitt Diabetes Diabetes kan ge upphov till förändringar i blodkärlen i ögats näthinna. Förändringarna är likartade oavsett vilken typ av diabetes personen har och oberoende av om personen behandlas med insulin, tabletter eller diabeteskost. Man vet idag inte den specifika orsaken till blodkärlsförändringarna men långvarigt förhöjt blodsocker kan på olika sätt skada blodkärlen Olycksfall Ögonskador och olycksfall kan leda till bestående synnedsättning Rökning Studier visar att rökning är en riskfaktor för att utveckla åldersförändringar i gula fläcken Infektioner Nedsatt immunförsvar ökar risken att drabbas av infektioner i ögats inre vävnader. Ett exempel är infektioner i näthinnan som ses vid HIV/AIDS. Cirka 70 procent av patienter med HIV/AIDS har ögonangrepp. Tack vare förbättrade bromsmediciner är denna grupp idag förhållandevis liten. 3.5 Förebyggande insatser och egenvård Preventiva insatser kan förebygga vissa grundsjukdomar som på sikt kan leda till synproblem, exempelvis diabetes typ 2. Insjuknande i diabetes typ 2, så kallad åldersdiabetes, uppträder i dag i allt lägre åldrar. Övervikt och fysisk inaktivitet är starkt bidragande faktorer till att drabbas av sjukdomen. God kosthållning och regelbunden motion minskar risken att insjukna i diabetes typ 2. Väl reglerad grundsjukdom och adekvat behandling av eventuell blodtrycksförhöjning minskar risken för ögonkomplikationer vid etablerad diabetes. Att rökningen har negativa effekter på människors allmänna hälsotillstånd känner de flesta människor till i dag. Det är även visat att rökning ökar risken att drabbas av åldersförändringar i gula fläcken. Screening av exempelvis barn och personer med diabetes kan ses som förebyggande insatser inom ögonsjukvården i den mening att tidig upptäckt av problem ökar möjligheter att 16

19 1) Den medicinska benämningen på grå starr är katarakt. 2) Exklusive overhead kostnader och läkemedelskostnader. 3) Ekonomiskt utfall för C-länspatienter inom syncentralen (inkl. hjälpmedel), ögonkliniken, privata läkare, privat gråstarrskirurgi, köpt ögonvård (inkl. andra LT och fria vårdvalet), köpt gråstarrskirurgi (inkl. andra LT och fria vårdvalet). återställa synen eller stoppa sjukdomsförloppet. 3.6 Sjukdomsgrupper Ögonsjukvården domineras av fem stora sjukdomsgrupper: Ögonproblem hos barn Diabetes Grå starr 1 Glaukom Ålderförändringar i gula fläcken Andra sjukdomsgrupper inom ögonsjukvården är: Felställningar i ögonlocken Tumörsjukdomar kring och i ögat Medfödd glaukom Neurologiska sjukdomar med ögonproblem Inflammatoriska ögonsjukdomar Ögonproblem orsakade av ämnesomsättningsrubbning Sjukdomar i gula fläcken som kan behandlas kirurgiskt 3.7 Kostnader för ögonsjukvård, ögonrehabilitering och ögonhabilitering Kostnaden för ögonvård uppskattas för landet som helhet till 1,2 miljarder kronor per år eller cirka 135 kronor per innevånare och år 2. Av verksamhetens personalkostnader utgörs procent av läkarkostnader. Den största enskilda verksamheten är gråstarrsoperationer. Kostnaden för dessa uppskattas till drygt 400 miljoner kronor per år för hela landet. En sammanställning av det ekonomiska utfallet av ögonsjukvården 3 för invånare i Uppsala län visar att de totala nettokostnaderna uppgick till drygt 90 miljoner kronor år 2002 jämfört med cirka 72 miljoner kronor år Det innebär att ögonsjukvården utgjorde cirka två procent av landstingets totala nettokostnader 2002, se tabell 1. En bidragande orsak till den påtagliga kostnadsökningen under 2002 var den inledningsvis generösa tolkningen av det så kallade fria vårdvalet, som resulterade i en kraftig ökning av antalet utförda gråstarroperationer. Parallellt med detta genomförde även landstinget satsningar i syfte att korta operationskön för grå starr. Under 2002 utfördes gråstarrsoperationer på ögonkliniken på Akademiska sjukhuset. De operationer som sjukhuset köpt av vårdproducenter utanför länet samt av privat bolag med avtal med landstinget, 17

20 Tabell 1. Landstingets kostnader (ekonomiskt utfall) för ögonsjukvård, rehabilitering och habilitering år 2000, 2001 och År 2000 År 2001 År 2002 Syncentralen (inkl. hjälpmedel) 7,5 mkr 8,7 mkr 9,6 mkr Ögonkliniken, Akademiska sjukhuset 39,0 mkr 44,0 mkr 50,0 mkr Privata ögonläkare 9,5 mkr 11,0 mkr 10,0 mkr Privat gråstarrskirurgi 0,5 mkr 3,5 mkr 3,0 mkr Köpt ögonvård från andra landsting 1,8 mkr 1,6 mkr Köpt gråstarrskirurgi från andra landsting och privat bolag 3,1 mkr 16,7 mkr Summa: 56,5 mkr 72,1 mkr 90,9 mkr Nettokostnad för den totala hälso- och sjukvården för Landstinget i Uppsala län 3 200,0 mkr 4 100,0 mkr 4 400,0 mkr Andel i % av landstingets totala kostnader 1,8% 1,8% 2,1% resultatet av den ökade valfriheten, uppgick till operationer. Därutöver utfördes 374 operationer inom ramen för landstingets avtal med privat bolag. Detta ledde till en påtaglig förändring av väntetids- och kösituationen för gråstarrsoperation. Under första halvåret 2002 rapporterades att den förväntade väntetiden för oprioriterade patienter var cirka 18 månader. Vid årsskiftet väntade länsinnevånare på operation. Vi årsskiftet stod cirka 300 personer i kö för gråstarrsoperation. Under 2003 skedde en viss ökning av antalet länsinvånare som väntar på ingrepp. Vid årsskiftet stod cirka 550 personer i kö. För närvarande kan samtliga patienter som väntar på operation bli opererade inom tre månader. Kostnaden för läkemedel vid ögonsjukdom uppgick 2002 till cirka 440 miljoner kronor för riket som helhet. För Uppsala län uppgick kostnaden samma år till ungefär 12,5 miljoner kronor. 18

21 4 Ögats sjukdomar 4.1 Ögonsjukvård för barn Ögat utvecklas under fostertiden och synutvecklingen pågår fram till års ålder. Screening är en viktig del inom barnögonsjukvården eftersom ett litet barn ofta inte själv kan påtala besvär. Screening ger möjlighet att tidigt upptäcka problem och på så sätt kunna åtgärda dem. Redan på BB undersöks på alla nyfödda barn att ögats medier är klara genom att kontrollera att genomfallande ljus reflekteras från ögonbotten med en röd reflex. Ögonbottenundersökning genomförs på mycket för tidigt födda barn. I Uppsala län föds varje år cirka 50 barn före den 32:a graviditetsveckan. Dessa barn kontrolleras med en till två veckors intervall fram till beräknad förlossning. Hos mycket tidigt födda barn är näthinnans blodkärl inte färdigutvecklade och barnen löper risk för sjuklig tillväxt av näthinneblodkärl, prematuritetsretinopati (ROP). Ett fåtal barn behöver behandling med laser eller operation. Barnen undersöks vidare vid 1 år, 2,5 år och 5 års ålder. Ögats och nervsystemets utveckling under fostertiden är känslig och kan störas på olika sätt. En sorts hjärnsynskada, som kan uppkomma benämns Cerebral Visual Impairment (CVI). Skadan medför att barnet får svårigheter tolka sina synintryck, vilket bland annat kan resultera i svårigheter att orientera sig. På senare tid har man blivit mer uppmärksam på denna typ av synhandikapp. En tvärprofessionell samverkansgrupp bestående av representanter från barnkliniken, ögonklinken, syncentralen och barnhabiliteringen har påbörjat ett arbete kring barn med hjärnsynskada. Syftet är att utveckla kriterier för att identifiera barn med hjärnsynskada och 19

22 vilka hjälpmedel samt habiliterings- och rehabiliteringsinsatser som de har behov av. Om synutvecklingen rubbas kan synnedsättning uppstå, amblyopi. Skelning kan leda till amblyopi liksom brytningsfel, särskilt om det är stor skillnad mellan ögonens brytningskraft. En mycket stor och viktig uppgift för barnögonsjukvården är att upptäcka och behandla barn, som riskerar amblyopi. Glasögon kan korrigera brytningsfel och ofta även helt eller delvis avhjälpa skelning. Lappbehandling används för att stimulera synutvecklingen i det synsvaga ögat. Amblyopi kan behandlas upp till cirka 10 års ålder. Omkring 95 procent av alla barn med synfel fångas upp före skolåldern genom barnhälsovårdens kontroller. Ögonklinikens ortoptister 1 undersöker varje år cirka 700 barn på länets barnavårdscentraler och ungefär 150 barn remitteras vidare till ögonläkare. Idag kan barn med remiss omhändertas inom en månad. Skelningsoperation kan utföras inom en väntetid på två år. 4.2 Diabetes Diabetes är en av de stora folksjukdomarna i västvärlden. I Sverige räknar man med att minst personer har sjukdomen. Flertalet av dessa har diabetes typ 2 medan diabetes typ 1 är mera ovanligt. Personer med diabetes är en växande grupp. Fler människor insjuknar i sjukdomen samtidigt som allt fler får diagnosen till följd av förändrade diagnoskriterier. Merparten av personer med diabetes typ 1 sköts på barneller medicinklinikerna medan personer med diabetes typ 2 ofta ligger under primärvårdens ansvar. Komplikationer till diabetessjukdomen kan drabba flera organ i kroppen. I ögat är det näthinnans blodkärl, som kan påverkas. I uttalade fall kan blodkärlsförändringarna försämra synen. Synhotande ögonbottenförändringar kan i allmänhet framgångsrikt behandlas med laser eller i vissa fall glaskroppskirurgiskt ingrepp. Det är numera ovanligt att diabetesögonförändringar leder till blindhet. För att upptäcka synhotande ögonbottenförändringar i tid erbjuds personer med diabetes regelbundna kontroller. Undersökningsmetoden är 1) Ortoptisten diagnostiserar, vårdar och behandlar patienter med skelning och andra samsynsproblem. 20

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

Hål i gula fläcken. makulahål

Hål i gula fläcken. makulahål Hål i gula fläcken makulahål Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals små synceller och fungerar som ett slags film som fångar upp det vi ser. Syncellerna

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Gråstarrsoperation och sedan?

Gråstarrsoperation och sedan? Gråstarrsoperation och sedan? Eva Mönestam Docent, överläkare Ögonkliniken, Norrlands universitetssjukhus Operation av gråstarr är det vanligaste kirurgiska ingreppet i den industrialiserade världen. Under

Läs mer

I detta ärende framläggs förslag till beslut av inkomna utmaningar om drift av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus AB.

I detta ärende framläggs förslag till beslut av inkomna utmaningar om drift av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus AB. 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning 2008-06-03 LS 0707-0741 LS 0801-0011 Handläggare: Elisabet Wallin Landstingsstyrelsens allmänna utskott Utmaningar av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

Patientinformation. Södra Älvsborgs Sjukhus. Ögonklinik

Patientinformation. Södra Älvsborgs Sjukhus. Ögonklinik Patientinformation Grå starr Södra Älvsborgs Sjukhus Ögonklinik Vad är grå starr? Grå starr, som har det medicinska namnet cataract, innebär att ögats lins grumlas och synen blir suddig. Grå starr är en

Läs mer

1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes

1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes 1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes Information om operation av ögonförändringar vid diabetes 2 Under de senaste åren har möjligheterna för diabetiker att behålla god syn i hög

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

glaukom (Grön starr)

glaukom (Grön starr) glaukom (Grön starr) frågor och svar s bu s tat e n s b e r e d n i n g f ö r m e d i c i n s k u t v ä r d e r i n g DENNA SKRIFT GES UT AV SBU OCH KAN BESTÄLLAS PÅ WWW.SBU.SE, BESTÄLLNINGSNUMMER 401-15.

Läs mer

Grå starr (katarakt) Information inför operation

Grå starr (katarakt) Information inför operation Grå starr (katarakt) Information inför operation Vad är grå starr? Grå starr innebär att ögats lins är grumlad och inte släpper in tillräckligt med ljus i ögat. Detta leder till synnedsättning. Till en

Läs mer

REGIONAL MEDICINSK PROGRAMGRUPP HÖGSPECIALISERAD ÖGONSJUKVÅRD SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN. Version 2012-11-12

REGIONAL MEDICINSK PROGRAMGRUPP HÖGSPECIALISERAD ÖGONSJUKVÅRD SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN. Version 2012-11-12 REGIONAL MEDICINSK PROGRAMGRUPP HÖGSPECIALISERAD ÖGONSJUKVÅRD SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Version 2012-11-12 1 År 2000 gjorde RMPG Ögon en genomgång av den högspecialiserade ögonsjukvården i den sydöstra

Läs mer

500.000 svenskar bär på en ögonsjukdom. Nu har vi gjort det mycket enklare att hitta dem.

500.000 svenskar bär på en ögonsjukdom. Nu har vi gjort det mycket enklare att hitta dem. EyeDiagnostics Scandinavia AB tillhandahåller ett program för att länka samman optikerns mätdata till ögonläkare för en ögonhälsobedömning. Ögonhälsoundersökningen består av följande produkter: - Diskussion

Läs mer

Glaukom. Patientinformation

Glaukom. Patientinformation Glaukom Patientinformation Glaukom - eller heter det grön starr? Glaukom och grön starr är olika namn för samma ögonsjukdom. Den yttrar sig som en skada på synnerven som i sin tur påverkar synförmågan.

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

PATIENTGUIDE. EYLEA för behandling av retinal grenvensocklusion

PATIENTGUIDE. EYLEA för behandling av retinal grenvensocklusion PATIENTGUIDE EYLEA för behandling av retinal grenvensocklusion EYLEA Patientguide Läkaren har ordinerat dig behandling med EYLEA eftersom du har fått diagnosen retinal grenvensocklusion, som också kallas

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Medicinskt Program Arbete. Fokusrapport. Kataraktoperationer i Stockholms Läns Landsting. Stockholms läns landsting

Medicinskt Program Arbete. Fokusrapport. Kataraktoperationer i Stockholms Läns Landsting. Stockholms läns landsting Medicinskt Program Arbete Fokusrapport Kataraktoperationer i Stockholms Läns Landsting Stockholms läns landsting 2003 Fokusrapport Kataraktoperationer i Stockholms Läns Landsting Huvudförfattare: Magnus

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken]

Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken] Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM Makuladegeneration [förändringar i gula fläcken] Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 2 Åldrande och ärftlighet är de vanligaste orsakerna

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Version 5 Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Patientinformation VAD ÄR GRÅ STARR? Grå starr, eller katarakt, är en grumling i ögats lins. Linsen ligger alldeles innanför pupillen. Utveckling

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer

Prioritera synvård. Handledning för talare

Prioritera synvård. Handledning för talare Prioritera synvård Handledning för talare BILD 1 Presentation av talare. Syftet med den här presentationen är att informera om de synförändringar som kan inträffa när vi åldras och diskutera betydelsen

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide Din läkare

Läs mer

Trabekulektomi. Den vanligaste operationen är trabekulektomi. Den beskrevs redan under 1960- talet och med vissa modifikationer

Trabekulektomi. Den vanligaste operationen är trabekulektomi. Den beskrevs redan under 1960- talet och med vissa modifikationer Glaukomkirurgi Överläkare Anders Bergström om Glaukomkirurgi Anders Bergström, överläkare och medicine Doktor vid ögonkliniken SU/Mölndal medverkar i detta och nästa nummer av Ögontrycket med en ingående

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Välkommen till din Eylea-guide Häftet innehåller: Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Glaskroppsoperation. Glaskroppen. Grumlingarna som bildas vid normalt åldrande är som regel inte farliga men kan ibland störa synen.

Glaskroppsoperation. Glaskroppen. Grumlingarna som bildas vid normalt åldrande är som regel inte farliga men kan ibland störa synen. Specialitet: Godkänt datum: Glaskroppsoperation Denna typoperation utförs inte vid din hemortsklinik då patientunderlaget inte är tillräckligt stort. Istället kommer du att remitteras till ögonkliniken

Läs mer

Ögonmottagningen Ögonkliniken. Till dig som ska opereras för grå starr

Ögonmottagningen Ögonkliniken. Till dig som ska opereras för grå starr Ögonmottagningen Ögonkliniken Till dig som ska opereras för grå starr Hur ser ögat ut? Regnbågshinna Gula fläcken Pupill Synnerv Hornhinna Lins Näthinna Grå starr? Vad är det? Grå starr innebär att linsen

Läs mer

Behovs- och problemanalys inom ögonsjukvården i Östergötland

Behovs- och problemanalys inom ögonsjukvården i Östergötland 2004-11-29 1(13) Behovs- och problemanalys inom ögonsjukvården i Östergötland Barnögonsjukdomar och skelning Knappt 4 % av östgötabarnen drabbas av skelning eller amblyopi (= synnedsättning p g a obehandlad

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN LINSBYTESoperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för ett linsbyte (RLE). Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT EN PILOTSTUDIE AV ROXOR-FILTER MED FRÅGAN: KAN MAN FÖRSTÄRKA SYNINTRYCK OCH SAMTIDIGT MINSKA BLÄNDNING? av Krister Inde, synpedagog, Karlstad Det synliga ljuset och kantfilter Det

Läs mer

Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn

Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) HSN 1309-1033 Handläggare: Aime Laur Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-02-13, p 5 Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn

Läs mer

ROP. (Retinopathy Of Prematurity)

ROP. (Retinopathy Of Prematurity) ROP (Retinopathy Of Prematurity) 2006 1 Vad är ROP? ATT FÖRSTÅ ÖGONSJUKDOMEN ROP (Retinopathy Of Prematurity) Av Sven Crafoord 2006-09-27 Retinopathy of prematurity (ROP) är en ögonsjukdom som uppstår

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Barn med katarakt Information till familjen

Barn med katarakt Information till familjen Barn med katarakt Information till familjen Innehåll Ögat och den normala synutvecklingen 3 Kongenital katarakt - Medfödd grå starr 3 Amblyopi ( lazy eye ) 4 Praktiska konsekvenser av amblyopi 4 Diagnostik

Läs mer

Mats Carlsson, Verksamhetschef ögonkliniken dalarna. Ögonsjukvården - Nuläge och framtidsperspektiv

Mats Carlsson, Verksamhetschef ögonkliniken dalarna. Ögonsjukvården - Nuläge och framtidsperspektiv Ögonsjukdomar Mats Carlsson, Verksamhetschef ögonkliniken dalarna Ögonsjukvården - Nuläge och framtidsperspektiv Ögonsjukvården i Dalarna Inom Landstinget Dalarna ansvarar Ögonkliniken för den specialiserade

Läs mer

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Arbetsplats: Ögonkliniken, barnmedicin/habilitering, syncentralen Sunderby sjukhus, Norrbotten Sida 1 (6) Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Inom

Läs mer

ÖGONPOLICY COCKER SPANIEL

ÖGONPOLICY COCKER SPANIEL Avla för att minska risken hos avkomman för allvarliga sjukdomar och defekter i ögonen. Med allvarliga menas sådana som kan orsaka blindhet, långvarig smärta, kräva livslång medicinering eller operation.

Läs mer

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare. Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,

Läs mer

Reviderade regler för bidrag till glasögon och kontaktlinser

Reviderade regler för bidrag till glasögon och kontaktlinser HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Carina Lundgren 2010-11-19 HH-HOH 09-107 Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel Reviderade regler för bidrag till glasögon och kontaktlinser Idag är reglerna för bidrag till

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Oftalmologisk primer. Definitioner Reklam Internationellt Hur ser man? Refraktion och brytningsfel Oftalmologisk anamnes

Oftalmologisk primer. Definitioner Reklam Internationellt Hur ser man? Refraktion och brytningsfel Oftalmologisk anamnes Oftalmologisk primer Jan Ygge Sektionen för Ögon och Syn Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Definitioner Reklam Internationellt Hur ser man? Refraktion och brytningsfel Oftalmologisk anamnes Definitioner

Läs mer

TENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I. Namn:... Uppnådd poäng:... (max: 48, godkänt 32) Med svar

TENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I. Namn:... Uppnådd poäng:... (max: 48, godkänt 32) Med svar TENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I Namn: Uppnådd poäng: (max: 48, godkänt 32) LYCKA TILL! Med svar BILDFRÅGOR MED ANAMNES 1) Fall 1: 72-årig kvinna som vid uppvaknandet fann att hon

Läs mer

Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2012-11-14 HH-HOH12-136 Svar på motion Alla barn har rätt att se Bakgrund Nämnden för Habilitering och

Läs mer

att Tänka på FÖRE och

att Tänka på FÖRE och att Tänka på FÖRE och efter din BEHANDLING AV ÅLDERSSYNTHET 1 Nu vet jag att jag alltid kommer att se bra och jag behöver aldrig oroa mig för grå starr! Margareta Birgersson, Statistiker 58 år 2 snart

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Syn och synprövning. Marie Fällmar. Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS. Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007

Syn och synprövning. Marie Fällmar. Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS. Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007 Syn och synprövning Marie Fällmar Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007 Skelprocessen Bild 1 Bild 2 1-2 Mask för strabism hos barn, konvergent (1)

Läs mer

PM om intygande om synen vid körkortsintyg för diabetiker.

PM om intygande om synen vid körkortsintyg för diabetiker. 1 (4) Datum PM om intygande om synen vid körkortsintyg för diabetiker. Intyg angående synfunktionen vid diabetes krävs om sjukdomen varat mer än 5 år eller debuterat efter fyllda 40 år. Om sjukdomen behandlas

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Oftalmologisk primer -- Jan Ygge 2012-03-08

Oftalmologisk primer -- Jan Ygge 2012-03-08 Oftalmologisk primer Jan Ygge Sektionen för Ögon och Syn Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Definitioner Reklam Internationellt Hur ser man? Definitioner Oftalmologi - läran om ögats fysiologi och

Läs mer

att tänka på FÖRE och EFtER din ÖgonLaSERbEhandLing

att tänka på FÖRE och EFtER din ÖgonLaSERbEhandLing att tänka på FÖRE och efter din ögonlaserbehandling 1 Med tanke på hur säkert det är att korrigera sin syn kan jag inte förstå varför jag inte gjort det tidigare! Sara Ljung, Skogsarbetare 32 år 2 snart

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Prioritera synvård. Se bra hela livet

Prioritera synvård. Se bra hela livet Prioritera synvård Se bra hela livet Allas syn kan förändras med åren Några synförändringar gör det svårt att utföra vardagliga aktiviteter. Dessa förändringar kan också påverka känslan av självständighet.

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen Basalt introduktions-kompendie Fredrik Källmark och Marika Wahlberg 2007 Ögonlocken Ögonlockens uppgift är att skydda ögat från skador, men också

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:71 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Betalning för multifokala linser vid starroperation Föredragande landstingsråd: Filippa Reinfeldt Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Nationella Kataraktregistret Basregistret - manual 2015-02-12

Nationella Kataraktregistret Basregistret - manual 2015-02-12 Nationella Kataraktregistret Basregistret - manual 2015-02-12 Allmän information Adress till hemsidan: www.kataraktreg.se Länk till SITHS-inloggning http://login.eyenetreg.se Manual E-tjänstekort SITHS

Läs mer

vi korrigerar alla dina synfel

vi korrigerar alla dina synfel vi korrigerar alla dina synfel även brytningsfel och ålderssynthet kostnadsfria konsultationer & undersökningar 1 2 innehåll 4 5 6 8 11 12 14 15 DIN FRIHET ÄR NÄRA Vi hjälper dig ta steget förundersökning

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Utbildningsplan för Optikerprogrammet, 120 poäng Study Programme in Optometry, 120 credits (=180 ECTS credits)

Utbildningsplan för Optikerprogrammet, 120 poäng Study Programme in Optometry, 120 credits (=180 ECTS credits) Utbildningsplan för Optikerprogrammet, 120 poäng Study Programme in Optometry, 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av rektor 1993-12-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2005-04-05 Utbildningsplan

Läs mer

Ögonsjukvård är ett område som expanderar i takt med en åldrande befolkning men även beroende på att utvecklingen inom området går allt snabbare.

Ögonsjukvård är ett område som expanderar i takt med en åldrande befolkning men även beroende på att utvecklingen inom området går allt snabbare. Ögonsjuks roll i glauko Ögonsjukvård är ett område som expanderar i takt med en åldrande befolkning men även beroende på att utvecklingen inom området går allt snabbare. Gunilla Lindskog, Katrineholm En

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Tidigare Pågående Planerad Forskning

Tidigare Pågående Planerad Forskning Tidigare Pågående Planerad Forskning Lene Martin Professor Vårdvetenskap 1 Presentationens innehåll Forskning hittills bild 3 Min väg till forskning (från oftass/ögonsjuksköterska till professor) bild

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Ögonskador. Distriktsveterinärerna tipsar

Ögonskador. Distriktsveterinärerna tipsar Ögonskador Distriktsveterinärerna tipsar 2 Ögonskador Ögat är en mycket känslig struktur, även en liten skada på hornhinnan kan göra mycket ont. Hästar får snabbt en inflammation i ögat som är mycket smärtsam

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008 ID-Nr: Nummer: Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Del 1 1. En 65-årig dam söker dig på allmänläkarmottagningen då hon märkt att

Läs mer

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN Ögonlaseroperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för en ögonlaseroperation. Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL

TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL Synpedagog i samråd med L och/eller diabetessjuksköterska vid klinik som behandlar patient med diabetes mellitus. Förskrivning ska ske i samråd med syncentral.

Läs mer

Landstingens stöd till glasögon för barn. En kartläggning inom ramen för landstingens hjälpmedelsverksamhet

Landstingens stöd till glasögon för barn. En kartläggning inom ramen för landstingens hjälpmedelsverksamhet Landstingens stöd till glasögon för barn En kartläggning inom ramen för landstingens hjälpmedelsverksamhet . Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

Svensk Kataraktkirurgi -Gråstarrskirurgi

Svensk Kataraktkirurgi -Gråstarrskirurgi Svensk Kataraktkirurgi -Gråstarrskirurgi Patientanpassad Årsrapport 2013 baserad på data från Nationella Kataraktregistret Antalet kataraktoperationer i Sverige 1980 2013 Charlotta Zetterström Mats Lundström

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Därför får alla förr eller senare grå starr

Därför får alla förr eller senare grå starr Därför får alla förr eller senare grå starr Anders Behndig Docent, överläkare Enheten för oftalmiatrik Ola Sandgren berättade nyss om sjukdomar som är relativt sällsynta, men det som jag ska ta upp är

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer