Neuroanatomi. "Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi" Magnus Bengtsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Neuroanatomi. "Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi" Magnus Bengtsson"

Transkript

1 Neuroanatomi "Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi" Magnus Bengtsson

2 Upplägg Översikt Hjärnhinnor och ventrikelsystemet Storhjärnan Mellanhjärnan Öga och Öra Hjärnstam och lillhjärnan Ryggmärg och Bansystem Blodförsörjning CNS PNS och ANS Insprängda kliniska fall

3 Översikt

4 Plan

5 Afferens och Efferens Sensory input Integra1on Motor output

6 Indelning CNS/PNS

7 Hjärnhinnor

8 Ventrikelsystemet Lateral ventricle Septum pellucidum Inferior horn Lateral aperture Anterior horn Interventricular foramen Third ventricle Cerebral aqueduct Fourth ventricle Central canal Posterior horn Inferior horn Median aperture Lateral aperture (a) Anterior view (b) Left lateral view

9 Cerebrospinalvätska 4 Superior sagi=al sinus Arachnoid villus Choroid plexus Interventricular foramen Third ventricle (a) CSF circulation 3 Cerebral aqueduct Lateral aperture Fourth ventricle Median aperture Central canal of spinal cord 1 2 Subarachnoid space Arachnoid mater Meningeal dura mater Periosteal dura mater Right lateral ventricle (deep to cut) Choroid plexus of fourth ventricle 1 CSF is produced by the choroid plexus of each ventricle. 2 CSF flows through the ventricles and into the subarachnoid space via the median and lateral apertures. Some CSF flows through the central canal of the spinal cord. 3 CSF flows through the subarachnoid space. 4 CSF is absorbed into the dural venous sinuses via the arachnoid villi.

10 Lober

11 FunkNonella centra Motor areas Primary motor cortex Premotor cortex Frontal eye field Broca s area (outlined by dashes) Prefrontal cortex Working memory for spa1al tasks Execu1ve area for task management Working memory for object- recall tasks Solving complex, mul1task problems (a) Lateral view, left cerebral hemisphere Central sulcus Sensory areas and related association areas Primary somatosensory cortex Somatosensory associa1on cortex Gustatory cortex (in insula) Wernicke s area (outlined by dashes) Primary visual cortex Visual associa1on area Auditory associa1on area Primary auditory cortex Soma1c sensa1on Taste Vision Hearing Primary motor cortex Primary sensory cortex Motor associa1on cortex Sensory associa1on cortex Mul1modal associa1on cortex

12 Frontal eye field Prefrontal cortex Processes emo1ons related to personal and social interac1ons Orbitofrontal cortex Premotor cortex Corpus callosum Olfactory bulb Olfactory tract Fornix Temporal lobe Cingulate gyrus (b) Parasagittal view, right hemisphere FunkNonella centra Primary olfactory cortex Primary motor cortex Central sulcus Uncus Primary somatosensory cortex Parietal lobe Somatosensory associa1on cortex Parieto- occipital sulcus Occipital lobe Visual associa1on area Calcarine sulcus Primary visual cortex Parahippocampal gyrus Primary motor cortex Primary sensory cortex Motor associa1on cortex Sensory associa1on cortex Mul1modal associa1on cortex

13 Hip Homunculus Posterior Motor map in precentral gyrus Shoulder Motor Anterior Leg Sensory Hip Trunk Neck Sensory map in postcentral gyrus Trunk Face Lips Eye Jaw Brow Tongue Swallowing Primary motor cortex (precentral gyrus) Knee Foot Toes Genitals Primary somato- sensory cortex (postcentral gyrus) Teeth Gums Tongue Pharynx

14 Kramper och epilepsi KorNkala urladdningar Sekundär Nll skada Stroke Tumör InfekNon Alkohol Kryptogen Symptomen följer anatomin

15 Vit substans, banor Longitudinal fissure Lateral ventricle Basal ganglia Caudate Putamen Globus pallidus Thalamus Third ventricle Pons Medulla oblongata (a) Frontal section Superior Association fibers Commissural fibers (corpus callosum) Corona radiata Fornix Internal capsule Gray ma=er White ma=er Projection fibers Decussa1on of pyramids

16 MulNpel Skleros Myelinskada à Plaque i vit substans InflammaNon Skovvist förlöpande Progressivt förlöpande EffekNva immunmodulerande läkemedel

17 Basala kärnorna översikt

18 Basala kärnorna 1

19 Basala kärnorna 2

20 Parkinsons sjukdom DegeneraNon SubstanNa Nigra ê DA Motoriska störningar Hypokinesi Rigiditet Tremor KogniNva och affeknva störningar

21 HunNngtons sjukdom DegeneraNon Striatum och Kortex (främst frontotemp) ê GABA, é Glu Triad Dominant nedärvning Choreoathetos Demens HunNngNn, CAG- repeat

22 Djupa strukturer, limbiska systemet

23 Limbiska systemet

24 Psykiatri Cerebrala skador ger psykiska symptom Signalsubstanser påverkar Seratonin DA Na GABA Glutamat Starkt koppling kropp och skäl Descartes

25 Diencephalon 1

26 Thalamus Dorsal nuclei Medial Lateral dorsal Lateral posterior Anterior nuclear group Pulvinar Medial geniculate body Re1cular nucleus Ventral anterior Ventral lateral Lateral geniculate body Ventral postero- lateral Ventral nuclei (a) The main thalamic nuclei. (The re1cular nuclei that cap the thalamus laterally are depicted as curving translucent structures.)

27 Hypothalamus Paraventricular nucleus Anterior commissure Preoptic nucleus Anterior hypothalamic nucleus Supraop1c nucleus Suprachiasmatic nucleus Op1c chiasma Infundibulum (stalk of the pituitary gland) Fornix Arcuate nucleus Pituitary gland Dorsomedial nucleus Posterior hypothalamic nucleus Lateral hypothalamic area Ventromedial nucleus Mammillary body (b) The main hypothalamic nuclei

28 Endokrinologi Saltbalans Diabetes insipidus Hungerkontroll Fet- musen Cirkadianska rytmer Dygnsrytm Vakenhet Narkolepsi Thyroidea Binjuren FSH, LH GH Oxytosin Etc etc

29 Örat Hammaren Städet Stigbygeln Ytterörat Mellanörat Innerörat Balansorganet N. VIII Örontrumpeten Hörselgången Trumhinnan Ovala fönstret Runda fönstret Hörselsnäckan (cochlean)

30 KorNska organet Tectorialmembranet Yttre hårceller Retikularmembranet Tectorialmembranet Inre hårcell Hörselceller Basilarmembranet Deitersceller Figur 5.22 Fysiologi Jan Lännergren, Håkan Westerblad, Mats Ulfendahl oc

31 Båggångaroch hinnsäcker Semicirkulära båggångar Temporalbenet Subduralrummet Utriculus Sacculus Endolymfa Perilymfa Hörselsnäckan Scala vestibuli Scala media Scala tympani Ovala fönstret med stigbygeln Runda fönstret gur 5.10

32 Ögat Bakre ögonkammare Iris Pupill Främre ögonkammare Cornea (hornhinna) Ciliarkropp med ciliarmuskel Lins Glaskropp Retina (näthinna) Choroidea (åderhinna) Sclera (senhinna) Synnervspapill (blinda fläcken) Fovea centralis Synnerven (N. II)

33 ANS och ögat Nearly parallel rays from distant object Sympathetic activation Lens Ciliary zonule Ciliary muscle Inverted image Divergent rays from close object Parasympathetic activation Inverted image

34 Brytningsfel Myopi (närsynthet) Korrigeras med spridningslins Hyperopi (översynthet) Korrigeras med samlingslins

35 Figur 5.34 Synbanan N T T N. opticus Synnervskorsning 1 Synfältsbortfall i vä öga hö öga Tractus opticus Laterala knäkroppen 3 Synstrålning Syncortex

36 Hjärnstam och kranialnerver

37 Mesencephalon Tectum Periaqueductal gray ma=er Oculomotor nucleus (III) Medial lemniscus Red nucleus Substan1a nigra Fibers of pyramidal tract (a) Midbrain Dorsal Ventral Superior colliculus Cerebral aqueduct Re1cular forma1on Crus cerebri of cerebral peduncle

38 Pons Trigeminal main sensory nucleus Trigeminal motor nucleus Middle cerebellar peduncle Trigeminal nerve (V) Medial lemniscus (b) Pons Superior cerebellar peduncle Fourth ventricle Re1cular forma1on Pon1ne nuclei Fibers of pyramidal tract

39 Medulla Oblongata Hypoglossal nucleus (XII) Dorsal motor nucleus of vagus (X) Inferior cerebellar peduncle Re1cular forma1on Lateral nuclear group Medial nuclear group Raphe nucleus Medial lemniscus Fourth ventricle Choroid plexus Solitary nucleus Ves1bular nuclear complex (VIII) Cochlear nuclei (VIII) Nucleus ambiguus Inferior olivary nucleus Pyramid (c) Medulla oblongata

40 Cerebellum Anterior lobe Cerebellar cortex Arbor vitae Cerebellar peduncles Superior Middle Inferior Medulla oblongata Flocculonodular lobe Posterior lobe Choroid plexus of fourth ventricle (b) Illustration of parasagittal section

41 Ryggmärgen

42 Ryggmärgssegment

43 Ryggmärg, gränssträngen

44 Pyramidbanan Primary motor cortex Pyramidal cells Internal capsule Cerebrum Cerebral peduncle Midbrain Cerebellum Pons Ventral corticospinal tract Pyramids Decussa1on of pyramid Lateral corticospinal tract Medulla oblongata Cervical spinal cord Skeletal muscle Lumbar spinal cord Soma1c motor neurons (a) Pyramidal (lateral and ventral corticospinal) pathways

45 ALS DegeneraNon av övre- och nedre motorneuron Centrala och perifera motoriska symptom Med Nden även kornkal degeneranon KogniNva symptom

46 Sensoriska banor

47 Smärta, omkopplingar

48 Huvudvärk

49 Blodkärl, främre cirkulanonen 1

50 Blodkärl, främre cirkulanonen 2

51 Blodkärl bakre cirkulanonen

52 Blodkärl, ryggmärgen

53 Hjärnans venösa system

54 Stroke Cerebrovaskulär sjukdom med fokal ischemi Infarkt Lokalt; embolus eller lakunär infarkt Artär- artär embolus Kardiell embolus Annat; venöst, disseknon, etc Intracerebral blödning Hypertoniblödning Kärlskada Subarachnoidalblödning Aneurysm

55 PNS Cervical plexus Brachial plexus Cervical nerves C 1 C 8 Cervical enlargement Intercostal nerves Thoracic nerves T 1 T 12 Lumbar enlargement Lumbar plexus Lumbar nerves L 1 L 5 Sacral plexus Cauda equina Sacral nerves S 1 S 5 Coccygeal nerve Co 1

56 Dermatom C6 C5 C6 C7 T2 C8 L1 L2 C4 C5 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 T9 T10 T11 T12 S2 S3 C2 C3 L1 L2 C8 T2 C6 C5 C6 C7 L3 L3 L4 L4 L5 L5 S1 S1 (a) Anterior view

57 Guillain- Barrés syndrom Akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropan (AIDP) Drabbar perifera nerver och nervrö_er Progredierande slappa pareser Parestesier Autonom dysfunknon

58 Myasthenia Gravis Autoimmun neuromuskulär sjukdom Ak mot ach.rec U_rö_barhet i muskler Thymom

59 Smärta ut i armen anatomi.

60 Smärta ut i armen anatomi

61 Smärta ut i benen anatomi

62 ANS

63 parasympankus CN III CN VII CN IX CN X Ciliary ganglion Pterygopala1ne ganglion Eye Lacrimal gland Nasal mucosa Submandibular ganglion O1c ganglion Submandibular and sublingual glands Paro1d gland Cardiac and pulmonary plexuses Heart Lung CN Preganglionic Postganglionic Cranial nerve

64 ParasympaNkus Celiac plexus Liver and gallbladder Stomach Pancreas S 2 S 4 Large intes1ne Pelvic splanchnic nerves Inferior hypogastric plexus Rectum Small intes1ne CN Preganglionic Postganglionic Cranial nerve Genitalia (penis, clitoris, and vagina) Urinary bladder and ureters

65 SympaNkus T 1 Pons Superior cervical ganglion Middle cervical ganglion Inferior cervical ganglion Sympathe1c trunk (chain) ganglia Cardiac and pulmonary plexuses Greater splanchnic nerve Lesser splanchnic nerve Celiac ganglion Eye Lacrimal gland Nasal mucosa Blood vessels; skin (arrector pili muscles and sweat glands) Salivary glands Heart Lung Liver and gallbladder L 2 White rami communicantes Preganglionic Postganglionic Sacral splanchnic nerves Superior mesenteric ganglion Lumbar splanchnic nerves Inferior mesenteric ganglion Stomach Spleen Adrenal medulla Kidney Small intes1ne Large intes1ne Rectum Genitalia (uterus, vagina, and penis) and urinary bladder

66 Synapser, skillnader Cell bodies in central nervous system Peripheral nervous system Effect SOMATIC NERVOUS SYSTEM AUTONOMIC NERVOUS SYSTEM PARASYMPATHETIC SYMPATHETIC Heavily myelinated axon ACh Unmyelinated Lightly myelinated postganglionic axon Ganglion preganglionic axons Epinephrine and ACh norepinephrine Lightly myelinated preganglionic axon Single neuron from CNS to effector organs Two- neuron chain from CNS to effector organs Adrenal medulla ACh Ganglion Blood vessel Unmyelinated postganglionic axon Neurotransmitter Effector at effector organs ACh NE ACh Skeletal muscle Smooth muscle (e.g., in gut), glands, cardiac muscle S1mulatory S1mulatory or inhibitory, depending on neuro- transmi=er and receptors on effector organs

67 Övre styrning ANS Communica1on at subconscious level Cerebral cortex (frontal lobe) Limbic system (emo1onal input) Hypothalamus Overall integra1on of ANS, the boss Brain stem (reticular formation, etc.) Regula1on of pupil size, respira1on, heart, blood pressure, swallowing, etc. Spinal cord Urina1on, defeca1on, erec1on, and ejacula1on reflexes

DT & neuropediatrik 2014-10-14

DT & neuropediatrik 2014-10-14 2014-10-14 Strålningsdos en individ utsätts för vid 2-3 DT-undersökningar är inom gränsen för vad som är en signifikant ökad cancerrisk. Kan komma att orsaka 1,5-2% av alla fall av cancer. Särskilt när

Läs mer

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

2014:25. Forskning. En standardiserad svensk nomenklatur för strålbehandling

2014:25. Forskning. En standardiserad svensk nomenklatur för strålbehandling Författare: Anders Montelius et.al. Forskning 2014:25 En standardiserad svensk nomenklatur för strålbehandling Rapportnummer: 2014:25 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se SSM

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Tema 1: Synaptisk transmission (10p) En synaps är ofta aktiv vid höga fyrningsfrekvenser. Denna fråga är tänkt att belysa dina kunskaper

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Yttre hörselgång Mellanöra Inneröra Apex pars petrosae Inre hörselgången Facialiskanalen Pulsatil

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng Tentamen Kursens namn Anatomi (Medicin B) Kurskod: Kursansvarig: MC1403 Godfried Roomans Totalpoäng: 138 poäng Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 121, Eva Funk (28-32; 17 Datum 101002 Skrivtid 4

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng 1) Du granskar tonaudiogrammet taget på en patient som misstänks ha Morbus Menière. a) Hur ser tonaudiogrammet ut vid en typisk Mb Menière? 2 p b) Förklara den troliga

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p

Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p Fråga 1: Unge Erik (5 år) har haft 3 akuta öroninflammationer (akut mediaotit) varav 2 på bägge sidor. På kontrollen cirka 3 månader efter den senaste episoden berättar

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Neuropsykologi, med inriktning på cannabis Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Hjärnan- ett nätverk Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

KURSVECKA 1: EMBRYOLOGI OCH UTVECKLING AV CNS

KURSVECKA 1: EMBRYOLOGI OCH UTVECKLING AV CNS KURSVECKA 1: EMBRYOLOGI OCH UTVECKLING AV CNS (Marieb: s. 1114-1128, s. 430-433) FRAM TILL BEFRUKTNING Vid utlösning avges miljontals spermier, men endast ett tusental kommer fram till oocyten. Detta p.g.a.

Läs mer

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5. Tentamen i Fysiologi 15 poäng, 5/3 2011. Lärare: Eva Oskarsson, fråga 1-12, 17,5p. Kristina Karlsson, fråga 13-14, 5p. Rolf Pettersson, fråga 15-19, 6p. Birgitta Olsen, fråga 20-23, 1. Eva Funk, fråga

Läs mer

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta) 1. a. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen i två delar, en dorsal och en ventral del. Från vilken del av neuralröret härrör den dorsala delen och från vilken del härrör den ventrala delen

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

INTRODUKTION NEUROANATOMI

INTRODUKTION NEUROANATOMI INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I.

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior 2014-04- 29. Föreläsningens fyra teman

Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior 2014-04- 29. Föreläsningens fyra teman Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior www.educa?oninmo?on.se Kogni5v neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer, det vill säga percep?on,

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

1. Introduktion. Uppmärksamhetens neurala bas. Vad är uppmärksamhet. Uppmärksamhet har en global intensitetsdimension (vakenhet, alertness )

1. Introduktion. Uppmärksamhetens neurala bas. Vad är uppmärksamhet. Uppmärksamhet har en global intensitetsdimension (vakenhet, alertness ) Psykologprogrammet, KI Experimentell psykologi Föreläsning 2009-11-24 Arne Öhman 1. Introduktion Uppmärksamhetens neurala bas Vad är uppmärksamhet En neurobiologisk funktion som gör det möjligt att välja

Läs mer

Rätt retorik för publik och klinik. Del 2. Skriv i klartext så att ditt budskap når fram. Röntgenveckan 2013, Uppsala

Rätt retorik för publik och klinik. Del 2. Skriv i klartext så att ditt budskap når fram. Röntgenveckan 2013, Uppsala Rätt retorik för publik och klinik. Del 2 Skriv i klartext så att ditt budskap når fram Röntgenveckan 2013, Uppsala Det radiologiska utlåtandet Innehåll, bedömning/konklusion, svarsmallar, professor, överläkare,

Läs mer

Omtentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

Omtentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Omtentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Examinator: Ulrika Fernberg/Siw Lunander Poängfördelning: Godfried Roomans (1-26, 108 poäng), Eva Funk (27, 12 poäng) Datum: 131123, skrivtid 4 timmar

Läs mer

Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 117 poäng), Eva Funk (28; 7 poäng) Datum 120211 Skrivtid 4 timmar

Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 117 poäng), Eva Funk (28; 7 poäng) Datum 120211 Skrivtid 4 timmar Tentamen (omtentamen 2) Kursens namn Anatomi (Medicin B) Kurskod: Kursansvarig: MC1403-70570H11 Godfried Roomans Totalpoäng: 124 poäng Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 117 poäng), Eva Funk (28;

Läs mer

Nervsystemet och hjärnan

Nervsystemet och hjärnan Nervsystemet och hjärnan Hjärnan vårt viktigaste organ Hjärnans indelning Storhjärnan Består av: En yttre del hjärnbarken, där nervcellskropparna finns. En inre del märgen, där nervtrådarna finns. Storhjärnan

Läs mer

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Elna-Marie Larsson, professor, överläkare BFC/Röntgen Akademiska sjukhuset, Uppsala SFNR årsmöte, Lund, 111111

Läs mer

NEUROPATOLOGI. Inlagring lipofuscin (åldrande, neurometabola sjukdomar) neuromelanin andra neurometabola sjukdomar

NEUROPATOLOGI. Inlagring lipofuscin (åldrande, neurometabola sjukdomar) neuromelanin andra neurometabola sjukdomar NEUROPATOLOGI. Förändringar i nervcellen: Inlagring lipofuscin (åldrande, neurometabola sjukdomar) neuromelanin andra neurometabola sjukdomar Degenerativa förändringar neurofibrillära förändringar (tangles)

Läs mer

MÅLBESKRIVNING ORGANSSYSTEMENS STRUKTUR OCH FUNKTION Läkarprogrammet, Termin T2-T3 (45hp)

MÅLBESKRIVNING ORGANSSYSTEMENS STRUKTUR OCH FUNKTION Läkarprogrammet, Termin T2-T3 (45hp) MÅLBESKRIVNING ORGANSSYSTEMENS STRUKTUR OCH FUNKTION Läkarprogrammet, Termin T2-T3 (45hp) Revision: 2011-01-25 INTRODUKTION... 2 GENUS I MEDICINEN (T2)... 2 HUD OCH STÖDJEVÄVNADER (T2)... 2 NERVSYSTEMET

Läs mer

α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken

α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken Andlös upptäckt hos två patienter från Eksjö med emfysem 1962 Proteas- antiproteas imbalans Proteas Hämmare Proteas- antiproteas

Läs mer

Framsteg inom ögonsjukvården. Till vilket pris?

Framsteg inom ögonsjukvården. Till vilket pris? Framsteg inom ögonsjukvården Till vilket pris? Ögat 1/ 1000 av kroppsvikten 1-2/ 100 medicinstud. väljer ögonspec. Vanligaste op. (kataraktop. 85.000/ år) Flest mogagningsbesök inom specialistvård Aktuella

Läs mer

Hörselsinnet. funktion. Ljudkälla. Lufttryck. Mats Ulfendahl. Sinusvåg. Normalt lufttryck. Scala vestibuli. Scala media.

Hörselsinnet. funktion. Ljudkälla. Lufttryck. Mats Ulfendahl. Sinusvåg. Normalt lufttryck. Scala vestibuli. Scala media. Hörselsinnet Mats Ulfendahl Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning Karolinska Institutet & Karolinska Universitetssjukhuset Hörselsnäckans funktion (courtesy of Jim Hudspeth) Ljudkälla Lufttryck

Läs mer

About the optics of the eye

About the optics of the eye About the optics of the eye Peter Unsbo Kungliga Tekniska Högskolan Biomedical and x-ray physics Visual Optics Innehåll Optiska begränsningar i ögat Hur mäter man ögats aberrationer? Hur skriver man vågfrontsrecept?

Läs mer

CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska

CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska Litteratur Silverthorn 4:e upplagan: s327 375 CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska Allmänt Begreppet receptor Afferent del av PNS - vägen från receptor till CNS Olika typer av sinnesreceptorer (uppbyggnaden)

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

Medquiz Sinne VT 2013 MEDQUIZ. T3 Sinne

Medquiz Sinne VT 2013 MEDQUIZ. T3 Sinne MEDQUIZ T3 Sinne MEDQUIZ... 1 Hörsel & balans A&P... 2 Hörsel & balans Patologi... 3 Syn A&P... 4 Syn Patologi... 5 Lukt & smak... 7 1 Hörsel & balans A&P Vad kallas hinnlabyrintens tre komponenter? Båggångarna,

Läs mer

NEURORADIOLOGI L3k 2012 L4k 2013

NEURORADIOLOGI L3k 2012 L4k 2013 UNDERVISNINGENS MÅL NEURORADIOLOGI L3k 2012 L4k 2013 1. Lära känna neuroradiologiska bilddiagnostiska metoders tillförlitlighet och valprinciper. 2. Lära känna de bilddiagnostiska möjligheterna vid sjukdomar

Läs mer

Huvudets anatomi. Allmän Anatomi II. Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1

Huvudets anatomi. Allmän Anatomi II. Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1 Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1 Allmän Anatomi II Huvudets anatomi Anatomi Optiker Huvud-komp 07.doc 2015-09-18 HUVUDETS ANATOMI Detta är ett självstuderingskompendium.

Läs mer

Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014

Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014 Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014 Leder En led är en plats där två eller flera skelettdelar möts Rörligheten i lederna varierar mycket beroende på ledtypen De klassificeras utifrån

Läs mer

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Klinisk testning av ögonrörelserrelser Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Ögonrörelserrelser Vi testar motilitet har alla ögonmuskler normal funktion eller finns det inskränkningar (skelningar)? Vi

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Hydrocefalus. Birgitte Berthelsen Neurosektionen, Radiologi SU/Sahlgrenska

Hydrocefalus. Birgitte Berthelsen Neurosektionen, Radiologi SU/Sahlgrenska Hydrocefalus Birgitte Berthelsen Neurosektionen, Radiologi SU/Sahlgrenska Vida ventriklar Atrofi Hydrocefalus Störd likvorbalans/hemodynamik Överproduktion: Plexuspapillom Normalvariant prematura barn

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Kapitel 3 Motivationella, emotionella och kognitiva processer på olika nivåer i hjärnan

Kapitel 3 Motivationella, emotionella och kognitiva processer på olika nivåer i hjärnan Kapitel 3 Motivationella, emotionella och kognitiva processer på olika nivåer i hjärnan 1 I hjärnan möts information från yttervärlden och från den biologiska organismen Information från yttervärlden,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Hur ser prematurfödda barn när de blir äldre?

Hur ser prematurfödda barn när de blir äldre? Hur ser prematurfödda barn när de blir äldre? Eva Larsson Institutionen för neurovetenskap/oftalmologi, Uppsala Universitet Ögonkliniken, Akademiska sjukhuset Uppsala Vad skall fungera för att vi skall

Läs mer

Olle, 4 år, med synnedsättning (12p)

Olle, 4 år, med synnedsättning (12p) Fall A Olle, 4 år, med synnedsättning (12p) Aid nr..1(25) Lille Olle, 4 år, kommer till ögonklinik på remiss från BVC, på grund av syn-nedsättning på båda ögonen. Man finner vid s.k. skiaskopi (objektiv

Läs mer

DEPRESSION KON GRESS. KOLL Lars Häggström rapporterar från den 168:e APA-kongressen i Toronto den 16 20 maj 2015

DEPRESSION KON GRESS. KOLL Lars Häggström rapporterar från den 168:e APA-kongressen i Toronto den 16 20 maj 2015 KON GRESS DEPRESSION KOLL Lars Häggström rapporterar från den 168:e APA-kongressen i Toronto den 16 20 maj 2015 Denna observation förklarar det som många kliniker, patienter och handläggare på Försäkringskassan

Läs mer

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Anders Lundgren Neurologen Helsingborg Kropp i vila Vad karaktäriserar sömn? Ingen medveten upplevelse av omgivningen Höjd tröskel för reaktion på stimuli Inget minne

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

NEURORADIOLOGI medicinakuten

NEURORADIOLOGI medicinakuten NEURORADIOLOGI medicinakuten Hur reagerar hjärnan vid akuta tillstånd? Bortfallssymtom Retningssymtom Vad vill man påvisa på medicinakuten? Bortfallssymtom tänk kärl Infarkt? Blödning? Retningssymtom Expansivitet

Läs mer

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen Basalt introduktions-kompendie Fredrik Källmark och Marika Wahlberg 2007 Ögonlocken Ögonlockens uppgift är att skydda ögat från skador, men också

Läs mer

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s. 218-227)

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s. 218-227) KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI (Marieb: s. 218-227) RYGGRADEN Ryggraden utgörs av 26 kotor, sammanbundna på ett sådant sätt att man får en flexibel kurvad struktur. Den fungerar som det longitudinala

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS Nervsystemet T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS: Neurologi Högre funktioner Kranialnerver Motorik Reflexer Koordination Sensorik STATUS: Högre neurologiska funktioner Vakenhet Orientering tid, rum

Läs mer

Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen

Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen Equalis workshop för Diagnostik av subarachnoidalblödning 2013-09-19 Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen Ina Skagervik ST-läkare Neurokirurgen SU/S Thomas 57 år APC-resistens, tidigare DVT och

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Tonårshjärnan. Vad som erfordras är: Lugn och ro Stimulans för själen (Natur och Kultur) Fysisk aktivitet (Motion)

Tonårshjärnan. Vad som erfordras är: Lugn och ro Stimulans för själen (Natur och Kultur) Fysisk aktivitet (Motion) Ungdomskonferens Smart Söderhamn, Verkstäderna 16 april 2011 Tonårshjärnan Åke Pålshammar Uppsala universitet Förändringar i ungdomsåren (exempel) * Puberteten, fysisk-hormonella förändringar: - t ex motoriken

Läs mer

Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Läs mer

Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p)

Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p) Omtentamen T5 HT09 Kod nr.. 1(18) Fall A Evert, 77 år söker på akutmottagningen (25p) Evert 77 år, insjuknar plötsligt med svaghet i höger arm och ben. Söker akutmottagningen och inlägges på neurologiska

Läs mer

Rutin-nervstatus hur gör man, och hur tolkar man fynden? Lars Johan Liedholm, Örebro Jan Malm, Umeå Arne Lindgren, Lund

Rutin-nervstatus hur gör man, och hur tolkar man fynden? Lars Johan Liedholm, Örebro Jan Malm, Umeå Arne Lindgren, Lund Rutin-nervstatus hur gör man, och hur tolkar man fynden? Lars Johan Liedholm, Örebro Jan Malm, Umeå Arne Lindgren, Lund Konst eller vetenskap? Evidensbasering.. Considering the amount of time spent teaching

Läs mer

Bäst på skating. H-C Holmberg. Swedish Winter Sports Research Centre

Bäst på skating. H-C Holmberg. Swedish Winter Sports Research Centre Bäst på skating H-C Holmberg Swedish Winter Sports Research Centre Outline - Allmän introduktion - Basfakta om skatingteknik Paus - Centrala fysiska egenskaper i skating - Modellträning Allmän introduktion

Läs mer

ROP. (Retinopathy Of Prematurity)

ROP. (Retinopathy Of Prematurity) ROP (Retinopathy Of Prematurity) 2006 1 Vad är ROP? ATT FÖRSTÅ ÖGONSJUKDOMEN ROP (Retinopathy Of Prematurity) Av Sven Crafoord 2006-09-27 Retinopathy of prematurity (ROP) är en ögonsjukdom som uppstår

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Nov 2013 SCHEMA vt 2014 Vecka 4-6 * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna

KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna Eva Mattsson den 31 augusti 2007 SINNESFYSIOLOGI KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna Tag en nål och sätt spetsen mot fingertoppen. Tag den andra nålen och sätt även den mot fingertoppen

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

SMART Swedish Memory and Attention Re Training

SMART Swedish Memory and Attention Re Training SMART Swedish Memory and Attention Re Training Kursdag i 2013-06-19 Ingrid van t Hooft Neuropsykolog/PhD Neuropediatriska Rehabiliteringen» Astrid Lindgrens Barnsjukhus» Karolinska Universitets Sjukhuset/Karolinska

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Tentamen MC1402, Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi 15hp, del II (prov 0901).

Tentamen MC1402, Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi 15hp, del II (prov 0901). Tentamen MC1402, Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi 15hp, del II (prov 0901). Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 06 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 98,5 p Neurologi, fråga 1-5, 15p Mikrobiologi,

Läs mer

MR GRANSKNINGSFÖRSLAG CHECKLISTA

MR GRANSKNINGSFÖRSLAG CHECKLISTA MR GRANSKNINGSFÖRSLAG CHECKLISTA Vägledning för NYA ST läkare på MR Drena Vracar, Öl Värnamo, 2014 02 27 DEL 2 i kompendiet ATT LÄSA MR BILDER avsett för regionutbildning för ST läkare Röntgenavdelning,

Läs mer

Hiv och hjärnan Johanna Rubin Barnläkare Stockholm 25 september 2015

Hiv och hjärnan Johanna Rubin Barnläkare Stockholm 25 september 2015 Hiv och hjärnan Johanna Rubin Barnläkare Stockholm 25 september 2015 Hur påverkar hiv hjärnan? Hiv och hjärnan Vad är HAND? hivencephalopati? Har barn och ungdomar med hiv oftare än andra neuropsykiatriska

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Stroke. Specialist i Neurologi

Stroke. Specialist i Neurologi Stroke Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Stroke, slaganfall Kallas med medicinsk terminologi för f cerebrovaskulära ra sjukdomar, dvs störning av blodförs rsörjningen rjningen till hjärnan Definition

Läs mer

Kristina Narfström - känd ögonspecialist och forskare- hemma i Sverige igen

Kristina Narfström - känd ögonspecialist och forskare- hemma i Sverige igen Kristina Narfström - känd ögonspecialist och forskare- hemma i Sverige igen Kristina Narfström är ett välkänt namn inom veterinärmedicinen. Hon är en av våra mest erkända veterinärer inom ögonsjukdomar

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist

Läs mer

Restless legs många forskningsspår

Restless legs många forskningsspår Restless legs många forskningsspår Det finns en lång rad olika forskningsfält för att komma bakom mekanismerna för restlegs legs syndrome, RLS. Forskningen är både experimentell och klinisk, bedrivs över

Läs mer

Krampanfall vid Stroke. Stroketeamkongressen 2008 Dr Anna Sjöström Neurologiska kliniken Norrlands Universitets Sjukhus Umeå

Krampanfall vid Stroke. Stroketeamkongressen 2008 Dr Anna Sjöström Neurologiska kliniken Norrlands Universitets Sjukhus Umeå Krampanfall vid Stroke Stroketeamkongressen 2008 Dr Anna Sjöström Neurologiska kliniken Norrlands Universitets Sjukhus Umeå EPILEPSI Historik John Hughlin Jackson (1835-1915) 1870 Epilepsi är namnet för

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department GynObstetrik Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln Health Department Innehållsförteckning 1 Reproduktionsendokrinologi..2 Hypotalamus.........2 Hypofysen.. 2 Ovarierna........2 Menstruationscykel.......3

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi, FSL 561. Delkurs 2: Centrala och Autonoma Nervsystemen, HT 2013 NAMN (TEXTA LÄSLIGT!

Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi, FSL 561. Delkurs 2: Centrala och Autonoma Nervsystemen, HT 2013 NAMN (TEXTA LÄSLIGT! Apotekarprogrammet (APEX - MAPTY / F2 APO), T5 Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi, FSL 561 Delkurs 2: Centrala och Autonoma Nervsystemen, HT 2013 D E L S K R I V N I N G 2 Fredag 8 november 2013,

Läs mer

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM ctnm - klinisk ptnm patologisk rtnm radiologisk? TNM I Göteborg är det endast

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Kapitel 4 Emotionell reglering

Kapitel 4 Emotionell reglering Kapitel 4 Emotionell reglering 1 Vad är emotionell reglering? Spontant väckta emotionella responser kräver oftast en modifiering för att främja anpassning till den aktuella situationen såväl som till mer

Läs mer

Hälsouniversitetet Linköping Avd för Oto-Rhino-Laryngologi ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7. Typfall 1

Hälsouniversitetet Linköping Avd för Oto-Rhino-Laryngologi ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7. Typfall 1 SEMINARIUM 1 HESHET Typfall 1 35-årig kvinna, icke rökare. Förskolelärare, tre egna barn. Arbetar heltid. Inhalationssteriod behandlad astma sedan några år, i övrigt frisk. Söker på vårdcentralen p.g.a.

Läs mer

Menstruationscykel Ovulationscykel. Sigurlaug Benediktsdóttir Lund 2013

Menstruationscykel Ovulationscykel. Sigurlaug Benediktsdóttir Lund 2013 Menstruationscykel Ovulationscykel Sigurlaug Benediktsdóttir Lund 2013 1 Adrenarke: 6 års ålder. Könsmognad som startar med ökning av androgenbildning i binjurebarken. Resulterar med bl.a. axillarbehåring

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Fall 1 JB (gosse 7 mån) Rune Sixt, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg

Fall 1 JB (gosse 7 mån) Rune Sixt, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg Fall 1 JB (gosse 7 mån) Fall 1 JB (gosse 7 mån) Bedömning Fall 1 Patol hö 15 Patol hö (misstänkt) 7 Patolog bilat 1 Normal 5 Fall 2 ALS (gosse 6 mån) Fall 2 ALS (gosse 6 mån) Fall 2 ALS (gosse uppföljn

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer

Special. Anita Harding. Basala ganglierna Tremor Ataxi Dystoni Tics Rigiditet Parkinsonbehandling. Ep stroke mortalitet ESBRA 99.

Special. Anita Harding. Basala ganglierna Tremor Ataxi Dystoni Tics Rigiditet Parkinsonbehandling. Ep stroke mortalitet ESBRA 99. Special Movement disorders Nr 3, 1999 Årgång 12 Anita Harding Basala ganglierna Tremor Ataxi Dystoni Tics Rigiditet Parkinsonbehandling EPILEPSI Ep stroke mortalitet ALKOHOL ESBRA 99 VARIA Konferenser

Läs mer

Asta Josefsson, 74 år, med ansiktsförlamning och yrsel (27p)

Asta Josefsson, 74 år, med ansiktsförlamning och yrsel (27p) Kod nr..1(24) Fall A: Asta Josefsson, 74 år, med ansiktsförlamning och yrsel (27p) Asta Josefsson är en tidigare väsentligen frisk kvinna. För cirka en vecka sedan upplevde hon begynnande smärta som lokaliserats

Läs mer

Ytter- och mellanörats anatomi, fysiologi och patofysiologi

Ytter- och mellanörats anatomi, fysiologi och patofysiologi Ytter- och mellanörats anatomi, fysiologi och patofysiologi Johan Adler läkare Öron-, näs-, hals- och cochleakliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge johan.adler@onhlakare.se Introduktion Kunskapsmål

Läs mer

Kvalitativ rörelseanalys. Kvantitativ rörelseanalys Kinematik Kinetik. Biomekanik. Idrottsmedicin ur ett tvärprofessionellt perspektiv

Kvalitativ rörelseanalys. Kvantitativ rörelseanalys Kinematik Kinetik. Biomekanik. Idrottsmedicin ur ett tvärprofessionellt perspektiv Idrottsmedicin ur ett tvärprofessionellt perspektiv Rörelseanalys och biomekanik Wim Grooten Innehåll Kvalitativ rörelseanalys Kvantitativ rörelseanalys Kinematik Kinetik Biomekanik Rörelseanalys Kvalitativ

Läs mer

Optik Synen och ögats behov. Hillevi Hemphälä Leg Optiker, licentiat, doktorand hillevi.hemphala@design.lth.se

Optik Synen och ögats behov. Hillevi Hemphälä Leg Optiker, licentiat, doktorand hillevi.hemphala@design.lth.se Optik Synen och ögats behov Hillevi Hemphälä Leg Optiker, licentiat, doktorand hillevi.hemphala@design.lth.se Ögats synfält -50 o 2 o 30 o Syngropen Gula fläcken, centrala seendet Synnerven -70 o Sidled-

Läs mer