Neuroanatomi. "Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi" Magnus Bengtsson
|
|
- Agneta Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Neuroanatomi "Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi" Magnus Bengtsson
2 Upplägg Översikt Hjärnhinnor och ventrikelsystemet Storhjärnan Mellanhjärnan Öga och Öra Hjärnstam och lillhjärnan Ryggmärg och Bansystem Blodförsörjning CNS PNS och ANS Insprängda kliniska fall
3 Översikt
4 Plan
5 Afferens och Efferens Sensory input Integra1on Motor output
6 Indelning CNS/PNS
7 Hjärnhinnor
8 Ventrikelsystemet Lateral ventricle Septum pellucidum Inferior horn Lateral aperture Anterior horn Interventricular foramen Third ventricle Cerebral aqueduct Fourth ventricle Central canal Posterior horn Inferior horn Median aperture Lateral aperture (a) Anterior view (b) Left lateral view
9 Cerebrospinalvätska 4 Superior sagi=al sinus Arachnoid villus Choroid plexus Interventricular foramen Third ventricle (a) CSF circulation 3 Cerebral aqueduct Lateral aperture Fourth ventricle Median aperture Central canal of spinal cord 1 2 Subarachnoid space Arachnoid mater Meningeal dura mater Periosteal dura mater Right lateral ventricle (deep to cut) Choroid plexus of fourth ventricle 1 CSF is produced by the choroid plexus of each ventricle. 2 CSF flows through the ventricles and into the subarachnoid space via the median and lateral apertures. Some CSF flows through the central canal of the spinal cord. 3 CSF flows through the subarachnoid space. 4 CSF is absorbed into the dural venous sinuses via the arachnoid villi.
10 Lober
11 FunkNonella centra Motor areas Primary motor cortex Premotor cortex Frontal eye field Broca s area (outlined by dashes) Prefrontal cortex Working memory for spa1al tasks Execu1ve area for task management Working memory for object- recall tasks Solving complex, mul1task problems (a) Lateral view, left cerebral hemisphere Central sulcus Sensory areas and related association areas Primary somatosensory cortex Somatosensory associa1on cortex Gustatory cortex (in insula) Wernicke s area (outlined by dashes) Primary visual cortex Visual associa1on area Auditory associa1on area Primary auditory cortex Soma1c sensa1on Taste Vision Hearing Primary motor cortex Primary sensory cortex Motor associa1on cortex Sensory associa1on cortex Mul1modal associa1on cortex
12 Frontal eye field Prefrontal cortex Processes emo1ons related to personal and social interac1ons Orbitofrontal cortex Premotor cortex Corpus callosum Olfactory bulb Olfactory tract Fornix Temporal lobe Cingulate gyrus (b) Parasagittal view, right hemisphere FunkNonella centra Primary olfactory cortex Primary motor cortex Central sulcus Uncus Primary somatosensory cortex Parietal lobe Somatosensory associa1on cortex Parieto- occipital sulcus Occipital lobe Visual associa1on area Calcarine sulcus Primary visual cortex Parahippocampal gyrus Primary motor cortex Primary sensory cortex Motor associa1on cortex Sensory associa1on cortex Mul1modal associa1on cortex
13 Hip Homunculus Posterior Motor map in precentral gyrus Shoulder Motor Anterior Leg Sensory Hip Trunk Neck Sensory map in postcentral gyrus Trunk Face Lips Eye Jaw Brow Tongue Swallowing Primary motor cortex (precentral gyrus) Knee Foot Toes Genitals Primary somato- sensory cortex (postcentral gyrus) Teeth Gums Tongue Pharynx
14 Kramper och epilepsi KorNkala urladdningar Sekundär Nll skada Stroke Tumör InfekNon Alkohol Kryptogen Symptomen följer anatomin
15 Vit substans, banor Longitudinal fissure Lateral ventricle Basal ganglia Caudate Putamen Globus pallidus Thalamus Third ventricle Pons Medulla oblongata (a) Frontal section Superior Association fibers Commissural fibers (corpus callosum) Corona radiata Fornix Internal capsule Gray ma=er White ma=er Projection fibers Decussa1on of pyramids
16 MulNpel Skleros Myelinskada à Plaque i vit substans InflammaNon Skovvist förlöpande Progressivt förlöpande EffekNva immunmodulerande läkemedel
17 Basala kärnorna översikt
18 Basala kärnorna 1
19 Basala kärnorna 2
20 Parkinsons sjukdom DegeneraNon SubstanNa Nigra ê DA Motoriska störningar Hypokinesi Rigiditet Tremor KogniNva och affeknva störningar
21 HunNngtons sjukdom DegeneraNon Striatum och Kortex (främst frontotemp) ê GABA, é Glu Triad Dominant nedärvning Choreoathetos Demens HunNngNn, CAG- repeat
22 Djupa strukturer, limbiska systemet
23 Limbiska systemet
24 Psykiatri Cerebrala skador ger psykiska symptom Signalsubstanser påverkar Seratonin DA Na GABA Glutamat Starkt koppling kropp och skäl Descartes
25 Diencephalon 1
26 Thalamus Dorsal nuclei Medial Lateral dorsal Lateral posterior Anterior nuclear group Pulvinar Medial geniculate body Re1cular nucleus Ventral anterior Ventral lateral Lateral geniculate body Ventral postero- lateral Ventral nuclei (a) The main thalamic nuclei. (The re1cular nuclei that cap the thalamus laterally are depicted as curving translucent structures.)
27 Hypothalamus Paraventricular nucleus Anterior commissure Preoptic nucleus Anterior hypothalamic nucleus Supraop1c nucleus Suprachiasmatic nucleus Op1c chiasma Infundibulum (stalk of the pituitary gland) Fornix Arcuate nucleus Pituitary gland Dorsomedial nucleus Posterior hypothalamic nucleus Lateral hypothalamic area Ventromedial nucleus Mammillary body (b) The main hypothalamic nuclei
28 Endokrinologi Saltbalans Diabetes insipidus Hungerkontroll Fet- musen Cirkadianska rytmer Dygnsrytm Vakenhet Narkolepsi Thyroidea Binjuren FSH, LH GH Oxytosin Etc etc
29 Örat Hammaren Städet Stigbygeln Ytterörat Mellanörat Innerörat Balansorganet N. VIII Örontrumpeten Hörselgången Trumhinnan Ovala fönstret Runda fönstret Hörselsnäckan (cochlean)
30 KorNska organet Tectorialmembranet Yttre hårceller Retikularmembranet Tectorialmembranet Inre hårcell Hörselceller Basilarmembranet Deitersceller Figur 5.22 Fysiologi Jan Lännergren, Håkan Westerblad, Mats Ulfendahl oc
31 Båggångaroch hinnsäcker Semicirkulära båggångar Temporalbenet Subduralrummet Utriculus Sacculus Endolymfa Perilymfa Hörselsnäckan Scala vestibuli Scala media Scala tympani Ovala fönstret med stigbygeln Runda fönstret gur 5.10
32 Ögat Bakre ögonkammare Iris Pupill Främre ögonkammare Cornea (hornhinna) Ciliarkropp med ciliarmuskel Lins Glaskropp Retina (näthinna) Choroidea (åderhinna) Sclera (senhinna) Synnervspapill (blinda fläcken) Fovea centralis Synnerven (N. II)
33 ANS och ögat Nearly parallel rays from distant object Sympathetic activation Lens Ciliary zonule Ciliary muscle Inverted image Divergent rays from close object Parasympathetic activation Inverted image
34 Brytningsfel Myopi (närsynthet) Korrigeras med spridningslins Hyperopi (översynthet) Korrigeras med samlingslins
35 Figur 5.34 Synbanan N T T N. opticus Synnervskorsning 1 Synfältsbortfall i vä öga hö öga Tractus opticus Laterala knäkroppen 3 Synstrålning Syncortex
36 Hjärnstam och kranialnerver
37 Mesencephalon Tectum Periaqueductal gray ma=er Oculomotor nucleus (III) Medial lemniscus Red nucleus Substan1a nigra Fibers of pyramidal tract (a) Midbrain Dorsal Ventral Superior colliculus Cerebral aqueduct Re1cular forma1on Crus cerebri of cerebral peduncle
38 Pons Trigeminal main sensory nucleus Trigeminal motor nucleus Middle cerebellar peduncle Trigeminal nerve (V) Medial lemniscus (b) Pons Superior cerebellar peduncle Fourth ventricle Re1cular forma1on Pon1ne nuclei Fibers of pyramidal tract
39 Medulla Oblongata Hypoglossal nucleus (XII) Dorsal motor nucleus of vagus (X) Inferior cerebellar peduncle Re1cular forma1on Lateral nuclear group Medial nuclear group Raphe nucleus Medial lemniscus Fourth ventricle Choroid plexus Solitary nucleus Ves1bular nuclear complex (VIII) Cochlear nuclei (VIII) Nucleus ambiguus Inferior olivary nucleus Pyramid (c) Medulla oblongata
40 Cerebellum Anterior lobe Cerebellar cortex Arbor vitae Cerebellar peduncles Superior Middle Inferior Medulla oblongata Flocculonodular lobe Posterior lobe Choroid plexus of fourth ventricle (b) Illustration of parasagittal section
41 Ryggmärgen
42 Ryggmärgssegment
43 Ryggmärg, gränssträngen
44 Pyramidbanan Primary motor cortex Pyramidal cells Internal capsule Cerebrum Cerebral peduncle Midbrain Cerebellum Pons Ventral corticospinal tract Pyramids Decussa1on of pyramid Lateral corticospinal tract Medulla oblongata Cervical spinal cord Skeletal muscle Lumbar spinal cord Soma1c motor neurons (a) Pyramidal (lateral and ventral corticospinal) pathways
45 ALS DegeneraNon av övre- och nedre motorneuron Centrala och perifera motoriska symptom Med Nden även kornkal degeneranon KogniNva symptom
46 Sensoriska banor
47 Smärta, omkopplingar
48 Huvudvärk
49 Blodkärl, främre cirkulanonen 1
50 Blodkärl, främre cirkulanonen 2
51 Blodkärl bakre cirkulanonen
52 Blodkärl, ryggmärgen
53 Hjärnans venösa system
54 Stroke Cerebrovaskulär sjukdom med fokal ischemi Infarkt Lokalt; embolus eller lakunär infarkt Artär- artär embolus Kardiell embolus Annat; venöst, disseknon, etc Intracerebral blödning Hypertoniblödning Kärlskada Subarachnoidalblödning Aneurysm
55 PNS Cervical plexus Brachial plexus Cervical nerves C 1 C 8 Cervical enlargement Intercostal nerves Thoracic nerves T 1 T 12 Lumbar enlargement Lumbar plexus Lumbar nerves L 1 L 5 Sacral plexus Cauda equina Sacral nerves S 1 S 5 Coccygeal nerve Co 1
56 Dermatom C6 C5 C6 C7 T2 C8 L1 L2 C4 C5 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 T9 T10 T11 T12 S2 S3 C2 C3 L1 L2 C8 T2 C6 C5 C6 C7 L3 L3 L4 L4 L5 L5 S1 S1 (a) Anterior view
57 Guillain- Barrés syndrom Akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropan (AIDP) Drabbar perifera nerver och nervrö_er Progredierande slappa pareser Parestesier Autonom dysfunknon
58 Myasthenia Gravis Autoimmun neuromuskulär sjukdom Ak mot ach.rec U_rö_barhet i muskler Thymom
59 Smärta ut i armen anatomi.
60 Smärta ut i armen anatomi
61 Smärta ut i benen anatomi
62 ANS
63 parasympankus CN III CN VII CN IX CN X Ciliary ganglion Pterygopala1ne ganglion Eye Lacrimal gland Nasal mucosa Submandibular ganglion O1c ganglion Submandibular and sublingual glands Paro1d gland Cardiac and pulmonary plexuses Heart Lung CN Preganglionic Postganglionic Cranial nerve
64 ParasympaNkus Celiac plexus Liver and gallbladder Stomach Pancreas S 2 S 4 Large intes1ne Pelvic splanchnic nerves Inferior hypogastric plexus Rectum Small intes1ne CN Preganglionic Postganglionic Cranial nerve Genitalia (penis, clitoris, and vagina) Urinary bladder and ureters
65 SympaNkus T 1 Pons Superior cervical ganglion Middle cervical ganglion Inferior cervical ganglion Sympathe1c trunk (chain) ganglia Cardiac and pulmonary plexuses Greater splanchnic nerve Lesser splanchnic nerve Celiac ganglion Eye Lacrimal gland Nasal mucosa Blood vessels; skin (arrector pili muscles and sweat glands) Salivary glands Heart Lung Liver and gallbladder L 2 White rami communicantes Preganglionic Postganglionic Sacral splanchnic nerves Superior mesenteric ganglion Lumbar splanchnic nerves Inferior mesenteric ganglion Stomach Spleen Adrenal medulla Kidney Small intes1ne Large intes1ne Rectum Genitalia (uterus, vagina, and penis) and urinary bladder
66 Synapser, skillnader Cell bodies in central nervous system Peripheral nervous system Effect SOMATIC NERVOUS SYSTEM AUTONOMIC NERVOUS SYSTEM PARASYMPATHETIC SYMPATHETIC Heavily myelinated axon ACh Unmyelinated Lightly myelinated postganglionic axon Ganglion preganglionic axons Epinephrine and ACh norepinephrine Lightly myelinated preganglionic axon Single neuron from CNS to effector organs Two- neuron chain from CNS to effector organs Adrenal medulla ACh Ganglion Blood vessel Unmyelinated postganglionic axon Neurotransmitter Effector at effector organs ACh NE ACh Skeletal muscle Smooth muscle (e.g., in gut), glands, cardiac muscle S1mulatory S1mulatory or inhibitory, depending on neuro- transmi=er and receptors on effector organs
67 Övre styrning ANS Communica1on at subconscious level Cerebral cortex (frontal lobe) Limbic system (emo1onal input) Hypothalamus Overall integra1on of ANS, the boss Brain stem (reticular formation, etc.) Regula1on of pupil size, respira1on, heart, blood pressure, swallowing, etc. Spinal cord Urina1on, defeca1on, erec1on, and ejacula1on reflexes
Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser
Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen
Läs merSjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi
Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)
Läs merÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris
ÖGATS ANATOMI Sinnesorgan: öga Anatomi och fysiologi, SJSB14 Ewa Grönlund, Lunds universitet Bild 5.24 Människokroppen, Sand, 2006 Senhinnan (Sclera) Ytterst Seg En del av denna syns som ögonvitan. Fäste
Läs merNervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent
Nervsystemet Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på Mikrostrukturen Dendriter Mottagande delen Rekurrent kollateral Soma Axon kollateral Schwann celler Presynaptisk terminal Axon hilloc Trigger
Läs merNORMAL neuroanatomi
Daniel A. Martin Neuroradiolog, Barnneuroradiolog Neuroradiologiska kliniken Barnröntgen Inst. för Klinisk Neurovetenskap Karolinska Universitetssjukhuset Astrid Lindgren Barnsjukhus Karolinska Institutet
Läs merAllmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt
Allmän anatomi Cellbiologi Cellmembranets uppbyggnad och funktion Cellorganellerna och deras funktioner Cellkärnan DNA, RNA och proteinsyntes Allmänt om mitos och meios Vävnadsbiologi De olika vävnadstypernas
Läs mer2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis
Nervsystemet 2 SJSD11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) Skallbenet och ryggkotorna Hjärnans och ryggmärgens hinnor (meninger)
Läs merThe complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper
ÖE Neurologi Magnus Wahlqvist Neurologiska kliniken SUS Rörelser The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper There are, we shall say, over thirty muscles in the hand; these
Läs merOrgansystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)
Kodnummer : 1 Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) 2004-01-17 Skrivsal 4, Östra paviljongen Kl. 0.9.00-15.00 Institutionen för Integrativ medicinsk biologi Umeå Universitet
Läs merNeuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning
Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology
Läs merStorhjärnan. Dominant sida?
Storhjärnan Dominant sida? Storhjärnan är en förlängning av mellanhjärnan De flesta banor korsar någonstans i hjärnstammen -generellt styr alltså ena hemisfären oftast motsatt sida av kroppen Cortex =
Läs merIntroduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund
Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket
Läs mer3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)
NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merINTRODUKTION NEUROANATOMI
INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna
Läs merIntroduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund
Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig lärare: Hans
Läs merBerit Kärfve Ht-2013 NERVSYSTEMET 3 RSJD11
Berit Kärfve Ht-2013 NERVSYSTEMET 3 RSJD11 CNS anatomisk översikt (1) Centrala nervsystemet CNS Hjärnan, encephalon Hjärnstam, truncus encephalicus Förlängda märgen, medulla oblongata Hjärnbryggan, pons
Läs merAnatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye
Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye c.e.boye@gmail.com Tel; 0706862993 ~ 1 ~ Några ord på vägen; Detta kompendium är inte kvalitetsgranskat av universitetet och fakulteten kan inte ta
Läs merbild sidan 454 purves.
Vecka 9 Basala ganglier och lillhjärnan Beskriva lillhjärnans viktigaste förbindelser och synaptiska organisation samt förklara lillhjärnans roll i motorik och inlärning Beskriva de basala gangliernas
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga
Läs merMotorik. Supraspinala mekanismer. Pertti Panula. Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap
Motorik Supraspinala mekanismer Pertti Panula Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap 15.1 Overall organization of neural structures involved in the control of movement. 15.2 Organization
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Omtentamen av Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig
Läs merBalans kroppens eget teamwork
Balans kroppens eget teamwork Magnus Rudenholm Lärare Neuroanatomi Neurolog SU/S ÅÅÅÅ-MM-DD Yrsel Bakomliggande anatomi Anamnes Status 2 Lillhjärnan, cerebellum Centrum för balans, koordination och ögonmotorik
Läs merNeuroanatomi. Tobias Karlsson
Neuroanatomi Tobias Karlsson Tobias.karlsson@ki.se Hjärnans kapacitet är fantastisk, men outforskad... Förmågor: - läst och memorerat ca 12000 böcker - läser en sida på ca 8 s, kunde läsa två sidor samtidigt
Läs merSvarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration
Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen
Läs merVälkomna! Dag 2. Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi. Magnus Johnsson. Kl Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan
Välkomna! Dag 2 Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi Magnus Johnsson Kl 10-10.45 Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan Hjärnstammen Viktig del! Liten (ca 2cm i bredd) Livsviktiga funktioner!
Läs merFall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p)
Aid nr..1(26) Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p) Gunvor, 72 år, söker ögonläkare akut pga hängande ögonlock på vänster sida. När hon lyfter på ögonlocket är allting dubbelt. Hon upptäckte
Läs merDT & neuropediatrik 2014-10-14
2014-10-14 Strålningsdos en individ utsätts för vid 2-3 DT-undersökningar är inom gränsen för vad som är en signifikant ökad cancerrisk. Kan komma att orsaka 1,5-2% av alla fall av cancer. Särskilt när
Läs merSkrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen
INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del l) Provkod:OlOO Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-04-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfördelning: Nervsystemet
Läs merKörschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning
AKUT STROKE Bernice Wiberg, al Akutsjukvården, Stroke 85 AM, Akademiska Patientfall Akut handläggning Neuroanatomi Cirkulation Symtom Sekundärprofylax Epidemiologi Körschema Katarina 56 år Soc: Gift, vuxna
Läs mer2014-03-16. Sinnesorganen 1. Innehåll. Vilka är våra sinnen?
Sinnesorganen 1 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA DOCENT ULRICA ENGLUND JOHANSSON Innehåll Sinnesorganen 1 - Vilka är våra sinnen? - Vad är ett sinne? - Sinnesreceptorer - Sinnenas principer - Gemensamma
Läs merNERVSYSTEMET2 RSJD11. Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12)
NERVSYSTEMET2 RSJD11 Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12) Hjärnans och ryggmärgens hinnor Dura mater, hårda hjärnhinnan Stabiliserar, stöder hjärnan och ryggmärgen Falx cerebri Löper mellan storhjärnans
Läs merHjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.
Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att
Läs merExaminator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar
Medicin B, Anatomi 7,5hp Kurskod: MC006G, MC1403 Kursansvarig: Marianne Selim Datum: 160923 Examinator: Gabriella Eliason Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 113,5 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:
Läs merTentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti
Omtentamen NURR 23/8-07 sid 1(17) Namn:... Födelsenummer:... Bordsnummer:... Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti 2007 9.00-15.00. Se till att ange identifieringskod på alla blad! Frågorna
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)
UPPSALA UNIVERSITET VT2006 Institutionen för medicinsk cellbiologi 2006-08-22 Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod.. Poäng... Skrivningen har 9 blad med 46 frågor. Max. 70 poäng,
Läs merGrundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2009 TENTAMEN. Tisdagen den 6 Oktober 2009, Kl Östra paviljongen, Sal 6
Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2009 TENTAMEN Tisdagen den 6 Oktober 2009, Kl. 09.00-13.00 Östra paviljongen, Sal 6 Namn: Person nr: Markera alla sidor med samma kod som finns på
Läs mer3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver
Hjärna (encephalon) 12 par kranial Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Talamus 8 par cervikal Linskärna (nucleus lentiformis) 12 par thorakal 5 par lumbal 5 par sakral 1par koccygeal
Läs merKlinisk smärtfysiologi
Klinisk smärtfysiologi neurobiologi neurofarmakologi 5:1A Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada, eller uttryckas i
Läs merInstitutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI
UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-06-13 Namn. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 99 Gk-gräns:
Läs merVaskulära sjukdomstillstånd i CNS"
Ava Hinnas VT2015 1 av 5 Basgrupp 1: Neuro / Rörelse Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS Patofysiologi Oavsett etiologi beror de kliniska symptomen och hjärnskadan ytterst på syrebrist och minskad substrattillförsel
Läs merOlle, 55 år, med rörelserubbningar (26p)
Fall A Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p) Aid nr..1(25) Olle, 55 år, arbetar som lärare på en gymnasieskola. Eleverna har börjat klaga på att de inte kan läsa hans handstil när han skriver på tavlan.
Läs merFACIT TILL TESTA DIG SJÄLV
FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 7.1 GRUNDBOK nervimpuls Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller information. synaps Synapser är kopplingar mellan
Läs merAutonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)
Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2008-11-05, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng: 34p
Läs mer-----------------------------------------------------------------------------------------------------
TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.
Läs mer2014:25. Forskning. En standardiserad svensk nomenklatur för strålbehandling
Författare: Anders Montelius et.al. Forskning 2014:25 En standardiserad svensk nomenklatur för strålbehandling Rapportnummer: 2014:25 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se SSM
Läs merSista delen för idag. Ryggmärgen, långa bansystem, perifera nerver, autonoma nervsystemet
Sista delen för idag Ryggmärgen, långa bansystem, perifera nerver, autonoma nervsystemet Ryggmärgen Ansluter mot hjärnstammen Innesluten i spinalkanalen i ryggraden 40-45 cm lång och varierar i tjocklek
Läs merMedquiz Neuro & Rörelse VT 2013 MEDQUIZ. T3 Neuro & Rörelse
MEDQUIZ T3 Neuro & Rörelse MEDQUIZ... 1 Grundläggande anatomi... 2 Cerebrovaskulära sjukdomar... 3 Talförmåga & talförståelse... 4 Neglekt... 4 Minne & inlärning... 4 Synaptisk plasticitet... 4 Degenerativa
Läs merNamn: Personnr: - texta
TENTAMEN T2 NERVSYSTEMET OCH RÖRELSEAPPARATEN, LÄKA22 2 0 1 0 0 8 1 6 Namn: Personnr: - texta Max: 100 poäng KOD: Gk: poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor
Läs merInstuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.
HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som
Läs merHur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?
Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,
Läs merPlanering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud
Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande
Läs merFÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR. Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.
Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Biomedicinarprogrammet FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi den 12 april 2008 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert
Läs merHörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.
Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången
Läs merCiliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod?
Ciliarkroppen Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Vad bildar dessa artärer när de möts och vilka strukturer går artärerna genom eller mellan innan de möts? Om en skada på
Läs merKURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN
KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis
Läs merTemporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg
Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Yttre hörselgång Mellanöra Inneröra Apex pars petrosae Inre hörselgången Facialiskanalen Pulsatil
Läs merOmtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.
Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg
Läs mer1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden
1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration
Läs mercẹrebrum (telencẹphalon)
SYSTẸMA NERVỌSUM Nervsystemet SYSTẸMA NERVỌSUM CENTRẠLE (PARS CENTRẠLIS) Centrala nervsystemet (CNS). Består av hjärna och ryggmärg. SYSTẸMA NERVỌSUM PERIPHẸRICUM (PARS PERIPHẸRICA) Perifera Nervsystemet
Läs mer--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen
Läs merSvarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010
Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Tema 1: Synaptisk transmission (10p) En synaps är ofta aktiv vid höga fyrningsfrekvenser. Denna fråga är tänkt att belysa dina kunskaper
Läs merNervsystemet. Människans fysiologi kap3
Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,
Läs merHjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering
Parkinsons sjukdom Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering PSP B:2 Psykobiologi Susanna Vestberg Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen (1/100) Rigiditet, muskel tremor, långsamma rörelser samt
Läs merBasalt om ögonmotorik. Tony Pansell, Leg. Optiker Universitetslektor, Med dr
Basalt om ögonmotorik Tony Pansell, Leg. Optiker Universitetslektor, Med dr Föreläsningen Varför behöver man röra på ögonen? Extraokulära muskler Kärl- och nervförsörjning Musklernas effekt på ögonrörelserna
Läs merUpplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter
Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan
Läs merMediansnitt höger hemisfär. Tallkottkörteln epifysen. Nervsystemet 2 Sjuksköterskeprogrammet
Nervsystemet 2 Sjuksköterskeprogrammet EWA GRÖNLUND VT-15 Mediansnitt höger hemisfär Corpus callosum Tallkottkörteln, corpus pineale, epifysen hypofysen pons RAS * Thalamus ** Hypothalsamus III 3:e ventrikeln
Läs mer1/ Redogör kortfattat för muskelspolens byggnad och funktionella betydelse! (3p) S:
Skrivning i centrala nervsystemets byggnad. ******************************* Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu!! 1/ Redogör kortfattat för muskelspolens
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merKOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog
KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning
Läs merFall A Synmekanismer (12 p)
Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen 2012 1 av 24 Fall A Synmekanismer (12 p) I nedanstående figur upplevs den vänstra inre rutan som mörkare än den högra, trots att de har samma ljusstyrka. Fråga A1
Läs merKroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga
Läs merDetta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.
Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Biomedicinarprogrammet FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi den 20 februari 2009 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs i särskilt
Läs merVisuell perception och synsinnets neurofysiologi
Visuell perception och synsinnets neurofysiologi The spectrum of electromagnetic energy Mål redogöra för hur våra sinnesorgan och vår hjärna tolkar omvärlden i psykologiskt meningsfulla enheter och olika
Läs merOmtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)
Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen
Läs merOmtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)
Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av
Läs merLycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng
Tentamen Kursens namn Anatomi (Medicin B) Kurskod: Kursansvarig: MC1403 Godfried Roomans Totalpoäng: 138 poäng Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 121, Eva Funk (28-32; 17 Datum 101002 Skrivtid 4
Läs merNeurovetenskap. Sidan 1. Översikt. Struktur och funktion hänger ihop. Mänskligt tänkande. Antagandet om lokalisering. Två sätt att studera hjärnan
Översikt Neurovetenskap Våtvaran Neuroanatomi Hjärnans vävnader och struktur Neurofysiologi Processer i hjärnan Hjärnscanning Vilka metoder finns Varför det är svårt att tolka resultaten Mänskligt tänkande
Läs merNervsystemet sköter information
Nervsystemet Nervsystemet sköter information Nervsystemet är ett nätverk för kommunikation och instruktioner och består av hjärnan, ryggmärgen och nerver. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat
Läs merMODELLDEMONSTRATION IV: CNS II 2012-02-29. Cirkulation. aorta
Cirkulation aorta Stora kroppspulsådern. Kroppens största artär. Utgår ifrån hjärtats vänstra kammare. Bokst. i på thorax. arcus aọrtae Aortabågen. Aortas bakåtgående krök ner mot buken. Nr. 7 på hjärtat.
Läs merInstitutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI
UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:
Läs merINTRODUKTION NEUROANATOMI
INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna
Läs merNamn: Personnr: - texta
TENTAMEN T2 NERVSYSTEMET OCH RÖRELSEAPPARATEN, LÄKA22 2 0 1 0 0 6 0 3 Namn: Personnr: - texta Max: 84 poäng KOD: Gk: poäng Skrivtid: 14-19 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor
Läs merTentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p
Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p Fråga 1: Unge Erik (5 år) har haft 3 akuta öroninflammationer (akut mediaotit) varav 2 på bägge sidor. På kontrollen cirka 3 månader efter den senaste episoden berättar
Läs mersvar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)
1. a. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen i två delar, en dorsal och en ventral del. Från vilken del av neuralröret härrör den dorsala delen och från vilken del härrör den ventrala delen
Läs merMedicin B, Anatomi 7,5hp. Kurskod: MC1403. Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison. Datum: 151107 Skrivtid: 4 timmar
Medicin B, Anatomi 7,5hp Kurskod: MC1403 Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison Datum: 151107 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 116 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd: 85 % av
Läs merDet rör sig i musklerna - kan det vara ALS?
Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,
Läs merOBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!
Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 25/2 2012 Totalpoäng: 93,5. Skrivtid: 5 timmar Poängfördelning: Christina Karlsson, fråga 1-6, 17p. Sara,
Läs merTesta dig själv 7.1 Grundbok FÖRKLARA BEGREPPEN nervimpuls Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller
Testa dig själv 7.1 Grundbok FÖRKLARA BEGREPPEN nervimpuls Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller information. synaps Synapser är kopplingar mellan olika
Läs merYRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv
YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner
Läs merVår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:
Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande
Läs merGrundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2010 TENTAMEN. Tisdagen den 5 Oktober 2009, Kl. 09.00-13.00 Östra paviljongen, Sal 7
Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2010 TENTAMEN Tisdagen den 5 Oktober 2009, Kl. 09.00-13.00 Östra paviljongen, Sal 7 Namn: Person nr: Markera alla sidor med samma kod som finns på
Läs merNeuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne
Neuropsykologi, med inriktning på cannabis Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Hjärnan- ett nätverk Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis
Läs merParkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män
PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on
Läs merFormseende & Visus. [Grupparbete i perception]
Formseende & Visus [Grupparbete i perception] Jaycee Björklund, Mette Eriksson, Dhurata Haxhiislami Tiina Koolmeister, Lovisa Pettersson, Farah Saleh Umran & Elin Strandberg Optikerprogrammet HT 2009 2010-01-12
Läs merTentamen Neural reglering och rörelse 8 december
Omtentamen NURR 8/12-07 sid 1(16) Namn:... Födelsenummer:... Bordsnummer:... Tentamen Neural reglering och rörelse 8 december 2007 9.00-15.00. Se till att ange identifieringskod på alla blad! Frågorna
Läs mer