Neuroanatomi. "Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi" Magnus Bengtsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Neuroanatomi. "Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi" Magnus Bengtsson"

Transkript

1 Neuroanatomi "Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi" Magnus Bengtsson

2 Upplägg Översikt Hjärnhinnor och ventrikelsystemet Storhjärnan Mellanhjärnan Öga och Öra Hjärnstam och lillhjärnan Ryggmärg och Bansystem Blodförsörjning CNS PNS och ANS Insprängda kliniska fall

3 Översikt

4 Plan

5 Afferens och Efferens Sensory input Integra1on Motor output

6 Indelning CNS/PNS

7 Hjärnhinnor

8 Ventrikelsystemet Lateral ventricle Septum pellucidum Inferior horn Lateral aperture Anterior horn Interventricular foramen Third ventricle Cerebral aqueduct Fourth ventricle Central canal Posterior horn Inferior horn Median aperture Lateral aperture (a) Anterior view (b) Left lateral view

9 Cerebrospinalvätska 4 Superior sagi=al sinus Arachnoid villus Choroid plexus Interventricular foramen Third ventricle (a) CSF circulation 3 Cerebral aqueduct Lateral aperture Fourth ventricle Median aperture Central canal of spinal cord 1 2 Subarachnoid space Arachnoid mater Meningeal dura mater Periosteal dura mater Right lateral ventricle (deep to cut) Choroid plexus of fourth ventricle 1 CSF is produced by the choroid plexus of each ventricle. 2 CSF flows through the ventricles and into the subarachnoid space via the median and lateral apertures. Some CSF flows through the central canal of the spinal cord. 3 CSF flows through the subarachnoid space. 4 CSF is absorbed into the dural venous sinuses via the arachnoid villi.

10 Lober

11 FunkNonella centra Motor areas Primary motor cortex Premotor cortex Frontal eye field Broca s area (outlined by dashes) Prefrontal cortex Working memory for spa1al tasks Execu1ve area for task management Working memory for object- recall tasks Solving complex, mul1task problems (a) Lateral view, left cerebral hemisphere Central sulcus Sensory areas and related association areas Primary somatosensory cortex Somatosensory associa1on cortex Gustatory cortex (in insula) Wernicke s area (outlined by dashes) Primary visual cortex Visual associa1on area Auditory associa1on area Primary auditory cortex Soma1c sensa1on Taste Vision Hearing Primary motor cortex Primary sensory cortex Motor associa1on cortex Sensory associa1on cortex Mul1modal associa1on cortex

12 Frontal eye field Prefrontal cortex Processes emo1ons related to personal and social interac1ons Orbitofrontal cortex Premotor cortex Corpus callosum Olfactory bulb Olfactory tract Fornix Temporal lobe Cingulate gyrus (b) Parasagittal view, right hemisphere FunkNonella centra Primary olfactory cortex Primary motor cortex Central sulcus Uncus Primary somatosensory cortex Parietal lobe Somatosensory associa1on cortex Parieto- occipital sulcus Occipital lobe Visual associa1on area Calcarine sulcus Primary visual cortex Parahippocampal gyrus Primary motor cortex Primary sensory cortex Motor associa1on cortex Sensory associa1on cortex Mul1modal associa1on cortex

13 Hip Homunculus Posterior Motor map in precentral gyrus Shoulder Motor Anterior Leg Sensory Hip Trunk Neck Sensory map in postcentral gyrus Trunk Face Lips Eye Jaw Brow Tongue Swallowing Primary motor cortex (precentral gyrus) Knee Foot Toes Genitals Primary somato- sensory cortex (postcentral gyrus) Teeth Gums Tongue Pharynx

14 Kramper och epilepsi KorNkala urladdningar Sekundär Nll skada Stroke Tumör InfekNon Alkohol Kryptogen Symptomen följer anatomin

15 Vit substans, banor Longitudinal fissure Lateral ventricle Basal ganglia Caudate Putamen Globus pallidus Thalamus Third ventricle Pons Medulla oblongata (a) Frontal section Superior Association fibers Commissural fibers (corpus callosum) Corona radiata Fornix Internal capsule Gray ma=er White ma=er Projection fibers Decussa1on of pyramids

16 MulNpel Skleros Myelinskada à Plaque i vit substans InflammaNon Skovvist förlöpande Progressivt förlöpande EffekNva immunmodulerande läkemedel

17 Basala kärnorna översikt

18 Basala kärnorna 1

19 Basala kärnorna 2

20 Parkinsons sjukdom DegeneraNon SubstanNa Nigra ê DA Motoriska störningar Hypokinesi Rigiditet Tremor KogniNva och affeknva störningar

21 HunNngtons sjukdom DegeneraNon Striatum och Kortex (främst frontotemp) ê GABA, é Glu Triad Dominant nedärvning Choreoathetos Demens HunNngNn, CAG- repeat

22 Djupa strukturer, limbiska systemet

23 Limbiska systemet

24 Psykiatri Cerebrala skador ger psykiska symptom Signalsubstanser påverkar Seratonin DA Na GABA Glutamat Starkt koppling kropp och skäl Descartes

25 Diencephalon 1

26 Thalamus Dorsal nuclei Medial Lateral dorsal Lateral posterior Anterior nuclear group Pulvinar Medial geniculate body Re1cular nucleus Ventral anterior Ventral lateral Lateral geniculate body Ventral postero- lateral Ventral nuclei (a) The main thalamic nuclei. (The re1cular nuclei that cap the thalamus laterally are depicted as curving translucent structures.)

27 Hypothalamus Paraventricular nucleus Anterior commissure Preoptic nucleus Anterior hypothalamic nucleus Supraop1c nucleus Suprachiasmatic nucleus Op1c chiasma Infundibulum (stalk of the pituitary gland) Fornix Arcuate nucleus Pituitary gland Dorsomedial nucleus Posterior hypothalamic nucleus Lateral hypothalamic area Ventromedial nucleus Mammillary body (b) The main hypothalamic nuclei

28 Endokrinologi Saltbalans Diabetes insipidus Hungerkontroll Fet- musen Cirkadianska rytmer Dygnsrytm Vakenhet Narkolepsi Thyroidea Binjuren FSH, LH GH Oxytosin Etc etc

29 Örat Hammaren Städet Stigbygeln Ytterörat Mellanörat Innerörat Balansorganet N. VIII Örontrumpeten Hörselgången Trumhinnan Ovala fönstret Runda fönstret Hörselsnäckan (cochlean)

30 KorNska organet Tectorialmembranet Yttre hårceller Retikularmembranet Tectorialmembranet Inre hårcell Hörselceller Basilarmembranet Deitersceller Figur 5.22 Fysiologi Jan Lännergren, Håkan Westerblad, Mats Ulfendahl oc

31 Båggångaroch hinnsäcker Semicirkulära båggångar Temporalbenet Subduralrummet Utriculus Sacculus Endolymfa Perilymfa Hörselsnäckan Scala vestibuli Scala media Scala tympani Ovala fönstret med stigbygeln Runda fönstret gur 5.10

32 Ögat Bakre ögonkammare Iris Pupill Främre ögonkammare Cornea (hornhinna) Ciliarkropp med ciliarmuskel Lins Glaskropp Retina (näthinna) Choroidea (åderhinna) Sclera (senhinna) Synnervspapill (blinda fläcken) Fovea centralis Synnerven (N. II)

33 ANS och ögat Nearly parallel rays from distant object Sympathetic activation Lens Ciliary zonule Ciliary muscle Inverted image Divergent rays from close object Parasympathetic activation Inverted image

34 Brytningsfel Myopi (närsynthet) Korrigeras med spridningslins Hyperopi (översynthet) Korrigeras med samlingslins

35 Figur 5.34 Synbanan N T T N. opticus Synnervskorsning 1 Synfältsbortfall i vä öga hö öga Tractus opticus Laterala knäkroppen 3 Synstrålning Syncortex

36 Hjärnstam och kranialnerver

37 Mesencephalon Tectum Periaqueductal gray ma=er Oculomotor nucleus (III) Medial lemniscus Red nucleus Substan1a nigra Fibers of pyramidal tract (a) Midbrain Dorsal Ventral Superior colliculus Cerebral aqueduct Re1cular forma1on Crus cerebri of cerebral peduncle

38 Pons Trigeminal main sensory nucleus Trigeminal motor nucleus Middle cerebellar peduncle Trigeminal nerve (V) Medial lemniscus (b) Pons Superior cerebellar peduncle Fourth ventricle Re1cular forma1on Pon1ne nuclei Fibers of pyramidal tract

39 Medulla Oblongata Hypoglossal nucleus (XII) Dorsal motor nucleus of vagus (X) Inferior cerebellar peduncle Re1cular forma1on Lateral nuclear group Medial nuclear group Raphe nucleus Medial lemniscus Fourth ventricle Choroid plexus Solitary nucleus Ves1bular nuclear complex (VIII) Cochlear nuclei (VIII) Nucleus ambiguus Inferior olivary nucleus Pyramid (c) Medulla oblongata

40 Cerebellum Anterior lobe Cerebellar cortex Arbor vitae Cerebellar peduncles Superior Middle Inferior Medulla oblongata Flocculonodular lobe Posterior lobe Choroid plexus of fourth ventricle (b) Illustration of parasagittal section

41 Ryggmärgen

42 Ryggmärgssegment

43 Ryggmärg, gränssträngen

44 Pyramidbanan Primary motor cortex Pyramidal cells Internal capsule Cerebrum Cerebral peduncle Midbrain Cerebellum Pons Ventral corticospinal tract Pyramids Decussa1on of pyramid Lateral corticospinal tract Medulla oblongata Cervical spinal cord Skeletal muscle Lumbar spinal cord Soma1c motor neurons (a) Pyramidal (lateral and ventral corticospinal) pathways

45 ALS DegeneraNon av övre- och nedre motorneuron Centrala och perifera motoriska symptom Med Nden även kornkal degeneranon KogniNva symptom

46 Sensoriska banor

47 Smärta, omkopplingar

48 Huvudvärk

49 Blodkärl, främre cirkulanonen 1

50 Blodkärl, främre cirkulanonen 2

51 Blodkärl bakre cirkulanonen

52 Blodkärl, ryggmärgen

53 Hjärnans venösa system

54 Stroke Cerebrovaskulär sjukdom med fokal ischemi Infarkt Lokalt; embolus eller lakunär infarkt Artär- artär embolus Kardiell embolus Annat; venöst, disseknon, etc Intracerebral blödning Hypertoniblödning Kärlskada Subarachnoidalblödning Aneurysm

55 PNS Cervical plexus Brachial plexus Cervical nerves C 1 C 8 Cervical enlargement Intercostal nerves Thoracic nerves T 1 T 12 Lumbar enlargement Lumbar plexus Lumbar nerves L 1 L 5 Sacral plexus Cauda equina Sacral nerves S 1 S 5 Coccygeal nerve Co 1

56 Dermatom C6 C5 C6 C7 T2 C8 L1 L2 C4 C5 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 T9 T10 T11 T12 S2 S3 C2 C3 L1 L2 C8 T2 C6 C5 C6 C7 L3 L3 L4 L4 L5 L5 S1 S1 (a) Anterior view

57 Guillain- Barrés syndrom Akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropan (AIDP) Drabbar perifera nerver och nervrö_er Progredierande slappa pareser Parestesier Autonom dysfunknon

58 Myasthenia Gravis Autoimmun neuromuskulär sjukdom Ak mot ach.rec U_rö_barhet i muskler Thymom

59 Smärta ut i armen anatomi.

60 Smärta ut i armen anatomi

61 Smärta ut i benen anatomi

62 ANS

63 parasympankus CN III CN VII CN IX CN X Ciliary ganglion Pterygopala1ne ganglion Eye Lacrimal gland Nasal mucosa Submandibular ganglion O1c ganglion Submandibular and sublingual glands Paro1d gland Cardiac and pulmonary plexuses Heart Lung CN Preganglionic Postganglionic Cranial nerve

64 ParasympaNkus Celiac plexus Liver and gallbladder Stomach Pancreas S 2 S 4 Large intes1ne Pelvic splanchnic nerves Inferior hypogastric plexus Rectum Small intes1ne CN Preganglionic Postganglionic Cranial nerve Genitalia (penis, clitoris, and vagina) Urinary bladder and ureters

65 SympaNkus T 1 Pons Superior cervical ganglion Middle cervical ganglion Inferior cervical ganglion Sympathe1c trunk (chain) ganglia Cardiac and pulmonary plexuses Greater splanchnic nerve Lesser splanchnic nerve Celiac ganglion Eye Lacrimal gland Nasal mucosa Blood vessels; skin (arrector pili muscles and sweat glands) Salivary glands Heart Lung Liver and gallbladder L 2 White rami communicantes Preganglionic Postganglionic Sacral splanchnic nerves Superior mesenteric ganglion Lumbar splanchnic nerves Inferior mesenteric ganglion Stomach Spleen Adrenal medulla Kidney Small intes1ne Large intes1ne Rectum Genitalia (uterus, vagina, and penis) and urinary bladder

66 Synapser, skillnader Cell bodies in central nervous system Peripheral nervous system Effect SOMATIC NERVOUS SYSTEM AUTONOMIC NERVOUS SYSTEM PARASYMPATHETIC SYMPATHETIC Heavily myelinated axon ACh Unmyelinated Lightly myelinated postganglionic axon Ganglion preganglionic axons Epinephrine and ACh norepinephrine Lightly myelinated preganglionic axon Single neuron from CNS to effector organs Two- neuron chain from CNS to effector organs Adrenal medulla ACh Ganglion Blood vessel Unmyelinated postganglionic axon Neurotransmitter Effector at effector organs ACh NE ACh Skeletal muscle Smooth muscle (e.g., in gut), glands, cardiac muscle S1mulatory S1mulatory or inhibitory, depending on neuro- transmi=er and receptors on effector organs

67 Övre styrning ANS Communica1on at subconscious level Cerebral cortex (frontal lobe) Limbic system (emo1onal input) Hypothalamus Overall integra1on of ANS, the boss Brain stem (reticular formation, etc.) Regula1on of pupil size, respira1on, heart, blood pressure, swallowing, etc. Spinal cord Urina1on, defeca1on, erec1on, and ejacula1on reflexes

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen

Läs mer

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)

Läs mer

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris ÖGATS ANATOMI Sinnesorgan: öga Anatomi och fysiologi, SJSB14 Ewa Grönlund, Lunds universitet Bild 5.24 Människokroppen, Sand, 2006 Senhinnan (Sclera) Ytterst Seg En del av denna syns som ögonvitan. Fäste

Läs mer

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent Nervsystemet Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på Mikrostrukturen Dendriter Mottagande delen Rekurrent kollateral Soma Axon kollateral Schwann celler Presynaptisk terminal Axon hilloc Trigger

Läs mer

NORMAL neuroanatomi

NORMAL neuroanatomi Daniel A. Martin Neuroradiolog, Barnneuroradiolog Neuroradiologiska kliniken Barnröntgen Inst. för Klinisk Neurovetenskap Karolinska Universitetssjukhuset Astrid Lindgren Barnsjukhus Karolinska Institutet

Läs mer

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt Allmän anatomi Cellbiologi Cellmembranets uppbyggnad och funktion Cellorganellerna och deras funktioner Cellkärnan DNA, RNA och proteinsyntes Allmänt om mitos och meios Vävnadsbiologi De olika vävnadstypernas

Läs mer

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis Nervsystemet 2 SJSD11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) Skallbenet och ryggkotorna Hjärnans och ryggmärgens hinnor (meninger)

Läs mer

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper ÖE Neurologi Magnus Wahlqvist Neurologiska kliniken SUS Rörelser The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper There are, we shall say, over thirty muscles in the hand; these

Läs mer

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) Kodnummer : 1 Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) 2004-01-17 Skrivsal 4, Östra paviljongen Kl. 0.9.00-15.00 Institutionen för Integrativ medicinsk biologi Umeå Universitet

Läs mer

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology

Läs mer

Storhjärnan. Dominant sida?

Storhjärnan. Dominant sida? Storhjärnan Dominant sida? Storhjärnan är en förlängning av mellanhjärnan De flesta banor korsar någonstans i hjärnstammen -generellt styr alltså ena hemisfären oftast motsatt sida av kroppen Cortex =

Läs mer

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket

Läs mer

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p) NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

INTRODUKTION NEUROANATOMI

INTRODUKTION NEUROANATOMI INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna

Läs mer

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig lärare: Hans

Läs mer

Berit Kärfve Ht-2013 NERVSYSTEMET 3 RSJD11

Berit Kärfve Ht-2013 NERVSYSTEMET 3 RSJD11 Berit Kärfve Ht-2013 NERVSYSTEMET 3 RSJD11 CNS anatomisk översikt (1) Centrala nervsystemet CNS Hjärnan, encephalon Hjärnstam, truncus encephalicus Förlängda märgen, medulla oblongata Hjärnbryggan, pons

Läs mer

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye c.e.boye@gmail.com Tel; 0706862993 ~ 1 ~ Några ord på vägen; Detta kompendium är inte kvalitetsgranskat av universitetet och fakulteten kan inte ta

Läs mer

bild sidan 454 purves.

bild sidan 454 purves. Vecka 9 Basala ganglier och lillhjärnan Beskriva lillhjärnans viktigaste förbindelser och synaptiska organisation samt förklara lillhjärnans roll i motorik och inlärning Beskriva de basala gangliernas

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

Motorik. Supraspinala mekanismer. Pertti Panula. Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap

Motorik. Supraspinala mekanismer. Pertti Panula. Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap Motorik Supraspinala mekanismer Pertti Panula Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap 15.1 Overall organization of neural structures involved in the control of movement. 15.2 Organization

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Omtentamen av Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig

Läs mer

Balans kroppens eget teamwork

Balans kroppens eget teamwork Balans kroppens eget teamwork Magnus Rudenholm Lärare Neuroanatomi Neurolog SU/S ÅÅÅÅ-MM-DD Yrsel Bakomliggande anatomi Anamnes Status 2 Lillhjärnan, cerebellum Centrum för balans, koordination och ögonmotorik

Läs mer

Neuroanatomi. Tobias Karlsson

Neuroanatomi. Tobias Karlsson Neuroanatomi Tobias Karlsson Tobias.karlsson@ki.se Hjärnans kapacitet är fantastisk, men outforskad... Förmågor: - läst och memorerat ca 12000 böcker - läser en sida på ca 8 s, kunde läsa två sidor samtidigt

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

Välkomna! Dag 2. Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi. Magnus Johnsson. Kl Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan

Välkomna! Dag 2. Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi. Magnus Johnsson. Kl Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan Välkomna! Dag 2 Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi Magnus Johnsson Kl 10-10.45 Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan Hjärnstammen Viktig del! Liten (ca 2cm i bredd) Livsviktiga funktioner!

Läs mer

Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p)

Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p) Aid nr..1(26) Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p) Gunvor, 72 år, söker ögonläkare akut pga hängande ögonlock på vänster sida. När hon lyfter på ögonlocket är allting dubbelt. Hon upptäckte

Läs mer

DT & neuropediatrik 2014-10-14

DT & neuropediatrik 2014-10-14 2014-10-14 Strålningsdos en individ utsätts för vid 2-3 DT-undersökningar är inom gränsen för vad som är en signifikant ökad cancerrisk. Kan komma att orsaka 1,5-2% av alla fall av cancer. Särskilt när

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del l) Provkod:OlOO Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-04-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfördelning: Nervsystemet

Läs mer

Körschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning

Körschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning AKUT STROKE Bernice Wiberg, al Akutsjukvården, Stroke 85 AM, Akademiska Patientfall Akut handläggning Neuroanatomi Cirkulation Symtom Sekundärprofylax Epidemiologi Körschema Katarina 56 år Soc: Gift, vuxna

Läs mer

2014-03-16. Sinnesorganen 1. Innehåll. Vilka är våra sinnen?

2014-03-16. Sinnesorganen 1. Innehåll. Vilka är våra sinnen? Sinnesorganen 1 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA DOCENT ULRICA ENGLUND JOHANSSON Innehåll Sinnesorganen 1 - Vilka är våra sinnen? - Vad är ett sinne? - Sinnesreceptorer - Sinnenas principer - Gemensamma

Läs mer

NERVSYSTEMET2 RSJD11. Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12)

NERVSYSTEMET2 RSJD11. Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12) NERVSYSTEMET2 RSJD11 Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12) Hjärnans och ryggmärgens hinnor Dura mater, hårda hjärnhinnan Stabiliserar, stöder hjärnan och ryggmärgen Falx cerebri Löper mellan storhjärnans

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar Medicin B, Anatomi 7,5hp Kurskod: MC006G, MC1403 Kursansvarig: Marianne Selim Datum: 160923 Examinator: Gabriella Eliason Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 113,5 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:

Läs mer

Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti

Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti Omtentamen NURR 23/8-07 sid 1(17) Namn:... Födelsenummer:... Bordsnummer:... Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti 2007 9.00-15.00. Se till att ange identifieringskod på alla blad! Frågorna

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) UPPSALA UNIVERSITET VT2006 Institutionen för medicinsk cellbiologi 2006-08-22 Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod.. Poäng... Skrivningen har 9 blad med 46 frågor. Max. 70 poäng,

Läs mer

Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2009 TENTAMEN. Tisdagen den 6 Oktober 2009, Kl Östra paviljongen, Sal 6

Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2009 TENTAMEN. Tisdagen den 6 Oktober 2009, Kl Östra paviljongen, Sal 6 Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2009 TENTAMEN Tisdagen den 6 Oktober 2009, Kl. 09.00-13.00 Östra paviljongen, Sal 6 Namn: Person nr: Markera alla sidor med samma kod som finns på

Läs mer

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver Hjärna (encephalon) 12 par kranial Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Talamus 8 par cervikal Linskärna (nucleus lentiformis) 12 par thorakal 5 par lumbal 5 par sakral 1par koccygeal

Läs mer

Klinisk smärtfysiologi

Klinisk smärtfysiologi Klinisk smärtfysiologi neurobiologi neurofarmakologi 5:1A Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada, eller uttryckas i

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-06-13 Namn. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 99 Gk-gräns:

Läs mer

Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS"

Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS Ava Hinnas VT2015 1 av 5 Basgrupp 1: Neuro / Rörelse Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS Patofysiologi Oavsett etiologi beror de kliniska symptomen och hjärnskadan ytterst på syrebrist och minskad substrattillförsel

Läs mer

Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p)

Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p) Fall A Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p) Aid nr..1(25) Olle, 55 år, arbetar som lärare på en gymnasieskola. Eleverna har börjat klaga på att de inte kan läsa hans handstil när han skriver på tavlan.

Läs mer

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 7.1 GRUNDBOK nervimpuls Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller information. synaps Synapser är kopplingar mellan

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2008-11-05, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng: 34p

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------- TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.

Läs mer

2014:25. Forskning. En standardiserad svensk nomenklatur för strålbehandling

2014:25. Forskning. En standardiserad svensk nomenklatur för strålbehandling Författare: Anders Montelius et.al. Forskning 2014:25 En standardiserad svensk nomenklatur för strålbehandling Rapportnummer: 2014:25 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se SSM

Läs mer

Sista delen för idag. Ryggmärgen, långa bansystem, perifera nerver, autonoma nervsystemet

Sista delen för idag. Ryggmärgen, långa bansystem, perifera nerver, autonoma nervsystemet Sista delen för idag Ryggmärgen, långa bansystem, perifera nerver, autonoma nervsystemet Ryggmärgen Ansluter mot hjärnstammen Innesluten i spinalkanalen i ryggraden 40-45 cm lång och varierar i tjocklek

Läs mer

Medquiz Neuro & Rörelse VT 2013 MEDQUIZ. T3 Neuro & Rörelse

Medquiz Neuro & Rörelse VT 2013 MEDQUIZ. T3 Neuro & Rörelse MEDQUIZ T3 Neuro & Rörelse MEDQUIZ... 1 Grundläggande anatomi... 2 Cerebrovaskulära sjukdomar... 3 Talförmåga & talförståelse... 4 Neglekt... 4 Minne & inlärning... 4 Synaptisk plasticitet... 4 Degenerativa

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T2 NERVSYSTEMET OCH RÖRELSEAPPARATEN, LÄKA22 2 0 1 0 0 8 1 6 Namn: Personnr: - texta Max: 100 poäng KOD: Gk: poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor

Läs mer

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som

Läs mer

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande

Läs mer

FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR. Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR. Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen. Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Biomedicinarprogrammet FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi den 12 april 2008 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod?

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Ciliarkroppen Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Vad bildar dessa artärer när de möts och vilka strukturer går artärerna genom eller mellan innan de möts? Om en skada på

Läs mer

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis

Läs mer

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Yttre hörselgång Mellanöra Inneröra Apex pars petrosae Inre hörselgången Facialiskanalen Pulsatil

Läs mer

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid. Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

cẹrebrum (telencẹphalon)

cẹrebrum (telencẹphalon) SYSTẸMA NERVỌSUM Nervsystemet SYSTẸMA NERVỌSUM CENTRẠLE (PARS CENTRẠLIS) Centrala nervsystemet (CNS). Består av hjärna och ryggmärg. SYSTẸMA NERVỌSUM PERIPHẸRICUM (PARS PERIPHẸRICA) Perifera Nervsystemet

Läs mer

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen

Läs mer

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Tema 1: Synaptisk transmission (10p) En synaps är ofta aktiv vid höga fyrningsfrekvenser. Denna fråga är tänkt att belysa dina kunskaper

Läs mer

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3 Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,

Läs mer

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering Parkinsons sjukdom Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering PSP B:2 Psykobiologi Susanna Vestberg Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen (1/100) Rigiditet, muskel tremor, långsamma rörelser samt

Läs mer

Basalt om ögonmotorik. Tony Pansell, Leg. Optiker Universitetslektor, Med dr

Basalt om ögonmotorik. Tony Pansell, Leg. Optiker Universitetslektor, Med dr Basalt om ögonmotorik Tony Pansell, Leg. Optiker Universitetslektor, Med dr Föreläsningen Varför behöver man röra på ögonen? Extraokulära muskler Kärl- och nervförsörjning Musklernas effekt på ögonrörelserna

Läs mer

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan

Läs mer

Mediansnitt höger hemisfär. Tallkottkörteln epifysen. Nervsystemet 2 Sjuksköterskeprogrammet

Mediansnitt höger hemisfär. Tallkottkörteln epifysen. Nervsystemet 2 Sjuksköterskeprogrammet Nervsystemet 2 Sjuksköterskeprogrammet EWA GRÖNLUND VT-15 Mediansnitt höger hemisfär Corpus callosum Tallkottkörteln, corpus pineale, epifysen hypofysen pons RAS * Thalamus ** Hypothalsamus III 3:e ventrikeln

Läs mer

1/ Redogör kortfattat för muskelspolens byggnad och funktionella betydelse! (3p) S:

1/ Redogör kortfattat för muskelspolens byggnad och funktionella betydelse! (3p) S: Skrivning i centrala nervsystemets byggnad. ******************************* Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu!! 1/ Redogör kortfattat för muskelspolens

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Fall A Synmekanismer (12 p)

Fall A Synmekanismer (12 p) Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen 2012 1 av 24 Fall A Synmekanismer (12 p) I nedanstående figur upplevs den vänstra inre rutan som mörkare än den högra, trots att de har samma ljusstyrka. Fråga A1

Läs mer

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs  Micke Sundström Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga

Läs mer

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen. Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Biomedicinarprogrammet FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi den 20 februari 2009 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs i särskilt

Läs mer

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi Visuell perception och synsinnets neurofysiologi The spectrum of electromagnetic energy Mål redogöra för hur våra sinnesorgan och vår hjärna tolkar omvärlden i psykologiskt meningsfulla enheter och olika

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng Tentamen Kursens namn Anatomi (Medicin B) Kurskod: Kursansvarig: MC1403 Godfried Roomans Totalpoäng: 138 poäng Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 121, Eva Funk (28-32; 17 Datum 101002 Skrivtid 4

Läs mer

Neurovetenskap. Sidan 1. Översikt. Struktur och funktion hänger ihop. Mänskligt tänkande. Antagandet om lokalisering. Två sätt att studera hjärnan

Neurovetenskap. Sidan 1. Översikt. Struktur och funktion hänger ihop. Mänskligt tänkande. Antagandet om lokalisering. Två sätt att studera hjärnan Översikt Neurovetenskap Våtvaran Neuroanatomi Hjärnans vävnader och struktur Neurofysiologi Processer i hjärnan Hjärnscanning Vilka metoder finns Varför det är svårt att tolka resultaten Mänskligt tänkande

Läs mer

Nervsystemet sköter information

Nervsystemet sköter information Nervsystemet Nervsystemet sköter information Nervsystemet är ett nätverk för kommunikation och instruktioner och består av hjärnan, ryggmärgen och nerver. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat

Läs mer

MODELLDEMONSTRATION IV: CNS II 2012-02-29. Cirkulation. aorta

MODELLDEMONSTRATION IV: CNS II 2012-02-29. Cirkulation. aorta Cirkulation aorta Stora kroppspulsådern. Kroppens största artär. Utgår ifrån hjärtats vänstra kammare. Bokst. i på thorax. arcus aọrtae Aortabågen. Aortas bakåtgående krök ner mot buken. Nr. 7 på hjärtat.

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:

Läs mer

INTRODUKTION NEUROANATOMI

INTRODUKTION NEUROANATOMI INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T2 NERVSYSTEMET OCH RÖRELSEAPPARATEN, LÄKA22 2 0 1 0 0 6 0 3 Namn: Personnr: - texta Max: 84 poäng KOD: Gk: poäng Skrivtid: 14-19 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p

Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p Fråga 1: Unge Erik (5 år) har haft 3 akuta öroninflammationer (akut mediaotit) varav 2 på bägge sidor. På kontrollen cirka 3 månader efter den senaste episoden berättar

Läs mer

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta) 1. a. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen i två delar, en dorsal och en ventral del. Från vilken del av neuralröret härrör den dorsala delen och från vilken del härrör den ventrala delen

Läs mer

Medicin B, Anatomi 7,5hp. Kurskod: MC1403. Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison. Datum: 151107 Skrivtid: 4 timmar

Medicin B, Anatomi 7,5hp. Kurskod: MC1403. Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison. Datum: 151107 Skrivtid: 4 timmar Medicin B, Anatomi 7,5hp Kurskod: MC1403 Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison Datum: 151107 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 116 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd: 85 % av

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!! Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 25/2 2012 Totalpoäng: 93,5. Skrivtid: 5 timmar Poängfördelning: Christina Karlsson, fråga 1-6, 17p. Sara,

Läs mer

Testa dig själv 7.1 Grundbok FÖRKLARA BEGREPPEN nervimpuls Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller

Testa dig själv 7.1 Grundbok FÖRKLARA BEGREPPEN nervimpuls Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller Testa dig själv 7.1 Grundbok FÖRKLARA BEGREPPEN nervimpuls Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller information. synaps Synapser är kopplingar mellan olika

Läs mer

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2010 TENTAMEN. Tisdagen den 5 Oktober 2009, Kl. 09.00-13.00 Östra paviljongen, Sal 7

Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2010 TENTAMEN. Tisdagen den 5 Oktober 2009, Kl. 09.00-13.00 Östra paviljongen, Sal 7 Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2010 TENTAMEN Tisdagen den 5 Oktober 2009, Kl. 09.00-13.00 Östra paviljongen, Sal 7 Namn: Person nr: Markera alla sidor med samma kod som finns på

Läs mer

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Neuropsykologi, med inriktning på cannabis Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Hjärnan- ett nätverk Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on

Läs mer

Formseende & Visus. [Grupparbete i perception]

Formseende & Visus. [Grupparbete i perception] Formseende & Visus [Grupparbete i perception] Jaycee Björklund, Mette Eriksson, Dhurata Haxhiislami Tiina Koolmeister, Lovisa Pettersson, Farah Saleh Umran & Elin Strandberg Optikerprogrammet HT 2009 2010-01-12

Läs mer

Tentamen Neural reglering och rörelse 8 december

Tentamen Neural reglering och rörelse 8 december Omtentamen NURR 8/12-07 sid 1(16) Namn:... Födelsenummer:... Bordsnummer:... Tentamen Neural reglering och rörelse 8 december 2007 9.00-15.00. Se till att ange identifieringskod på alla blad! Frågorna

Läs mer