Funktionell syn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Funktionell syn misa.moller@folkhalsan.fi"

Transkript

1 Funktionell syn Pargas - Kårkulla December 2013 Misa Möller/ Ped.mag. och mag. i synpedagogik och synnedsättning Folkhälsans Resurscenter

2 Synskador Orsak Synsystemet Viktiga steg i synutvecklingen Synsvårigheter efter en hjärnskada Synnedsättning vid Down syndrom Synnedsättning vid autismspektrumtillstånd Synen i vardagen, iakttagelser Yrkesövergiripande samarbete Synpedagogens arbete Synrehabilitering Tips och webadresser

3 Synskadan kan bero på; en främre synbaneskada, OVI = Ocular Visual Impairment en bakre synbaneskada, CVI = Cerebral Visual Impairment = hjärnrelaterad synskada en kombination av främre och bakre synbaneskador.

4 Funktionsstörningar; främre skador medför nedsatt bildkvalitet bakre skador medför en varierande synfunktion med en nedsatt bildkvalitet och tolkningsproblem, visuella perceptionsstörningar.

5 Ögat Synfunktioner - Avståndssynskärpa - Närsynskärpa - Ackomodation - Synfält - Färgseende - Mörkerseende, adaptation - ögonmotorik

6 Synbanor

7 Ögonmuskler

8 Hjärnnerver Sex av våra 12 hjärnnerver bidrar till synsinnet = HJÄRNAN STYR ÖGONEN

9 Den visuella informationens väg: Ögon Synbanor Laterala knäkroppen Primära visuella hjärnbarken Sekundära visuella hjärnbarken - VAR? - VAD?

10 Hjärnan (beskrivning enl. Zihl och Priglinger 2002) Frontalloben/pannloben: -motorik, planering, problemlösning m.m. Temporalloben/tinningloben: - Visuellt igenkännande m.m. Frontalloben Parietalloben Occipitalloben Parietalloben/hjässloben: - Rumsuppfattning, visuo-motorik m.m. Temporalloben Hjärnstammen Lillhjärnan Occipitalloben/nackloben: - Visuell förnimmelse/igenkänning Mitthjärnan/hjärnstammen: - Vakenhet och uppmärksamhet

11 Stora delar av vår hjärna är involverad i bearbetning av synintryck Upp till 60% av det vi kommer ihåg är visuell information (auditiv information enbart 10%) Vi ser med vår hjärna

12 Viktiga faser i synutvecklingen Kommunikation - Visuell kommunikation och interaktion är de tidigaste visuella funktioner man kan observera

13 Ögonkontakt och socialt leende Viktigt för babyn och föräldrarna

14 Ackomodationen kan vara - Svag på grund av medicinering - Epilepsi - Utvecklingsstörning - hjärnskada

15 Viktigt att stöda ackomodationen för närseende Det lilla barnets synsfär är nära Barnet lär sig genom synen på nära håll i tidig ålder

16 Avstånd för visuell kommunikation Ansiktsuttryck är snabba rörelser i lågkontrast. Spegelneuronsystemet.

17 Figurer i rörelse Möjligt att följa med figurer i rörelse från 4 månaders ålder Viktigt med närkorrektion och huvudstöd. Observera överkänslighet.

18 Taktil information Händerna och munnen lär oss förstå abstrakt syninformation

19 Kopiering av handrörelse Vid 4 månaders ålder följer barnen handrörelser med blicken. Iaktta om barnet använder synen för ögahand- och läppavläsning

20 Igenkänning av familjemedlemmar vid 7-8 (senast 10-11) månaders ålder börjar småbarn se skillnaden mellan familjemedlemmar och främmande. - barn som tittar igenom eller förbi vuxna kan ha: 1) mycket hög långsynthet eller 2) svag ackommodation eller 3) dåligt rörelseseende eller 4) Svårigheter med ansiktsigenkänning FARAN: småbarnets beteende kan tolkas som autistiska drag och barnet remitteras inte till ögonläkaren och neurologen.

21 Mera om synutveckling och avvikelser i synboken; = synboken

22 Synsvårigheter efter en hjärnskada Synfältsbortfall Visuell neglekt, visuell ouppmärksamhet Ögonmotoriska svårigheter

23 Synfältsbortfall Med synfält avses det område som näthinnan tar emot ljus från medan blicken fixeras rakt fram och huvudet hålls stilla. Skador i synbanan ger synfältsbortfall indikation på var i hjärnan skadan inträffat.

24 Skadans läge och påverkan på synfältet

25 Visuell neglekt En neuropsykologisk skada som kan uppstå efter en hjärninfarkt. = en visuell uppmärksamhetsstörning Visuellt stimuli från delar av rummet registreras inte.

26 Ögonmotoriska svårigheter Ögonmusklerna, nerverna och de tillhörande hjärnområdena utgör det ögonmotoriska systemet.

27 Problemområden Sackader fixering Minisackader Följerörelser Samsyn Konvergens Nystagmus

28 Svårigheterna kan påverka: Läsning Orientering Djupseende Balans dubbelseende Uppmärksamhet Förflyttning Dagliga aktiviteter Igenkänning av ansikten och ansiktsuttryck

29 Synsvårigheter som kan förekomma vid Down syndrom: Brytningsfel - Översynthet (hyperopi, +glas) - Närsynthet (myopi, - glas) - Astigmatism

30 Ögonmotorik - Följerörelser - Sackader - Ackommodation - Konvergens - Fixation - Skelning - Amblyopi (lat öga) - Ögondarr (nystagmus) Linsen - Linsgrumlingar - Katarakt

31 Övrigt - Låg synskärpa - Svag kontrastsyn - Nedsatt färgsyn - Svårigheter med visuell perception

32 En synnedsättning i kombination med Down syndrom kan innebära svårigheter med att: Att avläsa och tolka kroppsspråk Ta och hålla kvar ögonkontakt Uppfatta turtagning i dialoger Kontrollera vad som händer i omgivningen

33 Imitera andras beteende Bilda begrepp Använda hjälpmedel Påverka sin omgivning Anpassa sig i nya miljöer Koncentrera sig

34 Synsvårigheter hos personer med autism: Synprocessering Ögonmotoriska svårigheter Varierande synsvårigheter (Kaplan, 2004; Simmons, Robertson, McKay et al., 2009)

35 Synen i vardagen Synen behövs för:

36 Visuell perception utgående från fyrklövern Kommunikation Får du ögonkontakt med ditt barn? Känner ditt barn igen bekanta människor utgående från ansiktet? Kan ditt barn tolka andra människors miner och kroppsspråk? Följer barnet med händelser runtomkring sig med sin syn?

37 Närarbete Känner ditt barn igen bekanta föremål på 1 meters avstånd? Hittar ditt barn ett bestämt föremål med synen bland andra föremål? Tycker ditt barn om att titta på bilder? Känner ditt barn igen olika geometriska figurer? Kan ditt barn se vad en bild föreställer? Tycker ditt barn om att rita?

38 Orientering i rummet, rörelser Hittar ditt barn i en bekant miljö? Kan ditt barn lära sig rutter i en ny miljö? Kan ditt barn bedöma avstånd och lägga märke till föremål i rörelse? Kan ditt barn röra sig i trappor och på ojämn mark?

39 Dagliga aktiviteter Använder ditt barn sin syn ändamålsenligt i matsituationer? Använder ditt barn synen ändamålsenligt vid påklädning?

40 Synfunktioner Synskärpa: Ögats förmåga att uppfatta detaljer på nära och långt håll. Har betydelse för hur barnet kan skilja på och känna igen detaljer. Iaktta hur nära barnet kan se på bilder i olika storlekar. Fråga barnet var bilden är tydligast. Kolla också om barnet ser detaljer på avstånd t.ex. ute på gården.

41 Synfält Är det område som man samtidigt kan överblicka. Synfältsbortfall kan innebära svårigheter att hitta alla delar på till exempel ett bord. Be barnet titta rakt fram på en leksak och samtidigt för någon in ett föremål från olika vinklar bakom huvudet på barnet. Iaktta när barnet reagerar på föremålet. Jämför med din egen reaktion. Du kan också placera favoritleksaker i olika delar av synfältet och iaktta om barnet hittar dem.

42 Ögonmotorik Följerörelser: Ögats förmåga att fokusera ett föremål och följa med blicken utan att röra på huvudet. Sätt dig framför barnet och be barnet följa med en liten bild på en pinne. För pinnen i olika riktningar. Iaktta om följerörelserna är smidiga eller hoppiga. Fråga också på vilket avstånd bilden är tydlig?

43 Sackader: Små hopp som ögat hela tiden gör. Viktigt speciellt vid läsning. Använd två färgpennor och be barnet snabbt flytta blicken från den röda till den blå pennan. Viktigt att huvudet hålls stilla och att enbart ögonen rör på sig. Iaktta om barnet har svårt att enbart flytta blicken.

44 Ackomodation: Ögats förmåga att fokusera på olika synavstånd. Barnet kan ha svårt att växla mellan kort och långt avstånd. Fråga barnet om de kan se en bild tydligt på olika avstånd från näsan och på 5, 10, 20 och 50 cm:s avstånd. Samsyn: Ger djupseende och bidrar till avståndsbedömning. Iaktta om barnet kan se tredimensionella bilder. Konvergens och fixation

45 Kontrastkänslighet: Förmågan att uppfatta skillnader i ljushet mellan angränsande ytor. Fråga barnet på vilket avstånd hon kan se om du är glad eller ledsen. På 3 meters avstånd skall man kunna se ansiktsuttryck.

46 Färgseende: Ögats förmåga att uppfatta och skilja på färger. Be barnet para ihop liknande färger i olika nyanser och iaktta om det verkar svårt.

47 Synperception: Synsystemets förmåga att ta emot, bearbeta, tolka och sortera synintryck till en begriplig helhet. Kan påverka bland annat förmågan att uppfatta form, riktning och läge samt möjligheten att hitta det viktiga i en rörig miljö. Iaktta barnets förmåga att sätta pussel, Titta på bilder i böcker etc. Hurudana bilder och Och pussel föredrar barnet?

48 Iaktta dessutom barnets förmåga att: Bedöma djup och avstånd Uppfatta rörelse Känna igen personer Skelning

49 Än sen då? Om du misstänker att barnet har synsvårigheter kontakta föräldrarna och hälsovården. Diskutera tillsammans med dem om dina funderingar. Be om remiss till ögonläkare och skriv ner vad du funderar över. Nöj dig inte alltid med svaret att allt är ok! Kräv ett skriftligt utlåtande av ögonläkare och optiker. Be om remiss till funktionell synutredning om problemen fortsätter.

50 Yrkesövergripande samarbete Föräldrar Personal i daghem/skola Terapeuter Vårdpersonal Ögonläkare Optiker Synpedagog

51 Synpedagogens arbete Kartlägger hur den funktionella synen fungerar genom; samlande av fakta, observation i vardagen och test. Den funktionell synbedömning innehåller; - Utredning av visuella styrkor och svagheter. - Pedagogiska råd för att underlätta för barnet i vardagen (kompensatoriska strategier). - Utlåtande - En funktionell synkartläggning kan ta allt från 2h till flera år. - Rekartläggning viktig eftersom hjärnan är plastisk, kan hitta nya väger, mognar och utvecklas. - Viktigt med uppföljning också p.g.a. att den visuella behovet är olika i olika åldrar.

52

53 Synrehabilitering Synproblem efter en hjärnskada är vanligt, men ofta ofullständigt kartlagd, och rehabiliteringstjänsterna är begränsade.

54 Vad innebär synrehabilitering? Omfattar åtgärder som vill bidra till en förbättrad funktionsnivå i alla synkrävande aktiviteter; - Stärkning av ögonmotoriska funktioner - Stärkning av visuell kapacitet - Inlärning av eventuella visuella kompenseringsstrategier - Uppöva förmågan till visuellt rumslig orientering - Lässtrategier och tekniker för annat närarbete

55 Tips som underlättar vardagen för en elev med nedsatt syn: Tydliga kontraster Tydliga och klara grundfärger Använd ett behagligt typsnitt Tydliga och enkla bilder Tillräcklig förstoring Optimal belysning Bra placering Avskalade, inte brokiga ytor Markera trappor Ha givna platser Använd de synhjälpmedel som eleven har behov av

56 Tips som underlättar för en elev med grav synnedsättning: Använd taktilt material! En auditivt behaglig omgivning Informera om förändringar i miljön Förklara situationer verbalt En välorganiserad miljö Tänk på hur de andra fungerande sinnena kan utnyttjas Underlätta inlärningen genom att använda de hjälpmedel som står till buds

57 Intressanta länkar: Min e-postadress;

58 Böcker; Szönyi, K. & Söderqvist Dunkers, T. (2013) Där man söker får man svar, Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning. Tobiason Jackson, G., Gustafsson, I. & Edlund, M. (2012) Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättningar. Liljeson, K. & Jarmeby, T. (2009) Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning. Alla ovanstående rapporter kan beställas eller laddas ner från Specialpedagogiska skolmyndigheten;

FBH-dagen 11 november 2016

FBH-dagen 11 november 2016 FBH-dagen 11 november 2016 Ingrid Axelsson, synpedagog Stockholms Syncentral ingrid.axelsson@sll.se Aktivitetsområden som påverkas vid synnedsättning Kommunikation Förflyttning ADL Detaljarbete Funktionell

Läs mer

Hur kan jag hjälpa min elev att se bättre?

Hur kan jag hjälpa min elev att se bättre? Hur kan jag hjälpa min elev att se bättre? Visuell perception Tips på vad man kan göra i klassen. Mona-Lisa Möller Andra reviderade versionen Tack: Blinda barns stödförening r.f. De Blindas Vänner r.f.

Läs mer

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Klinisk testning av ögonrörelserrelser Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Ögonrörelserrelser Vi testar motilitet har alla ögonmuskler normal funktion eller finns det inskränkningar (skelningar)? Vi

Läs mer

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Arbetsplats: Ögonkliniken, barnmedicin/habilitering, syncentralen Sunderby sjukhus, Norrbotten Sida 1 (6) Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Inom

Läs mer

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06 Syntolkningsproblem Visuell Perceptionsstörning Hjärnsynskada /CVI Bakre synbaneskada Monica Danielsson 2014-02-06 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska skolfrågor.

Läs mer

Synträning vid synfältsbortfall orsakat av hjärnskada FFS 14-03-20. Ingrid Axelsson, Catarina Andersson och Karin Regnell synpedagoger

Synträning vid synfältsbortfall orsakat av hjärnskada FFS 14-03-20. Ingrid Axelsson, Catarina Andersson och Karin Regnell synpedagoger Synträning vid synfältsbortfall orsakat av hjärnskada FFS 14-03-20 Ingrid Axelsson, Catarina Andersson och Karin Regnell synpedagoger 1 Dagens presentation Kort historik Synsvårigheter vid hjärnskada Synträningsprojekt

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

Amblyopi/skelning m.m. Birgitta Epps, ortoptist, -05

Amblyopi/skelning m.m. Birgitta Epps, ortoptist, -05 Amblyopi/skelning m.m. Birgitta Epps, ortoptist, -05 Normal synutveckling Nyfött barn, har låg synskärpa, outvecklad samsyn och ögonmotorik, dvs ögonens ställning varierar Ljusstimuli, startar synutvecklingen.

Läs mer

CNS - aspekter av synstörningar efter TBI: Märta Berthold-Lindstedt Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm

CNS - aspekter av synstörningar efter TBI: Märta Berthold-Lindstedt Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm CNS - aspekter av synstörningar efter TBI: Märta Berthold-Lindstedt Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm 20150521 Ca 60% av hjärnan arbetar på något sätt med synintryck Syn för glädje

Läs mer

Vad skall fungera för att vi skall se? Ögat Synnerven Bakre synbanan Syncentrum Associativa bansystem. Bakre synbanan

Vad skall fungera för att vi skall se? Ögat Synnerven Bakre synbanan Syncentrum Associativa bansystem. Bakre synbanan Synfunktion hos prematura barn Vad skall fungera för att vi skall se? Optiskt organ med hornhinna och lins som bryter ljuset Ögat Synnerven Bakre synbanan Syncentrum Associativa bansystem Eva Larsson Institutionen

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Samspråk Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Ingrid Gustafsson Gerd Tobiason Jackson Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens

Läs mer

Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut

Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut 2015-11-09 Nedsatt primär visuell förmåga Nedsatt ackommodation Nedsatt vergens Synfältsbortfall Nedsatt visuell skärpa Nedsatt spatial kontrastsensitivitet

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Syn och synprövning. Marie Fällmar. Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS. Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007

Syn och synprövning. Marie Fällmar. Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS. Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007 Syn och synprövning Marie Fällmar Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007 Skelprocessen Bild 1 Bild 2 1-2 Mask för strabism hos barn, konvergent (1)

Läs mer

Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn

Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) HSN 1309-1033 Handläggare: Aime Laur Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-02-13, p 5 Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn

Läs mer

Arbetstext nr. 31 Observation och testning för undersökning av funktionell syn av barn på tidig utvecklingsnivå av Lea Hyvärinen, MD, FIN

Arbetstext nr. 31 Observation och testning för undersökning av funktionell syn av barn på tidig utvecklingsnivå av Lea Hyvärinen, MD, FIN Arbetstext nr. 31 Observation och testning för undersökning av funktionell syn av barn på tidig utvecklingsnivå av Lea Hyvärinen, MD, FIN Arbejdstekst nr 31 Nordisk Uddannelsescenter for Døvblindepersonale

Läs mer

Diagnosens betydelse i habiliteringen av synskadade barn

Diagnosens betydelse i habiliteringen av synskadade barn Diagnosens betydelse i habiliteringen av synskadade barn Lena Jacobson MD PhD Docent Dept Clinical Neuroscience Section Eye & Vision Karolinska Institutet Stockholm, Sweden September 28, 2016 Det praktiska

Läs mer

De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför?

De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför? De svenska körkortskraven för synförmåga i det perifera synfältet är förändrade sedan september 2010 hur och varför? Lars Englund Chefsläkare, Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Om synförmåga i trafiken

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

HJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden

HJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden HJÄLPREDA Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med synnedsättning Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden 2012 Hjälpredan Syftet med detta dokument är att tydliggöra ansvarsfördelningen

Läs mer

MÄNNISKAN OCH LJUSET

MÄNNISKAN OCH LJUSET MÄNNISKAN OCH LJUSET Inom fysiken definierar man ljus som en elektromagnetisk strålning inom ett våglängdsområde som ögat är känsligt för. Det är alltså elektromagnetisk strålning som ger bilder på ögats

Läs mer

Perceptuell Störning

Perceptuell Störning Perceptuell Störning Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Agenda 1) Synstörningar 2) Perceptuella störningar

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Synrehabilitering. Logoped Eric Lindström, Rehabmed. Hjärnskada Öppenvård, Huddinge. Logoped Eric Lindström, Rehabmed. Stockholm,

Synrehabilitering. Logoped Eric Lindström, Rehabmed. Hjärnskada Öppenvård, Huddinge. Logoped Eric Lindström, Rehabmed. Stockholm, Synrehabilitering Logoped Eric Lindström, Rehabmed. Hjärnskada Öppenvård, Huddinge Logopeder Eric Lindström och Anne Lilja Logoped Eric Lindström, Rehabmed. Stockholm, Hjärnskada Öppenvård Huddinge Syngruppen

Läs mer

MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER

MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER För att bättre kunna stimulera elevernas motoriska och perceptuella utveckling i skola och i förskola följer här en beskrivning av de olika områdena och hur de påverkar

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte

Läs mer

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,

Läs mer

Hur bra ser ditt barn?

Hur bra ser ditt barn? Hur bra ser ditt barn? Bra syn ger en bättre start i livet Synen kontrollerar största delen av våra intryck Liksom de flesta av sinnena börjar synen hos ett embryo att utvecklas efter bara ett par veckor

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL

TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL Synpedagog i samråd med L och/eller diabetessjuksköterska vid klinik som behandlar patient med diabetes mellitus. Förskrivning ska ske i samråd med syncentral.

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med synnedsättning. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med synnedsättning. Innehållsförteckning Område: Hjälpmedel till personer med synnedsättning Gilitigt från och med 2008-05-15 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 24 Material och utrustning

Läs mer

Cerebral visual impairment (CVI) en vanlig synskadeorsak hos barn - kräver insatser från habilitering och skola

Cerebral visual impairment (CVI) en vanlig synskadeorsak hos barn - kräver insatser från habilitering och skola Cerebral visual impairment (CVI) en vanlig synskadeorsak hos barn - kräver insatser från habilitering och skola Lena Jacobson Barnögonläkare, docent Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för

Läs mer

Information om bidrag till glasögon och kontaktlinser

Information om bidrag till glasögon och kontaktlinser Information om bidrag till glasögon och kontaktlinser Landstinget Sörmlands bidragsregler till glasögon eller kontaktlinser fr. o m 1 maj 2016 Vem får bidrag? Du måste vara folkbokförd i Södermanlands

Läs mer

Oftalmologisk primer. Definitioner Reklam Internationellt Hur ser man? Refraktion och brytningsfel Oftalmologisk anamnes

Oftalmologisk primer. Definitioner Reklam Internationellt Hur ser man? Refraktion och brytningsfel Oftalmologisk anamnes Oftalmologisk primer Jan Ygge Sektionen för Ögon och Syn Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Definitioner Reklam Internationellt Hur ser man? Refraktion och brytningsfel Oftalmologisk anamnes Definitioner

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008 ID-Nr: Nummer: Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Del 1 1. En 65-årig dam söker dig på allmänläkarmottagningen då hon märkt att

Läs mer

Tentamen 1 Perception (T3)

Tentamen 1 Perception (T3) Namn: KAROLINSKA INSTITUTET OPTIKERUTBILDNINGEN Institut för Klinisk Vetenskap Enheten för Optometri Tentamen Perception (T) Tisdag 9/-0 Max poäng: xxp Tentamen utan litteratur. Ämnesområde G-nivå fråga:

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Anders Giörloff Leg. Optiker

Anders Giörloff Leg. Optiker Anders Giörloff Leg. Optiker www.visuellergonomi.se www.foretagsoptikern.se Ögat Ögat Emmetropi - rättsynthet Hyperopi översynthet Myopi - närsynthet 1 Ögat Astigmatism Två fokuspunkter Enkelslipade Bifokala

Läs mer

Nu har jag förlorat förmågan att se rakt fram, låt oss se hur jag kan göra istället.

Nu har jag förlorat förmågan att se rakt fram, låt oss se hur jag kan göra istället. EXCENTRISK FIXATION VID CENTRALA BORTFALL Om konsten att förstå och lära sig att se vid sidan av det centrala seendet med hjälp av Bästa NäthinnePlatsen, BNP av Krister Inde, synpedagog, Karlstad Symtom

Läs mer

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet? -Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet? Cecilia Ljungström Specialpedagog fördjupning NPF Centralt skolstöd, Lotsen Cecilia.ljungstrom@ DSM 5/diagnosmanual Autism

Läs mer

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättningar

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättningar Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättningar Gerd Tobiason Jackson Ingrid Gustafsson MajBritt Edlund Stöd i kommunikation tillsammans

Läs mer

Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Ekeskolan För information om ansökningsförfarandet, se: http://www.spsm.se/sokaskola

Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Ekeskolan För information om ansökningsförfarandet, se: http://www.spsm.se/sokaskola Ansökan om mottagande av elev i specialskolan Ekeskolan För information om ansökningsförfarandet, se: http://www.spsm.se/sokaskola 1. Personuppgifter Barnets fullständiga namn Barnets personnummer Barnets

Läs mer

Oftalmologisk primer -- Jan Ygge 2012-03-08

Oftalmologisk primer -- Jan Ygge 2012-03-08 Oftalmologisk primer Jan Ygge Sektionen för Ögon och Syn Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Definitioner Reklam Internationellt Hur ser man? Definitioner Oftalmologi - läran om ögats fysiologi och

Läs mer

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris ÖGATS ANATOMI Sinnesorgan: öga Anatomi och fysiologi, SJSB14 Ewa Grönlund, Lunds universitet Bild 5.24 Människokroppen, Sand, 2006 Senhinnan (Sclera) Ytterst Seg En del av denna syns som ögonvitan. Fäste

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Ovanstående figure beskriver ögonens konvergens vid två olika objektsavstånd (blått fall och grönt fall). Geometrin ger: 2 L

Ovanstående figure beskriver ögonens konvergens vid två olika objektsavstånd (blått fall och grönt fall). Geometrin ger: 2 L 3D-seende och 3D-visualisering Människans avståndsuppfattning bigger på flera olika stimuli från synsinnet. Det primära är emellertid konvergensen, dvs hur mycket ögonen behöver vinklas (skela), för att

Läs mer

Kunskapsöversikt Syn och belysning för äldre i arbetslivet

Kunskapsöversikt Syn och belysning för äldre i arbetslivet Kunskapsöversikt Syn och belysning för äldre i arbetslivet ISSN 1650-3171 Rapport 2012:16 Susanne Glimne Universitetsadjunkt/Leg. Optiker/Doktorand Optikerprogrammet Karolinska Institutet 2012-10-15 susanne.glimne@ki.se

Läs mer

HJÄLPMEDEL FÖR ATT MÄTA FYSISKA OCH FYSIOLOGISKA TILLSTÅND 09 48

HJÄLPMEDEL FÖR ATT MÄTA FYSISKA OCH FYSIOLOGISKA TILLSTÅND 09 48 HJÄLPMEDEL FÖR ATT MÄTA FYSISKA OCH FYSIOLOGISKA TILLSTÅND 09 48 KROPPSTERMOMETRAR 09 48 03 Synpedagog. Läkare, förskrivning ska ske i samråd med Syncentralen. Hjälpmedel för att avläsa kroppstemperatur

Läs mer

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod?

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Ciliarkroppen Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Vad bildar dessa artärer när de möts och vilka strukturer går artärerna genom eller mellan innan de möts? Om en skada på

Läs mer

Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju

Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju ** Kan användas för forskning eller kliniskt syfte, men vänligen citera eller sprid inte. För mer information, kontakta Deborah

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

2 Studier som metoden grundas på

2 Studier som metoden grundas på 2 Studier som metoden grundas på Elrullstol för träning av störd hjärnfunktion Det som började med en studie av barn som normalt aldrig får möjlighet att prova elrullstol har under tidens gång utökats

Läs mer

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada? Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Barn med katarakt Information till familjen

Barn med katarakt Information till familjen Barn med katarakt Information till familjen Innehåll Ögat och den normala synutvecklingen 3 Kongenital katarakt - Medfödd grå starr 3 Amblyopi ( lazy eye ) 4 Praktiska konsekvenser av amblyopi 4 Diagnostik

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken]

Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken] Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM Makuladegeneration [förändringar i gula fläcken] Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 2 Åldrande och ärftlighet är de vanligaste orsakerna

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om hälsokrav m.m. för lokförare; (konsoliderad elektronisk utgåva)

Transportstyrelsens föreskrifter om hälsokrav m.m. för lokförare; (konsoliderad elektronisk utgåva) Transportstyrelsens föreskrifter om hälsokrav m.m. för lokförare; (konsoliderad elektronisk utgåva) beslutade den 9 juni 2011. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2013:52. TSFS 2011:61 Konsoliderad elektronisk

Läs mer

Delkurs 1: Utvecklingsstörning

Delkurs 1: Utvecklingsstörning Delkurs 1. s1 av 8 Delkurs 1: Utvecklingsstörning Studieuppgift 1 Det finns olika beskrivningar på hur ett barns utveckling går till men jag väljer att redogöra för den som beskrivs i boken, alltså Jean

Läs mer

Lästeknik för synsvaga av Krister Inde, synpedagog och författare

Lästeknik för synsvaga av Krister Inde, synpedagog och författare Lästeknik för synsvaga av Krister Inde, synpedagog och författare En sammanställning av den nygamla metodiken kring optometrisk rehabilitering och systematisk synträning. Varför borde många synsvaga läsa

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek HUR HJÄLPER JAG DET LILLA BARNET ATT UPPTÄCKA VÄRLDEN? Innehåll u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar

Läs mer

Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2012-11-14 HH-HOH12-136 Svar på motion Alla barn har rätt att se Bakgrund Nämnden för Habilitering och

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Exempelsamling i Ögats optik

Exempelsamling i Ögats optik Exempelsamling i Ögats optik 1. Ett reducerat öga har n =1.336, F=62 och längden 26,2 mm. Vilken av följande linser fungerar bäst för a) avståndsseende och b) närarbete (0,5 m)? (i) +2 D (ii) -9 D (iii)

Läs mer

Jenny Wilder. Universitetslektor i specialpedagogik MDH, Möjliggörare/forskare Nka

Jenny Wilder. Universitetslektor i specialpedagogik MDH, Möjliggörare/forskare Nka Grundstenar för kommunikation och samspel Jenny Wilder Universitetslektor i specialpedagogik MDH, Möjliggörare/forskare Nka Grundstenar för kommunikation och hur samspel ger möjlighet till delaktighet

Läs mer

Kompensatoriska strategier vid hjärnsynskada

Kompensatoriska strategier vid hjärnsynskada Synverksamheten Kompensatoriska strategier vid hjärnsynskada Praktiska tips som underlättar för barn och ungdomar med hjärnsynskada, CVI Svårigheter vid hjärnsynskada Hjärnsynskada, eller CVI (cerebral

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

MLBINO MLBINO BIFO. Binokulär läsning på kort avstånd. Bifocal ML Bino. Vår instegsmodell

MLBINO MLBINO BIFO. Binokulär läsning på kort avstånd. Bifocal ML Bino. Vår instegsmodell MLBINO Binokulär läsning på kort avstånd ADDItionsomfång: +4 till +20 dioptrier Synfält: 70º total Vikt: 26 34 gram läsavstånd: 25 8 cm Genom att titta på något på kortare avstånd kommer bilden på näthinnan

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Hur går taktil läsning till jämfört med visuell läsning?

Hur går taktil läsning till jämfört med visuell läsning? Hur går taktil läsning till jämfört med visuell läsning? 2008-05-30 Sven Strömqvist Forskningsprojekten Att läsa med händerna mätteknik, teori och empiri och Den taktila läsprocessen båda finansierade

Läs mer

ADHD aktivitets- och uppmärksamhetsstörning

ADHD aktivitets- och uppmärksamhetsstörning + ADHD aktivitets- och uppmärksamhetsstörning ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den utmärks av koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och impulsivitet. Kännetecknande för ADHD: svårt

Läs mer

Gör lika varje gång, hitta din struktur! Observera det motoriska utförandet!

Gör lika varje gång, hitta din struktur! Observera det motoriska utförandet! Gör lika varje gång, hitta din struktur! Observera det motoriska utförandet! Motoriska teorier Hjärnans mognad Cefalo-caudal Distal-proximal Reflexer Mognadsteorier Bernsteins studies Ekologiska teorier

Läs mer

Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics

Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics 1 Föreläsning 12 Kameran Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics Kameran är ett instrument som till vissa delar fungerar mycket likt ett öga. Kamerans optik, det så kallade kameraobjektivet, motsvarar ögats

Läs mer

Optik Synen och ögats behov. Hillevi Hemphälä Leg Optiker, licentiat, doktorand hillevi.hemphala@design.lth.se

Optik Synen och ögats behov. Hillevi Hemphälä Leg Optiker, licentiat, doktorand hillevi.hemphala@design.lth.se Optik Synen och ögats behov Hillevi Hemphälä Leg Optiker, licentiat, doktorand hillevi.hemphala@design.lth.se Ögats synfält -50 o 2 o 30 o Syngropen Gula fläcken, centrala seendet Synnerven -70 o Sidled-

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Grå starr (katarakt) Information inför operation

Grå starr (katarakt) Information inför operation Grå starr (katarakt) Information inför operation Vad är grå starr? Grå starr innebär att ögats lins är grumlad och inte släpper in tillräckligt med ljus i ögat. Detta leder till synnedsättning. Till en

Läs mer

Pedagogisk bedömning

Pedagogisk bedömning Stödmaterial till mall Pedagogisk bedömning Inför mottagande i gymnasiesärskolan Stödmaterial Pedagogisk bedömning Den pedagogiska bedömningen syftar till att ge svar på frågan om eleven har förutsättningar

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Utvecklingsstörning. Farhad Assadi psykolog. Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare

Utvecklingsstörning. Farhad Assadi psykolog. Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare Utvecklingsstörning Farhad Assadi psykolog Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare Föreläsningsserie om utvecklingsstörning Föreläsning 1 Vad är utvecklingsstörning? Föreläsning 2 Kommunikation och AKK

Läs mer

Den anpassningsbara hjärnan

Den anpassningsbara hjärnan Den anpassningsbara hjärnan Lars Nyberg, professor i psykologi Fortfarande är hjärnans funktioner ett stort mysterium, men lite har vi lärt oss genom åren, och Figur 1 visar var några viktiga hjärnfunktioner

Läs mer

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras

Läs mer

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION Barbro Ivars-Àroch Överläkare BUP Umeå/ Umeå Universitet Perception! Den grundläggande funktion genom vilken vi människor håller oss informerade om vår omgivning.!

Läs mer