Ett magasin från optikbranschen. Hur skyltar man bäst? CLEER-projektet. Motiverade NR om linsincidenter

Transkript

1 Ett magasin från optikbranschen Motiverade magisterstudenter på KI Hur skyltar man bäst? CLEER-projektet tips från experten samlat grepp NR om linsincidenter

2 Safi lo Nordic - Gratis telefonnummer Fax Mail: call.scandinavia@safilo.com - lo.com mod. SD203

3 Hektisk höst stundar Det är på hösten det ska hända. Allt som skjutits upp över sommaren och som måste ske innan vintern och julruschen så småningom slukar all tid. I detta nummer av OPTIK har vi därför många nyheter att berätta om. Mestadels positiva saker som visar att optikbranschen definitivt är en händelsernas bransch. Till exempel har Synskadades Riksförbund nyligen delat ut sitt Ögonvårdspris för sextonde året i raden. Glädjande nog är det första gången som priset delats ut till optiker. Och inte bara en, utan två stycken! START 3 Andra positiva nyheter är att magisterkursen på Karolinska Institutet nu rullat igång på allvar och att studenterna är mycket motiverade och laddade. Kursen i sig innebär att svensk optometri får en fördjupad vetenskaplig förankring och att svensk optikbransch kommer att fyllas på med nya kunskaper redan nästa år då Hösten är här! studenterna tar examen. CLEER-projektet är en annan viktig nyhet. De europeiska länderna tar nu ett samlat tag kring linsincidenter. Enskilda optiker inbjudes att rapportera direkt på Optikerförbundets hemsida. Samlade fakta kommer senare att användas i kommunikationen med politiker och myndigheter både i Sverige och Europa. OPTIK uppmärksammar denna gång även andra innovationer, som multifokala tillpassningskurser, refraktiv kirurgi på nätet och nya varumärkeslanseringar. Välkommen till ett nummer fyllt av branschnyheter! MATS ALMEGÅRD T F REDAKTÖR 5 Barn under sju ska ha gratis glasögon!18 REDAKTION optik@radicalpr.se Mats Almegård Micke Jaresand Johan Lewenhaupt, reporter Curt Lundberg, AD Lasse Mellquist, layout ANSVARIG UTGIVARE Richard Pettersson ANNONS och DISTRIBUTION Bokning och annonsförsäljning: Monica Ribbing, Gunilla Åselius, , info@aseliusribbingmedia.se Annonsmaterial: Gunilla Dagerman kansli@optikbranschen.se Prenumerationsärenden Gunilla Dagerman kansli@optikbranschen.se Tryck Exakta Tryck, Hässleholm 2008 Vetenskap 33 Motiverade magistrar... 5 Ögonvårdspriset... 9 Branschplock branschnytt i hela OPTIK!

4 EN OSLAGBAR KOMBINATION... ÖGONBOTTENKAMERAN KOWA NONMYD 7 10 megapixels upplösning Lättjobbat med perfekt resultat Skarpa klara bilder garanterar en säker och riktig bedömning av ögonstatusen VISUBIT - DEN NYA REVOLUTIONERANDE SYNFÄLTSMÄTAREN Den enda synfältsmätaren på marknaden som klarar av ett Foveatest Gör Screening och Foveatest på runt minuten och få en klar bild över kundens ögonstatus Enkelt och bekvämt för såväl kund som optiker Häng Visubit på väggen och du har löst utrymmesfrågan För mer information kontakta ESSILOR AB, Instrumentavd. Fagerstagatan 21 Box SPÅNGA Tel Fax

5 5 Sedan terminen drog igång i början av september har det hunnit gå cirka två månader. Sveriges första studenter på magisterprogrammet i klinisk optometri har redan hunnit med att fördjupa de kunskaper de fick på grundutbildningen. Tempot är högt och suget efter att lära sig ännu mer är det inget fel på. OPTIK har träffat tre av studenterna för att se vad de har att säga om sina första veckor. Text och foto Mats Almegård Motiverade magistrar Nancy vill öka sin kompetens För ett och ett halvt år sedan tog Nancy Yakob examen som färdigutbildad optiker vid Karolinska Institutet. Nu är hon tillbaka i skolbänken för att öka sina kunskaper på det nystartade magisterprogrammet i klinisk optometri. Efter examen arbetade Nancy Yakob i Synoptiks butik på Götgatan i Stockholm. Hon trivdes utmärkt, men har ändå valt att vidareutbilda sig ytterligare. Det jag tycker om med optikeryrket är att det är så varierat: verkstads- och butiksarbete, möten med kunder och andra aspekter gör att det är en bra blandning under en arbetsvecka. Nancy har under sin tid som optiker mest arbetat i butik och gjort synundersökningar. Innan hon började läsa till optiker visste hon inte vad hon ville göra i sitt yrkesliv. Jag läste naturvetenskapligt program på gymnasiet och hade inte tänkt plugga direkt efter studen- > Namn: Nancy Yakob Ålder: 22 Bor: Fittja Fritid: umgås med familjen, tränar på gym, dansar till all musik (utom rock). Film: Crash en bra film som är uppbyggd kring korta historier som vävs samman i slutet. Den är bra för den skildrar olika kulturer och hur de möts på ett trovärdigt sätt.

6 6 MAGISTERPROGRAMMET ten, men sen satte jag mig med kurskataloger och ringade in yrken som jag skulle kunna tänka mig att ha. Optiker var ett av dem. Det verkade kul och när jag kom in och började plugga kände jag att jag hade valt rätt. Nu läser hon alltså vidare på magisterprogrammet. Detta därför att hon vill öka sin kompetens som optiker. Jag tycker inte om att känna begränsningar, jag vill lära mig allt! Dessutom vill jag att de kunder som kommer till mig ska kunna förvänta sig den bästa undersökningen med de senaste teknikerna. Jag tycker det är extra viktigt att kunna diagnostisera ögonsjukdomar i god tid och därför är det bra att vi får lära oss att dilatera, ögonbottenfotografera och mäta synfält här på magisterprogrammet. En annan sak som jag är intresserad av är att få möjlighet att undersöka barn. Jag har många syskonbarn och det är intressant att följa deras utveckling. Deras syn är ju inte färdigutvecklad förrän i 8 10-årsåldern och det är bra att kunna använda de instrument som finns tillhands för att få en ökad förståelse för vad barn ser. Att plugga på magisterprogrammet är lite annorlunda mot att vara student på grundutbildningen tycker Nancy. Vi får klara oss lite mer på egen hand och har ett större ansvar för våra studier. Det är bra, för det innebär också att vi får göra fler undersökningar på patienter och arbeta kliniskt. Det är roligt att plugga och jag känner mig väldigt motiverad. Men det är inte bara studierna som motiverar. Redan nu har Nancy börjat fundera på vad hon ska göra till våren, då hon tar examen på magisterprogrammet: Vi är några studenter som redan nu börjat diskutera om vi ska öppna en klinik tillsammans. En ögonmottagning där vi kanske också kan anställa en ögonläkare. Det vore väldigt roligt och också bra för då är det lättare att gemensamt marknadsföra oss och vad vi kan göra till skillnad från andra som inte gått magisterprogrammet. Men vi får se hur det går. Målen är i alla fall högt ställda och vi hoppas nå dit en dag! Efter grundutbildning i Köpenhamn och en optikertjänst i Fagersta i tre år har Jörgen Bergström börjat läsa Magisterprogrammet i klinisk optometri. Målet är mer kunskap om det medicinska och kliniska arbetet. Från början var det inte alls tänkt att Jörgen Bergström skulle gå i sin optikerpappas fotspår. Jörgen inledde istället en karriär som radio- och tv-journalist, gjorde reklamjinglar i radio och reklamfilm i TV. Men efter lumpen började suget komma efter en mer fast tillvaro än de eviga projektanställningarna i mediabranschen. Då kände jag att jag ville bli optiker. Jag har sprungit i pappas butik och verkstad sedan barnsben och tyckte det var roligt med inslipning av glas och andra verkstadssysslor, berättar Jörgen. Jörgen sökte och blev antagen i Köpenhamn. En optikerutbildning som skiljer sig något från den svenska grundutbildningen: längre och mer yrkesinriktad med mycket praktik. Namn: Jörgen Bergström Ålder: 34 Bor: Stockholm Fritid: Medlem i Audiklubben för Audi Urquattro som är en härlig sportbil med vansinnigt mycket hästkrafter! Sen spelar jag bas och sjunger i ett band i Avesta. Vi låter som en blandning av Beatles, Beach Boys och Led Zeppelin. Favoritskiva: Abbey Road med Beatles. Varför? Det räcker väl att säga Paul McCartney? Jörgen vill vara med och droppa Det var fantastiskt att plugga i Köpenhamn! Det är en underbar stad och utbildningen var mycket bra. Man blir tveklöst en bra optiker på utbildningen där. Jämfört med Sverige är det mer kliniskt och när man slutar känns det redan som man arbetat ett tag eftersom praktikdelen är så omfattande. Man måste exempelvis ha 100 dokumenterade synundersökningar när man går ut, berättar Jörgen. Att utbildningen var så praktiskt orienterad gör att Jörgen redan tidigt kände sig väldigt säker på det kliniska arbetet vid kontaktlinstillpassning och vanliga synundersökningar. Att studenterna också fick använda ögonbottenkamera gjorde att Jörgen tidigt insåg vilken nytta en sådan kan göra. Parallellt med utbildningen arbetade han extra i familjebutiken Glasögoncentrum Synsam i Fagersta. De senaste tre åren har han varit verksam där som optiker. Hälsoscreening på ögonen blev ett intresse under utbildningen. Så när jag bör-

7 Magisterutbildningen är ett stort steg för svensk optometri. jade arbeta som optiker införskaffade jag snabbt en ögonbottenkamera till butiken i Fagersta. Samtidigt inledde vi ett samarbete med en ögonläkare i Västerås. Vi ville se om vi kunde fånga upp tidig glaukom, högt blodtryck, diabetes och andra sjukdomstillstånd, förklarar Jörgen. Magisterprogrammet går han för att lära mer om det medicinskt kliniska. Men också för att vara redo när, eller snarare om, Socialstyrelsen och staten godkänner att optiker får använda pupillvidgande droppar. Det ger fler möjligheter vid ögonbottenfotografering. Ofta är det äldre kunder man undersöker med ögonbottenkameran och de har mindre pupiller. För att kunna få ett bra foto krävs det att man vidgar pupillerna. När och om vi får börja droppa då vill jag vara med! Utökade undersökningsmetoder är viktigt. Jag hoppas det blir snart, jag känner stort intresse för det området, säger Jörgen entusiastiskt. Redan andra veckan på magisterprogrammet fick studenterna ta emot patienter. Och Jörgen har återigen märkt hur viktigt det är att kunna droppa i patienternas ögon. Jag har redan hittat en misstänkt glaukom! Nu är det ännu inte fastställt, men jag har skickat iväg en första patient på remiss till ögonläkare. Det var faktiskt den allra första patienten jag undersökte här, berättar Jörgen. Men det är inte bara för egen del som Jörgen tycker det är viktigt med det nystartade Magisterprogrammet, han ser det som ett steg på vägen för att höja statusen på yrket och kompetensen på svenska optiker. Det är mycket viktigt att man äntligen kan erbjuda optiker att läsa sin magister/ master i Sverige. Tidigare har man ju varit tvungen att söka sig utomlands. Det här är ett stort steg för svensk optometri, avslutar Jörgen. Maria vill jobba med barn Direkt från grundutbildningen till magisterprogrammet i klinisk optometri. Maria Svanberg vill lära sig så mycket det bara går innan hon börjar arbeta som optiker. Att gå vidare direkt från grundutbildningen ser hon som en fördel. Det var ingen självklarhet att jag skulle läsa vidare på magisterprogrammet, men Rune Brautaset har pratat mycket om det och förklarat hur bra det är, så jag funderade på om det inte skulle vara bra att läsa ett år till och nu är jag verkligen nöjd att jag beslutade mig för att göra det, säger Maria. Skillnaderna mot grundutbildningen är flera: nivån är högre, klassen är mindre, det är mycket mer patientkontakt och tiden för egenstudier är större. Förutom Maria är det fyra andra studenter som gått direkt från grundutbildningen till magisterprogrammet. Det blir mycket mer diskussioner än på grundutbildningen och vi studenter har stort utbyte av varandra. Det är ju stor skillnad på vad vi gjort tidigare. Den i klassen som arbetat längst som optiker har varit verksam i tio år. Det ger naturligtvis erfarenhet. Själv har jag gått direkt, så jag har inte lika mycket praktisk erfarenhet, å andra sidan är mina teoretiska kunskaper mer uppdaterade och aktuella. Så vi lär av och kompletterar varandra, menar Maria. Studenterna är indelade i fyra olika grupper för att kunna ta hand om patientgrupperna som kommer till skolan. Utöver patientpassen är det föreläsningar och egen studietid som står på schemat för magisterstudenterna. Maria stortrivs med studierna och har bara positivt att säga om sitt extraarbete i en Synsambutik i Stockholm: Innan jag började grundutbildningen hade jag ingen aning om vad jag skulle göra, bara att jag ville arbeta med något som byggde vidare på det Naturvetenskapliga basår som jag läste in efter gymnasiet. Nu tycker jag det känns fantastiskt härligt att jag valde att utbilda mig till optiker. Redan tidigt i livet kom dock Maria i kontakt med optiker och ortoptister. När hon var två år gammal upptäckte hennes föräldrar att hon skelade på ögonen och tog 7 Namn: Maria Svanberg Ålder: 25 Bor: i studentlägenhet i Stockholm Fritid: jobbar extra, träffar vänner, fikar på favoritfiket Bönor och Bakat, försöker träna och jogga. Promenerar gärna i Lill- Jansskogen. Läser: Camilla Läckberg skriver mysiga deckare. Jag gillar miljöerna. Vi hade sommarstuga på västkusten när jag var liten. Nu är det kurslitteratur som gäller! henne med till en ögonläkare. Min storebror skelade och mina föräldrar visste att det var viktigt att behandla i tid, så de var extra uppmärksamma på min syn. När jag kom till ögonläkare konstaterades det att jag var översynt och skelögd, så jag fick glasögon redan som tvååring. Jag har aldrig haft problem med glasögon. Men visst var det fantastiskt när jag fick linser första gången, det var en lättnad. Men när jag sedan började jobba extra i Synsambutiken blev jag glasögonfanatiker. Det finns så mycket snygga glasögon!! Att Maria själv fick glasögon tidigt gör att hon är särskilt intresserad av en kurs: pediatrisk optometri. En anledning till att jag ville läsa magisterprogrammet var att jag vill arbeta med barn. Jag fick ju själv träffa många optiker som liten och det är väldigt viktigt att det blir rätt när barn kommer till optikern.

8

9 9 Ögonvårdspriset till optiker Förbundsordförande Tiina Nummi-Södergren delade den 18 oktober ut Synskadades Riksförbunds ögonvårdspris på förbundsstämman i Bålsta. För första gången gick priset till två optiker: Jörgen Gustafsson och Per-Åke Östman. OPTIK har samtalat med de två pristagarna. > Två optiker, Jörgen Gustafsson och Per-Åke Östman, och en ögonläkare, Elisabeth Agardh fick ta emot ögonvårdspriset av Tiina Nummi-Södergren.

10 10 ÖGONVÅRDSPRISET Text Johan Lewenhaupt Foto Wilhelm Jaresand Jörgen Gustafsson Optiker i forskningens tjänst När OPTIK ringer upp 54-årige Jörgen Gustafsson för att gratulera är han på språng mellan två föreläsningar på Optikerutbildningen på Högskolan i Kalmar. Han är märkbart glad över att ha tilldelats det åtråvärda ögonvårdspriset som delades ut på SRF:s årskongress utanför Stockholm. Jörgen har, precis som många andra optiker, gått den långa vägen. Sin utbildning inledde han genom att växelutbilda sig under sex års tid på den numera nedlagda Optikerskolan i Borensberg, mellan Motala och Linköping. Därefter studerade han vidare under 1980-talet på institutet för optometri i Stockholm för att skaffa sig kontaktlinsbehörighet. Under de följande 16 åren arbetade Jörgen som fast anställd vid syncentralen på länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Från 1999 till 2006 arbetade han i Lund och hängav sig helt åt forskningsvärlden som doktorand. Han disputerade år 2004 efter att ha mätt och korrigerat snedmanitism hos patienter och utvecklat en vågfrontsteknik som anpassats till att mäta snett in i ögats off-axis, för att visa på synförbättringar. Efter disputationen flög han över till Nordamerika och gjorde sin postdoc i Atlanta. Det blev Atlanta tack vare ett Fullbrightstipendium jag sökte och fick som första svenska optiker. Personligen anser jag att det var det oerhört lärorikt att få arbeta i en annan miljö och studera hur andra forskarteam arbetar. Den tre månader långa vistelsen kändes emellertid snöpligt kort eftersom man inte hinner forska så mycket på en så begränsad tid. Dessutom hade jag lite problem med att få fram de dubbeletiska tillstånd som krävdes för viss typ av forskning. Men jag hann i alla fall testa lite ny teknisk utrustning, förklarar Jörgen. Han är numera bosatt i en villa i Jönköping och veckopendlar sedan flera år till sin tjänst på Högskolan i Kalmar. Det fick bli så då min fru inte ville flytta med till Kalmar. Hon har hela sitt liv i Jönköping, fortsätter han. Dessutom har vi våra tre utflyttade söner i Jönköpingstrakten. Jörgens tjänst är fördelad på såväl forskning som utbildning. Det skriande behovet av lärare till skolan har inneburit att det blivit väldigt mycket utbildning under hösten. Jag skulle tro att jag ligger på åtta till tio föreläsningar i veckan om man slår ut det över höstterminen. Men forskningen för att förbättra den visuella optiken för olika målgrupper går vidare. Tack vare medel från optikerbranschen har Jörgen Gustafsson numera ansvaret för kollegan och nyblivne doktoranden Peter Lewis. Tillsammans arbetar de, samt ytterligare tre medarbetare, på labbet med att förbättra för människor med kraftigt nedsatt syn. Jörgen arbetar även med jämna mellanrum på synlaboratoriet Vision Enabling Laboratory som finns på Ingvar Kamprads Designcentrum. Han förklarar att runt en procent av Sveriges befolkning är synskadade. Det innebär att de ser 0,3 vilket betyder att de enbart kan läsa de tre översta raderna på en vanlig synprovningstavla utan hjälpmedel. Detta i sin tur innebär en nivå klart under gränsen för att få köra bil och problemet kan vara svårlöst enbart med glasögon. För några år sedan presenterade Jörgen Gustafsson en uppmärksammad doktorsavhandling. Avhandlingen visar att synnedsättningen i ögon med förlorad central syn inte enbart behöver bero på skador på näthinnan. Den kan också till viss del orsakas av den egna optiken i ögat. Våra ögon

11 11 är förhållandevis dåliga på att korrigera brytningsfel som finns längst ut i synfältet, vilket kan påverka synfunktionen centralt i näthinnan. Jörgen kallar det excentrisk korrektion för att tydliggöra skillnaden mot när friska ögon korrigerar brytningsfel, som kallas central korrektion. Jörgen mäter brytningsfelen med ett specialkonstruerat våginstrument. Orsaken är att de traditionella synmätningsinstrumenten mäter mer centralt rakt in i ögat. Jörgen anser att nuvarande vågfrontsteknik kräver ytterligare forskning för att bli fulländad. För närvarande samarbetar han med synforskargrupper på KTH i Stockholm samt forskargrupper i Spanien och USA. Samtidigt är det viktigt att ha klart för sig att det inte bara är hjälpmedlet som sådant som åstadkommer synförbättringar. Viktigt är även att de synskadade tränar och får hjälp med sin träning så att hjälpmedlet används på rätt sätt, förklarar Jörgen. På helgerna kopplar Jörgen Gustafsson och hans familj av med att segla den egna båten på Östersjön. Om det inte är något måsteuppdrag med huset förstås, och det är det ju tyvärr rätt ofta, säger Jörgen och skrattar. Jörgen har även inlett ett samarbete över landsgränserna. Det är ett skandinaviskt syntränings och -optikprojekt som vi kallar SEnior där vi redan inlett ett nära samarbete med Danmark och Norge. Finland och Island är på gång. Sedan ligger vi i förhandling med flertalet andra länder i Europa som vill ta del av samarbetet med att effektivisera den äldre generationens användande av sina synrester. Projektledare för SEnior är synpedagogen Krister Inde. Eftersom Krister själv är synskadad har han unika förutsättningar att kunna förklara problematiken. Det är tack vare stipendier och stöd från industrin som projektet gått att genomföra och intresset för satsningen lär inte minska tack vare ögonvårdspriset jag nu fått, avslutar Jörgen och hastar vidare till nästa föreläsning. Per-Åke Östman Lärlingen blev optiker Ryktet säger att Per-Åke Östman troligtvis är Umeås bästa optiker. När Optik får tag i honom efter en synundersökning berättar han att det var slumpen som ledde honom in i optikerbranschen. Jag var i ungdomsåren väldigt less på skolan och ordnade en pryotjänst hos en optiker här i stan. På den tiden visste jag väldigt lite om synundersökningar. Men när pryotiden gick mot sitt slut erbjöds jag en lärlingstjänst av butiksägaren och tackade omedelbart ja. Och på den vägen är det, berättar Per-Åke. Efter en tid sökte Per-Åke, som fyller 60 år till våren, och kom in på den sedan länge nedlagda optikerutbildningen i Hässelby Strand. Därefter har jag hela tiden försökt vidareutbilda mig genom att gå olika typer av utbildningar inom området. Mest har jag dock lärt mig i mottagningsrummet genom att försöka hjälpa mina kunder. I optikerbranschens ögon har jag nog inte riktigt följt den utstakade linjen eftersom jag bestämt hävdar att den nuvarande optikernormen inte är något annat än en papperstiger. Jag har sedan 1996, som första butik i Europa, ett tredje parts certifierat kvalitetssystem ISO-9000 som vi fortfarande reviderar och arbetar efter. Per-Åke tycker att branschen borde satsa på kompetensutveckling och kvalitet för att på så vis klara branschen undan mindre seriösa aktörer. Detta ökar förtroendet för branschen i samhället, menar Per-Åke. Det har gjort att mitt eget företag, >

12 12 ÖGONVÅRDSPRISET Östmans Optik, inte är lika känslig för konkurrensen från internet och andra lågprisaktörer. Mitt kall har alltid varit att försöka förbättra kundens syn, vilket jag anser är en trevlig belöning. Det är också det som jag nu fått pris för, säger Per-Åke. Vi optiker har världens roligaste jobb som det verkligen går att göra något roligt och vettigt av. Men det kräver ju att man ligger i och att man hela tiden vill utveckla sitt kunnande. Per-Åke är totalt hängiven sitt jobb och har inga direkta fritidsintressen. Synundersökningar har blivit som en hobby för mig som jag utövar sju dagar i veckan när tiden tillåter. Det unika med mitt sätt att arbeta är att jag kombinerar den senaste teknologin för att optimera seendet. Per-Åke har bland annat kombinerat vågfrontsglas från Zeiss med vågfrontslinser från Wavetouch och i vissa fall uppnått stora förbättringar. Syftet med Per-Åkes synundersökningar är att försöka upptäcka ögonsjukdomar i ett så tidigt skede som möjligt så att man inte ger glasögon till någon som egentligen behöver en grundlig behandling för en speciell ögonsjukdom. Per-Åke var med på 90-talet och återinförde sclerala kontaktlinser till Sverige, det vill säga stora, hårda kontaktlinser som vilar på sclera (ögonvitan) som är mindre känslig än ögat i övrigt. Sedan ett par år tillbaka återlanseras ortokeratologilinser som formar om ögats hornhinna i Sverige. Tekniken är förbättrad och numera kan sovlinsen rätta till myopi och astigmatism upp till cirka 4.00 cyl 2.00 bland annat mild till måttlig närsynthet och ålderssynthet. Idag kan man faktiskt ha en lins istället Ögonvårdspriset Ögonvårdspriset instiftades av Synskadades Riksförbund år 1992 och har tidigare gått till ögonläkare. Syftet med priset, som innebär kronor till vardera pristagare samt ett diplom, är att visa uppskattning för nedlagt arbete samt uppmuntran till framtida satsningar. Jörgen Gustafsson mottog priset för sina insatser på forsknings- och utbildningssidan, där han bland annat jobbat med den praktiska användningen av små synrörelser hos nästan blinda. Per-Åke Östman fick priset för sitt arbete med utvecklingen av den praktiska tekniken vid synundersökningar. Ögonläkaren Elisabeth Agardh tog emot priset för sina insatser inom diabetesområdet. för dubbelslipade glasögon, förklarar han. Per-Åke är en av fyra optiker i Västerbotten som använder ögonbottenkamera och som erbjuder omfattande ögonhälsoundersökningar. Bilderna han tar av patienternas ögon förmedlas vidare vid behov för bedömning till Eyediagnostics. Per-Åke anser att synrehabilitering är förhållandevis enkel om man bara lyssnar på patienten, och är flexibel i problemlösningen. Om tiden mot förmodan skulle medge reser Per-Åke gärna utomlands till någon plats med storslagen natur som till exempel västra USA. Den absolut trevligaste resan han gjort gick till Maldiverna där han fick flera oförglömliga dykupplevelser. Fritidsintressen som till exempel golf får däremot vänta tills jag går i pension. Jag är lite av en tävlingsmänniska och så länge jag jobbar med att hjälpa folk och inte för att få loss fritid räcker inte tiden till att även bli bra på golf, förklarar Per-Åke. Att åka till Provence och inte göra någonting alls under några dagar har jag dock hunnit med ett par gånger. Bågdesign och korttidslinser (eller H&M-linser som han själv kallar dem) har han inte särskilt mycket till övers för. Men båda mina söner är involverade i firman och den ena är väldigt intresserad av design och den andre av ekonomi så det blir en del intressanta diskussioner internt, fortsätter Per-Åke. Jag vill också påpeka att jag under åren har haft en enorm uppbackning av min personal som gjort att jag kunnat utveckla företaget hela tiden. Avslutningsvis förklarar han att han blev lite förvånad när det stod klart att han tilldelats ögonvårdspriset. Sådana här fina pris brukar ju mest delas ut till forskare, och jag är ju bara en vanlig optiker, säger han och skrattar. Vi hjälper våra butiker att se möjligheterna på sin lokala marknad. Det kallar vi klarsynt.

13 Premiär för det mest personligt anpassade progressiva glas du någonsin sett Äntligen är det här. Hoyalux id MyStyle. Det mest avancerade progressiva glas vi tagit fram. Tillsammans med kunden gör du en noggrann analys av livsstil, vanor, yrke, hobbies och glasögonhistorik med hjälp av idea (Design by Extensive Analysis). Det ger en unik kombination av personlig anpassning och hög precision. Allt för att nå fram till den optimala designen för varje behov. Antalet varianter är i stort sett obegränsade. Hoyalux id MyStyle bygger vidare på den framgångsrika id-familjen och succén id Free Form Design Technology. Mer personligt kan det inte bli.

14 Ute efter enkel och flexibel retinal/corneal bildbehandling? Topcon retinalkameror & digitala fotospaltlampor Från Topcon kommer några av världens bästa retinalkameror och digitala fotospaltlampor, med en kvalitet som ligger i det absoluta toppskiktet. Att alla våra kameraenheter dessutom använder sig av samma bildbehandlingsprogram gör det så mycket lättare för dig som användare. Du kan om du vill t.ex placera retinalkameran intill den digitala spaltlampan på växelbordet på ditt instrumentstand och ansluta dem båda till ImageNet I-base. Sen är det bara att sätta igång. Alla bilder, oavsett kamera, lagras på samma patient i patientregistret och kan också skickas vidare i krypterad form för bedömning av ögonläkare. Att de flesta ögonläkare väljer våra retinalkameror och tillhörande programvaror underlättar också, eftersom bildöverföring & kryptering då lättare kan synkroniseras.

15 Skyltfönstret är en viktig plats. Det är där butiken kommunicerar med presumptiva kunder. Ingen vet det bättre än Ulf Modén som arbetar för NK i Stockholm han är en av de kreatörer som med sin julskyltning varje år fyller gatorna utanför varuhuset med nyfikna människor. OPTIK bad honom titta närmre på optikhandelns fönster. Han är inte övertygad. 15 Text Mats Almegård Framtidens hjälpmedel kommer att få jägare att även se de djur som står i skuggan under granar ordentligt, då de förbättrar kontrastseendet. Ett exempel på Ulf Modéns skyltningar i NK:s skyltfönster. Mycket att lära om skyltning Ulf Modén är visual merchandiser på NK i Stockholm. Tillsammans med de nio kollegorna på De-Ko Form är han ansvarig för skyltning i skyltfönster och för dekorationer inne i varuhuset. Ulf har arbetat för NK i sexton år. Tidigare var han anställd på H&M som dekoratör. Då åkte han runt till H&Mbutiker i hela Europa och lärde sig mycket om dekorationer och skyltning. Jag gjorde praktik som dekoratör när jag gick i gymnasiet och det blev ett stort intresse. Sedan fick jag jobb på H&M som på den tiden var bra på att släppa fram folk som var duktiga. Det var den bästa skolan man kunde ha, säger Ulf. Förutom arbetet för NK utför De-Ko Form då och då arbeten åt andra uppdragsgivare. När jag träffar Ulf på De-Ko Forms överbelamrade kontor under NK har han precis skickat iväg en låda med material till Erfurt i Tyskland. Där ska Svenska kocklandslaget göra upp om VM-titeln i matlagning och De-Ko Form har utformat designen på presentationen. Lådorna med materialet är på väg, vi åker snart dit för att packa upp och få dekorationen som vi hade tänkt den. Ulfs titel är visual merchandiser. Inte dekoratör som annars används ofta i Sverige. Nej, jag gör inte bara dekorationer. Skyltfönster handlar ju om skyltning. En variant är att säga på svenska att jag presenterar varor i butik och skyltfönster. De-Ko Form har nämligen inte bara ansvaret för NK:s skyltfönster. I samarbete med de olika butikerna på NK dekorerar De-Ko Form även dessa. Det är ofta en rätt lång process innan en >

16 16 SKYLTNING Nu har vi haft några år med maximalism. Möjligen kommer det att bli mer normalt nu, om det finns något som är normalt. Det gör det nog inte. skyltning eller en dekoration blir färdig. Först möts De-Ko Form och butiken ifråga för att diskutera vilket budskap som ska förmedlas och vilka produkter som ska visas upp. Efter det skapar Ulf och hans kollegor en skiss och därefter gäller det att skriva en offert och upphandla priser med leverantörer för materialet som behövs för skyltningen. Planeringen är väldigt viktig. När vi ska göra om i skyltfönstret har vi en dag på oss att riva den gamla skyltningen, måla om och sätta upp den nya. Då måste vi veta exakt vad som ska göras. Anledningen till att det ska gå så snabbt är givetvis att ett skyltfönster inte ska vara täckt för länge, vilket ger ett tråkigt intryck för kunderna. Förr skyltades det om under nattetid för att slippa ha förtäckt fönster, men det har blivit lite humanare idag. Jag antar att fackföreningen inte tyckte om nattarbetet, säger Ulf och skrattar. Den kanske viktigaste dagen under året för De-Ko Form är då julskyltningen invigs. Förväntansfulla barn (små och stora) står då på Hamngatan utanför varuhuset och väntar på att få se årets fantasifulla julskyltning. Arbetet med julskyltningen tar extra lång tid och temat spikas redan i maj månad. Det handlar om att vara tidigt ute så att vi kan köpa in tekniska lösningar för ett bra pris. Tillsammans med en reklambyrå sätter vi ett tema för hela huset, inklusive trycksaker. Vi bygger julskyltningen från grunden och beställer in teknik efter hur vi vill att en viss figur ska kunna röra sig, förklarar Ulf. Julskyltningen skiljer sig även från andra skyltningar därigenom att den är ickekommersiell. Det finns inga varumärken eller produkter som kan köpas i NK:s skyltfönster inför jul. Det är så av tradition, så har det alltid varit. Varuhuset skänker en upplevelse till juletid. Precis som överallt annars går det trender i skyltning. Oftast följer skyltningen de trender som råder i inredningsdesign i övrigt. När det var inne att inreda hemmet minimalistiskt var skyltningen lika sparsmakad. Nu har vi haft några år med maximalism. Möjligen kommer det att bli mer normalt nu, om det finns något som är normalt. Det gör det nog inte. Varifrån kommer din inspiration? Jag vet faktiskt inte. Den bara kommer. Det går att använda allt till inspiration tror jag. Men jag kan däremot säga vad jag inte influeras av och det är andra skyltfönster, för där är ju arbetet redan gjort. Det säger mig inget. Möjligen kan jag titta för att se hur någon har löst de tekniska bitarna som hur man dragit kablage eller något liknande, men det händer inte särskilt ofta. Men under några höstveckor har Ulf Modén granskat andra skyltfönster mer noggrant. Efter att OPTIK hörde av sig och bokade in en intervju har han nämligen tittat lite extra på optikhandelns fönster. Ja, jag har verkligen försökt. Men jag ser inte att de gjort något. Det ser inte genomtänkt ut. Glasögon är en alldeles för liten produkt i ett stort skyltfönster för att fånga blicken. Visst ser man väl om man letar glasögon specifikt. Men jag tycker inte att någon optiker lyckas fånga in dem som bara är ute och flanerar på staden med hjälp av sitt skyltfönster. Förutom att glasögon är väl små i skyltningssammanhang. Vad är felet? Det ser alldeles för kliniskt ut. Optikerna skulle behöva mer värme i sina skyltfönster. Som det är nu ser det verkligen ut som att det bara handlar om sjukvård. Samtidigt ger det ett rörigt intryck. På vilket sätt? Optiker har ju ofta stora fönster och man ser rakt in i butiken. Då ser man genom glasögonen i skylten in på en massa andra glasögon som hänger där. Det ger ett oklart intryck. Jag skulle föreslå att de vågade använda sig mer av fonder som fångar upp blicken. Överhuvudtaget skulle de våga ta ut svängarna mer för vad man kan göra i ett skyltfönster. Som enskild optiker kanske det kan vara svårt att hinna med allt. Men skyltfönstret är viktigt det är butikens ansikte utåt mot möjliga kunder. Känner man själv att skyltningen är ett svårt kapitel har Ulf ytterligare ett tips att ge: Det finns utbildade dekoratörer som är duktiga, men dyra. Har man råd ska man anlita dem. Men det är också många bildlärare och andra entusiaster som gärna skyltar utan ersättning. Vågar man testa kan det faktiskt också bli riktigt bra.

17 Det är lätt att rapportera om incidenter med linser till CLEER-projektet. På Optikerförbundets hemsida finns information om hur man gör och där kan man också rapportera incidenter antingen direkt online eller genom att ladda ner ett formulär. Det tar ingen längre tid och är väldigt enkelt, berättar Optikerförbundets ordförande Paul Folkesson. CLEER står för Contact Lens European Evidence Report och är ett nätbaserat projekt som löper över ett år. Det är ett samarbetsprojekt mellan de olika organisationerna European Council of Optometry and Optics, European Contact Lense Society of Ophtalmology, the European Federation of the Contact Lense Industry, the European Federation of National Associations and International Manufacturers of Contact Lense Products och the European Representative of the International Association of Contact Lense Educators. De data som samlas in kommer att användas i kontakt med europeiska och nationella myndigheter i samtal om reglering av kontaktlinsförsäljning. Allt bottnar i patientsäkerheten för bäraren av kontaktlinser, förklarar Paul. Anledningen till att det är viktigt att vara med och registrera fall där kontaktlinshanteringen resulterat i incidenter är att det idag inte finns några data som går att hänvisa till, vilket gör att myndigheter ofta väljer att tolka det som att det inte heller finns några problem. Svenska optiker är traditionellt duktiga på att kontrollera ögon och utföra efterkontroller på sina kunder. Det är få komplikationer. Men med näthandeln har kontrollfunktionen i stort sett försvunnit med tillsynsmyndighetens goda minne. Samtidigt vill jag understryka att vi inte har något emot linser på nätet. Det vi vänder oss emot är de nätbutiker som struntar i kontrollen av giltiga recept och att ögonen är i kondition att fortsätta med användande av linser, säger Paul. Det är orimligt i ett patientsäkerhetsperspektiv att nätförsäljningen sker utan giltiga recept och avsaknad av medicinskt ansvariga med rutiner för hur komplikationer ska omhändertas. I en vanlig 17 En rad olika organisationer i Europa samarbetar för närvarande i CLEER-projektet. Målet är att skapa data kring linsincidenter som kan användas i samtal med myndigheter om reglering av kontaktlinsförsäljning. Som enskild optiker kan man vara med och bidra med egen rapportering. Text Mats Almegård Samlat om linsincidenter butik är alla de bitarna på plats enligt Kvalitetsnormen i Synvården. Projektet som pågår fram till nästa sommar har redan ett femtiotal rapporterade fall och Paul tror att det kommer att bli fler: Det viktiga är att vi får en neutral överblick och att vi kan samla ett material som vi kan presentera för politikerna i Bryssel och lokalt i varje land. Samhällsaspekten står i fokus och grunden finns i patientsäkerheten. I linje med detta kommer endast antalet uppgiftslämnare vara offentligt, inte vilka som lämnat in rapporter. Naturligtvis kommer de ansvariga organisationerna för CLEER att kunna gå bakvägen och undersöka enskilda fall och patienter noggrannare om det behövs, men denna information är inte avsedd att spridas. Som enskild optiker behöver man alltså inte vara rädd för att det läggs ut en massa incidenter som kan skada ens anseende. Det som är viktigt här är överblicken, avslutar Paul. Läs mer: Vill du utveckla eller avveckla din yrkesroll? framtidensoptiker.nu

18 18 MAJBLOMMAN TEXT MATS ALMEGÅRD Enligt organisationen Majblommans rapport BRILLER och BARN ger landstingen alltför låga bidrag till barns glasögon, vilket drabbar barn med synnedsättning i resurssvaga familjer. Enligt rapporten har så många föräldrar som fyra av tio inte råd med glasögon till barnen. Kritik mot låga glasögonbidrag Majblomman har kartlagt Sveriges landstings glasögonbidrag till barn. Enligt rapporten BRILLER och BARN finns det mycket allvarliga brister. I en intervju i Svenska Dagbladet sade Majblommans generalsekreterare Lena Holm att barnfrågor inte prioriteras av politikerna. Nej jag tycker inte det. Politikerna pratar ofta om barns behov, men det tas inga skarpa beslut. Vi ser det bland annat i glasögonfrågan, kommenterar Lena Holm. Beloppet som betalas ut som bidrag till glasen i barns glasögon (bidrag till bågar ges oftast inte) skiljer sig kraftigt i landet. I fyra landsting är glasögon för barn till och med sju års ålder helt gratis (Gävleborg, Kronoberg, Norrbotten, Västmanland) i andra varierar summan. Stockholm är det enda landsting i Sverige som inte har något bidrag alls till barn som behöver glasögon. Det drogs in år Innan 2004 låg bidraget på 300 kronor vartannat år, så det hade ingen betydelse. Ett bidrag måste vara högre om det ska ha effekt. Glasögon är ofta en oväntad hög utgift och det kan vara tufft för barnfamiljer med svag ekonomi och för ensamstående, så det vore givetvis bra om det fanns. Men det måste i så fall vara högre, menar Anne Seidemann, ögonläkare vid EyeCenter i Stockholm. I Norrbottens landsting är det alltså gratis för barn till och med sju år. Kajsa Notström, som är butiksägare för Synsam Kiruna, tycker det är bra: Det är viktigt att glasögon är gratis för barn under sju år. Vore det inte det skulle det bli ekonomiskt besvärligt för många föräldrar. Samtidigt innebär bidragen givetvis att landstingen har mindre pengar att lägga på andra områden. Men Lena Holm på Majblomman ser inte bidragen till glasögon för barn som en utgift. Snarare en investering: I regeringens handlingsplan läggs stort fokus på utbildning och då är det viktigt att det också finns förutsättningar för att barnen ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. För de barn som inte ser bra är det omöjligt. Samtidigt är glasögonbidrag ingen stor kostnad för landstingens del. Bidragen erbjuds bara till barn till och med 7 års ålder, men i vissa landsting erbjuds också lägre bidrag till ungdomar upp till 19 år. Ur mitt perspektiv borde det finnas bidrag upp till det att ungdomarna fyller åtminstone 18. Man ska inte straffa deras möjligheter att tillgodogöra sig skolundervisningen, säger Andreas Sjödin, som är en av tre butiksägare till Specsaversbutikerna i Trelleborg och Ystad. Men han anser, som Anne Seidemann, att bidraget inte får vara för lågt då ger det ingen effekt: I Skåne har summan varit 500 kronor väldigt länge. Den borde justeras. Allt blir ju dyrare, även glasögon, så jag tycker att 500 kronor är en inaktuell summa. I Majblommans rapport lyfts även sjuårsgränsen fram som något problematiskt. En del barn är inte färdigbehandlade vid sju års ålder. Dessutom är synen ofta inte färdigutvecklad förrän i 8 10-årsåldern, säger Lena Holm. Men ett krav på höjd åldersgräns är inget som står högt upp på agendan för de optiker och butikschefer som OPTIK pratat med: Man får vara glad att det är gratis upp till sju år, i vissa landsting är det ju inget alls, säger Kajsa Notström. Det är en kostnadsfråga för landstinget. Var gränsen ska gå är en svår fråga att svara på, men visst vore en 18-årsgräns önskvärd. Sjukvård och tandvård är ju gratis upp till 18, påpekar Anne Seidemann. I Majblommans rapport visas alarmerande siffror. Enligt undersökningen har fyra av tio familjer inte råd att köpa glasögon till sina barn. Lena Holm tror att den aktuella finanskrisen kommer att göra behovet av Majblommebidrag till utsatta familjer ännu högre framöver: Vi får alltid mer förfrågningar under lågkonjunktur. Men för oss handlar det inte enbart om bidrag, vi måste göra fattigdom till ett ämne som det går att tala om. I Sverige idag är det tabu att säga att man är

19 19 Det är viktigt att glasögon är gratis för barn under sju år. Vore det inte det skulle det bli ekonomiskt besvärligt för många föräldrar. fattig. Jag har hört kommunpolitiker säga att det inte finns fattiga barn i Sverige, vilket tyder på en enorm kunskapslucka. De föräldrar som inte har råd att köpa glasögon till sina barn är dock svåra att kartlägga menar Anne Seidemann: Om jag rekommenderar glasögon till ett barn och skickar med rekommendationen till en skolsköterska är det inte säkert att jag ser barnet igen. De som inte kommer tillbaka kan ha gått till en annan optiker för att få glasögon, men det finns nog också ett mörkertal på dem som faktiskt inte har råd och inte återkommer av den anledningen. Men bidrag är givetvis inte allt. För att underlätta för familjer som har det svårt ekonomiskt erbjuder optikerna avbetalningsvillkor som gör det möjligt att ekonomiskt klara köpet av ett par glasögon och det finns också andra former för att underlätta för att barnfamiljerna ska ha råd. Förut fanns det i Norrbotten också ett landstingsbidrag på 300 kronor för barn mellan 8 och 13 år, men det är borttaget. Synsam har dock börjat med ett eget bidrag. För barn upp till tretton år följer bågar i ett utvalt sortiment med på köpet, berättar Kajsa Notström. Glasögonbidrag för svenska barn måste vara en självklarhet menar Majblomman i sin rapport Briller och Barn.

20 Nidek Tonoref I I Kombinerad autorefraktor, keratometer och tonometer i ett instrument. FAKTA!!! Fullautomatisk 3D sökfunktion och automatisk mätning Avancerat mätsystem Mätområde: -30.0D till D Patientvänlig Komfortabel tonometermätning, med mildare luftpuff Användarvänlig Stor vinklingsbar LCD färgskärm Motoriserat hakstöd Lätt att byta printerpapper Ring för mer information. Limhamnsgårdens Allé 29B Limhamn Tel.: +46 (0) Fax: +46 (0) lindcon@lindcon.se