TVÅ VECKOR I EN ANNAN VÄRLD

Transkript

1 Peder Skrivares skola Varberg TVÅ VECKOR I EN ANNAN VÄRLD - Volontärarbete i Nicaragua Lisa Mattsson & Josefin Johansson Omvårdnadsprogrammet åk 3 20 april, 2007 Handledare: Lars-Magnus Nordhall

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...3 Bakgrund...4 Syfte...4 Metod...4 Resultat...5 Reseberättelse...5 Intervju med John Godoy...7 Närsynthet...9 Översynthet...10 Ålderssynthet...10 Astigmatism...11 Vision For All...13 SIDA...15 Slutsats...19 Diskussion...20 Källförteckning...22 Bilagor

3 Sammanfattning Vision For All är en biståndsorganisation som grundades av en man vid namn John Godoy. Det var när han arbetade med alfabetisering i Nicaragua som idén om att starta en organisation, som inriktar sig på att hjälpa fattiga människor att se bättre uppkom. Det var nämligen vid det här tillfället som han upptäckte att större delen av invånarna han hjälpte såg väldigt dåligt. Kan man inte ens se bokstäverna, kan man inte heller lära sig läsa. Det organisationen arbetar med är att samla in begagnade glasögon runtom i Sverige. Sedan förs alla glasögon till Ljungsbro, där man tvättar, torkar, sorterar och mäter styrkan på glasögonen bildades organisationen, och nu år 2007 har de redan hunnits göra 52 resor till 14 olika länder och sammanlagt så har organisationen hjälpt personer. Då vi under vår resa stötte på olika slags brytningsfel, bestämde vi oss därför att skriva om de vanligaste; närsynthet, översynthet, ålderssynthet och astigmatism. Vi jämförde även Vision For All med en större organisation, då valde vi SIDA. Resultatet visade på de olikheter som finns mellan organisationerna men också de likheter som finns. 3

4 Inledning Vi fick förfrågan av Lars-Magnus ifall vi var intresserade av att eventuellt åka med på en biståndsresa någonstans i världen. Han presenterade organisationen för oss och berättade att den hette Vision For All. Vi blev informerade om hur deras arbete går till och vi nappade direkt! Men det fanns ett problem som stod emellan oss och vårt livs resa. Hur skulle vi kunna finansiera vår resa? Lars- Magnus arbetade flitigt med att skriva och skicka ut olika förfrågningar om sponsring till vårt projekt. Tiden gick och hittills hade vi inte fått annat än avslag, och vi började ge upp hoppet om att få följa med på resan. Det gick ytterliggare en tid av ovisshet, men så en dag i oktober fick vi det besked vi så länge väntat på, vi hade äntligen fått en sponsor! Sponsorn var ingen mindre än Peder Skivares eget elevråd. I november åkte vi till Ljungsbro för andra gången för att medverka på en arbetsdag. Resan är nu bestämd, den går till Nicaragua som ligger i Centralamerika. Under arbetsdagen fick vi träffa de personer som vi skulle få uppleva vår resa med. Vi var elva stycken, fyra optiker, sex assistenter och reseledaren Eva. Vi var alla förväntansfulla och längtade till avresan. Den 26/12 stod vi på perrongen i Varberg och vinkade hejdå till våra familjer, några timmar senare tog vi flyget från Köpenhamn till Madrid. Och nu kände vi verkligen att vi var på väg emot vårt mål! 4

5 Bakgrund Biståndsarbeten finns runtom i världen och har funnits mycket länge. Det finns många olika typer av biståndsarbeten, det finns dels volontärarbeten men också organisationer som får betalt för sitt arbete och som är anställda av staten. Nu förtiden finns det mängder av olika biståndsorganisationer och hjälpprogram världen över. Alla har de olika inriktningar, en del organisationer delar ut kläder och mat, andra har t ex inriktning inom sjukvård och undervisning etc. Syfte Syftet med vårt projektarbete var att få medverka och uppleva biståndsarbete. Syftet med resan var att dels få kunskap om själva arbetet men också för att föra med sig kunskapen tillbaka till vår skola, och genom redovisning presentera Vision For All och dess verksamhet. Vi vill genom vår redovisning få upp lyssnarnas ögon för bistånds- och volontärarbete och ge dom en inblick i hur livet och kulturen kan vara på olika platser i världen. Vi vill också med hjälp av bildspel och film berätta hur biståndsarbeten kan gå till. Metod Vi har använt oss av många olika tillvägagångssätt. Vi har lånat böcker som handlar om ögon och brytningsfel från biblioteket som vi använt när vi skrivit om de olika brytningsfelen. Internet har även varit till stor hjälp då vi hittat mycket bra och användbar fakta där. Vi har gjort två intervjuer, en med John Godoy, grundaren utav VFA och en med en kvinna ifrån Ocotal. Tyvärr så fick vi bara användning av intervjun med John, då intervjun med kvinnan från Ocotal inte gav oss särskilt mycket. Förutom dessa metoder så har vi även videodokumenterat delar av vårt arbete i Nicaragua samt tagit bilder. Frågeställningar: Vad är Vision For All? Vem startade det och varför? Hur länge har organisationen funnits? Hur många resor görs och till vilka länder? Hur arbetar VFA? Vad har de för mål? Hur finansieras verksamheten? Varför arbetar organisationen med detta? Vad är SIDA? Hur arbetar de? Vad har de för mål? Hur finansieras arbetet? Varför arbetar organisationen med detta? Vad är närsynthet, långsynthet, ålderssynthet och astigmatism? Hur korrigeras dessa brytningsfel? 5

6 Vår resa till Nicaragua Resan börjande på perrongen i Varberg den 26 december Det var en kall tisdagsmorgon som vi stod och väntade på tåget, som skulle föra oss lite närmare vårt slutmål. Det var inte det allra enklaste att föra med sig allt bagage som vi hade med oss, eftersom alla hade med sig två resväskor fulla med glasögon plus handbagage. Men då vi checkat in väskorna gick det enklare och vi mötte senare upp resten av gruppen i Madrid. Vi från Varberg hade flugit från Kastrup och de andra från Arlanda. Detta var första gången vi sågs sen träffen vi haft i Ljungsbro en månad tidigare. Då hade vi vart där på en arbetsdag som VFA anordnar. På en arbetsdag samlar man ihop en del av alla de glasögon som man fått in och därefter börjar sorteringsprocessen. Man sorterar bort de dåliga glasögonen och de som är bra behåller man. Alla som är med och hjälper till på arbetsdagen hjälps därefter åt att tvätta rent, mäta upp den rätta styrkan och tillsist packa ner dem i kartonger som sedan är klara att ta med sig på de kommande resorna. Väl framme i Nicaragua möttes vi av en ganska så negativ nyhet. Hälften av gruppens väskor hade inte nått fram till samma destination som oss. Trötta, utmattade och besvikna begav vi oss till Managua, Nicaraguas huvudstad där vi skulle bo på ett litet hotell över natten. På morgonen därpå åkte vi iväg tidigt för att återvända till flygplatsen där resten av våra väskor väntade. När vi fått med oss alla väskor åkte vi vidare emot León där vårt biståndsarbete skulle sättas igång. Resan tog ett par timmar. När vi kom fram till León åkte vi direkt till lokalen där vi skulle hålla till, vi började packa upp glasögonen och la upp dem i en viss ordning beroende på vilken styrka glasen hade. Vi satte ut långa rader av stolar som morgonen därpå var fullsatta av förväntansfulla människor som satt och väntade på sin tur att bli undersökta av optikerna. Trots att vi endast fått en snabb introduktion av hur man läser av ett recept kom vi assistenter snabbt in i vårt jobb med att dela ut glasögon. Med en parlör i handen med endast ett fåtal spanska fraser lyckades vi faktiskt kommunicera riktigt bra med våra kunder. Långt ifrån alla som kom för att få vår hjälp bodde i närheten. Vi träffade bland annat en gammal man som ridit i flera timmar på sin häst för att nå fram till oss. Sedan fick vi även höra att det var 40 stycken som skulle kommit till oss med buss, men bussen gick på något vis sönder och det fanns ingen möjlighet att varken laga den eller fixa fram en ny buss. Trots de kom 15 stycken fram av de som skulle åkt med bussen, och de hade suttit och väntat i lokalen sen klockan fyra på morgonen på att vi skulle komma dit. Efter fyra dagars arbete lämnade vi León och åkte till Ocotal där vi skulle fortsätta med vår verksamhet. Eva, reseledaren hade beställt en buss som skulle köra oss, men det hade tydligen blivit något missförstånd för de som mötte oss var en mini-buss med 11 platser med absolut ingen plats över för våra 22 väskor. Det som försvårade för oss med att få en till buss var att det var nyårs-dagen, då alla är lediga. Efter en timmas försök att få tag på en till minibuss lyckades Eva äntligen få tag på en man som kunde köra oss. Resan till Ocotal tog fem timmar och vi kom fram sent på kvällen. Tidigt nästa morgon promenerade vi bort till Casa de cultura där vi skulle hålla till. Vi packade upp alla grejjer och nu var det bara kunderna som fattades. Klockan gick och efter två timmar hade vi bara haft runt tio stycken kunder. Vi var alla helt ställda över hur lite folk de hade varit den första dagen, hur bra hade informationen egentligen gått ut om att vi skulle komma? 6

7 Andra dagen i Ocotal kom det betydligt mer folk än dagen innan och vi hade alla fullt upp med att hjälpa till. Vi assistenter delade inte bara ut glasögon utan ibland fick vi även hoppa in som pekare, vi pekade på bokstäverna på syntavlan som kunden skulle läsa. Trots att vi var sju assistenter så var det ändå väldigt stressigt den dagen, men samtidigt väldigt roligt eftersom man alltid kände sig behövd. På kvällen packade vi ihop de glasögon vi skulle ha med oss till den lilla byn Mozonte, utanför Ocotal dit vi skulle åka och arbeta en dag. Mozonte var en väldigt fattig by, och utav de ca 130 människor som fått glasögon kunde endast 30 stycken betala. Den symboliska summa vi tog för en undersökning låg runt 1US$, då kan man ju bara föreställa sig hur extremt fattigt de har det. Dagen gick fort i Mozonte och på eftermiddagen åkte vi tillbaka till Ocotal för att morgonen där på arbeta vår absolut sista dag. Det blev inte en lika lång arbetsdag som de andra dagarna. Vi arbetade till halv ett och sen bjöds vi på lunch hemma hos den fd. borgmästaren i Ocotal. Det var en mycket trevlig middag och alla fick varsin avskeds present i form av Nicaraguanskt kaffe och Nicaraguanska cigarrer. Efter middagen åkte vi tillbaka till Casa de cultura och packade ihop alla de glasögon som blivit över. Vi delade in alla glasögon i tre olika högar, en hög skulle gå till nästa Vision For All gäng som kom till Ocotal, och de två andra högarna skulle bla gå till stadens optiker och andra liknande biståndsorganisationer som VFA. Efter vi packat klart allting åkte vi tillbaka till Managua, där vi fick lite tid över till att turista. En dag åkte vi in till Granada och besteg en aktiv vulkan och vandrade i regnskogen, det var kul! Sista kvällen åkte vi till restaurang där det inte bara serverades mat. Vi fick även bada bastu, men det var ingen vanlig bastu. Det var en ångbastu med heta stenar i mitten som man la olika slags örter på. Detta sätt att basta på kommer från Mayaindianerna, och tanken med själva bastningen var att man skulle renas både fysiskt och psykiskt. Efter vi bastat samlades vi för att äta middag en sista gång tillsammans. Det hölls tal och vi gav Eva en present som tack för allt. Klockan fyra morgonen därpå begav vi oss åter igen till flygplatsen i Managua, och nu var vi på väg hem igen, trötta och fulla med upplevelser och intryck från våran fantastiska resa till landet och människorna vi aldrig kommer glömma. 7

8 Intervju med John Godoy grundaren av Vision For All När grundades organisationen och varför? Den grundades 1995, innan dess jobbade John i Nicaragua med alfabetisering som han tidigare studerat i USA. John är född i Peru och därför ligger länderna runt omkring honom varmt om hjärtat, därav valet att arbeta i Nicaragua. Tanken med hela projektet var att han ville hjälpa människor som aldrig fått möjligheten att lära sig läsa eller skriva. Han upptäckte då att man såg väldigt dåligt, och kan man inte ens se bokstäverna så är inte chansen särskilt stor att man ska klara av att lära sig dem heller. Det var i samband med detta som John fick upp ögonen för optikarbetet. I detta skede träffade han en svensk biståndsarbetare som numera är hans fru. Tillsammans åkte de tillbaka till Sverige och ett par år senare kom John in på optikerutbildningen, 1992 var han färdigutbildad optiker. I samband med att han fick sin optikerlegitimation började John undervisa på en optikerskola. Första biståndsresan avgick 1995 tillsammans med elever och lärare från skolan John undervisade på. Resan gick till Nicaragua. Vad är de som driver dig att fortsätta? John berättar att de som driver honom att fortsätta är allt de positiva som kommer med organisationen. Allt från hans egna personliga utveckling till all glädje som sprids till de människor som organisationen hjälper. På Johns tomt står de för tillfället två containrar fulla med glasögon, det är glasögon som är färdigmätta och klara att tas med på de kommande resor som organisationen Vision For All anordnar. Hela Johns familj är mer eller mindre aktiva i VFA och så länge som John orkar och kan fortsätta arbeta så kommer han inte att ge upp sin organisation. Den känns som min plikt att fortsätta, då de finns så många människor som lever under så dåliga förhållanden. Hur har du lyckats få så många som vill hjälpa till? Trots att alla inte har planerat att följa med på någon av de kommande resorna så är de nästan alltid mellan personer på arbetsdagarna och hjälper till. John berättar även att de verkligen är varierande åldrar på arbetsdagarna, och det märkte vi när vi var där och hjälpte till. Den yngsta var nog någonstans mellan 4-6 år och den äldsta var 76 år! Det var verkligen härligt att se hur många olika slags människor som väljer att vara där och arbeta helt frivilligt. Arbetar du med något annat utöver VFA? Utanför Vision For All, som faktiskt är ett heltidsarbete som kräver massor av Johns tid så arbetar han också heltid som kontaktlinsoptiker i Linköping. För de flesta människor så är det en självklarhet att vara ledig åtminstone en helg då och då, men nästan all ledig tid som John har går åt till att arbeta med organisationen. 8

9 Hur många resor har du varit med på? Resorna har gjorts till 14 olika länder och under organisationens första 7-8 år åkte John med på varje resa. Nämnvärt är att de oftast avgår en resa varannan månad, men de första åren avgick de endast ett fåtal resor om man jämför med hur det är i dagens läge. Vilka olika länder åker ni till? Vi åker till 14 olika länder runt om i världen. Nicaragua, Chile, Peru, Cuba, Eritrea, Guatemala, Litauen, Argentina, Uganda, Tanzania, Kenya, Venezuela, Sydafrika och Bolivia. Hur många medlemmar har VFA? I Sverige finns de 650 medlemmar i Vision For All, men organisationen har även medlemmar i Norge där de finns ca 70 stycken medlemmar. 9

10 Närsynthet myopi Närsynthet är det absolut vanligaste synfelet. Det är så vanligt att det är fler som är närsynta än som har en felfri syn. Att vara närsynt innebär att personens ögonglob är för lång i förhållande till hornhinnans och linsens ljusbrytande förmåga. Om man är närsynt så ser man ofta bra på nära håll men på långt håll ser man alltid dåligt, om man inte har hjälp utav glasögon eller linser. Närsyntheten uppkommer vanligast under skolåldern och tilltar upp till 20-25års åldern, då en viss stabilisering sker. I samband med den ökade linsstelheten som hos alla människor oftast inträffar i 40-årsåldern brukar ökningen i närsynthet definitivt avstanna. En måttlig närsynthet kan då vara till viss glädje, eftersom de innebär att man kan läsa obehindrat på nära håll utan några glasögon alls, då andra jämnåriga normalsynta behöver skaffa läsglasögon. Det spelar ingen roll för ögonen eller syn utvecklingen om du använder någon korrektion (glasögon, linser). Anledningen till att man korrigerar synfelet är för att du ska kunna se så bra som möjligt. Med hjälp av minusglas kan man korrigera närsynthet, därefter får du välja om du vill bära glasögon, eller kanske använda linser. Nuförtiden kan man också med hjälp av olika kirurgiska metoder behandla närsynthet med stor framgång. Så här korrigerar en sfärisk kontaktlins närsynthet. Formen på ett närsynt öga fokuserar bilderna framför näthinnan, vilket gör att man ser suddigt på långt håll. Genom att minska hornhinnans fokuseringsstyrka skapar en sfärisk kontaktlins en enda fokuspunkt på näthinnan där synen är skarpast. 10

11 Översynthet/långsynthet - hyperopi Översynthet, även kallat långsynthet uppkommer när ögongloben är för kort för fokuseringsstyrkan hos linsen och hornhinnan. Detta gör att ljusstrålar fokuseras bakom näthinnan. Detta gör att ögat ser avlägsna föremål tydligare medans föremål på nära håll blir suddiga. För unga människor som är måttligt översynta upplevs inte detta synfel som något problem, tvärtom upplever de ofta sin syn som felfri. Anledningen är att man hela tiden omedvetet spänner ögats lins (ackommoderar) för att få en så skarp bild som möjligt. Hos ungdomar och vuxna kan detta leda till att man får spänningshuvudverk och att man känner sig trött. Översynthet korrigeras med hjälp utav plusglas, och även här kan du välja att antingen använda glasögon eller linser. Man kan även med hjälp av kirurgiska ingrepp korrigera synfelet. Så här korrigerar en sfärisk kontaktlins hyperopi. Formen på ett hyperopiskt öga gör att bilder fokuseras bakom näthinnan, vilket gör att man ser föremål på nära håll suddigt. Genom att öka hornhinnans fokuseringsstyrka korrigerar en sfärisk kontaktlins refraktionsfelet och skapar en enda fokuspunkt på näthinnan där synen är skarpast. Ålderssynthet presbyopi I ungefär årsåldern börjar man märka att det inte längre känns lika bra att se och läsa på nära håll. Detta beror på att ögats lins stelnar med tiden, och detta gör att ögat inte längre kan ställa in sig på rätt sätt, vilket i sin tur gör att du kan få problem med att se på vissa avstånd. För en person som inte tidigare haft något brytningsfel innebär detta att du ser bra på långt håll men att det är svårare för ögonen att fokusera på nära håll. Detta avhjälps med läsglasögon, som du använder då du ska se klart på nära håll, ju äldre du blir desto starkare läsglasögon lär du behöva. Då du provar ut glasögon är det viktigt att du inte får för starka glas, för det kommer att göra så att du måste hålla det du läser alldeles för nära ögonen som i sin tur kan bli väldigt obekvämt och opraktiskt. 11

12 Astigmatism Astigmatism är en medicinsk benämning på ett av de fyra vanligast synfelen. Astigmatism är när man har en onormal krökning på hornhinnan. Vid astigmatism är hornhinnans yta oval istället för rund som den normalt ska vara. Detta orsakar att man får olika brytningar på det vertikala och horisontella linjerna. D.v.s. du kan se en upprättstående skylt suddigt, men du ser texten på skylten klart. Detta kan oftast korrigeras med glasögon med ett så kallat cylinderglas, om synfelet inte är allt för omfattande. Astigmatism kan även i viss grad korrigeras med linser. Ett annat alternativ som finns är laserbehandling. Där finns det några olika typer av behandlingar att välja mellan bl.a. LASIK, EPI-LASIK och ICL. Laserbehandlingar görs dock inte förrän man är över 20 år och astigmatismen måste ha varit stabil de senaste 1-2 åren. LASIK LASIK är den vanligaste metoden att behandla olika typer av synfel. Den började användas i Sverige i mitten på 90-talet. Ett tunt lager av hornhinnan viks undan med LASIK-metoden, så att lasern kan polera bort vävnad i hornhinnans mellanskikt. Ögat läker snabbt och folk som har gjort behandlingen har kunnat vara på jobbet redan dagen efter. EPI-LASIK Med EPI-LASIK föser man endast undan det allra ytligaste cellagret (epitelcellerna) på hornhinnan, varefter en ytlig polering av hornhinnan utförs. Något lock i hornhinnans djupare bindvävslager behövs inte (till skillnad från LASIK-metoden). Med denna behandling så är läketiden aningen längre. Du bör inte köra bil eller göra någon form av synkrävande arbete inom en vecka efter behandlingen. ICL Vid ett ICL-ingrepp opererar man in en slags kontaktlins. Kontaktlinsen viks inuti en speciell införare, som man sedan använder för att injicera linsen genom ett litet snitt i hornhinnans periferi. Efter detta placerar man linsen bakom ögats pupill, så att den hamnar precis framför den egna linsen. Själva ingreppet tar bara femton minuter och genomförs med lokalbedövning. ICL är menad som en permanent lösning. 12

13 Astigmatism är vanligtvis en ärftlig åkomma och uppkommer pga störningar i ögats utveckling. De kan även uppkomma efter skador, operationer eller i extrema fall pga. skeva huvudställningar hos fostret. Här visas hur en torisk lins korrigerar astigmatism. Den oregelbundna formen på hornhinnan och/eller linsen i ett astigmatiskt öga producerar två fokuseringspunkter framför eller bakom näthinnan med dimsyn. En torisk kontaktlins korrigerar refraktionsfelet och skapar en enda fokuspunkt på näthinnan där synen är skarpast. 13

14 Vad är Vision For All? I broschyren som VFA ger ut säger de att Vision For All är en biståndsorganisation som är ideell och politiskt obunden. De erbjuder synundersökningar till de allra fattigaste i de länder de besöker. De vill inspirera dig till aktivt solidariskt engagemang - både hemma med att samla in glasögon och pengar och under biståndsresor. Men de vill också bygga broar av vänskap, internationell solidaritet och öka förståelsen och medvetandet om människors lika värde och möjligheten om en bättre värld. Hur arbetar Vision For All? De reser till utvecklingsländer och delar ut bättre begagnade glasögon. VFA åker med 4-10 optiker och assistenter till de olika länderna. De åker ut till byar förstäder där det saknas optiker. De konkurrerar inte ut de lokala optikerna eftersom att de fokuserar på de allra fattigaste, som aldrig skulle ha råd med en professionell synundersökning. Av alla som VFA hjälper är 70 % kvinnor 1. För att komma med på en resa krävs det att du har varit med på någon eller några arbetsdagar. Där man sorterar, tvättar torkar och mäter styrkan på glasögon. Du får samla in pengar till insamlingsmålet som gäller för just din resa, insamlingsmålet varierar, beroende på vart man åker. Självklart måste du också vara medlem i Vision For All 2. Vad har Vision For All för mål? Synundersökningar av de allra fattigaste, vilka inte har råd att anlita optiker. Utlämning av begagnade insamlade glasögon. Initiering av och stöd för utbildning i utvecklingsländer med avsikt att öka möjligheterna till bättre syn för den fattiga befolkningen. Stödjande av utbildning och kultur genom främjande av olika publikationer. Överskott vid försäljning av dessa publikationer stödjer VFAs projekt Vision For All broschyr > res med VFA > stadgar skrivna

15 Hur finansieras Vision For All? Vision For All har inga anställda, utan allt är ideellt arbete. De är helt beroende av bidrag från privatpersoner, företag och organisationer*. Optikerfirmor skänker glasögon och bidrag 1. Alla medlemmar får betala en medlemsavgift varje år. Medlemsavgifter: Medlem: 150:- Ungdom: 50:- Familj: 250:- Org./Förening: 500:- 2 Medlemsavgiften är till för att täcka de administrativa kostnaderna 3. Varför gör de detta? Som John sa i intervjun: Det som driver honom att fortsätta är allt det positiva som kommer med organisationen, personlig utveckling och all glädje som sprids till de människor som organisationen hjälper. Hela Johns familj är engagerad i det här, och så länge John orkar och kan tänker han fortsätta med organisationen. Det känns som min plikt att fortsätta, då de finns så många människor som lever under så dåliga förhållanden 4. Alla som någon gång träffat John vet att han har en otrolig förmåga att få människor att hjälpa till, med all hans energi och vänlighet. 1. Vision For All broschyr > Bli medlem > Stadgar 4. Intervju med John Godoy * Sponsorer, se bilaga 1 15

16 Vad är SIDA? Sida är en biståndsorganisation som arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering 1. De är knutna till regeringen genom utrikesdepartementet, de har stor självständighet när deras uppdrag ska utföras. Men de får föreskrifter av regeringen med långsiktiga förordningar och årliga regleringsbrev 2. Hur arbetar de? Sida arbetar genom olika typer av stöd. De arbetar med fyra olika stöd. Programstöd- budget och sektorprogramstöd är typer av programstöd. Projektstöd Humanitärtstöd Programstöd Att ge programstöd innebär att biståndsgivaren och samarbetslandet samarbetar kring ett program med en metod (strategi). Det är ett långsiktigt samarbete som bygger på förtroende. För att ett land ska få programstöd analyseras och diskuteras landet i vissa frågor. På vilket sätt minskar programmet fattigdomen? Vilka problem ska åtgärdas? Hur ska resultaten mätas? Hur ska pengarna redovisas? Detta kan ta flera år, men är nödvändigt för att arbetet sedan ska bli så effektivt som möjligt och ge önskat resultat. Den som ansvarar och styr utvecklingen för att programmet genomförs som bestämt är samarbetslandet. Biståndsgivarna bidrar till utvecklingen med sin kunskap om utvecklingsfrågor och med pengar. I ett programstöd är det ofta en fattigdomsstrategi som ligger i botten, det vill säga vad man ska göra och hur det ska leda till minskad fattigdom 3. Sida har tre olika former av programstöd. Budgetstöd eller stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnader. Budgetstöd till en organisation. Sektorprogramstöd de administrativa och rättsliga ramarna s

17 Budgetstöd Budgetstöd är ett ekonomiskt och professionellt bidrag till statsbudgeten i landet. Frågor om valuta, finanssektor, inflation, penningpolitik etc. har stor betydelse om ett land får budgetstöd från Sverige. Två kriterier är att landet måste ha en politik som främjar fattigdomsbekämpning och den ekonomiska politiken måste vara stabil och hållbar man ska också kunna kolla upp vart biståndsmedlen har gått. När ett land får budgetstöd betalas det ut till landets nationella budget direkt, istället för att givarna betalar till ett bestämt projekt. Fördelarna är då att landet har större resurser att själva bestämma vart pengarna ska gå, ansvaret för att landet själva ska bekämpa fattigdomen ökar, kostnaderna minskar för att hantera biståndet 1. Budgetstöd till en organisation Man får söka stöd av sida, men för att kunna få det ställer de krav på en redovisning av hur pengarna använts, rapport och en revision. Sektorprogramstöd Det är ett bidrag till en del av statsbudgeten, t.ex. för undervisning eller hälsa och sjukvård. Projektstöd Stöd till enskilt projekt. Exempel på projektstöd: i Afrika planterade de Orange sötpotatis, som innehåller mer vitamin A än den vita. Eftersom att många barn redan var drabbade av vitaminbrist. Den orangea potatisen bidrar då till att risken för näringsbrist, brist på vitamin A och allvarliga sjukdomar minskar 2. Humanitärtstöd Detta stöd styrs av de drabbades behov, det centrala är att rädda liv och lindra lidande. Den organisation som ger humanitärtstöd får inte heller vara till fördel för någon part i en våldsam konflikt. Humanitärtbistånd ska vara oberoende av politiska, ekonomiska, militära eller andra intressen. Det som är målet med humanitärtstöd är att upprätthålla en mänsklig värdighet för de som är drabbade, rädda liv och lindra nöd. Huvuddelen av sidas humanitära bistånd går genom andra organisationer t.ex. Röda korset och olika FN-organ. De står ofta för förnödenheter som livsmedel, vatten, sanitet och tak över huvudet. De hjälper även andra viktiga samhällsfunktioner såsom hälsa & sjukvård och undervisning. De hjälper också till med återuppbyggnad av en katastrof plats

18 SIDAs strategi 1. Utvecklingssamarbetet som har fredsbyggande, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter, ska synas genom hela landet. 2. Utveckla en demokratisk kultur, även om huvudsakliga syftet inte är så. 3. man ska höja utvecklingssamarbetet genom en noggrannare systematisk utredning av sammanhang, strategi och mål för enskilda insatser. I detta ska även ingå en utredning som fastställer att insatser som kan öka risken för konflikter, våld eller rasism inte får den effekten. 4. Utvecklingssamarbetet fokuseras på olika länder och olika typer av insatser. T.ex. långsiktiga insatser för att stärka respekten för mänskliga rättigheter och utveckla demokratin eller kortsiktiga och flexibla insatser mer inriktat på det civila samhället och/eller grupper inom staten som ska utveckla demokratin och/eller respekten för mänskliga rättigheter. 5. Det finns sakområden som är av betydelse för att främja fred, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Särskilt; kvinnors deltagande i de demokartiska processerna, parlamentets funktion och arbete, lokal demokrati och kommunal förvaltning och oberoende media etc. 6. Stöd till forskning behövs för att utveckla och höja kapaciteten inom samhällsvetenskaperna i samarbetslandet. Det behövs också för att höja Sidas kunskap. 1 Vad har SIDA för mål? De har sex stycken delmål. 1. Främja demokratisk samhällsutveckling 2. Främja jämställdhet mellan män och kvinnor. 3. Främja fred och rättvisa. 4. Främja demokrati. 5. Främja mänskliga rättigheter. 6. Miljöhänsyn (syftar till fred, demokrati och förebyggande av konflikter) 2 Det stora målet som ska leda SIDA och svenskt bistånd är; Skapa förutsättningar för fattiga att förändra sina levnadsvillkor

19 Hur finansieras SIDA? De arbetar på uppdrag av regeringen och får biståndspengar från skatten som vi betalar här i Sverige, ca 1 % utav skatten går till biståndsbidrag. Sida har både anställda och volontärer. De som är anställda får lön av staten. I år har SIDA 15,9 miljarder SEK till förfogande för internationellt bistånd. 1 Varför gör Sida detta? Detta är ingenting som de gör på sin fritid utan det är deras jobb att arbeta med bistånd. De får betalt för sitt arbete. De arbetar på uppdrag av regeringen och riksdagen och får biståndspengar och lön av staten. Sida som organisation gör det för att förbättra levnadsvillkoren för människor, minska orättvisor - genom det blir det bättre förutsättningar för utveckling och fred

20 Slutsats Det övervägande inom brytningsfel är närsynthet, det är så vanligt att det är fler som närsynta än som har felfri syn. Alla brytningsfel som vi skrivit om går att korrigera med hjälpt av glasögon, linser eller med kirurgiska metoder. Här i Sverige har majoriteten av de som har något slags synfel fått hjälp att korrigera detta. Vi anser det som en självklarhet att få hjälp om man ser dåligt och att gå till en optiker och göra en synundersökning är lika vanligt som att gå till doktorn när man är sjuk. Men bor man i ett fattigt land som Nicaragua så har man långt ifrån samma möjligheter till hjälp som vi har här i Sverige. Hade Vision For All inte kommit till människorna i Nicaragua så hade de helt enkelt fått acceptera sitt synfel och lära sig leva med det, då ett besök hos en optiker inte finns med bland alternativen. Priserna på ett par glasögon är chockerade om man jämför Sverige med Nicaragua. Vi använder endast några tusen kr då vi köper glasögon, medan man i Nicaragua hade fått spara ihop en hel årslön. Nämnvärt är att hälften av Nicaraguas befolkning lever på mindre än en US$/dag. De likheter vi fick fram när vi jämförde Vision For All med SIDA var deras gemensamma mål om att göra världen lite bättre och att försöka jämna ut den stora klyftan som blivit mellan rika och fattiga. Olikheterna mellan organisationerna övervägde dock. Den största olikheten är finansieringen. Vision For All har inga inkomster förutom de pengar som kommer från medlemsavgifterna och sponsorerna, de enda utgifter som VFA har är de administrativa kostnaderna men de täcks av medlemsavgifterna. SIDA däremot är anställda på uppdrag av regeringen och har anställda inom organisationen. SIDA får varje år 1 % av den svenska skatten som vi betalar in och dessa pengar ska täcka SIDAs biståndsarbeten. Organisationernas olika sätt att arbeta skiljer sig också åt. VFA arbetar helt självständigt med allt som rör organisationen medan SIDA har möjlighet att delegera ut arbetsuppgifter och arbetsområden till andra biståndsorganisationer. 20