Alternativ undervisningsform i fysik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alternativ undervisningsform i fysik"

Transkript

1 2002:108 PED EXAMENSARBETE Alternativ undervisningsform i fysik CLAES BÄÄRNHIELM TONY LUNDGREN ROGER LINDGREN HÅKAN NORDEFORS PEDAGOGUTBILDNINGARNA GRUNDSKOLLÄRARPROGRAMMET ÅK 4 9 HT 2002 Vetenskaplig handledare: Karl-Evert Fällström 2002:108 PED ISSN: ISRN: LTU - PED - EX / SE

2 EXAMENSARBETE ALTERNATIV UNDERVISNINGSFORM I FYSIK CLAES BÄÄRNHIELM ROGER LINDGREN TONY LUNDGREN HÅKAN NORDEFORS Pedagogutbildningarna Luleå tekniska universitet HT 2002 VETENSKAPLIG HANDLEDARE: KARL-EVERT FÄLLSTRÖM

3 Förord Vi vill tacka alla som har varit delaktiga i vårat examensarbete. Vi vill särskilt tacka vår handledare Karl-Evert Fällström som har varit till stor hjälp. Vi vill även tacka eleverna på våra praktik skolor och våra praktikhandledare som gav oss fria händer och stöd att genomföra vårat pedagogiska arbete. Piteå den 30 december 2002 Claes Bäärnhielm Tony Lundgren Roger Lindgren Håkan Nordefors

4 Abstrakt Huvudsyftet med vårat examensarbete var att med en alternativ undervisningsform öka intresset, förståelsen och kunskaps inhämtningen hos eleverna. Ett annat syftet var att för egen del få ökade kunskaper om hur man kan gå tillväga för att förbättra studieresultaten och intresset hos en större andel av eleverna. Metoden som vi använde var att jämföra provresultaten i våra grupper, från två skolor, med en referensgrupp både på avsnittet optik och ett annat referens avsnitt inom fysik. Vi ville även kontrollera elevernas attityd till vårt arbete med en enkät. Resultatet som vi fick fram efter att ha genomfört undervisningen i grupperna var att de hade gjort en liten förbättring i resultaten på proven, men deras attityd till hur de tyckte att de hade lyckats visade en svag försämring. Vi anser att vi lyckats uppnå målet med våran undersökning. Elevernas prestationer förbättrades och vårt undervisnings sätt skiljde sig från vad eleverna var vana vid. Vi har även fått prova på att genomföra ett undervisnings avsnitt på ett sådant sätt som vi skulle kunna tänka oss att jobba efter, vilket har varit lärorikt.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD ABSTRAKT INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND...1 INLEDNING...1 HISTORIK...1 BEHAVIORISMEN...1 KOGNITIVA TEORIER...2 KONSTRUKTIVISMEN...3 FYSIKUNDERVISNINGEN...4 LÄROPLANEN...4 KURSPLANEN...5 KURSPLANEN I FYSIK...5 TIDIGARE FORSKNING...5 TIDIGARE UNDERSÖKNING....6 FÖRANKRING I STYRDOKUMENT FÖR SKOLA OCH BARNOMSORG...6 SYFTE...7 METOD...7 GENOMFÖRANDE...8 TIDSPLAN...8 LEKTIONSPLANERING...9 FÖRSÖKSPERSONER...11 BORTFALL...11 MATERIAL...11 RESULTAT...12 RESULTAT SKOLA DIAGRAM SKOLA RESULTAT SKOLA DIAGRAM SKOLA RESULTAT ENKÄT...13 DIAGRAM ENKÄT...14 DISKUSSION...17 SLUTSATS...18 FRAMTIDA FORSKNING...18 REFERENSER...19 BILAGOR

6 1 Bakgrund Inledning Under hela vår studietid på Luleå tekniska universitet har vi studerat ett antal olika pedagogiska inriktningar och teorier. Varje inriktning försöker visa på vad som är rätt eller fel, bra eller dåligt och förkastar ofta andra pedagogiska synsätt. Ofta kan man tycka att de olika pedagogigkerna är en aning trångsynta och bara kan se till de egna teorierna och i stor utsträckning förkastar allt annat. Vi har försökt hitta en pedagogik vilken förespråkar saker som är så samstämmig som möjligt med vårt sätt att se på lärande, men det har varit svårt. Vi tycker att många inriktningar har mycket bra innehåll, men att det är inte allt som man själv skulle vilja ha med i den teori som man vill undervisa efter. Vi har i vårt examensarbete försökt att hitta många bra bitar från olika håll som vi fogat samman för att nå önskat resultat. Historik Före 1842 då den nya folkskolestadgan (Richardson 1992) infördes rådde den muntliga traditionen i vårt land. Den byggde på att man enligt kyrkan skulle kunna vissa saker som läsning och katekesen vilket man fick lära sig i hemmet, däremot skrivning och räkning var något man fick lära sig mot betalning. För övrigt sträckte sig lärandet till det som var nödvändigt för det vardagliga arbetet. Skola fanns även på den tiden men var något som var förunnat de välbärgade. I takt med att vi gick från bondesamhälle till industrisamhälle fick folkskolan större betydelse då industrialiseringen ställde större krav på arbetarnas kunnande. Fastän folkskolestadgan kom1842 så fungerade det dåligt ändå fram till efter 1861 då de första skolinspektörerna fick sina förrättningar. Stora brister fanns fortsättningsvis ändå i glesbygden en bra bit in på 1900 talet. Undervisningens innehåll bestod på den tiden i huvudsak av läsning, skrivning och kristendom. Senare kom även räkning in på schemat men det rådde ett stort motstånd om vad nyttan var med att alla skulle kunna räkna. Den pedagogik som rådde och kom att råda ända fram till mitten av 1900 talet var den empiriska. Den bygger på att läraren predikar sitt pedagogiska budskap inför klassen och eleverna har bara som uppgift att sitta tyst och ta emot utan att reflektera men möjligtvis svara på frågor ställda av läraren (Wallin 1992). Under 1900 talets första hälft pågick en hel del forskning som direkt eller indirekt legat till grund för de olika teorier som vuxit fram på det pedagogiska området. Framförallt har tre inlärningsteorier (Runesson 1999) dominerat under 1900 talets senare hälft. Först kom behaviorismen som var tongivande fram till och 1960 talet. Den följdes av kognitiva teorier som till skillnad från behavioristiska teorier intresserade sig mer för tänkandets inre processer. På 1980 talet avlöstes kognitiva teorierna av individualkonstruktivistiska teorier som syftar till att placera eleven i centrum för lärandet. Behaviorism De tidiga behavioristerna undersökte stimuli och respons, deras teorier byggde på att människan föds som en tom tavla (tabula rasa) och kan lära sig vad som helst bara tavlan fylls med rätt saker. Med stimulis och respons menas att när vi studerar människan kan vi bara observera det som påverkar individen och individens beteende efter påverkan. Denna den empiriska inriktningen utvecklades av de ortodoxa behavioristerna (Imsen 2000).

7 2 Dom stora ortodoxa behavioristerna jobbade med klassisk betingning, där man bara tittade på stimuli och respons. Hjärnans aktivitet och känslor gick ej att studera så det bortsåg man helt ifrån. De mest kända inom klassisk betingning är Pavlov, Skinner och Watson. Pavlov och Skinner utförde försöken på djur medan Watson använde barn (Imsen 2000). Dewey har vidareutvecklat deras teorier till en inriktning av behaviorismen som byggde mera på individen som instrument, inriktningen har kommit att kallas progressivism. Denna inriktning innebar att undervisningen byggde på att eleven skulle använda ting och begrepp i sin inlärning learning by doing. Detta innebar att eleven genom aktivt lärande skulle öka sin kunskap. Lärarens kunskaper och metoder måste också byggas på samma sätt d.v.s. genom olika experiment och undervisningsmetoder. Deweys teorier kan tolkas som att han ville utbilda goda samhällsmedborgare. Detta tog politiker fasta på, framför allt under efterkrigsåren. Hans teorier stympades av politiker för att passa deras syfte, men de teorier som Dewey ställde upp runt år 1900 hade stor inverkan på utformningen av skolväsendet i Sverige under femtio och sextiotalet (Svedberg 1998). Svedberg menar vidare i sin bok att Idag lever Deweys pedagogiska teorier kvar i skolan, och har förenklats till metodiska grepp som tema, projektarbete, PRAO och att pedagogik skall grundas på kunskaper om det enskilda barnet. Kognitiva teorier Descartes formade redan under 1700-talet uttrycket, jag tänker, alltså är jag. Med detta menade Descartes att han var medveten om sitt eget tänkande (metakognition)( Fälth 1996). Kognitiva teorier bygger på de möjligheterna att man idag kan forska på hjärnan utifrån minnet som något mätbart. Vad är det som gör att vi glömmer? Suddas spåren ut? Eller är det något annat som täpper till dom? Det är frågor som forskare har ställt sig. En sak alla forskare kring kognitiva teorier är överens om, är att uppmärksamhet är viktig för inlärning( Imsen 2000). Vidare menar Imsen att korttidsminnet bearbetar upp information från långtidsminnet och jämför de nya kunskaperna med de gamla för att finna likheter och skillnader, detta kan liknas med Piagets teorier om assimilation. Korttidsminnet gör förändringar (förnya gamla kunskaper) i långtidsminnet vilket kan liknas vid Piagets teori om ackommodation. Hur transporterar vi information från korttidsminnet till vårt långtidsminne? Detta sker enligt forskarna i en trestegsmodell. Yttre intryck registreras i ett minne utan att det ger något intryck eller har någon betydelse. Sedan lagras det i korttidsminnet, där det bearbetas. Intrycket lagras sedan i långtidsminnet. Låt oss ta exemplet 87 multiplicerat med 46. Första steget att multiplicera 6 med 7, alltså blir det tre informationer (6,7 och att multiplicera) som skall hämtas från långtidsminnet. Siffran 2 skrivs upp, 4 förs upp i minnet. Detta sker automatiskt hos ett barn som kan multiplikationstabellen för 6. Hos ett barn som inte klarar av tabellen automatiskt blir det extraarbete i KTM (kortidsminnet) för att klara det. Att lägga samman sex sju gånger är en vanlig teknik. Men då blir det snart mer att hålla reda på i KTM. Nästa operation blir uppgiften 6x8. Om eleven måste leta sig fram till svaret, komma ihåg att det är gånger och inte plus, kommer han fort över gränsen för arbetsminnets kapacitet.(imsen, 2000, Elevens värld sid. 137) Det man försöker att ta till vara från dessa teorier är att försöka variera undervisningen så att eleverna skall stimuleras att använda sitt långtidsminne bättre. Detta kan man till exempel stimulera genom att variera undervisningen och inte lägga liknande ämnen efter varandra till exempel tyska och engelska.

8 3 Konstruktivismen Diskussionerna i dagens skola utgår ifrån att man skall möta eleven på dess egen nivå. Man har då ofta hänvisat till Piaget och hans idéer angående den konstruktivistiska pedagogiken. Piagets teori kallar man den kognitiva konstruktivismen, som bygger på den enskilde individens lärande utifrån omvärlden. Konstruktionen sker i individens huvud och blir en individuell angelägenhet. Under 1980 och -90 talet har man arbetat mycket med den individualiserade konstruktivismen (Imsen 2000). Piagettraditionen utgår helt från elevens utgångsläge. Hans arbete framstod som intressanta teorier om lärande och tankeutveckling. Teorierna bygger på antagandet av att människan söker kunskap utifrån sina egna förutsättningar. För detta hade Piaget delat in utvecklingen i tre stadier, generalitet, utveckling och innehåll. Det konkreta operationsstadiet som innebär att individens tänkande får ett viss mått av stabilitet och ordning, han/hon kan klassificera föremål och händelser i form, färg och storlek. Men även skilja på fysiska och psykologiska orsaker och verkan av olika skeende. Det formella operationsstadiet sker då individen kan börja upptäcka möjligheternas värld. Detta kan ske efter det att han/hon kommit fram till hur den konkreta tillvaron är funtad. Det gäller att testa hur många hypoteser som är tänkbara utifrån denna värld( Andersson, 1993). Kunnandets kvalitet hjälper individen att ta upp nya fungerande tankestrukturer som kan användas i olika situationer. Det sker genom att läraren får hjälp att höja kvaliteten på individens lärande, det sker genom forskning. Ju fler fungerande tankestrukturer individen har dess större blir individens förmåga att ta till sig information från t.ex. böcker, tidningar, databaser litteratur etc. Det gäller för individen att kunna integrera ny kunskap med gammal kunskap, kunna värdera ny information och eftersom det blir nya tankestrukturer få nya insikter (Imsen 2000). Vidare menar Imsen att konstruktivismen utgår från tre uppfattningar kring lärande, människan söker jämvikt genom självreglering, människan av naturen är vetgirig och nyfiken, samt att han/hon har en tankestruktur som ges av föreställningar som personen har sedan tidigare. Om man enbart ser till inlärning i undervisningen, gäller det att störa elevens jämvikt som då genom sin vetgirighet och nyfikenhet strävar efter att konstruera nya strukturer och därmed uppnå en ny jämvikt. Det är dock viktigt att inte jämvikten störs för mycket så att glappet mellan det som eleven kan och det som skall läras in blir för stort. Genom att arbeta på detta sätt skall eleven bli medveten om sitt eget tankesätt och även börja reflektera kritiskt över sitt eget sätt att tänka. Lärarens roll blir att lyssna på eleverna och därigenom skapa sig en bild av deras föreställningar. Detta innebär att läraren då får en grund till vilka hypoteser eleven har och utifrån det kan förbereda en begriplig förändring. På detta sätt fungerar läraren inte bara som en förmedlare som lär ut, utan han stimulerar även eleverna att själva konstruera sin förståelse. Inlärningen är ett resultat av vad människan gör med stimuleringar och inte ett resultat av vad stimuleringen gör med människan. (Imsen, 2000 sid 38) En annan inriktning av konstruktivismen, den sociala konstruktivismen bygger på idéer från Lev S. Vygotskij. Han menar att kunskap skapas socialt och inte individuellt (i sociala förhållanden och situationer) )( Fälth 1996).

9 4 Fysikundervisningen Under talet har fysiken i skolan utvecklats i motsatt riktning mot hur skolan har utvecklats. I början av seklet gjordes försök i USA med att korrelera teorier om barns kognitiva utveckling och fysikundervisningen. Detta avlöstes av en behavioristisk inlärningssyn, som senare stelnade till att bli en katekesundervisning. Fysiken utvecklades väldigt mycket och snabbt under denna tid, problemet var att skolan inte utvecklades i samma takt. År 1957 hände något som satte fart på beslutsfattarna i västvärlden, då sände nämligen Sovjetunionen upp sputnik 1. Denna prestigeförlust för västvärlden ledde till att fysikundervisningen reviderades. Det positiva med uppskjutningen av Sputnik 1 var att det ledde till att alla elever i skolan fick fysikundervisning efter år 1962 (Wallin 1992). Fram till 1962 skedde undervisningen i fysik egentligen enbart i högre utbildningarna, t ex i realskolan. I den allmänna skolan togs endast enstaka fysikaliska fenomen upp i naturkunskapen. Realskolans fysik utgick från elevens vetande och baserades i första hand på vardagsfysik. I och med Lgr 62 och Lgr 69 infördes realskolans vardagsfysik till att gälla grundskolan, vilket innebar att alla skulle läsa detta ämne. Den skrivningen härrör från de allmänna målen där man skulle fostra, jämna vägen in i samhället (Lgr 69) för eleven. Eleven skulle utvecklas till en självständig och obunden individ, och utveckla respekt för de demokratiska spelreglerna. När Lgr 80 kom var inte förändringen så stor. Kvar var de individorienterade och samhällsanpassade målen. Men det nya i Lgr 80 var att eleven även skulle vara kreativ och kritiskt granskande av samhället. Målen med fysikundervisningen i den här läroplanen syftade till att eleverna skulle lära sig att se historiskt på fysik, fysiken i nutid och att se morgondagens fysik. Detta med utgångspunkt för att de skulle kunna se kritiskt på omvärlden och komma med konstruktiva förändringsförslag. Läromedlen i dagens högstadium utgår från ett empiriskt synsätt då de kan beskrivas som närmast produktinriktade. Trots att de handlar om teorier så behandlas de som faktaböcker. Laborationer i böckerna utgår oftast inte från elevens tankestruktur, utan är upplagda i sin form så att väldigt lite utrymme ges till egen problemlösning. Tillspetsat kan man säga att dagens fysikläromedel för grundskolans högstadium var färdigt i slutet av 1920-talet (Andersson, 1993, sid. 198) Läroplanen Det finns mycket angivet i läroplanen (Lpo 94) om vad skolan har för syfte i samhället. Förutom att den skall göra eleverna till goda människor med grundläggande demokratiska värderingar, skall skolan lära eleverna att visa respekt för varje människas egenvärde och den gemensamma miljön. Skolans uppgift är också att låta varje enskild elev finna sin egenart för att kunna delta i samhällslivet. Eleverna skall också vara förtrogna med grunderna ur en stor mängd kunskaps områden för att vara väl förberedd på livet efter skolan. I Lpo-94 finns, till skillnad från tidigare läroplaner, inte fastställda direktiv för hur verksamheten skall bedrivas utan bara uppnående mål och mål att sträva mot. Uppnående målen anger vad eleven minst skall ha uppnått när de lämnar skolan. Målen att sträva efter ger bara önskade riktlinjer för hur skolan skall uppnå önskad kvalitetsutveckling. Så länge man når de fastställda målen i läroplanen så står det skolan och läraren nästan helt fritt att använda vilka pedagogiska verktyg som helst för att nå fram till alla elever på bästa möjliga sätt.

10 5 Kursplan I kursplanen för de naturvetenskapliga ämnena står att läsa följande : En huvud uppgift för skolan är att hos både pojkar och flickor skapa ett intresse för naturvetenskaperna och visa hur de utgör en del av kulturarvet. Naturvetenskaperna har verkat och verkar alltjämt stimulerande på utvecklingen inom många olika områden som religion, filosofi, litteratur, konst och musik. Undervisningen i skolan bör också sträva efter att hos eleverna utveckla en förståelse för naturvetenskapernas särart. Till denna hör det empiriska arbetssättet, som därför måste genomsyra undervisningen. Dit hör också den experimentella metoden, som kännetecknar mycket av naturvetenskapen(statens skolverkets författningssamling, sid. 22). De naturvetenskapliga ämnena inbegriper ett brett spektrum av komplexa delar som kan vara svåra att placera under samma pedagogiska parasoll. Detta ställer därför stora krav på läraren om han/hon skall möta varje elev på deras egen nivå för att bibehålla entusiasm och intresse för ämnet i fråga. Kursplan i fysik Syftet med grundskolans fysik är att utveckla elevernas kunskaper om fysikaliska begrepp och teorier av betydelse för att förstå och beskriva det vardagliga livets fenomen och företeelser. Den så kallade klassiska fysiken skall stå i förgrunden, men undervisningen skall också ge en orientering om den moderna fysiken. Fysikämnet har ett särskilt ansvar för energifrågornas behandling i miljöundervisningen (Statens skolverkets författningssamling, sid. 26). Den klassiska fysiken kan delas in i två av varandra oberoende huvudområden, nämligen mekanik med akustik och värmelära samt elektromagnetism inklusive optik (Statens skolverkets författningssamling, sid. 27). I likhet med läroplanen finns det hos kursplanen mål att sträva mot och mål att uppnå efter femte och nionde läsåret. Målen är även här ganska ytliga och ger bara en orientering om vilka avsnitt kurserna skall innehålla. Det står skolan och läraren ganska fritt att använda vilka pedagogiska instrument och metoder man vill för att nå målen. Uppnående målens ytlighet syns tydligt när man t.ex. ser vad som står i kursplanen att man skall ha uppnått efter nionde skolåret i momentet optik. Eleven skall - känna till hur ljuset utbreder sig, reflekteras, absorberas och bryts (Statens skolverkets författningssamling, sid. 28). Tidigare forskning Redan Deweys forskning gav signaler om att barn lär sig bättre av att göra saker och inte enbart läsa till sig kunskap, han ställde upp en teori som gick ut på learning by doing. Läser man sedan vidare bland de som forskat i lärande ser man mönster att elever som använder fler sinnen lär sig mer och kunskapen befästs på ett helt annat sätt. Om man ser inom vårat område Fysik har inte vi hittat så mycket forskning kring lärandet och om olika typer av inlärningssätt. Jerome S Bruner, en psykolog från Havard i USA, har kocentrerat sin teori på aktivitet, genom upptäcktsinlärning för att befästa kunskaperna bättre. Professor Henning Johansson har genomfört en studie som gick ut på att gräva där du är dvs. utnyttja närmiljön för att öka elevernas engagemang och därigenom öka intresset och förståelsen.

11 6 De mångfacetterade metoder som kan krävas när man undervisar i fysik stämmer väl överens med de iakttagelser som Mervyn Benford gjorde när han besökte en snickare. En dag körde jag genom en by i Warwickshire, i mellersta England, på väg att besöka en av de skolor jag var rådgivare åt. Det var nästan lunch dags så jag stannade för att köpa något ätbart. Jag passerade en affär som hade vackra träföremål i skyltfönstret. Jag antog att de var tillsalu. Det var strax före jul så jag tänkte att något från affären skulle bli en bra julklapp till min bror. Jag gick i och tittade på flera föremål innan jag tillslut valde en träskål. När snickaren slog in den lade jag märke till en tavla, kanske en kvadratmeter stor, på väggen med en massa stämjärn hängande. Det måste ha varit ett tjugofemstal och de såg inte allt för olika ut. Det fanns några raka och några böjda, några med vinklade eggar, åter igen raka och böjda och för varje typ kanske tre eller fyra olika storlekar..jag sade till honom: Du kan inte behöva alla dessa stämjärn. Har du en minut? frågade han, medan han gjorde färdigt inslagningen och tog emot betalningen. Jag hade i alla fall inte så bråttom. Jag behövde inte vara i skolan förrän om en halvtimme. Så jag sa, Jaja, jag har en minut, varpå han tog in mig i rummet bakom affären, utan att stänga dörren så att vi båda fortfarande kunde se tavlan med stämjärn. Varje stämjärn hade ett nummer. Han tog upp ett exempel på vad han hadde tillverkat och sa. När jag gör den här använder jag det stämjärnet och det till att börja med, och jag gör den här delen med nummer 15 och avslutar med nummer 7. Han fortsatte med att gå igenom alla saker han tillverkade och som han arbetade med. Varje gång berättade han vilket stämjärn som passade för vilken del av arbetet. Det var utbildning för mig och väldigt intressant. När jag körde tillbaka till mitt kontor den kvällen insåg jag att det är detta undervisning handlar om. Kvalitet handlar om verktygen vi använder för att göra jobbet. Det finns verktyg för undervisningen som läraren kan använda. Oturligt nog har läraren, så länge jag har arbetat i skolan, tenderat att bara tänka på ett verktyg åt gången, och ofta just det verktyget väldigt länge. Sedan när en förändring kommer, och om det övertalas eller lockas att förändra sig, överger de det gamla verktyget och arbetar bara med det nya (Benford, 1999, sid ) Tidigare undersökningar Vi hittade ett examensarbete på Luleå tekniska universitet som har liknande infallsvinkel Edlund, Ulrika; Risberg, Ingegerd; Westerberg, Birgitta. (2000). Konstruktivism - ett sätt att verklighetsförankra fysik. Luleå tekniska universitet. ISSN / ISRN LTU-PED-EX- 00 / 075-SE NR 2000:075. Förankring i styrdokument för skola/ och barnomsorg: Enl. Lpo Kunskaper sidan 9 Skolan skall ansvara för att eleven inhämtar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev Utvecklar nyfikenhet och lust att lära, Utvecklar sitt eget sätt att lära, Utvecklar tillit till sin egen förmåga, Lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet, lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att - formulera och pröva antaganden och lösa problem, - reflektera över erfarenheter och - kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden och inhämta tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesutbildning.

12 7 Syfte Syftet med vårt examensarbete är att med en alternativ undervisningsform i fysik, då den traditionella är alltför bokbunden, få ökat intresse och där igenom större förståelse och bättre kunskaps inhämtning hos eleverna. En annan del av syftet är att för egen del få ökad kunskap om hur man kan gå tillväga för att förbättra studie resultaten och intresse för större andel av eleverna. Metod Vad vi strävar efter är att utforma ett eget alternativt läromedel, för att öka och stimulera elevernas intresse och nyfikenhet i ämnet. Detta skall ske genom att vi skall ta del av flera olika läromedel och plocka det vi tycker verkar bäst. För att få ett brett undersökningsmaterial kommer undersökningen att ske på två olika skolor i Piteå kommun, för att få ett bredare undersökningsmaterial. Vi skall utifrån tidigare prov i fysik jämföra och utvärdera om vi når större förståelse och kunskap i ämnet hos eleverna. Parallellt kommer vi att fråga via enkät (se bilaga 1) vad eleverna tycker om undervisningsformen i ämnet. Enligt (Ejlert 1996) ger en gruppenkät svar från nästan alla där de säger vad de tycker. Intressant är att se om vi lyckats skapa ett större intresse i jämförelse till tidigare undervisning som har varit upplagt enligt den modell som i dag tillämpas i skolan.

13 8 Genomförande Tidsplan När vi började utforma uppgiften kring examensarbetet ville alla i gruppen arbeta med ett område som vi skulle ha nytta av i vårt kommande yrkesliv. Det var inte lätt att hitta en fråga att enas kring, men när gruppen samlades under våren 2001 beslutades att ett arbete kring ämnet fysik skulle avhandlas, då vi alla valt fysik som fördjupningsämne. Gruppen enades att arbeta med att titta på en alternativ undervisning i ämnet fysik, då vi tyckte, efter tidigare praktik perioder, att fysikundervisningen var enformig och väldigt styrd av böckerna som används vid undervisningen. När vi återupptog studierna på hösten undersöktes på de skolor som vi skulle praktisera vid inom vilket område av fysik som skulle passa att arbeta med under praktiken. Vi fann att området optik skulle passa bra. När området var fastställt togs kontakter med handledaren på Luleå Tekniska Universitet. Vi hade haft tidigare kontakt med honom och ansåg att han var bra stöd och vägledning i vårt arbete. Hösten 2001 arbetades ett PM fram under ett flertal tillfällen som sedan godkändes av handledaren. Under våren 2002 samlade varje gruppmedlem på egen hand ihop material och historik kring ämnet. Kring påsk samlades gruppen för att sammanställa materialet, vi reste till Tonys stuga i Lauker och i två dygn isolerade vi oss från omvärlden. Då skrevs bakgrund och metoden diskuterades. Sommaren 2002 samlades gruppen vid ett flertal tillfällen för att utarbeta en lektionsplanering kring området optik utifrån Piteåkommuns betygs kriterier (se bilaga 2). Under hösten fastställdes en lektionsplanering. När gruppen gjorde slutpraktik under hösten 2002 genomfördes undersökningen. Denna utfördes i två olika årsgrupper på två olika skolor. Anledningen till att det blev så var att på ena skolan gicks området optik igenom parallellt med när ögat behandlades i biologi gicks igenom i årskurs 9. Den andra skolan behandlade området optik i årskurs 8. Gruppen har dessutom gjort undersökning via en enkät (se bilaga 1) för att bilda oss en uppfattning om hur eleverna ställde sig till ämnet fysik och optik. Gruppen valde att använda lärarens prov på området optik, dels för att inte vi skulle kunna påverka provet efter den undervisningen vi haft och dessutom fick vi en dubbelt så stor undersöknings grupp. Vi har på de två skolorna jämfört dels ett referensprov i fysik på både undersökningsgruppen och referensgruppen, samt provresultatet på området optik i de båda grupperna. Resultatet på proven har vi sammanställt i tabell (se bilaga 15) och diagram, se resultat delen.

14 9 Lektionsplanering Lektion 1 60min Utifrån elevernas förslag om "vad ljus är" diskuterades fenomenet under några minuter. Vad solljus är: synligt ljus, ultraviolettstrålning och infrarött. Ljusets hastighet. Jämförelse ca:7 1/2 varv runt jorden/sekund. Energi (värme). Ljuset färdas rätlinjigt. Visa med penna framför OH, vilket ger skugga bakom en penna. Varför föremål syns (de reflekterar ljus). Reflektion i plan spegel ( se bilaga 3). Begrepp att ta upp. ( se bilaga 4). Infallsvinkel. Reflektionsvinkel. Normal. Så uppstår bilden i en spegel. Laboration ( visar infallsvinkel och reflektionsvinkeln.) ( se bilaga 5). Se dig själv som andra ser dig. ( se bilaga 6). Reflektion i buktiga speglar. Konkav och konvex spegel utseendemässigt. Lektion 2 60 min Kort repetition av det genomgångna under lektion 1. Eleverna gör laboration. Laborationen genomförs med att eleverna skriver en hypotes, beskriver metoden, beskriver resultatet och skriver en diskussion. (se bilaga 7). Utifrån laborationen diskuteras fokus (brännpunkt), brännvidd, och huvudaxel. Demonstation, bilstrålkastaren används som konkav spegel och man antänder en tändsticka i dess fokus med hjälp av att belysa den med OH-apparaten. Helljus och halvljus visas och förklaras med hjälp av glödlampa och strålkastare. Lektion 3 60 min Repetition av lektion 2. Eleverna gör en laboration med en burk som de lägger ett mynt i botten för att sedan skjuta burken ifrån sig så att de inte se myntet på botten. Sedan får de fylla burken med vatten tills myntet syns igen. Laborationen visar ljusets brytning. (se bilaga 8). Laborations rapport. Utifrån försöket diskuteras olika termer fram. Infallsvinkel Brytningsvinkel Total reflektion Demonstrationslaboration med laser för att visa total reflektion, reflektion i prisma. (se bilaga 9 ). Demonstration med fiberoptik.

15 10 Vattenkanna och lampa, visar hur total reflektion fungerar i fiber. (se bilaga 10). Laboration med linser. (se bilaga 11). Lektion 4 60 min Repetition av lektion 3. Genomgång av laboration som visade hur strålar bryts i linser. Förklara begrepp: positiv lins, negativ lins, konvergenta och divergenta strålar, brännpunkt. Ta upp hur luppen fungerar. Lektion 5 60 min Repetition av lektion 4. Genomgång av våglängder och hur ljuset sprider sig. Polarisation. (se bilaga 12). Spektrum, färger som vi ser. Vitt ljus innehåller alla regnbågens färger. Färgsnurran. Regnbågen. Färg-TV. Fyrfärgstryck. Hur vi ser färger (se bilaga 13). Lasern: hur den fungerar och användningsområden. Lektion 6 60 min Repetition av lektion 5. Beskriva hur ögat fungerar. (se bilaga 14). Synfel. Översynt Närsynt Ålderssynthet Kikaren: visa, eleverna får konstruera både kikare av Kepler och Galilei modell med strålbänk och linser. Förevisa en uppskuren kikare med prisman och berätta om hur ljuset går genom kikaren. Lådkameran: visa den upp och nervända bilden man får i denna, samt att visa hur strålarna går igenom hålet. Samt visa hur den fungerar med flera hål med hjälp av strålbänk och linser. Lektion 7 60 min Repetition av lektion 6. Repetition av hela avsnittet. Vilka utgår från elevernas tankegångar. Jobba med självstudieuppgifterna. Lektion 8 60 min Prov på avsnittet optik.( se bilaga).

16 11 Försökspersoner I den ena skolan kallad skola 1 var undersökningsklassen en årskurs 8 som bestod av 10 pojkar och 8 flickor, referensgruppen bestod av 9 pojkar och 8 flickor. I den andra skolan kallad skola 2 var undersökningsgruppen en årskurs 9 som bestod av 8 pojkar och 10 flickor, referensgruppen bestod av 8 pojkar och 9 flickor. Bortfall Vi hade inte något bortfall i våran undersökningsgrupp. Material De materialen som vi använt har bestått av olika böcker i ämnet fysik ( t ex TeFy, Spektrum, Fysikboken, mm), linser, lampor, samt andra optiska material (se bilagorna samt lektions planeringen).

17 12 Resultat Provresultat skola 1 Resultatet visade att våran grupp lyckades bättre med optikprovet än referensprovgruppen. Om man jämför med det tidigare referensprovet så har andelen VG ökat i våran testgrupp medan referensgruppen ligger på ungefär samma nivå. Referensprovet tyder på att gruppen vi gjort undersökning med är något starkare(tabell bilaga 15). Prov resultat skola 1 Prov resultat Skola 1 Antal elever optik vår grupp optik ref. grupp refprov vår grupp refprov ref grupp Undersöknings grupper IG VG G MVG

18 13 Provresultat skola 2 Resultaten från proven i optik på skola 2 visar att våran grupp lyckades bättre än referensgruppen. Den förändring som skett i referensgruppen är en minskning av andelen G och en ökning av andelen IG. Vår optikgrupp har också en ökning av andelen IG men även en större förskjutning från G till VG och MVG, i förhållande till referens provet. Vid en jämförelse av referensproven kan man se ett något bättre resultat hos referensgruppen (tabell bilaga 15) Prov resultat skola 2 Prov resultat skola 2 Antal elever optik vår grupp optik ref. grupp refprov vår grupp refprov ref grupp Undersöknings grupper IG VG G MVG Resultat av enkäter Enkät skola 1 Enligt enkätundersökningen tyckte de flesta eleverna i skola 1 att fysik var relativt lätt, men de tyckte inte det var varken tråkigt eller roligt. Eleverna tyckte även att vårat undervisningssätt skiljde sig en del från tidigare fysikundervisning och det tyckte de var ganska bra. Enkäten visar att merpart av eleverna inte tyckte att området optik var så svårt, de flesta anser ändå inte att de har lyckats bättre på avsnittet optik än i andra fysikavsnitt. Enkät skola 2 Enligt enkätundersökningen på skola 2 tycker eleverna att fysik är relativt lätt, men de tycker att ämnet är mindre roligt. De tyckte att arbetssättet skiljde sig från tidigare undervisning men bara med en svag övervikt åt att det var bättre än tidigare. Eleverna tyckte även att optikavsnittet var lätt, men de ansåg att de lyckats sämre med optiken än på tidigare fysikavsnitt.

19 14 Resultat av enkäter, diagram Fråga 1:Vad tycker du om ämnet fysik? Fråga 1: Antal elever SVÅRT LÄTT Svars alternativ skola 1 skola 2 Fråga 2: vad tycker du om ämnet fysik? Fråga 2: 7 6 Antal elever TRÅKIGT ROLIGT Svars alternativ skola 1 skola 2

20 15 Fråga 3:Tycker du att arbetssättet på detta avsnitt skiljer sig från tidigare fysikundervisning? Fråga 3: Antal elever INGENTIN MYCKET Svars alternativ skola 1 skola 2 Fråga 4:Var arbetssättet bra? Fråga 4: Antal elever DÅLIGT BRA Svars alternativ skola 1 skola 2

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Ljus och strålning. Klass: 9H

Ljus och strålning. Klass: 9H Ljus och strålning Namn: Klass: 9H Dessa förmågor ska du träna: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället genomföra systematiska

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: PP för arbetsområde: Ljud & Ljus Ur kursplanen för ämnet fysik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om ljud och buller planera

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Vi kommer att arbeta med ljus och strålning samt ögats uppbyggnad. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: använda kunskaper

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.

Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus. Källa: Fysik - Kunskapsträdet Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus. Ljusets natur Ljusets inverkan

Läs mer

Ljus, syn & strålning

Ljus, syn & strålning Ljus, syn & strålning Namn: Klass: 8G Ljus, syn och strålning Dessa förmågor ska du träna: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624

Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624 Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624 Laser En laserstråle är speciell på flera sätt den består av en enda färg, t.ex. röd eller grön. ljuset går nästan helt parallellt (utan att sprida ut sig).

Läs mer

Broskolans röda tråd i Svenska

Broskolans röda tråd i Svenska Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

9 Ljus. Inledning. Fokus: Spektrum inte bara färger

9 Ljus. Inledning. Fokus: Spektrum inte bara färger 9 Ljus Inledning Kapitelinledningen på sidorna 158 159 i grundboken och sid 90 i lightboken handlar om solens strålar. Ljusstrålarna har färdats med den högsta hastighet som går, 300 000 km/s, från solens

Läs mer

Fenomen som undersöks

Fenomen som undersöks Bland det viktigast är att förmedla glädjen i att experimentera, leka och upptäcka olika fenomen Experimenten behöver inte göras i någon speciell ordning, det går att plocka ut de som är lämpliga för stunden.

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics) 5 Föreläsning 2 (kap 1.6-1.12, 2.6 i Optics) Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen

Läs mer

Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011

Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Mål att arbeta mot för åk 1-3: Svenska: Uppnåendemål för åk3 Beträffande

Läs mer

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål! 1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat Denna våg är A. Longitudinell B. Transversell ⱱ v C. Något annat l Detta är situationen alldeles efter en puls på en fjäder passerat en skarv A. Den ursprungliga pulsen kom från höger och mötte en lättare

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? 1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt.

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt. 68 Årskurslöst är min modell Det blev roligare att vara lärare under 80-talet. Eleverna blev mer öppna och spontana. När den nya läroplanen kom 1980 ökade också den pedagogiskafriheten. Jag fick lättare

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan. Strandvägsskolan Grundsärskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan. Strandvägsskolan Grundsärskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan Strandvägsskolan Grundsärskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2017-2018 Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 1.1 Måluppfyllelse... 3 2. Normer och värden...

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 15/11/19 Förutsättningar som i stor utsträckning påverkat resultat 2014/2015 Eleverna har generellt bra kunskaper och är intresserade av

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94 Arbetsområde: Akustik Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom området akustik. Utvecklar kunskap om olika slag av vågrörelse i olika ämnen och betydelse för levande organismer Följande

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan. Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år 1 av 14 2010-11-02 16:21 Namn: Skola: Epostadress: 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder < 30 år 30-40 år 41-50 år 51-60 år > 60 år 3. Har varit verksam som lärare i: < 5 år 6-10 år 11-15 år > 15 år 4. Har du en

Läs mer

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik, 4 hp, tillfälle 1 Ladokkod: TE01 Tentamen ges fo r: Studenter

Läs mer

Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa?

Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 6:2009 Vilka är orsakerna till att vissa elever i år 9 inte deltar i ämnet idrott och hälsa? Jenny Söderberg & Andreas Ehrenreich GYMNASTIK-

Läs mer

Arbetsbeskrivning för

Arbetsbeskrivning för Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare

Läs mer

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan Kvalitetsanalys Dalstorpskolan Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 11 Arbete i verksamheten... 13 Övriga mål enligt

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Nationella prov i NO årskurs 6

Nationella prov i NO årskurs 6 Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,

Läs mer

Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40

Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40 Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40 Åsa Bengtsson: asa.bengtsson@fysik.lth.se Emma Persson: tfy15epe@student.lu.se Lärandemål I den här laborationen får Du experimentera med

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Skola Tundalsskolan Ort Robertsfors Ansvarig rektor Jan

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Naturvetenskapligt arbetssätt Ett naturvetenskapligt arbetssätt innebär exempelvis att:

Naturvetenskapligt arbetssätt Ett naturvetenskapligt arbetssätt innebär exempelvis att: Barns utforskande i vardagen och naturvetenskapligt arbetssätt I leken undersöker och utforskar förskolebarn sin omgivning hela tiden. Om man studerar barnens utforskande ur ett naturvetenskapligt och

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera,

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa

Läs mer

Vad händer med barn i olika undervisnings situationer?

Vad händer med barn i olika undervisnings situationer? Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Vad händer med barn i olika undervisnings situationer? Jessica Ekdahl Lärarexamen 210hp Kultur,

Läs mer

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Dagens agenda Implementeringsarbetet på Klastorp-Essinge skolor och Kullskolan Diskussion IUP-processen i Lgr11? Ett dokumentationsverktyg som följer IUP-processen?

Läs mer