Datum Borgensförbindelse, regressavtal och avtal om medlemmars ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datum Borgensförbindelse, regressavtal och avtal om medlemmars ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat"

Transkript

1 1 Datum Sida 1 (2) KALLELSE Sammanträde: Tid: Plats: Justerare: Kommunstyrelsen Onsdagen den 11 september 2019 kl Högra kammaren, Habo kommunhus Hanna Englund FÖREDRAGNINGSLISTA 1. Information från bolagen Besök av vd Bengt Fransson. Inga handlingar. 2. Redovisning av resvaneundersökning Besök av plan- och exploateringschef Linda Tubbin. Inga handlingar. 3. Information om heltid som norm Besök av personalchef Annika Ekdahl och HR-konsult Sofia Kentson. Inga handlingar. 4. Ekonomisk uppföljning och handlingsplan för budget i balans Besök av ekonomichef Johan Bokinge, punkt Socialnämndens handlingsplan för budget i balans Besök av socialchef Carina Bergman. 6. Borgensförbindelse, regressavtal och avtal om medlemmars ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat 7. Policy för representation och regler för att undvika mutor och korruption komplettering 8. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt 9. Lokaler för funktionshinderomsorgen 10. Förslag om att inrätta arbetsmarknadsenhet 11. Reglemente för kommunrevisionen 12. Svar på remiss angående förslag till föreskrifter om hastighetsbegränsning på väg 195 i Jönköpings län 13. Utredning av kollektivtrafikens utmaningar och möjligheter i Habo 14. Svar på motion om likabehandlingsprincipen vid bredbandsutbyggnad på landsbygden i Habo

2 15. Svar på motion om digital lekplats 16. Svar på medborgarförslag om bättre villkor för närtrafiken i Habo kommun 17. Anmälningsärenden 18. Redovisning av delegationsbeslut 2 2 Susanne Wahlström ordförande Frida Wahlund sekreterare

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida Dnr KS19/86 83 Handlingsplan för budget i balans Förslag till beslut Redovisningen godkänns. Ärendebeskrivning I samband med första tertialuppföljningen för 2019 redovisade kommunstyrelsen ett prognosticerat underskott på ca 2 miljoner kronor. Kommunfullmäktige beslutade därför att kommunstyrelsen till sitt sammanträde i september ska inkomma med en handlingsplan över hur man ska nå en budget i balans. Ekonomichef Johan Bokinge har tagit fram ett förslag till handlingsplan. Underskottet beror i huvudsak på att kostnaderna för bidrag till bredbandsanslutningar beräknas överstiga budget med ca 2 miljoner kronor. Sammanfattningsvis är den totala prognosen för bredbandsbidrag i nivå med det totala beloppet som har beräknats för stöd till bredbandsanslutningar, men kostnaden har inte fördelat sig jämt över åren utan 2017 och 2018 var ansökningarna färre än vad kommunen hade räknat med. Dessa år blev det ett överskott på bredbandsbidraget. I gengäld har det kommit in många fler ansökningar 2019 vilket är orsaken till nuvarande underskott. Ekonomichefen skriver att det knappast är en framkomlig väg att stoppa utbetalningarna av bredbandsbidragen för resten av år 2019 och att på så sätt klara budgeten. De övriga budgetposterna som arvoden, konsultinsatser och föreningsbidrag är i nuläget svåra att påverka, t ex har konsultinsatserna till stor del redan genomförts, avtal med föreningar har tecknats och i många fall har utbetalningar redan skett. Kommunstyrelsen och kommunledningsförvaltningen administrerar en stor mängd bidrag till organisationer. En översyn av bidragsgivningen kommer att göras med syfte att minska kommunens kostnader. Orsakerna till underskottet för 2019 är således svåra att påverka, men kommunstyrelsen föreslås visa allmän återhållsamhet med resursanvändningen. Justeras Expedierats

4 4 Handlingsplan för kommunstyrelsen med anledning av prognostiserat underskott I prognosen per maj 2019 beräknas kommunstyrelsens budgetunderskott för år 2019 till ca 2 mnkr. Underskottet beror huvudsakligen på att kostnaderna för bidrag till bredbandsanslutningar beräknas överstiga budget med ca 2 mnkr. I kommunens dokument Underlag till bredbandsstrategi för Habo kommun har en beräkning av kostnaderna för bidrag till bredbandsanslutningar redovisats. Utgångspunkten har varit att 975 hushåll berörs av bidraget. I det alternativ som har legat till grund för kommunens budget antogs anslutningsgraden till 80 procent. Detta innebär en totalkostnad på 7,8 mnkr om det genomsnittliga bidragsbeloppet antas vara 10 tkr. Under perioden 2017 till 2018 har bidrag på 682 tkr betalats ut vilket innebär ett totalt budgetöverskott på tkr för perioden. Under 2019 t o m maj har 1,55 mnkr utbetalts. Enligt den senaste prognosen beräknas den totala utbetalningen i år till 4 mnkr. Efter år 2019 har ca 4,7 mnkr av de totalt anslagna 7,8 mnkr utbetalts. Enligt nuvarande prognos förväntas det totalt utbetalda beloppet för bredbandsbidrag uppgå till ca 8 mnkr. Prognosen är i nivå med det totala beloppet som har beräknats för stöd till bredbandsanslutningar. Habo kommun har inte i regelverket begränsat det totala beloppet som kan betalas ut för bredbandsbidrag. Det är knappast en framkomlig väg att stoppa utbetalningarna av bredbandsbidragen för resten av år 2019 och på så sätt klara budgeten. En rimlig hållning är att storleken av bredbandsbidragen ska vara i nivå med den tidigare beräkningen på 7,8 mnkr. De övriga budgetposterna som arvoden, konsultinsatser och föreningsbidrag är i nuläget svåra att påverka, t ex har konsultinsatserna till stor del redan genomförts, avtal med föreningar har tecknats och i många fall har utbetalningar redan skett. Kommunstyrelsen och kommunledningsförvaltningen administrerar en stor mängd bidrag till organisationer. En översyn av bidragsgivningen kommer att göras med syfte att minska kommunens kostnader. Kommunstyrelsen föreslås visa allmän återhållsamhet med resursanvändningen men orsaken till underskottet för år 2019 bedöms vara svårt att påverka. Att i efterhand förändra reglerna för bredbandsbidrag är inte en framkomlig strategi. POSTADRESS Box HABO BESÖKSADRESS Jönköpingsvägen 19 INTERNETADRESS TELEFON (vx) TELEFAX (vx) E-POST info@habokommun.se

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida Dnr KS19/86 68 Ekonomisk uppföljning för tertial Beslut Kommunfullmäktige godkänner den ekonomiska uppföljningen för tertial , samt beslutar att socialnämnden och kommunstyrelsen får i uppdrag att till kommunstyrelsens sammanträde i september inkomma med en handlingsplan över hur man ska nå en budget i balans. Ärendebeskrivning Ekonomichef Johan Bokinge redogör för tertialuppföljningen och sammanfattningsvis visar prognosen för 2019 ett positivt resultat på 26 miljoner kronor vilket är 10 miljoner bättre än budget. Kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden redovisar underskott om sammanlagt 7,6 miljoner och dessa avvikelser förklaras bland annat av ökade kostnader för bredbandsbidrag och ökade kostnader för införandet av Heltid som norm. Johan Bokinge påpekar att om inga åtgärder vidtas kommer inte något av fullmäktiges mål om God ekonomisk hushållning att uppnås Målsättningarna är dock ambitiösa och kommunens resultat ligger nära måluppfyllelse. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ska godkänna den ekonomiska uppföljningen för tertial , samt att socialnämnden och kommunstyrelsen får i uppdrag att till kommunstyrelsens sammanträde i september inkomma med en handlingsplan över hur man ska nå en budget i balans (KS ). Kommunfullmäktiges behandling Susanne Wahlström (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till: Ekonomichefen Socialnämnden Justeras Expedierats

6 Ärende 5 6

7 7

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida Dnr KS19/ Angående borgensförbindelse, regressavtal och avtal om medlemmars ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Habo kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 16 augusti 2001 ( Borgensförbindelsen ), vari Habo kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) ( Kommuninvest ) förpliktelser, alltjämt gäller samt att Kommuninvest äger företräda Habo kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer. att Habo kommun bekräftar att regressavtalet undertecknat av Habo kommun den 8 september 2011, vari det inbördes ansvaret mellan Kommuninvests medlemmar regleras för det fall Kommuninvests borgenärer skulle framställa anspråk gentemot någon eller några av medlemmarna enligt Borgensförbindelsen, alltjämt gäller. att Habo kommun bekräftar att garantiavtalet undertecknat av Habo kommun den 8 september 2011, vari Habo kommuns ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat regleras, alltjämt gäller. att utse kommunstyrelsens ordförande Susanne Wahlström och ekonomichef Johan Bokinge att för kommunens räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut. Ärendebeskrivning Kommuninvest Ekonomisk förenings upplånings- och utlåningsverksamhet bedrivs i det av Föreningen helägda dotterbolaget Kommuninvest i Sverige AB (publ) ( Kommuninvest ). För att Kommuninvest i sin upplåning ska få bästa möjliga kreditvillkor på lånemarknaden återfinns i Föreningens stadgar som villkor för medlemskap, att samtliga medlemmar enligt separat tecknad borgensförbindelse ska ansvara solidariskt såsom för egen skuld för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Samtliga medlemmar har tecknat borgensförbindelse. Habo kommun utfärdade sin borgensförbindelse den 16 augusti 2001 och har bekräftat densamma genom beslut av fullmäktige den 25 november Samtliga kommunala borgensförbindelser förvaras hos Kommuninvest. Vid Kommuninvests upptagande av lån på lånemarknaden presenteras borgensförbindelserna för långivaren. I den praktiska hanteringen vid företeende av Justeras Expedierats

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida borgensförbindelser i samband med Kommuninvests upplåning företräder således Kommuninvestmedlemmarna gentemot långivarna. Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltigt i tio år från den dag då åtagandet ingicks, alternativt från den dag då borgensåtagandet bekräftats genom beslut av fullmäktige. Giltighetstiden för Habo kommuns borgensåtagande kommer således inom kort att löpa ut. Med hänsyn till att borgensförbindelsen utgör ett av villkoren för medlemskap i Föreningen och den betydelse borgensförbindelserna har för Kommuninvests verksamhet är det av mycket stor vikt att Habo kommun innan borgensförbindelsens giltighetstid löper ut på nytt fattar ett beslut i fullmäktige, på det sätt som anges nedan, som bekräftar att borgensförbindelsen alltjämt är gällande, samt därefter undertecknar en separat sådan bekräftelse av borgensförbindelsen. När detta har skett har borgensåtagandet förlängts ytterligare en tioårsperiod. Samtliga medlemmar har, utöver borgensförbindelsen, tecknat ett separat regressavtal ( Regressavtalet ) med Kommuninvest samt ett avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat ( Garantiavtalet ). Även dessa avtal är av avgörande betydelse för medlemskap i Föreningen samt av stor vikt för Kommuninvests verksamhet. Habo kommun undertecknade Regressavtalet den 8 september 2011 och Garantiavtalet den 8 september Även dessa avtal riskerar att bli ogiltiga efter tio år och måste därför, inom denna tid, bekräftas i enlighet med vad som ovan angivits för borgensförbindelsen. För att underlätta för medlemmarna har beslutats att tillämpa ett gemensamt förfarande för samtliga bekräftelser och att Regressavtalet och Garantiavtalet således ska bekräftas i samband med borgensförbindelsen. På så sätt måste endast en bekräftelse göras, som omfattar såväl borgensförbindelsen som avtalen ( Bekräftelsen ). Kommunens andel av skulder/åtagande uppgick till 724,2 miljoner kronor och andelen av tillgångarna var 728,8 miljoner kronor. Justeras Expedierats

10 10 Örebro Habo kommun Johan Bokinge Jönköpingsvägen Habo Angående borgensförbindelse, regressavtal och avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat Vi skriver till dig som kontaktperson för Habo kommun som är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening ( Föreningen ). Föreningens upplånings- och utlåningsverksamhet bedrivs i det av Föreningen helägda dotterbolaget Kommuninvest i Sverige AB (publ) ( Kommuninvest ). För att Kommuninvest i sin upplåning ska få bästa möjliga kreditvillkor på lånemarknaden återfinns i Föreningens stadgar som villkor för medlemskap, att samtliga medlemmar enligt separat tecknad borgensförbindelse ska ansvara solidariskt såsom för egen skuld för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Samtliga medlemmar har tecknat borgensförbindelse. Habo kommun utfärdade sin borgensförbindelse den 16 augusti 2001 och har bekräftat densamma genom beslut av fullmäktige den 25 november Samtliga kommunala borgensförbindelser förvaras hos Kommuninvest. Vid Kommuninvests upptagande av lån på lånemarknaden presenteras borgensförbindelserna för långivaren. I den praktiska hanteringen vid företeende av borgensförbindelser i samband med Kommuninvests upplåning företräder således Kommuninvest medlemmarna gentemot långivarna. Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltigt i tio år från den dag då åtagandet ingicks, alternativt från den dag då borgensåtagandet bekräftats genom beslut av fullmäktige. Giltighetstiden för Habo kommuns borgensåtagande kommer således inom kort att löpa ut. Med hänsyn till att borgensförbindelsen utgör ett av villkoren för medlemskap i Föreningen och den betydelse borgensförbindelserna har för Kommuninvests verksamhet är det av mycket stor vikt att Habo kommun innan borgensförbindelsens giltighetstid löper ut på nytt fattar ett beslut i fullmäktige, på det sätt som anges nedan, som bekräftar att borgensförbindelsen alltjämt är gällande, samt därefter undertecknar en separat sådan bekräftelse av borgensförbindelsen. När detta har skett har borgensåtagandet förlängts ytterligare en tioårsperiod. Kommuninvest i Sverige AB (publ). Org nr: Styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Ekonomisk förening. Org nr: Styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Fastighets AB. Org nr: Styrelsens säte: Örebro Postadress: Box 124, Örebro Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2 Tel: Fax: E-post: jens.larsson@kommuninvest.se Internet:

11 11 Svenska kommuner, landsting och regioner i samverkan Samtliga medlemmar har, utöver borgensförbindelsen, tecknat ett separat regressavtal ( Regressavtalet ) med Kommuninvest samt ett avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat ( Garantiavtalet ). Även dessa avtal är av avgörande betydelse för medlemskap i Föreningen samt av stor vikt för Kommuninvests verksamhet. Habo kommun undertecknade Regressavtalet den 8 september 2011 och Garantiavtalet den 8 september Även dessa avtal riskerar att bli ogiltiga efter tio år och måste därför, inom denna tid, bekräftas i enlighet med vad som ovan angivits för borgensförbindelsen. För att underlätta för medlemmarna har beslutats att tillämpa ett gemensamt förfarande för samtliga bekräftelser och att Regressavtalet och Garantiavtalet således ska bekräftas i samband med borgensförbindelsen. På så sätt måste endast en bekräftelse göras, som omfattar såväl borgensförbindelsen som avtalen ( Bekräftelsen ). En checklista har upprättats över åtgärder som ska vidtas vid tecknandet av Bekräftelsen. För att enhetlighet i dokumentationen för samtliga medlemmar (i dagsläget 288 st) ska uppnås är det viktigt att samtliga medlemmar följer checklistan. Habo kommun ska vidta följande åtgärder. 1. Fullmäktige ska fatta ett beslut med följande lydelse: Fullmäktige beslutar Att Habo kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 16 augusti 2001 ( Borgensförbindelsen ), vari Habo kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) ( Kommuninvest ) förpliktelser, alltjämt gäller samt att Kommuninvest äger företräda Habo kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer. Att Habo kommun bekräftar att regressavtalet undertecknat av Habo kommun den 8 september 2011, vari det inbördes ansvaret mellan Kommuninvests medlemmar regleras för det fall Kommuninvests borgenärer skulle framställa anspråk gentemot någon eller några av medlemmarna enligt Borgensförbindelsen, alltjämt gäller. Att Habo kommun bekräftar att garantiavtalet undertecknat av Habo kommun den 8 september 2011, vari Habo kommuns ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat regleras, alltjämt gäller. Att utse [NN] och [NN] att för kommunens räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut. 2. Protokoll från fullmäktiges möte (innehållande beslutet om att bekräfta ingången Borgensförbindelse, Regressavtalet samt Garantiavtalet) ska anslås på kommunens anslagstavla i enlighet med reglerna i kommunallagen.

12 12 Svenska kommuner, landsting och regioner i samverkan Observera att vad gäller anslagsbevis på en fysisk anslagstavla måste justeringen av protokollet ha anslagits tre veckor från uppsättandet, dvs. 3 veckor + 1 dag räknat med dagen då det sattes upp. Som tumregel gäller att om protokollet exempelvis anslås en måndag ska det tas ned en tisdag. Beträffande digitala anslag måste anslaget sitta uppe 3 hela veckor räknat med dagen då det sattes upp. Observera dock att förlängning av anslagstiden måste ske då sista dagen i fristen infaller på en lördag, en allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton. Kontakta gärna Advokatfirman Lindahl (kontaktuppgifter nedan) om ni har några frågor med anledning av detta. 3. När anslagstiden löpt ut ska lagakraftsbevis begäras från förvaltningsrätten i Jönköping. 4. När fullmäktiges beslut vunnit laga kraft ska slutligen Bekräftelsen undertecknas av de två företrädare för Habo kommun som fullmäktige bemyndigat i sitt beslut. För det fall företrädare inte namngivits i beslutet, och bemyndigandet endast avser innehavaren av viss befattning, ska till Bekräftelsen bifogas underlag som visar att företrädaren innehade ifrågavarande befattning vid tiden för undertecknandet. 5. Habo kommun ska därefter till Advokatfirman Lindahl översända följande: A) Lagakraftvunnet protokoll Kopia av lagakraftvunnet protokoll med fullmäktiges beslut enligt punkten 1 ovan (inklusive anslagsbevis och lagakraftbevis). B) Bekräftelsen i original (samt i förekommande fall, underlag enligt punkt 4) Kommuninvest önskar att undertecknad Bekräftelse tillställs Advokatfirman Lindahl senast den 31 maj Vi har uppdragit åt Advokatfirman Lindahl att biträda oss i arbetet rörande borgensbekräftelserna och vid frågor rörande dessa ber vi er därför att kontakta Victoria Bromark på Advokatfirman Lindahl via telefon eller via e-post victoria.bromark@lindahl.se. Handlingar skickas till: Advokatfirman Lindahl Box Örebro Med vänlig hälsning Jens Larsson Chefsjurist KOMMUNINVEST I SVERIGE AB (PUBL) v4

13 13 Svenska kommuner, landsting och regioner i samverkan Bekräftelse av borgensförbindelse, regressavtal och avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat samt fullmakt att kommunicera borgensförbindelse Härmed bekräftas - att ingången borgensförbindelse av den 16 augusti 2010 ( Borgensförbindelsen ), vari Habo kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) ( Kommuninvest ) förpliktelser, alltjämt gäller; - att Kommuninvest äger företräda Habo kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests borgenärer och blivande borgenärer; - att regressavtalet undertecknat av Habo kommun den 8 september 2011, vari det inbördes ansvaret mellan Kommuninvests medlemmar regleras för det fall Kommuninvests borgenärer skulle framställa anspråk gentemot någon eller några av medlemmarna enligt Borgensförbindelsen, alltjämt gäller; samt - att garantiavtalet undertecknat av Habo kommun den 8 september 2011, vari Habo kommuns ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat regleras, alltjämt gäller. Ort Datum För Habo kommun Företrädare för kommunen enligt beslut Namnförtydligande Företrädare för kommunen enligt beslut Namnförtydligande

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 31 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida Dnr KS19/ Policy för representation och regler för att undvika mutor och korruption komplettering Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta kompletteringen i Policy för representation och regler för att undvika mutor och korruption. Ärendebeskrivning Allmänhetens förtroende är av största betydelse för alla företrädare för Habo kommun. Kommunen hanterar invånarnas skattemedel och med det följer ett särskilt ansvar att alla berörda utför sitt uppdrag och arbete med omdöme samt följer gällande lagar, regler och avtal. Kommunfullmäktige beslutade därför den 25 januari 2018 om en policy för detta. Policyn kompletteras nu med regler för att undvika mutor och korruption. Justeras Expedierats

32 32 Policy för representation och regler för att undvika mutor och korruption Detta dokument är antaget av kommunfullmäktige den xx xx 2019 x

33 33 Policy för representation och regler för att undvika mutor och korruption Allmänna utgångspunkter Allmänhetens förtroende är av största betydelse för alla företrädare för Habo kommun. Utöver att alla anställa och förtroendevalda inom kommunen ska följa detta styrdokument förväntas att berörda agerar på ett etiskt försvarbart sätt. En förutsättning för att invånarna i Habo kommun ska ha förtroende för oss som arbetar inom kommunen är att vi utför vårt arbete med omdöme och att vi följer gällande lagar, regler och avtal. Representation kan antingen vara extern eller intern. Extern representation riktar sig utåt och syftar till att inleda eller utveckla förbindelser som är viktiga för verksamheten eller är ett led i kommunens marknadsföring och näringslivsfrämjande åtgärder. Intern representation riktar sig mot kommuns personal och förtroendevalda och har främst karaktär av personalfrämjande åtgärder. Representation är ett uttryck för sedvanlig gästfrihet. Representation ska vara måttfull, ske kostnadsmedvetet och med klar målinriktning. Nyttan med varje representationstillfälle ska för den enskilde medarbetaren, och ytterst för kommunen, vara tydlig. All representation ska ha ett direkt samband med kommunens verksamhet. Kravet gäller både tidpunkt och plats för representationen och de personer representationen omfattar. Korruption kan definieras som någon som använder sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning. En form av korruption är givande och tagande av muta eller annan otillbörlig belöning. Korruption är en allvarlig förseelse som undergräver förtroendet för hela den kommunala organisationen. Riktlinjer för representation, personalförmåner och undvikande av mutor och korruption Representation och personalförmåner Riktlinjernas omfattning Riktlinjerna omfattar anställda och förtroendevalda i Habo kommuns nämnder och förvaltningar. Kommunens helägda bolag ska verka för att riktlinjerna efterföljs i tillämpliga delar. Riktlinjerna gäller såväl innanför som utanför Sveriges gränser. Extern representation Extern representation riktar sig till utomstående organisationer, företag och enskilda personer i syfte att skapa, bibehålla eller avsluta goda relationer. Extern representation ska ha ett direkt samband med och vara till nytta för verksamheten. Försiktighet ska iakttas vid återkommande representation mot en och samma person eller grupp av personer. Gåvor av enklare slag får lämnas i samband med extern representation. Representation i samband med pågående upphandling får inte förekomma. Representation får inte förekomma i samband med myndighetsutövning. Alkohol vid extern representation Alla som representerar Habo kommun har ett särskilt ansvar och förväntas visa gott omdöme vid utövandet. Måttfullhet ska iakttas vid representationsmåltider. Detta gäller särskilt bruk av alkohol. Servering av alkohol kan i enstaka fall medges i samband med att internationella gäster besöker kommunen. Alkoholfria alternativ ska alltid erbjudas. Det är kommunstyrelsens presidium som beslutar om servering av alkoholhaltiga drycker. Intern representation Intern representation riktar sig till den egna verksamheten och mot kommunens personal eller dess förtroendevalda. Representationen är intern när samtliga deltagare är anställda inom eller förtroendevalda i kommunen. Intern representation ska ha som mål att skapa ett trivsamt

34 34 arbetsklimat för goda arbetsresultat i den egna verksamheten. Intern representation omfattar även representation mellan Habo kommuns olika verksamheter. Exempel på tillåten intern representation inom Habo kommun Personalfest här ska skatteverkets beloppsramar för avdragsrätt efterföljas. Informationsmöten där hela personalen eller avdelningen samlas och det informeras om något som inte hör till det löpande arbetet. Det kan gälla organisationsförändringar, pesonalfrågor eller andra frågor som arbetsgivaren vill nå ut med till sin personal. Här ska finnas en agenda med program eller dagordning där syftet och innehåll framgår, samt uppgift om deltagare och eventuell inbjudan. Informationsmöten, där representation ingår, får inte hållas regelbundet med kortare mellanrum. Exempel på ej tillåten intern representation Förtäring vid regelbundet återkommande möten som gäller information om eller planering av det löpande arbetet, t ex arbetsplatsträffar. Eventuell förtäring tillsammans med arbetskamraterna i anslutning till sådana möten ska bekostas av den anställde. Interna arbetsluncher. Alkohol vid intern representation Habo kommun är en drogfri arbetsplats. Vid intern representation är endast alkoholfria drycker tillåtna som måltidsdryck. Interna kurser, konferenser och liknande arrangemang Vid interna kurser, planeringskonferenser och liknande arrangemang är det tillåtet för arbetsgivaren att bekosta måltider. För att måltidskostnaderna eller övriga kostnader i dessa sammanhang inte ska bli föremål för förmånsbeskattning hos den anställde ska dock samtliga villkor nedan uppfyllas: Sammankomsten ska vara intern. Sammankomsten ska ha en varaktighet på högst tre dagar. Det ska inte vara fråga om regelbundet återkommande möten med korta mellanrum. Måltidsarrangemangen ska vara gemensamma. Sammankomsten ska omfatta minst sex timmars effektivt arbete per dag, jämt fördelade på 30 timmar under en vecka. Inslaget av nöje/rekreation får inte vara för omfattande. Fullständigt program ska upprättas och bifogas redovisningsunderlaget. Om mötet är förlagt till normalt ledig dag gäller tidskravet som om dagen var en arbetsdag. Interna kurser, konferenser och liknande arrangemang ska alltid vara måttfulla, ske kostnadsmedvetet och med klar målinriktning där nyttan för verksamheten vid varje tillfälle är tydlig. Trivselfrämjande åtgärder förfriskningar och enklare förtäring Trivselfrämjande åtgärder är tillåtet vid enstaka tillfällen. Förfriskning och annan enklare förtäring i samband med arbete anses inte vara intern representation. Med förfriskningar och annan enklare förtäring avses t ex kaffe med bulle, smörgås, sallad och frukt. Kostnaderna för förfriskningar och enklare förtäring är inte föremål för förmånsbeskattning hos den anställde. Exempel på situationer då trivselfrämjande åtgärder är tillåtna är avtackningar och uppvaktningar. Mutor och korruption Lagreglerna Bestämmelserna om mutbrott återfinns i brottsbalken, 10 kap. 5a-5e. Tagande av muta (kalllades tidigare mutbrott) begås när en förtroendevald eller anställd för sin egen eller för någon annans räkning tar emot en muta eller annan otillbörlig förmån för sin tjänsteutövning. Att en person begär en muta eller låter sig bli utlovad en muta är också ett brott. Med uttrycket låter sig bli utlovad avses att mottagaren uttryckligen accepterar ett löfte om muta. Även underlåtenhet från mottagarens sida att avböja löftet kan utgöra ett fullbordat brott, i de fall löftet uppfattas som allvarligt menat. Givande av muta (kallades tidigare bestickning) är att lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån till förtroendevald eller anställd. Att acceptera en begäran från en förtroendevald

35 eller anställd om att få en otillbörlig förmån är också givande av muta. Handel med inflytande innebär att det även är förbjudet att någon - i annat fall än som avses med bestämmelserna om tagande av muta och givande av muta - tar emot, godtar ett löfte om eller begär respektive lämnar, utlovar eller erbjuder någon en otillbörlig förmån för att påverka en tredje persons beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling. I detta fall finns minst tre aktörer, den som ger en muta, den som tar emot den för att påverka en annan person att fatta ett visst beslut eller åtgärd och den som blir påverkad. En förmån har i allmänhet ekonomiskt värde, t ex penninggåvor, rabatter, krediter. Även förmåner av ickemateriell art t ex ordensutmärkelser eller förordande till en tjänst kan utgöra förmåner i lagens mening, i vart fall så länge förmånen kan anses otillbörlig, Varje förmån som mottas för tjänsteutövning är givetvis inte brottslig, men det kan sägas att det alltid är otillbörligt att ta emot något som är ägnat att framkalla en tacksamhetsskuld eller gör att mottagaren blir ekonomiskt beroende. För att belöningen, förmånen eller gåvan ska anses som en muta krävs att den är otillbörlig. Någon definition om vad som menas med otillbörligt finns inte i lagtexten utan bestäms efter en samlad bedömning av alla omständigheter i det enskilda fallet. Generellt sett är det allvarligare att försöka påverka en person som arbetar i den offentliga sektorn. Det hjälper inte att mottagaren kan påvisa att hon/han inte låtit sig påverkas av förmånen. För att bedöma om en mottagen gåva eller förmån är otillbörlig bör man dels beakta vem som får gåvan/förmånen, dels värdet. Habo kommuns regelverk kring undvikande av mutor och korruption Allmänt Ett bra sätt att undvika svåra gränsdragningsproblem är naturligtvis att helt undvika att ta emot gåvor och förmåner. Regeln är således att vi aldrig personligen ska ta emot någon form av belöning för vår tjänsteutövning från leverantör eller annan annat än i enlighet med dessa regler. I de följande punkterna beskrivs några situationer där frågor om mutor kan aktualiseras. Observera dock att det endast är typiska exempel och inte en uttömmande lista. 35 Måltider och julluncher Som förtroendevald eller anställd ska man alltid tacka nej till att bjudas på måltider av utomstående om inte måltiden har ett naturligt samband med uppdraget och är av enklare slag samt inte förekommer allt för frekvent. Ett sådant samband kan finnas om den anställde har till uppgift att skapa eller behålla affärskontakter; om t ex en byggherre eller entreprenör vill visa ett i sammanhanget relevant projekt och bjuda på en enklare måltid är detta normalt tillåtet. Försiktighet ska dock iakttas om en och samma person eller grupp av personer ofta bjuder på lunch. Kundträffar Om ett utomstående företag som kommunen handlar med bjuder på en kundträff är det normalt tillåtet att delta om syftet med träffen är att utbyta information. Om det vid träffen bjuds på enklare förtäring innebär det inte att kundträffen därmed blir en muta. Det är dock viktigt att huvudsyftet är att ge information, inte vara en nöjestillställning. Beslut om vem som får delta i en kundträff tas alltid av närmast högre chef. Studieresor, kurser och seminarier Enligt vad som framgår av förarbetena till mutlagstiftningen anses det som otillbörligt om en anställd i offentlig sektor bjuds på en studieresa som omfattar mer än en dag. För att vara tillbörlig måste en resa/ kurs/seminarium vara seriöst upplagd och ovidkommande nöjesarrangemang får i princip inte förekomma. Närmast överordnade chef beslutar vem som får delta. Gåvor I princip ska gåvor aldrig tas emot från utomstående. Det är alltid förbjudet att ta emot kontanter. Enklare gåvor i samband med helgdagar som jul eller påsk kan accepteras om gåvan kan fördelas till alla anställda på en enhet, avdelning eller förvaltningen, t ex att juleller påskgodis ställs ut i fikarummet. Gåvor som av hävd brukar ges till lärare och annan personal på förskolor och skolor vid terminsslut är dock tillåtna så länge det gäller gåvor av enklare slag. Som ett riktmärke gäller att tillåtna gåvor inte får vara värda mer än 1 % av prisbasbeloppet. Observera att beloppsgränsen inte är absolut så till vida att en gåva kan vara att anse som otillbörlig även om värdet av gåvan är ringa. Tjänster En muta kan även bestå i sidoleveranser av varor och tjänster från en leverantör eller annan utomstående, t ex reparation av bil eller hus. Detta är aldrig tillåtet.

36 Förmån och gåva i testamente Anställda inom vårdområdet kan bli särskilt utsatta för att vårdtagaren vill ge belöning för ett gott utfört arbete. På detta område gäller nolltolerans. För att upprätthålla kravet på lika vård och lika bemötande inom omsorgen, måste personalen omedelbart säga ifrån vid sådana tillfällen. Det är inte heller godtagbart att en vårdtagare testamenterar egendom till anställda. Om en vårdare får veta att en vårdtagare tänker testamentera egendom till honom eller henne så ska vårdaren omedelbart klargöra för testatorn (vårdtagaren) att han eller hon inte får ta emot förordnandet. Den anställde bör avhålla sig från varje handlande som av testatorn kan uppfattas som ett samtycke till förordnandet. Ett tips är att den anställde berättar för sin närmaste chef att hon eller han tackat nej till ett förordnande och ber chefen dokumentera detta. 36 Rabatter och lån Det är inte tillåtet att ta emot rabatter, följderbjudanden eller lån som inte riktar sig till samtliga anställda i kommunen. Rabatter inom ramen för en personalförening kan dock inte betraktas som otillbörliga, så länge alla anställda i kommunen har möjlighet att delta i föreningen. Övriga erbjudanden, events, bonuspoäng m.m. Det kan förekomma att förtroendevalda eller anställda i kommunen får erbjudanden i tjänsten om att fritt eller till subventionerat pris delta i olika events på fritiden. Det kan vara fråga om att resa, att låna en sportstuga/segelbåt eller aktiviteter som t ex golftävlingar och biobesök. Det är inte tillåtet att acceptera sådana erbjudanden. Eventuella biljetter som skickats med erbjudandet ska återsändas till avsändaren. Olika slags bonuserbjudanden såsom flygbonuspoäng för tjänsteresor och liknande tillfaller arbetsgivaren och ska endast användas i tjänsten.

37 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 37 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida Dnr KS19/ Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Habo Energi AB:s verksamhet inte har varit i strid med det kommunala ändamålet eller de kommunala befogenheterna. Ärendebeskrivning I kommunallagen 6 kap. 1a anges att kommunstyrelsen årligen ska ta ställning till om den verksamhet som de kommunala bolagen har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenligt med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om kommunstyrelsen finner att så inte är fallet ska förslag om nödvändiga åtgärder lämnas till kommunfullmäktige. Beslutet skickas till: Habo Energi AB Justeras Expedierats

38 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 44 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida Dnr KS19/ Lokaler för funktionshinderomsorgen Förslag till beslut Kommunstyrelsen uppdrar åt tekniska förvaltningen att möjliggöra för byggnation av ny gruppbostad som behöver vara klar för inflyttning senast 2022/2023 samt att i nära samarbete med socialförvaltningen ta fram lämpliga lokaler för daglig verksamhet. Ärendebeskrivning Socialnämnden har föreslagit kommunstyrelsen att uppdra åt tekniska förvaltningen att möjliggöra för byggnation av ny gruppbostad som behöver vara klar för inflyttning senast 2022/2023 samt att i nära samarbete med socialförvaltningen ta fram lämpliga lokaler för daglig verksamhet (SN ). Bakgrunden är att funktionshinderomsorgen i Habo kommun står inför stora utmaningar med en växande befolkning. Fler barn och vuxna med funktionsnedsättningar flyttar till Habo och behovet av insatser i form av personlig assistans, boende med särskild service och korttidsvistelse till barn och unga har ökat. Budgeten för funktionshinderomsorgen har därför anpassats efter de ökade behoven de senaste åren. En utredning av funktionshinderomsorgen gjordes av extern konsult under Utredarna konstaterar i utredningen att ett framtida behov av bostäder för personer med intellektuell funktionsnedsättning kommer att öka samt att insatsen daglig verksamhet kommer att beviljas till fler personer under kommande år. Socialförvaltningen har gjort en behovsinventering med sikte på perioden Eftersom tiden för projektering och byggnation av ny gruppbostad är lång och sträcker sig över flera år från start tills inflyttning kan ske, ser förvaltningen att det är angeläget att den processen startar under Det är även angeläget att söka lokaler för daglig verksamhet där behovet är stort redan Justeras Expedierats

45 PROTOKOLLSUTDRAG 45 Socialnämnden Sammanträdesdatum Sida Dnr SN19/72 56 Lokaler för funktionshinderomsorgen Beslut Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen att ta del av den gjorda inventeringen av lokalbehov för funktionshinderomsorgen. Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen att uppdra åt tekniska förvaltningen att möjliggöra för byggnation av ny gruppbostad som behöver vara klar för inflyttning senast 2022/2023 samt att i nära samarbete med socialförvaltningen ta fram lämpliga lokaler för daglig verksamhet. Ärendebeskrivning Funktionshinderomsorgen i Habo kommun står inför stora utmaningar med en växande befolkning. Fler barn och vuxna med funktionsnedsättningar flyttar till Habo och behovet av insatser i form av personlig assistans, boende med särskild service och korttidsvistelse till barn och unga har ökat. Budgeten för funktionshinderomsorgen har därför anpassats efter de ökade behoven de senaste åren. En utredning av funktionshinderomsorgen gjordes av extern konsult under Utredarna konstaterar i utredningen att ett framtida behov av bostäder för personer med intellektuell funktionsnedsättning kommer att öka samt att insatsen daglig verksamhet kommer att beviljas till fler personer under kommande år. Förvaltningen har gjort en behovsinventering med sikte på perioden Eftersom tiden för projektering och byggnation av ny gruppbostad är lång och sträcker sig över flera år från start tills inflyttning kan ske, ser förvaltningen att det är angeläget att den processen startar under Det är även angeläget att söka lokaler för daglig verksamhet där behovet är stort redan Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justeras Expedierats

46 46

47 47

48 48

49 49

50 50

51 51

52 52

53 53

54 54

55 55

56 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 56 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida Dnr KS19/ Förslag om att inrätta arbetsmarknadsenhet Förslag till beslut Kommunstyrelsen uppdrar till personalenheten att utreda behovet av att inrätta en arbetsmarknadsenhet med beskrivning av för- och nackdelar. Ärendebeskrivning Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen att konsekvensutreda om behov föreligger att inrätta en arbetsmarknadsenhet utefter kommunens speciella behov (SN ). Bakgrunden är att arbetsförmedlingen har omorganiserat sin verksamhet, vilket har resulterat i neddragningar och uppsägning av personal. Hur detta kommer att påverka kommunernas arbete är svårt att veta i nuläget. Integrations- och flyktingenheten har sedan november 2017 arbetat aktivt med arbetsmarknadsfrågor och sedan juli 2018 är en integrationscoach anställd med ansvar för dessa frågor. Integrations- och flyktingenheten har sett en markant positiv skillnad i samverkan med arbetsförmedlingen, planeringar och insatser mot självförsörjning, rehabiliteringsinsatser och antal personer ut i arbete under etableringstiden som är två år och ett år efter att etableringstiden löpt ut. Enligt beräkning kommer det under de närmaste åren ligga på ca individer att arbeta gentemot för Integrations- och flyktingenheten, under etableringen och ett år efteråt, mot självförsörjning. Under våren 2018 skapades en arbetsmarknadsgrupp i Habo kommun där integrationschef, ungdomscoach, företagslots, arbetskonsulent FHO, integrationscoach och projektkoordinator Mötesplats Habo deltar. Flera små egna projekt och jobbmässan har vuxit fram och genomförts av arbetsmarknadsgruppen. I gruppen har ett utvecklande av en arbetsmarknadsenhet och en tydligare samverkan runt arbetsmarknadsfrågor i Habo lyfts fram som något positivt. Individ- och familjeomsorgens vuxengrupp i Habo som arbetar med försörjningsstöd ser i dag att cirka 20 personer har behov av insatser från en arbetsmarknadsenhet för att kunna komma vidare mot självförsörjning, insatser som de inte får i dag. Enligt nationella beräkningar syns att försörjningsstödet kommer att växa hos Sveriges kommuner inom närtid och då Habo kommun ökar i antal invånare så kan vi beräkna att det ökar även här och det är viktigt att vara rustad för att snabbt vända detta. De funktioner som i dag finns i Habo kommun och som skulle kunna samordnas under en Arbetsmarknadsenhet är integrations- och flyktingenheten, funktionshinderomsorgens arbetskonsulent, OSA-laget, Justeras Expedierats

57 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 57 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida Bruk för alla, utbildningsförvaltningens ungdomscoach, Mötesplats Habo och extratjänster men flera finns säkert i kommunen. Socialnämnden skriver att det är viktigt att forma en arbetsmarknadsenhet efter de behov som finns i Habo samt att den är flexibel utefter de förutsättningar den ställs inför. Justeras Expedierats

58 PROTOKOLLSUTDRAG 58 Socialnämnden Sammanträdesdatum Sida Dnr SN19/71 57 Arbetsmarknadsenhet Beslut Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att konsekvensutreda om behov föreligger att inrätta en arbetsmarknadsenhet utefter kommunens speciella behov. Ärendebeskrivning Arbetsförmedlingen har omorganiserat sin verksamhet, vilket har resulterat i neddragningar och uppsägning av personal. Hur detta kommer att påverka kommunernas arbete är svårt att veta i nuläget. I januari 2019 publicerades arbetsmarknadsutredningen (SOU 2019:3) och ett nytt uppdrag till arbetsförmedlingen presenterades i maj Det kan antas att kommunerna kommer att involveras i och få ett större ansvar vad gäller arbetsmarknadsfrågor. De flesta kommuner i Sverige har i dag en arbetsmarknadsenhet/avdelning. Det finns säkert en mängd olika anledningar till att arbetsmarknads enheterna/avdelningarna bildades, då arbetsmarknadspolitiken svängt ofta. Men samlande är att de ser det positiva i en kommunal servicefunktion för att få en större närhet av utbetalning av försörjningsstöd och de insatser som ska leda fram till självförsörjning och rehabilitering och därigenom skapa vinster för individer och familjer genom en bättre ekonomi och lägre kostnad för kommunerna för försörjningsstöd. Men även vinsterna av att samordna och effektivisera de arbetsmarknadsinsatser som redan finns samt samverkan med externa parter har funnits. Integrations - och flyktingenheten har sedan november 2017 arbetat aktivt med arbetsmarknadsfrågor och sedan juli 2018 är en integrationscoach anställd med ansvar för dessa frågor. Integrations - och flyktingenheten har sett en markant positiv skillnad i samverkan med arbetsförmedlingen, planeringar och insatser mot självförsörjning, rehabiliteringsinsatser och antal personer ut i arbete under etableringstiden som är två år och ett år efter att etableringstiden löpt ut. Enligt beräkning kommer det under de närmaste åren ligga på ca individer att arbeta gentemot för Integrations och flyktingenheten, under etableringen och ett år efteråt, mot självförsörjning. Under våren 2018 skapades en arbetsmarknadsgrupp i Habo kommun där integrationschef, ungdomscoach, företagslots, arbetskonsulent FHO, integrationscoach och projektkoordinator Mötesplats Habo deltar. Flera små egna projekt och jobbmässan har vuxit fram och genomförts av arbetsmarknadsgruppen. I gruppen har ett utvecklande av en Justeras Expedierats

59 PROTOKOLLSUTDRAG 59 Socialnämnden Sammanträdesdatum Sida arbetsmarknadsenhet och en tydligare samverkan runt arbetsmarknadsfrågor i Habo lyfts fram som något positivt. Individ - och familjeomsorgens vuxengrupp i Habo som arbetar med försörjningsstöd ser i dag att cirka 20 personer har behov av insatser från en arbetsmarknadsenhet för att kunna komma vidare mot självförsörjning, insatser som de inte får i dag. Enligt nationella beräkningar syns att försörjningsstödet kommer att växa hos Sveriges kommuner inom närtid och då Habo kommun ökar i antal invånare så kan vi beräkna att det ökar även här och det är viktigt att vara rustad för att snabbt vända detta. De funktioner som i dag finns i Habo kommun och som skulle kunna samordnas under en Arbetsmarknadsenhet är integrations - och flyktingenheten, funktionshinderomsorgens arbetskonsulent, OSA-laget, Bruk för alla, utbildningsförvaltningens ungdomscoach, Mötesplats Habo och extratjänster men flera finns säkert i kommunen. Det är viktigt att forma en arbetsmarknadsenhet efter de behov som finns i Habo samt att den är flexibel utefter de förutsättningar den ställs inför. Socialnämndens behandling Lars Elwing (M) yrkar att socialnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att fatta beslut om att konsekvensutreda om behov föreligger att inrätta en arbetsmarknadsenhet utefter kommunens speciella behov. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justeras Expedierats

60 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 60 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida Dnr KS19/ Reglemente för kommunrevisionen Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta reglemente för kommunrevisionen. Ärendebeskrivning Kommunrevisionen har under våren arbetat med att revidera reglementet. Nu gällande reglemente antogs av kommunfullmäktige 2006 (KF 73) och det fanns därför behov av att revidera. Revisionen har genomfört revideringen utifrån Sveriges kommuner och landsting, SKL:s vägledning för revisionsreglemente. Kommunrevisionen godkände föreslagen version av reglemente (2019 REV 6) och föreslår därför kommunfullmäktige att anta detsamma. Justeras Expedierats

61 61

62 62 REGLEMENTE för kommunrevisionen i Habo kommun Beslutat av kommunfullmäktige den XX XX 2019 X Gäller från och med

63 63 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna samt de sakkunniga dessa anlitar (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs i styrelser, nämnder, fullmäktigeberedningar och kommunens företag. Revisionen har en central roll när det gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som kommunen ansvarar för. Den har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Revisionen kan skapa förtroende åt verksamheten, men också vara förmedlare av väsentlig och nödvändig kritik. Med sina insatser kan revisionen också generera bidrag till förbättring och utveckling. Den övergripande revisionsuppgiften i kommunen är att granska om verksamheten följer fullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig uppgift är att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Revisorerna har också uppgiften att granska verksamheten i kommunens företag, genom de lekmannarevisorer och revisorer som fullmäktige utser i företagen. Att vara revisor och lekmannarevisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Revisorerna lämnar varje år en revisionsberättelse till fullmäktige. I revisionsberättelsen redogör revisorerna för resultatet av sin granskning och lämnar ett särskilt utlåtande om de tillstyrker att ansvarsfrihet ska beviljas eller nekas. Revisorerna kan också rikta anmärkningar i sin revisionsberättelse. På motsvarande sätt rapporterar lekmannarevisorer och revisorer i företagen med granskningsrapporter. Revisionens formella reglering 2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdande ägardirektiv för kommunala företag. Den kommunala revisionen regleras i kommunallagen, främst kapitel 12. Lekmannarevisionen regleras i aktiebolagslagen, kapitel 10. Regler för revision finns också i lagstiftning för andra företagsformer t. ex. stiftelselagen. Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. God revisionssed i kommunal verksamhet är de föredömliga och goda principer och tillvägagångssätt som är allmänt vedertagna när kommunal revision utförs. Den goda seden uttrycker grundläggande värden, förhållningssätt och förutsättningar liksom processer, principer och tillvägagångssätt i granskning och bedömning i kommunen och dess kommunala företag. God revisionssed i kommunal verksamhet utgår från den kommunala sektorns förhållanden. Revisionsarbetet i kommunen ska bedrivas med utgångspunkt från den goda sed som senast är uttolkad och uttryckt i skriften God revisionssed i kommunal verksamhet (Sveriges Kommuner och Landsting). 1

64 64 När revisionerna beslutar om sin förvaltning och om jäv gäller i tillämpliga delar också regelverket för beslutsfattande mm i kommunallagen och kommunens nämndreglemente. Revisorerna verkar i övrigt under den lagstiftning som allmänt gäller i offentlig verksamhet tryckfrihetsförordning och offentlighet- och sekretesslag, förvaltningslag, dataskyddsförordningen (GDPR), lagen om offentlig upphandling m fl. Likaså har de att följa kommunövergripande riktlinjer och policies från fullmäktige. Revisorerna granskar verksamhet som i sin tur är reglerad av speciallagstiftning som de behöver vara orienterade om för insikt om hur den styr och påverkar de organ revisorerna granskar. Revisorernas antal och organisation 3 Kommunen har fem revisorer som efter allmänna val utses av fullmäktige för en mandatperiod. Uppdraget är slutfört när revisorerna under det femte året efter valet har avslutat granskningen av det fjärde årets verksamhet och avlämnat revisionsberättelse. Det första året i mandatperioden inleds därför med dubbla grupper revisorer. Om en revisor avgår eller uppdraget på något sätt upphör under mandatperioden förrättar fullmäktige fyllnadsval så snart som möjligt. 4 Revisorerna arbetar samfällt med hela granskningsuppdraget. 5 För granskning av kommungemensamma nämnder kan revisorerna inom sig utse två ordinarie revisorer för den tid de blivit valda som revisorer. 6 Bland kommunens revisorer utser fullmäktige två lekmannarevisorer till kommunens aktiebolag. 7 Fullmäktige väljer för den tid som fullmäktige bestämmer en ordförande och en vice ordförande. Rollen är att vara sammankallande och leda gemensamma sammankomster och sammanträden. Ordförande utses av oppositionen. Revisorernas uppgifter 8 Utöver lagstadgade uppdrag svarar revisorerna för granskningen av till kommunen lämnade donationer. 9 I ärenden som avser och berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 2

65 65 10 Kommunfullmäktige får meddela närmare föreskrifter om granskning av kommungemensamma nämnder. 11 Kommunrevisionen är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i kommunrevisionens verksamhet. Revisionen har samma dataskyddsombud som kommunen i övrigt då frågan samordnas av kommunstyrelsen. 12 Kommunrevisionen utövar tillsyn över kommunstyrelsens arkiv. 13 Kommunrevisionen ansvarar för samordnad upphandling av sakkunniga biträden för kommunal revision samt yrkesrevisorer till de kommunala bolagen. Revisorernas ekonomi och förvaltning 14 Revisorerna gör framställning om budget till kommunfullmäktiges presidium. Fullmäktiges presidium upprättar förslag till budget för revisorernas verksamhet. 15 Respektive bolag svarar för kostnaderna för lekmannarevisorerna i aktiebolagen samt sakkunniga biträden till dessa. 16 För att besluta i ärenden om sin förvaltning och om jäv sammanträder revisorerna enligt de regler som gäller för kommunal nämnd. 17 Granskning av revisorernas ekonomi och förvaltning Revisorernas räkenskaper och förvaltning granskas av fullmäktiges presidium. Revisorerna lämnar de upplysningar och material som begärs för denna granskning. Revisorernas sakkunniga biträden 18 Revisorerna och lekmannarevisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. Vid upphandling tillämpas kommunens upphandlingsregler. Revisorerna och lekmannarevisorerna beslutar själva om upphandling. 19 Bestämmelserna i kommunallagen, aktiebolagslagen och stiftelselagen om revisorernas rätt till upplysningar gäller också de sakkunniga som biträder revisorerna och lekmannarevisorerna. 3

66 66 Revisorernas arbetsformer 20 Ordföranden kallar revisorerna till överläggningar i granskningsarbetet och till sammanträden i ärenden om sin förvaltning och om jäv. Kallelse kan ske genom e-post. Generell stående kallelse får upprättas om där framgår datum och tid samt plats. Till överläggningar/sammanträden får kallas även sakkunniga och andra experter samt förtroendevalda i fullmäktigeberedningar och nämnder. 21 De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll. Ordförande ansvarar för att protokoll upprättas. Protokollet justeras av ordföranden och en annan revisor. Revisorerna kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan revisorerna justerar den. 22 En skrivelse (eller motsvarande) i revisorernas namn i granskningsarbetet fordrar att alla revisorer är eniga om innehållet. Skrivelsen ska undertecknas av ordföranden och av ytterligare en revisor. Revisorernas rapportering 23 Revisionsberättelsen lämnas till fullmäktige vid den tidpunkt som fullmäktige bestämmer. Till revisionsberättelsen fogas en sammanfattande redogörelse för resultatet av revisorernas granskning. Lekmannarevisorernas granskningsrapporter ska lämnas till fullmäktige vid den tidpunkten som fullmäktige bestämmer. 24 Revisorernas utlåtande om delårsrapport ska delges styrelsen innan delårsrapporten ska behandlas i kommunfullmäktige. 25 Löpande rapportering i fullmäktige Revisionens granskningar tillställs ledamöterna i fullmäktige löpande under året. Detta uppfyller kravet i kommunallagen att de sakkunnigas rapporter ska fogas till revisionsberättelsen. I revisionsberättelsen förtecknas de rapporter som förmedlats till fullmäktige och som formellt hör till revisionsberättelsen. Revisorerna och fullmäktige 26 Revisorerna och fullmäktiges presidium har regelbundna överläggningar, minst en gång varje år. Revisorerna närvarar vid fullmäktiges möten för att på fullmäktiges eller revisorernas initiativ informera om revisionen samt svara på frågor. 4

67 67 Revisorernas arkiv 27 För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen och av fullmäktige fastställt arkivreglemente. Reglementets giltighet 28 Reglementet gäller från 2019-XX-XX till dess fullmäktige fattar annat beslut. 3

68 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 68 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida Svar på remiss angående förslag till föreskrifter om hastighetsbegränsning på väg 195 i Jönköpings län Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom kommundirektörens yttrande nedan och översänder det till Trafikverket. Dnr KS19/248 Ärendebeskrivning Trafikverket föreslår nya hastighetsföreskrifter på väg 195 i Jönköpings län och befintlig föreskrift TRVTFS 2011:18 kommer då att upphävas. Väg 195 sträcker sig från väg 26/47 trafikplats Månseryd till Västra Götalands länsgräns vid Henebäcken. Det kompletterande stråket, väg 195, mellan Månseryd/Jönköping och Mölltorp/Karlsborg är en viktig transportled med sin koppling till det funktionellt prioriterade stråket väg 26/47. Vägen har en mycket stor betydelse för arbetspendling mellan Habo och Jönköping och på denna sträcka är vägen sedan 2011 ombyggd till en mötesfri landsväg med mitträcke med högsta tillåtna hastighet på 100 km/timme. Övrig del av väg 195, Habo-Västra Götalands länsgräns, har för närvarande hastighetsbegränsningen 90 km/timme. Det är denna sträcka av vägen som förslaget är att sänka hastigheten från 90 km/timme till 80 km i timmen. Trafikverket konstaterar att hastigheten på andra sidan länsgränsen är 80 kilometer i timmen och att väg 195 inte finns med i planerna för ombyggnad innan år Bakgrunden till förslaget utgår från Trafikverkets uppdrag och arbete med att fortsätta anpassa hastighetsgränserna till vägars säkerhetsstandard. Som ledstjärna finns också nollvisionen som är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige och fastställd genom beslut i riksdagen. Den är ett etiskt förhållningssätt, men utgör också en strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. I nollvisionen slås fast att det är oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv och att trafiksäkerhetsarbetet i dess anda innebär att vägar, gator och fordon ska anpassas till människans förutsättningar så att ingen skadas eller dödas allvarligt i vägtrafiken. Trafikverkets ambition för anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas säkerhetsstandard innebär bland annat att vägar utan mittseparering med måttlig och betydande trafik ska ha en högsta tillåtna hastighetsbegränsning på 80 kilometer i timmen. Kommundirektör Jan Sundman har skrivit ett förslag till yttrande. Yttrande Trots de givna skälen till förslaget, som förstås i sak är omöjliga att argumentera emot, så anser Habo kommun att förslaget inte är Justeras Expedierats

69 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 69 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida okomplicerat. Habo kommuns befolkning växer i en snabb takt och det innebär bland annat att det finns ett stort behov av att prioriteringar görs i kommande regionala planer så att länsväg 195 kan byggas ut till minst en fullstor 2+1 väg från Sjogarpsrondellen i norr till anslutning riksväg 40 i söder. Trafiksituationen är redan idag, speciellt under morgon- och eftermiddagstrafiken, problematisk med långa köer där trafiken stundtals går mycket långsamt. Förutom minskad framkomlighet leder dessa köer också till en minskad trafiksäkerhet och en ökad mängd olyckor. Situationen blir inte bättre av att det efter denna vägsträcka finns mycket korta på- och avfarter som exempelvis Ebbarp/Domsand som det verkligen finns ett behov av att bygga om. När det gäller vägsträckan Habo-länsgränsen, där förslaget föreligger att sänka hastigheten från 90 kilometer i timmen till 80 kilometer i timmen, så ser kommunen framförallt ett behov av ökade satsningar på att öka trafiksäkerheten. Efter vägsträckan finns bland annat kommunens största privata arbetsgivare Fagerhults belysning med över 600 anställda varav många pendlar till arbetet. Vägens framkomlighet är således av största betydelse och åtgärder i form av ökade trafiksäkerhetsåtgärder som exempelvis viltövergångar, viltstängsel och mötesseparering hade varit att föredra framför en sänkning av den tillåtna hastigheten. Justeras Expedierats

70 70 REMISS Ärendenr: Enligt sändlista TRV 2019/53807 Trafikverket Region Syd Stefan Johansson Trafikmiljö Besöksadress: Björkhemsvägen 17, KRISTIANSTAD Telefon: trafikverket.se Direkt: Förslag till nya föreskrifter för väg 195, Jönköpings län Denna remiss gäller förslag till nya föreskrifter för väg 195, Jönköpings län samt upphävande av Trafikverkets föreskrifter (TRVTFS 2011:18) om hastighetsbegränsning på väg 195 i Jönköpings län. Remissen omfattar konsekvensutredning samt förslag till föreskrifter. Remissvar Eventuella synpunkter ska ha kommit in skriftligen senast den 19 september Var vänlig ange Trafikverkets diarienummer TRV 2019/ Frågor eller eventuella synpunkter skickas till: trafikverket@trafikverket.se Stefan Johansson Enhet Trafikmiljö Bilagor Förslag till föreskrifter Konsekvensutredning Sändlista Habo kommun Handelskammaren Jönköpings län Jönköpings kommun Länsstyrelsen i Jönköpings län Motormännen 1(2)

71 Ärendenr: TRV 2019/ NTF Polisregion Öst Regelrådet Region Jönköpings län Riksförbundet Enskilda Vägar Svensk Kollektivtrafik Svenska Naturskyddsföreningen Svenska Taxiförbundet Sveriges Bussföretag Sveriges MotorCyklister Sveriges Åkeriföretag 2(2)

72 Trafikverket 72 Trafikverkets föreskrifter om hastighetsbegränsning på väg 195 i Jönköpings län; TRVTFS : beslutade den Trafikverket föreskriver följande med stöd av 3 kap. 17 fjärde stycket trafikförordningen (1998:1276). I stället för hastighetsbegränsning enligt 3 kap. 17 tredje stycket trafikförordningen (1998:1276) ska den högsta tillåtna hastigheten på väg 195 i Jönköpings län vara enligt följande. Vägsträcka mellan och km/tim väg 26, 47 trafikplats Månseryd väg 1819 cirkulationsplats Habo södra Habo 100 väg 1819 cirkulationsplats Habo södra Habo Västra Götalands länsgräns 80 Dessa föreskrifter träder i kraft den 4 november 2019, då Trafikverkets föreskrifter (TRVTFS 2011:18) om hastighetsbegränsning på väg 195 i Jönköpings län ska upphöra att gälla. På Trafikverkets vägnar LENA ERIXON Mats Sandgren (Verksamhetsområde Planering)

73 TRV 2019/53807 Dokumentdatum Sidor 1(6) 73 Konsekvensutredning till förslag om hastighetsföreskrifter på väg 195, Jönköpings län enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning TMALL 0413 Konsekvensutredning hastighet v 2.0 Bakgrund Trafikverket föreslår nya hastighetsföreskrifter på väg 195 i Jönköpings län och befintlig föreskrift TRVTFS 2011:18 kommer då att upphävas. Väg 195 sträcker sig från väg 26/47 trafikplats Månseryd till Västra Götalands länsgräns vid Henebäcken. Det kompletterande stråket, väg 195, mellan Månseryd/Jönköping och Mölltorp/Karlsborg, är en viktig transportled med sin koppling till det funktionellt prioriterade stråket väg 26/47. Vägen har mycket stor betydelse för arbetspendling mellan Habo och Jönköping och på denna sträcka är vägen sedan 2011 ombyggd till en mötesfri landsväg med mitträcke (s.k. 2+1-väg) med högsta tillåtna hastighet 100 km/tim. Övrig del av väg 195, Habo Västra Götalands länsgräns, har hastighetsbegränsningen 90 km/tim. Vägen har räfflad mittlinje och en vägbredd på 7,5 9 m. Beräknad trafik-mängd år 2025 är ca 3200 fordon/dygn eller mer. Det finns trafiksäkerhetskameror - ATK (Automatisk TrafiksäkerhetsKontroll) utmed sträckan. Väg 195 finns inte med i planerna för ombyggnad innan år I Västra Götaland är högsta tillåtna hastighet 80 km/tim på väg 195. Bakgrunden till förslaget utgår från Trafikverkets uppdrag och arbete med att fortsätta anpassa hastighetsgränserna till vägars säkerhetsstandard. Förslaget var en del i en bred remiss som skickades ut till länsplaneupprättare, kommuner m.fl. under mars-maj Efter det har en revidering skett vad gäller prioritetsordningen av genomförandet av hastighetsöversynen på berörda vägar. Mer information om remissen samt Trafikverkets sammanfattande kommentarer till inkomna remissyttranden: Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige och är fastställd genom beslut i riksdagen. Den är ett etiskt förhållningssätt, men utgör också en strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. I Nollvisionen slås fast att det är oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. Trafiksäkerhetsarbetet i dess anda innebär att vägar, gator och fordon ska anpassas till människans förutsättningar så att ingen på sikt dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken. Ansvaret för säkerheten delas mellan de som utformar och de som använder vägtransportsystemet. Trafikverkets ambition för anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas säkerhetsstandard innebär: att vägar utan mittseparering med måttlig och betydande 1 trafik ska ska ha högsta tillåtna hastighetsbegränsning 80 km/tim att åtgärder för höjda hastighetsgränser genomförs utmed det utpekade funktionellt prioriterade vägnätet att hastighetsförändringen inte leder till överskridande av miljökvalitetsnormen för luftkvalitet att riktvärden för buller inte bör överskridas att anpassningen är motiverad med hänsyn till den transportpolitiska måluppfyllelsen 1 Med måttlig och betydande trafik avses i detta sammanhang vägar med en årsmedeldygnstrafik på 2000 fordon eller mer per dygn år 2025.

74 TRV 2019/53807 Dokumentdatum Sidor 2(6) 74 Referenshastigheten på en väg eller del av väg bestäms av olika faktorer och framgår av Vägars och gators utformning, VGU, som används vid ny- eller ombyggnation. Undantag från VGU kan göras för befintlig väg av trafiksäkerhets-, framkomlighets- eller miljöskäl. Vad är problemet och vad vill Trafikverket uppnå? Delsträcka 2 i förslaget håller inte den standard som krävs för den nuvarande hastighetsbegränsningen 90 km/tim och finns inte med i planerna för ombyggnad innan år 2025 och sänks därför till 80 km/tim. Trafikverket vill med regleringen uppnå att hastighetsbegränsningen ska överensstämma med vägens standard då det med anledning av avsaknad från mötesseparering kan innebära en förhöjd risk för mötesolycka med svårare skadeföljd. 80 km/tim är den maximala hastighetsnivå där två personbilar av högsta säkerhetsstandard klarar en kollision utan alltför allvarliga konsekvenser. Därför sänker vi hastighetsgränsen till 80 km/tim på vägar som saknar fysisk mittseparering och har måttlig eller betydande trafik. Med måttlig och betydande trafik avses i detta sammanhang vägar med 2000 fordon per dygn eller mer år 2025 Utöver detta har även vissa redaktionella ändringar gjorts som inte påverkar föreskriften i sak. Förslag till hastighetsbegränsningar Förslag på hastighetsbegränsningar förändrade eller oförändrade, för hela vägen. # Sträcka Sträckans totala längd (km) Justeringens totala längd (km) Obs. endast den del av delsträckan som inte har annan föreskriven hastighet. Hastighet (km/tim) Ny hastighet (km/tim) 1 Väg 26,47 trafikplats Månseryd väg 1819 cirkulationsplats Habo södra Habo 2 Väg 1819 cirkulationsplats Habo södra Habo Västra Götalands länsgräns Förslaget resulterar i en ökad restid på hela sträckan, för fordon som får framföras i högsta tillåtna hastighet. Restiden ökar teoretiskt med ca 2 minuter. Observera att nedan beskrivna kostnader och konsekvenser utgår från hela föreskriften. TMALL 0413 Konsekvensutredning hastighet v 2.0 Lokala trafikföreskrifter Förslaget gäller endast Trafikverkets hastighetsföreskrifter. Det finns lokala trafikföreskrifter om hastighet och tättbebyggt område utmed vägen som påverkar hastighetsbegränsningen lokalt. Dessa redovisas inte här. Alternativa lösningar Det finns inga alternativa lösningar. Den säkerhetsstandard som sträckan har innebär att de föreslagna hastighetsgränserna måste införas. Att bygga om vägar till mötesfria med mitträcke är en omfattande investering och det görs därför noggranna prioriteringar av vilka vägsträckor som ska byggas om. Väg 195 är en regional väg och det är därmed Region Jönköping i egenskap av länsplaneupprättare som avgör om och när vägen ska prioriteras för en sådan ombyggnad. Vägen finns inte med för ombyggnation i den nuvarande regionala transportplanen för Jönköpings län. I samband med fastställelsebeslutet av nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden , beslutade regeringen att Trafikverket under perioden 2019 till 2022 ska fördela upp till 1 miljard kronor för att samfinansiera de regionala transportplanerna avseende trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet. Regeringen vill på detta sätt stödja och påskynda arbetet med mötessepareringsåtgärder och ökad trafiksäkerhet.

75 TRV 2019/53807 Dokumentdatum Sidor 3(6) 75 Eftersom samfinansieringen avser perioden 2019 till 2022 har det bara varit möjligt för länsplaneupprättare att ansöka för åtgärder som har kommit långt i planläggningsprocessen och ingår i gällande plan. Trafikverket beslutade att bevilja samfinansiering för samtliga ansökningar. I ansökan har länsplaneupprättare även fått ange vilken mötessepareringsåtgärd som frigjorda regionala medel ska användas till. Väg 195 har inte kunnat inrymmas inom dessa ramar Vilka som berörs av regleringen Alla trafikanter som använder den aktuella vägen och andra som vistas i närheten berörs av regleringen. Kostnader och andra konsekvenser Hastighetsförändringen utförs i syfte att förbättra trafiksäkerheten och sträva mot Nollvisionen samt gällande etappmål genom att minska risken för att dödas eller skadas allvarligt. Trafiksäkerhet och miljö är ramvillkor för tillgänglighet, vilket innebär att tillgänglighet inte får leda till dålig trafiksäkerhetsstandard eller stor miljöpåverkan. De kostnader som de föreslagna föreskrifterna resulterar i utgörs till största del av administration (kostnaderna för tillkännagivandet av föreskrifterna såsom sägs i 10 kap. 13 trafikförordningen (1998:1276) ) samt utmärkning (skyltning) av föreskrifterna. Trafiksäkerhet Hastighetssänkningen är en trafiksäkerhetsåtgärd vilket innebär att risken att dödas eller skadas allvarligt utmed vägen kommer att minska. Risken att dödas minskar med cirka % endast genom att sänka hastighetsgränsen från 90 till 80 km/tim. Tillgänglighet Hastighetssänkningen kommer att ge något ökad restid för huvudsakligen persontrafik. Hastighetens påverkan på restid finns att läsa om härhttps:// Restiden på sträckan beräknas öka med ca 50 sekunder/mil för personbilar, bussar och lätta lastbilar. Föreskriftsförslaget kommer i sig inte att innebära en minskad plottrighet för skyltade hastigheter. Det finns dock en ambition att plottrigheten ska minska utmed sträckan genom kompletterande översyn av lokala begränsningar. Sträckan trafikeras av buss i linjetrafik. Konkurrenskraften för buss jämfört med biltrafik blir oförändrad eftersom hastighetssänkningen gäller båda. Föreskriften påverkar inte restiden för tunga lastbilar. TMALL 0413 Konsekvensutredning hastighet v 2.0 Akademisk utvärdering 2 av förändrad tillgänglighet i vägnätet visar att det inte finns en enhetlig bild över effekterna av en tillgänglighetsförändring och att det är viktigt att skilja mellan effekter på kort och lång sikt. En tillgänglighetsförsämring kan leda till både ökad och minskad ekonomisk aktivitet i en region, eftersom det både kan leda till en försämrad arbetsmarknad och till att nya affärsmöjligheter uppstår. Utvärderingen belyser att hastighetssänkningar i många fall ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan vara mer motiverat för att öka trafiksäkerheten än en motsvarande väginvestering för vägar med låga trafikvolymer. Utifrån detta underlag anser Trafikverket att det inte går att beskriva föreskriftens konsekvens på tillgänglighet för person- eller godstransporter mer utförligt än ovan redovisad restidsförändring samt kvalitativa beskrivning. Miljö En hastighetssänkning på 10 km/tim ger en sänkning av bullernivån med 1-2 dba (schablonvärde). Föreskriften innebär minskade utsläpp av växthusgaser. Sammanfattning: 2 Westin, L. et al. (2011) Utvärdering av förändrad tillgänglighet i Vägnätet - En makroanalys. Trafikverket (2017:088)

76 TRV 2019/53807 Dokumentdatum Sidor 4(6) 76 Utifrån ovan redovisade sammantagna konsekvenser bedöms den föreslagna hastighetsförändringen vara välmotiverad. Den nya hastigheten innebär en anpassning till vägens säkerhetsstandard och kommer att ge goda trafiksäkerhetseffekter. Sänkt hastighet ger även positiva miljöeffekter. Trafikverket är medveten om att sänkningen leder till något ökade restider, men det är viktigt att hastigheten överensstämmer med vägens standard. Den tunga lastbilstrafiken kommer inte att påverkas av hastighetssänkningen eftersom den högsta tillåtna hastigheten för den kategorin är 80 km/tim. Överrensstämmelse med EU-rätten Förslaget är av nationell karaktär och överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Ikraftträdande och informationsinsatser Föreskrifterna föreslås träda i kraft den Det bedöms inte finnas behov av att ta särskild hänsyn när det gäller tidpunkten för föreskrifternas ikraftträdande. Det bedöms inte behövas några speciella informationsinsatser. Föreskrifterna kungörs i Svensk trafikföreskriftssamling, STFS som finns i den rikstäckande databasen, RDT. Datum: Stefan Johansson Trafikingenjör Bilagor Kartor TMALL 0413 Konsekvensutredning hastighet v 2.0 Förslag till trafikföreskrift Kartor

77 TRV 2019/53807 Dokumentdatum Sidor 5(6) 77 TMALL 0413 Konsekvensutredning hastighet v 2.0

78 TRV 2019/53807 Dokumentdatum Sidor 6(6) 78 TMALL 0413 Konsekvensutredning hastighet v 2.0

79 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 79 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida Dnr KS19/ Utredning av kollektivtrafikens utmaningar och möjligheter i Habo Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att en arbetsgrupp ska tillsättas som ska bestå av 6 ledamöter; två från majoriteten, två från rödgrön valsamverkan och en vardera från Sverigedemokraterna och Habodemokraterna. Arbetsgruppens ledamöter ska sitta som ledamöter eller ersättare i kommunfullmäktige. Arbetsgruppens ledamöter utses vid kommunfullmäktiges sammanträde i september Bland ledamöterna ska en ordförande och en vice ordförande utses. Inga ersättare ska väljas. Arbetsgruppens uppdrag är att beskriva utmaningarna för kollektivtrafiken i Habo kommun lämna förslag till en utveckling av kollektivtrafiken i de nya bostadsområdena i Habo tätort utreda behovet av och möjligheten till en ringled med busstrafik på Bränningeområdet utreda möjligheten till förbättrad kollektivtrafik på landsbygden Gruppens uppdrag avgränsas till att endast omfatta områden som är utpekade som möjliga bostadsområden i förslag till Översiktsplan Redovisning ska ske senast vid kommunfullmäktiges sammanträde i mars Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade att bifalla en motion från Lars Elwing (M) angående dagens och morgondagens kollektivtrafik i Habo. Motionären yrkande att en grupp skulle tillsättas för att utreda kommande utmaningar för kollektivtrafiken i hela kommunen och se över och lämna förslag till en utveckling av tätortsnära kollektivtrafik till och från de nya kommande bostadsområdena, att möjligheten till någon form av ringled med busstrafik inom Bränningeområdet utreds samt att möjligheter till förbättrat kollektivresande för landsbygdsbefolkningen utreds. I sin motion skriver Lars Elwing att det är vår bestämda övertygelse att en fortsatt expansion av centralorten kommer att ske på områdena Ekeberg, Fiskebäck och Munkaskog, men även i övriga tätorter. Inga av dessa områden finns med i samrådsförslag till Översiktsplan 2040 som framtida bostadsområden, varför gruppen bör koncentrera sin utredning till redan detaljplanelagda områden på t.ex. Bränninge och Kärnekulla, samt till andra områden som finns utpekade i den kommande översiktsplanen. Justeras Expedierats

80 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 80 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida Dnr KS17/ Svar på motion om dagens och morgondagens kollektivtrafik Beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen, men att tillsättande av fullmäktigeberedning ska ske efter valet Ärendebeskrivning Lars Elwing (M) har lämnat in en motion i vilken han skriver att Bränningeområdet, både nya och gamla delen, alltid haft avsaknad av kollektivtrafik på rimligt gångavstånd. Eftersom det är ett starkt tillväxtområde anser Moderaterna i Habo att det erfordras kraftfulla åtgärder för att föreslå förändringar till detta område. Lars Elwing skriver också att han är övertygad om att en fortsatt expansion av centralorten kommer att ske på områdena Ekeberg, Fiskebäck och Munkaskog, men även i övriga tätorter. För att vara en attraktiv bostadsort med bra näringsliv erfordras en väl fungerande kollektivtrafik. Vidare skriver Lars Elwing att nya former av kollektivtrafik kommer se dagens ljus inom några decennier, förmodligen i form av spårbunden eller förarlös trafik. Därför föreslår han - att en fullmäktigeberedning tillsätts för att föreslå och konsekvensutreda kommande utmaningar för kollektivtrafiken i hela kommunen och se över och lämna förslag till en utveckling av tätortsnära kollektivtrafik till och från de nya kommande bostadsområdena (en fullmäktigeberedning är en grupp som får tillsättas av fullmäktige för att bereda ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden som ska avgöras av fullmäktige, en fullmäktigeberedning får inte ges beslutanderätt), - att det utreds någon form av ringled med busstrafik inom Bränningeområdet, och - att det utreds hur kollektivresandet kan förbättras på landsbygden. Det är viktiga frågor som tas upp i motionen. Samtal om kollektivtrafikförsörjningen på Bränningeområdet pågår ständigt mellan kommunen och länstrafiken. Redan 2014 fanns det ett förslag till lösning framme, men tyvärr har länstrafiken sedan dess dragits med ekonomiska problem och utökad kollektivtrafik i Habo har prioriterats ned. Frågan har dock inte blivit mindre aktuell, snarare är behovet än större nu, då området byggs ut ytterligare för varje år som går. Förutom Bränningeområdet så pågår detaljplanering av Kärnekullaområdet, som också kommer behöva kollektivtrafikförsörjas, inte minst för att avlasta redan hårt belastade väg 195. Kommunledningsförvaltningen föreslår att motionen ska bifallas, men att Justeras Expedierats

81 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 81 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida Forts 20 tillsättande av en fullmäktigeberedning sker först efter valet 2018, så att det blir de nya ledamöterna som får arbeta med frågan. Frågan arbetas dock med kontinuerligt hela tiden och som exempel kan nämnas att det inom ramen för det pågående översiktsplanearbetet kommer att utredas var folk bor och vart de åker för att jobba, för att svart på vitt få siffror på var vi bör förlägga våra hållplatser och inom vilka stråk vi har stört chans att öka kollektivtrafiken. Kommunstyrelsen föreslår att motionen ska bifallas, men att tillsättande av fullmäktigeberedning ska ske efter valet 2018 (KS ). Kommunfullmäktiges behandling Lennart Karlsson (-) stödjer motionen och yrkar därmed bifall till kommunstyrelsens förslag. Susanne Wahlström (M) tackar för behandlingen av motionen och har ett tilläggsyrkanden som innebär att utredning av någon form av ringled med busstrafik inom Bränningeområdet ska påbörjas så snart som möjligt. Ordföranden finner att det endast finns kommunstyrelsens förslag, till vilket Susanne Wahlström har lagt ett tilläggsyrkande. Ordföranden ställer först frågan om kommunfullmäktige kan besluta enligt kommunstyrelsens förslag, vilket han finner att kommunfullmäktige gör. Därefter ställer han proposition på om tilläggsyrkandet ska bifallas eller avslås och finner att kommunfullmäktige avslår tilläggsyrkandet. --- Justeras Expedierats

82 82

83 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 83 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida Dnr KS18/ Svar på motion om likabehandlingsprincipen vid bredbandsutbyggnad på landsbygden i Habo Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Ärendebeskrivning Ulf Bertills och Hanna Englund från Centerpartiet har lämnat in en motion angående vad de kallar likabehandlingsprincipen vid bredbandsutbyggnad på landsbygden i Habo. Motionärerna kräver att det ska vara samma kostnad för att ansluta en fastighet till bredbandsnätet oavsett var fastigheten är belägen i kommunen och eftersom det kostar cirka kronor att ansluta en fastighet i centralorten så menar de att samma summa kan accepteras på landsbygden. Kommunstyrelsen behandlade motionen den 10 oktober 2018 och beslutade då att återremittera ärendet till kommunledningsförvaltningen för utredning gällande ersättningsmodellen för markintrång, anslutningsavgifterna och den totala kostnaden för fiberutbyggnadsprojektet ( 140). Kommundirektör Jan Sundman skriver i tjänsteskrivelse daterad att kommunfullmäktige antog en bredbandsstrategi för åren den 27 oktober 2016 KF 110. I strategin framgår att det kommer att krävas mycket omfattande investeringar och ett stort engagemang från bredbandsaktörer, invånare, kommunen, regionen och staten om de uppsatta målsättningarna som staten fastslaget angående bredbandsutbyggnaden skall kunna uppnås. I antagen strategi framgår också att utbyggnad av bredband inte är en primärkommunal angelägenhet och att kommunen inte aktivt ska delta i utbyggnaden av fibernätet. Däremot ska kommunen agera på olika sätt för att skapa möjligheter till en fortsatt utbyggnad via nätoperatörer och exempelvis fiberföreningar. Vissa förutsättningar för kommunens engagemang slås också fast. Bland annat att kommunen ska kunna pröva att ge ett visst ekonomiskt stöd för att förbättra möjligheten till bredband där marknadsförutsättningarna är otillräckliga. Detta har verkställts och det är möjligt att ansöka om ett stöd upp till kronor för kostnader överstigande kronor. Det har kommit många ansökningar under 2019 och under årets första fem månader har drygt kronor utbetalats och prognosen för hela året uppgår till kronor. Totalt har kommunen avsatt kronor för att möjliggöra en bredbandsutbyggnad i områden där marknadsförutsättningarna är lite sämre. Justeras Expedierats

84 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 84 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida I bredbandsstrategin fastslås också, i avsikt att kunna ha en hög utbyggnadstakt samt använda nedlagda resurser på effektivaste sätt, så ska lokala initiativ stimuleras och tätorter prioriteras. Kommunen ska också, med beaktande av gällande lagstiftning om upphandling, neutralitet m.m. samarbeta med nätoperatörer som verkar i kommunen. Arbetssättet för genomförande ska vara att kommunen har en samordnande roll mellan olika aktörer, samordna verksamheter inom bolagskoncernen så att utbyggnaden underlättas, uppmuntra permanentboende och verksamhetsutövare att samverka på olika sätt samt samverka med närliggande kommuner och region samt beakta bredbandsutbyggnaden i översiktsplanearbetet. När det gäller prissättningen av vad en anslutning kostar på olika platser i kommunen torde det dock vara en fråga för de nätoperatörer som är aktiva i kommunen. Då det för närvarande i huvudsak är Habo Energi som bygger ut nätet på landsbygden i Habo så måste det vara bolagets styrelses uppgift och ansvar att utifrån vad bolagets kalkyler visar att fastställa priset så att bolaget klarar av att ha en fortsatt långsiktig hållbar ekonomi. Vid en kontakt med Habo energis VD framgår också att den prissättning som erbjuds kunder på landsbygden idag innebär en stor utmaning och att kalkylen tyvärr inte går ihop sig med dagens förutsättningar om inga ytterligare åtgärder vidtas. Den anslutningsavgift som tillämpas på landsbygden täcker cirka halva kostnaden för anslutningen. En kalkyl avseende stadsnätsverksamhetens långsiktiga ekonomiska utveckling visar att resultatet försämras. När intäkter från anslutningsavgifter succesivt minskar och avskrivningarna ökar kommer olika åtgärder att krävas för att ekonomin ska balansera. Om anslutningsavgifterna exkluderas ur kalkylen så visar verksamheten underskott med drygt kronor redan från år Underskottet beräknas sedan öka till knappt år Något utrymme att minska anslutningsavgifterna finns således inte utan att ytterligare öka det kommunala stödet utöver de kronorna som redan har avsatts Totalt beräknas investeringarna i utbyggnaden av fibernätet att uppgå till knappt kronor för perioden För perioden beräknas investeringsvolymen till kronor. Något utrymme att minska anslutningsavgifterna finns således inte utan att ytterligare öka det kommunala stödet utöver de kronorna som redan har avsatts. Utbyggnadstakten har blivit något försenad beroende på bland annat diskussioner om ersättningar till markägare för markintrång. Habo Energi ger idag ersättningar, enligt bolagets VD, för markintrång när stamledningar dras över privat mark. Ersättningen ges enligt en modell som Jönköpings Energi också använder sig av. Ersättningen kan variera beroende på vilken typ av mark, vägar, gårdar, skog e.tc. som berörs. Om parterna inte kommer överens beslutar lantmäteriet om ersättningen och Justeras Expedierats

85 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 85 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida ibland har lantmäteriet kommit fram till en högre ersättning och ibland en lägre än vad som modellen har visat, dock har skillnaderna inte varit större än maximalt 25 procent. Processerna har gjort att utbyggnaden har fördröjts i vissa fall och kunder som har tecknat avtal har fått vänta på sin anslutning och Habo Energi har förlorat intäkter. Bolaget har därför beslutat att ansöka om ledningsrätt till stamledningar i förväg för att kunna komma fram snabbare då stamledningarna påverkar många kunder. I dagsläget har knappt anslutningar kopplats på och det återstår cirka 900 tills målet i bredbandsstrategin är uppnått. Av dessa 900 är 500 på landsbygden. Kommundirektören föreslår att motionen ska avslås. Arbetsutskottets behandling Hans Jarstig (KD) yrkar bifall till förslaget. Justeras Expedierats

86 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 86 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida Dnr KS18/ Svar på motion om likabehandlingsprincipen vid bredbandsutbyggnad på landsbygden i Habo Beslut Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till kommunledningsförvaltningen för utredning gällande ersättningsmodellen för markintrång, anslutningsavgifterna och den totala kostnaden för fiberutbyggnadsprojektet. Reservationer Susanne Wahlström, Henrik Sporrong Esbjörnsson och Fredrik Wärnbring från Moderaterna reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning Ulf Bertills och Hanna Englund från Centerpartiet har lämnat in en motion angående vad de kallar likabehandlingsprincipen vid bredbandsutbyggnad på landsbygden i Habo. Motionärerna kräver att det ska vara samma kostnad för att ansluta en fastighet till bredbandsnätet oavsett var fastigheten är belägen i kommunen och eftersom det kostar cirka kronor att ansluta en fastighet i centralorten så menar de att samma summa kan accepteras på landsbygden. Kommunfullmäktige har antagit en bredbandsstrategi för åren (KF ). I strategin framgår att det kommer att krävas mycket omfattande investeringar och ett stort engagemang från bredbandsaktörer, invånare, kommunen, regionen och staten om de uppsatta målsättningarna som staten fastslaget angående bredbandsutbyggnaden skall kunna uppnås. I antagen strategi framgår också att utbyggnad av bredband inte är en primärkommunal angelägenhet och att kommunen inte aktivt ska delta i utbyggnaden av fibernätet. Däremot ska kommunen agera på olika sätt för att skapa möjligheter till en fortsatt utbyggnad via nätoperatörer och exempelvis fiberföreningar. Vissa förutsättningar för kommunens engagemang slås också fast. Bland annat att kommunen ska kunna pröva att ge ett visst ekonomiskt stöd för att förbättra möjligheten till bredband där marknadsförutsättningarna är otillräckliga. Detta har verkställts och det är nu möjligt att ansöka om ett stöd upp till kronor för kostnader överstigande kronor. Det fastslås också att för att kunna ha en hög utbyggnadstakt och använda nedlagda resurser på effektivaste sätt så ska lokala initiativ stimuleras och tätorter prioriteras. Kommunen ska också, med beaktande av gällande lagstiftning om upphandling, neutralitet m.m. samarbeta med nätoperatörer som verkar i kommunen. Justeras Expedierats

87 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 87 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida Forts 140 Arbetssättet för genomförande ska vara att kommunen har en samordnande roll mellan olika aktörer, samordna verksamheter inom bolagskoncernen så att utbyggnaden underlättas, uppmuntra permanentboende och verksamhetsutövare att samverka på olika sätt samt samverka med närliggande kommuner och region och beakta bredbandsutbyggnaden i översiktsplanearbetet. Kommunchef Jan Sundman skriver att när det gäller prissättningen av vad en anslutning kostar på olika platser i kommunen torde det dock vara en fråga för de nätoperatörer som är aktiva i kommunen. Då det för närvarande i huvudsak är Habo energi som bygger ut nätet på landsbygden i Habo så måste det vara bolagets styrelses uppgift och ansvar att utifrån vad bolagets kalkyler visar att fastställa priset så att bolaget klarar av att ha en fortsatt långsiktig hållbar ekonomi. Vid en kontakt med Habo energis VD framgår också att den prissättning som erbjuds kunder på landsbygden idag innebär en stor utmaning och förutsätter en lång återbetalningstid innan kalkylen går ihop sig. Arbetsutskottet föreslår att motionen ska avslås (AU ). Kommunstyrelsens behandling Nils-Inge Carlsson (S) yrkar att ärendet ska återremitteras för ytterligare utredning. Lars Davidsson (KD) och Susanne Wahlström yrkar bifall till arbetsutskottets förslag om att motionen ska avslås. Ulf Bertills (C) yrkar att ärendet ska återremitteras för ytterligare utredning gällande ersättningsmodellen för markintrång, anslutningsavgifterna samt den totala kostnaden för fiberutbyggnadsprojektet. Ordföranden finner att det finns förslag om återremittering och ställer därför proposition på om ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde eller om det ska återremitteras. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet. --- Beslutet skickas till: Kommunchef Justeras Expedierats

Borgensförbindelse, regressavtal och avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat till Kommuninvest

Borgensförbindelse, regressavtal och avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat till Kommuninvest SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2018-10-08 10 (31) Ks 337 Borgensförbindelse, regressavtal och avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat till Kommuninvest

Läs mer

DNR: KS2018/396/ (2) Kommunstyrelsen

DNR: KS2018/396/ (2) Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Datum DNR: KS2018/396/03 Sida 2018-06-11 1 (2) Kommunstyrelsen Borgensförbindelse, regressavtal och avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponering avseende derivat KS2018/396/03

Läs mer

KF Ärende 6 Kommuninvest i Sverige AB 2018

KF Ärende 6 Kommuninvest i Sverige AB 2018 KF Ärende 6 Kommuninvest i Sverige AB 2018 Tjänsteskrivelse 1 (4) 2018-07-09 KS 2018-00088 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Christian Westas Angående borgensförbindelse, regressavtal och avtal

Läs mer

Bekräftelse av borgensförbindelse av den 15 november 2004 - Kommuninvest

Bekräftelse av borgensförbindelse av den 15 november 2004 - Kommuninvest KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 24 mars 2014 10 Paragraf Diarienummer KS-2013/1642.185 Bekräftelse av borgensförbindelse av den 15 november 2004 - Kommuninvest Kommunstyrelsens

Läs mer

Policy och riktlinjer för representation och personalförmåner

Policy och riktlinjer för representation och personalförmåner Policy och riktlinjer för representation och personalförmåner Fastställd av kommunfullmäktige 201704-27, 53 Sida 2(8) Innehållsförteckning Policy för representation och personalförmåner... 3 Riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer gällande mutor och bestickning för anställda och förtroendevalda i Täby kommun

Riktlinjer gällande mutor och bestickning för anställda och förtroendevalda i Täby kommun Fastställt av kommunstyrelsen Riktlinjer gällande mutor och bestickning för anställda och förtroendevalda i Täby kommun Allmänt De lagregler om mutor och bestickning som finns omfattar alla anställda och

Läs mer

REGLEMENTE FÖR. Revisionen. Antaget KF

REGLEMENTE FÖR. Revisionen. Antaget KF REGLEMENTE FÖR Revisionen Antaget av Kommunfullmäktige Antaget KF 2019-05-06 74 Giltighetstid Dokumentansvarig Tills vidare Kansli- och kvalitetschef Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer KS

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

Regler. Revisionsreglemente

Regler. Revisionsreglemente Regler Revisionsreglemente 1 Styrdokument Handlingstyp: 2006-12-11 Diarienummer: KS/2006:313 Beslutas av: Fastställelsedatum: 2006-12-11 Dokumentansvarig: Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Kommunfullmäktige

Läs mer

att utse kommunstyrelsens ordförande och kommundirektör att för kommunens räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut.

att utse kommunstyrelsens ordförande och kommundirektör att för kommunens räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut. Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-10-10 168 Förnyelse av avtal med Kommuninvest KS-2016/584 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att Knivsta

Läs mer

Kommunal författningssamling för. Östra Göinge kommun

Kommunal författningssamling för. Östra Göinge kommun Kommunal författningssamling för Östra Göinge kommun Nr 58 Dnr KL 2006/273.003 Antaget av KF 2006-11-16, 6 REVISIONSREGLEMENTE Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

Revisionsreglemente för Marks kommun

Revisionsreglemente för Marks kommun Revisionsreglemente för Marks kommun Revisionens roll och uppdrag 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R Titel REVISIONSREGLEMENTE FÖR MELLERUDS KOMMUN

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R Titel REVISIONSREGLEMENTE FÖR MELLERUDS KOMMUN Ersätter KF 11/96 Utbytt den Sign 1:5 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av

Läs mer

REGLEMENTE REVISIONEN

REGLEMENTE REVISIONEN 1 REGLEMENTE REVISIONEN Antaget av Kommunfullmäktige 2010-11-24 Vårgårda kommun 447 80 VÅRGÅRDA Tel.vx: 0322-600 600 Telefax: 0322-600 960 PG: 99 33-3 Besöksadress: Kungsgatan 45 E-post: kommunen@vargarda.se

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Revisorerna , 76 Rev , 71

Revisorerna , 76 Rev , 71 1 ÅNGE KOMMUN Antaget av fullmäktige Revisorerna 2006-11-27, 76 Rev 2010-12-20, 71 REVISIONSREGLEMENTE Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument REGLEMENTE FÖR REVISORERNA ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: 2019-06-19, 106 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2019-07-01 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:

Läs mer

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2 1 Bil KF 112 Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Surahammars kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Surahammars kommun REGLEMENTE 1 (5) Revisionsreglemente för revisorerna i Surahammars kommun Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-11 88 Dnr 2006.200.003 Gäller fr. o m 2007-01-01 Revisionens roll 1 och lekmannarevisorerna

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Författningssamling BKFS 2010:1 Revisionsreglemente Antaget av kommunfullmäktige 2006-10-16, 87 Reviderat 2010-11-15, 120 Träder i kraft 2010-12-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Kumla kommun

Reglemente för revisorerna i Kumla kommun Reglemente för revisorerna i Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 20 november 2006, 114 1 Revisionens roll Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas

Läs mer

Revisions- reglemente

Revisions- reglemente Revisions- reglemente Antagen av kommunfullmäktige 2018-11-21 145 Innehållsförteckning Revisionens roll... 1 Revisionsuppgiften... 1 Formell reglering för revisionsverksamheten... 1 Organisation... 2 Uppdragstid...

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för att granska och kontrollera

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Revisonsreglemente för Flens kommun

Revisonsreglemente för Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2001:2-007 Revisonsreglemente för Flens kommun Antagen av KF 2001-04-26 31 Reviderat av KF 2006-12-14 117 1 Revisionsreglemente för Flens kommun Revisionens roll 1 Revisorerna

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 3.7

Laholms kommuns författningssamling 3.7 Laholms kommuns författningssamling 3.7 Reglemente för revisorerna i Laholms kommun; antaget av kommunfullmäktige den 26 oktober 2006, 135 1, med ändring den 16 december 2014, 201 2. Revisionens roll 1

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

Reglemente för revisorerna

Reglemente för revisorerna Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m: 2019-01-01 Antagen: KF 227, 2018-12-17 Revisionens uppdrag och formella reglering Roll och uppdrag 1 Revisorerna och de sakkunniga som dessa

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun

Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 3.17 Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun, rev 2015.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 3.17 Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-27, 127 Gäller

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REGION GOTLANDS REVISORER

REGLEMENTE FÖR REGION GOTLANDS REVISORER REGLEMENTE FÖR REGION GOTLANDS REVISORER Antaget av Region Gotland (dåvarande kommunfullmäktige) 1992-05-11. Ändrat 1996-09-16 och 2006-10-16. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen)

Läs mer

Revisionsreglemente Tyresö kommun

Revisionsreglemente Tyresö kommun Datum 2006-08-09 Kommunkansliet Antagen av kommunfullmäktige 06-10-12 57 Revisionsreglemente Tyresö kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. 1 Antaget av kommunfullmäktige 2000-09-13, 182, Dnr: 68/00.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-12-06, 55, Dnr 117/06.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-10-24, 218, Dnr 67/12.003 Reglemente för

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Askersunds kommun

Reglemente för revisorerna i Askersunds kommun Reglemente för revisorerna i Askersunds kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

REGLEMENTE FÖR STAFFANSTORPS KOMMUNS REVISORER

REGLEMENTE FÖR STAFFANSTORPS KOMMUNS REVISORER Författning 1.6 Antagen av kommunstyrelsen 6/17 REGLEMENTE FÖR STAFFANSTORPS KOMMUNS REVISORER Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun

Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-02-02 (Formaliareviderad 2015-09-02) Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen

Läs mer

Policy för representation

Policy för representation Policy för representation Beslutad av kommunfullmäktige den 28 januari 2019, 6/19. DnrKS2015.0551 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Ansvar och ansvarsfördelning... 3 2 Representation... 3 2.1

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun

Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun Dokumenttyp Reglemente Version 2 Dokumentansvarig Kanslichef Senast reviderad 2015-01-26 Fastställd KF 2008-02-28 Diarienummer 2015/31 003 Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp - Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-02-26 24 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning 1...4 1.1 1.2 1.3 2 Allmänt...4 Syfte...

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TJÖRNS KOMMUN. Antaget av kommunfullmäktige , 127

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TJÖRNS KOMMUN. Antaget av kommunfullmäktige , 127 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TJÖRNS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-09, 127 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna, i bolagen, (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Reglemente för Vallentuna kommuns revisorer

Reglemente för Vallentuna kommuns revisorer Reglemente för Vallentuna kommuns revisorer Fastställd av kommunfullmäktige 2006-12-18 82 Reviderad 2003-06-17 80 Reviderad 2018-05-14 68 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen)

Läs mer

Författningssamling. Reglemente för revisorerna i Nässjö kommun

Författningssamling. Reglemente för revisorerna i Nässjö kommun Författningssamling Dokumenttyp Reglemente Beslutsinstans Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2006-11-30 22 Dokumentansvarig Handläggare för parlamentariska nämnden Kommundirektören Gäller för Nässjö kommuns

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för Norrköpings kommuns representation 2014-06-16. KS 2013/1007 ersätter KS-1747/2001

Riktlinje. Riktlinje för Norrköpings kommuns representation 2014-06-16. KS 2013/1007 ersätter KS-1747/2001 Riktlinje 2014-06-16 Riktlinje för Norrköpings kommuns representation KS 2013/1007 ersätter KS-1747/2001 Antagen av kommunfullmäktige den 16 juni 2014. Representation är en viktig del i Norrköpings kommuns

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 06:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 06:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 06:1 Kf 19/2006 Dnr Ks 2012/135 Dnr Ks/K 2006.10322 REVISIONSREGLEMENTE Gäller från den 1 januari 2007. Revisorernas roll 1 Revisorernas uppgift är att

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för representation i Tranemo kommun

RIKTLINJER. Riktlinjer för representation i Tranemo kommun RIKTLINJER Riktlinjer för representation i Tranemo kommun 1 Styrdokument Handlingstyp: Riktlinjer för representation i Tranemo kommun Diarienummer: KS/2013:584 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum:

Läs mer

Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun

Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-12-16 112 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Revisionens formella reglering... 3 Revisorernas antal och organisation... 3

Läs mer

Policy och riktlinjer för representation och personalförmåner

Policy och riktlinjer för representation och personalförmåner Policy och riktlinjer för representation och personalförmåner FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-11-23 Innehållsförteckning 1. Policy för representation och personalförmåner s. 3 2. Riktlinjer för representation

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241

Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241 Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun 2013-09-16 Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241 Revisionens roll... 2 Revisionens formella reglering... 2 Revisorernas antal... 3 Uppdragstid...

Läs mer

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR TILL AFFÄRSETISK POLICY

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR TILL AFFÄRSETISK POLICY TILLÄMPNINGSANVISNINGAR TILL AFFÄRSETISK POLICY Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillämpningsanvisningar till affärsetisk policy Anvisning 2014-06-02 Kommunstyrelse Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

Nytt revisionsreglemente för Eskilstuna kommuns förtroendevalda revisorer

Nytt revisionsreglemente för Eskilstuna kommuns förtroendevalda revisorer Kommunstyrelsen 2018-10-29 Kommunledningskontoret Ledningsstaben KSKF/2018:378 Andreas Lindbom 016-710 54 80 1 (2) Kommunstyrelsen Nytt revisionsreglemente för Eskilstuna kommuns förtroendevalda revisorer

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING HÖGANÄS KOMMUN Ersätter KFS 2001:06 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr 07:06 2007:16 REVISIONSREGLEMENTE Reglemente för revisorerna i Höganäs kommun Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för Norrköpings kommuns representation. Antagen ändrad KS 2018/1406 ersätter KS 2013/1007

Riktlinje. Riktlinje för Norrköpings kommuns representation. Antagen ändrad KS 2018/1406 ersätter KS 2013/1007 Riktlinje Antagen 2014-06-16 ändrad 2019-01-28 Riktlinje för Norrköpings kommuns representation KS 2018/1406 ersätter KS 2013/1007 KOMMUNSTYRELSENS KANSLI 2 (6) Antagen av kommunfullmäktige den 16 juni

Läs mer

Revisionsreglemente för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Revisionsreglemente för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Detta revisionsreglemente speglar relationen mellan s förtroendevalda revisorer (nedan benämnda revisorer) och Göteborgsregionens kommunalförbunds förbundsfullmäktige

Läs mer

REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I LANDSKRONA KOMMUN

REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I LANDSKRONA KOMMUN 1 REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I LANDSKRONA KOMMUN KF 2006-12-18 196 Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Grums kommun

Reglemente för revisorerna i Grums kommun REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRUMS KOMMUN Datum Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad datum Paragraf 14 1(5) Reglemente för revisorerna i Grums kommun 2(5) Reglemente för revisorerna i Grums kommun Revisionens

Läs mer

Reglemente för revisionen Dnr KS Antagen av Kf , 78

Reglemente för revisionen Dnr KS Antagen av Kf , 78 Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige 2015-06-01, 78 Fastställelsedatum: Kommunfullmäktige Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år, 1:a året i mandatperioden Följas upp:

Läs mer

Reglemente för Umeå kommuns revisorer

Reglemente för Umeå kommuns revisorer Reglemente för Umeå kommuns revisorer Dokumenttyp: Reglemente Dokumentansvarig: Kommunledningsstaben Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2016-12-19 DNR: KS-2016/00834 Revisionens roll Revisorerna

Läs mer

Reglemente för revisionen

Reglemente för revisionen Reglemente för revisionen Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-11-23 Ansvarig för revidering: Kommunfullmäktige Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: KS 15-648 Regler 2 (6) Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsreglemente för Piteå kommun

Revisionsreglemente för Piteå kommun Revisionsreglemente för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Revisionsreglemente för Piteå kommun Reglemente 2006-11-20 178 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

Policy avseende otillbörliga förmåner

Policy avseende otillbörliga förmåner KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-30, 8 Gäller fr o m den 1 februari 2014 Policy avseende otillbörliga förmåner för förtroendevalda och anställda inom Värnamo kommun 1 (6)

Läs mer

Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern

Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern Riktlinjer om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda i Oxelösunds kommunkoncern Beslutad av Kommunstyrelsen den 2013-05-29 78 Innehållsförteckning Allmänt...3 Syfte...3 Muta och bestickning...3

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag. Landstinget i Kalmar Län Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MILJÖ-FÖRBUNDET BLEKINGE VÄST

REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MILJÖ-FÖRBUNDET BLEKINGE VÄST U T G I V E N A V K O M M U N K A N S L I E T Nr 3.21 Sid 1 (5) Dnr Gäller fr. o. m. Antagen 397/2006/003 2007-01-01 2006-12-18 179 REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MILJÖ-FÖRBUNDET BLEKINGE VÄST Nr

Läs mer

Ändringar i revisorernas reglemente

Ändringar i revisorernas reglemente TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén 2017-09-21 KS 2017/0824 50044 Rev 2017-10-25 Kommunfullmäktige Ändringar i revisorernas reglemente Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunfullmäktige. Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: Reviderad senast: FÖRFATTNINGSSAMLING. Revisionsreglemente

Kommunfullmäktige. Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: Reviderad senast: FÖRFATTNINGSSAMLING. Revisionsreglemente Kommunfullmäktige Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: 2006-11-27 Reviderad senast: 2016-10-31 FÖRFATTNINGSSAMLING Revisionsreglemente 2/8 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionens roll...

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN 1 (5) Kommunal författningssamling Revisionsreglemente. Revisionens roll

LUDVIKA KOMMUN 1 (5) Kommunal författningssamling Revisionsreglemente. Revisionens roll LUDVIKA KOMMUN 1 (5) Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

Policy fo r representation, ga vor och personalfo rma ner

Policy fo r representation, ga vor och personalfo rma ner Policy fo r representation, ga vor och personalfo rma ner Norrtälje kommuns värdegrund ska alltid beaktas vid all förekommande representation: Invånaren först Allas lika värde Höga förväntningar Norrtälje

Läs mer

REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Antaget av direktionen den 18 december 1997, 49 Revidering fastställd av förbundsmedlemmarnas fullmäktige och som träder i kraft den 1 juli

Läs mer

Vårt förhållningssätt

Vårt förhållningssätt Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Vårt förhållningssätt HUR VI MOTVERKAR OEGENTLIGHETER Borås Stad Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Reglemente för revisionen

Reglemente för revisionen Reglemente för revisionen Typ av dokument Reglemente Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-19, 42 Diarienummer 0922/11 Dokumentägare Administration/kansliet Giltighetstid Framtagen av Kansliet

Läs mer

HKF 9100 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

HKF 9100 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (1) Antagen av kommunfullmäktige 2006 12 11, 237, med ändring 2017 12 11, 17 Reglemente för Huddinge kommuns revisorer 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders,

Läs mer

Reglemente för revisorerna

Reglemente för revisorerna Revisionens uppdrag 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden. De granskar och prövar om verksamheten

Läs mer

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA. Antagen av Kf 146/2006 Gäller fr.o.m

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA. Antagen av Kf 146/2006 Gäller fr.o.m 1 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Antagen av Kf 146/2006 Gäller fr.o.m. 2007-01-01 Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs

Läs mer

Riktlinjer mot mutor. Fastställt: 2015-01-29, 16. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen

Riktlinjer mot mutor. Fastställt: 2015-01-29, 16. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen Riktlinjer mot mutor Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2015-01-29, 16 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen Gäller för: Giltighetstid: Karlskrona kommun och dess

Läs mer

Reglemente för Kommunrevisionen

Reglemente för Kommunrevisionen Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-30 14 Reglemente för Kommunrevisionen Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

Vårt förhållningssätt

Vårt förhållningssätt Strategi Program Plan» Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Vårt förhållningssätt - HUR VI MOTVERKAR OEGENTLIGHETER Vårt förhållningssätt 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval

Läs mer

Kungälvs kommuns policy och riktlinjer för intern representation

Kungälvs kommuns policy och riktlinjer för intern representation Kungälvs kommuns policy och riktlinjer för intern representation Diarienummer: Dokumentansvarig: Beredande organ: Beslutad av: Datum för beslut: Giltighetstid: Handläggare: KS 2016/1678 Kommunledningssektorn/Kanslichef

Läs mer

Reglemente för Upplands Väsby kommuns revisorer antaget av kommunfullmäktige den 23 september 2013

Reglemente för Upplands Väsby kommuns revisorer antaget av kommunfullmäktige den 23 september 2013 1 Reglemente för Upplands Väsby kommuns revisorer antaget av kommunfullmäktige den 23 september 2013 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas

Läs mer

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Kommunfullmäktige Reglemente för kommunens revisorer Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Reglemente för kommunens revisorer Dokumenttyp Reglemente Omfattar

Läs mer

Reglemente för Skurups kommuns revisorer

Reglemente för Skurups kommuns revisorer Reglemente 1 (6) Reglemente för Skurups kommuns revisorer Innehåll Revisionens roll...2 Revisorernas antal och organisation...2 Revisorernas organisation...4 Revisionsberättelse...5 Lekmannarevisorer i

Läs mer

Reglemente för revisorerna

Reglemente för revisorerna Kommunstyrelseförvaltningen Monica Ekman, 0611-34 80 05 monica.ekman@harnosand.se REGLEMENTE Reglemente för revisorerna Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för

Läs mer

Revisionsreglemente POLICY. Kommunledningskontoret, kanslienheten Sara Alberg, 0531-526014 sara.alberg@bengtsfors.se. Sida 1(5) Datum 2011-07-08

Revisionsreglemente POLICY. Kommunledningskontoret, kanslienheten Sara Alberg, 0531-526014 sara.alberg@bengtsfors.se. Sida 1(5) Datum 2011-07-08 Kommunledningskontoret, kanslienheten Sara Alberg, 0531-526014 sara.alberg@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 1(5) Revisionsreglemente 2 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna

Läs mer

Policy och riktlinjer mot mutor för Helsingborgs stad

Policy och riktlinjer mot mutor för Helsingborgs stad SID 1(5) Policy och riktlinjer mot mutor för Helsingborgs stad PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Kontakscenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

Revidering av Uppsala kommuns Revisionsreglemente KSN

Revidering av Uppsala kommuns Revisionsreglemente KSN Sida 20(20) Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum: Protokollsutdrag 2019-10-15 313 Revidering av Uppsala kommuns Revisionsreglemente KSN-2019-2562 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Revisionsreglemente för Varbergs kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Varbergs kommuns revisorer Revisionsreglemente för Varbergs kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige den 20 december 2011 Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders,

Läs mer

Revisionsreglemente för Falkenbergs kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Falkenbergs kommuns revisorer REVISIONSREGLEMENTE FÖR FALKENBERGS KOMMUNS REVISORER fastställt av kommunfullmäktige 200 6-11-30 154 Gäller fr o m 2007-01-01 Dnr: 2006:294 Revisionsreglemente för Falkenbergs kommuns revisorer Revisionens

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Falu kommun

Reglemente för revisorerna i Falu kommun Reglemente för revisorerna i Falu kommun Revisionens uppdrag 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

Laholms kommuns policy mot korruption

Laholms kommuns policy mot korruption Laholms kommuns policy mot korruption Beslutad av: Kommunfullmäktige den 26 januari 2016, 11 Ansvar för revidering: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret Gäller för: Förtroendevalda och anställda i Laholms

Läs mer

Representation och gåvor för anställda i Växjö kommun

Representation och gåvor för anställda i Växjö kommun Rev av belopp och mutbrott 2012 Personalkontoret KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Representation och gåvor för anställda i Växjö kommun Beslut av kommunchefen och gäller från 2012-08-01. Representation All

Läs mer

Revisionsreglemente. Antaget av kommunfullmäktige , 119 Reviderat av kommunfullmäktige , 102

Revisionsreglemente. Antaget av kommunfullmäktige , 119 Reviderat av kommunfullmäktige , 102 Revisionsreglemente Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-11, 119 Reviderat av kommunfullmäktige 2011-09-26, 102 Reglemente för Revisionen i Ödeshögs kommun Revisionens roll 1 Den övergripande revisionsuppgiften

Läs mer

Haninge kommuns policy mot mutor och bestickning

Haninge kommuns policy mot mutor och bestickning 2004-05-24 Kommunalrådsberedningen Kommunfullmäktige Haninge kommuns policy mot mutor och bestickning Bakgrund Som tjänsteman, politiker eller uppdragstagare i en kommun så utsätts man för påverkan av

Läs mer