Vindkraftverkens maximala tornhöjd (navhöjd) är 115 meter.

Transkript

1 Till Länsstyrelsen Västernorrlands län Miljöprövningsdelegationen Härnösand Statkraft SCA Vind AB Vindpark Stamåsen; komplettering (Dnr ) I egenskap av ombud för Statkraft SCA Vind AB (nedan Bolaget) får vi härmed inkomma med kompletteringar av ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen i enlighet med framförda krav. Kompletteringar av ansökan. Yrkandena Bolaget har ansökt om tillstånd till uppförande och drift av en vindpark vid Stamåsen med en maximal uteffekt om 5 MW. Antalet vindkraftverk inom parken kan variera beroende på installerad effekt och rotordiameter hos de vindkraftverk som väljs, men begränsas av den ansökta totala uteffekten för vindparken. Givet dessa variabler kan vindparken maximalt omfatta 50 vindkraftverk.. Vindkraftverkens maximala höjd och rotordiameter - justering Vindkraftverkens maximala tornhöjd (navhöjd) är 5 meter. Bolaget vill även justera förslaget till villkor såtillvida att rotorns diameter får vara maximalt 5 m och den totala höjden (inklusive rotorhöjden) blir således 7,5 m. Justeringen har föranletts av den snabba teknikutvecklingen som möjliggör större uttagen energimängd per vindkraftverk. Miljökonsekvenserna (förändrad landskapsbild) kommer inte att påverkas i nämnvärd omfattning genom den ökade maximala rotordiametern, se vidare bilaga.. Ansökans omfattning Länsstyrelsen efterlyser förtydliganden avseende prövningens omfattning såvitt avser strandskyddsdispenser och mätmaster.

2 (5) När det gäller frågan om strandskydd är utgångspunkten att etablering i eller i omedelbar närhet av vattenområden ska undvikas så långt som möjligt. I vissa undantagsfall kan emellertid vindkraftverk eller vägar komma att behöva dras i närheten av eller igenom mindre vattendrag (bäck) eller våtmarker. Placeringen av vindkraftverk och vägar framgår av bilaga till tidigare ingiven miljökonsekvensbeskrivning. Placeringen kommer att behöva justeras något vid den slutgiltiga projekteringen, men samråd kommer att ske med tillsynsmyndigheten i detaljprojekteringsfasen (se förslag till hantering i bilaga ). Det framgår av bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen vilka vattenområden som kan beröras. Bolaget har även preciserat vilka försiktighetsmått som kommer att vidtas för att minimera (se vidare bilaga till detta yttrande). Det är utifrån dessa omständigheter möjligt att väga in betydelsen av de frågor som rör passage av vattenområden vid lokaliseringsprövningen enligt kap. miljöbalken. När tillstånd har meddelats gäller inte strandskyddet för tillståndsgiven verksamhet (7 kap. 7 p. miljöbalken) och frågan om strandskyddsdispens blir därefter inte aktuell. Uppförande och drift av mätmaster omfattas inte av ansökan. Mätmasternas lokalisering prövas separat genom bygglov enligt plan- och bygglagen. Det finns enligt Bolagets uppfattning inte skäl att ta in denna, ur miljösynpunkt, mycket begränsade fråga i tillståndsprövningen och det kan även vara svårt att idag bestämma var det finns behov av att uppföra mätmaster. I ansökan anger Bolaget att prövningen även omfattar mobil kross. Bolaget anger också att separata täkttillstånd kommer att sökas. Strömsunds kommun har anfört att krossverksuppställningen bör prövas i samband med täkttillstånden. I de fall som krossningen är kopplad till täktverksamheten ska krossverksuppställningen prövas i den ordning som Strömsunds kommun anger. Mobil krossning, som kan bli aktuellt och som inte har koppling till täktverksamhet, prövas dock inom ramen för föreliggande ansökan..4 Fastigheter Länsstyrelsen har efterfrågat redovisning på karta av de fastigheter som finns inom verksamhetsområdet, samt begärt uppgift om Bolaget har rådighet över respektive fastighet. Länsstyrelsens begäran har motiverats med att det finns ytterligare vindkraftprojekt i samrådsfas inom eller i anslutning till området. I bilaga D till tillståndsansökan angavs vilka fastigheter som finns inom verksamhetsområdet. Karta med fastighetsgränser redovisas i bilaga. Vindkraftverken etableras framförallt på mark som ägs av bolag i SCA-koncernen. Bolaget har träffat avtal med flertalet berörda

3 (5) fastighetsägare inom parkerna, oavsett om det kommer att uppföras vindkraftverk på deras fastighet eller inte. Vindkraftverk kommer endast uppföras på fastigheter där det finns en överenskommelse med berörd fastighetsägare. Bolaget vill i detta sammanhang påpeka att de övriga vindkraftprojekt som planeras inom eller i anslutning till Bolagets vindpark genom sitt läge kommer att omfattas av tillståndsplikt, se Miljööverdomstolens dom den juni 00, mål nr Återställning Länsstyrelsen har efterfrågat en redogörelse för kostnaderna för återställning av området efter att vindkraftverken har tagits ur drift, inklusive kostnaderna för respektive åtgärd och miljöaspekterna av de olika alternativen. I bilaga 4 redovisas en sammanställning av de uppskattade kostnaderna för återställning av området, kostnaderna för respektive åtgärd och miljöaspekter med olika alternativ (uppgifterna baseras i huvudsak på utredningen Vindkraftverk kartläggning och aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning (008--8). I bilaga 4 utvecklar Bolaget varför det i detta skede inte finns något behov av att fastställa den ekonomiska säkerheten i detalj. Det räcker att i villkor föreskriva att säkerhet ska ställas senast 5 år efter det att tillståndet togs i anspråk. Vid den tidpunkten kommer det att finnas en större erfarenhet och kunskap om vilka återställningskostnader som kan uppkomma och det kommer dessförinnan inte heller uppkomma någon risk för att samhället ska behöva stå för återställningskostnaderna..6 Kompensationsåtgärder Länsstyrelsen har begärt redovisning av förslag på, och kostnader för, kompensationsåtgärder för örnar, renar, boende och eller annat/andra som kan komma att drabbas av störningar. Bolaget har vid arbetet med lokaliseringen av parkerna lagt ner ett omfattande arbete för att lokalisera parkerna till platser där de gör minsta intrång. Vindkraftverken, vägarna och andra anläggningar kommer även att anläggas i enlighet med de miljöprinciper som anges i bilaga. Bolaget kommer även i övrigt att vidta skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minimera risken för och effekten av eventuell. Risken för störningar för boende i området minimeras dels genom att vindkraftverken uppförs på betydande avstånd till närmaste bostad och dels genom att Bolaget ska följa villkor för buller och skuggning. Arbetet med skyddsåtgärder och försiktighetsmått under anläggningstiden, samt utformningen av kontrollprogram för verksamheten förtydligas i bilaga. När det gäller kompensationsåtgärder används begreppet i lagstiftningssammanhang för åtgärder som skadar

4 4(5) ett Natura 000-område och där man därför kompenserar för förlorade miljövärden. Vindparken kommer inte att beröra något Natura 000-område och medför inte heller ett sådant behov av kompensation..7 Kontrollprogram och kunskapskravet Länsstyrelsen önskar en beskrivning av hur verksamheten kan kontrolleras under anläggande och drift. Tillstånd till verksamheten kommer att vara förenat med straffsanktionerade villkor som Bolaget ska följa. Bolaget kommer även att vara bundet av sina åtaganden i övrigt i enlighet med det allmänna villkoret. Vidare måste Bolaget uppfylla de krav som följer av förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll. För att säkerställa att tillståndsvillkoren efterlevs kommer Bolaget att upprätta ett kontrollprogram som lämnas till tillsynsmyndigheten för godkännande (se villkorsförslag). Vidare har Bolaget upprättat ett miljöprogram, bilaga, som kommer att säkerställa kontrollen under anläggandet. Miljömålen, kraven och åtgärderna i detta program bygger på tidigare redovisade åtaganden, samt på kunskapen om områdesspecifika förutsättningar. Statkraft A/S har arbetat på motsvarande sätt i Norge och har goda erfarenheter av det. Arbetet med att anlägga vindkraftverk och övriga anläggningar kommer till stor del att utföras av entreprenörer. Miljöprogrammet och framtida tillståndsvillkor kommer att utgöra såväl underlag vid upphandling som en del av de framtida entreprenadavtalen. Bolagets entreprenörer kommer således att vara skyldiga att iaktta miljöprogrammet i sitt arbete. Miljöprogrammet blir därmed ett medel för Bolaget att säkerställa att villkor och åtaganden efterlevs vid genomförandet av projektet. Strömsunds kommun anför att byggtiden om tre år inte kan anses vara tillfällig och efterfrågar bullerberäkningar för bostadshus, samt eventuellt åtgärdsförslag. Den totala byggtiden beräknas uppgå till tre år. Detta innebär emellertid inte att byggnation kommer att pågå samtidigt på alla platser inom området under tre års tid. Arbetet sker verk för verk, vilket innebär att sedan arbetet avslutats på en plats flyttar arbetsområdet till nästa etableringsplats; motsvarande gäller för kabeldragning och övriga arbetsmoment. Det kommer således inte genereras buller från hela området samtidigt under tre års tid, utan punktvis och tillfälligt på varje enskild plats inom området. Den eventuella bullerstörningen blir således tillfällig och det finns inget behov av ytterligare bullerutredningar.

5 5(5) Kompletteringar av miljökonsekvensbeskrivningen och den tekniska beskrivningen I bilaga lämnas efterfrågade kompletteringar av miljökonsekvensbeskrivningen och den tekniska beskrivningen. Bolaget vill i detta sammanhang framhålla att miljökonsekvenserna av verksamheten bedöms bli begränsade utifrån de ringa störningar som vindkraft typiskt sett ger upphov till och mot bakgrund av de åtaganden Bolaget också gör. Vindparkerna anläggs dessutom i skogsmarker där det idag och även fortsättningsvis kommer att bedrivas normalt skogsbruk. Synpunkter har, förutom från länsstyrelsen och berörda kommuner, inkommit från en privatperson. Bolaget har valt att bemöta dessa synpunkter genom ovanstående svar på myndigheternas förfrågningar. Ärendets handläggning Bolaget hemställer att målet nu kungörs snarast möjligt och att remissinstansernas bereds möjlighet att inkomma med synpunkter i sak. Stockholm den 9 april 009 Magnus Fröberg Camilla Husebye Becker

6 BILAGA Komplettering av tillståndsansökan för Stamåsen MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 9 Konsekvenser och 0 Sammanfattning I detta avsnitt besvaras både punkten 9 och punkten 0 i kompletteringsföreläggandet eftersom de tangerar varandra. Länsstyrelsen har i kompletteringskraven efterlyst ett förtydligande av miljökonsekvenser och åtagande avseende förebyggande åtgärder. SSVAB (nedan SSVAB) har i miljökonsekvensbeskrivningen redogjort för de miljökonsekvenser som ett uppförande av denna vindpark kan medföra, samt en sammanfattning av dessa konsekvenser. I bilaga framgår nu närmare vilka skyddsåtgärder och åtaganden som kommer att gälla under genomförandefasen för att undvika och minimera konsekvenserna. Konsekvenserna sammanfattas nedan. Bilaga utgörs av ett miljöprogram där mål, krav samt åtgärder som kommande entreprenör ska upprätthålla presenteras. Miljöprogrammet utgör underlag i upphandlingen av entreprenör för vindparken. Entreprenören ska i nästa steg ta fram en miljöplan som visar hur ställda mål och krav ska uppfyllas. Uppföljning kommer att dokumenteras genom checklistor och kontrollprogram. Nedan redovisas den områdesspecifika sammanfattningen. Stamåsens vindpark Planförhållanden Den del av vindkraftsparken som ligger i Västernorrlands län överensstämmer helt med ett av de områden som Sollefteå kommun utpekat som lämpligt för storskalig vindkraftsetablering i sin fördjupade översiktsplan för vindbruk. Planen har varit ute på samråd och beräknas antas i slutet av 008. Strömsunds kommun arbetar för närvarande med en revidering av fördjupad översiktsplan från april, 005. Närboende Området där man planerar att anlägga Stamåsens vindkraftsanläggning är mycket glest befolkat med ett fåtal byar med enstaka bebyggelse. Närmaste bostadsbebyggelse ligger ca,5 km från vindparkens gräns i Grythöglandet. Närmast samlade bostadsbebyggelse ligger i Vimmaråsen tillsammans med Vimmarvattnet sydost om parken på ett avstånd om,5,0 km från vindparken. Gällande riktvärden för buller och skuggor kommer att innehållas vid samtliga bostäder. Påverkan för närboende bedöms främst bestå av synintrycket av vindparken. Hur det uppfattas är en subjektiv bedömning som varierar utifrån respektive persons förhållande och inställning till vindkraft. Statkraft SCA Vind AB Adress Tel Fax Hitechbuilding STOCKHOLM

7 Naturmiljön Under sommaren 008 utfördes, på uppdrag av SSVAB, en naturinventering inom aktuellt område för Stamåsens vindkraftsanläggning. Tre områden med höga naturvärden identifierades i samband med inventeringen, samtliga belägna norr om Gåsflon. Det finns gott om rödlistade lavar, de flesta växer i den äldre gransumpskogen norr om Gåsflon. Spår efter treårig hackspett, spillkråka och tjäder hittades också i området. SSVAB har även bekostat en rovfågelinventering i anslutning till Stamåsens planerade vindkraftsanläggning. I området har ett revir och en boplats ca,5 km utanför parken identifierats. Det finns också enligt inventeringen indikationer på ett alternativbo på andra sidan av vindparken. Genom att SSVAB identifierat värdefulla naturmiljöer inom område för Stamåsens vindkraftsanläggning samt kommer att vidta skyddsåtgärder i syfte att minimera eventuell på naturmiljön görs bedömningen att konsekvenserna för naturmiljön i området kommer att bli små till måttliga. Rennäringen Vindparken Stamåsen är lokaliserad inom vinterbetesmark för rennäringen (Jinjevaerie sameby). Vindparken ligger enligt samebyn i utkanten av samebyns vinterbetesområde Görvik Grenås. Området fungerar som bromsland vid spontanvandringar. Inga riksintressen för rennäringen finns i området. SSVAB gör bedömningen att Jinjevaerie sameby inte kommer att påverkas i någon större utsträckning då vindparken endast utgör en mycket liten del av samebyns totala vinterbetesland och dessutom ligger i utkanten av dessa. Befintliga utredningar visar att betande renar inte störs av vindkraftverk i drift. Kulturmiljön Det finns inga områden av riksintresse för kulturmiljövården i området för Mörttjärnbergets planerade vindkraftsanläggning. Ej heller finns några kända fornlämningar i området. Landskapsbilden Risken för störande effekter på landskapsbilden ökar normalt i takt med ökat antal vindkraftverk samt med minskat avstånd till vindkraftverken. Flest verk kommer att synas från de platser som ger möjlighet till utblickar, t ex vid hyggen och sjöar. Det är främst byarna Vimmaråsen, Vimmarvattnet, Stamsele, Färjsundet, Stamnäs och Brandberget som kommer att påverkas visuellt. 0 Alternativa lokaliseringar Som tidigare nämnts har de olika alternativa platserna rangordnats utifrån främst vindförhållanden, miljöhänsyn (Natura 000 områden, naturreservat), förväntade isproblem och närhet till befintlig elledning/ställverk. Men även på landskapsbilden och kulturlandskapet, avstånd till närmaste bebyggelse samt från buller och skuggning har beaktats. I nedanstående tabell reviderad mars 009, redovisas hur nämnda faktorer påverkas av studerade alternativa lokaliseringar. De alternativa platsernas lokalisering framgår av kartan efter tabellen, se nedan.

8 Urvalskriterier alternativa lokaliseringar Områden Natura 000 Naturreservat Bodhögarna Björkvattnet Ögonfägnaden Svarthöjden Lövsta Björkhöjden Raftsjöhöjden Tossåsen Högrensvålen Mörttjärnberget Stamåsen Ingen Ingen Ingen Berör naturreservaten Stensjöflon och Prästflon. Gränsar till Henvålen Aloppan som är ett naturreservat Ingen Gränsar till Kälaslätten Natura 000 Ingen Ingen Gränsar till Jämtgavelns naturreservat Ingen Riksintressen Avstånd till närmaste bebygg. (km) Närhet till elledning/ ställverk (km) Risk för isbildning Ingen 9/9 Liten risk, platsen ligger ca 475 m.ö.h. Rennäring: Jiingevaerie Rennäring: Jiingevaerie Naturvård: Berör Stensjö Gideåbergs rikkärrområde (riksintresse) Berör Naturvård enligt MB 4: (fjällvärlden). / Liten risk, platsen ligger ca 55 m.ö.h. / Liten risk, platsen ligger ca 500 m.ö.h. 7/7 Liten risk, platsen ligger ca 45 m.ö.h. 5 0/0 Stor risk, platsen ligger 880 m.ö.h. Ingen 8/0 Liten risk, platsen ligger ca 55 m.ö.h. Ingen, 5/4 Liten risk, platsen ligger ca 500 m.ö.h. Naturvård Rörligt friluftsliv Obrutet fjäll, MB 4:5 Naturvård Rörligt friluftsliv MB 4:,5,5/ Stor risk, platsen ligger 050 m.ö.h. 6 4/8 Stor risk, platsen ligger 990 m.ö.h. Ingen 4,5 5/6 Liten risk, platsen ligger ca 500 m.ö.h. Ingen,5 5/8 Liten risk, platsen ligger ca 400 m.ö.h. Landskapsbild Kulturlandskap Liten Liten Liten Liten Måttlig (fjällvärlden) Liten Liten Måttlig stor (obrutet fjäll) Måttlig (fjällvärlden) Liten Liten Buller Skuggning Liten Liten Liten Liten Liten Liten Liten Liten Liten Liten Liten

9 Områden Natura 000 Naturreservat Mossaträsk Slättåsen Berör Mossaträsk Stormyrans naturreservat Ingen Riksintressen Renäring:flyttled Naturvård: Mossaträsk Stormyran Rennäring: Jiingevaerie, Naturvård: Stor Harrsjöflon, objekt av riksintresse. Avstånd till närmaste bebygg. (km) Närhet till elledning/ ställverk (km) Risk för isbildning 5/5 Liten risk, platsen ligger ca 500 m.ö.h. 0/0 Liten risk, platsen ligger ca 500 m.ö.h. Landskapsbild Kulturlandskap Liten Liten Buller Skuggning Liten Liten Alternativa lokaliseringar I kolumnen Närhet till elledning/ställverk redovisas avståndet i kilometer till närmaste elledning respektive ställverk, d.v.s. närmaste ställe för att ansluta respektive vindkraftsanläggning till det överliggande elnätet. Kostnaden för att ansluta en vindkraftsanläggning till elnätet ökar i takt med ökat avstånd till anslutningspunkten. Det finns dock inget fastlagt maxavstånd till närmaste elanslutning då en Mycket översiktligt beräknas kostnaden per km ledning till,5- miljoner kr.

10 etablering av vindkraft ej är ekonomiskt möjlig. För samtliga alternativ bedöms avståndet till närmaste anslutningspunkt till det överliggande elnätet ej vara av någon avgörande betydelse. Angående risken för isbildning i kallt klimat så ökar den generellt med ökad höjd över havet. Sammantaget görs bedömningen att av studerade och redovisade alternativa lokaliseringar finns det inte några bättre lokala alternativ till vindkraftsetableringarna än de på Mörttjärnberget, Raftsjöhöjden, Stamåsen, Ögonfägnaden, Bodhögarna och Björkvattnet Björkhöjden. Omgivande vindparker SSVAB har i dagsläget ingen kännedom om andra exploatörer i anslutning till vindparken Stamåsen. Riksintresse, skyddade områden och andra värden Inga riksintressen eller skyddade områden som är utpekade enligt miljöbalken finns inom eller i närheten av vindparken. Skyddsåtgärder och kunskapsinhämtning med avseende på rovfåglar och Skyddszon vid rovfågelbon Kungsörnsbeståndet i Sverige har under de senare åren varit långsamt ökande. I området där SSVAB:s projekt är aktuella är det enligt utförda inventeringar förhållandevis glest mellan reviren. Totalt har sex bon identifierats kring SSVAB:s sex vindparker. För området kring Stamåsen har ett revir och en boplats ca,5 km utanför parken identifierats. Vid två tillfällen har örnparet setts flyga i riktning över den planerade vindparken. Detta kan tolkas som att det finns ett oupptäckt alternativbo på andra sidan av vindparken. Häckningen i detta revir misslyckades i år (008). För dessa bon kommer kompletterande inventeringar att inledas under våren 009. Syftet är att undersöka om bona används och i så fall studera örnarnas nyttjande av området kring boplatserna. Inventeringarna kommer att ske i två steg. Steg omfattar kontroll av häckning i identifierade bon. Upplägg och omfattning av steg diskuteras fortfarande med inventerarna. Syftet är dock att studera örnarnas nyttjande av området kring boplatserna. Det planeras även för en utredning av vindkraftens på kungsörn via Umeå universitet och naturvårdsverkets forum Vindval där bl.a SSVAB:s projekt är ett som omnämns som möjligt studieobjekt. Här är förhoppningen att denna utredning kan inledas så snart som möjligt för att kunna fortsätta studera örnarnas användning av området och hur de påverkas av vindkraften. Som nämnts tidigare är kunskapen om från stora vindparker på kungsörnar bristfällig. Det centrala i detta läge för kungsörnspopulationen är därför att ta reda på hur kungsörnen påverkas av vindkraftetableringar. De befarade konsekvenser som främst diskuteras för kungsörnarna består i kollisionsrisken med vindkraftverken som därmed orsakar fåglarnas död och risk för att mänsklig aktivitet innebär att fåglarna störs och boplatser överges. För att minimera störningar från arbeten och mänsklig närvaro under häckningstiden ska arbeten undvikas närmare än 500 m till boplatser under perioden januari juli, vilket kommer vara ett krav i upphandlingen av entreprenörer. Vid anläggande av skogsbilvägar är

11 utgångspunkten att det ska vara ett skyddsavstånd om 500 m som minimum och 00 m vid avverkning av skog. I föreslagna parklayouter finns inga planerade vägar inom 500 m avstånd. För att ge örnarna en skyddszon kring boplatserna kommer inga vindkraftverk att placeras närmare än km från de identifierade boplatserna. Att lägga fast ett längre avstånd från bona säkerställer inte att kollisioner inte sker och det finns inte någon närmare kunskap om att säkerheten skulle öka i någon väsentlig grad med exempelvis ett ökat skyddsavstånd På många platser i södra Sverige samt i här berörda kommuners översiktsplaner nämns också km som ett tillräckligt avstånd. Det finns inte någon praxis, såvitt känt är, där det har föreskrivits ett särskilt skyddsavstånd till bon tidigare. Även SSVAB utifrån erfarenheter vid befintliga vindparker samt ifrån ett brett samhällsekonomiskt perspektiv bedömer km vara ett acceptabelt avstånd för att skapa ett utrymme kring boplatserna. Inom parkerna kommer ledningar att grävas ned längs vägarna så de ska inte utgöra en fara för rovfåglarna. Utanför parkerna kommer luftledningarna att vara utförda med hängisolatorer med minst,5 meter mellan faserna. Risken för strömgenomgång för fågel som landar på faserna är därmed väldigt liten. Påflygningsrisken kvarstår dock men går att minimera genom utmärkning av faslinorna på platser med känsliga flygstråk. Ett förtydligande efterfrågas av skrivningen i miljökonsekvensbeskrivningen om på kungsörnsbeståndet i ett större perspektiv dvs över länen och hela landet. Bedömningen grundar sig i att om det örnpar som har sin boplats i Björkhöjden Björkvattnet skulle eller stressas av vindparken så att häckning ej lyckas, flyttar till annan plats eller i sämsta fall kolliderar med något av verken trots vidtagna skyddsåtgärder så bedöms emellertid inte kungsörnspopulationen i länet att påverkas i en betydande omfattning. 4 Kulturmiljö I bilaga : finns en kompletterade beskrivning av kulturhistoriska platser från Jamtli. 5 Buller mm under byggtiden Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 004:5 om buller från byggplatser har följande lydelse: Område Helgfri måndagfredag Lördag, söndag och helgdag Samtliga dagar Bostäder för permanent boende och fritidshus Utomhus (vid fasad) Inomhus (bostadsrum) Vårdlokaler Dag 07 9 L Aeq 60 dba 45 dba Kväll 9 L Aeq 50 dba 5 dba Dag 07 9 L Aeq 50 dba 5 dba Kväll 9 L Aeq 45 dba 0 dba Natt 07 L Aeq 45 dba 0 dba L AFmax 70 dba 45 dba Utomhus (vid fasad) 60 dba 50 dba 50 dba 45 dba 45 dba Artdatabanken, 006. Faktablad om kungsörn,

12 Inomhus 45 dba 5 dba 5 dba 0 dba 0 dba 45 dba Undervisningslokaler Utomhus (vid fasad) 60 dba Inomhus 40 dba Arbetslokaler för tyst verksamhet ) Utomhus (vid fasad) 70 dba Inomhus 45 dba ) Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor. SSVAB avser att tillämpa relevanta delar av dessa råd (se bilaga ). Vårdlokaler, utbildningslokaler och arbetslokaler finns inte i närheten av aktuella parker. Mobil utrustning som används vid anläggningsarbetena ska uppfylla bullerkraven i förordning (00:084) om buller från viss utomhusutrustning. Bullerförhållandena inom anläggningsområdet ska utredas innan anläggningsarbetena. Vid transporter inom närområdet föreslås följande riktlinjer tillämpas: Trafikbuller från transporter till och från anläggningsområdet får uppgå till maximalt 65 dba ekvivalentnivå utomhus vid störningskänslig bostad. Om överskridande sker ska boende erbjudas ersättningsbostad under anläggningsskede. Sprängningsarbeten får endast utföras under vardagar mellan kl. 07 och 9. Se vidare i bilaga under Buller. 6 Buller vid drift Länsstyrelsen har efterfrågat kompletterande bullerberäkningar för det mest bullrande alternativet. Det alternativ som SSVAB har presenterat i ingivna tillståndshandlingar är det idag mest sannolika alternativet och därmed det mest realistiska att använda i beräkningarna. Leverantörerna arbetar konstant med att sänka ingående ljudvärde för verken och detta kommer att vara en viktig parameter för SSVAB att studera vid upphandling av vindkraftverk. När SSVAB har valt leverantör görs justeringar av layouterna för att optimera parken. Ljudet är en av parametrarna som styr utformningen. När justeringarna är gjorda kommer layouten att presenteras för tillsyningsmyndigheten tillsammans med uppdaterade bullerberäkningar som visar att 40 dba uppfylls vid omgivande bostadshus. Det blir inte aktuellt att uppföra verk som bidrar till att det föreslagna bullervillkoret överskrids. Det saknas enhetliga riktvärden för buller för vägtrafik vid befintlig bebyggelse. Riksdagen har genom Infrastrukturpropositionen 996/97:5 föreslagit ett åtgärdsprogram för att reducera vägtrafikbuller vid befintlig bebyggelse. Enligt förslaget ska i första hand åtgärdas fastigheter där bullret är minst 65 dba ekvivalent ljudnivå utomhus.

13 7 Störningsbegränsande åtgärder För att minimera på verkan på bl.a. fiske och jakt mm. kommer byggarbetet att styras tidsmässigt under året inom särskilt känsliga områden, se vidare i bilaga. 8 Kraftledningsgator SSVAB avser att mellan vindkraftverken inom parken att använda markförlag kabel. Kablarna samlas ihop vid en transformatorstation i parkens östra del. Här ifrån planerar EON för att en ny 0 kv luftledning ska byggas öster ut och ansluta till en befintlig 0 kv ledning som leder vidare ned till Svenska kraftnäts transformatorstation i Storfinnforsen, se kartskiss nedan. 9 Hinderbelysning Enligt föreskrifterna ska vindkraftverk över 50 m hindermarkeras med vit färg samt blinkande högintensivt ljus. Hinderljuset placeras i den högsta fasta punkten på varje verk, dvs. på ovansidan av varje generatorhus. Under dager, gryning och skymning ska det högintensiva ljusets styrka vara cd med möjlighet att under natten dimma det till 000 cd. Föreskrifterna ger även utrymme att, vid närhet till samlad bostadsbebyggelse, avskärma ljuset så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från verken. I en vindpark med vindkraftverk överskridande 50 m, såsom Bodhögarna, ska, enligt föreskrifterna, samtliga vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras med högintensivt ljus samt vit färg. Övriga verk inom parken ska markeras med vit färg samt förses med minst fast rött lågintensivt ljus (styrka cd), om inte Luftfartsstyrelsen meddelar annat i sitt beslut. Hinderbelysningen kommer att påverka landskapsbilden främst när det är mörkt ute och vädret är klart. För byggnader högre än 50 meter ska den högsta punkten utmärkas med högintensiv

14 hinderbelysning, samt röd lågintensiv belysning i intervaller om ca 50 meter nedanför den högsta punkten enligt luftfartsföreskrifterna BCL 4.. Högintensiv hinderbelysning innebär ett vitt blinkande sken med en blinkfrekvens av 0 blinkningar per minut. För närvarande pågår en dialog med Luftfartsstyrelsen för att klargöra i vilken omfattning verken ska belysas. Strävan är att varje eller några parker tillsammans ska kategoriseras som ett restriktivitetsområde så att antalet verk med hinderbelysning med högintensivt vitt ljus kan begränsas till ett fåtal verk i ytterkanterna. Beroende på i vilken omfattning som Luftfartstyrelsen beslutar att vindparken ska hindermarkeras kommer på landskapsbilden variera mellan stor till måttlig. Påverkan av hindermarkeringen minskas av att ljuset kan minskas betydligt under dager, vilket är den tid då flest befinner sig utomhus. Även på vilket avstånd som betraktaren befinner sig på har betydelse för upplevelsen. Störningar för närboende består av det ljussken som uppstår nattetid kring parken. Det är främst det indirekta sken som uppstår genom reflexer mot himlen och molnen som kommer att vara märkbart för de närboende. Omfattningen av hur mycket ljus som reflekteras är mycket beroende på väderlek. Vid molniga nätter då ljuset av säkerhetsrisk behövs som mest för flyget bedöms även reflektionerna att bli som störst. Genom att använda de möjligheter som finns att reglera ljusstyrka och antalet blinkningar kan på omgivningen minskas. Även det omgivande landskapets struktur och innehåll påverkar ljusets synlighet och därmed dess omgivnings. Vid placering i grupp bör, enligt Luftfartsstyrelsen, det blinkande ljuset synkroniseras för att minska störningar på omgivningen. 0 Sammanfattning Redovisas tillsammans med punkt nr 9 ovan. Teknisk beskrivning För att tydliggöra vilka åtgärder och åtaganden som SSVAB avser att följa under byggskedet har ett preliminärt miljöprogram bifogats i bilaga. I det miljöprogrammet behandlas de frågor som ställs avseende den tekniska beskrivningen under respektive punkt. KOMPLETTERING AV SPECIFIK KARAKTÄR, STAMÅSEN Avstånd till bebyggelse Avseende avstånd till närmsta bostadsbebyggelse I Grythöglandet är det uppgifterna som finns i ansökan som är de korrekt, dvs det blir som kortast ca,75 km mellan närmsta bostadshus och vindkraftverk. Rennäring I området för Stamåsens vindpark finns inga riksintressen för rennäringen utpekade. Här finns inte heller några övriga flyttleder eller andra särskilt utpekade områden för rennäringen utöver

15 vinterbetes mark för Jinjevaerie sameby som omfattar stora arealer ända uppe från fjällen ned till kusten. Det pågår dock en diskussion med Jinjevaerie sameby om hur de anser sig vara berörda av de planerade vindparkerna samt vilka eventuell a åtgärder som SSVAB bör vidta för att minimera just inom det område som är aktuellt. 4 Skuggeffekter Här redovisas en skuggningskarta för Stamåsen vindpark med förtydligande av skuggningskänsliga punkter. Parkområdets gräns är markerad av den mörkblå linjen. Gränsvärdet på 8 timmar skuggning per år är markerad med den gröna linjen. Den ljusblå linjen markerar det område som inte upplever några skuggeffekter överhuvudtaget. De gröna prickarna visar de närmaste skyggningskänsliga punkterna. Som framgår av kartan finns det inga punkter (dvs bostäder) som kommer att skuggas av vindkraftverken inom Stamåsens vindpark.

16 5 Övrigt Koordinater Centrumkoordinater för Stamåsens vindpark är 50060, i koordinatsystem RT 90,5 gon V. Naturvärdesinventering Upphovsmän till bilaga C 5 är Lars Olof Grund, Kaxås, tel: och Fredrik Jonsson, Trångsviken, tel: Justering av dimension på rotordiameter Som nämns i avsnitt. i kompletteringsyttrandet vill SSVAB justera tidigare föreslaget villkor avseende rotordiameter till att bli max 5 m vilket medför en total höjd om max 7,5 m. För att belysa denna förändring som detta medför avseende redan gjorda analyser och bedömningar i inlämnad miljökonsekvensbeskrivning har jämförande visualiseringar tagits fram för att åskådliggöra den marginella förändring som detta medför, se bilaga :. Fotomontagen i ansökan har navhöjden 5 och rotorbladen om 9 m diameter, d.v.s. totalhöjd 6 m. Jämfört med detta blir förändringen därmed 0,5 m. I bifogad bilaga jämförs fotomontage för verk med totalhöjden 6 meter (montage från ansökan 008) med verk med totalhöjden 7,5 m (nya bilder). För betraktelsepunkter i den yttre närzonen ( 6 km bort) är skillnaden mellan de två totalhöjderna mycket liten. Förändringen är knappt märkbar då betraktaren är omkring 5 km bort t.ex. i Lungsjön (Björkhöjden Björkvattnet) eller i Albacken (Mörttjärnberget), vilka redovisas som exempel. Vingen blir omkring mm längre i bilden (från ca 4 till ca 5 mm) på fotomontage ca km bort från verken när totalhöjden ökar. Där tjänar Sörviken (Bodhögarna & Ögonfägnaden) och Vimmarvattnet (Stamåsen) som exempel. För betraktelsepunkter i inre närzonen redovisas exempel,5 km bort; Köttsjön och Norra Fullsjön (Björkhöjden Björkvattnet), Västvattnet (Bodhögarna & Ögonfägnaden) samt Nybyggesjön (Mörttjärnberget). Där blir vingen omkring,5 mm längre i bilden (från ca 6 till ca 7,5 mm) i synfältet vid mätning i fotomontagen. En ökning av totalhöjden till 7,5 meter bedöms endast utgöra en liten förändring på graden av den visuella. Ökningen bedöms rymmas inom de avståndszoner som betraktelsepunkterna inordnats i. Påverkan ur denna aspekt förändras därmed inte jämfört med det som beskrivits i analyserna av landskapsbilderna för vindparkerna. Siktanalyserna i ansökan är gjorda utifrån totalhöjden 65 m (5+50m). Förändringen jämfört med siktanalysen är 7,5 m. Inga nya analyser har utförts. Förändringen innebär att vingarna på några fler verk kommer att synas samt att mer av de vingar som sticker upp ovanför en skogskant blir synliga. Påverkan ur denna aspekt bedöms också rymmas i de beskrivningar som finns i analyserna av landskapsbilderna för vindparkerna.

17 Bilagor: Bilaga : Komplettering av Kulturhistorisk karaktärisering inför vindkraftsutbyggnad, Jamtli Bilaga : Jämförande fotomontage

18 BILAGA : Dnr 87/008 F5CC SWECO Environment AB Att. Håkan Lindroth Box 64 8 ÖSTERSUND Svar på föreläggande om komplettering av tillståndsansökan gällande vindkraft Statkraft-SCA. Del I. Gemensam del. 4. Kulturmiljö. Enligt denna punkt skall utredningen Kulturhistorisk karakterisering vad gäller den del som ligger i Västernorrlands län kompletteras med material från arkiv i Västernorrlands län och ej enbart bygga på Jämtländskt material. Samtliga utredda områden har genomgåtts med samma noggrannhet avseende arkiv och källmaterial. För Västernorrlands del har lantmäteriakter, arkiv, kyrkbokföring osv hämtats från berört område och län. Att detta inte framgår av utredningen under rubriken metod (sid ) beror på ett förbiseende av undertecknad. Utredningen färdigställdes först på enbart de vindkraftparker som ligger i Jämtlands län. När utredningen var klar visade det sig att vi inte hade uppmärksammat att det även fanns en större park (Björkhöjden) som låg i Västernorrland. Efter att fått kartor över detta område kompletterades utredningen med en genomgång av denna park enligt samma metod och noggrannhet som använts för övriga parker. Tyvärr glömde jag att ändra i metoddelen så att det framgår att även material för Västernorrland använts i utredningen. Det påpekas även under 4 att platser av särskild betydelse för samiskt och skogsfinskt kulturarv, platser i lokal tradition av särskild betydelse samt övriga immateriella värden skall redovisas. De litteratur- och arkivgenomgångar som utförts i samband med utredningen har inte kunnat påvisa några sådana platser.

19 Detta kan förklaras av ett generellt dåligt källäge för områdena men även av att de samtliga har karaktären av extensivt nyttjad utmark. Två av områdena berörs av nu kända flyttleder för ren och ett av områdena ligger i närheten av kända skogsfinska nybyggen. Detta visar att områdena nyttjats av både samer och skogsfinnar, liksom annan lokal befolkning, men det är främst de fysiska spåren som kan förväntas gå att påträffa. Att påvisa immateriella värden som ej är belagda i skriftligt material förutsätter omfattande intervjuer vilket ej varit syftet med den kulturhistoriska karakteriseringen. Immateriella värden kan däremot komma att påträffas vid den arkeologiska utredning som skall utföras i de berörda områdena. Som en del i arbetsmetoden ingår nämligen då även att intervjua eventuell lokalbefolkning för tips på lämningar eller traditioner om platser. Sollefteå kommuns yttrande, sid, kompletteringar kulturmiljö. I kommunens yttrande framförs önskemål om utförligare beskrivning av områdenas kulturvärden, särskilt avseende skogsarbetarepoken. Samtliga de byar som ligger intill de nu planerade vindkraftparkerna har det gemensamma att de levde upp och hade sin storhetsperiod vad gäller folkmängd och arbetstillfällen under perioden mitten av 800-talet fram till andra världskriget. Tidsperioden kan variera från by till by men i stort sammanfaller den med den mest arbetskraftsintensiva skogsbruksepoken. Detta är en generell bild som, med viss variation, kan sägas gälla för de flesta småbyar i Norrlands skogbeklädda inland. Skogshuggarepoken har skildrats utförligt i ett flertal publikationer där Ella Johanssons avhandling Skogarnas fria söner kan nämnas för en övergripande diskussion och Ann Renströms Skogsbyar eller Nybygget Fullen av Per Nilsson m fl för mer platsspecifika skildringar. De nu aktuella områdena har nyttjat för olika former av utmarksbruk där skogsbruket är ett av flera. Om det finns spår och lämningar kvar, t ex vägar, spår efter bäckflottning och huggarkojor, i områdena kommer att efterforskas i kommande arkeologiska utredning. I yttrandet anges att den i utredningen angivna fornminnesinventeringen som utfördes 994 inte fullföljdes till de nu berörda delarna av kommunen. Detta stämmer inte. Hösten 994 inventerades den nu planerade vindkraftparken Björkhöjden i Sollefteå kommun varvid tre fäbodlämningar registrerades, fornlämningsnummer Ramsele 57:, 58: och 59:. Inventeringen innebar fältrekognoscering på sedvanligt sätt men var av betydligt mer översiktlig karaktär än vad kommande arkeologiska utredning kommer att vara. JAMTLI Anders Hansson :e antikvarie

20

21

22 H-60/xxx UTKAST Statkraft SCA Vind AB PRELIMINÄRT UPPDATERAS NÄR TILLSTÅND MEDDELATS Miljöprogram för vindpark Stamåsen KVALITETSSYSTEM STATKRAFT SCA VIND AB MILJÖPROGRAM VINDPARK STAMÅSEN Godkänt av:... Page of 5

23 H-60/xxx UTKAST Statkraft SCA Vind AB PRELIMINÄRT UPPDATERAS NÄR TILLSTÅND MEDDELATS Miljöprogram för vindpark Stamåsen KVALITETSSYSTEM INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION.... BAKGRUND.... SYFTE... STAMÅSENS VINDPARK... 4 MILJÖMÅL MILJÖPROGRAM Intressentinformation Miljömål Krav Åtgärder Landskapsbild och terräng inom parken Miljömål Krav Åtgärder Markanvändning Miljömål Krav Åtgärder Naturmiljö Miljömål Krav Åtgärder Kulturmiljö Miljömål Krav Åtgärder Fauna Miljömål Krav Åtgärder Avfall, masshantering och kemikalier Miljömål Krav Åtgärder Buller, vibrationer och transporter Miljömål Krav Åtgärder... 5 ENTREPRENÖRENS MILJÖPLAN... 4 Godkänt av:... Page of 5

24 H-60/xxx UTKAST Statkraft SCA Vind AB PRELIMINÄRT UPPDATERAS NÄR TILLSTÅND MEDDELATS Miljöprogram för vindpark Stamåsen KVALITETSSYSTEM INTRODUKTION. BAKGRUND Föreliggande miljöprogram redovisar de miljöprinciper och riktlinjer som ska tillämpas av entreprenör och beställare under anläggningsfasen av Statkraft SCA Vind AB:s (nedan även Bolaget) vindpark Stamåsen. För anläggandet av parken gäller enligt meddelat tillstånd vissa särskilda villkor. Vidare är Bolaget bundet till de åtaganden som de har gjort under tillståndsprocessen. I miljöprogrammet redovisas flera förslag till åtgärder för att uppfylla dessa åtaganden. Förslagen ska dock inte anses utgöra en uttömmande uppräkning av tänkbara åtgärder. Entreprenören ansvarar för att ytterligare åtgärder vidtas där så krävs för att miljömål ska kunna uppfyllas. Entreprenören ska i en miljöplan beskriva hur ställda miljöprinciper och riktlinjer ska uppfyllas. Miljöplanen ska godkännas av Bolaget innan arbetena startar. Miljöplanen ska även innefatta rutiner och checklistor för kontroll samt uppföljning av uppsatta miljömål, krav och åtgärder.. SYFTE Miljöprogrammet syftar till att redovisa och reglera vilka miljöhänsyn som ska tas vid uppförandet av vindkraftverk, vägar och elledningar inom parkområdet, transformatorstationer samt service- och personalbyggnader och där till hörande anläggningar. Programmet redogör för uppsatta miljömål, krav och åtgärder kring respektive parameter. Vid anläggande av vindparken Stamåsen ska dessa mål, krav och åtgärder iakttas. För det fall avvikelse måste ske ska bolaget och tillsynsmyndigheten först kontaktas, om annat inte anges särskilt nedan. Miljöprinciper och riktlinjer finns beskrivna för följande parametrar: Intressentinformation Landskapsbild och terräng Markanvändning Naturmiljö Kulturmiljö Fauna Avfall, masshantering och kemikalier Buller, vibrationer och transporter Till grund för miljöprogrammet ligger följande dokument, vilka även ska beaktas under anläggningsarbetena: Miljökonsekvensbeskrivning inkl bilagor för Stamåsens vindpark. Tillståndsbeslut från Miljöprövningsdelegationen daterat xxxx-xx-xx. Godkänt av:... Page of 5

25 H-60/xxx UTKAST Statkraft SCA Vind AB PRELIMINÄRT UPPDATERAS NÄR TILLSTÅND MEDDELATS Miljöprogram för vindpark Stamåsen KVALITETSSYSTEM STAMÅSENS VINDPARK Den planerade vindparken Stamåsen ligger i Sollefteå och Strömsunds kommuner i Västernorrlands och Jämtlands län, se kartan nedan. Parken är ca 6 km och ligger ca,5 mil söder om Strömsund, ca,5 mil nordväst om Ramsele och ca mil nordost om Hammerdal. Vindparken Stamåsen ligger i ett område som domineras av skogsmark med inslag av mindre sjöar, vattendrag och våtmarker. Området är mycket glest befolkat med ett fåtal byar med enstaka bebyggelse. Det dominerande markslaget inom parken är skogsmark med inslag av några små tjärnar och våtmarker. Området är präglat av skogsbruk där kalhyggen är vanligt förkommande. Hela det aktuella området inom vindparken Stamåsen ligger på en höjdrygg med en högsta höjd på ca 440 m.ö.h. Terrängen är relativt platt med få uppstickande höjder. I området förekommer inga sjöar eller större vattendrag. Närmaste sjöar är Gåssjön i väster samt Storvattnet och Djupvattnet i norr. Avvattningen sker via ett antal mindre bäckar som slutligen mynnar ut i Faxälven. Samtliga bäckar har sin uppkomst inom vindparken och ett flertal är periodvis torrlagda. I Djupvattnet finns det inplanterad ädelfisk. Området domineras av yngre barrskogar (även kalytor), mest tall och gran. Blandskogar och contorta förekommer också. Några större myrar samt sumpskogar och rikkärr finns. I de norra delarna av vindparken finns enligt länsstyrelsens och Skogsstyrelsens material flera mindre områden med höga naturvärden, bl. a. nyckelbiotoper och sumpskogar. De våtmarker som ligger i vindparkens närhet har lägre naturvärden (klass och lägre). En naturvärdesinventering av vindparken gjordes under sommaren 008. Identifierade naturvärdesområden vid inventeringen har delats in i tre olika kategorier:. Område med höga naturvärden. Område med vissa medelhöga naturvärden Godkänt av:... Page 4 of 5

26 H-60/xxx UTKAST Statkraft SCA Vind AB PRELIMINÄRT UPPDATERAS NÄR TILLSTÅND MEDDELATS Miljöprogram för vindpark Stamåsen KVALITETSSYSTEM. Områden som av tekniska skäl eller liknande är olämpliga Resultatet av naturinventeringen visar att de största naturvärdena finns i området norr om Gåsflon och Isakmyren. Här hittades många rödlistade lavar, speciellt i den äldre gransumpskogen norr om Gåsflon. Där fanns också gott om spår av tretåig hackspett och spillkråka. Tjäderspillning fanns på toppen av Riskammen bland de äldre tallarna. Grova äldre tallar är värdefulla ur naturhänsyn. Vid Gåsflons nordvästra del, växer en ca 00 år gammal granskog med stort inslag av lövträd där bl. a. lunglav, nållav samt skrovellav hittades. Övriga exempel på intressanta (medelhöga naturvärden) områden som framkom vid inventeringen var bl. a. följande: Kärr vid bäck mellan Stor-Jamtmyren och Gåsflon samt gransumpskog sydväst om Isakmyren. MILJÖMÅL Statkraft SCA Vind AB har som ambition att etablera en vindpark där hänsyn är tagen till terräng och naturmiljöer så långt som möjligt. Utifrån detta har följande övergripande miljömål antagits. Närboende, markägare: Berörda runt parkerna ska känna sig väl informerade om vad som händer i projektet. Terräng/landskap: Anläggning och utformning av uppställningsytor, fundament, vägar, ledningar, byggnader och dyl. ska anpassas till terrängen för att smälta in i naturen på bästa sätt. Naturmiljö: Områden med höga natur- och kulturvärden ska undvikas. Vattendrag och sjöar: Grumling av vattendrag och sjöar får ej ske i en omfattning som skadar flora eller fauna. Buller: Gällande riktvärden för buller ska följas. Vibrationer: Gällande riktlinjer ska följas. Avfall: Bästa miljöpraxis där återvinning av avfall främjas och där riskerna vid avfallshanteringen minimeras Användning av kemikalier: Användning och hantering av kemikalier ska ske på ett sätt som ej medför risk för skada på människor, djur eller växter. Masshantering: Schaktmassor ska i möjligaste mån återanvändas inom parkområdet. Transporter av massor ska minimeras. 4 MILJÖPROGRAM 4. Intressentinformation 4.. Miljömål Under byggtiden kan markägare, närboende, trafikanter och andra berörda grupper uppleva störningar av utbyggnaden. Genom att ha en bra information om vad som sker kan potentiella konflikter undvikas. Godkänt av:... Page 5 of 5

27 H-60/xxx UTKAST Statkraft SCA Vind AB PRELIMINÄRT UPPDATERAS NÄR TILLSTÅND MEDDELATS Miljöprogram för vindpark Stamåsen KVALITETSSYSTEM 4.. Krav Närboende, markägare, organisationer och andra grupper som kan antas bli berörda under byggtiden ska hållas väl informerade. Entreprenören ska [i samband med upprättande av miljöplanen] identifiera aktiviteter som särskilt kräver att närboende och övriga berörda informeras. Information om huvudaktiviteter inom och kring parken ska kommuniceras regelbundet med närboende och andra särskilt berörda. Entreprenören ska, på uppmaning av Bolaget, kunna redovisa erforderlig teknisk information och ska delta i upprättande av en informationsplan. Uppstår eventuella klagomål på störningar eller olägenheter ska Bolaget omedelbart kontaktas och tillsynsmyndigheten informeras 4.. Åtgärder Några åtgärder som kan bli aktuella för att uppfylla aktuellt miljömål är: Upprätta informationsplan Utskick ska göras regelbundet till berörda markägare och närboende Regelbundna möten ska hållas med tillsynsmyndighet, kommun, markägare och allmänhet Media ska hållas informerad Skolor ska informeras Affischering lokalt 4. Landskapsbild och terräng inom parken Landskapet kring Stamåsens planerade vindpark är ett barrskogsklätt, kuperat bergkullelandskap beläget ovan högsta kustlinjen. Det är ett typiskt skogslandskap i södra Norrlands inland. 4.. Miljömål Anläggning och utformning av vindparken ska utföras med minsta möjliga ingrepp i landskapet. 4.. Krav Anläggning och utformning av uppställningsytor, fundament, vägar, ledningar, byggnader och dyl. ska anpassas till terrängen för att smälta in i naturen på ett bra sätt. 4.. Åtgärder Vid detaljprojekteringen av vägar ska hänsyn tas till särskilt känsliga natur- och kulturmiljöer, se vidare i avsnitt 4.4. Hårdgjorda ytor som behövs i byggskedet ska så långt som möjligt lokaliseras till ytor som ska användas permanent i driftskedet. Vägbankar och ytor som ej ska hållas öppna i driftsskedet ska återplaneras. Godkänt av:... Page 6 of 5

28 H-60/xxx UTKAST Statkraft SCA Vind AB PRELIMINÄRT UPPDATERAS NÄR TILLSTÅND MEDDELATS Miljöprogram för vindpark Stamåsen KVALITETSSYSTEM Avvikelser För det fall väsentliga avvikelser måste ske från angivna åtgärder ska Bolaget och tillsynsmyndigheten informeras. 4. Markanvändning Inom parken bedrivs i huvudsak aktivt skogsbruk, vidare förekommer jakt, fiske, friluftsliv samt rennäring. 4.. Miljömål Påverkan på pågående markanvändning under byggperioden ska minimeras. 4.. Krav Övrig markanvändning inom parkområdet ska beaktas under byggfasen. 4.. Åtgärder Berörda jaktlag, fiskevårdsföreningar, turistnäring, markägare och samebyar ska regelbundet informeras om vad som sker inom vindparken. Särskild dialog ska hålla med Jinjevaerie sameby för att diskutera eventuella åtgärder för att minimera eventuell störning på deras verksamhet. 4.4 Naturmiljö 4.4. Miljömål Påverkan på känsliga naturområden ska undvikas så långt som möjligt Krav I de norra delarna av vindparken finns enligt länsstyrelsens och Skogsstyrelsens material flera mindre områden med höga naturvärden, bl. a. nyckelbiotoper och sumpskogar. De särskilt utpekade våtmarkerna som ligger i vindparken har lägre naturvärden (klass och lägre). Områdena finns markerade på karta i bilaga : och ska beaktas Åtgärder Vindkraftverk, transformatorstationer och servicebyggnader ska ej placeras Inom våtmarker som har identifierats som klass och, Inom naturvårdsobjekt som har identifierats av klass och (Y län) Inom områden där det råder biotopskydd och som är utpekade som nyckelbiotoper samt platser med höga naturvärden som identifierats under naturinventeringen, sommaren 008. (Områden som omfattas av dessa punkter är markerade med grönt i bilaga : Områden med höga naturvärden identifierade vid naturinventeringen är dock ej markerade på kartan i utan måste inhämtas från Naturinventeringens underlag i samråd med Bolaget) Vägdragningar ska undvikas inom de områden som anges i punkten ovan. Utöver ovan nämnda områden bör även våtmarker av klass och 4 samt naturvårdsobjekt (Y län) klass och 4 undvikas i möjligaste mån vid vägdragning och övrigt anläggningsarbete. (Områden som omfattas av dessa punkter är markerade med cerise i bilaga :) Godkänt av:... Page 7 of 5

29 H-60/xxx UTKAST Statkraft SCA Vind AB PRELIMINÄRT UPPDATERAS NÄR TILLSTÅND MEDDELATS Miljöprogram för vindpark Stamåsen KVALITETSSYSTEM Anläggningsarbeten i våtmark och i eller i anslutning till vattendrag ska ske med utgångspunkten att hinder för naturliga vattenflöden ska undvikas. Grumling av vattendrag och sjöar ska undvikas. I den miljöplan som entreprenören ska upprätta ska arbeten som kan grumla vattendrag och tillhörande diken identifieras, som t.ex. schaktning och anläggande av vägar och uppställningsytor mm.. Entreprenören ska redovisa skyddsåtgärder som t.ex. sedimentfällor. Alla skyddsåtgärder, t.ex. sedimentfälla eller liknande, ska redovisas- och anläggas innan markarbeten i anslutning till naturliga vattendrag påbörjas, eftersom risken för grumling är som störst i början av arbetet. Tunga maskiner får inte köras i vattendrag. Flyttbara broar eller motsvarande ska nyttjas för att minimera mijlö vid arbeten i och vid vattendrag. I fiskförande eller potentiellt fiskförande vattendrag ska kulvert utformas på ett sådant sätt att vandringsmöjligheterna för fisk inte hindras. Omgrävning av vattendrag ska undvikas så långt som möjligt. Kulvertar ska placeras i vattendragets längdriktning och dess lutning får inte överstiga vattendragets naturliga lutning. Kulverttrummans dimension ska anpassas till vattendragets vattenföringsvariation. Kulvertens botten ska placeras under vattendragets botten. Om omgrävning måste ske ska vattendragets ursprungliga form och funktionen eftersträvas vid utformningen av den nya sträckningen. Helt raka diken ska undvikas. I särskilt känsliga fiskförande eller potentiellt fiskförande vattendrag och sjöar får grumlande arbeten som påverkar vattendragen inte utföras under tiden då lekperioden infaller. Förstärkning av tillfartsvägar ska ske enligt samma principer som anläggande av ny väg inom parken. Följande riktlinjer ska iakttas vid projektering och anläggande av vägar, ledningsdragning m.m: Passage och byggande över och i anslutning till sjöar och vattendrag Vid vägpassager över vattendrag ska om möjligt nyttjas valvbågar, s.k. halvtrummor. För att bibehålla vattendragets bredd, bottenstruktur samt vattnets hastighet. Även risken för uppkomst av vandringshinder (stalp) minimeras vid nyttjande av valvbågar. Där markförhållandena är alltför ogynnsamma för anläggande av valvbåge, t.ex. i myrmark, ska heltrummor nyttjas. Vägtrummor ska dimensioneras så att vattenhastighet, bredd och djup genom trumman inte nämnvärt avviker från vattendragets naturliga förhållanden. Alla heltrummor ska förses med ett naturligt bottenmaterial (naturgrus eller liknande) samt grävas ned så att trummans botten ligger minst 0 cm under vattendragets botten, för heltrummor med en diameter < 800 mm kommer kravet vara minst 5 cm under vattendragets botten. Godkänt av:... Page 8 of 5