Trafikutredning Kv Idrottsplatsen

Transkript

1 PM UPPDRAG Trafikutr. kv Idrottsplatsen UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Karlsson UPPRÄTTAD AV Fredrik Karlsson DATUM VERSION 5 Trafikutredning Kv Idrottsplatsen Inledning Solna Stad arbetar tillsammans med byggherren Fabege med att ta fram en detaljplan för anläggandet av en byggnad med simhall och publika lokaler i bottenvåningen samt kontor i övriga våningar. Planområdet ligger i stadsdelen Ritorp i direkt anslutning till befintlig ishall på Ulriksdals Idrottsplats, i korsningen Kolonnvägen Gustav III:s Boulevard. Trafikutredningen består av tre delar, en inledande analys, en parkeringsutredning och en utredning avseende det regionala cykelstråket som angränsar till exploateringsområdet. 1 (22) 14 Sweco Society AB

2 Innehållsförteckning Inledning 1 DEL 1. INLEDANDE ANALYS 3 Inledning 3 Syfte 3 Avgränsning 3 Metod 4 Nuläge 4 Målpunkter 4 Trafiknät 4 Gång 4 Cykel 5 Kollektivtrafik 6 Scenario Målpunkter 6 Simhall och kontorshus 6 Andra målpunkter 7 Trafiknät 7 Åtgärdsförslag 8 Slutsats 9 DEL 2. PARKERINGSUTREDNING 11 Inledning 11 Antalet besökare, anställda och användning av befintlig parkering 11 Parkeringsbehov 12 Resvanor 12 Parkeringsnorm 14 Diskussion och sammanställning av parkeringsbehov 15 Kommentarer 18 DEL 3. REGIONALA CYKELSTRÅKET 19 Cykeltrafik Kolonnvägen 19 Nulägesbeskrivning 19 Genomförandeprogram för Solna cykelplan 20 Rekommendation 22 2 (22)

3 DEL 1. INLEDANDE ANALYS Färdigställandedatum på senaste versionen av den separata handlingen är ver 2 Inledning Sweco har fått i uppdrag att inför samrådet genomföra en inledande analys som utgår ifrån befintliga och planerade målpunkter samt trafiknät. Analysen beskriver brister och förbättringsbehov samt ligger till grund för åtgärdsförslag. Den inledande analysen har utförts av: Fredrik Karlsson, Käti Lingenäs Güthlein och Filip Holmström med stöd av expertis inom områdena gång-, cykel-, kollektivtrafik samt tillgänglighet, trygghet och barnperspektivet. Utredningen är baserad på en översiktlig målpunkts- och trafiknätsanalys samt en inventering i fält. Syfte Den inledande analysen syftar till att fånga upp de större frågeställningarna kring framkomlighet, tillgänglighet och trygghet för trafikanter med simhallen och kontorshuset som målpunkt. Även barnens behov beskrivs. En av utgångspunkterna för analysen är att barn i årsåldern ska kunna resa självständigt till platsen på ett trafiksäkert sätt. Analysen behandlar även trafikanter som påverkas av planerad bebyggelse, och inte har simhallen eller kontorshuset som en målpunkt, men på ett eller annat sätt ansluter till eller passerar förbi planområdet. Avgränsning Den inledande analysen är inte heltäckande utan är avgränsad till större frågeställningar som fångats upp vid inventering respektive målpunkts- och trafiknätsanalysen. Analysen omfattar gång- och cykeltrafikanter samt kollektivtrafikresenärer. Frågor gällande trafikalstring, trafikmängder och parkering (gäller även cykel) för biltrafikanter behandlas separat. I denna utredning hanteras biltrafikanter som gångtrafikanter på väg till eller från parkeringsplats. Trafiksystemet måste ses som en helhet eftersom enstaka åtgärder har sammantaget en stor påverkan och betydelse för trafikanternas framkomlighet, tillgänglighet och trygghet. Principiellt är dock avgränsning att endast studera det som påverkas av förslaget till ny detaljplan för området. I den mån andra behov finns i omgivningen så noteras dessa, men endast i undantagsfall föreslås här en lösning på den frågan. 3 (22)

4 Metod I ett första skede har en inventering utförts i planområdets direkta närhet för att få en bild av platsen och i vilket sammanhang den finns i. Därefter har en kartläggning av befintligt trafiknät och målpunkter på en övergripande nivå genomförts, undantaget den framtida målpunkten simhallen och kontorshuset i planområdet som beskrivits mer utförligt. Ett scenario för målpunkter och trafiknät för år 2030 beskrivs också utifrån de bebyggelseplaner som Solna stad har som påverkar planområdet. Utifrån nuläget och scenariot för år 2030 har trafikanternas anspråk på framkomlighet, tillgänglighet och trygghet i och i anslutning till planområdet analyserats där särskild vikt har lagts på barns möjlighet till självständigt resande. Analysen avslutas med åtgärdsförslag kopplad till framkomlighet, tillgänglighet och trygghet samt barnperspektivet. Nuläge Målpunkter Regionala målpunkter i planområdets närhet är främst Mall of Scandinavia samt Friends Arena i Arenastaden, men även Hagaparken längre sydöst från planområdet är en viktig målpunkt. Arbetsplatser i Arenastaden samt längs väg E4:an är också viktiga regionala målpunkter likväl som Ulriksdals station och Solna station. Lokala målpunkter är Ulriksdals idrottsplats med ishallar med främst ungdomsverksamheter inom sporterna ishockey och konståkning. Det finns även en handfull förskolor i de närliggande stadsdelarna Ritorp och Frösunda samt grönområden som främst används av boende i Solna. Se bilaga I för karta över dagens målpunkter. Trafiknät Trafiknätet kring planområdet redovisas i bilaga II. Gång I planområdets närhet finns gångbanor i anslutning till större vägar och utöver det så finns även ett finmaskigare gångnät som består av friliggande gång- och cykelvägar. I många fall på båda sidorna av större gator och vägar, men nätet är inte heltäckande. Det saknas en tydlig stråkhierarki, vilket påverkar orienterbarheten negativt. I anslutning till planområdet är gång- och cykeltrafik separerade från varandra med en heldragen linje på Kolonnvägen. Söder om korsningen med Gustav III:s Boulevard och på Signalbrons ramp är gångbanebredden dock kraftigt underdimensionerad för större flöden under kortare perioder. Sikten är undermålig under Signalbron. De skymda siktlinjerna och avskildheten under Signalbron ger en otrygg miljö. Platsen upplevs dock som väl belyst, vilket främjar trygghet, men sammantaget är bristen på trygghet ett problem. Ljudmiljön under bron är 4 (22)

5 också bristfällig. Platsen är väl trafikerad och bullret studsar mellan hårda ytor som asfalt och betong. Två större konfliktpunkter mellan gång- och cykeltrafikanter finns under Signalbron respektive vid rampen upp mot Signalbron. Rampen har enligt relationshandlingarna en längsgående lutning upp till 6,5% efter trappan mot Kolonnvägen och saknar vilplan, vilket innebär att den inte är tillgänglighetsanpassad. Rampen har kompletterats med en trappa vid Gustav III:s Boulevard vilket förbättrar genheten för gående västerifrån mot Arenastaden. Orienterbarheten mot Signalbron är god till följd av en synlig trappa och ramp. Trappans utformning ger även möjlighet till en naturlig övervakning som främjar tryggheten. Strax öster om planområdet upphör gångbanan på Gustav III:s Boulevard norra sidan för att sedan fortsätta öster om infarten till Ulriksdals IP. På södra sidan finns en gemensam gång- och cykelbana som också upphör. Utrymme finns för gående och cyklande, men är inte separerat från körbanan exempelvis med målning eller kantsten. Trafikmiljön i anslutning till planområdet är utformat som en 50/70-miljö med höga flöden och god framkomlighet för motorfordonstrafik, vilket gör att platsen upplevs som otrygg för oskyddade trafikanter. Det finns anlagda övergångsställen, men de är ej hastighetssäkrade vilket påverkar trafiksäkerheten för gångtrafikanter. Ledstråken till passagerna är felaktigt utformade och sammanhängande ledstråk saknas på platsen. Cykel Det förekommer såväl huvudcykelstråk som regionala cykelstråk i planområdets närhet, varav ett regionalt och ett huvudcykelstråk finns i anslutning till planområdet. Stråkhierarkin mellan lokala, huvud- och regionala cykelstråk är otydlig vilket påverkar orienterbarheten negativt. Cykelnätet uppvisar i stora drag samma brister som beskrivits ovan för gångtrafiken. Det är främst den underdimensionerade infrastrukturen och bristande sikt som skapar trafiksäkerhetsproblem och konflikter mellan gående och cyklande. Gång- och cykelbanan söder om Gustav III:s Boulevard innebär även en omväg som dessutom är kurvig. Infrastrukturen uppfyller sammanfattningsvis inte Solna Stads rekommendationer om framkomlighet på de regionala cykelstråk eller huvudcykelstråk, bland annat går det inte att mötas och cykla om. I övrigt är konfliktpunkterna desamma som beskrivs för gångtrafiken. Norr om Gustav III:s Boulevard är infrastrukturen bättre, en bredare cykelbanebredd och gångoch cykelbanan har dragits bakom busshållplatsen vilket är bra för både trafiksäkerheten och framkomligheten för både gående och cyklister. Öster om planområdet på Gustav III:s Boulevard sker cykling i blandtrafik. Orienterbarheten längs denna del av stråket är bristande. Anlagda cykelpassager finns i planområdets närhet, de är dock ej hastighetssäkrade. 5 (22)

6 Kollektivtrafik Planområdet är lokaliserat mellan två pendeltågsstationer, Ulriksdal i norr och Solna station i söder. Hållplatser för stombuss finns på omgivande större vägar, Enköpingsvägen, E4:an och Frösundaleden i anslutning till Solna station. I anslutning till planområdet finns hållplatsen Ulriksdals IP för lokalbuss, 509 mellan Brommaplan och Danderyd sjukhus. Hållplatsen för trafik i norrgående riktning finns på Kolonnvägen och i södergående riktning på Gustav III:s Boulevard vid planområdet. Det finns även en hållplats i södergående riktning på Kolonnvägen, men den används inte. Bussen trafikerar Kolonnvägen norr om planområdet, för att sedan fortsätta in på Gustav III:s Boulevard öster om planområdet. Väderskydd och bänk finns på hållplatserna. Tillräckligt väntutrymme finns för dagens förväntade resenärsflöde. Det finns såväl gång- och cykelbana i anslutning till hållplatserna. För övrigt påverkas kollektivtrafikresenärer av gång- och cykelbanornas standard. Gång- och cykelvägar i anslutning till planområdet är beskrivna i avsnitt gång respektive cykel. Scenario 2030 Målpunkter I följande avsnitt beskrivs de planerade målpunkterna simhall och kontor. Målgrupper för dessa målpunkter samt vilka andra målpunkter i området som är viktiga för dessa målgrupper. Två scenarion beskrivs, nuläget och år 2030 eftersom förändringar i området kommer att påverka målgruppernas sätt att resa, men även rörelsemönstret i närområdet. Se bilaga III för karta över målpunkter år Simhall och kontorshus Den planerade byggnaden med simhall och kontor kommer att bli en viktig målpunkt. Simhallen kommer främst att vara en målpunkt för boende i Solna, medan kontorshuset i större utsträckning är en regional målpunkt. De två målpunkterna kommer även att besökas av olika målgrupper. Simhall Grupper kommer att komma från närliggande skolor och förskolor. Skolor och förskolor i Frösunda och Ritorp kommer troligtvis att gå till simhallen, medan i andra områden kommer grupperna med kollektivtrafik, buss 509. I viss utsträckning kommer grupper även att anlända med egen chartrad buss. Ungdomsverksamhet kommer också att förekomma i simhallen, vilket innebär att ungdomar kommer att röra sig till simhallen. Ungdomar reser i större utsträckning själva och förväntas till stor del vara kollektivtrafikresenärer, men även gång- och cykeltrafikanter. 6 (22)

7 Ungdomsverksamheten innebär också att åskådare i större utsträckning kommer att besöka simhallen. En simhall är även en viktig målpunkt för personer med funktionsnedsättning, vilka troligtvis kommer att komma till simhallen med kollektivtrafik eller med egna fordon så som färdtjänst. Förutom ovanstående grupper så kommer även vuxna och barn besöka simhallen under sin fritid. Föräldrar med yngre barn kommer i större utsträckning att vilja parkera med bil vid simhallen, medan äldre barn blir skjutsade. Äldre barn och vuxna förväntas även att ta kollektivtrafik, cykla och gå till simhallen. Kontorshus Till kontorshuset kommer övervägande vuxna att ta sig. Främst under rusningstiderna på föroch eftermiddagen, men även besökande under andra delar av dagen. De kommer att resa dit med kollektivtrafik, i stor uträckning med pendeltåg och stombuss till Solna station, men även med bil (besökande kommer också att använda taxi till stor del) och cykel. Gående kommer i liten utsträckning att ta sig till kontorshuset undantag vid lunchtid då en större mängd förväntas att gå till Frösunda eller Arenastaden för lunch. Under denna period kommer de gående röra sig i grupp. Andra målpunkter I bottenplan i kontorshuset planeras även lokaler, vilka kan komma att bli målpunkter på såväl dagen som kvällen. Ett eventuellt gym i anslutning till simhallen kan innebära att platsen besöks under såväl simhallens öppettider som andra delar av dygnet. Det finns även andra målpunkter ex. Arenastaden och framtida hållplatser för stombusslinje som gränsar till planerad bebyggelse och kommer att ha betydelse för planområdet. Längs Kolonnvägen planeras ytterligare arbetsplatser, vilket kommer att bli regionala målpunkter. Trafiknät Större förändringar som planeras i trafiknätet till år 2030 är en eventuell omläggning av stombuss till Kolonnvägen (istället för på E4:an) med hållplatsläge på Enköpingsvägen och ett eventuellt hållplatsläge i anslutning till Signalbron. Befintliga hållplatser på Kolonnvägen planerade att fortsätta användas. Hållplatsen ligger i anslutning till Ostkustbanan, vilket innebär att väntande kommer att utsätts för höga bullernivåer från järnvägen. Huruvida stombuss kommer att ha en hållplats i anslutning till planområdet på Kolonnvägen har en stor påverkan på planområdet. Det förändrar rörelsemönstret för kollektivtrafikresenärer och tillsammans med de ökade flödena som kan förväntas uppstå påverkar det följaktligen gångoch cykeltrafikanter till hållplatsen. Vilket kommer att påverka de totala flödena till och genom planområdet. Signalbron kommer även att användas i större utsträckning av kollektivtrafikresenärer med Mall of Scandinavia och Friends Arena som målpunkter samt regionala arbetsplatser i planområdet och dess närhet. 7 (22)

8 Det regionala cykelstråket planeras att gå längs Regementsgatan och i Ritorpsvägens förlängning till Gustav III:s Boulevard istället för den befintliga sträckningen genom parken. Åtgärdsförslag Analysen påvisar att det finns brister och ett förbättringsbehov i den befintliga infrastrukturen för att tillgodose den trygghet, tillgänglighet och framkomlighet som identifierats för målgrupper som förväntas ha simhallen och kontorshuset som målpunkter. De identifierade bristerna och förbättringsbehoven har kopplats till specifika åtgärder i och i anslutning till planområdet som är prioriterade att genomföras för att barn i åldern år ska kunna resa självständigt till platsen samt att funktionsnedsattas behov tillgodoses. Åtgärderna som redovisas i detta avsnitt tar även höjd för ett framtida scenario 2030 då stombuss trafikerar Kolonnvägen. För planområdet innebär detta: 8 (22) Entréer placeras på byggnadens östra sida med god tillgänglighet till befintligt gångoch cykelnät. Gång- och cykelväg anläggs på byggnadens samtliga sidor av för att skapa tillgänglighet till simhall och kontorshus, men även för tillgängligheten till de planerade Stombusshållplatserna på Kolonnvägen. Gång- och cykelväg på byggnadens norra sida anläggs för att ingå i ett sammanhängande stråk från Kolonnvägen som ansluter i öster till parkstråket bakom bebyggelsen vid Gustav III:s Boulevard. Gång- och cykelväg anläggs även på båda sidorna av Gustav III:s Boulevard och binds ihop med det regionala stråket som sedermera viker av norrut i Ritorpsgatans förlängning, ca 100 meter österut på Gustav III:s Boulevard. Signalbron kompletteras med en hiss eftersom Signalbrons ramp saknar vilplan och trappan innebär en större höjdskillnad vilket gör att de ej är användbara för personer med nedsatt fysik. Sammanhängande ledstråk anläggs och felaktigt utformade ledstråk åtgärdas. Huvudcykelstråk och regionalt stråk i anslutning till planområdet dimensioneras så att konflikter mellan gång- och cykeltrafikanter minimeras. Gångbanan anpassas för grupper och på cykelbanor är möte och omcykling möjlig. Otrygghet under Signalbron avhjälps delvis genom förbättrade siktlinjer, breddad infrastruktur och en förbättrad linjeföring. Befintliga gång- och cykelpassager hastighetssäkras och/eller förses med refug mellan körfälten så att gående inte behöver korsa fler körfält i taget. Befintlig gång- och cykelpassage på Gustav III:s Boulevard flyttas österut så att den ligger i anslutning till byggnadens entréer. Övergångsstället över Gustav III:s Boulevard öster om planområdet (vid infarten till Ulriksdals idrottsplats) breddas och förses med cykelpassage.

9 Busshållplatsen under Signalbron lokaliseras längre österut på Gustav IIIs Boulevard i en tryggare och bättre ljudmiljö i anslutning till befintlig bebyggelse. I ett framtida scenario med stombuss 2030 anläggs ett övergångsställe över Kolonnvägen norr om busshållplatserna. I ett framtida scenario med stombuss 2030 kan det vara aktuellt att samförlägga hållplatserna på Kolonnvägen för att underlätta omstigning. Det medför att gångpassagen över Kolonnvägen måste förbättras samt ljudnivån för väntande resenärer, ex. med bullerplank för att dämpa buller från Ostkustbanan. Parkering för funktionsnedsatta ska anläggas på den västra sidan om gatan öster om byggnaden i direkt anslutning till simhall och kontorshusets entréer. Funktioner som inlastning (för leverans och avfallshantering) anläggs så att konflikter med gång- och cykeltrafikanter minimeras. Sett till framkomligheten för gång- och cykeltrafikanter samt för kollektivtrafiken (och framtida stombusstrafik på Kolonnvägen) och möjlighet till attraktiva lokaler i bottenvåningen är norra sidan av byggnaden lämplig. Övrig parkering till simhallen planeras öster om simhallen, in- och utfart till parkeringen föreslås österut för att minska konflikter för gång- och cykeltrafikanter och utfart mot Kolonnvägen. Slutsats Med utgångspunkten att barn år ska kunna resa självständigt till simhallen finns ett antal åtgärder som föreslagits genomföras. Ett sammanhängande gång- och cykelstråk till simhallen samt säkra vägar till hållplatser anläggs. Det innebär att gång- och cykelbanor anläggs där de saknas för att knyta ihop näten samt att gång- och cykelpassager hastighetssäkras i anslutning till simhallen. För gång- och cykeltrafik i sin helhet är den bristande framkomligheten på det regionala och huvudcykelstråket något som måste åtgärdas för att minska konflikter för gående och cyklande med simhallen och kontorshuset som målpunkt. Speciellt kommer antalet grupper som rör sig längs stråken öka, vilket de inte är anpassade för. Utformningen av gång- och cykelstråken under Signalbron är såväl ett framkomlighets- som trafiksäkerhetsproblem, men även en otrygg miljö för gående- och cyklande som rör sig där. Siktlinjerna är brutna och det är trångt. Gång- och cykelbanan behöver breddas och rätas ut. Otryggheten, men även buller under Signalbron påverkar kollektivtrafikresenärer till simhallen och kontorshuset eftersom hållplatsen är placerad där. En lämpligare placering för befintlig hållplats är längre österut på Gustav den III:s Boulevard. En framtida hållplats för stombuss på Kolonnvägens västra sida innebär att passagen måste förbättras och att ett bullerplank i anslutning till hållplatsen anläggas för att minska buller från Ostkustbanan. För kollektivtrafikens framkomlighet ska även utfarter direkt mot Kolonnvägen ej planeras. 9 (22)

10 Simhallen och kontorshuset är inte tillgängligt västerifrån. Signalbrons ramp saknar vilplan och trappan är inte användbar vid fysisk nedsättning. En hiss krävs för att säkerställa tillgängligheten västerifrån. 10 (22)

11 DEL 2. PARKERINGSUTREDNING Färdigställandedatum på senaste versionen av den separata handlingen är ver 3. Revidering gjord , och Inledning Parkeringsbehovet för simhallen och kontorshuset samt andra kommersiella lokaler har beräknats, utifrån resvanor respektive Solna stads samt Huddinges och Malmös parkeringsnorm. Eftersom den planerade bebyggelsen kommer att ta delar av den närliggande ishallens parkering i anspråk för byggnation har även ishallens parkeringsbehov utretts. Ishallens parkeringsbehov är baserat på uppgifter från driftansvarig på ishallen. Antalet besökare, anställda och användning av befintlig parkering Följande information har erhållits: Simhallen beräknas ha ett årligt besöksantal på ca besökare och en maxkapacitet på ca 515 besökare vid tävling på helger och 3-4 anställda som arbetar samtidigt 1. Ishallen har träning och matcher som pågår ca 2-4 timmar. Ishallen har som flest besökare vardagar mellan kl och på helgen mellan kl Under vardagar kl då det pågår kvällsträning står ungefär bilar parkerade vid ishallen och under helger vid en match ca bilar kl Kontorshuset beräknas ha ca anställda fördelat på en yta av ca BTA. Utöver det har kontorshuset även lokaler för serviefunktioner om totalt ca BTA. Av detta kan ca 860 BTA antas vara ett gym eller liknande och ca 920 BTA antas vara restaurangverksamhet med övervägande besökare under lunchen. Antaganden grundar sig på att det saknas underlag eller logistiska möjligheter för handel i byggnaden. Enligt trafikverkets trafikalstringsverktyg beräknas att ca 3 personer arbetar samtidigt i restaurangen. Antalet anställda som arbetar samtidigt i gymmet antas vara 2 personer. 1 Bo Bergman, representerar byggherre, Solna stad simhall. 2 Stefan Cårebo, driftansvarig ishall, Ulriksdals IP. 11 (22)

12 Parkeringsbehov Parkeringsbehovet för simhallen har beräknats utifrån resvanor för besökare samt anställda eftersom p-tal för simhall saknas i Solna stads parkeringsnorm. Denna har sedan jämförts med parkeringsbehovet utifrån p-tal i andra handböcker och andra kommuners parkeringsnormer eftersom normen inte endast uttrycker ett behov av parkering utan är också är ett styrmedel för önskad utveckling. Behovet av parkering för kontorshuset och övriga kommersiella lokaler har beräknats med p-tal från Solna stads, Huddinges och Malmös parkeringsnorm. Ishallens parkeringsbehov diskuteras utifrån det underlag som erhållits. Resvanor Resvanor och färdmedelsfördelning för boende i Stockholms län har hämtats från en undersökning som Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting har genomfört 3. Informationen om besöksförhållande mellan vardag och helg samt dygnsvariationen och resvanor till simhall har hämtats från en utredning som Sweco genomfört för Täby Simhall 4 och som anses motsvara det besöksmönster som simhallen förväntas få. Det har även förutsatts att en genomsnittlig badtid under en helg är ca 3 timmar med hänsyn till familjebad. Vilket är samma antagande som gjorts för Täby Simhall. Semester och helgdagar har också en inverkan på antalet besökande, därför har antalet besökare fördelats på 48 veckor för att få ett mer jämförbart genomsnitt av en normal vecka. Antalet besökare till Solna simhall har uppskattats utifrån kapaciteten på simhallen. Följande förhållanden har använts: - Ca 2 gånger fler besökare, besöker simhallen under en helgdag jämfört med en vardag. - Ca 15% av det totala antalet besökande under en vardag besöker simhallen under dess topptimme. - Ca 25% av det totala antalet besökande under en vardag besöker simhallen under dess två topptimmar. - Ca 20% av det totala antalet besökande under en helgdag besöker simhallen under dess topptimme. - knappt 50% av det totala antalet besökande under en helgdag besöker simhallen under dess tre topptimmar. Detta innebär för simhallen i Solna att: - Ca 355 besökare under en vanlig vardag, varav som mest ca 50 personer anländer samtidigt till simhallen, men att det som mest befinner sig ca 90 personer i simhallen samtidigt (2 timmarsbad) 3 Resvanor i Stockholms län 2015, Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting, Rapport v Särskild utredning för bil- och cykelparkering vid Täby simhall, Sweco, (22)

13 - Ca 725 besökare under en vanlig helgdag, som mest befinner sig ca 340 personer i simhallen samtidigt (3 timmarsbad). Simhallen är en lokal målpunkt och färdmedelsfördelningen för resor till simhallen har således baserats på vad boende i Solna har svarat att de använt för färdmedel för fritidsresor respektive arbetsresor. Detsamma gäller för övriga kommersiella lokaler i byggnaden. Följande färdmedelsfördelning har använts för att uppskatta antalet som går, cyklar, åker kollektivtrafik respektive bil till simhallen. Boende till fots cykel Kollektivtrafik bil Annat arbetsresa Solna 20% 16% 52% 20% 2% fritidsresor Solna 24% 8% 27% 37% 4% Tabell 1. Resvanor fördelat på färdmedel och resa. Källa: Trafikförvaltningen Beroende på vilken verksamhet som det handlar om finns olika parkeringsbehov vid olika tillfällen under dagen. Dimensionerande för parkeringsbehovet för anställda på simhallen är antalet vardagsresor under ett dygn, eftersom det är övervägande endast anställda som kommer på morgonen och sedan åker på kvällen. I simhallen arbetar även lika många under helgen. Andelarna ovan ger följande färdmedelsfördelning: Vardag resor per dygn till fots cykel kollektivtrafik bilresande Simhall (anställda) Simhall (besökare) Vardag resor under maxtimme till fots cykel kollektivtrafik bilresande Simhall (besökare) För besökare till simhallen har också maxtimmen för en genomsnittlig badtid på 2 timmar under en vardag respektive 3 timmar under helgdag beräknats för att få fram hur många besökare som troligtvis samtidigt besöker simhallen och på så sätt fått fram ett parkeringsbehov. Vardag resor under 2 maxtimmar Helgdag resor under 3 maxtimmar till fots cykel kollektivtrafik bilresande Simhall (besökare) till fots cykel kollektivtrafik bilresande Simhall (besökare) (22)

14 Parkeringsbehovet för de bilresande beräknas utifrån vilken beläggningsgrad som kan förväntas i bilen. Under helgen förväntas beläggningsgraden vara högre för resande till simhallen jämfört med under en vardag, då fler barnfamiljer tros besöka anläggningen. Följande beläggningsgrad har antagits: beläggning Simhall (anställda) 1,1 Simhall (besökare) vardag 1,5 helg 2,3 Utgångspunkten är att ca 10% av de som reser med bil antas vara passagerare och blir skjutsade. Boende i Täby åker generellt mer bil till än boende i Solna. I Täby åker ca 63% bil till sina fritidsaktiviteter enligt den resvaneundersökning som genomförts (jämfört med ca 37% i Solna) och till simhallen i Täby åkte ca 69% med bil under helgen enligt utredningen om Täby simhall. Således gör Täbyborna ca 6% fler bilresor till simhallen jämfört med andra fritidsaktiviteter. Med hänsyn till att boende i Solna generellt åker mindre bil kan antalet bilresande justeras upp med ca 3,5% för besökare under helgen för att ta höjd för en högre andel bilresande till simhallen jämfört med andra fritidsaktiviteter. Det ger följande behov av parkeringsplatser: Bilparkering Cykelparkering Simhall (parkering för anställda vardag/helg) 1 1 Simhall (besökare vardag, 1h) 11 4 Simhall (besökare vardag, 2 timmar) 20 7 Simhall (besökare - helg) Parkeringsnorm I Solna stads parkeringsnorm har parkeringstal för bil och cykel hämtats för användningen kontorshus 5 baserat på ytan. Parkeringstalet anger inklusive besöksparkering. För att kunna särredovisa besöksparkering för kontorshuset har Malmö stads parkeringsnorm används. I Malmö antas 1-2 parkeringsplatser/1000 BTA vara för besökare. Detta ger sammantaget ett modifierat parkeringstal för bilparkering om 10 bpl/1000 BTA för anställda. För cykelparkering innebär det ett modifierat parkeringstal på 8-16 cpl/1000 BTA för anställda. I Solna stads parkeringsnorm anges även parkeringstal för bil och cykel för restauranger baserat på yta. Dessa är särredovisade för anställda respektive besökare. 5 Parkeringsnorm för Solna, rev. oktober (22)

15 För parkering vid gym och simhall saknas parkeringstal. Istället har parkeringslexikonets 6 definition motionscentrum använts som beräknar 0,4 bpl/anställd och 0,1 bpl/max utövare samtidigt och för cykelparkering har Huddinge kommuns parkeringstal 7 om 0,4 cpl per besökare till simhall/idrottsanläggning använts. Flest antalet besökare förutsätts även vara under helgen för cyklister. Det ger följande antal parkeringsplatser: Baserat på BTA: Kontor (anställda) Kontor (besök) Restaurang (anställda) Restaurang (besökare) BTA bpl/1000 BTA cpl/1000 BTA bpl cpl Baserat på besökare eller anställd: Anställd Besökare bpl/anställd bpl/besökare cpl/anställd cpl/besökare bpl cpl Simhall (anställd) 3-4 0,4-2 - Simhall (besökare) 355 0,1* 0, Gym (anställd) 2 0,4 1 - Gym (besökare) 122 0,1* 0, * Avser max utövare samtidigt. För anställda på gym saknas en rekommendation om cykelparkering, men en plats bör tillgodoses. Diskussion och sammanställning av parkeringsbehov Det behov som redovisas för cykelparkering baserat på resvanor respektive parkeringstal är det ett relativt stort spann redovisat. Intervjuer med anställda på Vattenfall 8 i närheten av planområdet visar på att ca 20% av de anställda cyklar till arbetet under sommarhalvåret. Detta innebär ett behov av ca 480 cykelparkeringsplatser för kontorshuset. Då både Solna Stad och Fabege har en ambition om att resor med kollektivtrafik, cykel och gång ska vara hög har en sammanvägning av de kriterierna och det behov som resvanor och 6 Henriksson, C-H. (1990) Parkeringslexikon: En handbok för arkitekter ingenjörer och planerare. 7 Parkeringsprogram för Huddinge kommun. Antagen av kommunfullmäktige den 14 mars Cykelplan för Solna stad. Antagen av kommunfullmäktige maj (22)

16 parkeringsnormerna visat på landat i följande förslag gällande antalet rekommenderade parkeringsplatser. Cykelparkering (antal) Bilparkering (antal) Simhall (anställda) 2 1 Simhall (besök) Kontor (anställda) * Kontor (besök) 60 60** Restaurang (anställda) 10 5* Restaurang (besök) Gym (anställda) 1 1* Gym (besök) *Tillgodoses genom parkeringsköp i Arenastaden **Tillgodoses till viss del genom parkeringsköp i Arenastaden, se nedan. En stor del av kontorshusets bilparkering tillgodoses genom parkeringsköp i Arenastaden, men en del besöksparkering bör finnas i anslutning till kontorshuset för besök omkring 1h. Ca 50% av besöken antas vara en timme. Det gäller även besöksparkering till eventuell restaurang och gym som ofta har besök kring en 1h. Utöver det bör ca 5% av bilparkeringsplatserna avsättas till människor med funktionsnedsättning 9. Det finns inget lagstadgat krav på antalet parkeringar utan 5% är ett riktvärde och ska ses som ett komplement till Boverkets byggregler (BFS 2011:6), däremot ska en handikapparkering tillgodoses inom 25 meter från entrén enligt samma regler. För planerad bebyggelse innebär 5% ca 18 parkeringsplatser för kontoret och ca 3 parkeringsplatser för simhallen. På gatan intill entréerna planeras 4 handikapparkeringar för simhallen och kontorshuset. Två av dessa uppfyller kravet inom 25 meter för respektive verksamhet (de andra två ligger inom 50 meter från entrén). Ytterligare 4 platser kan vid behov tillgodoses på parkeringsytan mitt emot respektive entré (till vilka det är ca 25 meter). Fler platser inom 25 meter kan även tillgodoses på gatan vid behov. Ytterligare gatuparkering innebär dock förändringar i sektionen. Det är viktigt att tillräckligt många handikapplatser för simhallen och kontorshuset tillgodoses, men alla funktionsnedsättningar innebär inte rörelsehinder varför samtliga handikapparkeringar inte nödvändigtvis behöver vara inom 25 meter. Besökare till simhallen med rörelsehinder anländer också i grupp eller med färdtjänst. Plats för angöring med ex. van-bil med utfällbar ramp finns i anslutning till entrén på gatan norr om planerad bebyggelse. Handikapplatserna tros även kunna samutnyttjas då kontorshuset besök i högre utsträckning sker under vardag medan simhallen har fler besökare under helgen. För kontorshuset finns också större möjlighet att undersöka behovet av handikapparkering bland sina anställda och anpassa antalet därefter. Ytterligare platser kan tillgodoses på ytan öster om simhallen och kontorshuset vid behov. 9 Svensson, E. (2015) Bygg ikapp: För ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. 6:e utg. 16 (22)

17 I anslutning till simhallens planerade parkering finns ishallens parkeringsplats. Det redovisade resmönstret för ishallen visar på att det sammanfaller ungefär tidsmässigt med det behov som simhallen har. Träning sker på vardags eftermiddagar och tävling respektive match på helgen. Det gör möjligheten till samutnyttjande låg, men då tävlingar och matcher ej sammanfaller finns denna möjlighet. Utifrån hur behov av bilparkering idag beskrivs, dras slutsatsen om att parkering i anslutning till ishallen är mest nödvändig vid träning dels pga. utrustning och dels ett antagande om större utnyttjande av isen. Detta skulle motsvara i genomsnitt ca 55 bilplatser (baserat på angivna platser under träning). Om ca 10% antas skjutsas innebär det ett behov om ca 50 parkeringsplatser för ishallen. Parkeringsbehovet redovisas fördelat på de olika tillgängliga ytorna: Cykelparkering Bilparkering Handikapparkering* Parkering i gatumiljö 200 (vid behov anläggs parkering på ytan öster om byggnaden) 4 4 Parkering på yta öster om byggnad Parkering på yta nordost om byggnad (ishallens parkering) Se ovan 90 ytterligare platser kan anläggas vid behov, ca 4 platser inom 25 meter för resp. verksamhet till entré, totalt 8 platser. Ingen uppgift 50 Ingen uppgift Parkering i kontorshus Parkering i Arenastaden ytterligare platser kan anläggas vid behov * Observera att antalet handikapplatser ej är utöver det som anges för bilparkering, utan ingår. Utrymmet på ytan öster om byggnaden har kontrollerats, det får totalt plats med 141 parkeringsplatser (inkl. 2 handikapparkeringar). Det finns således yta att omvandla fler parkeringar till handikapparkering som är större än vanliga parkeringar och samtidigt tillgodose parkeringsbehovet. 17 (22)

18 Kommentarer Det kommer att finnas situationer då efterfrågan på bilparkering kommer att vara högre än det dimensionerade vardags eller helgbehovet. Exempelvis vid tävlingar i simhallen, matcher i ishallen eller vid större arrangemang i kontorshuset kan efterfrågan öka. Det handlar då också i större utsträckning om publik till sim- och ishall. Såtillvida dessa händelser inte sker samtidigt finns en del kapacitet i anslutning till planområdet. Med hänsyn till att detta behov uppstår mer sällan och sker under ett par timmar är det inte rimligt att parkeringen intill den planerade bebyggelsen ska dimensioneras med dessa situationer i åtanke. Besökarna är fria att söka parkering i exempelvis en parkeringsanläggning i Arenastaden eller ställa sig på gatan i omgivande stadsdelar. Det kommer troligtvis att behövas fler parkeringsplatser för cykel med väderskydd då en del av dessa platser förväntas användas till barnvagnsparkering. Då antalet resor till kontoret är som störst på vardagen och antalet resor till simhallen på helgen finns en potential till samutnyttjande av cykelparkeringar. Med hänsyn till närhet till kollektivtrafik, samt regionala och huvudcykelstråk kan det finnas förutsättningar för att sänka parkeringstalet för bilparkering för anställda. Det ställer dock krav på att arbetsgivaren underlättar för de anställda att åka kollektivt eller cykla till arbetsplatsen. För att inte personer till kontoret ska nyttja parkeringsplatsen till simhallen krävs ett system där registrering krävs i simhallen/ishallen för att få använda avsedda parkeringsplatser. All handikapparkering går inte att tillgodose inom 25 meter till entréer, men alla med funktionsnedsättningar är inte rörelsehindrade varför ytterligare parkering kan tillgodoses på ytan öster om planerad byggnad. Totalt kan 141 bilplatser (inkl. 2 stycken handikapparkeringar) kan tillgodoses på ytan öster om planerad byggnad. 18 (22)

19 DEL 3. REGIONALA CYKELSTRÅKET Färdigställandedatum på senaste versionen av den separata handlingen är Revidering gjord Cykeltrafik Kolonnvägen Nulägesbeskrivning Utmed i stort sett hela Kolonnvägens sträckning på 2 kilometer finns i dag en dubbelriktad cykelbana. Endast på en kort sträcka söder om Gustav III:s boulevard avviker cykelbanan från Kolonnvägen. Vid Regementsgatan sker cykling en kort sträcka i blandtrafik. Cykelbanan passerar planskilt i tunnel under Enköpingsvägen. Stråket är gent, lättorienterat, förhållandevis rakt och utan större höjdskillnader på merparten av sträckan. På stora delar av sträckan är cykelbanan separerad från gångbanan. Stråket binder samman Järva och Ulriksdal med de södra delarna av Solna. Cykeltrafikmätningar genomförda våren 2017 (söder om Gustav III:s boulevard) visar att drygt 1000 cyklister per dygn cyklar på Kolonnvägens cykelbana. Foto 1. Cykelbanan utmed Kolonnvägen 19 (22)

20 Foto 2. Cykelbanan passerar planskilt under Enköpingsvägen på Kolonnvägens östra sida Genomförandeprogram för Solna cykelplan I samband med framtagandet av genomförandeprogrammet har stora delar av Solnas cykelvägnät inventerats och analyserats. Detta utifrån de tre strategierna i Solnas Cykelplan: Framkomlighet och tillgänglighet Trafiksäkerhet Drift och underhåll Cykelplanen och Genomförandeprogrammet påtalar vikten av gena, framkomliga och säkra cykelförbindelser för att göra cykeln attraktiv, konkurrenskraftig och ett realistiskt alternativ till bilen. Detta är även något som påtalas i den regionala cykelplanen, GCM-handboken (SKL) och den nationella cykelstrategin. Särskilt viktiga stråk i detta sammanhang är de stråk som identifieras som regionala- och huvudcykelstråk. Utifrån analysen av cykelvägnätet i Solna, arbets- och bostadsområden samt framtida exploateringar förslås i programmet att det framtida huvudcykelstråket dras längs Kolonnvägen (blått streck i kartbild 1) och inte genom parkområdet (grönt streck i anslutning till Ritorp). Denna dragning innebär en avsevärt genare, topografisk mer gynnsam och mer framkomlig sträckning av cykelbanan än sträckan genom parkområdet: 20 (22)

21 Kartbild 1. Märstastråket (Regionalt cykelstråk), från Solna stads cykelplan maj 2016, kompletterad med Signalbron och förslag på ny dragning längs Kolonnvägen (blå linje) och av Solna stad beslutad ny dragning bakom ICA genom parken (gul linje). Stråket genom parkområdet är vidare en gemensam gång- och cykelväg. En utformning och lösningen som inte är fördelaktig och att föredra för varken arbetspendlare på cykel eller gående och parkbesökare. Det är av samma anledningar inte heller lämpligt att fortsätta parkstråket runt ICA:s nya huvudkontor (gult streck), där dessutom de topografiska utmaningarna förstärks. Cykelbanan utmed Kolonnvägen är separerad från gångdelen vilket innebär bättre framkomlighet för cykeltrafiken och ökad trygghet för både cyklister och gående. Bedömningen är att majoriteten av de som cyklar sträckan idag väljer Kolonnvägen framför parkstråket, mycket på grund av genhet och orienterbarhet. Viktiga parametrar för cyklister (framförallt de 21 (22)

22 som pendlar) och den nya dragningen av det regionala cykelstråket runt ICA kommer ha svårt att ändra det beteendemönstert. Det är därför angeläget att cykelbanans sträckning längs Kolonnvägen ges en utformning i det fortsatta arbetet som möter upp mot det befintliga beteendemönstret. Genomförandeprogrammet föreslår vidare att det befintliga parkstråket framöver klassas som ett lokalt stråk. Solna Stad har dock i början av 2018 beslutat att fortsättningen på Märstastråket från det befintliga parkstråket genom Ritorp vid korsningen av Gustav IIIs Boulevard ska planeras få en ny dragning runt ICA i parkmiljön innan den ansluter till Kolonnvägen (se gult streck i kartbild 1). Beslutet innefattar också att cykelbanan på Kolonnvägen ska planeras få en ny klassning som lokalt/huvudcykelstråk. Stråket utmed Kolonnvägen kommer i framtiden att få ökad betydelse i och med de stora exploateringarna i de norra delarna (Järva mm) och tillkommande målpunkter utmed Kolonnvägen samt att Trafikverket har för avsikt att flytta Märstastråket till östra sidan av E4. Rekommendation Genomföra en utredning för att ta ett samlat grepp om hur ett attraktivt och funktionellt cykelstråk längs Kolonnvägen kan utformas och förverkligas. Cykelstråkets passage genom korsningen Kolonnvägen/Gustav IIIs Boulevard är komplex, då även antalet gående kommer att öka i och de planerade exploateringarna längs Kolonnvägen på aktuell sträcka. Det kommer därför krävas att korsningen studeras i detalj för att hitta en lösning som fungerar för alla trafikslag på ett trafiksäkert, tillgängligt och framkomligt sätt. 22 (22)