Masterprogram i biologi

Transkript

1 Masterprogram i biologi vid Stockholms universitet

2 Innehållsförteckning Introduktion 3 Masterutbildning 4 Praktik 4 Undervisningsspråk 4 Behörighetskrav 4 Högskolepoäng 4 Hur söker man? 4 Kontaktinformation 4 Översikt över programmen och de valbara kurserna 5 Masterprogram i Biologi 6 Ekologi och biodiversitet 7 Etologi 9 Genetisk och molekylär växtbiologi 11 Marinbiologi 13 Mikrobiologi 15 Molekylära livsvetenskaper 17 Nordiskt masterprogram i biodiversitet och systematik (NABiS) 18 Social-ecological resilience for sustainable development 20 (Social-ekologisk resiliens för hållbar utveckling, SERSD) Toxikologi 22 Miljötoxikologi Strålningsbiologi Informationen i denna broschyr var förhoppningsvis korrekt då den gick till tryck, men vi reserverar oss för tryckfel och förändringar i utbildningarna. Vid tveksamhet gäller de aktuella utbildningsprogrammen och kursplanerna. Dessa finns tillgängliga på 2

3 INTRODUKTION Bygg på din kandidatutbildning och skaffa dig en internationell masterexamen! En masterexamen innebär att du under två år fördjupar dig inom ett ämne och gör ett större examensarbete med handledning av en forskare. På Stockholms universitet kan du välja mellan 12 spännande inriktningar inom biologi och molekylär biologi. Den 1 juli 2007 fick vi en ny utbildnings- och examensstruktur. Det innebär att utbildningar och examina inom högskolan på tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. Grundnivån sträcker sig upp till 180 högskolepoäng (3 år), den avancerade nivån utgörs av ytterligare högskolepoäng (1-2 år) och forskarnivån innebär ytterligare 240 högskolepoäng (4 år) (se figur nedan). Masterexamen är en ny examen som hör hemma på den avancerade nivån, och omfattar två år som bygger på en treårig kandidatexamen. En masterexamen kräver totalt fem års högskolestudier, vilket motsvarar 300 högskolepoäng (hp). På den avancerade nivå kommer det också att finnas en ettårig examen (magisterexamen). Redan efter ett år av kurser på avancerad nivå kan du ha behörighet till forskarutbildningen. Från och med hösten 2007 erbjuder Stockholms universitet totalt 11 olika masterprogram inom biologi/molekylärbiologi. I detta häfte ges en kort beskrivning av programmen och de eventuella obligatoriska kurser som ingår. För varje program finns en översiktsfigur som beskriver hur de två utbildningsåren är upplagda. Alla 11 programmen är samlade i en översiktstabell på sidan 6, vilken visar de obligatoriska och valbara kurserna inom varje program. 180 hp 3 år KANDIDATNIVÅ Kandidatexamen 1-2 år 60 hp alt. 120 hp AVANCERAD NIVÅ Masterexamen* 240 hp ca 4 år FORSKARUTBILDNINGSNIVÅ Doktorsexamen * det går att ta ut en magisterexamen efter ett års studier på avancerad nivå. 3

4 Masterutbildning Under masterutbildningens två år läser du kurser på avancerad nivå samt gör ett examensarbete som omfattar en till två terminer. I de olika masterprogrammen ingår ofta några obligatoriska kurser, och du måste välja några kurser inom huvudområdet (en översiktstabell över programmens obligatoriska och valbara kurser finns på sidan 6). Förutom de valbara kurserna inom programmens huvudområden ingår i de flesta masterprogram också helt valfria kurser. I de valfria kurspoängen kan du välja att läsa andra avancerade biologikurser än de som ingår i ditt huvudområde. Du kan också bredda dig genom att läsa ett helt annat ämne, t.ex. något icke-naturvetenskapligt ämne och på så sätt skapa din egen profil. De valfria poängen kan även utnyttjas till att upp till en termin läsa kurser på kandidatnivå inom ett valfritt ämne, förutsatt att kurserna inte ingår i din kandidatexamen. På Stockholms universitet kan du också skräddarsy din egen masterutbildning genom att fritt välja bland de avancerade biologikurserna som du uppfylller förkunskapskraven till (se masterprogrammet i biologi på sidan 10). Praktik På Stockholms universitet finns det möjlighet att göra praktik ute i arbetslivet. Kursen Praktik i biologi omfattar 7,5 eller 15 hp och syftet är att få generell arbetslivserfarenhet och särskild erfarenhet av en arbetsplats där dina biologiska kunskaper kommer till användning. Du kan t.ex. prova på forskning eller konsultarbete eller testa drömarbetsplatsen. I kursen ingår en obligatorisk introduktion innan du, under handledning, deltar i den dagliga verksamheten på ett företag, en myndighet eller annan arbetsplats med biologisk anknytning. Undervisningsspråk Undervisningen sker till stor del på engelska i masterprogrammen. Några program har dock svenska som huvudspråk och ett masterprogram ges helt på engelska. Behörighetskrav För att komma in på ett masterprogram krävs det generellt att man har fullgjort fordringarna för en examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng, d.v.s. att man har kunskaper motsvarande en kandidatexamen. Ett masterprogram kan också kräva särskild behörighet, vilket innebär att vissa ämnen eller ett visst ämnesområde ska ingå i kandidatexamen (se översiktsfigur för respektive program). De avancerade kurserna som ingår i programmen kan också ha särskilda förkunskapskrav, vilka måste uppfyllas innan kursen kan läsas. De valfria poängen inom masterprogrammen kan i viss mån användas till att uppfylla dessa förkunskapskrav. I följande beskrivningar av masterprogrammens kurser anges endast de särskilda förkunskapskrav som gäller utöver masterprogrammets generella förkunskapskrav. Högskolepoäng Från och med den 1 juli 2007 har det svenska poängsystemet att förändrats. Ett års heltidsstudier motsvarar 60 högskolepoäng, istället för 40 poäng enligt det gamla systemet. Det nya systemet är därmed kompatibelt med ECTS (European Credit Transfer System) vilket är det europeiska systemet för överföring av studiemeriter. En högskolepoäng blir därmed lika med en ECTS. Hur söker man? Du söker till masterprogrammen via ett internetbaserat anmälningssystem på Antagning.se. I utbildningskatalogen och på internet ( och hittar du mer information om programmen, eventuella behörighetskrav både för program och enskilda kurser, samt urvalsförfarandet. Kontaktinformation Institutionen för Biologisk Grundutbildning (BIG), Stockholms universitet, SE Stockholm Studievägledare: Birgitta Åkerman, tfn: , e-post: birgitta.akerman@su.se 4

5 Tabellen visar de obligatoriska (O) och valbara (V) kurserna inom respektive masterprogram. Samtliga kurser kan läsas inom den valfria poängdelen på programmen, förutsatt att förkunskapskraven är uppfyllda. För kemikurser, se Kurser som ges läsåret HP Biologi Ekologi & biodiv. Etologi GMV Marinbiologi Mikrobiologi MLS NABiS SERSD Akvatisk ekologi 15 V V V V Avancerad biostatistik 7,5 V V V V V Bevarandeekologi 15 V V V Biodiversitet: mönster och processer 7,5 V O V Biologisk statistik och försöksplanering 7,5 V V V V V Djurens mångfald- ryggradsdjur 10 V V V Djurs kognition 7,5 V O Ekologi och klimatförändringar I + II 15 V V Etologi II 7,5 V V O Evolutionär ekologi 7,5 V O V Fisk- och fiskeribiologi 15 V V V V Genomets expression & dynamik 15 V V Infektionsbiologi 15 V O V Insekter - inventering och identifikation 5 V V V Marin populations- och ekosystemdynamik 15 V V V Molekylär cellbiologi 15 V V V Molekylär ekologi 15 V V V V Molekylära växt-mikrobinteraktioner 15 V O V V Människans beteende: biologi och kultur 7,5 V O Praktik i biologi 7,5/15 V V V V V V Naturresurser & samhälle 7,5 V Resilensreflektioner & tillämpningar 7,5 O Samlingsvård och biodiversitetsinformatik 5 V V Social-ekologiska system: utm. & förhåll. 15 V O Stamceller i utvecklings- och cancerbio. 15 V V Strålningsbiologi 15 V V Styrning och förvaltning av soc.eko. sys. 15 O Systemteori och resilienstänkande 15 O Tillämpad marin bevarandeekologi 15 V V V V Tillämpad miljövård för biologer 15 V V Tropisk vattenvård 15 V V V Urbana social-ekologiska system 15 V Vetenskaplighet i biologisk forskning &.. 7,5 V O V Växtekologi & växt-djur interaktioner 7,5 V V V Växtekologi & växt-djur inter., projekt 7,5 V V V Växter i miljöns tjänst 15 V V Växternas diversitet och evolution-ett glob.. 15 V V O/V Zoologisk systematik 15 V V V O/V 5

6 Biologi I masterprogrammet i biologi kan du skapa din egen utbildning genom att fritt välja kurser. Du kan t.ex. praktisera ute i arbetslivet och satsa på en tvärvetenskaplig profil genom att kombinera biologin med andra ämnen. För dig som vill skräddarsy en egen biologiutbildning finns ett särskilt program. Du som vill bli tvärvetenskaplig och önskar kombinera biologi med humaniora eller samhällsvetenskap får här en unik möjlighet. Du kanske vill fördjupa dig inom ett eller flera områden inom ämnet biologi som saknar egna masterprogram, t.ex. botanik, genetik, immunologi eller fysiologi. Då kan du välja fritt bland alla avancerade kurser i biologi under en tre terminer. De avancerade kurserna leder dig till ett examensarbete som omfattar en två terminer. I masterprogrammet i biologi har du möjlighet att läsa upp till två terminer helt valfria kurser så som avancerade kurser i andra ämnen, t.ex. historia och psykologi. Det är även möjligt att läsa kurser från grundnivå, högst en termin, både inom biologi och i helt andra ämnen t.ex. företagsekonomi eller språk. Arbetsmarknaden behöver biologer med bred kompetens. Masterprogrammet i biologi ger dig möjlighet att möta kraven på breddning inom t.ex. juridik, ekonomi och förvaltningskunskap. Det är meriterande att ha praktisk erfarenhet av arbetslivet, inom masterprogrammet i biologi vid Stockholms universitet kan du göra poängsatt praktik i fem eller tio veckor. Du väljer själv var du vill göra praktiken. Syftet är att du ska få möjlighet att praktiskt tillämpa dina kunskaper i biologi. Du ska vidare få kännedom om hur arbete med biologisk anknytning organiseras och bedrivs på t.ex. ett företag eller en myndighet. Praktik är liksom examensarbetet många gånger det första steget in på arbetsmarknaden. Masterprogrammet i biologi erbjuder dig en bred utbildning, och är en bra inkörsport för dig som ännu är osäker på vilken del av biologin som du vill specialisera dig inom. Beroende på dina val av kurser finns det goda möjligheter att under utbildningen byta till något av de andra, mer specialiserade, masterprogrammen. År 1 & 2 Under två år läser du en till tre terminer valbara kurser (se tabell på sidan 6), en till två terminer valfria kurser och gör ett examensarbete som omfattar en till två terminer (se figur). Förkunskapskrav Kandidatexamen i biologi där minst 60 hp inkluderar celloch molekylärbiologi, botanik, zoologi, ekologi och fysiologi År 1&2 Valbara kurser Valfria kurser Examensarbete hp 0-60 hp 30 / 45 / 60 hp Examen Masterexamen Kontaktinformation Institutionen för Biologisk Grundutbildning Stockholms universitet Kontaktperson: Bertil Borg, bertil.borg@zoologi.su.se Studievägledare Birgitta Åkerman, birgitta.akerman@su.se 6

7 Ekologi och biodiversitet Ekologi är läran om samspelet i naturen. Masterprogrammet i ekologi täcker därmed ett brett ämne där du har stor valmöjlighet att skapa din egen profil. Programmet du skapar kan t.ex. vara yrkesinriktat mot förvaltning, naturvård och miljövård eller inriktat mot forskning. Ekologi är den vetenskap som studerar vad som påverkar utbredning och antal av olika arter och hur de är anpassade till sin omvärld. Alla arter påverkar och påverkas av sin biologiska omgivning, genom konkurrens, predation och mutualism. För att förstå de komplicerade nätverken av förhållanden mellan arterna och deras miljö och klimat, innefattar ekologin studier av individer, populationer, organismsamhällen och ekosystem. Ett påtagligt exempel på detta är människan som idag påverkar förutsättningarna för många arters existens. Ekologi handlar i stor utsträckning om att använda kunskaper ifrån olika delar av biologin för att besvara mera övergripande frågor om hur organismer påverkas av sin omgivning. Ekologin inkluderar därför bl.a. evolutionära, fysiologiska, genetiska och morfologiska perspektiv. Inom mastersprogrammet i ekologi ges stort utrymme för studenten att skräddarsy sin utbildning fram till en önskad profil. Ett avslutande examensarbete i ekologi är obligatoriskt, liksom de kurser i Biologisk statistik och försöksplanering samt Vetenskaplighet i biologisk forskning och utredning som läses i anslutning till examensarbetet. Programmet kan ses som en förberedelse för studenter som vill gå vidare till forskarstudier med ekologiska aspekter i exempelvis ekologi, etologi, populationsgenetik, bevarandebiologi och systematik men kan även vara en mycket lämplig bakgrund för exempelvis administration av forskning, vetenskaplig journalistik, arbete med frågor rörande skogs- och jordbruk, fiske och jakt, och för tjänster vid myndigheter som arbetar med bevarandefrågor. År 1 & 2 I programmet ingår nedanstående obligatoriska kurser och ett examensarbete som omfattar en till två terminer (se figur). Utöver det läser du minst en halv termin valbara kurser (se tabell sid. 6) och upp till en termin valfria kurser. Förkunskapskrav Kandidatexamen i biologi eller motsvarande År 1&2 Biodiversitet: mönster och processer 7.5 hp (BL8001) Ekologi II alternativt Evolution och biodiversitet Evolutionär ekologi 15 hp (BL5005) 15 hp (BL5006) 7.5 hp (BL8017) Vetenskaplighet i biologisk forskning och utredning 7.5 hp (BL8008) Valbara kurser minst 22.5 hp Valfria kurser 0-30 hp Examensarbete 30 / 45 / 60 hp Examen Masterexamen 7

8 Obligatoriska kurser Biodiversitet: mönster och processer Kursen behandlar global, regional och lokal diversitet hos djur och växter. I kursen ingår moment som geografiska mönster, uppskattning av biodiversitet, nuvarande utbredningar och hot. Kursen ger en fördjupad kunskap om de processer (t.ex. artbildning, produktivitet, historia, anpassningar, selektion och störningar) som påverkar biodiversiteten Människans påverkan på biodiversiteten belyses samt integration av denna kunskap med olika etiska och ekonomiska värderingar. Förkunskapskrav: Ekologi II, 15 hp eller motsvarande. Ekologi II Kursen ger fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper om ekologiska mönster och processer från individ- till ekosystemnivå och belyser frågor inom evolutionär-, populations-, bevarande-, och samhällsekologi. Kursen består av två teoriavsnitt samt två egna fältprojekt där varje delmoment är två veckor. Fältarbetet bedrivs i små grupper på två av SU:s fältstationer. Alla delar av kursen betonar förståelse av ekologisk teori samt hur man går tillväga för att praktiskt testa och utveckla denna teori. Kursen ger en god grund för mer specialiserade kurser inom ekologins olika delområden. Förkunskapskrav: - Evolution och biodiversitet (Evolutionsbiologi från HT15) Kursen syftar till att ge insikt i modern evolutionsteori samt att förstå uppkomst, bibehållande och förlust av biodiversitet ur ett evolutionärt perspektiv. Kursen har som målsättning att ge en bred förståelse för såväl mikro- som makroevolutionära mönster och processer och spänner därigenom över flera discipliner, såsom ekologi, etologi genetik och systematik. Tonvikten ligger på förståelse och mycket utrymme ges för diskussion och reflektion. Förkunskapskrav: - Evolutionär ekologi Kursen behandlar principer för evolution av djurs och växters livshistoria, sexuell reproduktion och evolution av olika sexuella system, lokal anpassning/mikroevolution, evolution av reaktionsnormer och plasticitet, social evolution hos djur inklusive människan, interaktioner och samevolution mellan arter samt ekologi i ett fylogenetiskt perspektiv. Förkunskapskrav: - Vetenskaplighet i biologisk forskning och utredning Kursen förbereder studenten för examensarbete och eventuell forskarutbildning i biologi. Den behandlar olika aspekter på vetenskaplighet, i både akademisk forskning och utredningsarbete utanför universitetsvärlden. Den innefattar fördjupning i vetenskapsteori och vetenskapsfilosofi, forskningsetik, vetenskapligt skrivande och publicering samt andra aspekter på den vetenskapliga processen i praktiken. Förkunskapskrav: minst 15 hp biologi på avancerad nivå. Kontaktinformation Institutionen för Biologisk Grundutbildning & Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Kontaktperson: Anders Angerbjörn, ander.angerbjorn@zoologi.su.se Studievägledare: Birgitta Åkerman, birgitta.akerman@su.se 8

9 Etologi Vill Du studera hur djur kommunicerar och löser konflikter, djursamhällenas sociala uppbyggnad, djurs parbildning och fortplantningssystem och hur konkurrens respektive samarbete kan uppstå? Masterprogrammet i etologi syftar till att ge förutsättningar för fortsatt verksamhet inom de delar av samhället där aspekter på djurs beteenden är viktiga. Masterprogrammet i etologi ger en bred insikt i ämnet. Du får studera hur djur kommunicerar och löser konflikter, djursamhällenas sociala uppbyggnad, djurs parbildning och fortplantningssystem och hur konkurrens respektive samarbete kan uppstå. Vi ger förståelse för beteendets evolution och betydelse för överlevnad och reproduktion. Vi studerar hur beteendet formas under individens eget liv, från födelse till vuxen ålder, och hur inlärning och erfarenheter påverkar nedärvda beteendemönster för att ge ytterligare anpassningar till den miljö individen lever i. Etologi är den biologiska vetenskapsgren som utforskar djurens beteende. Etologisk kunskap är betydelsefull inom många grenar av biologin. Inom ekologi, evolutionsbiologi och bevarandebiologi utgör djurs beteenden numera ett viktigt studieområde, men etologin har även tillämpningar utanför den vetenskapliga världen. Inom alla de områden där människan använder djur för sin existens eller för sitt nöje behövs kunskaper om beteendet. Inte minst för att djurskyddets krav på etik och välbefinnande hos djuren ska tillgodoses. Förutom grundforskning på universitet kan etologer arbeta inom t.ex. husdjursverksamhet, bevarandebiologi, djurparker, läkemedelsindustri och djurskydd. År 1 & 2 Under utbildningens två år läser man förutom tre obligatoriska kurser och ett examensarbete, drygt en termin valbara kurser (se tabell sid. 6) samt upp till en termin valfria kurser. Av de valbara kurserna måste minst 7,5 hp vara kurser inom det huvudsakliga området för utbildningen. Studierna i etologiprogrammet omfattar såväl föreläsningar och seminarier som praktiska studier i naturen, i Zoologiska institutionens laboratorier eller på vår forskningsstation Tovetorp. Förkunskapskrav Kandidatexamen i biologi varav 5 hp evolutionsbiologi eller motsvarande År 1&2 Etologi I 15 hp (BL5013) Etologi II Djurs kognition Människans beteende: biologi och kultur 7.5 hp (BL8016) 7.5 hp (BL7039) 7.5 hp (BL7037) Valbara kurser hp Valfria kurser Examensarbete 0-30 hp 30 / 45 / 60 hp Examen Masterexamen 9

10 De obligatoriska kurserna Etologi I (kandidatkurs) Kursen ingår i förkunskapskraven men kan läsas inom masterprogrammet. Etologi I ger kunskaper inom hela det etologiska ämnesområdet. Första halvan av kursen ägnas åt etologisk teori i form av föreläsningar och seminarier, där ämnen som inlärning, beteendeontogeni, kommunikation, fortplantningsbeteenden, samarbete och tillämpad etologi (bl.a. djurs välfärd och husdjursetologi) behandlas. Andra halvan av kursen ägnas åt en beteendestudie på djur. I projektet ingår försöksuppläggning och analys av beteendedata. Resultaten redovisas muntligen i seminarieform och skriftligen i form av en vetenskaplig rapport. Förkunskapskrav: - Förkunskapskrav: Etologi I, 15 hp, eller motsvarande. Djurs kognition Kursen behandlar djurs kognitiva kapacitet ur ett interdisciplinärt etologiskt, ekologiskt och evolutionärt perspektiv. Vi tar bland annat upp ämnen som djurs kommunikation och språk, inlärning, social inlärning, minne, kategorisering och konceptualisering, spatial uppfattningsförmåga och neurofysiologi. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Förkunskapskrav: Etologi I, 15 hp, eller motsvarande. Etologi II Kursen har en problemorienterad och tematisk uppläggning och ger fördjupade kunskaper i aktuella etologiska frågeställningar. Stor vikt kommer att fästas vid att anknyta till vår egen forskningsprofil och att lyfta fram aktuell internationell forskning. För att uppnå dessa mål kommer internationellt framgångsrika forskare inbjudas för att hålla i ett eller flera teman. I kursen varvas föreläsningar, seminarier runt utvalda texter med inläsning av aktuell litteratur. Människans beteende: biologi och kultur Behandlar mänskligt beteende i ett ämnesöverskridande perspektiv där etologi tillsammans med evolutionsbiologi, arkeologi, antropologi, historia och psykologi utgör viktiga kunskapsområden. Ger en orientering över idéer om människans beteende, sociala liv och ursprung, med teman som kulturell förändring och genetisk evolution, människans långtidshistoria, samverkan mellan arv och miljö, och sociala beteenden. Förkunskapskrav: - Kontaktinformation Institutionen för Biologisk Grundutbildning & Zoologiska institutionen, Stockholms universitet Kontaktperson: Sven Jakobsson, Sven.Jakobsson@zoologi.su.se Studievägledare: Birgitta Åkerman, birgitta.akerman@su.se

11 Genetisk och molekylär växtbiologi Tre lärosäten samarbetar för att skapa masterprogrammet i Genetisk och molekylär växtbiologi. Studier vid Stockholms universitet, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet syftar till att ge en bred och djup kunskap om växters biologi som kan tillämpas i miljösammanhang, industriforskning, lagstiftning och grundforskning. Växtbiologi är ett centralt ämne inom biologin, och sträcker sig från cellulär molekylärbiologi till ekofysiologi. Växternas livsprocesser är av grundläggande betydelse för globala biogeokemiska kretslopp och uppbyggnad av biosfär och atmosfär, samt för människor och djurs överlevnad (föda, djurfoder, byggnadsmaterial, medicin mm). Kunskap om växter och deras interaktion med omgivningen och andra organismer är fundamental för att förstå evolution och för att vidmakthålla en hållbar utveckling. Masterprogrammet i genetisk och molekylär växtbiologi kommer att ge ingående teoretiska kunskaper om växters biologi och samspel med omgivningen, och samtidigt vara inriktad mot bioteknologiska landvinningar och forskning, samt mot förvaltning och företagande. Programmet ger kunskaper och färdigheter för en yrkeskarriär som forskare, lärare eller kvalificerad handläggare eller utredare inom högre utbildning och forskning, myndigheter eller näringsliv med inriktning mot t.ex. växtförädling, bioteknik eller farmakognosi. Den valbara delen under det andra året ger möjlighet att utveckla kompetens för framtida arbetsuppgifter som bl.a. kommunikatör eller egen företagare. Samarbetet mellan de fyra lärosäten stimulerar till många kontakter inom den svenska och via lärares kontaktnät också den internationella forskarvärlden. År1: Teoretiska kurser Första året läser man tre obligatoriska kurser (se figur). År 2: Valfria kurser och examensarbete Under andra året gör man sitt examensarbete, man kan också välja att läsa en termin valfria kurser. OBS! Undervisningen sker på engelska. Förkunskapskrav Kandidatexamen i biologi alternativt molekylärbiologi vari 30 hp biokemi, molekylärbiologi och växtfysiologi ingår eller motsvarande År 1&2 Molekylära växt-mikrobinteraktioner 15 hp (BL8020) SU Växternas mångfald och förädling 15 hp (BI1000) SLU Växternas tillväxt och utveckling 15 hp (1BG303) UU Valbara kurser Valfria kurser Examensarbete 15 hp 0-30 hp 30 / 45 / 60 hp Examen Masterexamen SU = Stockholms universitet, SLU = Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, UU = Uppsala universitet 11

12 Obligatoriska kurser Växternas tillväxt och utveckling Plant growth and development Kursen fokuserar på mekanismer på molekylär, cellsamt organismnivå som styr de olika faserna av växtens utveckling och baseras på aktuell forskning i växtfysiologi, molekylär växtbiologi och utvecklingsgenetik. Växters tillväxt och utveckling är genetiskt programmerad men styrs också i hög grad genom integrering av detta program med externa signaler. Många arter blommar till exempel inte förrän de utsatts för en period av kyla. Därför kommer kursen att innefatta såväl hormoner som påverkan av t.ex. ljus och temperatur på växten, under växtens livscykel. Förkunskapskrav: - Växternas mångfald och förädling Plant biodiversity and breeding Kursen behandlar biodiversitet och selektiva krafter som påverkar biodiversitet: Växtgenetik, växtförädling och domesticeringsprocessen. Förhållande mellan nedärvning, fysiologi och funktion. Komparativ genetik. Bioinformatik. Bakgrund, riskbedömning och tillämpningar inom växtbioteknik. Förkunskapskrav: - Molekylära växt-mikrobinteraktioner Plant-microbe interaction and symbiosis Kursen behandlar de molekylära mekanismer som ligger till grund för både benigna och maligna interaktioner mellan växter och mikrober (svampar, virus, cyanobakterier samt övriga bakterier). Dessutom diskuteras ekologiska konsekvenser och möjliga praktiska tillämpningar av dessa interaktioner. Kursen är lämplig både för dem som vill forska inom industrin eller akademin och för dem som vill arbeta inom växtskydd eller annan jordbruksrelaterad verksamhet. Förkunskapskrav: minst 15 hp fördjupning i molekylära livsvetenskaper. Kontaktinformation Institutionen för Biologisk Grundutbildning & Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Kontaktperson SU: Katharina Pawlowski, Katharina.Pawlowski@su.se Studievägledare: Birgitta Åkerman, birgitta.akerman@su.se 12

13 Marinbiologi Kunskap om de processer som äger rum i haven, och hur vi på olika sätt påverkar dessa, är en förutsättning för en bred förståelse av jordens miljö. Masterprogrammet i marinbiologi finns med tre alternativa inriktningar: "marin ekologi", "ekotoxikologi" och "tropisk marin miljö". Haven utgör mer än 70 % av jordens yta. Här finns en rikedom av miljöer, från arktiska isvidder, Östersjöns skärgårdar och tidvattensslätter utmed Europas kust, till korallrev och hålor som är långt djupare än Mount Everest är högt. Här finns också ofantliga havsvidder där merparten av havens produktion sker men som ändå ibland kallas marina öknar. I denna mångfacetterade miljö finns ett rikt och varierande växt- och djurliv som på olika sätt anpassat sig till de skiftande miljöerna diversiteten är enorm. Haven bjuder inte bara på rika och fascinerande miljöer, de ger oss också rikedom. Exploateringen är mångfacetterad: där fångas och odlas hälsosam mat, kustnära områden används för rekreation, på haven transporteras mängder av varor, de är viktiga som recipienter för avlopp. Ofta utnyttjas resursen så intensivt att effekterna skrämmer: övergödning, överfiske, förgiftning och habitatförstöring. År 1 & 2 Obligatoriska kurser om 30 hp (se figurer), samt ett examensarbete om 1-2 terminer. Detta arbete kan utföras vid universitetet i Stockholm, vid universitetets fältstationer i Östersjön (Askö) eller på Västkusten (Tjärnö), i samarbete med någon myndighet eller knutet till ett projekt i tropikerna. Utbildningen är lämplig som grund för forskarutbildning eller framtida arbete med vattenmiljöfrågor vid t.ex. miljömyndigheter, länsstyrelser, kommuner, industrier etc. Förkunskapskrav Kandidatexamen i biologi varav 15 hp Ekologi & artkunskap (BL2015) eller motsvarande År 1 & 2 Examen Valbara kurser inom huvudämnet minst 2 av: Akvatisk ekologi Fisk- och fiskeribiologi Marin populations- och ekosystemdynamik Tillämpad marin bevarandeekologi Tropisk vattenvård Valfria kurser Examensarbete Masterexamen 15 hp (BL8011) 15 hp (BL7008) 15 hp (BL8056) 15 hp (BL8024) 15 hp (BL7018) hp 30 / 45 / 60 hp 13

14 Obligatoriska kurser Akvatisk ekologi Kursen ger både historiska tillbakablickar och framtidsperspektiv inom området akvatisk ekologi. För förståelse av vattenmiljöer ges kunskap om biogeokemiska processer och mekanismer. Vidare behandlas ekologiska och evolutionära processer och hur dessa påverkas av hydrografi och klimat. Betydande utrymme ägnas faktorer som påverkar produktionsförhållanden olika näringsämnens betydelse, övergödning och hur födovävens struktur drastiskt kan påverka ekosystemets produktion. För att ge kunskap om undersöknings- och experimentuppläggning samt olika aspekter på metodval ägnas betydande tid åt studiebesök och praktiskt fältarbete. Förkunskapskrav: - Marin populations- och ekosystemdynamik Kursen behandlar teori och praktisk tillämpning av metoder inom ekologisk riskbedömning (ERA) samt miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av antropogena ingrepp i naturen, främst i akvatisk miljö. Kursen presenterar dels olika metoder som används inom prediktiv ERA, t.ex. vid framställning av kemikalier, dels metoder som används vid en retrospektiv ERA, dvs. när miljörisker utvärderas i områden påverkade av människans verksamhet, t.ex. övergödning och industriutsläpp. Kursen utgår från fallstudier där studenterna får lära sig att bedöma riskerna inom miljöpåverkade områden i både tempererade och tropiska ekosystem och föreslå lämpliga remedieringsåtgärder. Förkunskapskrav: Ekotoxikologi 15 hp, eller Akvatisk ekologi 15hp, eller motsvarande. Fisk- och fiskeribiologi Av alla ryggradsdjur är fiskarna den artrikaste gruppen. Kursen behandlar fiskar ur en mängd perspektiv: deras biologiska uppbyggnad, fysiologi, systematik, evolution, ekologi och värde som naturresurs. Förutom vanliga föreläsningar med såväl egna lärare som inbjudna experter, ges utrymme för representanter från bl.a. yrkes- och sportfisket, miljörörelsen, Sveriges regering (departement och EUrepresentation). Vi besöker Fiskeriverkets laboratorier och genomför praktiska fisken med redskap som nät, trål och elfiskeaggregat. Förkunskapskrav: - Tillämpad marin bevarandeekologi Kursen behandlar marina biotoper och habitat samt marin populations- och samhällsekologi med exempel från marina däggdjurs- och fiskpopulationer från temperade och tropiska områden. Information och modeller som används för att fastställa en arts/populations status. Metoder för att fastställa marina fisk- och däggdjurspopulationers utbredning, abundans, överlevnad/mortalitet, genetiska och ekologiska populationsstruktur, livshistorieparametrar sam beteende. Potentiella effekter på marina däggdjur och fiskpopulationer av mänskliga aktiviteter. Förkunskapskrav: Ekologi II 15hp och Biologisk statistik och vetenskaplig metodik 15hp, eller motsvarande. Tropisk vattenvård Kursen behandlar akvatisk ekologi i tropiska ekosystem, tropisk ekotoxikologi och naturresurser i tropikerna. Rörande marin miljö behandlas effekter på korallrevs-, mangrove- och sjögräsekosystemen och förändringar i havens produktivitet och fiskavkastning till följd av exploatering av kustzonen för bebyggelse, vattenbruk, jord- och skogsbruk, gruvdrift, turism etc. Rörande limnisk miljö behandlas bl.a. effekter av förändringar i markanvändning, dammbyggnad mm på fisket och vattnens ekologi. Potentialen och utvecklingen av fisket i olika områden diskuteras och relateras till ekosystemets bärförmåga och problem med överfiske. Förutsättningar, konflikter och miljöeffekter av vattenbruk i dammar, sjöar och hav tas också upp. Kursen behandlar även användning och effekter av pesticider i tropikerna i jämförelse med tempererade områden. De diskuterade problemen sätts i relation till kunskapsnivå, utveckling och forskningsvillkor i U-länder. Förkunskapskrav: - Kontaktinformation Institutionen för Biologisk Grundutbildning & Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Kontaktperson: Michael Tedengren, michael.tedengren@su.se Studievägledare: Birgitta Åkerman, birgitta.akerman@su.se 14

15 Mikrobiologi Vill Du studera hur mikroorganismer samspelar med sin omgivning och miljö? Vill Du veta hur mikrober påverkar oss i hälsa och sjukdom? Då är masterprogrammet i Mikrobiologi ett utmärkt val. En hög flexibilitet gör att du själv kan välja hur du vill styra din inriktning och profil. I vår vardag står vi i ständig kontakt med en mängd olika mikroorganismer som kan skada eller gynna oss och vår miljö. Masterprogrammet i mikrobiologi syftar till att ge fördjupad förståelse för hur mikrober interagerar med omgivningen och påverkar olika biologiska system på molekylär, cellulär och organismnivå. Kunskaper i mikrobiologi är viktiga inom medicin, livsmedel, jordbruk, teknik, kemi och geologi. I programmet behandlas olika aspekter runt mikroorganismer som t.ex. deras roll som patogener, biologisk mångfald, evolution och bioteknologi, med möjlighet att brett välja kurser själv. Målet är att ge insikt i ämnet genom teori, experiment, och annat relevant arbete, så att du får en fullständig förståelse för mikroorganismernas liv och interaktioner. Du kommer också att göra ett forskningsprojekt vid den institution som ansvarar för programmet: Molekylär biovetenskap, (MBW). Masterexamen i mikrobiologi öppnar karriärmöjligheter inom myndigheter, universitet och industri, särskilt forskning och utveckling inom bioteknisk och livsmedelsindustri, nutrition, farmaceutisk och läkemedelsindustri. År 1 & 2 Programmet innehåller bara en obligatorisk kurs (se tabell nedan), och erbjuder därmed stor valfrihet av både valbara (se tabell på sidan 6) och valfria kurser. I programmet ingår dessutom ett längre examensarbete på 45 eller 60 hp hos någon av de grupper som finns inom den programansvariga institutionen (MBW). 15

16 Förkunskapskrav Kandidatexamen i biologi/molekylärbiologi med minst 30 hp kemi varav 7.5 hp biokemi eller motsvarande År 1&2 Mikrobiologi 15 hp (BL4005) Infektionsbiologi 15 hp (BL8035) Valbara kurser Valfria kurser Examensarbete hp 0-30 hp 45 eller 60 hp Examen Masterexamen Obligatoriska kurser Mikrobiologi Kursen behandlar bakteriers och arkeers morfologi, fysiologi och systematik, medicinsk mikrobiologi med tyngdpunkt på bakteriella infektioner och kroppens försvar mot dessa, samt ekologisk och tillämpad mikrobiolog. Förkunskapskrav: - Infektionsbiologi Kursen ger fördjupad insikt i och förståelse för processerna vid mikrobiell infektion. Kursen behandlar mikrob-värd-interaktioner, induktion av värdcellsresponser, intracellulär överlevnad, sätt att undkomma immunförsvaret, antibiotikaresistens samt alternativa sätt att bota infektioner. Förkunskapskrav: Mikrobiologi 15 hp Kontaktinformation Institutionen för Biologisk Grundutbildning & Institutionen för Molekylär biovetenskap Stockholms universitet Kontaktperson: Ann-Beth Jonsson, ann-beth.jonsson@su.se Studievägledare: Birgitta Åkerman, birgitta@big.su.se

17 Molekylära livsvetenskaper Detta masterprogram erbjuder en bred utbildning som ligger i de molekylära livsvetenskapernas forskningsfront. Programmet har mycket hög flexibilitet och du kan skräddarsy din egen inriktning från ett smörgåsbord av kurser. Molekylära livsvetenskaper syftar till att förstå struktur, funktion och reglering av biologiska system på molekyl-, cell- och organismnivå. Området är brett med många olika ämnen som griper in i varandra; det karakteriseras av en mycket snabbt expanderande kunskapsinhämtning, omfattande teknikutveckling och etablering av nya subdiscipliner. Det betyder att vår förståelse av levande organismer tar jättekliv, och att vi därigenom kan få nya kraftfulla verktyg för biotekniska och biofarmaceutiska applikationer. En masterexamen i molekylära livsvetenskaper öppnar ett brett spektrum av karriärmöjligheter både utanför och inom universitetsvärlden. Viktiga delar av vår industri och vårt samhälle kräver djupa kunskaper i molekylära livsvetenskaper, som sträcker sig från biomedicinsk forskning och farmaceutisk utveckling till miljöns påverkan på biologiska system, kvalitetskontroll av födoämnen, och nutrition. Detta program vänder sig självklart också till dig som vill forska inom det spännande forskningsfältet molekylära livsvetenskaper. År 1 & 2 I programmet ingår minst en termin valbara kurser inom huvudområdet (se tabell sidan 6). Därtill kan högst två terminer valfria kurser väljas. Det obligatoriska examensarbetet kan göras vid institutionen som medverkar i programmet: Molekylär biovetenskap. Förkunskapskrav Kandidatexamen i molekylärbiologi med minst 30 hp kemi varav 7.5 hp biokemi eller motsvarande År 1&2 Examen Valbara kurser Valfria kurser Examensarbete Masterexamen hp 0 60 hp 30 / 45 / 60 hp Kontaktinformation Institutionen för Biologisk Grundutbildning & Institutionen för Molekylär biovetenskap, Stockholms universitet Kontaktperson: Ann-Kristin Östlund Farrants, anki.ostlund@su.se Studievägledare: Birgitta Åkerman, birgitta.akerman@su.se 17

18 Nordiskt masterprogram i biodiversitet & systematik, NABiS Detta masterprogram ger dig de taxonomiska färdigheter som du behöver för att arbeta med biodiversitet och dess bevarande i framtiden. Taxonomi är vetenskapen om arter och deras evolutionära släktskap. Inom programmet ges ett brett urval av kurser fördelade mellan de nio nordiska universiteten som deltar. Kurserna kombinerar teoretiska och praktiska studier och är till största delen nätbaserade. Vid några tillfällen är undervisningen förlagd till en fältstation så studenter och lärare kan träffas kortare perioder med intensiva lab- eller fältarbeten. Masterprogrammets kurser kan indelas i fyra kategorier: Biodiversitet identifiering, Biodiversitet klassificering, Systematisk teori, och Verktygskurser. Examensarbetet är hp och görs vid det universitet där man blir antagen till programmet i nära samarbete med en forskargrupp. För mer information se: Efter genomgånget program förväntas man ha en bred kunskap om levande organismer och deras släktskap, ha specifika identifieringskunskaper om någon eller några organismgrupper, vara bekant med nomenklaturregler, kunna beskriva evolutionära mekanismer som leder till artbildning, att kunna producera och ta hand om molekylär systematisk information, förstå biodiversitet i ett globalt perspektiv och kunna förmedla vetenskaplig information till akademiska grupper såväl som till allmänheten. NABiS vänder sig till studenter som vill bli forskarstuderande och ha en akademisk karriär som t.ex. forskare på universitet eller kurator på museum eller som är intresserade av en karriär inom Naturvård och Biodiversitet med arbete på t.ex Artdatabanken, Världsnaturfonden (WWF) eller GBIF som arbetar med biodiversitet. År 1 & 2 I programmet ingår nedanstående obligatoriska kurser och ett examensarbete som omfattar en till två terminer (se figur). Utöver det läser du minst en termin valbara kurser (se tabell sid. 6) och upp till en termin valfria kurser. Förkunskapskrav Kandidatexamen i biologi eller motsvarande År 1&2 Alfataxonomiska principer 5 hp (NMP411) OU Allmän och molekylär systematik Växternas diversitet och evolution... alternativt Zoologisk systematik 10 hp (1BG393) UU 15 hp (BL7032) SU 15 hp (BL7004) SU Valbara kurser minst 30 hp Valfria kurser 0-30 hp Examensarbete 30 / 45 / 60 hp Examen Masterexamen 18

19 Obligatoriska kurser Alpha taxonomical principles Alpha taxonomy is the discipline within biology concerned with delimiting, naming and describing organisms. As such it constitutes the basis for conducting systematic studies on our biodiversity at any level from cell to ecosystem. The course comprises a thorough discussion on species concepts, in biological terms as well as with a philosophical angle. Förkunskapskrav: - Fundamental and molecular systematics This course introduces you to fundamental concepts in general and molecular systematics, lets you get some skills in common molecular techniques and a working knowledge of the phylogenetic analysis. We will discuss questions in systematic research and how to address them. You will be confronted with both theoretical and practical aspects of phylogenetic analysis and how to delimit and identify species and other taxa, with a focus on molecular data. Förkunskapskrav: - Växternas diversitet och evolution... Kursen ger en fördjupad kunskap om landväxternas diversitet, strukturer och evolution ur ett komparativt, fylogenetiskt perspektiv. Stor vikt läggs vid att studera och kunna beskriva levande material. Kursen baseras på trädtänkande, moderna klassifikationer och de senaste forskningsrönen. I kursen ingår även ca. en veckas exkursion, ett eget forskningsprojekt, samt studiebesök. Förkunskapskrav: - Zoologisk systematik Kursen ger fördjupade kunskaper om djurens systematik och morfologi. Såväl recenta som fossila grupper behandlas. Kursen ger också insikt i fylogenetiska metoder och principer för zoosystematiskt arbete som artbeskrivning, nomenklaturregler och mikroskopisk teknik. Kursen innehåller även obligatoriska fältstudier under två veckor på västkusten. Kursen ger en grund för forskarutbildning. Förkunskapskrav: - Kontaktinformation Naturhistoriska Riksmuseet Kontaktperson: Ulf Jondelius, ulf.jondelius@nrm.se Studievägledare: Birgitta Åkerman, birgitta.akerman@su.se

20 Social-Ecological Resilience for Sustainable Development Stockholm University offers a interdisciplinary Master s programme in ecosystem management. The programme aims to give the students insight in problem-driven interdisciplinary environmental research. The programme will have a new name in the autumn Stockholm Resilience Centre (SRC) has developed, in cooperation with several departments at Stockholm University, four unique courses for this purpose. Inspired by the Millennium Ecosystem Assessment (maweb.org), which emphasises the dependence of human welfare on well-functioning ecosystem services, we work towards a deeper understanding of complex social-ecological systems. Globalisation means that local ecosystem management is affected by social, economic, and ecological drivers at different scales: from local to global. Aspects of governance at different scales are thus important for our understanding of complex adaptive systems. The programme aims to enhance the student s knowledge of the complex interactions between ecosystem dynamics and human activities at different scales; particularly ecosystem management in the context of change and uncertainty. Throughout the programme the students are introduced to different research approaches and methods for studying coupled social and ecological systems. Year 1: Theoretical courses The first year, which begins late-august, consists of four compulsory courses (see figure). Year 2: Degree Project The second year is mainly spent writing a Master s thesis. Students can spend most of this year abroad doing field work and/or have an assistant supervisor at another university. This is an opportunity to apply the theories of and approaches to ecosystem management gained in the first year to an empirical context of your own choice. Your thesis is presented at a public seminar at the end of the academic year. Entrance requirements Bachelor's Degree, or the equivalent Year 1 Social-ecological systems: challenges and approaches 15hp (BL7028) Systems Theory and Resilience Thinking 15hp (BL8049) Governing and managing social-ecological systems 15hp (BL8050) Resilience reflections and applications 7.5hp (BL8051) Optional courses 7.5hp Year 2 Degree Project 60hp Degree Master s Degree 20

21 The compulsory courses Social-ecological systems: challenges and approaches This course introduces the students to the anthropocene, one of several proposed terms for the new geological era in which we live, in which humanity has become the dominate force structuring the biosphere. It will address what this means for critical subsystems in the earth systems, for humanity, and for the development of earth system governance. The course will explore alternative approaches to coupled socialecological systems from several disciplinary backgrounds in, for example, anthropology, geography, economics and ecology. We will look at current approaches to measuring and monitoring how ecosystems support human well-being. Students will be introduced to theoretical concepts, methods for analysis, and conduct group and individual research projects that utilize these concepts and methods. Systems Theory and Resilience thinking This course introduces qualitative and quantitative approaches to systems theory, and shows how they can be applied in to analyse social-ecological systems. Regime shifts, the reorganization of the structure and processes shaping a social-ecological system, are explored from a theoretical and practical perspective, including the investigation of a set of case studies. Resilience thinking uses systems concepts to understand such abrupt changes. Key resilience concepts will be introduced. Students will be introduced to theoretical concepts, methods for analysis, and conduct group and individual research projects that utilize these concepts and methods. Entrance requirements: Social-ecological systems: challenges and approaches 15hp. Governance and management of socialecological systems This course will explore alternative approaches for analyzing how people make choices, use rules, and learn to manage and govern social-ecological systems. The course will combine economic approaches to uncertainty, approaches to ecological management that enable learning, how institutional choices shape environmental management, and how governance can be designed to adapt to social-ecological change. Students will learn how to apply cost-benefit analysis, decision analysis under uncertainty, and game theory to the analysis of environmental issues. They will explore successful cases of environmental management, and how governance systems have been successfully transformed. Strategies for effecting positive change in environmental managements, and barriers impeding such change will be examined. Students will be introduced to theoretical concepts, methods for analysis, and conduct group and individual research projects that utilize these concepts and methods. Entrance requirements: Social-ecological systems: challenges and approaches 15hp. Systems theory and resilience thinking 15hp. Resilience reflections and applications This course will reflect on how resilience thinking methods can be applied to social-ecological systems. It will explore contrasts and similarities between resilience approaches and other approaches to socialecological systems using a set of case studies. Students will work in groups to apply resilience thinking along with a set of alternative approaches to a case study to analyse the strengths and weaknesses of resilience approaches. Entrance requirements: Social-ecological systems: challenges and approaches 15hp. Systems theory and resilience thinking 15hp. Governance and management of social-ecological systems 15hp. Contact information Department of Biology Education & Stockholm Resilience Centre, Stockholm University Contact: Miriam Huitric, miriam.huitric@stockholmresilience.su.se Programme Assistant: Cornelia Ludwig, cornelia.ludwig@su.se Student counsellor: Birgitta Åkerman, birgitta.akerman@su.se

22 Toxikologi Under revision - ges ej 2015 Hur påverkar giftiga ämnen biologiska system på molekylär, cellulär och organismnivå? Masterprogrammet i toxikologi är tvärvetenskapligt och omfattar många olika utbildningsämnen som griper in i varandra. En hög flexibilitet gör att du själv kan välja specialkompetens. Masterprogrammet i toxikologi syftar till att ge en fördjupad förståelse för hur giftiga ämnen påverkar biologiska system på molekylär, cellulär och organismnivå. Programmet är tvärvetenskapligt och omfattar många olika utbildningsämnen som griper in i varandra. Identifiering och syntes av kemiska ämnen för utveckling nya produkter ökar exponentiellt. Samtidigt ställer samhället allt högre krav på att kemiska ämnen och produkter skall vara säkra för hälsa och miljö. Detta gör att behovet av toxikologer kommer att öka speciellt när det gäller bedömning av risker för ohälsa hos människan. En masterexamen i toxikologi öppnar karriärmöjligheter både inom myndigheter och inom industrin. Industri och vårt samhälle kräver fördjupade kunskaper i toxikologi speciellt vad gäller forskning och utveckling inom bioteknisk-, farmaceutisk- och läkemedelsindustri. Toxikologer har traditionellt haft en viktig funktion inom ovan nämnda områden men kommer även att få en viktig funktion inom livsmedelsindustrin, kvalitetskontroll av födoämnen och nutrition. Ett annat viktigt område för toxikologer är inom strålningsbiologin där användning av nya tekniker såsom mobiltelefoni har blivit ett viktigt och omdebatterat område förutom det fortsatta behovet att kunna utvärdera och informera om riskerna kopplade till joniserande strålning. Detta toxikologiska program vid Stockholms universitet vänder sig självklart också till dig som vill forska inom det spännande forskningsfältet toxikologi, läkemedelsutveckling och nutrition. Detta masterprogram erbjuder en mycket hög grad av flexibilitet och du kan själv välja kurser som ger dig olika specialkompetenser. Programmet erbjuder två inriktningar, en mot miljötoxikolog och en där du blir utbildad till strålningsbiolog. År 1 & 2 De obligatoriska kurserna beror på vilken inriktning du väljer. På inriktningen mot miljötoxikologi läser du, förutom examensarbetet, två obligatoriska kurser innan du väljer ett antal valbara kurser (se tabell sidan 6) och helt valfria kurser. På inriktningen mot strålningsbiologi läser du ytterligare en obligatorisk kurs. Examensarbetet kan du t.ex. göra vid institutionen som ansvarar för programmet: Institutionen för molekylär biovetenskap, MBW. Notera att om Cellulär toxikologi inte ingår i din kandidatexamen bör du välja den som valfri kurs, då den är ett förkunskapskrav för den obligatoriska kursen DNA-skador: signalering och reparation. 22

23 Förkunskapskrav Miljötoxikologi Kandidatexamen i biologi/molekylärbiologi med minst 30 hp kemi varav 7.5 hp biokemi eller motsvarande Strålningsbiologi Cancerns biologi 15 hp (BL7026) Cancerns biologi 15 hp (BL7026) Valbara kurser hp Strålningsbiologi 15 hp (BL7016) Valfria kurser hp Valfria kurser hp Examensarbete hp Examensarbete 30 / 45 / 60 hp Examen Masterexamen Obligatoriska kurser Cancerns biologi 15 hp Kursen behandlar cancerprocessen utifrån en naturvetenskaplig-biologisk grundsyn. Kursen beskriver mekanismer för uppkomst av cancer och belyser såväl genetiska som epigenetiska förändringar av betydelse för tumörutveckling. Följande områden tas upp: cellsignalering, cykliner och cyklinberoende kinaser, receptorer och tillväxtfaktorer, onkogener och tumörsuppressorgener, genomisk instabilitet och DNAreparation, telomerer och åldrande, mekanismbaserad cancerterapi och riskmodeller för cancer. Förkunskapskrav: - Strålningsbiologi 15 hp (endast strålningsbiologisk inriktning) Kursen behandlar följande: Strålningsfysik och strålningskemi, dosbegreppet samt strålning i medicin och teknik. Genomets organisation och funktion, endogent och exogent bildade fria radikaler, reparation av DNA-skador. Betydelsen av strålkvalitet för den biologiska effekten. Mikrodosimetri. Strålterapi och strategier bakom olika behandlingsformer. Strålningsinducerad celldöd. Signaltransduktion och cellcykelreglering. Genetiska effekter av strålning, carcinogenes och celltransformation. Biologisk dosimetri, riskuppfattning, strålskyddsfrågor för människa och miljö samt jämförande riskbedömning. Förkunskapskrav: - Kontaktinformation Institutionen för Biologisk Grundutbildning, BIG Institutionen för Molekylär biovetenskap, MBW Stockholms universitet Kontaktperson: Jessica Slove Davidson, jessica.slove@su.se Studievägledare: Birgitta Åkerman, birgitta.akerman@su.se 23