Cisterntillsynshandledning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cisterntillsynshandledning"

Transkript

1 Cisterntillsynshandledning oktober 2003

2

3 Cisterntillsynshandledning Miljösamverkan Västra Götaland oktober 2003 Denna handledning har tagits fram av Miljösamverkans projektgrupp Cisterntillsyn under våren-sommaren Slutlig redigering och sammanställning av materialet har projektledare Lasse Lind ansvarat för, i samråd med övriga i projektgruppen. Följande har deltagit i projektgruppen: Anna-Lena Wullf, Miljöskyddskontoret, Borås stad Anneli Kylén, Miljöenheten Svenljunga kommun Elisabeth Morales, Miljöförvaltningen, Trollhättans stad Jan-Erik Sidenvik, Miljöskyddskontoret, Borås stad Lasse Lind, Projektledare Miljösamverkan Västra Götaland Marie Ekberg, RagnSells Specialavfall Stig Hedlund, Bygglovsenheten, Vänersborgs kommun

4 1 Inledning...5 Syfte...5 Bakgrund...5 Sammanfattning...6 Läsanvisning Vad omfattar projektet och handledningen?...8 Vilka insatser?...8 Vilka verksamheter?...8 Frågor som inte omfattas Arbetssätt och tidsplan...10 Schema...10 Kommentarer och tips till några moment i schemat...10 A Planering av delprojektet och framtagande av denna handledning (10) C Information till fastighetsägare/verksamhetsutövare m.fl (10) D Sätta upp och tillämpa rutiner för handläggning av cisternärenden (11) E Tillsynskampanj (12) F och G Enkät och Utvärdering (13) H Miljökontorens uppföljning (13) 4 Cisterner - risker och försiktighetsmått Allmänt...14 Bedömningsfrågor/policy Lagstiftning och myndigheter...16 Allmänt...16 De viktigaste reglerna i sammanfattning...16 Standards...19 Myndigheter...20 Centrala myndigheter (20) Lokalt och regionalt - vem gör vad? (21) 6 Var man hittar mer kunskap och information...23 Kontakter och rådfrågning...23 Referenser/litteratur...24 Bilagor Förkortningar och definitioner 2 Ackreditering, certifiering, kontrollorgan. Översikt och exempel 3 Sammanställning av vissa regler i tabellform, exempel m.m. 4 Miljönämndens, byggnadsnämndens och räddningstjänstens uppgifter 5 Checklistor och mallar för handläggning av cisternärenden 6 Checklista och mallar att användas vid inspektion 7 Blanketter för information om/ansökan om installation av cistern 8 Blankett för information om när cistern tas ur bruk 9 Exempel på ifyllda kontrollrapporter 10 Policy för krav på förvaring av kemikalier 11 Skadade anläggningar - bedömningar och åtgärder 12 Cisterninventering 13 Informationsmaterial 4

5 1 Inledning Syfte Det övergripande syftet är att minska risken för miljöskador genom spill, läckage och olyckor vid cisterner. Delprojektet syftar till att verka för detta genom stöd till kommunernas (miljö- respektive byggförvaltningarna) fortlöpande handläggning av cisternärenden, genom att genomföra en tillsynskampanj och genom information till verksamhetsutövare och fastighetsägare. Bakgrund Det finns starka miljömässiga motiv för detta delprojekt. Så här säger t.ex. Naturvårdsverket på sin hemsida Oljeutsläpp inne på land, t ex i samband med tankbilsolyckor eller läckage från oljecisterner, kan vålla skador som visserligen är begränsade till ett litet område men som består mycket långt in i framtiden och är näst intill omöjliga att reparera. I den syrefattiga miljön under jordytan bryts oljekolväten ned ytterligt långsamt. Risken är därför stor att oljan med tiden tränger ned till grundvattnet, som i så fall kan bli obrukbart som dricksvatten under sekler framöver. Den här uppgiften finns i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd 2000:4: Vattentäkter måste skyddas från föroreningar som kan fördärva dricksvattnet. Brandfarliga vätskor ("petroleumprodukter") är mycket besvärliga föroreningar i detta sammanhang. Det räcker exempelvis med en liter dieselolja för att göra en miljon liter vatten odrickbart Efter en tillsynskampanj i Värmlands län då 381 cisterner inspekterades konstaterades bl.a. följande som understryker behov av tillsyn och åtgärder: < En stor andel är gamla, och underhållet bristfälligt < Spill konstaterades vid var femte cistern < Bara var fjärde cistern som skulle behöva det var försedd med påkörningsskydd. Hantering av kemikalier i cisterner m.m. har tidigare behandlats ganska grundligt inom Miljösamverkan Västra Götaland genom Handledning för kemikalietillsyn på industrier och hos andra användare av kemiska produkter 1. Någon gemensam tillsynskampanj avseende cisterner har dock inte bedrivits inom Miljösamverkan, eller annars i länet. Genom de nya krav på kontroll som införts för många cisterner, bl.a. gäller att första återkommande kontroll av utomhuscisterner för eldningsolja och diesel ska ha utförts första gången senast 1 juli 2004, är också det formella tillsynsbehovet stort, och många sådana kontrollärenden kan nu förväntas. 5

6 Sammanfattning Denna handledning orienterar om risker med och regler för cisterner, och ger stöd för kommunernas handläggning av cisternärenden och tillsyn av cisterner. Det gäller såväl cisterner för brandfarliga vätskor som cisterner med annat innehåll. Genom checklistor och mallar för beslut och meddelanden som finns i bilagor ska myndigheternas arbete förenklas. Handledningen vänder sig till kommunernas miljökontor, till byggnadskontoren, och i viss utsträckning till räddningstjänsten. Samtliga dessa, d.v.s. de nämnder de betjänar såsom miljönämnd, byggnadsnämnd och räddningsnämnd, har myndighetsuppgifter på cisternområdet. Miljökontoren har enligt miljöbalken ett allmänt tillsynsansvar som i princip kan beröra alla slags cisterner, i frågor som gäller miljö- eller hälsoskydd.. Dessutom ska miljökontoren hantera de särskilda reglerna i Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2000:4). Här ingår bl.a. att se till att information (anmälan) lämnas av den som tänker installera en ny cistern, och att återkommande kontroller görs genom att cisterninnehavaren anlitar ackrediterade kontrollorgan. Utomhuscisterner ovan jord och inomhuscisterner har tidigare inte omfattats av krav på återkommande kontroll. Nu gäller att de ska genomgå kontroll vart 6:e eller 12:e år. Första återkommande kontrollen för befintliga cisterner utomhus ovan jord ska ha genomförts 1 juli I Västra Götalands län antas det finnas sådana cisterner bara inom jordbruket. Det blir en stor tillsynsuppgift att granska detta! Därför behövs handledningen särskilt väl nu. Genom den begränsade tillsynskampanj som delprojektet också omfattar, och som ska genomföras under hösten 2003, får miljökontoren erfarenheter som kommer att behövas inför den kommande anstormningen av ärenden. 1 juli 2006 ska sedan inomhuscisternerna första gången ha genomgått återkommande kontroll första gången. Avsikten med tillsynskampanjen, och denna handledning, är också att ge miljökontoren kunskaper om andra slags cisterner, än sådana som omfattas av de nämnda kraven. Därigenom ska man bli bättre på att ta med tillsyn av cisterner i samband med annan miljötillsyn, t.ex. på industrier. Ett särskilt stöd för bedömningar som kan behöva göras i tillsynen är den policy som redovisas i bilaga 10. Byggnadskontoren har dels att hantera cisternärenden som bygglovs- och bygganmälningsärenden enligt plan- och bygglagen (PBL), dels är byggnadsnämnden tillståndsmyndighet för hantering av brandfarlig vara. I de flesta fall råder, enligt lag om brandfarliga och explosiva varor, och de särskilda föreskriftena i serien SÄIFS, tillståndsplikt för hantering av brandfarliga vätskor, utom för den ur brandsynpunkt mindre farliga hantering som miljönämnderna har tillsyn över enligt NFS 2000:4. Byggnadsnämnden ska i dessa tillståndsärenden obligatoriskt samråda med räddningstjänsten. 6

7 Också för de cisterner som omfattas av dessa bestämmelser råder krav på kontroller utförda av ackrediterade kontrollorgan. Räddningstjänsten har tillsyn över den hantering av brandfarliga varor som byggnadsnämnden ger tillstånd till. Handledningen har inte med mallar för räddningstjänstens tillsyn, eftersom vi räknar med att räddningstjänstens personal är så kunnig och specialiserad på området att vi inte har något att tillföra. Vad räddningsnämndens tillsynsuppgifter omfattar finns däremot redovisat. Läsanvisning Regelsystemet om cisterner är komplext och snårigt, samtidigt som många myndigheter är inblandade. Det är därigenom svårt att ge en enkel, lättöverskådlig redovisning. Vi hoppas följande förslag ska göra att man lättare kan ta till sig materialet: Börja med att läsa de ovanstående avsnitten i inledningen, till och med sammanfattningen. Läs sedan igenom hela handledningstexten i avsnitten 2, 3, 4 och 5. Avsnitt 3 kan möjligen hoppas över om man inte arbetar på ett miljökontor. Det är sammanlagt inte ens tjugo sidor. Den stora sidmängden utgörs av bilagorna. Skumma därefter de bilagor ni tror kan beröra eller intressera er. Det är bra att på detta sätt få en hum om vad de innehåller. Vissa ger fakta, andra är arbetsmaterial såsom checklistor och mallar för meddelanden och beslut, andra åter är blanketter och information avsedd att lämnas till cisterninnehavare och andra berörda. Sedan, när handledningen börjar användas mer konkret i arbetet, studerar man närmare aktuella avsnitt i handledningen, för miljökontoren särskilt avsnitt 3, och använder de bilagor som behövs i arbetet. Bilagor som det kan finnas behov av att bearbeta lokalt i kommunen kommer att läggas ut i redigerbar form på Miljösamverkans webbplats. Bli inte ledsna om ni finner det svårt att greppa alla de frågor och regler som rör cisterner. Det är svårt att ha allt i huvudet på en gång. Det är nog närapå omöjligt. Det har vi som arbetat fram denna handledning också erfarit. Observera. I Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd NFS 2000:4, som det ofta hänvisas till i denna handledning, kommer det att införas en del ändringar. De träder sannolikt i kraft runt årsskiftet 2003/2004. Denna handledning är skriven som om dessa ändringar redan trätt i kraft. Ändringarna rättar till några brister som närmast kan ses som skriv- eller slarvfel. De grundläggande kraven på information, återkommande kontroll, tekniska krav m.m. påverkas inte. De gäller redan idag. En sammanfattning av ändringarna finns i bilaga 3 sid 4. 7

8 2 Vad omfattar projektet och handledningen? Vilka insatser? Dessa tre delmoment ingår: 1. Handläggningsstöd. Stöd till kommunernas fortlöpande handläggning av cisternärenden, i första hand avseende sådana cisterner som omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2000:4) för vilka miljökontoren har särskilda tillsynsuppgifter, men också byggnadsnämndernas handläggning av cisternärenden omfattas. Detta stöd behövs inte minst för att reglerna är ganska snåriga, samt att en del nyheter införts på senare år. Samverkan/samråd mellan berörda kommunala organ, främst miljökontor, bygglovshandläggare och räddningstjänsten är också viktigt att uppmärksamma här. 2. Tillsynskampanj. En gemensam och tidsmässigt avgränsad tillsynskampanj i länet, där ett urval cisterner av olika slag inspekteras i fält av kommunernas miljökontor. Genom tillsynskampanjen lär sig miljökontoren cisterntillsyn, vi får en uppfattning om hur det står till med miljöriskerna vid cisterner i länet, och för miljökontoren är det fördelaktigt att delta under en kampanj då Miljösamverkans projektgrupp finns till hands och kan svara på frågor som inspektionerna kan ge upphov till. Utvärderingen av tillsynskampanjen bör kunna bli ett underlag för miljökontorens framtida prioriteringar av tillsynsinsatser. Även efter kampanjtiden är avsikten att handledningen ska kunna vara ett verktyg för miljökontoren vid inspektioner av cisterner. 3. Information. I delprojektet ingår även information om bestämmelser m.m. till cisterninnehavare och andra berörda. Vilka verksamheter? De flesta verksamheter där lagring av olja och andra kemikalier i cisterner kan förekomma berörs av projektet. Det kan röra < Cisterner med eldningsolja, diesel och spillolja som omfattas av NFS 2000:4, exempelvis villatankar för eldningsolja och farmartankar för diesel. < Cisterner med eldningsolja, diesel m.fl. brandfarliga vätskor som omfattas av Räddningsverkets föreskrifter (SÄIFS), exempelvis stora oljecisterner vid panncentraler eller industrier. < Cisterner med icke brandfarliga vätskor, som alltså inte omfattas av de båda föregående punkterna, exempelvis råvaru- och produktcisterner på industrier. När det gäller den tillsynskampanj som ska bedrivas som en del av projektet finns i avsnitt 3 Arbetssätt och tidsplan närmare uppgifter om vilka slags verksamheter som bör inspekteras, se under E Tillsynskampanj som börjar på sid 12. 8

9 Frågor som inte omfattas < Någon närmare granskning av cisternkontroll som utförs av ackrediterade kontrollorgan ska inte göras av miljökontoren anser vi, och därför ger denna handledning inte så detaljerad vägledning om det. Tonvikten när det gäller detta ligger på att tillse att kontrollerna utförs och rapporteras på rätt sätt, inte på detaljerna i utförandet vilket är specialisternas (kontrollorganens) sak, inte miljökontorens. < Räddningstjänstens tillsyn av brandfarliga varor omnämns, men någon direkt vägledning för Räddningstjänstens tillsyn ges inte i denna handledning. Vi utgår från att räddningstjänstens personal är så specialiserad på området att vi inte har något att tillföra i denna del. 9

10 3 Arbetssätt och tidsplan Schema Vad När Vem A Planering av delprojektet och framtagande av denna handledning B Upptaktsmöte/kursdag C Information till fastighetsägare/verksamhetsutövare m.fl D Sätta upp och tillämpa rutiner för handläggning av cisternärenden Klart! Genomfört11 september i Skövde Sept - dec 2003 Fr.o.m. september 2003 Projektgruppen Projektgruppen arrangerade, miljökontoren, samt bygglovshandäggare och räddningstjänst, deltog Projektgruppen och miljökontoren Miljökontoren och bygglovshandläggare E Tillsynskampanj Okt - dec 2003 Miljökontoren F Enkät för utvärdering av tillsynskampanj och handledning G Utvärdering av tillsynskampanj och projektet i övrigt. H Miljökontorens uppföljning December 2003 Januari 2004 Fortlöpande, under och efter projekttiden Ordnas av projektgruppen, besvaras av miljökontoren Projektgruppen Miljökontoren Kommentarer och tips till några moment i schemat A Planering av delprojektet och framtagande av denna handledning Projektgruppen har planlagt arbetet och tagit fram denna handledning under våren - sommaren Till upptaktsmötet 11 september presenterades en nära komplett men preliminär handledning. Denna definitiv utgåva gavs ut en månad senare, bearbetad med hänsyn till bl.a. vad som framkom på upptaktsdagen. Se också under G, utvärdering. C Information till fastighetsägare/verksamhetsutövare m.fl Information från miljökontoren I bilaga 13 finns två informationsblad: < Ett kortfattat rubricerat 1 juli Det är avsett för utskick till viktigare målgrupper, d.v.s. branscher där det kan antas vara vanligt med farmartankar och 10

11 liknande, för att informera om kravet på första återkommande kontroll senast 1 juli 2004 för utomhuscisterner ovan mark 1-10 m 3 för eldningsolja, diesel eller spillolja. Denna information bör gå ut så snart som möjligt. < Ett mer utförligt som riktar sig till dem som har cisterner med eldningsolja, diesel eller spillolja som omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2000:4, exempelvis villatankar för eldningsolja och farmartankar för diesel. Se vidare första sidan i bilaga 13 för förslag på hur bladen kan användas. Projektgruppen planerar dessutom dessa informationsinsatser: < Ett pressmeddelande som informerar om tillsynskampanjen och handledningen. < En rundskrivelse till de ackrediterade kontrollorgan som kan antas vara verksamma i länet. Syftet är att göra delprojektet känt, och hjälpa till att skapa förutsättningar för bra kontakter mellan tillsynsmyndigheter och kontrollorgan. Eventuellt tar projektgruppen initiativ till ytterligare informationsinsatser. D Sätta upp och tillämpa rutiner för handläggning av cisternärenden Miljökontor och byggkontor bör, sedan man tagit del av denna handledning, kunna sätta upp och tillämpa de rutiner som behövs för att man ska kunna fullgöra sina uppgifter när det gäller cisternärenden. Hur planering av handläggning och tillsyn närmare kan eller bör göras varierar naturligtvis från kontor till kontor, med hänsyn till de rutiner man generellt har för detta, liksom vilken organisation, vilka personalresurser, ärendehanteringssystem etc. som finns. Här kan därför inte ges någon närmare vägledning, utan det viktiga är att peka på vilka uppgifterna är på cisternområdet, varje myndighet måste utifrån det sätta upp sina egna rutiner. De checklistor, mallar och blanketter som finns i handledningens bilagor är förslag på redskap att använda i arbetet. Miljökontorets (miljönämndens, MHN) uppgifter beskrivs i bilaga 4. Checklistor och mallar finns i bilaga 5 och 6. Blanketter finns i bilaga 7 och 8. Två uppgifter som särskilt bör framhållas redan här är: < Att upprätta ett register över verksamheter med cisterner som kan behöva tillsyn. Utöver den vägledning om detta som ges i bilaga 4 hänvisas också till bilaga 12 som kan vara stöd vid en inventering av cisterner. < Det särskilda tillsynsbehovet under 2004 på grund av det stora antal farmartankar och liknande (utomhuscisterner ovan mark 1-10 m 3 ) som senast 1 juli 2004 ska ha genomgått återkommande kontroll första gången. Det kan bli ett stort, tresiffrigt, antal ärenden i varje kommun a. Även om någon kommun av någon anledning skulle välja att nedpriorotera frågan och inte med aktiv tillsyn tillse att dessa a Enligt muntlig uppgift från LRF 2003 beräknas det i Västra Götalands län finnas farmartankar bara inom jordbruken. Därtill finns ett betydande antal sådana cisterner på bl.a. åkerier, entreprenadföretag, verkstäder och industrier. De flesta av dessa torde ännu inte ha genomgått denna kontroll. 11

12 kontroller genomförs, så måste man ändå räkna med att få ett betydande antal kopior av kontrollrapporter. Kontrollrapporter som ska granskas och handläggas. Byggkontorets (byggnadsnämndens, BN) uppgifter beskrivs också i bilaga 4. Checklista finns i bilaga 5. Blanketter finns i bilaga 7 och 8. Räddningstjänstens (räddningsnämnden, RN) uppgifter finns också de beskrivna i bilaga 4. Några mallar eller checklistor för räddningstjänstens tillsyn finns dock inte i denna handledning. E Tillsynskampanj Vilka deltar? Tillsynskampanjen genomförs av miljökontoren (eller motsvarande) och avser tillsyn enligt MB. Räddningstjänstens tillsyn enligt LBE berörs inte av kampanjen b. Vad ska inspekteras? Varje deltagande miljökontor besöker ett begränsat antal objekt under kampanjen: 1-2 objekt vardera i följande sex kategorier: Villatank inom vattenskyddsområde Annan verksamhet med diesel/olja inom vattenskyddsområde Lantbruk Flerfamiljshus Verkstadsföretag eller annan industri Åkeri eller entreprenadföretag (gräv, schakt etc.) Det blir alltså 6-12 inspektioner per miljökontor. Hur görs inspektionerna? Checklistor Till stöd för inspektion finns checklista i bilaga 6. Den består av två delar. Del1 för allmänna och administrativa uppgifter, del 2 för besök på plats. För varje inspekterad cistern fylls båda delarna i. Förberedelse Alt. 1 Välj ut vilka cisterner eller objekt med cisterner som ska inspekteras. Fyll i de uppgifter om dessa som finns tillgängliga i checklistans del 1. Någon föranmälan av inspektion behöver inte göras, men om man så önskar kan man naturligtvis ringa fastighetsägare eller motsvarande för att vara säker på att få tillträde till utrymme/område där cistern finns. b De kommuner som så önskar kan dock välja, för att lära av varandra och utbyta erfarenheter, göra gemensamma inspektioner för miljökontor och räddningstjänst. 12

13 Alt 2. Välj inte ut något i förväg. Ha med checklistor i bilen. Passa på i samband med andra ärenden (på eller på väg till/från) att granska cisterner som man råkar träffa på och som passar att ta med, d.v.s. hör till någon av de sex kategorier som angivits ovan. På plats På plats granskas fysiska förhållanden och antecknas i checklistans del 2. Resterande allmänna uppgifter kan också fyllas i på plats i checklistans del 2, när det passar, men en del av detta kan också göras efter inspektionsbesöket. Frågor som rör rutiner och kontroll, som finns med i del 1 bör man dock försöka klara ut på plats. På kontoret Om man vid inspektionsbesöket inte träffade på någon som kunde ge svar på de administrativa frågorna, tas dessa i efterhand via telefon. Det behöver inte alltid vara nödvändigt att få alla uppgifter på administrativa checklistan ifyllda, för att inspektionen ska vara meningsfull. Det får bedömas från fall till fall vad man ska lägga kraft på att få fram. F och G Enkät och Utvärdering Projektgruppen planerar att genomföra en enkät, för att kunna sammanställa erfarenheter av tillsynskampanjen. Enkäten kan också komma att röra denna handledning och delprojektet i stort. Om enkäten ska riktas enbart till miljökontoren, eller också till byggnadskontoren hålls tills vidare öppet. På grundval av enkätresultatet, och på synpunkter och erfarenheter som i övrigt framkommer, ska projektgruppen i januari 2004 göra en sammanfattande utvärdering. Vad den kan leda fram till kan naturligtvis inte sägas nu, men en möjlig följd av utvärderingen kan vara att denna handledning revideras, eller att något kompletterande material tas fram. H Miljökontorens uppföljning De åtgärder som behöver vidtas till följd av tillsynen (förelägganden, uppföljning och återbesök m.m.) ansvarar varje miljökontor för i vanlig ordning, det ligger utanför tillsynskampanjen. Projektgruppen eller handledningen ger inte närmare vägledning om det, annat än att exempel på inspektionsmeddelande och föreläggande finns i bilaga 6. 13

14 4 Cisterner - risker och försiktighetsmått Allmänt Under Bakgrund i inledningen av denna handledning ges några korta uppgifter om risker och konsekvenser av utsläpp och spill från cisterner. Två skrifter som ger information och exempel på skyddsåtgärder är Handbok i Kemikaliehantering (HiK) 3 och Skyddsåtgärder vid lagring av kemikalier 5. HiK riktar sig främst till företag och ger en rad råd och konkreta exempel på åtgärder, ofta tydligt illustrerade. Skyddsåtgärder..., som är en stencil och kan vara svår att få tag på, gör en mer principiell och systematisk bedömning av olika slags åtgärder. En slutsats som presenteras i denna är: I de flesta fall torde en mycket hög standard i... mjukvarusystem c vara den bästa möjligheten att väsentligt höja säkerheten utöver grundnivån. För öppna cisterner med vätska torde nästa nivå av väsentligt ökad säkerhet mot utsläpp i miljön kräva någon form av invallning av tanken kombinerad med viss extra utrustning vid kringutrustningen Försiktighetsmått, eller skyddsåtgärder, finns bara delvis reglerat i lagstiftningen. Men den viktigaste skyddsåtgärden, bra administrativa rutiner, d.v.s. egenkontroll, finns i miljöbalken fastlagd som en skyldighet för alla verksamhetsutövare. I del 2 av Skyddsåtgärder..., där cisternbeståndet i Sverige studerats, görs en bedömning - uttryckligen med stor osäkerhet - att större utsläpp (>50 l) kan antas ske 1 gång per 250 år/cistern (med den genomsnittliga skyddsnivå cisternerna hade). Man kan ur det perspektivet förstå att en enskild innehavare av bara en eller ett par cisterner kan uppleva risken som mycket liten, och inte anse det lönt att bry sig om några skyddsåtgärder. Men sett ur bara ett lite större perspektiv sker utsläpp här och där, hela tiden, ibland med stora både ekonomiska och miljömässiga effekter. Det är här lagstiftning och tillsyn kommer in. Tillsynen representerar det större perspektivet och blir särskilt viktig när den enskilde inte själv har en riskupplevelse som motsvarar den verkliga risken - att utsläpp faktiskt sker ofta. En liten historia från verkligheten kan illustrera resonemanget: I Kristinehamn nyanlades på 1980-talet en mindre kemisk industri. Den försågs med en 50 m 3 liggande cylindrisk cistern för eldningsolja, snyggt uppallad och placerad vid fabrikens gavel, men utan någon invallning. Varken vid miljö- eller byggmyndigheternas prövning hade någon ställt krav på att cisternen skulle invallas. Man bedömde antagligen att det inte var lönt, eftersom det inte fanns uttryckliga krav på det i lagstiftningen. Cisternen låg visserligen inte så långt från Vänern, men utanför strandskyddsområdet och utan några vattentäkter i närheten. När allt byggts och fabriken, och cisternen, varit i drift en tid kom representanter från den c d.v.s. administrativa rutiner, egenkontroll 14

15 mycket stora internationella koncern som fabriken hörde till för att granska anläggningen. De konstaterade omedelbart och kort: Oinvallad cistern. Ska invallas! Så skedde också, cisternen fick lyftas, en invallning byggas och cisternen sättas tillbaka. Antagligen en inte obetydlig merkostnad, jämfört med om det gjorts från början. För koncernen, med massor med cisterner runt om i värden, var utsläpp och haverier en högst påtaglig realitet, och ur det helhetsperspektiv de hade var en invallning, trots merkostnaden, lönsam. Tänk att miljöinspektören representerar koncernen naturen och allmänheten! Därmed inte sagt att det alltid måste vara just invallning som är den avgörande säkerhetshöjande insatsen, även om det nog ofta kan vara det, särskilt där egenkontrollen är svag. Citat ur SNFS 2000:4 (delen allmänna råd): Andra fall, där tillsynsmyndigheten kan finna skäl att ställa krav utöver föreskriftskraven, är sådana där myndigheten i sin tillsynsverksamhet kommit fram till att ett företag brister i sin interna kontroll och att passiva skydd (såsom invallningar) behövs som komplement. Slutligen, när det gäller risk för utsläpp, ska inte heller glömmas de mindre spill som är vanliga, och som här och var kan ackumuleras till en besvärlig mark- eller grundvattenförorening. Som nämnts i inledningen hittade man i Värmlandsprojektet spill vid så mycket som var femte cistern. Bedömningsfrågor/policy Långt ifrån allt som rör skyddsåtgärder m.m. för cisterner finns som nämnts detaljreglerat i lagstiftningen. Det innebär att i många fall behövs inte bara kontroll av att vissa specifika lagkrav klaras, utan det måste göras en bedömning utifrån mer generella regler i lagstiftningen om hanteringen eller anläggningen är godtagbar. För sådana bedömningar kan en policy vara till stöd. Miljösamverkans Handledning för kemikalietillsyn på industrier och hos andra användare av kemiska produkter 1, som i en första version togs fram redan 1995, innehåller också en policy för bedömning av krav på skyddsåtgärder m.m. Motsvarande policies, eller förslag till bedömningar, har tagits fram i projektsamarbeten i andra län. Dessa olika dokument har efter hand i hög grad anpassats till varandra. Därmed finns huvudsakligen, om än inte helt, samstämmiga underlag för bedömningar i åtminstone Östergötlands, Värmlands, Skåne och Västra Götalands län. I bilaga 10 finns Policy för förvaring av kemikalier. Det är samma sakinnehåll som i Handledning för kemikalietillsyn... 1 men här något redigerad och försedd med viss kompletterande information. Ett tillägg har dessutom gjorts här, avseende slangbrottsventiler, som vi tidigare försummat att uppmärksamma i Miljösamverkan. Var noga med att läsa inledningen i bilaga 10, och beakta att en policy av detta slag är ett stöd för bedömning, inte en föreskrift! 15

16 5 Lagstiftning och myndigheter Allmänt Reglerna om cisterner och cisternkontroll är komplexa och snåriga och ger ofta upphov till missförstånd och feltolkningar. Det finns knappast någon möjlighet att i ett dokument som detta ge ett heltäckande referat av reglerna, utan det måste handla om en förenklad översikt. Vi hoppas att vi fått med det viktigaste av det som de kommunala myndigheterna behöver känna till. Denna översikt ges i detta avsnitt, kompletterat av bilaga 3 med bl.a. tabellariska översikter över vissa regler, information om märkning m.m. Kortfattade referat av regler ges också i anslutning till respektive punkt i policyn i bilaga 10. De viktigaste reglerna i sammanfattning De lagar som främst har regler som, direkt eller indirekt, rör cisterner är följande: Miljöbalken (MB) (1998:808) Hantering av olja och andra kemiska produkter i cisterner berörs liksom all slags verksamhet av hänsynsreglerna i 2 kap. MB. Dessa refereras inte här. Därutöver är bl.a. 9 kap (miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd), 14 kap (kemiska produkter) och 26 kap (tillsyn) tillämpliga. Förordningar under dessa kapitel är bl.a. 9 kap: FMH (F. om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 1998:899), 14 kap: F. om kemiska produkter och biotekniska organismer, (1998:941), 26 kap: TiF (tillsynsförordningen, F om tillsyn enligt miljöbalken, 1998:900) och FVE (F. om verksamhetsutövarens egenkontroll 1998:901). Under F. om kemiska produkter och biotekniska organismer finns Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2000:4). Enligt NFS 2000:4 råder bl.a. krav på information (en form av förhandsanmälan) för viss hantering och krav på kontroll av cisterner. Se vidare bilaga 3. I bilagan till FMH anges anmälnings- eller tillståndsplikt för vissa verksamheter, varav några typiskt också har hantering av kemiska produkter i cisterner (exempelvis bensinstationer, energianläggningar, viss tillverkande industri m.m.). Det är viktigt att observera att MB är tillämplig inte bara på de specifika frågor som NFS 2000:4 reglerar, eller på de verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt bilagan till FMH. MB ställer tvärtom generella krav på verksamhetsutövarna (t.ex. en cisterninnehavare) att ha kunskaper, iaktta försiktighetsmått, utöva egenkontroll etc. och ger tillsynsmyndigheterna skyldigheter och befogenheter att verka för att så sker. Skälighetsregeln i 2 kap. MB ska naturligtvis samtidigt beaktas. 16

17 Detta innebär också att MHN (eller annan tillsynsmyndighet enligt MB) kan ställa krav på < sådan hantering av brandfarliga varor i cisterner som Räddningstjänsten har tillsyn över (men givetvis inte avseende brandskydd och annat som hör till dess ansvarsområde, utan avseende miljö- och hälsoskydd) < hantering i cisterner m.m. av kemiska produkter som inte är klassade som brandfarliga. Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) (1988:868) Under denna finns FBE (F. om brandfarliga och :1145) samt en rad föreskrifter i f.d. Sprängämnesinspektionens författningssamling SÄIFS. Enligt dessa författningar råder bl.a. krav på tillstånd för viss hantering (för mindre mängder råder i vissa fall i stället anmälningsplikt), återkommande kontroll av cisterner m.m. Se vidare bilaga 3 Tillsynsmyndigheter är kommunens räddningsnämnd för brandfarliga varor, polisen för explosiva. (För viss verksamhet har Räddningsverket tillsynsansvaret). Tillståndsgivning sköts av byggnadsnämnd för brandfarliga, av polis för explosiva varor. I de fall det i stället för tillståndsplikt gäller anmälningsplikt för brandfarliga varor ska anmälan handläggas av räddningsnämnden, inte av byggnadsnämnden. Lag om transport av farligt gods (1982:821) Denna handledning rör inte transporter. Lag och förordning om transport av farligt gods, samt föreskrifter under dessa, bl.a. ADR (SRVFS 2002:1) från Räddningsverket, bör ändå nämnas. Anledningen är att cisterner som kan påträffas vid inspektion kan vara cisterner som transporteras innehållande farligt gods, t.ex. mobila dieseltankar som används av entreprenörer vid skogsavverkning och vägbyggen. Då är de underkastade de särskilda regler som gäller transportbehållare för farligt gods. De innebär bl.a. särskilda krav på återkommande kontroll. Se vidare bilaga 3 Tillsynsmyndighet för transporter av farligt gods är polisen, också Räddningsverket har vissa tillsynsuppgifter (avser säkerhetsrådgivare). Det som angetts här avser transport av farligt gods på väg och i terräng. För järnväg, sjötrafik och luftfart finns särskilda regler under lag om transport av farligt gods. Plan- och bygglagen (PBL) (1987:10) Det i PBL som kan beröra cisterner är främst bygglovsbestämmelserna. Fasta cisterner eller motsvarande för förvaring av hälso- och miljöfarliga produkter och brandfarliga ämnen är bygglovspliktiga. En mindre anläggning som bara är för den egna fastighetens behov (husbehov) behöver inte lov, t.ex. en oljetank till ett bostadshus. (ur Boverkets broschyr om bygglov, 2003). Även icke bygglovspliktiga åtgärder kräver, med vissa undantag, bygganmälan. Bl.a. gäller undantag för de flesta icke bygglovspliktiga åtgärder i en- och tvåfamiljshus. 17

18 Sammanfattningsvis gäller, enligt PBL 8 kap. (bygglov) och 9 kap. (bygganmälan), för installation av cistern: < En- och tvåfamiljshus: Varken bygglov eller bygganmälan. Anm: Utomhuscistern som förses med tak eller annat väderskydd kan dock ibland bedömas som byggnad och därmed kräva bygglov. < Mindre anläggning för den egna fastighetens behov, t.ex. en oljecistern för ett bostadshus eller verkstadslokals värmeförsörjning: Inte bygglov, men bygganmälan. Anm: Mindre är inte definierat i PBL. Projektgruppen föreslår att med mindre kan avses högst 10 m 3, eftersom den gränsen stämmer med objektsgruppsindelning för cisterner (se bilaga 3 sid 2) < Icke fasta cisterner, t.ex. de flesta farmartankar d och tillfälligt uppställda dieselcisterner vid byggen o.dyl.: Varken bygglov eller bygganmälan < Övriga cisterner: Både bygglov och bygganmälan. Det finns enligt PBL också möjlighet att i detaljplan föreskriva om restriktioner exempelvis för viss lagring av oljor eller andra kemikalier. I planläggningen ska också bl.a. de krav på skyddsavstånd avseende brandskydd som gäller enligt SÄIFS 2000:2 beaktas. Planfrågor tas inte upp mer i denna handledning. Tillstånds- och tillsynsmyndighet är kommunens byggnadsnämnd eller motsvarande. Arbetsmiljölagen (AML) (1977:1160) Denna handledning rör inte arbetsmiljö. Arbetsmiljölag och förordning, samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) bör ändå nämnas. I AFS 1999:6, Tryckkärl, finns bestämmelser inte bara om tryckkärl utan också om öppna cisterner, bl.a. med krav på återkommande kontroll av ackrediterat organ för cisterner med farliga ämnen över 10 m 3. Se vidare bilaga 3 Tillsyn har Arbetsmiljöinspektionen. AFS 1999:6 bör dessutom nämnas här av det skälet att både NFS 2000:4 och SÄIFs 1997:9 e hänvisar till AFS 1999:6 när det gäller vissa kompetenskrav i samband med tillverkning och tillverkningskontroll. Övrig lagstiftning Lag (1992:1119) och förordning (1993:1065) om teknisk kontroll. Reglerar grundläggande frågor om kontroll, ackreditering m.m. d Här avses vanliga farmartankar för diesel, avsedda för tankning. Dessa kan flyttas inom gården, utan att det krävs någon ny prövning, varken enligt PBL eller enligt NVs eller SÄIFs regler. Farmartankar och liknande med röranslutning till t.ex. en panna, räknas däremot som fasta. e SÄIFS 1997:9 hänvisar till AFS 1986:9, som numera ersatts av AFS 1999:6 18

19 Sevesolagstiftningen Sverige har 1999 införlivat det s.k. Seveso II-direktivet. Reglerna finns i huvudsak i Sevesolagen, lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SFS 1999:381) med tillhörande förordning (SFS1999:382) och Räddningsverkets föreskrifter (SRVFS 1999:5), i MB med tillhörande förordningar samt i föreskrifter från Arbetsmiljöverket (AFS 1999:5). Information om reglerna finns i broschyren Regler om allvarliga kemikalieolyckor som kan läsas direkt på NVs webbplats under Lag & rätt. Lagen tillämpas på verksamheter där farliga ämnen förekommer i mängder som motsvarar eller överstiger de mängder som framgår av bilaga till förordningen, det kan alltså bl.a. handla om förvaring i cisterner. Verksamheter som omfattas ska vidta riskbegränsande åtgärder och bl.a. utarbeta handlingsprogram och anmäla verksamheten (i vissa fall tillståndsprövning enligt MB). Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet, men viss tillsyn kan överlåtas till kommunen. Tillsynen ska samordnas med tillsyn enligt MB. Därtill har Arbetsmiljöinspektionen och Räddningsverket (tidigare Sprängämnesinspektionen) tillsyn enligt AML respektive LBE (alltså ej enligt Sevesolagen). I Västra Götalands län finns enligt Länsstyrelsens förteckning (januari 2002) över anläggningar som omfattas av bestämmelserna drygt 20 anläggningar i högre risknivån och drygt 30 i lägre risknivån. Om miljökontoret vid tillsyn träffar på en anläggning som misstänks kunna omfattas, men där VU inte kan ge klart besked om det, bör Länsstyrelsen kontaktas. Räddningstjänstlagen (1986:1102) Har bestämmelser om bl.a. kommunal räddningstjänst, skyldighet för innehavare av byggnader och anläggningar att hålla utrustning för brandsläckning m.m. och även enligt 43 skyldighet att hålla beredskap och vidta förebyggande åtgärder vid anläggningar där en olyckshändelse kan orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön. Lokal tillsyn har kommunens räddningsnämnd. Tillsyn utövas bl.a. i form av brandsyn. Dessutom har, som nämnts ovan, räddningsnämnden tillsyn enligt LBE. Räddningstjänstlagen är nu under översyn, och stora förändringar kan komma att gälla från 1 januari 2004 om den nya Lag om skydd mot olyckor antas. Den ska då ersätta nuvarande räddningstjänstlag. Det innebär troligen ett ökat egenkontrollsansvar, medan den obligatoriska brandsynen kan försvinna. Ur cisternkontrollsynpunkt innebär detta inte så mycket, eftersom räddningstjänstens tillsyn enligt FBE inte påverkas Mer om lagförslaget finns på Standards Standards är inte lagstiftning. I vissa fall förekommer dock hänvisningar i författningar till standards, som därmed får en mer officiell och obligatorisk betydelse än vad standards annars har. Detta förekommer både i SÄIFS 1997:9 och NFS 2000:4. Det gäller bl.a. standards för svetsade behållare, rörledningar och normer från Tryckkärlsstandardiseringen (cisternanvisningar, plastkärlsnormer m.m.). 19

20 Här ges ingen orientering om dessa standarder. Dessa standarders målgrupper är konstruktörer, tillverkare och kontrollorgan. Det bör inte vara nödvändigt för tillsynsmyndigheterna att närmare känna till dem. Myndigheter Centrala myndigheter Här ges endast en mycket summarisk beskrivning av respektive myndighets uppgifter. På myndigheternas webbplatser kan man bl.a. alltid hitta de föreskrifter myndigheterna ger ut. Naturvårdsverket Tillsynsvägledning enligt Miljöbalken, utfärdar föreskrifter och allmänna råd på stora delar av miljöbalksområdet, däribland sådant som rör miljöfarlig verksamhet, till vilket, bland mycket annat, också hantering av kemiska produkter i cisterner räknas. Naturvårdsverket har också vissa uppgifter enligt sevesolagstiftningen. Föreskrifter i Naturvårdsverkets författningssamling betecknas NFS (tidigare: SNFS). Räddningsverket Central myndighet med ansvar enligt främst Räddningstjänstlagen, Lag om transport av farligt gods och Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE), och enligt sevesolagstiftningen. Den tidigare fristående myndigheten Sprängämnesinspektionen ingår numera som en avdelning inom Räddningsverket (BEx-avdelningen). Räddningsverket utfärdar föreskrifter och allmänna råd enligt dessa lagar. (I vissa delar när det gäller farligt gods har också andra myndigheter sådant ansvar). Räddningsverket har också vissa tillsynsuppgifter i anslutning till dessa lagar. Föreskrifter i Räddningsverkets författningssamling betecknas SRVFS. Föreskrifter i f.d. Sprängämnesinspektionens författningssamling betecknas SÄIFS, många av dessa är alltjämt gällande föreskrifter. Kemikalieinspektionen Tillsynsvägledning enligt Miljöbalken, utfärdar föreskrifter och allmänna råd rörande kemikaliefrågor enligt miljöbalken. Regler om klassificering och säkerhetsdatablad (synonym:v aruinformationsblad) hör till det som kan behöva uppmärksammas i samband med tillsyn av kemikalier i cisterner. Kemikalieinspektionen utövar också tillsyn över bl.a. tillverkare och importörer (delvis parallellt tillsynsansvar med kommunernas miljönämnder och länsstyrelserna). Föreskrifter i Kemikalieinspektionens författningssamling betecknas KIFS. 20

21 SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) Central förvaltningsmyndighet för ackreditering och teknisk kontroll. SWEDACs huvuduppgift är att verka som nationellt ackrediteringsorgan. Se vidare bilaga 2 SWEDAC är också föreskrivande och tillsynsmyndighet för legal mätteknik (att varor håller mått och vikt), är central förvaltningsmyndighet för frågor om ädelmetallarbeten och har samordningsansvar för den totala marknadskontrollen i Sverige. Målet med marknadskontroll är att se till att de produkter som säljs i Sverige är säkra för liv, hälsa och miljö och även i övrigt uppfyller föreskrivna krav. Föreskrifter i SWEDACs författningssamling betecknas STAFS. Boverket Central myndighet för samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och boende. Boverket utfärdar föreskrifter och allmänna råd med stöd av PBL och Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (BVL) Föreskrifter i Boverkets författningssamling betecknas BFS Arbetsmiljöverket Central myndighet för arbetsmiljö. Utfärdar föreskrifter och utövar tillsyn. Arbetsmiljöinspektionen, som svarar för tillsynen och är en del av Arbetsmiljöverket, är organiserad i tio distrikt i landet (varje distrikt omfattar ett eller flera län). Föreskrifter i Arbetsmiljöverkets författningssamling betecknas AFS Lokalt och regionalt - vem gör vad? Tabellen på nästa sida f ger en förenklad översikt över viktigare uppgifter som dessa myndigheter har som kan röra cisternfrågor, och vilka författningar som rör detta. Andra uppgifter som myndigheterna har beaktas inte i tabellen. Även centrala myndigheter har, som framgår ovan, i vissa fall uppgifter enligt den lagstiftning som angetts. En utförligare beskrivning av främst MHNs men också BNs och RNs uppgifter finns i bilaga 4. f Tabellen är en bearbetat/utökad version av motsvarande tabell från Skåne län 2 21

22 Myndigheternas uppgifter, lokalt och regionalt Enligt lag etc. BN, Byggnadsnämnd (eller motsv., d.v.s. kommunal nämnd för plan- och byggnadsfrågor) Tillståndsprövning avseende hantering av brandfarlig vätska klass 1, 2a och LBE 2b gällande cistern i mark och ovan mark (inkl. i byggnad) samt viss (större) SÄIFS 95:3, 97:9 m.fl. hantering av klass 3 ovan mark. Bygglovsprövning och handläggning av bygganmälan, samt tillsyn vid nyoch ombyggnad PBL RN, Räddningsnämnd (Kommunal nämnd för räddningsfrågor) Tillsyn avseende brandfarlig vätska klass 1, 2a och 2b gällande cistern i LBE mark och ovan mark samt viss (större) hantering av klass 3 ovan mark. SÄIFS 1997:9 m.fl. I tillsynsuppgiften ingår också att handlägga anmälningar, i de fall anmälningsplikt gäller i stället för tillståndsplikt (som handläggs av BN) MHN, Miljönämnd (eller motsv., d.v.s. kommunal nämnd för miljöfrågor) Handläggning av information ( anmälan ) avseende nyinstallation av anordning för att lagra brandfarlig vätska: < i mark av mer än 1 m 3 brandfarlig vätska klass 3 < ovan mark av mer än 1 m 3 men högst 10 m 3 brandfarlig vätska klass 3 < inom vattenskyddsområde av mer än 250 liter brandfarlig vätska. Tillsyn och handläggning av kontrollrapport efter återkommande kontroll och revisionskontroll avseende brandfarlig vätska: < i mark, oavsett volym, av brandfarlig vätska klass 3, < ovan mark av mer än 1 m 3 men högst 10 m 3 brandfarlig vätska klass 3, < inom vattenskyddsområde av mer än 250 liter brandfarlig vätska. Tillsyn av hantering av kemiska produkter (inkl. lagring) Tillståndsprövning avseende lagring av brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde, i de fall sådant tillståndskrav införts i bestämmelserna för respektive vattenskyddsområde. Tillsyn av C-verksamheter, inkl. förprövning i form av anmälningar. Tillsyn av A- och/eller B-verksamheter om tillsynen överlåtits från Länsstyrelsen. Tillsyn av övriga miljöfarliga verksamheter (U-verksamheter) Generalläkaren Tillsyn inom försvaret av frågor MHN annars har tillsynsansvar för. Länsstyrelsen (vanligen miljöskyddsenhet eller motsvarande) Tillståndsprövning av B-verksamheter och tillsyn av dessa samt tillsyn av A-verksamheter. De uppgifter rörande cisterner enligt NFS 2000:4 som MHN annars har (se ovan), på de verksamheter där Länsstyrelsen har tillsyn enligt MB och FMH (A- och B-verksamheter) MB NFS 2000:4 MB NFS 2000:4 MB NFS 2000:4 KIFS 1998:8, 3 kap. MB MB FMH under Organisation - Sjukvårdsstaben MB ( = länsbokstav) MB FMH MB NFS 2000:4 Tillsyn av storskalig kemikaliehantering Sevesolagen (SFS 1999:381) Polisen Tillsyn av landtransporter av farligt gods, utom på järnväg. AI, Arbetsmiljöinspektionen (ingår i Arbetsmiljöverket) Tillsyn av bl.a. kemikaliehantering och tryckkärl Lag om transport av farligt gods ADR (SRVFS 2002:1) AML samt Sevesolagen ett flertal AFS 22

23 6 Var man hittar mer kunskap och information Kontakter och rådfrågning Miljösamverkans projektgrupp och webbplats Projektgrupp Cisterntillsyn kan kontaktas i frågor som rör denna handledning, och delprojektet i övrigt. Namnen finns på sid 3. På Miljösamverkans webbplats, hittar man aktuella e-postadresser till projektgruppsmedlemmarna. Gå in under rubriken Cisterntillsyn. Där kommer också denna handledning att ligga, och vid behov kommer kompletterande information att läggas in där efter hand. Myndigheter Berörda centrala myndigheter finns omnämnda på sid 20 f. Där finns också adresserna till myndigheternas webbplatser. För miljökontoren är det främst Naturvårdsverket, tel man har anledning att vända sig till när det gäller tillsynsfrågor och cisterner. För byggkontor och räddningstjänst är det Räddningsverket tel ( i första hand direkt till BEx-avdelningen tel ), för byggkontor även Boverket tel vx SWEDAC, som kan kontaktas i frågor som rör ackreditering och certifiering har tel Kontrollorgan Uppgifter om ackrediterade kontrollorgan, t.ex. vilka som kan tänkas vara verksamma i länet och adressuppgifter kan man få via SWEDACs webbplats på Under Ackrediteringsområde välj Cisterner - öppna. Kännedom om och god kontakt med de kontrollorgan som är verksamma i kommunen bör eftersträvas (se bilaga 11) Branschorganisationer Kontrollorgan kan vara anslutna till dessa organisationer < Sveriges Tankrengörings- och Saneringsföretags Riksförening (STOR) Magnegatan. 54 NB Märsta Tel Fax STOR har ingen webbplats eller utåtriktad verksamhet. < SPT Association, Scandinavian Petroleum Technic Association. Branschorganisation för den nordiska drivmedelsbranschen. Organiserar också kontrollorgan verksamma på bensinstationer. 23

24 Referenser/litteratur 1. Handledning för kemikalietillsyn på industrier och hos andra användare av kemiska produkter. Miljösamverkan Västra Götaland November s. 2. Tillsynspaket 4 - Kemikalielagring i cisterner Material framtaget inom projekt Samordnad kemikalietillsyn i Skåne län. Består av Vägledning och förslag till policy för kemikalielagring, Checklista kemikalieförvaring i cisterner, samt information till cisterninnehavare och till miljökontoren som deltar i projektet. Allt finns som pdf-filer på under Vår verksamhet - Miljö och hälsa - Samordnad kemikalietillsyn - Projektvägledning - Tillsynspaket 4, eller direkt på: 3. Handbok i kemikaliehantering. Projekt Kemikalier i Östergötland. Länsstyrelsen i Östergötland rapport 1999: s. Beställs per fax på , eller tel Vägledning för kontroll av öppna cisterner för brandfarliga vätskor. SWEDAC DOC 02: s. Finns på under Dokument - Aktuella publikationer - Kontrollorgan cisterner Har karaktär av allmänna råd, och är utarbetat av NV och SRV (i samråd med SWEDAC och kontrollorgan). Riktar sig till kontrollorganen, men kan vara bra att ögna igenom också av tillsynsmyndigheterna för att få kunskap om hur kontrollerna genomförs, samt ger därtill vägledning också för tillsynsmyndighetens ställningstagande när kontroll visat på skador - se bilaga Skyddsåtgärder vid lagring av kemikalier. Del Del 1: En inledande studie av olika alternativa åtgärder med bedömning av skyddshöjande effekter. Del 2: En bedömning av tillståndet i det svenska cisternbeståndet, rekommendationer angående införande av skyddshöjande effekter samt en bedömning av kostnaderna för detta. Anders Jacobsson, AJ Risk Engineering. Del 1 26 s. + bilagor, stencil , Del 2 14 s. + bilagor, stencil Projekt Cisterner Kommunförbundet Värmland. 24 s. + bilagor, maj Brandfarliga varor, kommunernas roll i den nya lagstiftningen. Information och rekommendationer till byggnadsnämnder och räddningsnämnder. Sprängämnesinspektionen 1989, 43 s. Redovisar regler, ger råd om förfarande m.m. Inte helt aktuell avseende regler, men bör ändå ge vägledning om dessa myndigheters uppgifter. 8. Lagen och förordningen om brandfarliga och explosiva varor, Svenska Kommunförbundets cirkulär 1990:2, 5 s.. Kan hämtas från under Innehåll - Cirkulär. Kortare information om räddningstjänstens uppgifter, delvis samma information som i nr 7, som det också hänvisas till. 9. Offentlig tillsyn enligt miljöbalken. Rikard Setterlid. Norstedts Juridik 2000, 281 s. 24

25 Bilagor Hänvisningar till referenser/litteratur med upphöjd siffra avser också i bilagorna förteckningen på sid 24 i handledningen. 1 Förkortningar och definitioner 2 Ackreditering, certifiering, kontrollorgan. Översikt och exempel 3 Sammanställning av vissa regler i tabellform, exempel m.m. 4 Miljönämndens, byggnadsnämndens och räddningstjänstens uppgifter 5 Checklistor och mallar för handläggning av cisternärenden 6 Checklista och mallar att användas vid inspektion 7 Blanketter för information om/ansökan om installation av cistern 8 Blankett för information om när cistern tas ur bruk 9 Exempel på ifyllda kontrollrapporter 10 Policy för krav på förvaring av kemikalier 11 Skadade anläggningar - bedömningar och åtgärder 12 Cisterninventering 13 Informationsmaterial 25

Enkät till miljökontoren om delprojekt cisterntillsyn

Enkät till miljökontoren om delprojekt cisterntillsyn 10 juni 2004 Enkät till miljökontoren om delprojekt cisterntillsyn Enkäten syftar till att utvärdera dels tillsynskampanjen som startade oktober 2003 dels delprojektet som helhet. Enkäten besvaras senast

Läs mer

Välkomna till kurs- och upptaktsdag cisterntillsyn!

Välkomna till kurs- och upptaktsdag cisterntillsyn! Välkomna till kurs- och upptaktsdag cisterntillsyn! www.vgregion.se/miljo/miljosamverkan Projektledare Lasse Lind tel 0532-714 47, fax 0532-187 70 lind.lasse@telia.com Biträdande projektledare Cecilia

Läs mer

Information till dig som har eller tänker skaffa oljetankar/cisterner

Information till dig som har eller tänker skaffa oljetankar/cisterner Har du frågor? Kontakta Miljö- och hälsoskyddskontoret Besöksadress: Västra Storgatan 12 Postadress. Kristianstads Kommun, 291 80 KRISTIANSTAD Tfn 044-13 53 33 e-post: mhk@kristianstad.se www.kristianstad.se/mhk

Läs mer

Cisterntillsynshandledning

Cisterntillsynshandledning Cisterntillsynshandledning oktober 2003 Cisterntillsynshandledning Miljösamverkan Västra Götaland oktober 2003 Denna handledning har tagits fram av Miljösamverkans projektgrupp Cisterntillsyn under våren-sommaren

Läs mer

Gemensam policy för verksamheter som verkar på Södertörn. Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Nykvarn, Salem, Södertälje, Tyresö, Värmdö

Gemensam policy för verksamheter som verkar på Södertörn. Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Nykvarn, Salem, Södertälje, Tyresö, Värmdö Gemensam policy för verksamheter som verkar på Södertörn Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Nykvarn, Salem, Södertälje, Tyresö, Värmdö Vägledning Hantering och lagring av kemiska produkter

Läs mer

Anmälningspliktiga och icke anmälningspliktiga drivmedelsanläggningar i Haninge, Tyresö och Nynäshamn

Anmälningspliktiga och icke anmälningspliktiga drivmedelsanläggningar i Haninge, Tyresö och Nynäshamn Sida 1 Anmälningspliktiga och icke anmälningspliktiga drivmedelsanläggningar i Haninge, Tyresö och Nynäshamn Tillsynsprojekt inom målen Friska vatten och Giftfri miljö RAPPORT, 2012 Sida 1 Datum: 2012-12-17

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4

Läs mer

Slutrapport för delprojekt PCB-tillsyn 2009

Slutrapport för delprojekt PCB-tillsyn 2009 Slutrapport för delprojekt PCB-tillsyn 2009 Om rapporten... 2 Sammanfattning, slutsatser och rekommendationer... 2 Om projektet... 2 Syfte... 2 Resurser och underlag... 3 Vad som blev gjort... 3 Miljökontorens

Läs mer

Utvärdering av Uppföljning hälsoskadligt buller 2003

Utvärdering av Uppföljning hälsoskadligt buller 2003 Utvärdering av Uppföljning hälsoskadligt buller 2003 Sammanställt i april 2004 av biträdande projektledare Cecilia Lunder i samråd med projektgrupp buller Utvärdering av uppföljning hälsoskadligt buller

Läs mer

Användningen av arsenik och kreosot minskar till följd av hårdare regler, vilket är bra.

Användningen av arsenik och kreosot minskar till följd av hårdare regler, vilket är bra. 2005-10-13 Utvärdering av Miljösamverkans tillsynskampanj om träskyddsmedel 2005 Inledning Miljösamverkan Västra Götaland har under våren 2005 genomfört en tillsynskampanj med inriktning på träskyddsmedel.

Läs mer

Enkät om delprojekt tillsyn avloppsreningsverk 2005

Enkät om delprojekt tillsyn avloppsreningsverk 2005 Enkät om delprojekt tillsyn avloppsreningsverk 2005 Enkäten syftar till att utvärdera delprojektet och särskilt handledningen och tillsynskampanjen. Den syftar även till att uppgifter om avloppsanläggningar

Läs mer

EGENKONTROLL enligt miljöbalken

EGENKONTROLL enligt miljöbalken egenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrolleg enkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegen

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2009

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2009 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2009 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 11 juni 2008 Reviderad av styrgruppen på sammanträde den 16 december 2008 Innehåll VERKSAMHETEN 2009...2

Läs mer

PROTOKOLL. Styrgruppsmöte 18 april 2002. 18 april 2002. Miljökontoret, Trollhättan 10.00-12.20

PROTOKOLL. Styrgruppsmöte 18 april 2002. 18 april 2002. Miljökontoret, Trollhättan 10.00-12.20 18 april 2002 PROTOKOLL Styrgruppsmöte 18 april 2002 Miljökontoret, Trollhättan 10.00-12.20 ande Håkan Falck, Trollhättan, mötesordförande (i Peter Holmbergs frånvaro) Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsen

Läs mer

INFORMATION OM EGENKONTROLL

INFORMATION OM EGENKONTROLL INFORMATION OM EGENKONTROLL Väl fungerande rutiner i verksamheten gör att fel på utrustning och felaktig hantering kan upptäckas innan allvarlig skada inträffar. Egenkontrollen är ett verktyg för att skapa

Läs mer

Krav på cisterner inom vattenskyddsområden

Krav på cisterner inom vattenskyddsområden Vattenskydd Krav på cisterner inom vattenskyddsområden Förvaring av diesel, eldningsolja, spillolja och andra miljö- och brandfarliga vätskor i markförlagda cisterner regleras i flera olika lagstiftningar.

Läs mer

Bilvårdsanläggningar i Vasastan

Bilvårdsanläggningar i Vasastan MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilvårdsanläggningar i Vasastan Tillsynskampanj 2004-2005 En rapport från Miljöförvaltningen Lena Engberg April 2007 www.stockholm.se/miljoforvaltningen INNEHÅLL 1 Bakgrund 5 2 Tillsynskampanjens

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET

ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt 10-11 miljöprövningsförordningen (2013:251) Om ni ska starta miljöfarlig verksamhet måste ni lämna in en anmälan till samhällsnämnden.

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun 1(7) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun Nedan angivna föreskrifter, meddelade med stöd av 7 kap. 21-22 miljöbalken (1998:808), gäller inom de skyddszoner

Läs mer

EGENKONTROLL ENLIGT MILJÖBALKEN

EGENKONTROLL ENLIGT MILJÖBALKEN Miljö- och byggenheten informerar om EGENKONTROLL ENLIGT MILJÖBALKEN En kort vägledning om egenkontroll Alla som bedriver en verksamhet måste ha egenkontroll. Den är ett verktyg för att skapa rutiner och

Läs mer

Yttrande över Boverkets förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter om hissar och vissa andra motordrivna anläggningar

Yttrande över Boverkets förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter om hissar och vissa andra motordrivna anläggningar Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013

Läs mer

UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD

UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD Allmänt T illståndshavaren är huvudansvarig för säkerheten på anläggningen. I Lagen om brandfarliga

Läs mer

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen TILLSYNSSAMVERKAN I HALLAND - MILJÖ Datum Dnr 2004-12-20 RH0325 Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (FVE) (SFS 1998:901) gäller för

Läs mer

Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet

Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet Projektbeskrivning 2013-09-16 sid 1 (1) Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet Under 2013 påbörjades ett MÖTA-projekt med inriktning på tillsyn av dagvatten. Fokus i projektet har varit verksamheters

Läs mer

Tillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen.

Tillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen. Tillsyn 4/12 Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG www.kemikalieinspektionen.se Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet

Läs mer

Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan Stockholms Län

Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan Stockholms Län Ett samverkansprojekt mellan länets 26 kommuner, Länsstyrelsen och Kommunförbundet Stockholms Län. www.miljosamverkanstockholm.se Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan

Läs mer

Dagens Agenda (max 90 min)

Dagens Agenda (max 90 min) Dagens Agenda (max 90 min) Presentation av PS Group Våra medarbetare Våra tjänster Nyheter inom lagar och regler kopplade till hantering av kemikalier, brandfarlig vara och brännbart damm Plan och bygglagen

Läs mer

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall 14 december 2004 Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall Enkäten syftar främst till att utvärdera tillsynskampanjen som startade september 2004 men tar också upp några andra frågor i anslutning

Läs mer

Dokumentation från Upptaktsmöte Tillsynskampanj verkstadsindustri 9 oktober 2000 Trollhättan

Dokumentation från Upptaktsmöte Tillsynskampanj verkstadsindustri 9 oktober 2000 Trollhättan Dokumentation från Upptaktsmöte Tillsynskampanj verkstadsindustri 9 oktober 2000 Trollhättan 41 kommuner (av 49) och Länsstyrelsen var representerade bland deltagarna 79 personer inkl. medverkande deltog

Läs mer

Projektplan för projekt Hälsoskydd i idrottslokaler och gym samt i hotell och andra tillfälliga boenden

Projektplan för projekt Hälsoskydd i idrottslokaler och gym samt i hotell och andra tillfälliga boenden Fastställd på projektgruppsmöte 4 december 2013 Projektplan för projekt Hälsoskydd i idrottslokaler och gym samt i hotell och andra tillfälliga boenden Bakgrund I enkäten om verksamhetsplan 2013 framkom

Läs mer

FÖRVARING AV BRÄNSLEN

FÖRVARING AV BRÄNSLEN FÖRVARING AV BRÄNSLEN eldningsolja, diesel, gas med mera LBK:s rekommendation 11 PULVER PULVER GASOL PULVER Lantbrukets brandskyddskommitté Tfn 08-588 474 00 Brandskyddsföreningen Sverige Fax 08-662 35

Läs mer

Kemikalieprojekt Med inriktning på kontroll av bekämpningsmedel

Kemikalieprojekt Med inriktning på kontroll av bekämpningsmedel 2008-12-08 Kemikalieprojekt Med inriktning på kontroll av bekämpningsmedel Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Agneta Gustafsson Inger Nygren Sammanfattning Bygg- och miljökontoret i har under våren

Läs mer

UPPGIFTER I EGENKONTROLL ENLIGT MILJÖBALKEN

UPPGIFTER I EGENKONTROLL ENLIGT MILJÖBALKEN Miljö- och byggenheten informerar om UPPGIFTER I EGENKONTROLL ENLIGT MILJÖBALKEN Exempel på punkter som ska finnas med i egenkontrollen Här följer exempel på punkter som ska finnas med i verksamhetens

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0584-1 2010-01-12. Tillsynsprojekt- Kemikalier i detaljhandeln

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0584-1 2010-01-12. Tillsynsprojekt- Kemikalier i detaljhandeln NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0584-1 2010-01-12 Tillsynsprojekt- Kemikalier i detaljhandeln Titel: KID0910 Kemikalier i detaljhandeln 2009-2010 Författare: Utgiven av: Ylva Lundgren Granskad av Lena Åkesson

Läs mer

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket

Läs mer

Checklista bygg- och rivningsavfall

Checklista bygg- och rivningsavfall BILAGA 4 Checklista vid inspektion av bygg- och rivningsavfall Checklista bygg- och rivningsavfall A. Allmänna uppgifter Kommun Datum 1. Ärendet avser: Rivning Ombyggnation 2. Fastighetsbeteckning 3. BN:s

Läs mer

Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20

Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20 Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljönätverket (tidigare miljövårdsdirektörernas förening) att driva Miljösamverkan

Läs mer

VOC-märkning. Tillsynskampanj i färg- och lackhandeln. En rapport från miljöförvaltningen Ulrika Iversen / Bertil Engdahl MILJÖFÖRVALTNINGEN

VOC-märkning. Tillsynskampanj i färg- och lackhandeln. En rapport från miljöförvaltningen Ulrika Iversen / Bertil Engdahl MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖFÖRVALTNINGEN VOC-märkning Tillsynskampanj i färg- och lackhandeln En rapport från miljöförvaltningen Ulrika Iversen / Bertil Engdahl September 2013 www.stockholm.se/miljoforvaltningen VOC-märkning

Läs mer

Att leva med REACHur en miljöinspektörs perspektiv. Miljöförvaltningen i Lunds kommun Matilde Törnqvist, Miljöinspektör AF-borgen 2011-09-22

Att leva med REACHur en miljöinspektörs perspektiv. Miljöförvaltningen i Lunds kommun Matilde Törnqvist, Miljöinspektör AF-borgen 2011-09-22 Att leva med REACHur en miljöinspektörs perspektiv Miljöförvaltningen i Lunds kommun Matilde Törnqvist, Miljöinspektör AF-borgen 2011-09-22 Verksamhetsplanering Varje höst tar miljöförvaltningen fram en

Läs mer

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Bekämpningsmedel. 2008:1 Tillsyn av bekämpningsmedel 2008 - ett samverkansprojekt med Kemikalieinspektionen

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Bekämpningsmedel. 2008:1 Tillsyn av bekämpningsmedel 2008 - ett samverkansprojekt med Kemikalieinspektionen Miljö- och hälsoskyddskontoret Bekämpningsmedel 2008:1 Tillsyn av bekämpningsmedel 2008 - ett samverkansprojekt med Kemikalieinspektionen Inventeringen är utförd av Miljö- och hälsoskyddskontoret, Norrköpings

Läs mer

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Avdelningen för juridik och inre marknad Henrik Carlborg Direktnr: 08-406 83 70 E-post: henrik.carlborg@swedac.se Konsekvensutredning av ändringsförslag avseende föreskrifter och allmänna råd om ackreditering

Läs mer

Konsekvensutredning H 15

Konsekvensutredning H 15 Konsekvensutredning H 15 av s föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar 2 Konsekvensutredning H 15 Titel: Konsekvensutredning H 15 Utgivare:, maj 2015 Dnr:

Läs mer

FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG. Information och praktiska tips

FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG. Information och praktiska tips FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG Information och praktiska tips 1 Farligt avfall på företag Den här broschyren vänder sig till dig som hanterar farligt avfall i din verksamhet. Här har vi sammanställt lagar,

Läs mer

Farligt avfall från verksamheter

Farligt avfall från verksamheter Farligt avfall från verksamheter - Information och praktiska tips Foto: Mikael Ulvholt Den här informationsbroschyren vänder sig till dig som hanterar farligt avfall i din verksamhet. Här finns lagar,

Läs mer

Enkät om delprojekt år 2000

Enkät om delprojekt år 2000 18 oktober 1999 Till Miljösamverkans kontaktpersoner Enkät om delprojekt år 2000 Planeringen för Miljösamverkans fortsättning år 2000 fortskrider. En förfrågan om bidrag ligger hos huvudmännens styrelser

Läs mer

Miljösamverkan Västra Götaland 49 gånger bättre tillsyn

Miljösamverkan Västra Götaland 49 gånger bättre tillsyn Miljösamverkan Västra Götaland 49 gånger bättre tillsyn www.miljosamverkan.se Projektledare Lasse Lind & Cecilia Lunder 1 Hur jobbar MVG med information? Idag tar vi upp och diskuterar: Våra informationsblad

Läs mer

Sammanställd av branschorganen

Sammanställd av branschorganen METOD- HANDBOK För kontroll av cisterner, rörledningar och tillhörande utrustning för brandfarliga vätskor enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Naturvårdsverkets gällande föreskrifter.

Läs mer

Egenkontroll. - ditt ansvar som verksamhetsutövare

Egenkontroll. - ditt ansvar som verksamhetsutövare Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöavdelningen Egenkontroll - ditt ansvar som verksamhetsutövare Som företagare är det ditt ansvar att veta hur din verksamhet påverkar omgivningen. Detsamma gäller även

Läs mer

Varför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete?

Varför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete? Varför säkerhetsarbete? Att arbeta med säkerheten medför högre kvalitet och ökar värdet av tjänsten. Ett högt säkerhetstänkande höjer företagets anseende och goodwill. Kunder, ägare och anställda känner

Läs mer

KEMIKALIETILLSYNEN I SKÅNE LÄN

KEMIKALIETILLSYNEN I SKÅNE LÄN LÄNSSTYRELSEN OCH KOMMUNERNA I SKÅNE LÄN SAMORDNAD KEMIKALIETILLSYN I SKÅNE LÄN Förslag till HANDLINGSPROGRAM FÖR KEMIKALIETILLSYNEN I SKÅNE LÄN År 2005 Oktober 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. MÅL OCH TILLSYNSANSVAR

Läs mer

Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014

Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne Sakområde skydd och säkerhet Kontaktperson: Lotta Vylund,

Läs mer

2003 och 2004. Landskrona

2003 och 2004. Landskrona Tillsyn hos tillverkare och importörer av kemiska produkter 23 och 24 Landskrona Sara Edlund Miljöinspektör Miljöförvaltningen Rapport 25:3 261 8 Landskrona rapport tillsyn tillverkare och importörer.doc

Läs mer

Bekämpningsmedel. projekt R A P P O R T. Tillsynsprojekt 2008. Maria Mattsson. oktober 2008

Bekämpningsmedel. projekt R A P P O R T. Tillsynsprojekt 2008. Maria Mattsson. oktober 2008 projekt R A P P O R T oktober 2008 M I L J Ö K O N T O R E T Bekämpningsmedel Tillsynsprojekt 2008 Maria Mattsson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon:

Läs mer

VÄGLEDNING OCH FÖRSLAG TILL POLICY FÖR KEMIKALIELAGRING VID TILLSYN ENLIGT MILJÖBALKEN SKÅNE LÄN

VÄGLEDNING OCH FÖRSLAG TILL POLICY FÖR KEMIKALIELAGRING VID TILLSYN ENLIGT MILJÖBALKEN SKÅNE LÄN LÄNSSTYRELSEN OCH KOMMUNERNA I SKÅNE LÄN SAMORDNAD KEMIKALIETILLSYN I SKÅNE LÄN VÄGLEDNING OCH FÖRSLAG TILL POLICY FÖR KEMIKALIELAGRING VID TILLSYN ENLIGT MILJÖBALKEN SKÅNE LÄN MARS 1 2007 2 Innehållsförteckning

Läs mer

HANDLEDNING FÖR SVEMO:s OCH SBF:s MILJÖREVISION PÅ PERMANENT ANLÄGGNING

HANDLEDNING FÖR SVEMO:s OCH SBF:s MILJÖREVISION PÅ PERMANENT ANLÄGGNING HANDLEDNING FÖR SVEMO:s OCH SBF:s MILJÖREVISION PÅ PERMANENT ANLÄGGNING Inledning I enlighet med SVEMO:s och SBF:s handlingsplaner för miljöarbetet skall samtliga anläggningar vara certifierade. Detta

Läs mer

Tillsynskampanj närvärmeanläggninga r

Tillsynskampanj närvärmeanläggninga r MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynskampanj närvärmeanläggninga r Delrapportering avseende 2007 års tillsynskampanj En rapport från Miljöförvaltningen Jessica Berggren, Nette Bygren, Ulrika Iversen, Anna Mróz April

Läs mer

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Välkomna! Teresia Kling, Miljökonsult på Ramböll sen två år tillbaka. Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Tidigare jobbat på Miljökontoret i Borås och några andra mindre

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (1998:808) Anmälan enligt 1 kap. 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) Innehållsförteckning

Anmälan enligt miljöbalken (1998:808) Anmälan enligt 1 kap. 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) Innehållsförteckning Miljö och bygg Anmälan enligt miljöbalken (1998:808) Anmälan enligt 1 kap. 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 1 2 Verksamhetsbeskrivning... 2 2.1

Läs mer

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket

Läs mer

Bättre koll med egenkontroll!

Bättre koll med egenkontroll! 2006-06-08 Bygg- och miljökontoret Bättre koll med egenkontroll! Miljöavdelningen Agneta Gustafsson Inger Nygren Fredrik Nilsson Slutrapport om egenkontrollprojektet 2005-2006 Skellefteå kommun Egenkontroll

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Kristin Gunnarsson Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll del 1 Del 1 Tillståndsplikt anläggningar Verksamheter som ingår Definition av en anläggning Uppstart respektive

Läs mer

Slutrapport med utvärdering av delprojekt Cisterntillsyn 2003-2004

Slutrapport med utvärdering av delprojekt Cisterntillsyn 2003-2004 Slutrapport med utvärdering av delprojekt Cisterntillsyn 2003-2004 Februari 2005 Slutrapport med utvärdering av delprojekt Cisterntillsyn 2003-2004 Miljösamverkan Västra Götaland februari 2005 Sammanfattning...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017

Verksamhetsplan 2015-2017 Verksamhetsplan 2015-2017 Fastställd på miljöchefsträff den 17 september 2014 Miljösamverkan Värmland Eddie Persson, samordnare c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 46 55 651 84 Karlstad e-post: eddie.persson@karlstad.se

Läs mer

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för

Läs mer

Information och anvisningar för dig som ansöker om tillstånd att hantera brandfarliga varor i Uddevalla kommun

Information och anvisningar för dig som ansöker om tillstånd att hantera brandfarliga varor i Uddevalla kommun Räddningstjänsten Uddevalla Information och anvisningar vid tillståndsansökan för brandfarliga varor BRANDFARLIGA VAROR. Information och anvisningar för dig som ansöker om tillstånd att hantera brandfarliga

Läs mer

Administrativa uppgifter

Administrativa uppgifter Insändes till: Östersunds kommun 831 82 ÖSTERSUND Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Anläggning, namn Besöksadress

Läs mer

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal 2013-11-28. Anders Pålhed

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal 2013-11-28. Anders Pålhed Förstudie Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal Nerikes Brandkår 2013-11-28 Anders Pålhed 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 5 3.2 Avgränsning... 5 4. Bakgrundsfakta...

Läs mer

Bilaga 1. Avfallstransportörer. Ett tillsynsprojekt 2012-2013. Maj 2014. stockholm.se

Bilaga 1. Avfallstransportörer. Ett tillsynsprojekt 2012-2013. Maj 2014. stockholm.se Bilaga 1 Avfallstransportörer Ett tillsynsprojekt 2012-2013 Maj 2014 stockholm.se Maj 2014 Dnr:2012-002439-642 Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Victoria Beckman och Nanna Spett 3 (14) Sammanfattning

Läs mer

PROJEKT. Tillsynskampanj 2011 Märkning av kemikalier och livsmedel

PROJEKT. Tillsynskampanj 2011 Märkning av kemikalier och livsmedel PROJEKT Tillsynskampanj 011 Märkning av kemikalier och livsmedel - Kontroll av märkning inom dagligvaruhandel i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner Genomfört vecka 38, 011 Projektgrupp: Margareta Jonsson

Läs mer

Miljötillsynsförordning (2011:13)

Miljötillsynsförordning (2011:13) Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1 1 kap. Allmänt om miljötillsynen 1 [4181] Denna förordning är meddelad 1. med stöd av 26 kap. 5 miljöbalken i fråga om 1 kap. 4, 2. med stöd av 26

Läs mer

Cisterner och rörledningar för brandfarliga vätskor

Cisterner och rörledningar för brandfarliga vätskor samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (9) Brandskydd och brandfarlig vara Lars Synnerholm 010-240 43 48 lars.synnerholm@msb.se Cisterner och rörledningar för brandfarliga vätskor 1 Problemet

Läs mer

Att söka tillstånd. 2. Samråd

Att söka tillstånd. 2. Samråd Bilaga 1 Att söka tillstånd Arbete pågår inom MPD-nätverket med att ta fram en länsstyrelsegemensam informationsbroschyr Att söka tillstånd. Miljösamverkan Sveriges projekt Samråd enligt 6 kap. miljöbalken

Läs mer

Rubrik: Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter

Rubrik: Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter SFS nr: 1998:950 Departement/ myndighet: Miljödepartementet Rubrik: Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter Utfärdad: 1998-06-25 Ändring införd: t.o.m. SFS 2008:842 1 Miljösanktionsavgift enligt

Läs mer

Bensinstationshandboken mars 2015. Några nyheter: Stationsbyggnad Containerstationer Sjömackar

Bensinstationshandboken mars 2015. Några nyheter: Stationsbyggnad Containerstationer Sjömackar Bensinstationshandboken mars 2015 Några nyheter: Stationsbyggnad Containerstationer Sjömackar Revisionsorsaker Ny LBE/FBE 2010 Föreskriftsändringar Ändrad terminologi Samhällsutveckling Ändrade organisatoriska

Läs mer

Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening

Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening 9 april 2006 Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening Kampanjinformation i delprojekt Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Nr 1. (24 februari 2006). Översiktlig redovisning

Läs mer

Kemikalieinspektionen inspekterar ditt företag

Kemikalieinspektionen inspekterar ditt företag Kemikalieinspektionen inspekterar ditt företag KemI:s inspektionsverksamhet Kemikalieinspektionen, KemI, inspekterar företag som tillverkar* och importerar kemiska produkter, biotekniska organismer och

Läs mer

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av föreskrifter och allmänna råd om ackreditering av organ

Läs mer

LISTA 2. FÖRVARING. Se också punkt 5 i lista 3 om utrustning för att samla upp spill, stoppa utflödande vätskor m.m.

LISTA 2. FÖRVARING. Se också punkt 5 i lista 3 om utrustning för att samla upp spill, stoppa utflödande vätskor m.m. LISTA 2. FÖRVARING Se också punkt 5 i lista 3 om utrustning för att samla upp spill, stoppa utflödande vätskor m.m. i sammandrag. För preciseringar och undantag, se sid 7 f. 1 Invallning av kemikalier

Läs mer

PROJEKT. Tillsynskampanj 2010 Frisörer. - Inventering av frisörverksamheter i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner. Genomfört vecka 42, 2010

PROJEKT. Tillsynskampanj 2010 Frisörer. - Inventering av frisörverksamheter i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner. Genomfört vecka 42, 2010 PROJEKT Tillsynskampanj 2010 Frisörer - Inventering av frisörverksamheter i Haninge, Tyresö och Nynäshamns kommuner Genomfört vecka 42, 2010 Författare: Margareta Jonsson Jenny Hamrin Robert Anderson Sammanfattning

Läs mer

Bilvård och verkstad i Ulvsunda industriområde

Bilvård och verkstad i Ulvsunda industriområde Bilvård och verkstad i Ulvsunda industriområde Tillsynskampanj 2004 En rapport från Miljöförvaltningen Lena Engberg Januari 2007 www.stockholm.se/miljoforvaltningen Sammanfattning Inom bilvården hanteras

Läs mer

FAKTABLAD Kemikalieförteckning. Checklista och exempel 2013-04-11. WSP Natlikan

FAKTABLAD Kemikalieförteckning. Checklista och exempel 2013-04-11. WSP Natlikan FAKTABLAD Kemikalieförteckning Checklista och exempel 2013-04-11 WSP Natlikan Om WSP Natlikan Lösningar för ett resultatinriktat hållbarhetsarbete WSP Natlikan har affärsmässiga lösningar för att förbättra

Läs mer

Slutrapport delprojekt verksamhetsavfall - utvärdering av Miljösamverkans handledning och tillsynskampanj

Slutrapport delprojekt verksamhetsavfall - utvärdering av Miljösamverkans handledning och tillsynskampanj Slutrapport delprojekt verksamhetsavfall - utvärdering av Miljösamverkans handledning och tillsynskampanj Sammanfattning... 2 Inledning och bakgrund... 2 Enkätresultat... 3 Svar och deltagande (3) Resultat

Läs mer

Klagomål på inomhusmiljö. Handläggarstöd med förslag till policy

Klagomål på inomhusmiljö. Handläggarstöd med förslag till policy Klagomål på inomhusmiljö Handläggarstöd med förslag till policy December 2015 Klagomål på inomhusmiljö Handläggarstöd med förslag till policy december 2015 Detta handläggarstöd är en bearbetning och uppdatering

Läs mer

FRÅGA REGLER och KOMMENTAR ANTECKNINGAR F2-1. Förteckning över kemiska

FRÅGA REGLER och KOMMENTAR ANTECKNINGAR F2-1. Förteckning över kemiska Fördjupningslista 2 Kemikaliefrågor Det som bör kontrolleras avseende kemikalier vid verkstadsindustri är Vad som hanteras, hur det förvaras och hur förpackningar och behållare är märkta. FÖRVARING: Använd

Läs mer

Ansökan om handel med fyrverkerier. 1.Sökande. Faktureringsuppgifter om andra än ovan. Plats där försäljningen sker

Ansökan om handel med fyrverkerier. 1.Sökande. Faktureringsuppgifter om andra än ovan. Plats där försäljningen sker Plats för inkommandestämpel Ifylld blankett skickas till:,, Datum: 1.Sökande Verksamhetens namn (för fysisk person ange fullständigt namn) Ansökan om handel med fyrverkerier tillstånd till förvärv och

Läs mer

Miljörapport 2014. PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport 2014. PC Öster KATRINEHOLM Miljörapport 2014 PC Öster KATRINEHOLM INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL 2 1.1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 2 2 TEXTDEL 3 2.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 3 2.2 LOKALISERING 3 2.3 BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR

Läs mer

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik

Läs mer

Beslutsunderlag för beslut att anta ny policy för solenergianläggningar i Alingsås kommun, dnr 2014.410

Beslutsunderlag för beslut att anta ny policy för solenergianläggningar i Alingsås kommun, dnr 2014.410 2015-05-20 1 Beslutsunderlag för beslut att anta ny policy för solenergianläggningar i Alingsås kommun, dnr 2014.410 Samhällsbyggnadskontorets beredning Inledning Solenergianläggningar tas inte särskilt

Läs mer

Tillsynskampanj verkstadsindustri 2013 Miljösamverkan Västra Götaland maj 2013

Tillsynskampanj verkstadsindustri 2013 Miljösamverkan Västra Götaland maj 2013 12 maj 2013 Handläggarstöd för Tillsynskampanj verkstadsindustri 2013 Miljösamverkan Västra Götaland maj 2013 Foto Lillemor Öberg Syfte och bakgrund... 2 Tidplan och omfattning... 2 Inriktning vilka slags

Läs mer

Tillsynsplan. Räddningstjänsten. Östra Götaland. Beslutad av förbundsdirektör: 2014-12-12

Tillsynsplan. Räddningstjänsten. Östra Götaland. Beslutad av förbundsdirektör: 2014-12-12 Tillsynsplan 2015 Räddningstjänsten Östra Götaland Beslutad av förbundsdirektör: 2014-12-12 Inledning Vår verksamhet ska leda till ett säkrare samhälle. Speciella fokusområden är boende, skola, trafik

Läs mer

Cisterndagarna 2017 Göteborg januari

Cisterndagarna 2017 Göteborg januari Cisterndagarna 2017 Göteborg 24-25 januari Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2003:24 Kyriakos Zachariadis, Frida Rudsander Handläggare Naturvårdsverket 1 Ansvarsfördelning tillsynsmyndigheter MB (NV)

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning Aröd Aröd 2:23 Rapporteringsår 2013 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av

Läs mer

Golfen och miljön. Kumla September 2011

Golfen och miljön. Kumla September 2011 Golfen och miljön Kumla September 2011 Vad händer på miljöfronten Certifiering av miljöarbetet. (mer byråkrati?) Bekämpningsmedel i framtidens EU?? Aktivare och vetgirigare kommuner!! Informera allmänheten

Läs mer

Bensinstationshandboken i praktiken. 2009-04-23 BJÖRN HERLIN Enheten för brandskydd och brandfarliga vara

Bensinstationshandboken i praktiken. 2009-04-23 BJÖRN HERLIN Enheten för brandskydd och brandfarliga vara Bensinstationshandboken i praktiken 2009-04-23 BJÖRN HERLIN Enheten för brandskydd och brandfarliga vara Till vem riktar sig handboken Ackrediterade kontrollorgan Verksamhetsutövaren Föreståndaren Byggnadsnämnden

Läs mer

Förstudie 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2012. Öckerö kommun Förstudie av implementeringen av den nya Planoch bygglagen

Förstudie 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2012. Öckerö kommun Förstudie av implementeringen av den nya Planoch bygglagen Förstudie 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2012 Öckerö kommun Förstudie av implementeringen av den nya Planoch bygglagen Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Syfte och revisionsfrågor...

Läs mer

E N E R G I G A S E R R E G E L V E R K O C H S T A N D A R D E R

E N E R G I G A S E R R E G E L V E R K O C H S T A N D A R D E R E N E R G I G A S E R R E G E L V E R K O C H S T A N D A R D E R ENERGIGASER REGELVERK OCH STANDARDER Svenskt Gastekniskt Center AB Malmö 2006 1:a upplagan 2006 Copyright 2006, Svenskt Gastekniskt Center

Läs mer

2014:01. Information och praktiska tips för mindre företag och verksamheter. Ett samarbete mellan

2014:01. Information och praktiska tips för mindre företag och verksamheter. Ett samarbete mellan 2014:01 Information och praktiska tips för mindre företag och verksamheter. Ett samarbete mellan Det ska vara lätt att göra rätt. Alla företag som hanterar någon typ av farligt avfall i sin verksamhet

Läs mer