1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Italien 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Italien är en demokrati och en rättsstat, där de mänskliga och medborgerliga rättigheterna överlag respekteras. Det italienska rättssystemet är dock tungrott och rättsprocesserna tar genomgående lång tid, något som Europarådet länge har kritiserat Italien för. I oktober 2006 konstaterade Europarådets parlamentariska församling att det italienska rättssystemet har så allvarliga strukturella brister att de utgör ett hot mot rättsstatsprincipen. Församlingen har uppmanat Italien att redovisa resultat av åtgärder för att effektivisera rättssystemet och garantera verkställighet av de många fällande domarna från Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Den italienska lagen från 2005 om terrorismbekämpning har skapat problem sett ur ett människorättsperspektiv. Europarådet kritiserar Italien för så kallade extraordinära bortföranden och utvisningar på svaga rättsliga grunder inom ramen för kampen mot terrorismen. Även FN:s kommitté mot tortyr har kritiserat Italien för brott mot principen om non-refoulement, det vill säga förbudet att utvisa någon till ett land där han eller hon riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Särskilt uppmärksammat är Abu Omar-fallet, en före detta imam som kidnappades i Milano av amerikanska CIA-agenter och fördes med flyg till Egypten. Han hölls där fängslad i flera år och utsattes enligt uppgift för tortyr. Situationen för den romska minoriteten i Italien har uppmärksammats under året. Direkt efter ett rånmord på en italiensk kvinna i november, för vilket en rumänsk rom står åtalad, antog regeringen ett dekret (provisorisk lagstiftning med omedelbart ikraftträdande) som ger myndigheter möjlighet att utvisa EU-

2 2 medborgare om de anses utgöra ett hot mot den allmänna ordningen. Regeringsdekretet ifrågasätts ur rättssäkerhetssynpunkt av bland andra Amnesty International. Det tidigare kritiserade mottagandet av invandrare som anländer per båt till Syditalien har de senaste två åren genomgått gradvisa förbättringar, som till exempel att enskilda organisationer och journalister numera får tillträde till mottagningsförläggningarna och att standarden på förläggningarna har höjts. Det har under året uppmärksammats att invandrare, särskilt från länder utanför EU som saknar uppehållstillstånd, utnyttjas som svart arbetskraft inom bland annat jordbruks-, bygg- och textilsektorn, under oskyddade och ibland miserabla förhållanden. Den förre premiärministern och numera oppositionsledaren Silvio Berlusconis omfattande ägande på medieområdet är problematiskt i flera avseenden. Han är dominerande ägare i bolaget Mediaset, vilket har en så stark ställning på TVmarknaden att pluralism och konkurrens riskeras. Det faktum att han är en av landets mest framträdande politiker ger också upphov till frågetecken bakom opartiskheten i nyhetsbevakningen i Mediasets tre kanaler. Ett förslag till nytt regelverk för att främja konkurrens på TV-området presenterades av regeringen hösten De politiska motsättningarna är dock stora, och trots att över ett år förflutit är parlamentsbehandlingen långt ifrån klar. Något förslag till ny lag beträffande intressekonflikter har dock ännu inte presenterats av den nuvarande regeringen. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Italien har ratificerat de centrala konventionerna på de mänskliga rättigheternas område: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt

3 - Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr har undertecknats, men inte ratificerats - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. - Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) - Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) Italien har tidigare vid flera tillfällen varit försenat med rapporteringen till FN:s konventionskommittéer. För närvarande har Italien emellertid inga utestående rapporter. Rapporten beträffande rasdiskrimineringskonventionen lämnades in den 15 april Europarådets protokoll 13 till Europakonventionen om det grundläggande frioch rättigheterna om avskaffandet av dödsstraffet undertecknades av Italien I november 2007 antog regeringen ett lagförslag om ratificering som är under behandling i parlamentet. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr I slutet av juli 2005 godkände det italienska parlamentet en ny lag om terrorismbekämpning. Lagen är avsedd att stärka myndigheternas kapacitet att förebygga och utreda terroristbrott och innehåller bland annat regler om telefonavlyssning, lagring av trafikdata från telefon- och internetkommunikation, hantering av sprängämnen, anhållande, förhör, uppehållstillstånd, utvisning samt DNA-provtagning och ID-dokument. Anti-terrorismlagen har skapat ett flertal problem sett ur ett människorättsperspektiv. Reglernas förenlighet med grundlagens fri- och rättighetsskydd ifrågasätts av bland andra Amnesty International och Human Rights Watch. Den italienska författningsdomstolen utreder för närvarande lagens förenlighet med den italienska grundlagens bestämmelser om rätten till en rättvis rättegång, rätten till försvar och rätten att överklaga beslut. Europarådet har kritiserat Italien för så kallade extraordinära bortföranden och utvisningar på svaga rättsliga grunder inom ramen för kampen mot terrorismen. FN:s kommitté mot tortyr har också kritiserat Italien, senast i maj 3

4 2007, för brott mot för principen om non-refoulement, det vill säga förbudet mot att utvisa en person till ett land där han eller hon riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Sedan anti-terrorismlagen antogs 2005 har 32 utvisningar genomförts på grund av att personerna ansetts utgöra en fara för nationens säkerhet. I tre av dessa fall har Europadomstolen blockerat verkställighet av utvisningsbesluten, med hänvisning till att personerna ifråga riskerade att utsättas för tortyr om de utvisades till sina hemländer. Rättsprocesser pågår för närvarande i Europadomstolen, bland annat fallet Saadi mot Italien, som handlar om utvisning till Tunisien. Ett av Europarådet särskilt uppmärksammat fall är Abu Omar. Fallet rörde en egyptisk imam i Milano som bortfördes 2003 av amerikanska CIA-agenter och fördes med flyg till Kairo, där han hölls fängslad i flera år och enligt uppgift utsattes för tortyr. Den dåvarande italienska regeringen förklarade sig varken känna till och än mindre ha samtyckt till operationen, men frågetecken kvarstår och gäller även den italienska militära underrättelsetjänstens kännedom och/eller inblandning. Europarådet ger emellertid beröm till åklagarna i Milano som beslöt att inleda förundersökning och utfärda beslut om gripande av de misstänkta agenterna. Åklagarna har sedan länge begärt att regeringen ska begära de 26 åtalade CIA-agenterna utlämnade från USA, något som dock avslogs av regeringen våren Rättsprocessen mot de åtalade, som även omfattar nio italienska medborgare från den italienska säkerhetstjänsten, påbörjades i juni Regeringen har dock bett högsta domstolen att ogiltigförklara åtalet av kompetensskäl, vilket domstolen i skrivande stund inte tagit ställning till. Italien har ratificerat FN-konventionen mot tortyr, men har ännu inte infört tortyr som brottsrubricering i den italienska brottsbalken. Amnesty International har kritiserat detta faktum och påpekar även att det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr inte har ratificerats. Amnesty International har påtalat ett antal fall av såväl verbala som fysiska övergrepp från ordningsmaktens sida. De som oftast utsätts för detta är enligt uppgift demonstranter och fängelseinterner. Övergrepp från polisens sida rapporteras även i samband med fotbollsvåld. I november 2007 sköt polisen av misstag ihjäl en ung man i samband med ett bråk mellan fotbollssupportrar. 4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat sedan I oktober 2007 beslutade parlamentet om en grundlagsändring som tar bort möjligheten att återinföra dödsstraff i krigstid. I Italien finns ett mycket starkt, såväl politiskt som opinionsmässigt, motstånd mot dödsstraffet och Italien var initiativtagare till den resolution mot dödsstraff som antogs av FN:s generalförsamling hösten

5 5 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Förhållandena i fängelser och andra anstalter uppfyller de internationella minimikraven, men fängelserna har länge varit överfulla. För att åtgärda den ohållbara situationen antogs i juli 2006 en lag om straffefterskänkning, som innebär att frihetsberövade för vissa typer av brott beviljas strafflindring med upp till tre år. Cirka interner som omfattades av strafflindringen frisläpptes i förtid i augusti Åtgärden har kritiserats ur ordnings- och säkerhetssynpunkt, med hänvisning till hög återfallsfrekvens bland de frisläppta. Även bristen på strukturerade stöd- och integrationsåtgärder för de förtida frigivna har kritiserats. Regeringen har framhållit att åtgärden är en temporär lösning som skall följas av genomgripande reformer av kriminalvården för att undvika att överbelastning uppstår på nytt. Ett flertal nya fängelser har också byggts och ett flertal gamla har uppgraderats. På regional nivå har särskilda ombudsmän tillsatts för att tillgodose fångars rättigheter och tillgång till vård och andra tjänster. Ett annat problem är att häktningstiderna är långa. Dessa fastställs i förhållande till det misstänkta brottets art. I anslutning till grova brott, till exempel maffiabrott, tillåts högst två år av förundersökning och häktning. Det har förekommit enskilda klagomål om övervåld vid frihetsberövande. De flesta klagomålen gäller själva frihetsberövandet och de första 24 timmarna. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Domstolarna är självständiga i förhållande till den exekutiva makten. Detta gäller även advokatkåren. Rättssystemet lider dock av stora strukturella brister, framför allt de långa processtiderna. För de senare har Italien fällts i Europadomstolen för mänskliga rättigheter i 923 fall under åren Vad gäller rätten till en rättvis rättegång har Italien fällts 192 gånger under samma period. Europarådet har sedan länge uppmanat Italien att genomföra reformer för att effektivisera rättsväsendet och garantera verkställande av Europadomstolens domar, bland annat möjliggöra för drabbade att erhålla kompensation. Mot bakgrund av en rapport i vilken Italiens omfattande brister i detta fall åter påpekas, uppmanade Europarådets parlamentariska församling i oktober 2006 Italien att inom sex månader redovisa genomförda förbättringar. Den parlamentariska församlingen förbehåller sig rätten att - om situationen inte åtgärdas stänga av den italienska delegationen från församlingen. År 2005 antogs en omdiskuterad reform av rättsväsendet och dess organisation. De områden som berörs är bland annat utnämningar av domare och åklagare samt deras befordran (vari innefattas en tydligare separation av

6 domar- och åklagarkarriärerna). Vidare införs en "uppförandekod" och disciplinära åtgärder för domare. Lagens kritiker menar att reformerna inkräktar på domarkårens självständighet och inte åtgärdar rättsväsendets bristande effektivitet och resursproblem. Den nuvarande regeringen har utlovat omfattande reformer för att komma tillrätta med problemen. Även om några mindre förändringar har genomförts, har inga övergripande åtgärder vidtagits utan rättsväsendets allvarliga brister kvarstår. Enligt gällande invandringslag kan en utländsk medborgare som trotsar ett utvisningsbeslut frihetsberövas. Detta har lett till att många utlänningar som påträffats uppehålla sig illegalt i landet, men som inte i övrigt gjort sig skyldiga till brott, satts i fängelse. Genom den nya lagen om straffefterskänkning släpptes många av dessa ut i förtid. Regeringen har i ett övergripande förslag till ny invandringslag, som för närvarande behandlas i parlamentet, även föreslagit ändringar som ska förhindra att personer hamnar i fängelse av ovannämnda skäl. I varje region finns en ombudsman, vars uppgift är att värna medborgarnas rättigheter gentemot den offentliga förvaltningen. Ombudsmännen rapporterar varje år till berörda region- och kommunstyrelser samt till senatens och deputeradekammarens talmän. 7. Straffrihet Ledamöter i det nationella parlamentets två kammare kan inte frihetsberövas eller ställas inför rätta utan parlamentets godkännande. Tecken finns på att den organiserade brottsligheten maffian har skaffat sig inflytande i det politiska och offentliga livet i vissa delar av landet. Det faktum att maffiarelaterade dåd inte alltid klaras upp har givit upphov till tal om rättslöshet i berörda områden. Samtidigt som rättsprocesserna ofta är utdragna, är preskriptionstiden för många brott relativt kort samtidigt som preskriptionstiden inte slutar att löpa när åtal väcks. Detta har fått till följd att många brott preskriberas innan slutlig dom har fallit, vilket bidrar till uppfattningen att vissa brottslingar särskilt högt uppsatta eller välbärgade sådana alltför ofta går fria från straff. Det faktum att finans- och korruptionsbrott omfattades av lagen om straffefterskänkning har förstärkt denna uppfattning. Utfärdande av omfattande amnestier, bland annat för svartbyggen och miljöbrott, har varit ett återkommande fenomen i Italien. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. 6

7 7 Yttrande-, tryck-, förenings-, församlings- och religionsfrihet inklusive rätten att ansluta sig till politiska och fackliga organisationer är garanterade i lag. Den förre premiärministern och numera oppositionsledaren Silvio Berlusconis omfattande ägande på medieområdet anses vara problematiskt i flera avseenden. Han har ett dominerande innehav i bolaget Mediaset, vilket har en så stark ställning på tevemarknaden cirka 40 procent av tittarna och 65 procent av reklamintäkterna att den fria konkurrensen och pluralismen kan ifrågasättas. Det faktum att han är en av landets mest framträdande politiker ger också upphov till frågetecken bakom opartiskheten i nyhetsbevakningen i Mediasets tre kanaler. Än allvarligare var situationen under hans tid som premiärminister, då han satt i beslutsfattande ställning i många fall som direkt rörde hans medieimperium, samtidigt som han hade ett starkt inflytande över den statliga televisionen antogs två nya lagar på medieområdet i ambitionen att förhindra intressekonflikter samt att stärka konkurrensen och pluralismen på medieområdet. Det har dock ifrågasatts om åtgärderna - som vidtogs av Berlusconis regering - har varit tillräckliga; bland annat Europarådets parlamentariska församling menar att problemen kvarstår. Den nuvarande regeringen har framhållit nödvändigheten av genomgripande lagändringar. Ett förslag till nytt regelverk på TV-området har presenterats av regeringen, där ökad konkurrens och pluralism är ledord. Förslaget innehåller bland annat ett tak där en ägare får kontrollera högst 20 procent av den totala sändningskapaciteten. Motsättningarna mellan de politiska blocken på medieområdet är emellertid stora, varför det återstår att se om förslaget får stöd i parlamentet, där det legat i över ett år. Något förslag till ny lag om intressekonflikter har ännu inte presenterats av den nuvarande regeringen, trots den kritik man framförde mot den lag om intressekonflikter som antogs under Berlusconis tid som premiärminister. Vad gäller religionsfrihet är det enligt anti-terrorismlagen som antogs 2005 förbjudet att bära klädnader som döljer en persons identitet, som t ex burka. Det finns dock inga rapporter om att någon skulle ha dömts enligt detta lagrum. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna I Italien råder politisk pluralism med flerpartisystem. Den exekutiva makten utövas av ministerrådet (regeringen) med premiärministern som ordförande. Presidenten utser premiärministern efter konsultation med ledarna för de

8 8 politiska partierna/koalitionerna i parlamentet. Valdeltagandet i nationella val och val till Europaparlamentet brukar vara förhållandevis högt. I förhållande till övriga EU-länder är kvinnor dåligt representerade i de politiska institutionerna, även om läget förbättrats något efter valen I den nuvarande Prodi-regeringen är sju av 26 ministrar kvinnor, varav endast två har egna departement. Av deputeradekammarens 630 ledamöter är 108 kvinnor. I senaten sitter 315 senatorer, varav 43 är kvinnor. Det politiska styret i Italien har sedan andra världskriget karaktäriserats av koalitionsregeringar, oftast i minoritetsställning. För att skapa stabilare regeringar antogs en ny vallag 1993, varigenom ett majoritetssystem infördes. Under hösten 2005 antogs en lag som åter förändrade valsystemet och innebar återgång till ett huvudsakligen proportionellt system. Både inom regerings- och oppositionspartierna finns det dock ett missnöje med det nuvarande systemet, eftersom det bidragit till ett jämviktsläge i senaten. Förhandlingar om en ny vallag pågår därför mellan de politiska blocken och mellan små och stora partier. Den grundlagsreform som antogs av den förra regeringen i syfte att stärka regionernas makt, röstades ned i en folkomröstning i juni år EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Italien har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Mellan 35 och 40 procent av arbetskraften är ansluten till en fackförening. Förvärvsfrekvensen är en av de lägsta inom EU med knappt 60 procent av befolkningen i åldern år inräknad i arbetskraften (46 procent för kvinnor). Den informella sektorn är förhållandevis stor. Minimilönen är inte reglerad i lag men väl i kollektivavtal. Om arbetsgivare och arbetstagare inte kan komma överens om minimilön kan domstol besluta i ärendet. Det har under året uppmärksammats att invandrare, särskilt från länder utanför EU och många utan uppehållstillstånd, utnyttjas som svart arbetskraft inom bland annat jordbruks-, bygg- och textilsektorn, ofta under oskyddade och ibland miserabla förhållanden. Ett uppmärksammat exempel är tomatodlare i regionen Apulien som för skördearbetet utnyttjat östeuropéer och afrikaner under slavliknande förhållanden och för en timlön motsvarande cirka 10 svenska kronor. Uppgifter finns om omfattande svart produktion av kläder och modevaror i ett område utanför Florens, där kinesiska invandrare uppges arbeta i total avsaknad av skyddsregler rörande arbetstid, arbetsmiljö och minimilön.

9 9 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Alla som lagligen uppehåller sig i Italien har rätt till grundläggande sjukvård. Den offentliga sjukvården är starkt subventionerad och tillänglig för alla. I centrala och södra delen av landet har dock den offentliga sjukvårdens standars kritiserats. Akut sjukvård är gratis och erbjuds alla, utan identitetskontroll. 12. Rätten till utbildning Skolgången är obligatorisk från 7 till 18 år. Även barn till utländska medborgare som vistas illegalt i Italien har rätt till skolgång. Statliga universitet är öppna för alla med slutbetyg från sekundär utbildning och avgiftsfria, förutom inskrivningsavgiften, som dock varierar i storlek mellan olika universitet och fakulteter. Ingen direkt motsvarighet till studielån finns, varför mat och husrum samt studiematerial oftast bekostas av föräldrarna eller andra anhöriga. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden är generellt hög men varierar betydligt mellan syd och nord, liksom mellan landsbygd och stad. Arbetslösheten är särskilt hög i södra Italien. Illegala invandrare har ofta låg eller mycket låg levnadsstandard. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Kvinnor åtnjuter samma juridiska rättigheter som män, men på det ekonomiska planet finns fortfarande stora skillnader. Både förvärvsfrekvensen och lönen för kvinnor ligger långt under männens, men precis som för ekonomin i övrigt finns det stora regionala skillnader. Sysselsättningsnivån för kvinnor i Italien ligger på 46 procent och i södra Italien endast 31 procent. Enligt det forskningsinstitutet Censis är löneskillnaden mellan män och kvinnor 26 procent. Problematiken är delvis kulturellt och generationsmässigt betingad men även påverkad av en i stora delar av landet outvecklad offentlig och privat barn- och äldreomsorg. Exempelvis går mindre än 10 procent av barnen upp till 3 år på dagis, vilket försvårar förvärvsarbete för kvinnor. Ungefär 10 procent av alla småföretagare är kvinnor medan bara tre procent av företagsledare i storföretag är kvinnor. Arbetslösheten är högre för kvinnor, men de senaste åren har den procentuella sysselsättningsökningen bland

10 10 kvinnor varit genomgående högre än för männen. Kvinnor har generellt en högre utbildningsnivå än män. Våld mot kvinnor, i hemmet och utanför, uppges vara ett allvarligt problem. Under de senaste åren har fall av så kallat hedersrelaterat våld mot unga kvinnor förekommit och vållat debatt. Mest uppmärksammat har fallet Hina från 2006 blivit, med en ung kvinna av pakistansk härkomst. Hon hittades med avskuren hals i familjens trädgård, mördad av sin far och andra manliga släktingar eftersom hon inte ansetts ha levt enligt traditionens och religionens regler. Hinas far och två andra manliga släktingar dömdes i november 2007 till vardera 30 års fängelse för mordet. Inom ramen för den organiserade brottsligheten förekommer handel med kvinnor och påföljande prostitution. De prostituerade blir allt yngre och det rapporteras om slavliknande förhållanden. Enligt en rapport från inrikesdepartementet som publicerades 2007 har prostitutionen i Italien ökat med 17 procent på tre år. Majoriteten av de prostituerade är utländska kvinnor från Östeuropa och Afrika, men en tendens till ökning av prostituerade från Kina har noterats. Omkring 30 procent av de prostituerade bedöms vara offer för människohandel och cirka 20 procent är minderåriga. Regeringen har i vissa avseenden sökt få bukt med problemen och presenterade i november 2007 ett lagförslag om hårdare tag mot prostitution, bland annat med skärpningar i lagen för att skydda minderåriga och förbud mot prostitution på vissa platser. 15. Barnets rättigheter Italien är ett av de få länder i Europa som inte har någon Barnombudsman på nationell nivå, vilket till exempel UNICEF och Rädda Barnen beklagar. Men det finns ett lagförslag i parlamentet som enligt uppgift kan antas den närmaste tiden. Enligt institutet för ekonomisk och social forskning (IRES) ökar andelen minderåriga i arbetslivet. Ett av fem barn mellan 11 och 14 år uppges ha någon form av arbetslivserfarenhet, ofta inom ramen för familjeföretag. Amnesty International kritiserar Italien för mottagandet av flyktingbarn, särskilt ensamkommande sådana. Kritiken gäller det faktum att barn ofta kvarhålls i mottagningsförläggningar, utan hänsyn till deras särskilda behov och utan hjälp för att kunna ifrågasätta frihetsberövandet. Illegala invandrare som är minderåriga (och föräldralösa) har rätt till uppehållstillstånd tills de fyller 18 och även full tillgång till fri sjukvård och skola upp till 16 års ålder. Om de är väl integrerade (studier, jobb eller dylikt) beviljas de ofta uppehållstillstånd även efter 18 års ålder.

11 11 Barnprostitution har den senaste tiden ökat och ses som ett allvarligt problem. De som ertappas med att köpa sex från minderåriga kan dömas till upp till tolv års fängelse samt böter. Barn som inte går i skolan och som försörjer sig på att spela musik eller tigga på gator är en relativt vanlig syn i de större städerna. Det förekommer att barn, bland annat av romersk härkomst, utnyttjas av ligor till att stjäla. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Regioner med traditionella minoriteter såsom fransktalande i Valle d'aosta och tysktalande i Trentino Alto Adige (Sydtyrolen) samt tysk- och slovensktalande i Friuli Venezia-Giulia åtnjuter speciell autonom status vilket innebär användande av minoritetsspråket i offentlig administration, och för de två förstnämnda även undervisningen i offentlig skola. Från att ha varit ett utvandrarland har Italien de senaste decennierna alltmer blivit ett invandrarland, med över tre miljoner legala invandrare i landet, vilket utgör över 5 procent av befolkningen. Största ursprungsländer är Albanien, Marocko, Rumänien, Kina och Ukraina. I Italien finns en romsk minoritet på cirka individer, som kan delas upp i två grupper. Den största gruppen på cirka personer har italienskt medborgarskap, lever huvudsakligen i centrala och södra Italien och har rötter i landet sedan 1300-talet. De lever under förhållanden som inte skiljer sig mycket från andra italienares. Den andra gruppen domineras av immigranter huvudsakligen från Rumänien och före detta Jugoslavien som i allmänhet lever under sämre förhållanden. Denna grupp har haft begränsade möjligheter att skaffa husrum, utbildning och arbete. Italien har länge kritiserats för att inte ta tag i problemen med romernas situation. Rumäner och i synnerhet rumänska romer är överrepresenterade i brottsstatistiken och enskilda fall får ofta stort utrymme i media, vilket har minskat toleransen mot romerna som grupp. Rånmordet på en italiensk kvinna i början av november, för vilket en rumänsk rom står åtalad, skapade rasistiska stämningar i landet. Regeringen antog strax därefter ett dekret (provisorisk lagstiftning med omedelbart ikraftträdande) som ger myndigheter möjlighet att utvisa EU-medborgare om de anses utgöra ett hot mot den allmänna ordningen. Flera rumäner utvisades redan dagarna efter. Regeringsdekretet har utsatts för stark kritik från olika håll, bland annat från Amnesty International, som anser att dekretet strider mot principer om rättsäkerhet, förutsebarhet och rätten att överklaga. För att bli permanent lagstiftning skall dekretet godkännas

12 av parlamentet. Senaten röstade för ett godkännande i början av december och nu återstår omröstning i deputeradekammaren. Exempel på regeringens arbete för att motverka rasdiskriminering är kontoret mot rasdiskriminering som inrättades 2003 och som genomför informationskampanjer för att motverka intolerans samt ger stöd till enskilda genom att ta emot klagomål och stå till tjänst med juridisk rådgivning. Ett annat exempel är det så kallade muslimska rådet som inrättades 2005 vid det italienska inrikesministeriet. Rådet är ett rådgivande organ bestående av 16 utvalda representanter för moderata muslimer och fungerar som "bollplank" i integrationsrelaterade frågor. Syftet är att underlätta dialog och förebygga spänningar mellan det övervägande katolska Italien och dess växande muslimska minoritet. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Homosexuella par kan i Italien inte gifta sig, registrera partnerskap eller adoptera barn. Frågan om en juridisk reglering av samboskap - utan åtskillnad mellan homo- och heterosexuella par - är sedan länge föremål för en intensiv och känsloladdad debatt. Den nuvarande regeringen lade hösten 2006 ett förslag till sambolagstiftning, vilket fortfarande är föremål för parlamentets behandling. Reaktioner mot förslaget har framförallt kommit från kristdemokrater, konservativa och representanter för den katolska kyrkan, vilka betraktar sambolagstiftning som ett hot mot den kristna familjesynen och äktenskapet. I ett land där katolska kyrkan fortfarande har en stark ställning accepteras inte alltid homosexualitet av enskilda och debatten om de homosexuellas roll i samhället har ofta förts mot bakgrund av den katolska kyrkans familjepolitiska ställningstaganden. På senare år har ett flertal fall där homosexuella har fallit offer för homofobi uppmärksammats. Det finns emellertid tecken på en ökad tolerans. Regionpresidenten i Apulien är öppet homosexuell och sedan valet i april är den öppet transexuella Vladimir Luxuria parlamentsledamot för kommunistpartiet Flyktingars rättigheter Italien har ratificerat Genèvekonventionen från En heltäckande asyllagstiftning saknas emellertid fortfarande. Även om specifika regler kring asyl finns, är flera områden fortfarande oreglerade, vilket kritiseras ur rättssäkerhetssynpunkt, bland andra av Amnesty International. Under hösten

13 antogs lagstiftning som implementerar två EU-direktiv om miniminormer på asylområdet, vilket har medfört vissa förbättringar. Efter omfattande kritik om ett ineffektivt mottagningssystem och undermåliga förläggningar har ett omstruktureringsarbete gradvis genomförts på grundval av en statlig utredning. Flera förläggningar som den ökända Lampedusaförläggningen på Sicilien - har stängts eller omvandlats till öppna transitcenter och standarden har höjts. Mottagningen sker numera i nära samordning med IOM (International Organisation of Migration) och UNHCR på plats och enskilda organisationer och journalister ges tillträde till förläggningarna. Resurser skall ha avsatts för att stärka tolk- och översättningsservicen vid förläggningarna. 19. Funktionshindrades rättigheter Funktionshindrade i Italien möter ofta avsevärda praktiska svårigheter i vardagslivet, eftersom den allmänna miljön ofta inte är handikappanpassad. Sedan 2000 finns en lag om funktionshindrades rätt till arbete. Lagen säger att alla företag med anställda måste anställa en person med funktionshinder, företag med anställda måste anställa 2 personer och att i större företag ska 7 procent av arbetskraften utgöras av funktionshindrade. Företagen betalar lägre socialförsäkringsavgifter för funktionshindrade och utbildningskostnaderna bärs helt av staten. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns ett stort antal oberoende organisationer för mänskliga rättigheter i Italien. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Sveriges ambassad i samarbete med Svenska Institutet och provinsen i Milano anordnade våren 2006 ett seminarium om människohandel i Milano. Syftet var att främja erfarenhetsutbyte och internationellt samarbete i kampen mot människohandel. Vid seminariet visades den svenska filmen Lilja4-ever. I samarbete med svensk-italienska handelskammaren Assosvezia bjöd Sveriges ambassad i november 2007 den svenska Barnombudsmannen till Italien för att diskutera barns rättigheter med representanter från det italienska samhället. 13

14 14 Ambassaden har också under 2007 anordnat besök i Italien av dels UD:s ambassadör för arbetet mot människohandel, dels planeringschefen för migrationsfrågor på Justitiedepartementet. I samband med olika främjandeprojekt för firandet av Astrid Lindgrens 100- årsdag har frågan om barns rättigheter lyfts fram.