Unionsmedborgarskapet och dess inverkan på den fria rörligheten för personer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Unionsmedborgarskapet och dess inverkan på den fria rörligheten för personer"

Transkript

1 2006:7 Hedvig Lokrantz Bernitz Unionsmedborgarskapet och dess inverkan på den fria rörligheten för personer

2 Hedvig Lokrantz Bernitz Unionsmedborgarskapet och dess inverkan på den fria rörligheten för personer Sieps 2006:7

3 Rapport nr 7 Oktober 2006 Utges av Svenska institutet för europapolitiska studier Rapporten finns tillgänglig på Författaren står själv för analys och slutsatser Omslag: Svensk Information AB Tryck: EO-print AB Stockholm i oktober 2006 ISSN ISBN

4 FÖRORD Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, har till uppgift att bedriva och främja forskning, utvärdering, analys och studier i europapolitiska frågor med inriktning främst på områdena statsvetenskap, juridik, ekonomi och handel. Sieps har inlett ett forskningsprojekt som rör EUmedlemskapets inverkan på centrala områden som omfattas av den inre marknaden. På respektive område redovisas den senaste tidens utveckling samt problemställningar och utvecklingstendenser. I denna rapport behandlas unionsmedborgarskapet i ett svenskt perspektiv. Unionsmedborgarnas fria rörlighet har blivit en reell och individuell rättighet som ger medlemsstaternas medborgare rätt att röra sig fritt inom EU. I rapporten visas dock att det fortfarande finns motstånd mot denna utveckling, särskilt när det gäller unionsmedborgarnas möjlighet att få socialt bistånd i värdlandet, eftersom många medlemsstater fruktar att deras respektive biståndssystem kan komma att missbrukas. Dessa frågor har blivit aktuella i samband med införandet av det nya direktivet om unionsmedborgarnas fria rörlighet i svensk rätt. Sieps ser som en av sina främsta uppgifter att fungera som en länk mellan den akademiska världen och beslutsfattare. Förhoppningsvis kommer denna rapport att bidra till detta samt rent allmänt leda till ökat intresse för frågor relaterade till den europeiska integrationen och Sveriges medlemskap i EU. Jörgen Hettne Tf. kanslichef Sieps 3

5 OM FÖRFATTAREN Hedvig Lokrantz Bernitz är juris doktor i europarätt och verksam vid Stockholms och Örebro universitet. I sin doktorsavhandling behandlade hon det svenska och europeiska medborgarskapet. 4

6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN UPPDRAGET Bakgrund, avgränsningar och metod Disposition UNIONSMEDBORGARSKAPET ETT MEDBORGARSKAP I EU Inledning 2.2 Unionsmedborgarskapets syfte och utveckling Förvärv och förlust av unionsmedborgarskap Förvärv av unionsmedborgarskap Förlust av unionsmedborgarskap UNIONSMEDBORGARENS RÄTT TILL FRI RÖRLIGHETEN ENLIGT ARTIKEL 18 EG Migrationen i Europa i siffror Fri rörlighet för alla EU-medborgare Artikel 18 EG och utvecklingen i EG-domstolens praxis Unionsmedborgarskapet och rätten till likabehandling Direkt effekt Ytterligare utvidgade rättigheter och gränsdragningar Rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) RÄTTEN ATT RESA IN, RESA UT OCH UPPEHÅLLA SIG I ANDRA MEDLEMSSTATER Utlänningars legala status i allmänhet Utreserätt Inreserätt Rätt till vistelse i högst tre månader Uppehållsrätt för längre tid än tre månader Arbetssökande Bibehållen uppehållsrätt för familjemedlemmar Permanent uppehållsrätt

7 5 BEGRÄNSNINGAR I UNIONSMEDBORGARENS FRIA RÖRLIGHET Allmän ordning, allmän säkerhet och allmän hälsa Sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar Sjukförsäkring Tillräckliga tillgångar Socialt bistånd RÄTTSÄKERHETSGARANTIER SLUTSATSER...59 ENGLISH SUMMARY...61 REFERENSER

8 SAMMANFATTNING Ett viktigt syfte med unionsmedborgarskapet är att skapa en europeisk identitet, där alla medlemsstaternas medborgare känner sig delaktiga i det europeiska samarbetet. Kärnan i unionsmedborgarskapet är den generella rätt till fri rörlighet som varje unionsmedborgare tillerkänns i artikel 18 EG. Denna bestämmelse har på ett genomgripande sätt förändrat den fria rörligheten, framför allt för personer som inte själva utövar någon ekonomisk aktivitet. Rätten till fri rörlighet gäller dock inte obegränsat, utan inskränkningar med hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa får förekomma. Inskränkningar i sekundärrätten är också möjliga. Här återfinns bl.a. ett krav på att ekonomiskt icke aktiva unionsmedborgare skall ha sjukförsäkring och tillräcklig försörjning med sig. Dessa krav kan i praktiken innebära stora begränsningar i den faktiska möjligheten att utnyttja den fria rörligheten. I det nya rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) preciseras unionsmedborgarens fria rörlighet närmare. Rörlighetsdirektivet är i huvudsak en upprepning av vad som tidigare gällt, men de olika direktiv och förordningar som tidigare funnits på området har nu förts ihop till en enda rättsakt. Rörlighetsdirektivet speglar också den rättsutveckling som skett i EG-domstolens praxis. Unionsmedborgarskapet är inget statiskt begrepp utan rättsutvecklingen, framför allt i EG-domstolens praxis, har varit mycket dynamisk. Domstolen har flera gånger använt unionsmedborgarskapet för att vidareutveckla och skapa nya rättigheter för individen. Unionsmedborgarens fria rörlighet har av domstolen utvecklats till en individuell rättighet som den enskilde unionsmedborgaren kan genomdriva i praktiken. Detta har bl.a. skett genom att domstolen tillerkänt artikel 18 EG direkt effekt. EG-domstolen har i flera viktiga mål kombinerat rätten till fri rörlighet enligt artikel 18 EG med likabehandlingsprincipen i artikel 12 EG, en kombination som visat sig vara mycket stark. Domstolen har därvid slagit fast att ekonomiskt icke aktiva unionsmedborgare kan åberopa likabehandling i alla situationer som faller inom det materiella tillämpningsområdet för EG-rätten. Genom det nya rörlighetsdirektivet har begreppet uppehållsrätt införts i EG-rätten och i svensk rätt. Varje unionsmedborgare (och dennes medföljande familjemedlemmar) har uppehållsrätt i andra medlemsstater förutsatt att de uppfyller vissa villkor. Villkoren innebär i princip att personen i fråga skall vara självförsörjande, för att inte bli en börda för värdlandets socialhjälpssystem. Vissa möjligheter att få socialt bistånd i andra medlemsländer finns dock, särskilt om det är fråga om tillfälliga svårigheter. Enligt EG-domstolen kan medlemsländerna nämligen inte ha villkor som 7

9 diskriminerar andra medlemsländers medborgare. För att en ekonomiskt icke aktiv person skall kunna åberopa likabehandling vad gäller sociala förmåner synes dock EG-domstolen ha uppställt ett krav på att de skall vara lagligen bosatta i värdlandet. Medlemsländerna får också kräva en viss grad av integration i samhället innan de betalar ut bidrag till utländska unionsmedborgare. Hur långt EG-domstolen kommer att utsträcka unionsmedborgarens rättigheter är ännu oklart. Att utvecklingen hittills har varit både snabb och dynamisk, och givit individen väsentligt utökade rättigheter råder det dock ingen tvekan om. 8

10 1 UPPDRAGET 1.1 Bakgrund, avgränsningar och metod Rapporten behandlar den mycket dynamiska rättsutveckling som unionsmedborgarskapet har gett upphov till vad gäller den fria rörligheten för personer. Syftet med framställningen är att ge en översikt över denna utveckling och det aktuella rättsläget. För helhetens skull ges också en kort beskrivning av unionsmedborgarskapets syfte, bakgrund och uppbyggnad. Unionsmedborgarskapet ger enligt artikel 18 EG en generell rätt till fri rörlighet inom EU som gäller för alla medlemsstaters medborgare. Eftersom EG-fördragets mer specifika regler om fri rörlighet för arbetstagare och egenföretagare emellertid ger mer förmånliga rättigheter, är artikel 18 av störst betydelse för dem som inte utövar någon ekonomisk aktivitet. Denna rapport behandlar därför främst rättsutvecklingen vad gäller dessa s.k. ekonomiskt icke aktiva personers rätt att röra sig fritt. Rättsutvecklingen på området har främst skett i EG-domstolens praxis. Stor tyngd i rapporten läggs därför på rättspraxis, och framför allt de grundläggande rättsfallen som på ett avgörande sätt har förändrat rättsläget. Ett nytt betydelsefullt direktiv, det s.k. rörlighetsdirektivet 2004/38/ EG, har också nyligen trätt i kraft. Detta direktiv har ersatt ett flertal äldre sekundärrättsliga regleringar, och kodifierar även i mångt och mycket EGdomstolens praxis. Rörlighetsdirektivet och dess genomförande i Sverige får därför också stort utrymme i rapporten. 1.2 Disposition Rapporten har följande disposition: I avsnitt 3 behandlas unionsmedborgarskapets bakgrund och syfte. Framställningen övergår i avsnitt 4 till att behandla den fria rörligheten i artikel 18 EG och den rättsutveckling som skett i praxis kring denna artikel. Avsnittet tar också upp några huvuddrag i det nya rörlighetsdirektivet. I avsnitt 4 tas inreserätten, utreserätten och framför allt rätten att vistas i andra medlemsstater upp mer ingående. Avsnitt 5 behandlar möjligheterna till inskränkningar i den fria rörligheten. Avsnitt 6 berör kortfattat olika rättssäkerhetsgarantier, och avsnitt 7 innehåller avslutande synpunkter. 9

11 2 UNIONSMEDBORGARSKAPET ETT MEDBORGARSKAP I EU 2.1 Inledning Unionsmedborgarskapet är ett särskilt övernationellt medborgarskap i EU som tillkommer alla personer som är medborgare i ett EU-land utöver det nationella medborgarskapet i hemlandet. Unionsmedborgarskapet är dock inte ett verkligt medborgarskap i traditionell mening. Därtill skiljer det sig alltför mycket från vad som vanligen anses definiera ett medborgarskap; ett traditionellt medborgarskap och ett folk ingår i definitionen på en stat och innebär ett ömsesidigt ansvar och lojalitet mellan staten och medborgaren. EU däremot har ingen egen nationalitet, inget eget folk och det särskilda rättsförhållandet mellan individen och EU är mycket svagare än förhållandet mellan individen och dennes land. Inte heller har EU något ansvar för individen utan detta ligger fortfarande kvar på medlemsstatsnivå. Unionsmedborgarskapet bör därför inte analyseras utifrån traditionella medborgarskapsrättsliga utgångspunkter. Istället bör det ses som en egen typ av medborgarskap, en sui generis-skapelse, där folken i EU:s medlemsstater tillerkänns ett gemensamt paraply-medborgarskap, som ger dem tillgång till vissa särskilda rättigheter på EU-nivå. 2.2 Unionsmedborgarskapets syfte och utveckling Unionsmedborgarskapet infördes i EU genom Fördraget om Europeiska unionen, undertecknat i Maastricht år Tanken att närma de europeiska folken var dock inte ny, utan har länge varit en av hörnstenarna i det europeiska samarbetet. Införandet av ett medborgarskap på europeisk nivå har diskuterats sedan 1970-talet. Vid förhandlingarna om den Europeiska unionen kom frågan om ett unionsmedborgarskap åter i fokus på initiativ av den spanska regeringen. Vid förhandlingarna var unionsmedborgarskapet inte någon särskilt kontroversiell fråga. Sedan danskarna i en folkomröstning röstat nej till upprättandet av unionen skedde dock ett flertal förtydliganden av unionsmedborgarskapet. Bl.a. poängterade medlemsstaterna att frågan om någon är medborgare i en viss medlemsstat skall avgöras uteslutande av lagstiftningen i den staten. Unionsmedborgarskapet kan sägas ha en europaideologisk bakgrund, men har också viktiga integrationspolitiska aspekter. Det har två huvudsakliga syften och målsättningar. Dess första huvudsyfte är att skydda den enskilde individen och hans intressen samt förstärka dennes rättigheter, både i förhållande till EU i sig och i förhållande till medlemsländerna. Detta har gjort individen mer till ett rättssubjekt i EU. 10

12 Unionsmedborgarskapets andra huvudsyfte är att ge unionen en mer öppen och statslik karaktär. För EU i sig innebär unionsmedborgarskapet bl.a. ökad legitimitet från medborgarna och ett större engagemang från medborgarna i europafrågorna. För unionsmedborgaren innebär det främst en ökad möjlighet till aktivt deltagande i EU:s verksamhet. Avsikten är att ge EU en ny politisk och social dimension, och att föra den enskilde individen och unionen närmare varandra. Därmed vill man skapa en äkta europeisk identitet där medborgarna har en känsla av att tillhöra EU. Unionsmedborgarskapet avser också att stärka unionens demokratiska legitimitet. Bland de rättigheter som förstärker individens ställning märks framför allt unionsmedborgarens rätt att röra sig och uppehålla sig fritt i de andra medlemsländerna (artikel 18 EG), rätten att delta i kommunala val och i val till Europaparlamentet i det medlemsland där unionsmedborgaren bor (artikel 19 EG), och rätten till skydd av andra medlemsländers diplomatiska och konsulära myndigheter i tredje land (artikel 20 EG). En likabehandlingsprincip gäller för rätten att delta i val och för det diplomatiska skyddet. Också den fria rörligheten bygger på likabehandling (se nedan 3.3.1). Unionsmedborgarskapets politiska och demokratiska karaktär framkommer främst genom unionsmedborgarens rätt att delta i direkta val till Europaparlamentet, och en insyn i EU:s beslutsprocesser genom framställningsrätt i Europaparlamentet (artikel 21 EG) och klagorätt hos den europeiske ombudsmannen (artikel 21 EG). Till skillnad från flera andra grundläggande begrepp som används i EGfördraget har EG-domstolen inte givit begreppet unionsmedborgarskap någon speciell EG-rättslig innebörd. Anledningen till att vissa begrepp givits en särskild EG-rättslig betydelse är att skillnader mellan medlemsstaternas definitioner av begreppen inte skall få genomslag i EG-rätten. Dessa begrepp får då, för EU-ändamål, inte tolkas i enlighet med nationell rätt i medlemsstaterna. Hit hör t.ex. begreppet arbetstagare. 1 När det gäller unionsmedborgarskapet, som utgör själva grunden för den enskildes rättigheter i unionen, finns dock inte någon sådan gemensam EG-rättslig definition, och det synes heller inte troligt att någon sådan kommer att fastställas inom en överskådlig framtid. Begreppet har alltför starka band till frågor som rör suveränitet och identitet i medlemsstaterna. 1 Se t.ex. 66/85 Lawrie-Blum, (1986) ECR s. 2121; 53/81 Levin (1982) ECR s

13 2.3 Förvärv och förlust av unionsmedborgarskap Förvärv av unionsmedborgarskap En grundläggande princip inom EU är att varje medlemsstat, i enlighet med internationell rätt, har exklusiv kompetens att definiera vilka personer som är medborgare i staten. Någon gemensam medborgarskapslagstiftning finns därför inte inom EU. Några EG-rättsliga regler om hur den enskilde blir medborgare i ett annat medlemsland än sitt ursprungsland finns inte heller, och inte några regler om att ett sådant förvärv skall underlättas. Någon motsvarighet till de nordiska reglerna om underlättat förvärv för nordiska medborgare finns alltså inte inom EU. Principen att medlemsstaterna själva bestämmer sitt eget nationella medborgarskap har bekräftats av EG-domstolen i Michelettifallet. 2 I detta mål hade Spanien vägrat en person rätt att etablera sig i landet som tandläkare, eftersom denne utöver sitt italienska medborgarskap också var argentinsk medborgare. Enligt spansk nationell lagstiftning skulle han anses vara enbart argentinsk medborgare, eftersom han hade haft sitt hemvist i Argentina. Spanien bortsåg alltså helt från att personen också var italiensk medborgare. EG-domstolen ansåg detta vara oförenligt med EG-rätten och konstaterade att definitionen av vem som är medborgare i ett visst land, samt villkoren för att få eller förlora ett medborgarskap, ligger inom varje medborgarskapsstats egen kompetens. 3 Andra medlemsstater får inte ifrågasätta medborgarskapet eller uppställa ytterligare villkor för att erkänna ett medborgarskap i en annan medlemsstat. Definitionen av vem som är unionsmedborgare återfinns i artikel 17 EG. Enligt denna artikel är varje person som är medborgare i en medlemsstat också unionsmedborgare. 4 Eftersom varje medlemsstat har en ensidig kompetens att bestämma vem som är nationell medborgare i landet, och eftersom endast den som är medborgare i ett medlemsland kan vara unionsmedborgare, ligger det inom medlemsstaternas exklusiva kompetens att bestämma vem som är unionsmedborgare. Unionsmedborgarskapet är alltså helt knutet till det nationella medborgarskapet, och nationellt medborgarskap är den enda omständighet som kan ge unionsmedborgarskap. Det är i princip inte möjligt att vare sig få eller förlora ett unionsmedborgarskap 2 C-369/90 Micheletti, (1992) ECR s I Punkt Varje person syftar endast på fysiska personer. Juridiska personer omfattas ej. Uttrycket medborgare i en medlemsstat används också i EG-fördraget, och artikel 17 EG bör ses som en precisering som ytterligare klargör detta begrepps innebörd. Avsikten är inte att ge uttrycket någon ny EG-rättslig betydelse. 12

14 oberoende av det nationella medborgarskapet. 5 Varje person som är medborgare i en medlemsstat har rätt att bli behandlad som en unionsmedborgare enbart genom att visa sitt pass eller sitt identitetskort. I enlighet med huvudregeln i artikel 17 är alla som enligt den svenska medborgarskapslagstiftningen är svenska medborgare också unionsmedborgare. I två medlemsländer, Tyskland och Storbritannien, finns dock särskilda bestämmelser om vem som skall anses vara unionsmedborgare, som skiljer sig från den nationella medborgarskapsdefinitionen. Anledningen är de ganska komplicerade medborgarskapsreglerna i dessa länder. I Tyskland utvidgas persongruppen, så att inte bara medborgare i Tyskland, utan alla som härstammar från det gamla tyska kejsardömet skall anses vara unionsmedborgare. I Storbritannien inskränks istället gruppen, och unionsmedborgare är i princip endast de som har s.k. right to abode i Storbritannien. Därmed har Storbritannien uteslutit flertalet personer som härstammar från brittiska kolonier. Trots att själva ordet unionsmedborgarskap antyder motsatsen, har EU alltså ingen möjlighet att definiera vem som är medborgare i unionen. Konflikter mellan EU och medlemsstaterna blir naturligtvis oundvikliga. Medlemsstaternas exklusiva kompetens leder också till skillnader i vem som är att betrakta som unionsmedborgare i olika medlemsländer. Politiska och rättsliga traditioner gör att medborgarskapslagstiftningarna varierar kraftigt mellan de olika medlemsländerna, både vad gäller reglerna om hur man blir medborgare respektive förlorar sitt medborgarskap och reglerna om medborgarskapets rättsliga konsekvenser. Medlemsstaterna kan, genom att ha restriktiva medborgarskapsbestämmelser, definiera den persongrupp som faller in under EG-rätten ganska snävt. På samma sätt kan de, genom att ha generösa medborgarskapsregler, definiera persongruppen vitt. I EG-rätten bestäms däremot vilka kategorier av medlemsstaternas medborgare som har rätt att utnyttja EU:s regelverk (t ex arbetstagare, tjänsteutövare etc). Dessa tilldelas vissa rättigheter (politiska, sociala och ekonomiska, t.ex. fri rörlighet). Medan individens rättigheter i unionen bestäms inom ramen för EU, bestämmer alltså varje medlemsstat ensidigt vem som har rätt att utnyttja dem. 5 Angående medborgarskap som strider mot internationell rätt, se Lokrantz Bernitz, Medborgarskapet i Sverige och Europa Räckvidd och rättigheter, 2004, s. 241 ff; Hall, Nationality, Migration Rights and Citizenship of the Union, Martinus Nijhoff Publishers, Dordrecht, 1995, s. 67 och

15 I Förklaring nr 2 angående medborgarskap i en medlemsstat, som bifogats slutakten till Fördraget om Europeiska unionen, har EU:s medlemsländer understrukit sin exklusiva kompetens: Konferensen förklarar att, när det i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen hänvisas till medborgare i medlemsstaterna, skall frågan om en persons medborgarskap i en viss medlemsstat avgöras uteslutande under hänvisning till den berörda medlemsstatens egen lagstiftning. Att det i förklaringen fastslås att en persons medborgarskap avgörs uteslutande med hänvisning till nationell rätt, innebär att medlemsstaterna förbundit sig att alltid acceptera varandras lagstiftning i EG-rättsliga sammanhang. De kan då inte uppställa tilläggskrav eller ifrågasätta en persons medborgarskap i en annan medlemsstat, utan måste erkänna varandras medborgarskapslagstiftning såsom den ser ut (principen om mutual recognition). Även unionen måste acceptera medlemsstaternas medborgarskapsregler på samma villkor. Om en person anses vara medborgare och därmed unionsmedborgare i ett EU-land skall de andra medlemsländerna och unionen alltså alltid betrakta honom eller henne som unionsmedborgare. Att medlemsstaterna måste acceptera att en annan medlemsstat givit en person medborgarskap får också stöd i det ovannämnda Michelettifallet. 6 EG-domstolen konstaterade här att en medlemsstat inte har rätt att vägra en annan medlemsstats medborgare EG-rättsliga rättigheter bara därför att personen, enligt lagstiftningen i värdlandet, skall anses vara medborgare i tredje land. En medlemsstat har således inte rätt att ensidigt införa villkor som försämrar de grundläggande EG-rättsliga rättigheterna för en medborgare i en annan medlemsstat. Något annat skulle enligt EG-domstolen leda till att den fria rörligheten växlade från land till land. 7 Principen gäller dock bara i EG-rättsliga sammanhang och kan inte genomdrivas av på det nationella planet Förlust av unionsmedborgarskap Varken frivillig eller ofrivillig förlust av nationellt medborgarskap torde kunna stå i strid med EG-rätten, eftersom bestämmandet av det nationella medborgarskapet inte faller inom EU:s kompetensområde. En förutsättning torde dock vara att förlusten är tillåten i internationell rätt. Förlorar man sitt nationella medborgarskap utan att bli medborgare i något annat EUland, förlorar man även sitt unionsmedborgarskap. Det finns inget annat sätt att förlora unionsmedborgarskapet. Man kan alltså aldrig bli fråntagen sitt unionsmedborgarskap men fortsätta att vara medborgare i sitt med- 6 C-369/90 Micheletti, (1992) ECR s I Punkt 12 och

16 lemsland. När man förlorar unionsmedborgarskapet förlorar man också de rättigheter som kopplats till det, eftersom endast den som är unionsmedborgare kan hävda rättigheterna. Det torde därför inte heller spela någon roll för förlusten att man faktiskt utnyttjar sina rättigheter, t.ex. fri rörlighet, vid det tillfälle när det nationella medborgarskapet förloras. 15

17 3 UNIONSMEDBORGARENS RÄTT TILL FRI RÖRLIGHETEN ENLIGT ARTIKEL 18 EG 3.1 Migrationen i Europa i siffror Det hävdas inte sällan att de europeiska folken är dåliga på att utnyttja sin fria rörlighet och på att flytta över nationsgränserna i Europa. En jämförelse görs ibland med USA, och den amerikanska befolkningens benägenhet att flytta mellan delstaterna. År 2000 var ca en tredjedel av arbetskraften i en genomsnittlig amerikansk delstat född i en annan delstat. 8 I EU är siffran över personer födda i annat EU-land betydligt lägre. Sverige och Frankrike tillhör de länder som har högst procentandel EU-invandrare (mellan fyra och fem procent), medan de i Finland endast utgör ca en procent av den arbetsföra befolkningen. Skillnaderna mellan USA och EU är dock naturligtvis påtagliga, och värdet av en jämförelse kan ifrågasättas. De språkliga, kulturella och historiska barriärerna är större inom Europa än inom USA, och det finns fortfarande en rad faktorer som gör att en flytt mellan två EU-länder är mer komplicerad än en flytt mellan två amerikanska delstater. Antalet EU-medborgare som arbetar i ett annat EU-land ökar dock. I Sverige var det totala antalet beviljade EES-uppehållstillstånd 9 år 2005 strax över stycken. 10 Hälften av dessa var personer som själva var ekonomiskt aktiva och ca en fjärdedel var studenter. Resterande personer utgjordes av olika grupper av icke ekonomiskt aktiva personer (t.ex. pensionärer), samt av familjemedlemmar. Antalet EES-tillstånd kan jämföras med år 2000, då det totala antalet beviljade tillstånd endast var ca stycken. Konsekvenserna av EU:s östutvidgning år 2004 har varit en viss ökad migration, men kanske inte i den utsträckning som många medlemsländer hade befarat. Endast i två av de gamla medlemsstaterna, Österrike och Irland, utgör de nya medlemsstaternas medborgare mer än en procent av den arbetsföra befolkningen. 11 I t.ex. Frankrike, där många fruktade den polske rörmokaren, har antalet polacker som sökt arbetstillstånd varit litet (fram till september 2005 endast ca personer). 12 I Storbritannien, som i likhet med Sverige gav östeuropéerna fri tillgång till arbetsmarknaden (fast rätten till det sociala systemet begränsades), togs under de första arton må- 8 Åslund, Är EU en gränslös arbetsmarknad? i Gustavsson, Oxelheim & Wahl, En gränslös europeisk arbetsmarknad, 2006 s. 88 ff. 9 Ang. EES-tillstånd, se European Citizens in the Move!,

18 naderna efter utvidgningen ca östeuropéer emot (de flesta från Polen). Detta utgjorde ca 0,4 procent av arbetskraften. I Sverige var antalet beviljade EES-tillstånd år 2005 till medborgare i de nya medlemsländerna ca stycken. Över av dessa avsåg polska medborgare, och ca litauiska medborgare. Antalet EES-tillstånd beviljade för medborgare i de gamla EU-länderna samma år var ungefär lika stort, ca stycken. Här utgjordes de största grupperna av tyska och franska medborgare. Nordiska medborgare behövde inget uppehållstillstånd och är därför inte medräknade i siffrorna ovan. Om man ser EU och USA som två alternativa destinationer, kan man konstatera att innan EU:s utvidgning år 2004 var det totala antalet personer som bodde i ett annat EU-land än sitt födelseland knappt 7 miljoner, medan antalet personer som flyttat från EU-länderna till USA var ca 3,5 miljoner. 13 USA synes vara attraktivt för den välutbildade arbetskraften, medan den lågutbildade hellre verkar stanna i mer närliggande länder. Även vad gäller migration inom EU finns dock stor variation i utbildningsnivån. Migranter till Irland är ofta högutbildade, medan de som migrerar till Spanien, Italien och Finland ofta är lågutbildade. Cirka en tredjedel av de svenskfödda som bor i ett annat EU-land är högutbildade. Detsamma gäller medborgare i Storbritannien, Nederländerna och Danmark. 3.2 Fri rörlighet för alla EU-medborgare Fri rörlighet för personer var ursprungligen ett ekonomiskt definierat begrepp, och omfattade bara dem som migrerade mellan medlemsstaternas territorier för ekonomiska ändamål. Till dessa s.k. ekonomiskt aktiva personer hör främst arbetstagare och deras familjemedlemmar, samt de som utnyttjar etableringsrätten och den fria rörligheten för tjänster. Ekonomiskt icke aktiva personer (d.v.s. de som inte direkt utövar någon ekonomiskt aktivitet, t.ex. personer som endast lever på bidrag, studenter, personer som blivit pensionärer efter att ha arbetat i det egna landet m.fl.) hade däremot ursprungligen inte rätt till fri rörlighet i medlemsstaterna. Efterhand utvecklade dock EG-domstolen genom sin rättspraxis den fria rörligheten till att omfatta också ekonomiskt icke aktiva personer som var involverade i ekonomisk verksamhet. Arbetssökande, 14 mottagare av tjänster 15 m.fl. fick på så sätt rätt att röra sig fritt i gemenskapen. På 1990-talet klargjordes och utvidgades de ekonomiskt icke aktivas rätt till fri rörlighet ytterligare i 13 Åslund, a.a.s. 88 ff. 14 C-292/89 Antonissen, (1991) ECR s. I /82, 26/83 Luisi & Carbone, (1984) ECR s

19 tre s.k. bosättningsdirektiv, och studenter, 16 pensionärer 17 och den s.k. restgruppen 18 (de övriga) fick en rätt att uppehålla sig i andra medlemsländer. Rättigheten var emellertid inte ovillkorlig, utan bara de som hade sjukförsäkring och tillräckliga ekonomiska tillgångar kunde utnyttja rätten. Syftet var att undvika att personen i fråga blev en börda för värdlandets socialhjälpssystem. Nästa steg i utvecklingen av de ekonomiskt icke aktivas fria rörlighet skedde genom Fördraget om Europeiska unionen, då unionsmedborgarskapet infördes. I artikel 18 EG föreskrivs nu en generell rätt till fri rörlighet i EU för alla unionsmedborgare. Bestämmelsen omfattar således både de ekonomiskt aktiva och de ekonomiskt icke aktiva unionsmedborgarna. Man skulle därför kunna hävda att den fria rörlighetens hela räckvidd framkommer i artikel 18; artikeln visar hur långt rättigheterna i EG-fördraget ytterst kan utsträckas och vilka persongrupper som ytterst kan omfattas. Artikeln utgör därmed en grund för de individuella rättigheter som medlemsstaternas medborgare tillerkänns i EG-fördraget. De artiklar som behandlar den fria rörligheten för ekonomiskt aktiva personer (d.v.s. artikel EG) gäller dock alltjämt, och att stödja sin rätt till fri rörlighet på någon av dessa artiklar är fortfarande mer förmånligt. Artikel 18 blir därmed främst av betydelse för dem som inte kan åberopa dessa artiklar, d.v.s. de som inte utövar någon form av ekonomisk aktivitet. Artikel 18 kan därför sägas vara ett slags lex generalis, som kompletterar och tillämpas i fall som inte täcks av andra bestämmelser, lex specialis. Att artikel 18 är mindre förmånlig beror främst på att artikeln inte ger tillgång till samma förmåner, och att den dessutom tillåter viktiga begränsningar och inskränkningar i rätten till fri rörlighet (se avsnitt 5). 3.3 Artikel 18 EG och utvecklingen i EG-domstolens praxis Unionsmedborgarskapet var inledningsvis ganska kritiserat. Många författare hävdade t.ex. till en början att det bara var ett symboliskt begrepp utan någon självständig praktisk betydelse, och att både dess innehåll och konstruktion var svaga. 19 Även EG-domstolen förhöll sig först tvekande till att utnyttja unionsmedborgarskapet i sina avgöranden. Under de första åren togs det ibland inte ens upp till diskussion, utan domstolen valde att istället 16 Direktiv 93/96 EEG. 17 Direktiv 90/365 EEG. 18 Direktiv 90/364 EEG. 19 Se t.ex. Shaw, The Many Pasts and Futures of Citizenship in the European Union, (1997) 22 EL Rev s. 554 ff. 18

20 använda andra regler i EG-fördraget när den tog ställning till individens rättigheter. 20 Sedan dess har emellertid en tydlig förändring skett med början i rättsfallen Sala, 21 Grzelczyk 22 och Baumbast 23 (se nedan och 3.3.2). Tack vare EG-domstolen har därför det från början lite tvetydiga unionsmedborgarskapet gradvis utvecklats till ett konkret och dynamiskt rättsligt begrepp med ett verkligt innehåll för individen. Unionsmedborgarskapet understryker tydligt att EU inte längre endast är ett ekonomiskt projekt, utan ett projekt med viktiga sociala och politiska dimensioner grundat på en solidaritet mellan de europeiska folken. Upprepade gånger har EG-domstolen uttalat att ställningen som unionsmedborgare är avsedd att vara den grundläggande ställningen för medlemsstaternas medborgare så att de medborgare som befinner sig i samma ställning skall kunna få samma behandling i rättsligt hänseende, oberoende av deras nationalitet och med förbehåll för de uttryckliga undantag som föreskrivs i det avseendet. 24 Domstolen har således effektivt förkastat argumenten att unionsmedborgarskapet endast skulle ha ett symboliskt värde och vara utan något självständigt innehåll. Istället har domstolen i viktiga hänseenden utvecklat unionsmedborgarens fria rörlighet. En dynamisk kombination har visat sig vara unionsmedborgarskapet och likabehandlingsprincipen Unionsmedborgarskapet och rätten till likabehandling En synnerligen viktig utgångspunkt för att den fria rörligheten skall fungera tillfredsställande är rätten till likabehandling. Icke-diskriminering är en av grundpelarna i den gemensamma marknaden, och tanken är att marknadens aktörer skall kunna röra sig fritt utan nationalitetshinder. Den s.k. likabehandlingsprincipen (non-diskrimineringsprincipen) i artikel 12 EG stadgar därför att all diskriminering p.g.a. nationalitet skall vara förbjuden. Förbudet avser såväl direkt som indirekt diskriminering, d.v.s både diskriminering som direkt grundar sig på nationalitet och diskriminering som skenbart grundar sig på andra kriterier (t.ex. språkkrav) men som får samma effekt i praktiken. 25 Diskrimineringsförbudet i artikel 12 har utvidgats 20 Exempel finns i C-348/96 Calfa, REG 1999, s. I-11 och C-378/97 Wijsenbeek, REG 1999, s. I C-85/96 Sala, REG 1998, s. I C-184/99 Grzelczyk, REG 2001, s. I C-413/99 Baumbast, REG 2002, s. I C-184/99 Grzelczyk, REG 2001, s. I-6193, punkt 31. Se också C-413/99 Baumbast, REG 2002, s. I-7091, punkt 82; C-148/02 Garcia Avello, REG 2003, s. I-11613, punkt 22; C-200/02 Chen, REG 2004, s. I-9925, punkt 25; C-209/03 Bidar, REG 2005, s. I-2119, punkt Se t.ex. C-213/89 Factortame, (1990) ECR s. I

DOM 2010-03-22 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-03-22 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 2010-03-22 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5645-08 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen,

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1831/2008, ingiven av Mustafa Irkan, brittisk medborgare, om indirekt diskriminering

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:15

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:15 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:15 Målnummer: UM8875-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-06-04 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Kravet på sjukförsäkring i 3 a kap. 3 4 utlänningslagen

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9 Målnummer: UM4563-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-19 Rubrik: Lagrum: Ett utländskt barn kan inte beviljas uppehållstillstånd på grund av

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare

Läs mer

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

InfoCuria Domstolens rättspraxis

InfoCuria Domstolens rättspraxis Sida 1 av 7 InfoCuria Domstolens rättspraxis svenska (sv) Hem > Sökformulär > Sökresultat > Dokument Skriv ut Dokumentets språk : svenska DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 16 januari 2014 (*) ˮBegäran

Läs mer

Rättslig styrning 2012-05-21 RCI 13/2012

Rättslig styrning 2012-05-21 RCI 13/2012 1 (6) Rättslig styrning 2012-05-21 RCI 13/2012 Rättsligt ställningstagande angående avvisning av EES-medborgare 1. Sammanfattning Sammanfattningsvis konstateras att alla EES-medborgare och deras medföljande

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 april 2014 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

EU GUIDE. Frågor och svar om EU-medborgares juridiska rättigheter

EU GUIDE. Frågor och svar om EU-medborgares juridiska rättigheter EU GUIDE Frågor och svar om EU-medborgares juridiska rättigheter FEANTSA är en europeisk sammanslutning av nationella organisationer som arbetar med människor som lever i hemlöshet. FEANTSA bildades 1989

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 1999 Utskottet för framställningar 2004 13 september 2004 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 163/99, ingiven av Michel Robert, fransk medborgare, om den ojämlikhet som råder i

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0480/2005, ingiven av Eric Støttrup Thomsen, dansk medborgare, för föreningen Romano,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juni 2014 B 1310-14 KLAGANDE MW Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som

Läs mer

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123)

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) YTTRANDE Dnr 27/2009 Stockholm den 18 mars 2009 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr A2008/3541/ARM Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) Svenska institutet för europapolitiska

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 Regeringskansliets diarienummer A2015/1903/A Remisssvar (förslag); Genomförande av EU:s direktiv om fri rörlighet för arbetstagare (Ds

Läs mer

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta EU och arbetsrätten Per-Ola Ohlsson Vad är EU? Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Sociala motiv Vad är EU? Ett mellanstatligt samarbete med

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för framställningar 29.5.2015 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0830/2006, ingiven av Tobias King, brittisk medborgare, om Storbritanniens tillämpning

Läs mer

BESLUT 2008-01-15 5003-07-40

BESLUT 2008-01-15 5003-07-40 Datum BESLUT Dnr 2008-01-15 5003-07-40 SKADESTÅNDSANSPRÅK MOT STATEN Justitiekanslerns beslut Arctic Air Aktiebolag, 556284-3887, tillerkänns ersättning av staten med 587 312 kr jämte ränta på beloppet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0007/2005, ingiven av Frank Semmig (tysk medborgare) om de komplicerade förfarandena

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 27.6.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0238/2012, ingiven av Sven D. Adler, tysk medborgare, om införande av yrket landskapsarkitekt

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialförvaltningens handlingsplan för stöd och hjälp 2014-12-16 Innehåll 1. Inledning 2. Lagstiftning 2.1 Den fria rörligheten 2.2 Fri rörlighet för tredjelandsmedborgare

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-04-10 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5753-12 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 12 juni 2012

Läs mer

Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ

Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ * I alla fall då hänvisning sker till kommissionens förslag, avses Ordförandeskapets skuggförslag. 1 Alternativ 1: Att ULP byts ut mot

Läs mer

KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN

KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN Hembygdsrätten, jordförvärvsrätt/-tillstånd och näringsrätten Ålands kommunförbund/2008-10-16 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 27.10.2010 2010/0067(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.9.2014 COM(2014) 604 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om hjälp till de nationella myndigheterna med att bekämpa missbruk av rätten

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Europaparlamentet 2014 2019 Utskottet för framställningar 27.1.2016 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1759/2013, ingiven av Thierry Paquet, belgisk medborgare, om de frivilliga brandkårernas

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU 4.4.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 88/45 DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso-

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 november 2016 Ö 5052-16 KLAGANDE PR Ombud och offentlig försvarare: Advokat MF MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 20.1.2012 2011/2182(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188 Förslag till betänkande Adina-Ioana Vălean (PE473.706v02-00) Rapporten om EU-medborgarskapet 2010:

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3266-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens

Läs mer

15605/2/12 REV 2 ADD 1 /chs 1 DG D 1B

15605/2/12 REV 2 ADD 1 /chs 1 DG D 1B EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 31 maj 2013 (3.6) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0243 (COD) 15605/2/12 REV 2 ADD 1 ASILE 129 CODEC 2520 OC 601 UTKAST TILL RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE

CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE Den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor ökar ständigt. Detta leder oundvikligen till att de gränsöverskridande förbindelserna utvecklas, vilket i sin tur

Läs mer

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om RP 43/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av avtalet mellan de nordiska länderna om ändring av avtalet om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda

Läs mer

Rättsavdelningen SR 16/2015

Rättsavdelningen SR 16/2015 BFD12 080926 1 (7) Rättsavdelningen 2015-04-24 SR 16/2015 Rättslig kommentar angående när permanent uppehållstillstånd kan ges då sökanden vid anknytning till skyddsbehövande fått ett förlängt uppehållstillstånd

Läs mer

Försäkringskassan sida 1 av 6

Försäkringskassan sida 1 av 6 1 Försäkringskassan sida 1 av 6 Generaldirektör Adriana Lender adriana.lender@forsakringskassan.se Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning diarieföras av registrator, dnr. emotses med vändande e-

Läs mer

Människan i EU. fri rörlighet. - om förvaltning, medborgarskap och. vt 2012 1

Människan i EU. fri rörlighet. - om förvaltning, medborgarskap och. vt 2012 1 Människan i EU - om förvaltning, medborgarskap och fri rörlighet Anna-Sara.Lind@jur.uu.se/T6 vt 2012 1 Dagens föreläsning 1. Inledning 2. Fri rörlighet ett perspektiv över tid 3. EU:s stadga om de grundläggande

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 4 juni 2009 (*)

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 4 juni 2009 (*) DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 4 juni 2009 (*) Unionsmedborgarskap Fri rörlighet för personer Artiklarna 12 EG och 39 EG Direktiv 2004/38/EG Artikel 24.2 Bedömning av giltigheten Medborgare i

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT

RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT FRI RÖRLIGHET FÖR ARBETSTAGARE Den fria rörligheten för arbetstagare är en av EU-medborgarnas fyra friheter. Den omfattar arbetstagarnas rätt till rörlighet och uppehälle, familjemedlemmars rätt till inresa

Läs mer

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Ds 2013:32 Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31. Ersättning för kostnader för vård i annat EES-land. samarbetsområdet (EES) med stöd av EG-fördraget

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31. Ersättning för kostnader för vård i annat EES-land. samarbetsområdet (EES) med stöd av EG-fördraget 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Ersättning för kostnader för vård

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-34

ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-34 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 12.4.2010 2008/0192(COD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-34 Förslag till andrabehandlingsrekommendation Astrid

Läs mer

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. HFD 2015 ref 60 Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 1999 Utskottet för framställningar 2004 16 mars 2004 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 1152/95, ingiven av W.B.C. Vriens, om diskriminering som rör hennes yrke som låg- och mellanstadielärare

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-01-19 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Enligt en lagrådsremiss den 8 december

Läs mer

Ett medborgarskap som grundas på samhörighet. Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ett medborgarskap som grundas på samhörighet. Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ett medborgarskap som grundas på samhörighet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 6 februari 2014 Erik Ullenhag Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt

Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt Rådspromemoria 2010-02-15 Justitiedepartementet Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 25-26 februari 2010 i Bryssel Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv

Läs mer

Öka rättssäkerhet vid hantering av ansökningar från EU-medborgare

Öka rättssäkerhet vid hantering av ansökningar från EU-medborgare Öka rättssäkerhet vid hantering av ansökningar från EU-medborgare Hur påverkas våra utredningsmöjligheter av förändringarna i utlänningslagen, 1 maj 2014? Vi får ofta själva bestämma om sökande EES-medborgare

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av överenskommelsen om ändring av den nordiska äktenskapskonvention samt med lag om ikraftträdande av de bestämmelser i nämnda överenskommelse som

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Remissyttrande över. erkännande och verkställighet i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap

Remissyttrande över. erkännande och verkställighet i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden

Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden SAMMANFATTNING

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 082, 22/03/2001 s. 0016-0020

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 082, 22/03/2001 s. 0016-0020 Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller

Läs mer

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt

Läs mer

Småviltjakt i Norrbotten

Småviltjakt i Norrbotten ON YTTRANDE SOLVIT Dnr 313-995-2006 För kännedom GD, Statens Jordbruksverk G Grén, UD-EIM B Örnstedt, Jo E Gustavsson, Länsstyrelsen i Norrbottens län Jan Olov Westerberg, Länsstyrelsen i Norrbottens län

Läs mer

RP 161/2013 rd. som har arbetat i Finland under sin

RP 161/2013 rd. som har arbetat i Finland under sin Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om utkomstskydd

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir. Kommittédirektiv Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Dir. 2009:85 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009 Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2001:82 1 Departement/ myndighet: Integrations-

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (9) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE Sekretess Sekretess Ombud: Jur. kand. Ignacio Vita Sju Advokater Box 22016 104 22 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2015 COM(2015) 292 final 2015/0131 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Riksdagens finansutskott

Läs mer

Sammanfattning av utredningens försias

Sammanfattning av utredningens försias Bilaga Sammanfattning av utredningens försias Inledning Utredningen föreslår att ett försörjningskrav införs som villkor för anhöriginvandring. Kravet innebär att anknytningspersonen, dvs. den person som

Läs mer

Företag och omsättning enligt kommissionens direktiv 80/723/EEG

Företag och omsättning enligt kommissionens direktiv 80/723/EEG Företag och omsättning enligt kommissionens direktiv 80/723/EEG Nils Wahl 1. Uppdraget Jag har av Konkurrensverket givits i uppdrag att ge min tolkning av begreppen företag och omsättning i artikel 4.2

Läs mer

EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Jane Reichel 20 januari 2012

EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Jane Reichel 20 januari 2012 EU:s grundläggande regler för fri rörlighet Jane Reichel 20 januari 2012 Dagens föreläsning: Allmänt om EU:s inre marknaden Fri rörlighet av varor Den fria rörligheten och den svenska förvaltningen Del

Läs mer

Avgöranden från EG-domstolen andra halvåret 2002

Avgöranden från EG-domstolen andra halvåret 2002 Avgöranden från EG-domstolen andra halvåret 2002 Av rättschefen OLLE ABRAHAMSSON Här redovisas i sammanfattning ett urval av EG-domstolen och förstainstansrättens domar och beslut under andra halvåret

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0930/2005, ingiven av Marc Stahl (tysk medborgare), om erkännande i Tyskland av examina

Läs mer