Unionsmedborgarskapet och dess inverkan på den fria rörligheten för personer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Unionsmedborgarskapet och dess inverkan på den fria rörligheten för personer"

Transkript

1 2006:7 Hedvig Lokrantz Bernitz Unionsmedborgarskapet och dess inverkan på den fria rörligheten för personer

2 Hedvig Lokrantz Bernitz Unionsmedborgarskapet och dess inverkan på den fria rörligheten för personer Sieps 2006:7

3 Rapport nr 7 Oktober 2006 Utges av Svenska institutet för europapolitiska studier Rapporten finns tillgänglig på Författaren står själv för analys och slutsatser Omslag: Svensk Information AB Tryck: EO-print AB Stockholm i oktober 2006 ISSN ISBN

4 FÖRORD Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, har till uppgift att bedriva och främja forskning, utvärdering, analys och studier i europapolitiska frågor med inriktning främst på områdena statsvetenskap, juridik, ekonomi och handel. Sieps har inlett ett forskningsprojekt som rör EUmedlemskapets inverkan på centrala områden som omfattas av den inre marknaden. På respektive område redovisas den senaste tidens utveckling samt problemställningar och utvecklingstendenser. I denna rapport behandlas unionsmedborgarskapet i ett svenskt perspektiv. Unionsmedborgarnas fria rörlighet har blivit en reell och individuell rättighet som ger medlemsstaternas medborgare rätt att röra sig fritt inom EU. I rapporten visas dock att det fortfarande finns motstånd mot denna utveckling, särskilt när det gäller unionsmedborgarnas möjlighet att få socialt bistånd i värdlandet, eftersom många medlemsstater fruktar att deras respektive biståndssystem kan komma att missbrukas. Dessa frågor har blivit aktuella i samband med införandet av det nya direktivet om unionsmedborgarnas fria rörlighet i svensk rätt. Sieps ser som en av sina främsta uppgifter att fungera som en länk mellan den akademiska världen och beslutsfattare. Förhoppningsvis kommer denna rapport att bidra till detta samt rent allmänt leda till ökat intresse för frågor relaterade till den europeiska integrationen och Sveriges medlemskap i EU. Jörgen Hettne Tf. kanslichef Sieps 3

5 OM FÖRFATTAREN Hedvig Lokrantz Bernitz är juris doktor i europarätt och verksam vid Stockholms och Örebro universitet. I sin doktorsavhandling behandlade hon det svenska och europeiska medborgarskapet. 4

6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN UPPDRAGET Bakgrund, avgränsningar och metod Disposition UNIONSMEDBORGARSKAPET ETT MEDBORGARSKAP I EU Inledning 2.2 Unionsmedborgarskapets syfte och utveckling Förvärv och förlust av unionsmedborgarskap Förvärv av unionsmedborgarskap Förlust av unionsmedborgarskap UNIONSMEDBORGARENS RÄTT TILL FRI RÖRLIGHETEN ENLIGT ARTIKEL 18 EG Migrationen i Europa i siffror Fri rörlighet för alla EU-medborgare Artikel 18 EG och utvecklingen i EG-domstolens praxis Unionsmedborgarskapet och rätten till likabehandling Direkt effekt Ytterligare utvidgade rättigheter och gränsdragningar Rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) RÄTTEN ATT RESA IN, RESA UT OCH UPPEHÅLLA SIG I ANDRA MEDLEMSSTATER Utlänningars legala status i allmänhet Utreserätt Inreserätt Rätt till vistelse i högst tre månader Uppehållsrätt för längre tid än tre månader Arbetssökande Bibehållen uppehållsrätt för familjemedlemmar Permanent uppehållsrätt

7 5 BEGRÄNSNINGAR I UNIONSMEDBORGARENS FRIA RÖRLIGHET Allmän ordning, allmän säkerhet och allmän hälsa Sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar Sjukförsäkring Tillräckliga tillgångar Socialt bistånd RÄTTSÄKERHETSGARANTIER SLUTSATSER...59 ENGLISH SUMMARY...61 REFERENSER

8 SAMMANFATTNING Ett viktigt syfte med unionsmedborgarskapet är att skapa en europeisk identitet, där alla medlemsstaternas medborgare känner sig delaktiga i det europeiska samarbetet. Kärnan i unionsmedborgarskapet är den generella rätt till fri rörlighet som varje unionsmedborgare tillerkänns i artikel 18 EG. Denna bestämmelse har på ett genomgripande sätt förändrat den fria rörligheten, framför allt för personer som inte själva utövar någon ekonomisk aktivitet. Rätten till fri rörlighet gäller dock inte obegränsat, utan inskränkningar med hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa får förekomma. Inskränkningar i sekundärrätten är också möjliga. Här återfinns bl.a. ett krav på att ekonomiskt icke aktiva unionsmedborgare skall ha sjukförsäkring och tillräcklig försörjning med sig. Dessa krav kan i praktiken innebära stora begränsningar i den faktiska möjligheten att utnyttja den fria rörligheten. I det nya rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) preciseras unionsmedborgarens fria rörlighet närmare. Rörlighetsdirektivet är i huvudsak en upprepning av vad som tidigare gällt, men de olika direktiv och förordningar som tidigare funnits på området har nu förts ihop till en enda rättsakt. Rörlighetsdirektivet speglar också den rättsutveckling som skett i EG-domstolens praxis. Unionsmedborgarskapet är inget statiskt begrepp utan rättsutvecklingen, framför allt i EG-domstolens praxis, har varit mycket dynamisk. Domstolen har flera gånger använt unionsmedborgarskapet för att vidareutveckla och skapa nya rättigheter för individen. Unionsmedborgarens fria rörlighet har av domstolen utvecklats till en individuell rättighet som den enskilde unionsmedborgaren kan genomdriva i praktiken. Detta har bl.a. skett genom att domstolen tillerkänt artikel 18 EG direkt effekt. EG-domstolen har i flera viktiga mål kombinerat rätten till fri rörlighet enligt artikel 18 EG med likabehandlingsprincipen i artikel 12 EG, en kombination som visat sig vara mycket stark. Domstolen har därvid slagit fast att ekonomiskt icke aktiva unionsmedborgare kan åberopa likabehandling i alla situationer som faller inom det materiella tillämpningsområdet för EG-rätten. Genom det nya rörlighetsdirektivet har begreppet uppehållsrätt införts i EG-rätten och i svensk rätt. Varje unionsmedborgare (och dennes medföljande familjemedlemmar) har uppehållsrätt i andra medlemsstater förutsatt att de uppfyller vissa villkor. Villkoren innebär i princip att personen i fråga skall vara självförsörjande, för att inte bli en börda för värdlandets socialhjälpssystem. Vissa möjligheter att få socialt bistånd i andra medlemsländer finns dock, särskilt om det är fråga om tillfälliga svårigheter. Enligt EG-domstolen kan medlemsländerna nämligen inte ha villkor som 7

9 diskriminerar andra medlemsländers medborgare. För att en ekonomiskt icke aktiv person skall kunna åberopa likabehandling vad gäller sociala förmåner synes dock EG-domstolen ha uppställt ett krav på att de skall vara lagligen bosatta i värdlandet. Medlemsländerna får också kräva en viss grad av integration i samhället innan de betalar ut bidrag till utländska unionsmedborgare. Hur långt EG-domstolen kommer att utsträcka unionsmedborgarens rättigheter är ännu oklart. Att utvecklingen hittills har varit både snabb och dynamisk, och givit individen väsentligt utökade rättigheter råder det dock ingen tvekan om. 8

10 1 UPPDRAGET 1.1 Bakgrund, avgränsningar och metod Rapporten behandlar den mycket dynamiska rättsutveckling som unionsmedborgarskapet har gett upphov till vad gäller den fria rörligheten för personer. Syftet med framställningen är att ge en översikt över denna utveckling och det aktuella rättsläget. För helhetens skull ges också en kort beskrivning av unionsmedborgarskapets syfte, bakgrund och uppbyggnad. Unionsmedborgarskapet ger enligt artikel 18 EG en generell rätt till fri rörlighet inom EU som gäller för alla medlemsstaters medborgare. Eftersom EG-fördragets mer specifika regler om fri rörlighet för arbetstagare och egenföretagare emellertid ger mer förmånliga rättigheter, är artikel 18 av störst betydelse för dem som inte utövar någon ekonomisk aktivitet. Denna rapport behandlar därför främst rättsutvecklingen vad gäller dessa s.k. ekonomiskt icke aktiva personers rätt att röra sig fritt. Rättsutvecklingen på området har främst skett i EG-domstolens praxis. Stor tyngd i rapporten läggs därför på rättspraxis, och framför allt de grundläggande rättsfallen som på ett avgörande sätt har förändrat rättsläget. Ett nytt betydelsefullt direktiv, det s.k. rörlighetsdirektivet 2004/38/ EG, har också nyligen trätt i kraft. Detta direktiv har ersatt ett flertal äldre sekundärrättsliga regleringar, och kodifierar även i mångt och mycket EGdomstolens praxis. Rörlighetsdirektivet och dess genomförande i Sverige får därför också stort utrymme i rapporten. 1.2 Disposition Rapporten har följande disposition: I avsnitt 3 behandlas unionsmedborgarskapets bakgrund och syfte. Framställningen övergår i avsnitt 4 till att behandla den fria rörligheten i artikel 18 EG och den rättsutveckling som skett i praxis kring denna artikel. Avsnittet tar också upp några huvuddrag i det nya rörlighetsdirektivet. I avsnitt 4 tas inreserätten, utreserätten och framför allt rätten att vistas i andra medlemsstater upp mer ingående. Avsnitt 5 behandlar möjligheterna till inskränkningar i den fria rörligheten. Avsnitt 6 berör kortfattat olika rättssäkerhetsgarantier, och avsnitt 7 innehåller avslutande synpunkter. 9

11 2 UNIONSMEDBORGARSKAPET ETT MEDBORGARSKAP I EU 2.1 Inledning Unionsmedborgarskapet är ett särskilt övernationellt medborgarskap i EU som tillkommer alla personer som är medborgare i ett EU-land utöver det nationella medborgarskapet i hemlandet. Unionsmedborgarskapet är dock inte ett verkligt medborgarskap i traditionell mening. Därtill skiljer det sig alltför mycket från vad som vanligen anses definiera ett medborgarskap; ett traditionellt medborgarskap och ett folk ingår i definitionen på en stat och innebär ett ömsesidigt ansvar och lojalitet mellan staten och medborgaren. EU däremot har ingen egen nationalitet, inget eget folk och det särskilda rättsförhållandet mellan individen och EU är mycket svagare än förhållandet mellan individen och dennes land. Inte heller har EU något ansvar för individen utan detta ligger fortfarande kvar på medlemsstatsnivå. Unionsmedborgarskapet bör därför inte analyseras utifrån traditionella medborgarskapsrättsliga utgångspunkter. Istället bör det ses som en egen typ av medborgarskap, en sui generis-skapelse, där folken i EU:s medlemsstater tillerkänns ett gemensamt paraply-medborgarskap, som ger dem tillgång till vissa särskilda rättigheter på EU-nivå. 2.2 Unionsmedborgarskapets syfte och utveckling Unionsmedborgarskapet infördes i EU genom Fördraget om Europeiska unionen, undertecknat i Maastricht år Tanken att närma de europeiska folken var dock inte ny, utan har länge varit en av hörnstenarna i det europeiska samarbetet. Införandet av ett medborgarskap på europeisk nivå har diskuterats sedan 1970-talet. Vid förhandlingarna om den Europeiska unionen kom frågan om ett unionsmedborgarskap åter i fokus på initiativ av den spanska regeringen. Vid förhandlingarna var unionsmedborgarskapet inte någon särskilt kontroversiell fråga. Sedan danskarna i en folkomröstning röstat nej till upprättandet av unionen skedde dock ett flertal förtydliganden av unionsmedborgarskapet. Bl.a. poängterade medlemsstaterna att frågan om någon är medborgare i en viss medlemsstat skall avgöras uteslutande av lagstiftningen i den staten. Unionsmedborgarskapet kan sägas ha en europaideologisk bakgrund, men har också viktiga integrationspolitiska aspekter. Det har två huvudsakliga syften och målsättningar. Dess första huvudsyfte är att skydda den enskilde individen och hans intressen samt förstärka dennes rättigheter, både i förhållande till EU i sig och i förhållande till medlemsländerna. Detta har gjort individen mer till ett rättssubjekt i EU. 10

12 Unionsmedborgarskapets andra huvudsyfte är att ge unionen en mer öppen och statslik karaktär. För EU i sig innebär unionsmedborgarskapet bl.a. ökad legitimitet från medborgarna och ett större engagemang från medborgarna i europafrågorna. För unionsmedborgaren innebär det främst en ökad möjlighet till aktivt deltagande i EU:s verksamhet. Avsikten är att ge EU en ny politisk och social dimension, och att föra den enskilde individen och unionen närmare varandra. Därmed vill man skapa en äkta europeisk identitet där medborgarna har en känsla av att tillhöra EU. Unionsmedborgarskapet avser också att stärka unionens demokratiska legitimitet. Bland de rättigheter som förstärker individens ställning märks framför allt unionsmedborgarens rätt att röra sig och uppehålla sig fritt i de andra medlemsländerna (artikel 18 EG), rätten att delta i kommunala val och i val till Europaparlamentet i det medlemsland där unionsmedborgaren bor (artikel 19 EG), och rätten till skydd av andra medlemsländers diplomatiska och konsulära myndigheter i tredje land (artikel 20 EG). En likabehandlingsprincip gäller för rätten att delta i val och för det diplomatiska skyddet. Också den fria rörligheten bygger på likabehandling (se nedan 3.3.1). Unionsmedborgarskapets politiska och demokratiska karaktär framkommer främst genom unionsmedborgarens rätt att delta i direkta val till Europaparlamentet, och en insyn i EU:s beslutsprocesser genom framställningsrätt i Europaparlamentet (artikel 21 EG) och klagorätt hos den europeiske ombudsmannen (artikel 21 EG). Till skillnad från flera andra grundläggande begrepp som används i EGfördraget har EG-domstolen inte givit begreppet unionsmedborgarskap någon speciell EG-rättslig innebörd. Anledningen till att vissa begrepp givits en särskild EG-rättslig betydelse är att skillnader mellan medlemsstaternas definitioner av begreppen inte skall få genomslag i EG-rätten. Dessa begrepp får då, för EU-ändamål, inte tolkas i enlighet med nationell rätt i medlemsstaterna. Hit hör t.ex. begreppet arbetstagare. 1 När det gäller unionsmedborgarskapet, som utgör själva grunden för den enskildes rättigheter i unionen, finns dock inte någon sådan gemensam EG-rättslig definition, och det synes heller inte troligt att någon sådan kommer att fastställas inom en överskådlig framtid. Begreppet har alltför starka band till frågor som rör suveränitet och identitet i medlemsstaterna. 1 Se t.ex. 66/85 Lawrie-Blum, (1986) ECR s. 2121; 53/81 Levin (1982) ECR s

13 2.3 Förvärv och förlust av unionsmedborgarskap Förvärv av unionsmedborgarskap En grundläggande princip inom EU är att varje medlemsstat, i enlighet med internationell rätt, har exklusiv kompetens att definiera vilka personer som är medborgare i staten. Någon gemensam medborgarskapslagstiftning finns därför inte inom EU. Några EG-rättsliga regler om hur den enskilde blir medborgare i ett annat medlemsland än sitt ursprungsland finns inte heller, och inte några regler om att ett sådant förvärv skall underlättas. Någon motsvarighet till de nordiska reglerna om underlättat förvärv för nordiska medborgare finns alltså inte inom EU. Principen att medlemsstaterna själva bestämmer sitt eget nationella medborgarskap har bekräftats av EG-domstolen i Michelettifallet. 2 I detta mål hade Spanien vägrat en person rätt att etablera sig i landet som tandläkare, eftersom denne utöver sitt italienska medborgarskap också var argentinsk medborgare. Enligt spansk nationell lagstiftning skulle han anses vara enbart argentinsk medborgare, eftersom han hade haft sitt hemvist i Argentina. Spanien bortsåg alltså helt från att personen också var italiensk medborgare. EG-domstolen ansåg detta vara oförenligt med EG-rätten och konstaterade att definitionen av vem som är medborgare i ett visst land, samt villkoren för att få eller förlora ett medborgarskap, ligger inom varje medborgarskapsstats egen kompetens. 3 Andra medlemsstater får inte ifrågasätta medborgarskapet eller uppställa ytterligare villkor för att erkänna ett medborgarskap i en annan medlemsstat. Definitionen av vem som är unionsmedborgare återfinns i artikel 17 EG. Enligt denna artikel är varje person som är medborgare i en medlemsstat också unionsmedborgare. 4 Eftersom varje medlemsstat har en ensidig kompetens att bestämma vem som är nationell medborgare i landet, och eftersom endast den som är medborgare i ett medlemsland kan vara unionsmedborgare, ligger det inom medlemsstaternas exklusiva kompetens att bestämma vem som är unionsmedborgare. Unionsmedborgarskapet är alltså helt knutet till det nationella medborgarskapet, och nationellt medborgarskap är den enda omständighet som kan ge unionsmedborgarskap. Det är i princip inte möjligt att vare sig få eller förlora ett unionsmedborgarskap 2 C-369/90 Micheletti, (1992) ECR s I Punkt Varje person syftar endast på fysiska personer. Juridiska personer omfattas ej. Uttrycket medborgare i en medlemsstat används också i EG-fördraget, och artikel 17 EG bör ses som en precisering som ytterligare klargör detta begrepps innebörd. Avsikten är inte att ge uttrycket någon ny EG-rättslig betydelse. 12

14 oberoende av det nationella medborgarskapet. 5 Varje person som är medborgare i en medlemsstat har rätt att bli behandlad som en unionsmedborgare enbart genom att visa sitt pass eller sitt identitetskort. I enlighet med huvudregeln i artikel 17 är alla som enligt den svenska medborgarskapslagstiftningen är svenska medborgare också unionsmedborgare. I två medlemsländer, Tyskland och Storbritannien, finns dock särskilda bestämmelser om vem som skall anses vara unionsmedborgare, som skiljer sig från den nationella medborgarskapsdefinitionen. Anledningen är de ganska komplicerade medborgarskapsreglerna i dessa länder. I Tyskland utvidgas persongruppen, så att inte bara medborgare i Tyskland, utan alla som härstammar från det gamla tyska kejsardömet skall anses vara unionsmedborgare. I Storbritannien inskränks istället gruppen, och unionsmedborgare är i princip endast de som har s.k. right to abode i Storbritannien. Därmed har Storbritannien uteslutit flertalet personer som härstammar från brittiska kolonier. Trots att själva ordet unionsmedborgarskap antyder motsatsen, har EU alltså ingen möjlighet att definiera vem som är medborgare i unionen. Konflikter mellan EU och medlemsstaterna blir naturligtvis oundvikliga. Medlemsstaternas exklusiva kompetens leder också till skillnader i vem som är att betrakta som unionsmedborgare i olika medlemsländer. Politiska och rättsliga traditioner gör att medborgarskapslagstiftningarna varierar kraftigt mellan de olika medlemsländerna, både vad gäller reglerna om hur man blir medborgare respektive förlorar sitt medborgarskap och reglerna om medborgarskapets rättsliga konsekvenser. Medlemsstaterna kan, genom att ha restriktiva medborgarskapsbestämmelser, definiera den persongrupp som faller in under EG-rätten ganska snävt. På samma sätt kan de, genom att ha generösa medborgarskapsregler, definiera persongruppen vitt. I EG-rätten bestäms däremot vilka kategorier av medlemsstaternas medborgare som har rätt att utnyttja EU:s regelverk (t ex arbetstagare, tjänsteutövare etc). Dessa tilldelas vissa rättigheter (politiska, sociala och ekonomiska, t.ex. fri rörlighet). Medan individens rättigheter i unionen bestäms inom ramen för EU, bestämmer alltså varje medlemsstat ensidigt vem som har rätt att utnyttja dem. 5 Angående medborgarskap som strider mot internationell rätt, se Lokrantz Bernitz, Medborgarskapet i Sverige och Europa Räckvidd och rättigheter, 2004, s. 241 ff; Hall, Nationality, Migration Rights and Citizenship of the Union, Martinus Nijhoff Publishers, Dordrecht, 1995, s. 67 och

15 I Förklaring nr 2 angående medborgarskap i en medlemsstat, som bifogats slutakten till Fördraget om Europeiska unionen, har EU:s medlemsländer understrukit sin exklusiva kompetens: Konferensen förklarar att, när det i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen hänvisas till medborgare i medlemsstaterna, skall frågan om en persons medborgarskap i en viss medlemsstat avgöras uteslutande under hänvisning till den berörda medlemsstatens egen lagstiftning. Att det i förklaringen fastslås att en persons medborgarskap avgörs uteslutande med hänvisning till nationell rätt, innebär att medlemsstaterna förbundit sig att alltid acceptera varandras lagstiftning i EG-rättsliga sammanhang. De kan då inte uppställa tilläggskrav eller ifrågasätta en persons medborgarskap i en annan medlemsstat, utan måste erkänna varandras medborgarskapslagstiftning såsom den ser ut (principen om mutual recognition). Även unionen måste acceptera medlemsstaternas medborgarskapsregler på samma villkor. Om en person anses vara medborgare och därmed unionsmedborgare i ett EU-land skall de andra medlemsländerna och unionen alltså alltid betrakta honom eller henne som unionsmedborgare. Att medlemsstaterna måste acceptera att en annan medlemsstat givit en person medborgarskap får också stöd i det ovannämnda Michelettifallet. 6 EG-domstolen konstaterade här att en medlemsstat inte har rätt att vägra en annan medlemsstats medborgare EG-rättsliga rättigheter bara därför att personen, enligt lagstiftningen i värdlandet, skall anses vara medborgare i tredje land. En medlemsstat har således inte rätt att ensidigt införa villkor som försämrar de grundläggande EG-rättsliga rättigheterna för en medborgare i en annan medlemsstat. Något annat skulle enligt EG-domstolen leda till att den fria rörligheten växlade från land till land. 7 Principen gäller dock bara i EG-rättsliga sammanhang och kan inte genomdrivas av på det nationella planet Förlust av unionsmedborgarskap Varken frivillig eller ofrivillig förlust av nationellt medborgarskap torde kunna stå i strid med EG-rätten, eftersom bestämmandet av det nationella medborgarskapet inte faller inom EU:s kompetensområde. En förutsättning torde dock vara att förlusten är tillåten i internationell rätt. Förlorar man sitt nationella medborgarskap utan att bli medborgare i något annat EUland, förlorar man även sitt unionsmedborgarskap. Det finns inget annat sätt att förlora unionsmedborgarskapet. Man kan alltså aldrig bli fråntagen sitt unionsmedborgarskap men fortsätta att vara medborgare i sitt med- 6 C-369/90 Micheletti, (1992) ECR s I Punkt 12 och

16 lemsland. När man förlorar unionsmedborgarskapet förlorar man också de rättigheter som kopplats till det, eftersom endast den som är unionsmedborgare kan hävda rättigheterna. Det torde därför inte heller spela någon roll för förlusten att man faktiskt utnyttjar sina rättigheter, t.ex. fri rörlighet, vid det tillfälle när det nationella medborgarskapet förloras. 15

17 3 UNIONSMEDBORGARENS RÄTT TILL FRI RÖRLIGHETEN ENLIGT ARTIKEL 18 EG 3.1 Migrationen i Europa i siffror Det hävdas inte sällan att de europeiska folken är dåliga på att utnyttja sin fria rörlighet och på att flytta över nationsgränserna i Europa. En jämförelse görs ibland med USA, och den amerikanska befolkningens benägenhet att flytta mellan delstaterna. År 2000 var ca en tredjedel av arbetskraften i en genomsnittlig amerikansk delstat född i en annan delstat. 8 I EU är siffran över personer födda i annat EU-land betydligt lägre. Sverige och Frankrike tillhör de länder som har högst procentandel EU-invandrare (mellan fyra och fem procent), medan de i Finland endast utgör ca en procent av den arbetsföra befolkningen. Skillnaderna mellan USA och EU är dock naturligtvis påtagliga, och värdet av en jämförelse kan ifrågasättas. De språkliga, kulturella och historiska barriärerna är större inom Europa än inom USA, och det finns fortfarande en rad faktorer som gör att en flytt mellan två EU-länder är mer komplicerad än en flytt mellan två amerikanska delstater. Antalet EU-medborgare som arbetar i ett annat EU-land ökar dock. I Sverige var det totala antalet beviljade EES-uppehållstillstånd 9 år 2005 strax över stycken. 10 Hälften av dessa var personer som själva var ekonomiskt aktiva och ca en fjärdedel var studenter. Resterande personer utgjordes av olika grupper av icke ekonomiskt aktiva personer (t.ex. pensionärer), samt av familjemedlemmar. Antalet EES-tillstånd kan jämföras med år 2000, då det totala antalet beviljade tillstånd endast var ca stycken. Konsekvenserna av EU:s östutvidgning år 2004 har varit en viss ökad migration, men kanske inte i den utsträckning som många medlemsländer hade befarat. Endast i två av de gamla medlemsstaterna, Österrike och Irland, utgör de nya medlemsstaternas medborgare mer än en procent av den arbetsföra befolkningen. 11 I t.ex. Frankrike, där många fruktade den polske rörmokaren, har antalet polacker som sökt arbetstillstånd varit litet (fram till september 2005 endast ca personer). 12 I Storbritannien, som i likhet med Sverige gav östeuropéerna fri tillgång till arbetsmarknaden (fast rätten till det sociala systemet begränsades), togs under de första arton må- 8 Åslund, Är EU en gränslös arbetsmarknad? i Gustavsson, Oxelheim & Wahl, En gränslös europeisk arbetsmarknad, 2006 s. 88 ff. 9 Ang. EES-tillstånd, se European Citizens in the Move!,

18 naderna efter utvidgningen ca östeuropéer emot (de flesta från Polen). Detta utgjorde ca 0,4 procent av arbetskraften. I Sverige var antalet beviljade EES-tillstånd år 2005 till medborgare i de nya medlemsländerna ca stycken. Över av dessa avsåg polska medborgare, och ca litauiska medborgare. Antalet EES-tillstånd beviljade för medborgare i de gamla EU-länderna samma år var ungefär lika stort, ca stycken. Här utgjordes de största grupperna av tyska och franska medborgare. Nordiska medborgare behövde inget uppehållstillstånd och är därför inte medräknade i siffrorna ovan. Om man ser EU och USA som två alternativa destinationer, kan man konstatera att innan EU:s utvidgning år 2004 var det totala antalet personer som bodde i ett annat EU-land än sitt födelseland knappt 7 miljoner, medan antalet personer som flyttat från EU-länderna till USA var ca 3,5 miljoner. 13 USA synes vara attraktivt för den välutbildade arbetskraften, medan den lågutbildade hellre verkar stanna i mer närliggande länder. Även vad gäller migration inom EU finns dock stor variation i utbildningsnivån. Migranter till Irland är ofta högutbildade, medan de som migrerar till Spanien, Italien och Finland ofta är lågutbildade. Cirka en tredjedel av de svenskfödda som bor i ett annat EU-land är högutbildade. Detsamma gäller medborgare i Storbritannien, Nederländerna och Danmark. 3.2 Fri rörlighet för alla EU-medborgare Fri rörlighet för personer var ursprungligen ett ekonomiskt definierat begrepp, och omfattade bara dem som migrerade mellan medlemsstaternas territorier för ekonomiska ändamål. Till dessa s.k. ekonomiskt aktiva personer hör främst arbetstagare och deras familjemedlemmar, samt de som utnyttjar etableringsrätten och den fria rörligheten för tjänster. Ekonomiskt icke aktiva personer (d.v.s. de som inte direkt utövar någon ekonomiskt aktivitet, t.ex. personer som endast lever på bidrag, studenter, personer som blivit pensionärer efter att ha arbetat i det egna landet m.fl.) hade däremot ursprungligen inte rätt till fri rörlighet i medlemsstaterna. Efterhand utvecklade dock EG-domstolen genom sin rättspraxis den fria rörligheten till att omfatta också ekonomiskt icke aktiva personer som var involverade i ekonomisk verksamhet. Arbetssökande, 14 mottagare av tjänster 15 m.fl. fick på så sätt rätt att röra sig fritt i gemenskapen. På 1990-talet klargjordes och utvidgades de ekonomiskt icke aktivas rätt till fri rörlighet ytterligare i 13 Åslund, a.a.s. 88 ff. 14 C-292/89 Antonissen, (1991) ECR s. I /82, 26/83 Luisi & Carbone, (1984) ECR s

19 tre s.k. bosättningsdirektiv, och studenter, 16 pensionärer 17 och den s.k. restgruppen 18 (de övriga) fick en rätt att uppehålla sig i andra medlemsländer. Rättigheten var emellertid inte ovillkorlig, utan bara de som hade sjukförsäkring och tillräckliga ekonomiska tillgångar kunde utnyttja rätten. Syftet var att undvika att personen i fråga blev en börda för värdlandets socialhjälpssystem. Nästa steg i utvecklingen av de ekonomiskt icke aktivas fria rörlighet skedde genom Fördraget om Europeiska unionen, då unionsmedborgarskapet infördes. I artikel 18 EG föreskrivs nu en generell rätt till fri rörlighet i EU för alla unionsmedborgare. Bestämmelsen omfattar således både de ekonomiskt aktiva och de ekonomiskt icke aktiva unionsmedborgarna. Man skulle därför kunna hävda att den fria rörlighetens hela räckvidd framkommer i artikel 18; artikeln visar hur långt rättigheterna i EG-fördraget ytterst kan utsträckas och vilka persongrupper som ytterst kan omfattas. Artikeln utgör därmed en grund för de individuella rättigheter som medlemsstaternas medborgare tillerkänns i EG-fördraget. De artiklar som behandlar den fria rörligheten för ekonomiskt aktiva personer (d.v.s. artikel EG) gäller dock alltjämt, och att stödja sin rätt till fri rörlighet på någon av dessa artiklar är fortfarande mer förmånligt. Artikel 18 blir därmed främst av betydelse för dem som inte kan åberopa dessa artiklar, d.v.s. de som inte utövar någon form av ekonomisk aktivitet. Artikel 18 kan därför sägas vara ett slags lex generalis, som kompletterar och tillämpas i fall som inte täcks av andra bestämmelser, lex specialis. Att artikel 18 är mindre förmånlig beror främst på att artikeln inte ger tillgång till samma förmåner, och att den dessutom tillåter viktiga begränsningar och inskränkningar i rätten till fri rörlighet (se avsnitt 5). 3.3 Artikel 18 EG och utvecklingen i EG-domstolens praxis Unionsmedborgarskapet var inledningsvis ganska kritiserat. Många författare hävdade t.ex. till en början att det bara var ett symboliskt begrepp utan någon självständig praktisk betydelse, och att både dess innehåll och konstruktion var svaga. 19 Även EG-domstolen förhöll sig först tvekande till att utnyttja unionsmedborgarskapet i sina avgöranden. Under de första åren togs det ibland inte ens upp till diskussion, utan domstolen valde att istället 16 Direktiv 93/96 EEG. 17 Direktiv 90/365 EEG. 18 Direktiv 90/364 EEG. 19 Se t.ex. Shaw, The Many Pasts and Futures of Citizenship in the European Union, (1997) 22 EL Rev s. 554 ff. 18

20 använda andra regler i EG-fördraget när den tog ställning till individens rättigheter. 20 Sedan dess har emellertid en tydlig förändring skett med början i rättsfallen Sala, 21 Grzelczyk 22 och Baumbast 23 (se nedan och 3.3.2). Tack vare EG-domstolen har därför det från början lite tvetydiga unionsmedborgarskapet gradvis utvecklats till ett konkret och dynamiskt rättsligt begrepp med ett verkligt innehåll för individen. Unionsmedborgarskapet understryker tydligt att EU inte längre endast är ett ekonomiskt projekt, utan ett projekt med viktiga sociala och politiska dimensioner grundat på en solidaritet mellan de europeiska folken. Upprepade gånger har EG-domstolen uttalat att ställningen som unionsmedborgare är avsedd att vara den grundläggande ställningen för medlemsstaternas medborgare så att de medborgare som befinner sig i samma ställning skall kunna få samma behandling i rättsligt hänseende, oberoende av deras nationalitet och med förbehåll för de uttryckliga undantag som föreskrivs i det avseendet. 24 Domstolen har således effektivt förkastat argumenten att unionsmedborgarskapet endast skulle ha ett symboliskt värde och vara utan något självständigt innehåll. Istället har domstolen i viktiga hänseenden utvecklat unionsmedborgarens fria rörlighet. En dynamisk kombination har visat sig vara unionsmedborgarskapet och likabehandlingsprincipen Unionsmedborgarskapet och rätten till likabehandling En synnerligen viktig utgångspunkt för att den fria rörligheten skall fungera tillfredsställande är rätten till likabehandling. Icke-diskriminering är en av grundpelarna i den gemensamma marknaden, och tanken är att marknadens aktörer skall kunna röra sig fritt utan nationalitetshinder. Den s.k. likabehandlingsprincipen (non-diskrimineringsprincipen) i artikel 12 EG stadgar därför att all diskriminering p.g.a. nationalitet skall vara förbjuden. Förbudet avser såväl direkt som indirekt diskriminering, d.v.s både diskriminering som direkt grundar sig på nationalitet och diskriminering som skenbart grundar sig på andra kriterier (t.ex. språkkrav) men som får samma effekt i praktiken. 25 Diskrimineringsförbudet i artikel 12 har utvidgats 20 Exempel finns i C-348/96 Calfa, REG 1999, s. I-11 och C-378/97 Wijsenbeek, REG 1999, s. I C-85/96 Sala, REG 1998, s. I C-184/99 Grzelczyk, REG 2001, s. I C-413/99 Baumbast, REG 2002, s. I C-184/99 Grzelczyk, REG 2001, s. I-6193, punkt 31. Se också C-413/99 Baumbast, REG 2002, s. I-7091, punkt 82; C-148/02 Garcia Avello, REG 2003, s. I-11613, punkt 22; C-200/02 Chen, REG 2004, s. I-9925, punkt 25; C-209/03 Bidar, REG 2005, s. I-2119, punkt Se t.ex. C-213/89 Factortame, (1990) ECR s. I

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0480/2005, ingiven av Eric Støttrup Thomsen, dansk medborgare, för föreningen Romano,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 april 2014 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (9) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE Sekretess Sekretess Ombud: Jur. kand. Ignacio Vita Sju Advokater Box 22016 104 22 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund. Docenten i skatterätt Roger Persson Österman

Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund. Docenten i skatterätt Roger Persson Österman PM TILL: FRÅN: Hjelmco AB Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund DATUM: 2008-02-05 Docenten i skatterätt Roger Persson Österman ANGÅENDE: Skatt på flygbensin 1 INLEDNING Sverige har för avsikt att införa

Läs mer

meddelad i Stockholm den 30 januari 2004 MOTPART Riksförsäkringsverket, 103 51 Stockholm

meddelad i Stockholm den 30 januari 2004 MOTPART Riksförsäkringsverket, 103 51 Stockholm REGERINGSRÄTTENS DOM Mål nr 6790-01 1 (9) meddelad i Stockholm den 30 januari 2004 KLAGANDE S MOTPART Riksförsäkringsverket, 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 24 oktober

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE EG-rätten De lagar och regler som medlemsländerna antar kallas för EG-rätten och har sin rättsliga grund i EG- fördraget. Det är också främst inom EG-rätten

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

INSTRUKTION FÖR UNIONSMEDBORGARE OCH DERAS FAMILJEMEDLEMMAR

INSTRUKTION FÖR UNIONSMEDBORGARE OCH DERAS FAMILJEMEDLEMMAR INSTRUKTION FÖR UNIONSMEDBORGARE OCH DERAS FAMILJEMEDLEMMAR Allmäna instruktioner Ärenden angående en unionsmedborgares vistelse på den Polska Republikens territorium behandlas utan dröjsmål. Ärenden angående

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Den fria rörligheten (Dir. 2004/38/EG) EU-medborgare har rätt att uppehålla sig i en annan

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Rörlighetsdirektivet

Rörlighetsdirektivet JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Rörlighetsdirektivet - hur fri är den fria rörligheten för ekonomiskt icke aktiva unionsmedborgare? Emma Björkman Examensarbete i Europarätt, 30 hp Examinator:

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 juli 2011 Ö 5155-10 KLAGANDE MB Ombud: Advokat ÅG MOTPART AW Ombud: Advokat AK SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om nordisk konvention om social trygghet; SFS 2004:114 Utkom från trycket den 23 mars 2004 utfärdad den 11 mars 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 Den

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45 Kommittédirektiv Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension Dir. 2015:45 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 juli 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Ida Otken Eriksson Advokatfirman Öberg & Associés AB Box

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Europaudvalget 2011-12 EUU alm. del Bilag 486 Offentligt

Europaudvalget 2011-12 EUU alm. del Bilag 486 Offentligt Europaudvalget 2011-12 EUU alm. del Bilag 486 Offentligt FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT ELEANOR SHARPSTON föredraget den 16 februari 2012(1) Mål C-542/09 Europeiska kommissionen mot Konungariket

Läs mer

Genomförande av EU:s direktiv om fri rörlighet för arbetstagare

Genomförande av EU:s direktiv om fri rörlighet för arbetstagare Ds 2015:36 Genomförande av EU:s direktiv om fri rörlighet för arbetstagare Arbetsmarknadsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm

Läs mer

Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder

Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder Bakgrund Den 1 januari 1958 trädde avtalet om den Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EEG) Romfördraget ikraft. Genom detta avtal åtog sig dåvarande

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

YTTRANDE. EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38) Dnr 37/2008 Stockholm den 8 september 2008

YTTRANDE. EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38) Dnr 37/2008 Stockholm den 8 september 2008 YTTRANDE Dnr 37/2008 Stockholm den 8 september 2008 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2008/2861/OFA/BO EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38) Sieps har ombetts yttra sig över betänkandet EU,

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1590-13 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av utlänningslagen, av 68 i en lag om ändring av utlänningslagen och av 1 i lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna?

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? SKATTENYTT 2009 255 Fredrik Lund och Torbjörn Boström Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? Skatteverket har i ett ställningstagande

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer BFD12 080926 1 (5) Rättsavdelningen 2015-05-12 SR 19/2015 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadskonstnärer 1. Bakgrund Med fristadskonstnärer avses här konstnärliga utövare

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM 1(8) Svarsdatum 2015-06-01 Arbetsmarknadsdepartementet Sofia Råsmar 0725273120 sofia.rasmar@tco.se Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM Delbetänkande till utredningen

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm 2008-02-20 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter 103 33 Stockholm Kommissionens förslag till ändring av Direktiv 2006/112/EG avseende hanteringen av

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version)

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version) 16.6.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 152/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Läs mer

Hemlösa EU-medborgare i Nacka Politikerinitiativ december 2014 från Andreas Falk med flera (S)

Hemlösa EU-medborgare i Nacka Politikerinitiativ december 2014 från Andreas Falk med flera (S) 2015-10-05 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE SOCN 2015/563-709 Socialnämnden Hemlösa EU-medborgare i Nacka Politikerinitiativ december 2014 från Andreas Falk med flera (S) Förslag till beslut Socialnämnden noterar

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:5 Nr 5 Nordisk konvention om social trygghet Bergen den 12 juni 2012 Regeringen beslutade den 31 maj 2012

Läs mer

Skillnader mellan LOU och LUF

Skillnader mellan LOU och LUF Skillnader mellan LOU och LUF Upphandling The VÄRMEK Way Lag om offentlig upphandling, LOU, är en lagstiftning som är processinriktad. Den är gjord så för att garantera att små leverantörer ska ha samma

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 mars 2009 KLAGANDE AA Ombud BB MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 30 mars 2005 i mål nr 5033-04,

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 BFD12 080926 1 (7) Rättslig styrning 2014-04-14 RCI 11/2014 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 1. Sammanfattning

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Poäng från föreläsningsförhör och andra eventuella tilläggspoäng skall alltid anges på det ifrågavarande svarspappret.

Poäng från föreläsningsförhör och andra eventuella tilläggspoäng skall alltid anges på det ifrågavarande svarspappret. EUROPARÄTT 28.1.2004 Alla svar skall skrivas på skilda ark. Använd hela konceptark, om inte svarsutrymmet har begränsats! Kom ihåg att på varje svarspapper skriva ditt namn och ditt personsignum eller

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 september 2013 668/2013 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 13 september 2013 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

Dina rättigheter som student utomlands

Dina rättigheter som student utomlands in EUROPE http://europa.eu/youthonthemove Dina rättigheter som student utomlands Vägledning om rättigheterna för mobila studerande i EU Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området. En vägledning

Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området. En vägledning Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området En vägledning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Nationella Samordnaren utsatta EU-medborgare S2015:01 Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Bakgrund Unionsmedborgares rätt att fritt röra och uppehålla sig i andra

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Rätten till hälso- och sjukvård för EUmigranter

Rätten till hälso- och sjukvård för EUmigranter Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i socialrätt 30 högskolepoäng Rätten till hälso- och sjukvård för EUmigranter i Sverige Författare: Louise Tillaeus Handledare: Universitetslektor

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5) 1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Välfärden kök & kaffe AB Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Malmö högskola 205 06 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2004 Utgiven i Helsingfors den 12 oktober 2004 Nr 135 136 INNEHÅLL Nr Sidan 135 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer