PROJEKT EUROPA Utmaningar och möjligheter. Rapport till Europeiska rådet från reflektionsgruppen om EU:s framtid 2030

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROJEKT EUROPA 2030. Utmaningar och möjligheter. Rapport till Europeiska rådet från reflektionsgruppen om EU:s framtid 2030"

Transkript

1 PROJEKT EUROPA 2030 Utmaningar och möjligheter Rapport till Europeiska rådet från reflektionsgruppen om EU:s framtid 2030 SV

2

3 PROJEKT EUROPA 2030 Utmaningar och möjligheter Rapport till Europeiska rådet från reflektionsgruppen om EU:s framtid 2030 Maj 2010

4 En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu). Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2010 ISBN doi: /12688 Europeiska unionen, 2010 Design Staden Stuttgart 2010 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium TRYCKT PÅ PAPPER SOM BLEKTS UTAN ELEMENTÄRT KLOR (ECF)

5 FRÅN MEDLEMMARNA I REFLEKTIONS- GRUPPEN TILL EUROPEISKA RÅDET Bästa ordförande och medlemmar i Europeiska rådet Det är för oss en ära att få överlämna denna rapport, beställd av Europeiska rådet vid mötet i Bryssel den 14 december 2007, om de utmaningar EU sannolikt kommer att stå inför år 2030 och hur vi kan tänkas hantera dessa utmaningar. Denna rapport är uttryck för arbetet i en blandad grupp av individer med varierande prioriteringar och intressen. Den är ett resultat av långvariga debatter och diskussioner, och står i den meningen såväl för konsensus som för kompromiss. Alla förslag stöds inte av varje medlem, men varje medlem står bakom huvuddelen av innehållet. Den osäkerhet som är så karakteristisk för vår tid har gjort den oss anförtrodda uppgiften särskilt svår. Vi tvingades bygga vår analys enbart på de långsiktiga trender som det går lättare att urskilja. De resultat vi kommit fram till är inte lugnande, vare sig för unionen eller för våra medborgare: en global ekonomisk kris; stater som skyndar till bankernas undsättning; åldrande befolkningar som hotar våra ekonomiers konkurrenskraft och hållbarheten hos våra sociala modeller; kostnader och löner under press; utmaningar i form av klimatförändring och ökande energiberoende; och omfördelningen i östlig riktning av produktion och sparande. Därtill kommer de överhängande hoten från terrorism, organiserad brottslighet och spridning av massförstörelsevapen. Ska EU lyckas behålla och höja sin välståndsnivå i denna föränderliga värld? Är det möjligt för EU att främja och försvara Europas värderingar och intressen? Vårt svar är jakande. EU kan vara en kraft för förändring i världen, en tongivande faktor, och inte bara passiv åskådare. Men detta är bara möjligt om vi samarbetar; de utmaningar vi har framför oss är alltför stora för ett enskilt europeiskt land att ta sig an på egen hand. Vår förmåga att påverka utvecklingen utanför våra gränser kommer i sin tur att inverka på vår förmåga att säkra stadig tillväxt och inre sammanhållning i unionen. Detta är den slutsats vår reflektionsgrupp, efter intensiva överläggningar och samråd med mängder av experter och institutioner, har nått fram till. Alla våra medlemmar är eniga om en grundläggande fråga: Europa står för närvarande vid en vändpunkt i sin historia. Endast om vi allesammans politiker, medborgare, arbetsgivare och arbetstagare kan samlas runt ett nytt gemensamt mål som definieras av vår tidsålders behov kan vi klara utmaningarna framför oss. Efter det att vår grupp upprättades har Europa fått uppleva ett antal betydelsefulla förändringar, inklusive den institutionella krisen som framkallades av att Lissabonfördraget avvisades, och finanskrisen nyligen som blev startskottet för den globala recessionen. 3

6 Genom framgången med ratificeringen av Lissabonfördraget kunde vi avsluta en lång period av introspektion som hade hindrat unionen från att ta itu med de stora utmaningar som påverkar vår framtid. Olyckligtvis tvingas vi i dag fortfarande leva med finanskrisen, ett resultat av tillkortakommanden i hur våra finansiella institutioner fungerar och hur de övervakas. Situationen inom unionen, och därmed våra egna reflektioner, har påverkats kraftigt av krisens sociala, ekonomiska och politiska förgreningar. I detta avgörande ögonblick behöver EU agera med beslutsamhet och enhälligt, och undvika frestelsen till protektionism. Denna kris, som tog sin början på andra sidan Atlanten, har haft större konsekvenser för Europa än för någon annan del av världen genom att den blottlagt strukturella svagheter i den europeiska ekonomin som länge har diagnostiserats men alltför ofta ignorerats. Krisen har därför fungerat som en varningssignal så att Europa kan reagera på förändringen i den globala ordningen. Såsom med alla förändringar kommer den framväxande ordningen att resultera i nya vinnare och nya förlorare. Om Europa inte vill hamna på förlorarnas sida måste det orientera sig utåt och ge sig in på ett ambitiöst långsiktigt reformprogram under de kommande tjugo åren. EU-ledarna måste fortsätta anta åtgärder för att hejda den rådande krisen men de måste knyta an till de reformer på medellång och lång sikt som unionen är i behov av. Vi talar om unionen på grund av vår inre marknad, vår gemensamma valuta och vår stabilitets- och tillväxtpakt som gör oss inbördes beroende. Vi européer måste gripa oss an arbetet med krisen gemensamt, eller tvingas bevittna hur våra respektive initiativ misslyckas. För att komma ut ur krisen måste vi fortsätta stimulansåtgärderna till dess våra ekonomier fungerar av egen kraft. Om utgifterna skärs ned för tidigt kan återhämtningen gå om intet. Vår huvudprioritering måste vara att skapa jobb och tillväxt. Och de medlemsstater som, beroende på kostsamma räddningsoperationer, stigande sociala utgifter och sinande inkomstkällor, inte längre har råd med utgifter, måste förlita sig på att EU och andra medlemsstater tar ledningen och fastställer villkoren för ekonomisk återhämtning. Det finns ett akut behov av förstärkt ekonomisk styrning i EU om vi ska lyckas undvika asymmetriska chocker som beror på att vår monetära union och inre marknad samexisterar med divergerande inriktningar på den ekonomiska politiken. Krisens ursprung hade inget större samband med euron och stabilitets- och tillväxtpakten, men dessa mekanismer har inte räckt till för att säkra ekonomisk konvergens under krisen. EU behöver komma fram till lösningar på rådande obalanser mellan medlemsstaterna, 4

7 och granska och korrigera förluster i konkurrenskraft som avspeglas i underskott i betalnings- och bytesbalansen. Dessa frågor måste ingå i unionens konvergenskriterier och det krävs ett instrument som skapar monetär stabilitet, för att kunna möta oförutsedda kriser. Om EU ska kunna undvika en upprepning av krisen krävs det en skyndsam reform av våra finansinstituts sätt att fungera och av tillsynen. I nuläget har finansinstituten ändrat få av de rutiner som ledde fram till krisen, utom att man avsevärt har dragit ned på utlåningen. Det skulle vara önskvärt med en samordning av dessa reformer inom G20, men så länge detta inte har skett måste EU utveckla egna regleringsnormer och mekanismer för kontroll och tillsyn. Våra medborgare kommer helt enkelt inte att tillåta ytterligare en räddningsoperation i samma skala som den vi bevittnat. Mot 2030 års horisont avtecknar sig ett Europa där invånarna behöver en starkt konkurrenskraftig och hållbar social marknadsekonomi för att bibehålla den sociala sammanhållningen och bekämpa klimatförändringen. För detta kommer det att krävas ett ambitiöst reformprogram med klara prioriteringar och mycket effektivare mekanismer för verkställighet än vad som är möjligt med den öppna samordningsmetoden. I detta sammanhang antar vi att kommissionens nya strategi "Europa 2020" kommer att ingå som en del i detta stora företag. EU måste därför utan dröjsmål genomföra de strukturreformer enligt Lissabonagendan som ännu inte införts. För detta kommer det att krävas en reformering av genomförandemekanismerna i den nya strategin, genom ett mer ändamålsenligt system med incitament som gör att de mål som beslutats av Europeiska rådet och andra europeiska institutioner faktiskt uppfylls. Humankapitalet är ett centralt strategiskt instrument för framgång i den globala ekonomin. Och ändå har Europa i betydande mån tappat mark i kapplöpningen mot en kunskapsekonomi. För att komma ikapp krävs det en samordnad insats. Medlemsstaterna måste mobilisera de resurser de enats om att investera i FoU, med den privata sektorns hjälp, och reformera alla aspekter av utbildningen, inklusive yrkesutbildning. Unionen måste också agera genom sina egna reviderade budgetinstrument, och samtidigt på ett bättre sätt utnyttja Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden. Slutligen måste vi överväga möjligheten att öppna nya inkomstkällor, exempelvis genom införande av en koldioxidskatt. EU behöver genomföra en gemensam energipolitik med såväl interna som externa dimensioner så att vi kan åstadkomma större energieffektivitet och energibesparingar av det slag som förespråkas i strategin "Europa 2020", och diversifiera vår energiförsörjning från tredjeländer. Européerna behöver också ta upp en allvarlig diskussion 5

8 om behovet av säker kärnenergi i Europa, och definiera huvuddragen i ett permanent system med incitament att utveckla av alternativa energikällor. EU måste fortsätta i sin ledarroll i kampen mot klimatförändringar. Men EU måste undvika att upprepa våra misstag i Köpenhamn, för att få större effektivitet och relevans i den världsordning som växer fram. Det är nödvändigt att utveckla en i ordets sanna bemärkelse gemensam förhandlingsstrategi, för att på ett mer verksamt sätt kunna försvara våra intressen. Vi européer måste göra något åt vår demografiska utmaning. Om vi inte skyndsamt vidtar åtgärder, kommer det genom våra åldrande samhällen att uppstå ett ohållbart tryck på våra pensions-, hälso- och sjukvårds- och välfärdssystem, och detta kommer att undergräva vår ekonomiska konkurrenskraft. Till de prioriterade åtgärderna hör att öka andelen kvinnor i arbetslivet; underlätta en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv; reformera vår inställning till pensionering, så att vi ser det som en rättighet, inte en plikt; och utveckla en mer proaktiv invandringspolitik, anpassad till demografiska och arbetsmarknadsrelaterade behov. EU måste stålsätta den inre marknaden mot frestelsen till ekonomisk nationalism och fullborda den så att den omfattar tjänster, det digitala samhället och andra sektorer, som sannolikt kommer att vara de viktigaste drivkrafterna för tillväxt och sysselsättningsskapande på en marknad med 500 miljoner användare och konsumenter. Förstärkningen och fullbordandet av den inre marknaden bör åtföljas av bättre samordning av beskattningen. Vi européer måste reformera arbetsmarknaden och modernisera vår praxis för företagsstyrning. För att helt lyckas förverkliga den tekniska revolutionens potential måste vi genomföra stora förändringar i arbetsmarknadsstrukturerna. Vissa medlemsstater har redan framgångsrikt infört reformer som bygger på flexicuritymodellen. Vi måste lära av dessa erfarenheter samtidigt som vi anpassar dem till våra varierande nationella omständigheter. Vi måste öka arbetstagarnas anställbarhet och företagens flexibilitet i en ekonomi under ständig förändring. Förbättrad arbetsproduktivitet måste bli en prioritering, och produktivitetsvinster måste göras direkt proportionella till inkomstnivån. För att ta itu med dessa utmaningar kommer det inte att krävas en fördragsändring. I rapporten görs, helt enligt vårt mandat, inte strikt åtskillnad mellan olika maktnivåer eller den nivå på vilken åtgärder måste vidtas. Vem som bör agera engagerar vi oss inte i, men däremot vilka lämpliga åtgärder som bör vidtas, och det utan ytterligare dröjsmål. Detta innebär också att det brådskar med att utvärdera befintliga budgetära nivåer och prioriteringar, inklusive både de medel som anslagits för specialändamål av unionen och de medel som tilldelats av medlemsstaterna i enlighet med de prioriteringar som fastställts på EU-nivå. Ambitiösa mål i kombination med 6

9 begränsade resurser och svaga genomförandemekanismer leder med nödvändighet till besvikelse. För att EU ska uppnå sina mål måste Europeiska rådet och eurogruppen förstärka sin ledande roll, i samordning med kommissionen och Europaparlamentet. När vi ger oss in på dessa reformer måste vi dra full nytta av de nya redskap som finns i Lissabonfördraget för att utveckla större medborgardeltagande i unionen; en effektiv intern och extern säkerhetspolitik; stabilare förbindelser med våra grannar; och förmåga att projicera våra intressen utomlands. EU-projektet bör också bli ett medborgarprojekt. Medborgarna är övertygade, ofta i högre grad än sina ledare, vilket opinionsundersökningar visar, att det ligger i unionens och medlemsstaternas intresse att EU blir en mer relevant och effektiv global aktör, och talar med en röst i sina ansträngningar för att främja våra gemensamma intressen. Våra medborgare fordrar större europeisk samordning i kampen mot den organiserade brottsligheten och mot terrorism, eftersom de vet att detta är enda sättet att åtgärda dessa utmaningar inom ett område där människorna har frihet att röra sig över gränserna. Våra medborgare inser att vårt välstånd, vår utveckling och vår säkerhet hänger samman med hur det är ställt på dessa områden hos våra grannar som vi måste bedriva ett extra nära samarbete med för att främja gemensamma intressen. Våra medborgare vet att varje lands utrikespolitik får större kraft och blir mer effektiv om vi klarar att agera tillsammans för att försvara våra intressen, inte visar oenighet där varje medlemsstat strävar efter att spela huvudrollen, på det sätt som varit fallet under gångna år. Våra medborgare önskar att Europeiska unionen tar tillvara deras intressen, och väntar sig därför att deras sociala och medborgerliga rättigheter och rätten till sysselsättning åtföljer dem överallt när de flyttar inom unionen. Genom garanti för möjligheten att överföra sociala rättigheter blir unionen mer meningsfull för våra medborgare. Allt detta aktualiserar en ny pakt mellan de europeiska institutionerna och de ekonomiska och sociala företrädarna; och mellan olika maktnivåer nationella, regionala och lokala. Framför allt kräver situationen ett starkt politiskt ledarskap, ett ledarskap som kännetecknas av förmågan att upprätthålla en ärlig och fruktbar dialog med medborgarna och att styra i partnerskap. Att säkra stödet från medborgarna blir avgörande, inte bara för att unionen ska kunna motstå krisens sociala och ekonomiska verkningar, utan också för att den ska kunna införa de strukturreformer som fordras för ett starkare Europa i framtiden. 7

10 Unionen är mer än en gemensam marknad. Det är också en union av värderingar. Med stöd av Europas medborgare kan EU leda ansträngningarna för att ta itu med de stora globala utmaningarna. Inför en kris som de själva inte har utlöst kommer våra medborgare att fortsätta tro på det europeiska projektet endast om deras ledare visar ärlighet mot dem när det gäller omfattningen av vilka utmaningar vi har framför oss, och om medborgarna uppmanas att bidra på ett liknande sätt som efter andra världskriget, när Europa byggde upp sitt välstånd. Vänliga hälsningar, MEDLEMMARNA I REFLEKTIONSGRUPPEN Felipe González Márquez, Ordförande Vaira Vīķe-Freiberga, Vice ordförande Jorma Ollila, Vice ordförande Lykke Friis (t.o.m. 28 november 2009) Rem Koolhaas Richard Lambert Mario Monti Rainer Münz Kalypso Nicolaïdis Nicole Notat Wolfgang Schuster Lech Wałęsa 8

11 INNEHÅLL FRÅN MEDLEMMARNA I REFLEKTIONSGRUPPEN TILL EUROPEISKA RÅDET 3 EU STÅR INFÖR ETT VAL 11 ATT FÖRNYA EUROPAS EKONOMISKA OCH SOCIALA MODELL 15 TILLVÄXT GENOM SYSSELSÄTTNING: EGENMAKT ÅT INDIVIDEN 21 DEMOGRAFI SOM UTMANING: ÅLDRANDE, MIGRATION OCH INTEGRATION 25 TRYGGAD ENERGIFÖRSÖRJNING OCH KLIMATFÖRÄNDRING: EN NY INDUSTRIELL REVOLUTION 31 INRE OCH YTTRE SÄKERHET: DEN EVIGA UTMANINGEN 37 EUROPA I VÄRLDEN: ATT AGERA MED STÖRRE BESTÄMDHET 43 EU OCH DESS MEDBORGARE 47 ATT BYGGA PÅ EU:s STYRKA 51 KÄLLOR 53 9

12 10

13 EU STÅR INFÖR ETT VAL Sedan kalla krigets slut har förändringarnas hastighet och omfattning varit överväldigande. De senaste tjugo åren har inte lämnat något opåverkat: hur vi arbetar, konsumerar, reser och relaterar till varandra, vad som får oss att visa empati och vad som skrämmer oss har genomgått en genomgripande förändring. De flesta av dessa förändringar har överraskat oss. Den globala finanskrisen är bara den senaste i en rad händelser som har rubbat våra övertygelser och trossystem. För första gången i senare tiders europeiska historia finns det en utbredd rädsla för att de som är barn i dag kommer att ha det sämre ställt än sina föräldrars generation. I dag lever vi i osäkerhetens tidevarv. För Europeiska unionen innebär denna situation en utmaning utan motstycke. Under större delen av unionens existens har den utgjort ett ankare för intern stabilitet och den har efter andra världskriget sörjt för fred, demokrati och högre välstånd på halva kontinenten. Med tiden togs andra hälften av Europa med genom en process med en aldrig tidigare skådad politisk och ekonomisk integrering. Dessa framgångar gjorde att EU, med en inre marknad och en gemensam valuta, kunde bli världens största ekonomiska makt. Trots detta är det en komplex och oviss framtid som medborgarna i Europa ser framför sig, utan de gemensamma mål som kännetecknade åren efter kriget. 11

14 Europeiska medborgares framtidsförväntningar angående livet 2030 "Föreställ dig hur Europeiska unionen kommer att se ut år Jämfört med i dag, kommer de europeiska medborgarnas liv att vara?" Lättare Svårare Varken lättare eller svårare Vet inte i % Källa: Eurobarometer 6/2009; EU 27 EU:s tidigare framgångar var inriktade på det egna hörnet av världen. Under den successiva integreringen förblev omvärlden relativt stabil. Situationen i dag kunde inte vara mer annorlunda. Snabba förändringar sveper över världen. Under de kommande tjugo åren kommer det inte endast att finnas flera maktcentrum, utan världens tyngdpunkt kommer också att ha förflyttats till Asien och länderna i söder, till nya offentliga och privata aktörer och uppåt till transnationella institutioner. De utmaningar som Europa står inför i dag har i lika hög grad sitt ursprung i utvecklingen utanför dess gränser som i EU:s tvekan att anta dem. Om unionen ska kunna säkra sin framtid, måste den anpassa sina mål och sin politik, så att den kan hantera denna snabbföränderliga värld. Att möta en värld i dramatisk förändring Om de senaste tjugo åren har inneburit en stor omvälvning, är det sannolikt att de kommande tjugo åren kommer att vara ännu mer omskakande. En ny multipolär värld håller på att växa fram, där makten är diffusare och den internationella dynamiken mer komplex. På grund av att EU har en långsammare tillväxt än sina främsta konkurrenter håller dess andel av världens rikedom oundvikligen på att minska. EU:s humankapital har länge utgjort grunden för dess ekonomi, som bygger på världsledande innovationer och kreativitet. Andra regioner tränger sig nu fram tack vare sina större satsningar på forskning, teknisk utveckling och innovation. Asien förväntas redan 2030 ta täten i den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och producera högkvalitativa varor, som kan förändra produktionen och den allmänna livskvaliteten. I takt med att man i tillväxtekonomierna kommer ikapp levnadsstandarden i de avancerade industriländerna ökar den globala energikonsumtionen. År 2030 kommer världens energibehov sannolikt att ligga 50 procent högre än i dag, varvid fossila bränslen kommer att utgöra 80 procent av elutbudet. Beroendet av importerad energi kommer att öka och EU kommer att importera nära två tredjedelar av sitt behov. Dessutom kommer klimatförändringarna sannolikt att inverka negativt på tillgången på energi och andra väsentliga resurser och många förutspår att en allvarlig brist kommer att råda år Prisvolatilitet och osäker försörjning kommer också att förvärras av politisk osäkerhet i länder med god tillgång på energi. Andelen förnybar energi kommer att ha växt snabbare än andelen konventionella energikällor, men den kommer 2030 fortfarande bara att utgöra en liten del av världens energiförsörjning. Vår underlåtenhet att hejda att biologisk mångfald går förlorad förvärrar denna trend, vilket kommer att innebära allvarliga konsekvenser för den ekonomiska hållbarheten på lång sikt. Allt detta äger rum mot en bakgrund av radikala samhällsförändringar i våra länder. I ett åldrande samhälle, med nästan två gånger så många över 65 år per arbetande 12

15 person som i dag, måste EU-medlemsstaterna göra avsevärda ansträngningar för att finansiera sina sociala trygghetssystem och behålla äldre människor bland arbetskraften. Allt eftersom den inhemska tillgången på arbetskraft och kompetens minskar, kommer Europa att behöva dra till sig migrerande arbetare, något som påverkar vår förmåga att hantera den sociala integrationen. Slutligen genomgår vi en revolution inom teknik och kommunikation som förändrar både våra personliga och professionella relationer och leder till nya livs- och arbetsmönster, något som många har svårt att klara av. EU står inför ett tydligt val: reformer eller förfall Mycket i denna utveckling har påskyndats av den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen, den värsta krisen i sitt slag sedan den stora depressionen, och det kommer att ta ett antal år för EU att återhämta sig fullständigt. Krisen har framhävt de strukturella svagheterna i större delen av den europeiska ekonomin: lägre produktivitet, strukturell arbetslöshet, bristande flexibilitet på arbetsmarknaden, föråldrad kompetens och dålig tillväxt. Samtidigt har krisens mildare effekter i länder som Kina och Indien och dessa länders mycket snabbare återhämtning lett till att många ser mindre välvilligt på de snabba förändringar som påverkar världsekonomin. I dag bekymrar man sig för att tillväxtekonomierna skulle kunna uppnå sin fulla ekonomiska potential genom att utnyttja de strukturella svagheterna i Europa. I själva verket kan de aktuella förskjutningarna i ekonomisk avkastning vara till ömsesidig fördel och leda till ökade investeringar och ökad handel och konsumtion för alla. EU kan dock inte förutsätta att uppgången i resten av världen nödvändigtvis kommer att leda till en situation där alla är vinnare. Om EU inte anpassar sig till den globala ekonomins behov, föreligger det en verklig fara för att Europas relativa tillbakagång blir absolut. Efter 50 år av både fördjupad och breddad konsolidering står EU inför ett grundläggande val skulle kunna utgöra inledningen till en ny fas för EU och de följande 50 åren skulle kunna kännetecknas av Europas roll som tongivande global aktör eller alternativt skulle unionen och dess medlemsstater kunna sjunka ned i marginalisering och utvecklas till en allt mindre viktig västlig halvö på det asiatiska fastlandet. En global ambition bör inte leda till minskade inhemska reformer, tvärtom kan ett yttre inflytande inte uppnås utan en stadig tillväxt och en inre sammanhållning i hela Europeiska unionen. Vårt tidevarv har dock avgjort blivit globalt, vilket har inneburit en förändring som skapar nya vinnare och förlorare. Om vi inte vill sälla oss till förlorarna, måste vi vidta djärva åtgärder nu. Varför finns Europeiska unionen? Dagens utmaningar skiljer sig från gårdagens och kräver andra reaktioner. Vare sig det gäller relativ demografisk och ekonomisk tillbakagång, klimatförändringar eller energibrist är det endast i ett regionalt och globalt sammanhang som utmaningarna kan förstås och bemötas på rätt sätt. Det är här EU som helhet kan visa sitt värde, genom att vara mycket mer än summan av sina medlemsstater. Genom att kombinera flera maktnivåer, från den globala till den lokala, har EU större kapacitet än någon medlemsstat att möta 2000-talets stora utmaningar. Detta kommer inte att ske automatiskt. Även om EU har de nödvändiga strukturerna och instrumenten, måste medlemsstaterna utnyttja dessa med beslutsamhet och i rätt syfte. I grund och botten inskränker sig EU:s gemensamma agenda till två övergripande och integrerade utmaningar: att sörja för vår sociala och ekonomiska modells hållbarhet samt att utveckla sätt att stödja och försvara denna modell och våra gemensamma värderingar och intressen på den globala arenan. Det är därför nödvändigt att stödja kommissionens nya strategi "Europa 2020" men det krävs i slutändan att den integreras i ett bredare perspektiv. 13

16 Consejo Viktiga frågor vi kommer att stå inför år 2030la Unión Europea "Om vi fortsätter att föreställa oss hur det kommer att se ut år 2030, vad anser du att kommer att vara de två allvarligaste problem som (VÅRT LAND) står inför 2030?" HÖGST TVÅ SVAR) Det ekonomiska läget Arbetslöshet Brottslighet Pensioner Miljöskydd Sjuk- och hälsovårdssystemet Invandring Stigande priser/inflation Terrorism Beskattning Bostäder Utbildningssystemet Försvar/utrikespolitik Vet inte: 8 % i % Källa: Eurobarometer 6/2009; EU 27 För att EU ska kunna bli en effektiv och dynamisk global aktör, måste vi också placera solidariteten i centrum för det europeiska samarbetet. Solidaritet är inte någon absolut rättighet den är beroende av enskilt och kollektivt ansvar. Som sådan måste den prägla EU:s beslutsfattande och relationer på alla nivåer, mellan enskilda personer och generationer och mellan orter, regioner och medlemsstater. Ändå har människor i Europa fortfarande svårt att finna lösningarna på sina problem i EU. Om vårt uppdrag ska vara gemensamt, måste politiker och medborgare ta egenansvar för det europeiska projektet. Om regeringarna fortsätter att behandla EU och dess institutioner som främmande eller fientliga när och om det passar dem, finns det föga hopp om att skapa den sorts folkliga identifikation med EU som behövs för framgång. Tvärtom behövs det ett förnyat stöd från medborgarna genom möjligheter till ökat deltagande och ökad öppenhet för att EU ska bli framgångsrikt. 14

17 ATT FÖRNYA EUROPAS EKONOMISKA OCH SOCIALA MODELL I centrum för det europeiska samhället finner man en särpräglad ekonomisk och social modell, som kallas för en mycket konkurrenskraftig social marknadsekonomi. Det finns ett antal varianter av denna modell, med kvalitativt skiftande prestanda, men de passar alla i stort sett inom en gemensam ram. Modellen, som bygger på tanken att ekonomisk tillväxt bör eftersträvas via marknaden för sociala syften, åtnjuter bred allmän acceptans. Den bidrog till att omvandla Europa efter andra världskriget till ett område med mäktiga industrier och tjänster med stark sysselsättningsskapande potential, som i sin tur möjliggjorde ett rättvist socialskyddssystem. På detta sätt fullbordades en "god cirkel", som förenar solidaritet, ansvar och konkurrenskraft. Mot bakgrund av nytt inhemskt och globalt tryck behöver denna modell emellertid förnyas och anpassas till en omgivning i förändring. Under de senaste två årtiondena har EU i fråga om potential att generera tillväxt och sysselsättning och följaktligen förbättra levnadsstandarden halkat efter sina främsta handelspartner. Trots att några medlemsstater har lyckats frigöra sig från denna prägel, råder denna situation allmänt sett ännu i dag. Genom att avslöja de strukturella svagheterna i den europeiska ekonomin, har den aktuella finansiella och ekonomiska krisen fungerat som en väckningssignal. Inför de framväxande och utvecklade ekonomiernas ökande konkurrenskraft måste EU inleda ett djärvt nytt reformprogram, som syftar till att uppnå större ekonomisk effektivitet. Samtidigt är det samförstånd som råder angående modellen beroende av en fortsatt jämvikt mellan den sociala dimensionen och marknadsdimensionen. Balansen har med tiden blivit störd i takt med att den sociala ojämlikheten har ökat. För en del EU-medborgare är social utslagning Marknad i staden sist och slutligen är all affärsverksamhet lokal Foto: Schubert 15

18 Yrkesutbildningsprogram och allmänna utbildningsprogram för yrkesmässig framgång Foto: Hass och dåliga arbetsförhållanden fortfarande en realitet. Lösningen på detta problem är inte ett slut på de ekonomiska reformerna. Tvärtom behöver en förnyad betoning av ökad ekonomisk effektivitet gå hand i hand med en ny socialpolitik. Med andra ord kommer hållbarheten hos Europas ekonomiska och sociala modell att vara beroende av vår förmåga att återställa den dynamiska jämvikten mellan utvecklingens ekonomiska, sociala och miljörelaterade dimension. Strävan efter tillväxt och jobb En stark och globalt konkurrenskraftig ekonomi kännetecknad av hög produktivitet är en förutsättning för förbättrad levnadsstandard. Ekonomisk tillväxt baseras i allt högre grad på teknisk förändring och större specialisering mot bakgrund av en ökande globalisering. Denna utveckling berör arbetstagare och företag samt hur marknaderna fungerar och hur företagen lotsas genom en strukturomvandlingsprocess. Digitaliseringen ökar utrymmet för utkontraktering, och IKT-revolutionen kan komma att lämna stort utrymme för produktivitetstillväxt under kommande årtionden. EU kan förstärka tillväxtprocessen genom ytterligare utveckling av den inre marknaden, t.ex. på tjänsteområdet, samt genom att bekämpa alla former av protektionism och utveckla ett framgångsrikt slutförande av Doharundan. Onödiga bördor på arbetskraft och företag får inte kväva tillväxtdynamik och produktion av innovativa tjänster, och samtidigt bör företagande och risktagande uppmuntras. Vår gemensamma vision är att teknisk förändring, globalisering och en åldrande befolkning påkallar skyndsamma strukturreformer med sikte på ökad flexibilitet, konkurrenskraft och dynamik. En reformering av arbetsmarknaden är avgörande för att det ska kunna skapas fler och bättre jobb. Medlemsstaterna bör sträva efter att förbättra tre centrala aspekter av sina arbetsmarknader: flexibilitet och säkerhet för landets arbetskraft ("flexicurity"), arbetskraftens rörlighet samt företagskulturen och företagens ledningspraxis. Arbetskraftens medverkan måste också öka (se avsnittet om demografi nedan). Arbetskraftens förmåga att anpassa sig till ständiga förändringar i produktionen är en nyckelfaktor för upprätthållen produktivitet. En flexibel arbetskraft kräver en motprestation i form av anställningstrygghet. I en värld stadd i snabb förändring är det inte jobben som behöver skyddas, 16

19 utan den person som förlorar sitt jobb, genom att dennes anställbarhet förbättras. Flexicurity är det bästa sättet att tillhandahålla detta skydd, genom att göra det möjligt för arbetstagare att dra nytta av föränderliga arbetsmarknader och att övergå till bättre jobb. Ett centralt inslag i denna strategi är förmågan att förvärva och anpassa kompetens under hela livet, i kombination med förutsättningar för överföring av kompetens mellan och inom medlemsstaterna. I dag är det fortfarande svårt för arbetstagare och företagare att få tillgång till och förstå de regler och bestämmelser som gäller för att ta anställning eller att starta ett nytt företag. Det går inte att lagstifta bort byråkrati, men den bör inte lägga hinder i vägen för rörligheten. Först och främst bör det vara lätt att en gång för alla överföra socialskyddsrättigheter mellan medlemsstater. Erkännande av kvalifikationer inom hela EU behöver garanteras och flerspråkighet uppmuntras. EU bör också utarbeta en ny "politik för övergångar på arbetsmarknaden" för att uppmuntra till och underlätta övergång mellan jobb och stödja unionens dimension. Slutligen behövs det långtgående förändringar i företagskulturen och företagens ledningspraxis, om strävandena att förbättra arbetskraftens kompetens ska lyckas. Företagen kommer att behöva ge mer stöd åt personalens initiativ och öppen innovation för att förbättra konkurrenskraften genom nya produktionsprocesser och ny produktionsteknik. De behöver också främja en kultur med egenmakt inom företagen. Förverkligande av Europas sociala ambitioner genom ny målinriktad socialpolitik Denna nya insats för ekonomiska reformer måste åtföljas av nya målinriktade åtgärder för att förbättra säkerheten och solidariteten för de enskilda personerna. De sociala stödsystemen förtjänar ett starkt skydd mot missbruk eller "moralisk risk". Rättigheter och förmåner måste balanseras av ansvar och förpliktelser. Särskilt bör de sociala trygghetssystemen anpassas, så att de gynnar snabbt återinträde på arbetsmarknaden i stället för långvarigt understöd för människor i arbetsför ålder. Mot bakgrund av den befintliga uppdelningen av behörigheten inom socialpolitiken bör man prioritera tydligt fastställda och gemensamt överenskomna mål, enligt vad som rekommenderas i strategin "Europa 2020". Medlemsstaterna bör ta ledningen för att avskaffa orättvisa situationer som är följden av en tudelning av arbetsmarknaden, där vissa grupper av anställda åtnjuter det skydd som långa anställningsavtal erbjuder, medan andra står utan skydd och under ständigt hot om uppsägning. Likaså bör medlemsstaterna ägna tillräckliga resurser åt att bekämpa social utslagning, fattigdom och könsdiskriminering, t.ex. genom att genomföra den befintliga EU-lagstiftningen för att garantera fastställda miniminormer. En central del av denna strävan inbegriper egenmakt åt arbetssökande och andra parter på arbetsmarknaden. Förbättring av den information som finns tillgänglig hos det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures) och utvidgad tillgång till e-infrastruktur för hem, skolor och företag skulle vara en gedigen början. Genom att sörja för tillräcklig samordning inom social- och skattepolitiken kan EU stödja medlemsstaternas förmåga att arbeta för sociala mål i enlighet med sina egna preferenser utan att konkurrensen snedvrids eller den inre marknaden undergrävs. Europeiska investeringsbanken och Europeiska socialfonden bör i full utsträckning utnyttjas mot fattigdom och till stöd för de på EU-nivå överenskomna målen för social sammanhållning. EU bör också bidra till målsättningen en frisk europeisk befolkning en betydelsefull social och ekonomisk tillgång i synnerhet genom utveckling av hälso- och sjukvård, välstånd och åldersrelaterade industrier och tjänster. Slutligen bör med tanke på krisen affärsvärlden ta sitt ansvar genom att förplikta sig till självreglering på områdena etik, ansvarsskyldighet, social och ekologisk medve- 17

20 tenhet, kamp mot diskriminering, livslång utbildning och kontinuerligt förbättrade arbetsvillkor. Att skapa en situation som gynnar alla: en ny giv för den inre marknaden Ovannämnda sociala och ekonomiska reformer behöver ges en inramning och stödjas av en fullt fungerande inre marknad. Den inre marknadens utveckling har länge hindrats av två samtidiga processer: i vissa medlemsstater finns det motstånd mot att tillämpa bestämmelserna om den inre marknaden, konkurrens och statligt stöd, medan det i andra medlemsstater finns en tendens att motsätta sig till och med måttfulla initiativ till skattesamordning, när dessa skulle kunna förbättra den inre marknadens sätt att fungera, och undanröja oron för att den inre marknaden kan vara till hinder för sociala målsättningar. Om ingenting görs åt dessa trender, kommer de att förvärra skattesystemens negativa inverkan på skapandet av sysselsättning och medlemsstaternas svårigheter att ta itu med bristande jämlikhet. Dessutom skulle de leda till en tävling om vem som har sämst socialt skydd och förstärka motståndet mot integration. Kort sagt, utvecklingens ekonomiska och sociala dimension skulle hamna i ett läge som alla förlorar på. Den nuvarande ekonomiska krisen har ytterligare framhävt behovet av att följa den inre marknadens regler. Förskansning i ekonomisk nationalism skulle bara göra det svårare att komma ur krisen och försvaga den europeiska ekonomins konkurrenskraft. Ändå är protektionistiska reflexer bara alltför vanligt förekommande i flera medlemsstater, såväl inom den allmänna opinionen som hos politiska ledare. Mot denna ogynnsamma bakgrund är det osannolikt att en nylansering och ett fullbordande av den inre marknaden kan äga rum utan en ny strategi eller en ny giv. En sådan skulle gå ut på ett åtagande att inom bestämda tidsfrister utvidga den inre marknaden till de områden där den ännu saknas eller är otillräckligt utvecklad, framför allt tjänstemarknaden, inklusive finanssektorn. Detta skulle motsvaras av initiativ, om inte ytterligare integration, på områdena sammanhållning, socialpolitik och skattepolitik, varvid hänsyn bör tas till behovet av att EU är konkurrenskraftigt. Samtidigt måste strävan efter en mer koldioxidsnål ekonomi gå hand i hand med åtgärder för ökad social delaktighet, särskilt inom utbildning, sysselsättning, information, hälso- och sjukvård samt banktjänster. Förbättrad ekonomisk styrning: för stabilitetens och konvergensens skull Den globala finansiella krisen och de ökande olikheterna mellan medlemsstaterna har också förstärkt argumenten för förbättrad ekonomisk samordning inom EU. Att förnya konvergensansträngningarna från 1990-talet vilket även kommer att leda till en utvidgning av euroområdet är sålunda av central betydelse för den ekonomiska framgången och enheten inom EU i allmänhet och för euroområdet i synnerhet. Dessa konvergenssträvanden bör bygga på följande åtgärder: Överföring av ledarskapet för den ekonomiska samordningen på Europeiska rådet, samtidigt som kommissionens respekteras i sin roll, och i nära samarbete med Europaparlamentet, kommissionen själv och andra relevanta ekonomiska institutioner, samt förstärkning och utökning av Eurogruppens samordningsbefogenheter inom såväl den interna som den externa ledningen av den monetära unionen. Förbättrade förfaranden för övervakning av de nationella budgetarna för att trygga såväl öppenhet som hållbara offentliga finanser och uppmuntran till medlemsstaterna att harmonisera budgetprocesserna och budgettidsplanerna. Förstärkning av den makroekonomiska samordningen genom att den utvidgas till att omfatta privat skuld- 18

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Välfärdens Europa

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Välfärdens Europa Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag 1. Utmaningen Välfärdens Europa Europeiska unionen prisas runtom i världen för dess sociala modell: en grupp välfärdsstater

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu KE-80-09-930-SV-C www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu Är du intresserad av publikationerna från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter? Du kan

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

FÖRDRAG OM STABILITET, SAMORDNING OCH STYRNING INOM EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN MELLAN KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, KONUNGARIKET

FÖRDRAG OM STABILITET, SAMORDNING OCH STYRNING INOM EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN MELLAN KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, KONUNGARIKET FÖRDRAG OM STABILITET, SAMORDNING OCH STYRNING INOM EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN MELLAN KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN ESTLAND,

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2009/2171(INI) 8.4.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 (PE439.256v01-00) Minskning av fattigdomen och skapande av arbetstillfällen i utvecklingsländerna:

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 17477/10

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso. Konferens. Anordnad av ReK och Malmö kommun. Malmö, den 4 oktober 2011 Inledningssession

Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso. Konferens. Anordnad av ReK och Malmö kommun. Malmö, den 4 oktober 2011 Inledningssession Ordförandens kansli Bryssel den 3 oktober 2011 GSPI Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso Konferens "Mot Rio+20 lokala och regionala åtgärder för en grön ekonomi" Anordnad av ReK och

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren Boksammanfattning NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys I den nya tidens digitala och snabbt föränderliga värld har en ny generation medarbetare, blivande chefer och kunder vuxit fram. Dagens

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet

Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet Inledning Sektorn för privat säkerhet i Europeiska unionen utvecklas snabbt.

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 29.10.2010 2010/2239(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om grönboken Med sikte på tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram Rekrytering och kvarhållning En handlingsram 1.1 Allas tillgång till sjukvård är en grundläggande mänsklig rättighet, som utgör en väsentlig del av den europeiska sociala modellen. Alla relevanta aktörer

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Vid mötet den 29 oktober 2008 bekräftade Ständiga representanternas kommitté att det rådde enhällighet om ovannämnda utkast till resolution.

Vid mötet den 29 oktober 2008 bekräftade Ständiga representanternas kommitté att det rådde enhällighet om ovannämnda utkast till resolution. EUROPEISKA U IO E S RÅD Bryssel den 31 oktober 2008 (10.11) (OR. en) 15030/08 EDUC 257 SOC 653 RAPPORT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 14398/08 EDUC 241

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0072(COD) 28 juni 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer