Vägar till delaktighet flyktingar från Syrien

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägar till delaktighet flyktingar från Syrien"

Transkript

1 Vägar till delaktighet flyktingar från Syrien

2 Om rapporten Rapporten har tagits fram som en del i NBVs omvärldsarbete. Vägar till delaktighet är den tredje rapporten från NBVs analysgrupp och är tänkt att fungera som kunskapsunderlag och inspiration för fortsatt dialog i avdelningen. Den ska inte ses som NBVs officiella åsikt eller ställningstagande i frågan. I NBVs omvärldsarbete ingår, förutom analysgruppen som träffas 3-4 ggr per år, även en bevakningsgrupp som filtrerar nyheter inom aktuella ämnesområden samt en spanargrupp från NBV-avdelningarna som fångar lokala/regionala händelser och trender samt håller vakenheten uppe i avdelningen. Analysgrupp Peter Axelsson, förbundssekreterare NBV Ann Borres-Back, kvalitetsansvarig NBV Anders Castberger, senior adviser NBV Anneli Erikson, verksamhetschef NBV Värmland Alma Mesic, verksamhetsutvecklare NBV samt konsulent NBV Skåne Ann-Sofie Roberntz, verksamhetsutvecklare NBV Carina Sommarström, verksamhetsutvecklare NBV För frågor om rapporten kontakta NYKTERHETSRÖRELSENS BILDNINGSVERKSAMHET Förbundet Box 12825, Stockholm Gammelgårdsv. 38, Stockholm

3 Introduktion Konflikten i Syrien har utvecklats till en av 2000-talets värsta flyktingkatastrofer. Enligt FN är över 3,5 miljoner människor på flykt från landet och 7 miljoner på flykt inom landet. Över människor har dött. Sverige och Tyskland är de länder i Europa som tagit emot flest flyktingar, men det rör sig bara om en bråkdel av alla behövande. I sin största appell någonsin har FN vädjat om stöd till landet på motsvarande 42 miljarder kronor. Flera tragiska olyckor har inträffat då flyktingar försökt att ta sig till Europa, däribland båtolyckan utanför ön Lampedusa i Italien, där närmare 600 människor dog för att de saknat en säker väg till tryggheten. En mur har rest sig runt EU och det blir som ett dödslotteri för människorna att ta sig hit. Den 2 september 2013 beslutade Migrationsverket att asylsökande från Syrien skulle beviljas permanent uppehållstillstånd. Sverige blev det första landet i Europa att ta ett sådant tydligt ställningstagande. Under hösten har i snitt personer i veckan sökt asyl i Sverige varav en stor andel utgör syrier och gruppen statslösa med hemvist i Syrien. Det är en högre veckosiffra än den någon gång var under kriget i Bosnien-Hercegovina på 1990-talet. Behovet av samverkan är större än någonsin. Det fortsatta mottagandet av människor på flykt och övriga som kommer till Sverige för att bosätta sig här är en nationell angelägenhet som rör oss alla och som manar till att samtliga aktörer tar ett större gemensamt ansvar, säger Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson. Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, kommunerna och Länsstyrelserna har alla viktiga roller i de nyanländas etablering i landet. Trots att Sverige har bra redskap att ta emot nyanlända hör vi till de länder där den sociala integrationen fungerar sämst. Det finns en allt större efterfråga från det offentliga att involvera den idéburna sektorn i processen. Vad kan ett studieförbund som NBV göra i denna situation? Vilka möjligheter och utmaningar finns? Folkbildningen och studiecirkeln är kraftfulla redskap att få människor delaktiga i samhället. Den här rapporten är framtagen för att ge ett kunskapsunderlag om de vägar som finns för de nyanlända idag och vilken roll NBV skulle kunna spela. Nyanlända flyktingar från Syrien är i fokus men frågan är vidare än så och kan innefatta alla människor som flytt till vårt land och fått uppehållstillstånd. SID 3

4 Syrien idag bakgrund Situationen i Syrien förvärras från dag till dag. Människor skadas och dödas dagligen i inbördeskriget som pågått sedan Familjer befinner sig på flykt, på jakt efter säkra platser. Miljoner har flytt från landet och säkerhetsriskerna är så stora att hjälparbetet blir extremt komplicerat. Många hjälparbetare har fått sätta livet till i stridigheterna. Våldet fortsätter och konsekvenserna för säkerheten i hela regionen är påtagliga. Det krävs en politisk lösning på konflikten och det krävs ett förstärkt engagemang för att lindra lidandet. Omvärlden måste nu visa ett starkare, mer samspelt och mer långsiktigt engagemang för människorna i Syrien och i dess grannländer, skriver utrikesminister Carl Bildt (M) och biståndsminister Hillevi Engström (M) på regeringens hemsida. I början av 2014 fördes fredssamtal i Schweiz mellan företrädare för regimen och delar av oppositionen, utan att något resultat uppnåddes. FN:s specialsändebud Lakhdar Brahimi ber det syriska folket om ursäkt för bristen på resultat och hoppas på vidare samtal. Det är en komplicerad politisk konflikt där invånarna i landet är de stora förlorarna. Enligt Migrationsverkets prognos har konfliktutvecklingen präglats av täta strider där de inblandade parterna med hjälp av externt stöd försökt skapa fördelaktiga förhållanden. Fragmenteringen inom oppositionen har lett till att ett stort antal aktörer har en så stark ställning att deras intressen behöver tillgodoses för att man ska få till en hållbar lösning. Det finns även ett antal externa aktörer som med sina olika regionalpolitiska intressen ytterligare försvårar en uppgörelse. Konfliktens långvarighet och dess komplexa natur samt att många aktörer är inblandade talar för att konflikten inte kommer att lösas under den närmaste tiden. Kriget i Syrien innebär även en direkt politisk och ekonomisk påverkan på grannländerna eftersom många flyktingar befinner sig i närområdet. Under 2014 är Grekland och Italien ordförandeländer i EU. Ökade gränskontroller kommer fortsatt att vara prioriterat på den europeiska dagordningen. Efter olyckan utanför Lampedusa har de humanitära frågorna kring asylmigration visserligen lyfts, men behovet av gränsbevakning och kontrollinsatser dominerar fortfarande EU-agendan, enligt Migrationsverket. Även innan inbördeskriget hörde tortyr och försvinnanden till vanligheterna i Syrien och tusentals människor sitter i fängelse på grund av politiska orsaker. Landet beskrivs som en auktoritär republik eller en enpartistat, som i årtionden dominerats av Baathpartiet och den mäktiga Assadfamiljen. Trots sin status som låginkomstland har Syrien haft ett väl fungerande utbildningssystem med relativ hög läs- och skrivkunnighet. Syrien är i motsats till många SID 4

5 andra arabländer inte heller helt beroende av olja, utan hade innan 2011 en relativt balanserad ekonomi uppbyggd på både jordbruk och industri. Landet har även ett rikt kulturarv med många historiska lämningar. Möjligheter till integration för nyanlända Alla nyanlända ska få professionellt stöd utifrån sina förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära sig svenska, få ett arbete och klara sin egen försörjning kom en ny lag för att underlätta för nyanlända att etablera sig i arbets- och samhällslivet. Lagen innebär förändrade eller nya ansvarsområden för flera aktörer såsom Arbetsförmedlingen, kommunerna, Länsstyrelserna, Försäkringskassan och Migrationsverket. Det infördes även en helt ny funktion - en så kallad etableringslots som är tänkt att stödja den nyanlända. Arbetsförmedlingen har i uppgift att ta fram en etableringsplan tillsammans med den nyanlända och med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Etableringsplanen ska minst innehålla: Svenska för invandrare (SFI) Samhällsorientering Arbetsförberedande insatser (t.ex. validering, praktik) Etableringsplanen ska som regel vara på heltid motsvarande 40 timmar per vecka och omfatta högst 24 månader. Från och med 2014 har Arbetsförmedlingen fått möjligheten att lämna bidrag för folkhögskoleutbildning i etableringsplanen. I och med det kommer folkbildningen att kunna få en ökad funktion inom etableringsuppdraget. Totalt 260 miljoner kronor av anslagen under åren får Arbetsförmedlingen använda för detta. Räknat på kostnaden för allmän kurs inom folkhögskolan skulle det handla om cirka årsplatser över fyra år. Länsstyrelserna har ett ansvar att teckna överenskommelser med kommuner om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande. Länsstyrelserna ska se till att det finns beredskap för etableringen av nyanlända. De ska även arbeta för regional samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända invandrare. Kommuner kan ansöka om pengar från Länsstyrelsen för att utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter som riktas i huvudsak till nyanlända invandrare. SID 5

6 Det handlar om verksamhet som: underlättar etableringen i samhället, skapar nätverk, stödjer språkinlärning, eller ger socialt stöd till ensamkommande barn. Nytt är att insatser som sker med den idéburna sektorn prioriteras. Verksamheten ska ske utan vinstsyfte och genomföras antingen av kommunen i egen regi eller av kommunen i samverkan med en eller flera organisationer. Överenskommelsen inom integrationsområdet Sedan 2010 finns det en nationell Överenskommelse inom integrationsområdet mellan de tre parterna; regeringen, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och idéburna organisationer. Syftet med överenskommelsen är att förtydliga relationen mellan det offentliga och de idéburna organisationerna i arbetet med nyanländas etablering och integration. Regeringen vill ta tillvara den kraft som finns inom de idéburna organisationerna. Överenskommelsen inom integrationsområdet bygger på samma sex principer som Överenskommelsen inom det sociala området: Självständighet och oberoende, Dialog, Kvalitet, Långsiktighet, Öppenhet och insyn samt Mångfald och innehåller åtaganden och åtgärder som följs upp av parterna. En dialog har förts med över 120 organisationer däribland många av NBVs medlemsorganisationer, exempelvis BHRF (Bosniska Herzegovinska Riksförbundet i Sverige) och IOGT-NTO, för att ta fram Överenskommelsen inom integrationsområdet. Omkring 40 nationella organisationer har skrivit på den, däribland Folkbildningsförbundet - vilket innebär att alla tio studieförbund innefattas. De idéburna organisationerna som funnits med i dialogen efterfrågar ett interkulturellt perspektiv i integrationsarbetet, vilket är något som de upplever saknas inom alla samhällsområden i dag. Det behövs för att utveckla ett förhållningssätt för att förstå andras bakgrund och villkor. Vidare anser organisationerna att det finns stora brister i SFI-undervisningen och att det behövs former för samverkan där erfarenheter och kompetens tas tillvara samt att resurser behöver komma de idéburna till del i högre utsträckning. De tre parterna har i Överenskommelsen inom integrationsområdet tagit fram ett antal fokusområden som speglar de områden som har stor betydelse för nyanländas etablering och integration. Det handlar om språk, hälsa, bostad, arbete och sysselsättning, utbildning och bildning samt mötesplatser. Inom många av dessa områden skulle studieförbunden kunna spela en viktig roll. De idéburna organisationerna SID 6

7 anser att språket är en nyckel att komma in i det svenska samhället. Utgångspunkten måste vara den nyanländes kunskapsnivå och behov och knytas till individens vardag. Det behövs insatser både inom skolväsendet och det icke formella lärandet och det kan handla om en utvecklad modersmålsundervisning och SFI. Det är viktigt att lära sig ett nytt språk i ett meningsfullt sammanhang, exempelvis via studieförbunden som har så kallade medspråkare som finns vid den nyanländes sida och lär ut svenska medan man gör något annat meningsfullt. När det gäller de nyanländas hälsa anser de idéburna organisationerna att det är viktigt att man har det salutogena perspektivet, det vill säga det friska hos individen i fokus, vilket kan vara särskilt viktigt för en person som tvingats iväg från sitt hemland. Det saknas en helhetsbild av nyanländas behov när det gäller att hitta vägar till hälsa. Här kan cirkeldeltagande till exempel vara ett sammanhang som främjar hälsan och känslan av social tillhörighet. Att ingå i en förening kan bli ett viktigt inslag av det informella lärandet. Föreningslivet ger ett kontaktnät som kan erbjuda både ett socialt sammanhang och samhällskunskap. Boendefrågan är ett annat viktigt område där fler kommuner medvetet behöver planera för en aktiv integration i sin bostadspolitik. Det saknas exempelvis samlingslokaler för att hitta mötesplatser i miljonprogrammens bostadsområden. Mötesplatserna behöver utgå från de behov som finns, men samtidigt behöver de i många fall vara proaktiva dvs inte vänta på besökare utan erbjuda lösningar och tillgång till befintliga nätverk i området. Det finns ett särskilt Metodstöd som ska vägleda de lokala parterna i arbetet med att ta fram lokala överenskommelser. Det är nödvändigt med samarbete för att snabba på etableringsprocessen för nyanlända flyktingar och här har även de idéburna organisationerna en viktig roll. Det är viktigt att NBV lokalt och regionalt skapar relationer med företrädarna för berörda parter, såsom Arbetsförmedlingen, kommun/landsting, Migrationsverket samt att NBV kan tydliggöra vad folkbildningen kan bidra med. Att ha en fungerande integration handlar inte bara om att visa solidaritet med människor i nöd. Det kommer på sikt att vara en överlevnadsfråga för svensk välfärd att vi tar emot fler flyktingar och invandrare, fler än i dag och att vi lyckas integrera dem bättre än idag. Det kommer att vara en kamp om att få hit fler människor framöver då hela Europa är påverkat av den demografiska utmaningen, det vill säga att allt färre ska försörja allt fler äldre människor. SID 7

8 Utmaningar för integration Enligt demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) lider Europa av en allvarlig värderingskris. Enligt henne har vi idag samma nivå av folkvalda rasister som på talet. Det behövs en motkraft i form av engagerade folkbildare! Civilsamhället är själva hjärtat som formar den fria tanken och det fria ordet. Folkbildningen kan ge en grund till delaktighet och samtal, anser hon. Det är viktigt att vi når och inkluderar de som annars inte nås. Enligt regeringens Framtidskommission kommer migrationen framöver att handla om en ökad cirkulärmigration, dvs att människor flyttar tillbaka till sina ursprungsländer eller flyttar flera gånger. Det kommer att bli en ökad nettomigration från länder utanför Europa i Sverige samt en ökad andel som söker av flyktingsskäl eller som anhörig. Det kommer också handla om en ökad andel med låg utbildningsnivå. Arbetskraftsinvandringen kommer främst att minska från Europa, och det är den demografiska utmaningen som är anledningen till det. En mindre andel immigranter än tidigare kommer sannolikt att tillhöra de grupper som relativt snabbt lyckas etablera sig på arbetsmarknaden, med tanke på att utbildningsnivån är lägre hos flera. Två utmaningar finns inbakade i detta scenario, enligt Framtidskommissionen. Dels handlar det om hur Sverige ska integrera och rusta nyanlända som har en annan historia och bakgrund än tidigare, dels hur vi ska konkurrera om de som har kunskaper och kompetens som är särskilt attraktiva. Utmaningen handlar alltså inte om migration utan om integrationen på arbetsmarknaden. Det tar för lång tid att komma ut på arbetsmarknaden, särskilt för kvinnor som kommer som anhöriga samt lågutbildade. Att förbättra introduktionen till det svenska samhället, höja utbildningsnivån samt att validera sin utbildning är något som kommer att bli mycket värdefullt framöver. Sverige är ett av världens mest globaliserade och exportberoende länder. Det blir allt svårare att hitta jobb för de som är lågutbildade och konkurrensen är hård. Här finns det en möjlighet för folkbildningen att stärka och förbereda människor för studier och arbete. Mottagandet av flyktingar är ojämnt fördelat, dels i Europa dels i Sverige. Solidaritet är ett grundläggande värde i vårt land och det behövs en jämnare fördelning mellan kommuner i landet. Två nya flyktingsamordnare har nyligen tillsatts för att se över fördelningen i landet. SID 8

9 NBVs styrkor NBVs ambition är att ha ett interkulturellt förhållningssätt där det handlar om ett givande och tagande från båda håll. Genom att förstå andras villkor och bakgrunder möjliggörs verklig integration. Det handlar om en ömsesidig anpassningsprocess hos den enskilde och samhället. Vad kan vi lära av de nyanlända? Vi är vana att möta människor där de är, vana att se vilken utvecklingspotential människan har och vi har verktygen folkbildningen och studiecirkeln. Drogfrågan attraherar många grupper. Vi har erfarenhet från bland annat Bosnienkriget att samverka med människor som flytt sitt hemland. NBVs hållning är neutral när det gäller religion och partitillhörighet, vilket kan vara en viktig faktor för människor som flytt på grund av konflikter i sin hemmiljö. NBV har stor erfarenhet att arbeta med föreningar och grupper från olika länder och sammanhang. Det finns en nyfikenhet på människor och en genuin vilja att inkludera. Om vi dessutom är pålästa och insatta i vilken roll vi som studieförbund kan spela blir det lättare att knyta kontakter. NBVs svagheter NBV har inte alltid ingångar inom politiken eller Länsstyrelser. Det kan vara svårt att veta var gränserna går för vårt uppdrag och andras. Ibland saknas självförtroende att våga satsa. Vi har inte obegränsade resurser och är styrda av att använda pengarna inom särskilda områden. NBV har relativt få anställda och kan inte i alla situationer bara gå på hjärtefrågor utan måste också tänka på finansieringen. En utmaning är att synliggöra NBV och det vi kan erbjuda de aktörer som är involverade i de nyanländas etablering. Vi behöver visa vår kompetens, och även få andra aktörer att se värdet i folkbildningens grundord fritt och frivilligt. Goda exempel Pilotprojekt för nyanlända i Skåne NAD (Nätverk-Aktivitet-Delaktighet) är ett pilotprojekt i Skåne som vill bygga mötesplatser och nätverk för nyanlända. Genom att få tillgång till och delta i olika aktiviteter kan nyanlända skapa sociala nätverk, som är en förutsättning för etablering i samhället. SID 9

10 Det är intresset hos den nyanlände som är utgångspunkten, och samarbetet sker mellan den offentliga sektorn och idéburna organisationer. Henrik Nilsson från Nätverket Social Ekonomi Skåne är projektledare och berättar att det finns en stor outnyttjad potential hos den idéburna sektorn när det gäller att skapa en god etablering för nyanlända. Det handlar om att matcha de nyanländas intressen med de lokala föreningarna. Den nyanlände får lära sig samhällskoderna, språket, bygga nätverk och knyta kontakter. Samtidigt behövs förutsättningar hos föreningarna att möta de nyanlända. Lokala organisationer har till exempel börjat samarbeta med Arbetsförmedlingen i den etableringsplan som upprättas för varje nyanländ. Ett nytt moment är att försöka hitta studiecirklar inom etableringsplanen, att matcha cirkel med deltagare. Det kan handla om allt från akvarell och språk till dans och teater. Hur ska de nyanlända veta vad som erbjuds om vi inte har en dialog med kommun, Arbetsförmedling och andra aktörer, frågar sig Nilsson. Studieförbunden kan fundera över hur man ska nå denna målgrupp och vilken verksamhet som ska erbjudas. Vi kan utgå ifrån att det finns människor med kulturellt intresse alternativt skapande som skulle passa. Här finns nya unika deltagare med ett stort behov av inkludering i vårt samhälle. Arbetsförmedlingen har ansvaret de två första åren för etableringen av nyanlända. Dessa människor behöver ha givande aktiviteter och utmaningar på sin fria tid. Min uppfattning är att Arbetsförmedlingen har blivit något mer flexibel i sitt tänkande om hur nyanlända använder sin tid, säger Nilsson. En utmaning som finns är hur ersättningen för cirkelverksamheten ska lösas. Det ser ut att vara en tolkning från studieförbund till studieförbund hur man löser det, enligt Nilsson. Helt klart är att studieförbunden vill vara en resurs men det är ett utvecklingsområde att hitta vägen fram så att det inte blir frågan om dubbelrapportering. Det finns så mycket att vinna på om studieförbunden och andra delar av den idéburna världen kommer in i ett tidigt skede för de nyanlända. Föreningslivet i Sverige är öppet när man väl är inne, men det är svårt att hitta dit för många. NAD:s projektägare är Länsstyrelsen, men projektet drivs i partnerskap med Nätverket Social Ekonomi Skåne. Projektet är inne i en slutfas med utvärderingar under våren 2014, men kommer att fortsätta inom ramen för Partnerskap Skåne. I praktiken innebär detta att man bara är i början av en längre process med att lyfta dessa frågor. NBV är tillsammans med åtta andra studieförbund och många ideella organisationer medlemmar i Nätverket Social Ekonomi Skåne. SID 10

11 Integration i landsbygdsföretagande - NBV Östergötland NBV Östergötland har drivit ett projekt som heter Integration i landsbygdsföretagande där människor med utländsk bakgrund får arbete på landsbygden. Hela 25 av 33 deltagare har kommit i arbete/praktik/studier efter satsningen, vilket kan ses som ett gott betyg. Enligt projektägare Ann-Helene Fernberg, verksamhetschef NBV Östergötland, har socialtjänsten och Arbetsförmedlingen fått anamma folkbildningens metod med fritt och frivilligt som ledord. NBV Östergötland har i studiecirkelform arbetat med ämnen som samhällskunskap, svensk natur och odling, facktermer inom svenska språket, regelverk och lagar. Det har varit en individuellt anpassad inriktning och val av praktikplats. Fernberg anser att det finns ett grundläggande feltänk i integrationspolitiken. Hon ser på plats att det inte fungerar, att människor faller ifrån för att de inte uppfyllt kunskapsnivån under den begränsade tid som det finns pengar för exempelvis inom SFI. Hon ser att folkbildningen och studieförbunden skulle kunna erbjuda något som ingen annan kan och gör. Vår slagkraft är folkbildningens metodik och pedagogik. Studieförbunden skulle kunna ta sig an de grupper som inte har någon studievana. I dag klumpas alla ihop i klasserna i SFI. Men cirkeln som metod ger lugn i smågrupper, mer tid till varje deltagare vilket borde gynna integrationen. Sedan kan de slussas vidare till folkhögskolor med liknande pedagogik. Vi behöver ett helhetstänk som inte finns idag, konstaterar hon. NBV Östergötland har en lång erfarenhet av att jobba med invandrare och flyktingar, där krigsdrabbade människor från Somalia varit en stor grupp. Det är enligt Ann-Helene Fernberg mycket viktigt att man är inlyssnande, att man ställer frågor och vågar ta svaren som kommer. Det är också viktigt med flexibilitet. Det kan handla om diskussioner kring jämställdhet, barnuppfostran, demokrati, kat, skatter och föreningskunskap. Det kan vara dyra timmar, men är det inte detta som är grundfundamentet i vår folkbildningsuppgift?, säger Fernberg. Tankar inför framtiden Under de första elva månaderna 2013 kom drygt asylsökande från Syrien till EU, vilket är en försvinnande liten del av de miljoner som är på flykt. Bara Turkiet har tagit emot närmare Statistik från FN:s flyktingsorgan UNHCR visar att det ännu inte finns någon gemensam asylpolitik i EU. EU ger visserligen humanitärt stöd, men öppnar inte upp sina gränser. SID 11

12 Enligt Migrationsverkets prognos hamnar det totala antalet asylsökande i Sverige på ca människor för 2014 och det svenska samhället rustar på olika sätt för den ökande flyktingströmmen. Den idéburna sektorn involveras allt mer i processen kring nyanländas situation, det märks inte minst genom att Överenskommelsen inom integration skapats. Integrationen, relationerna och nätverken byggs lokalt och det är där organisations- och föreningslivet finns. Det finns uttalade förväntningar från det offentliga om att de idéburna organisationerna inte bara ska finnas med som utförare, utan komma in tidigare i processen. Det kan handla om dialoger, strategiplanering och liknande för att på så sätt fungera som en likvärdig part som övriga aktörer. Vad är viktigt för NBV när det gäller Överenskommelsen inom integrationsområdet? Vad är viktigt för våra medlemsorganistationer? Det vore intressant att föra en närmare dialog om detta. Det finns fortfarande ett behov att sprida kunskap om vad överenskommelsen handlar om och vad det kan ge den egna organisationen. Ett problem för organisationerna kan vara att det inte finns tillräckligt med resurser att engagera sig, trots att det handlar om ett angeläget ämne. BHRF (Bosnien Herzegovinska Riksförbundet i Sverige) fanns med i dialogen då Överenskommelsen inom integrationsområdet togs fram. Fikret Kadic var då ordförande i BHRF, och han berättar att de anser att det är en viktig fråga och att de som organisation skulle behövas i arbetet. Han ser dock ett problem i att den idéburna sektorn måste göra allt ideellt och inte har samma förutsättningar att kliva in som en aktiv part. Här väcks tankar om vilken roll NBV skulle kunna spela? Vi har anställda och en infrastruktur som skulle kunna vara en länk till intresserade medlemsorganisationer. Vilken kunskap behöver vi som studieförbund för att arbeta med nyanlända? Att fly från ett krig innebär en livskris som skiljer sig från andra kriser. Traumatiserade barn och vuxna behöver ha förutsättningar att klara av bearbetning och anpassning till det nya samhället och kulturen. Då behövs både professionella och ideella som kan ge en meningsfull fritid och plats att växa. Det behövs en förståelse för hur människors identitet påverkas i olika kulturer och hur beteenden, normer och värderingar förändras. Vad kan bli NBVs bidrag inom detta område? Att vi arrangerar Flyktingstödjarcirklar eller nätverksträffar för nyanlända och svenskar? Vi kan fungera som en naturlig mötesplats där våra medlemsorganisationer kan träffa nyanlända. Där man kan samlas kring våra kärnfrågor inom alkohol och andra droger. Vi kan ordna Föreningskunskap på olika språk och utrusta föreningar i nyanländskunskap. Eller varför inte ordna informationsträffar om hur man blir medlem i en förening? SID 12

13 Att snabbt få ett arbete och egen försörjning är en nyckel till integration. Att fastna i arbetslöshet kan leda till ytterligare kriser för de nyanlända. NBV kan ge kunskap om samhället, språket, nätverk och kontakter - med tanke på att många arbetstillfällen idag går via nätverk. Hur skapar vi kontakt med nya grupper idag? Det finns såklart olika vägar, men att bygga relationer med flyktingar som sedan får permanent uppehållstillstånd kan vara ett sätt. Ett ledord i detta sammanhang är samverkan mellan olika aktörer, det är viktigt mellan kommuner och organisationer och mellan organisationer att man har en tät dialog. NBV behöver ha med sig medlemsorganisationerna på denna resa deras engagemang behövs om det ska bli ett bra resultat. Genom att bygga vidare på existerande engagemang skulle också våra medlemsorganisationer kunna knyta nya medlemmar till sig. Folkbildningens ramar Ur NBVs etikregler kan vi läsa följande: Migrationsverket har ansvar för verksamhet som bedrivs för asylsökande. Det innebär att verksamhet som är organiserad för asylsökanden inte kan rapporteras som underlag för statsbidrag, utan är att betrakta som uppdragsutbildning. Enstaka asylsökande deltagare med LMA-kort kan delta i redan befintlig verksamhet. När det gäller svenskundervisning, SFI, är det alltid fråga om uppdragsutbildning. Det är också uppdragsutbildning när det gäller ämnen som är relaterade till personens möjligheter att få ett arbete eller delta i studier och som är kopplat till möjligheten att få dagersättning. För syrier som fått permanent uppehållstillstånd gäller följande: Varje lärsituation som rymmer någon form av obligatorium är utesluten som underlag för statsbidrags-tilldelning. Utbildning, som genomförs på någons uppdrag och som riktar sig till en avgränsad målgrupp med skyldighet att delta, är inte bidragsgrundande. Verksamhet som tillkommit efter ett anbudsförfarande är inte godkänd som underlag för statsbidrag till studieförbundet. Verksamhet där någon annan ställer krav på deltagaren att lära vissa moment, delta i viss verksamhet eller under viss tid, är inte statsbidragsberättigad. Detsamma gäller om deltagandet är en förutsättning för utbetalning av ekonomisk ersättning till deltagaren. Det kan till exempel handla om verksamheter inom Socialtjänstens, Försäkringskassans eller Arbetsförmedlingens ansvarsområden. SID 13

14 Frågeställningar De nyanländas situation är ett högaktuellt område där behoven ser olika ut beroende på ort. Här kommer frågor som ni kan lyfta i avdelningen: Vilken erfarenhet har NBV och medlemsorganisationerna lokalt av arbetet med nyanlända flyktingar? Vad innebär ett interkulturellt perspektiv för NBV i praktiken? Vilken kunskap har NBV och våra medlemsorganisationer om Överenskommelsen inom integrationsområdet? En bra kontakt i dessa frågor är Länsbildningsförbunden eftersom länsbildningskonsulenten ofta har en bra överblick över det lokala engagamanget. Hur ser det ut i er region? Sensus arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen för att nyanlända ska integreras. Läs här: Hur arbetar de andra studieförbunden på er ort? Vilka nätverk finns eller håller på att skapas i er region i samband med flyktingmottagande? Sverige ligger i topp i internationella undersökningar när det gäller faktorer som verktyg och förutsättningar för integration, men vi ligger sämre till när man ser på hur vi lyckas få de utlandsfödda ut i arbetslivet. Vilken roll skulle NBV kunna spela här? Enligt Överenskommelsen inom integrationsområdet saknas det en samlad bild av de nyanländas hälsa. Vad skulle NBV kunna erbjuda i detta sammanhang? Se till exempel materialet Bättre Framtid - med en utbyggd del riktat till flyktingar. Har vi en värderingskris idag i Europa och i Sverige, såsom demokratiministern anser? Hur märks det i såfall? Vad kan NBV göra lokalt och nationellt? SID 14

15 För vidare läsning Överenskommelsen inom integrationsområdet Överenskommelsen inom integrationsområdet finns här: sb/d/9735/a/ En sammanfattande rapport från fyra konferenser om Överenskommelsen inom integrationsområdet finns här: c6/12/22/83/2279d1d7.pdf Parternas återrapportering från Överenskommelsen inom integrationsområdet, Maj 2012: Metodstöd Det finns ett bra Metodstöd för lokala överenskommelser om samverkan kring nyanländas etablering. Metodstödet är tänkt som en vägledning för de lokala parterna när de ska upprätta eller revidera överenskommelsen. Etableringsuppdraget Arbetsförmedlingens senaste återrapport till regeringen gällande etableringsuppdraget finns här. Här får man en bra inblick i hur etableringslotsarna fungerat samt hur lång tid det tar för nyanlända att komma ut på arbetsmarknaden. Se länk: Läs mer om Länsstyrelsens uppdrag och vad en etableringslots gör: Migrationsverket Migrationsverkets prognos och analys: Migrationsverkets uppgifter om kommunmottagna flyktingar hur spridningen ser ut i landet går att hitta på denna länk: SID 15

16 Syrien och flyktingar Läs mer om Syriens historia och nuvarande situation: se/konflikter/syrien/ Rapport från Amnesty om flyktingsituationen - An international failure En interaktiv sida där du kan testa hur det är att vara flykting finns här. Refugee challenge - can you brake into fortress Europe? The Guardian.com theguardian.com/global-development/ng-interactive/2014/jan/refugee-choicesinteractive Goda exempel I skriften Folkbildning mot rasism från Folkbildningsförbundet, kan man läsa om olika praktiska exempel på hur studieförbunden arbetar med integration och inkluderande: Mer om Social Ekonomi Skåne och projektet NAD i Skåne finns att läsa via länkarna nedan: Integration på landsbygden ett praktiskt exempel från NBV Östergötland. SID 16

17 Enkel ordlista Ankomstboende: Migrationsverkets boende för nyanlända asylsökande. Anläggningsboende, ABO: Boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under väntetiden, normalt en lägenhet i ett hyreshus. Arbetstillstånd, AT: Det tillstånd som personer som är medborgare i länder som inte tillhör EU/EES-området vanligtvis måste ha för att få arbeta i Sverige. Asyl: Ett uppehållstillstånd som beviljas en utländsk medborgare därför att han eller hon är flykting enligt utlänningslagen. Asylsökande: En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd mot förföljelse, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Avvisning: Avlägsnandebeslut som en person kan få inom tre månader från den dag han eller hon ansökte om uppehållstillstånd. Migrationsverkets avvisningsbeslut får normalt inte verkställas förrän de vunnit laga kraft. Jämför med Utvisning. Dubbelt medborgarskap: Svenska medborgare som förvärvar medborgarskap i ett annat land får behålla sitt svenska medborgarskap om det andra landet inte kräver att de befriar sig från det svenska medborgarskapet. Likaså får den som blir svensk medborgare behålla sitt utländska medborgarskap om lagen i det andra landet tillåter detta. Dublinförordningen: Förordning som garanterar att den som söker asyl i någon av EU:s medlemsstater får sin ansökan prövad i någon av dessa stater. En asylsökande ska alltså inte kunna sändas från en medlemsstat till en annan utan att någon anser sig ha ansvar för prövningen. Dublinförordningen gäller i Sverige och i övriga EU-länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Eget boende, EBO: Under väntetiden kan en asylsökande välja att ordna boendet på egen hand, till exempel hos släkt eller vänner. Etableringslots: Etableringslotsen arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen och är ett företag eller en organisation. I etableringslotsens uppdrag ingår bland annat att kontakta arbetsgivare, erbjuda råd och stöd vid till exempel studie- och yrkesval, coachning, matchning samt ge stöd i olika sociala frågor. Därmed kommer etableringslotsen att utgöra en viktig länk mellan den nyanlände och det svenska samhället. Ensamkommande barn: Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare. Familjeanknytning: Familjeband (som en sökande hänvisar till när han eller hon söker uppehållstillstånd). Som familjeanknytning räknas: fru, make, registrerade partner eller sambo en person som den sökande planerar att gifta sig eller bli sambo med föräldrar barn. Flyktingkvot: Det antal flyktingar som regeringen beslutat att Migrationsverket under ett år ska föra över till Sverige för bosättning här. Se Kvotflykting. Internflykting: En person som bedöms som skyddsbehövande i förhållande till sin hemort, men som kan leva i en annan del av hemlandet och få skydd där. Invandrare: Någon vedertagen definition av begreppet invandrare finns inte och har egentligen aldrig funnits. För att i statistiska sammanhang räknas som invandrare ska en person vara folkbokförd i Sverige. Ofta görs en indelning i två kategorier; födda i Sverige eller födda i utlandet respektive har svenskt eller utländskt medborgarskap. Kvotflykting: Utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. LMA-kort: En tillfällig handling med foto som visar att innehavaren är asylsökande i Sverige. Utfärdas av Migrationsverket. Medborgarskap: Medborgarskap är ett rättsligt bindande förhållande som uppstår mellan en stat och en individ (medborgare) antingen automatiskt vid födelsen eller efter en anmälan eller en ansökan. Det mest påtagliga bevisen på det svenska medborgarskapet är det svenska passet och att man som svensk medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas i Sverige. Nyanländ: Personer födda utanför EU/EES vars vistelsetid i Sverige i normalfallet inte överstiger 36 månader efter erhållet uppehållstillstånd (PUT, UAT, UT, T-UT, T-UAT, TUT) eller uppehållskort (PUK, UK). Vissa nyanlända omfattas av etableringsuppdraget. Denna målgrupp definieras på följande sätt: Målgruppen är personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande med flera samt anhöriga till dessa. De anhöriga ska ha sökt uppehållstillstånd inom sex år från det att den utlänning som den anhöriga har anknytning till först togs emot i en kommun för att tillhöra målgruppen. Personerna ska ha fyllt 20 men inte 65 och det får inte ha gått mer än ett år sedan första folkbokföringen i en kommun. I vissa fall omfattas även unga från 18 år som saknar föräldrar i Sverige. SID 17

18 Permanent uppehållskort: Permanent uppehållskort utfärdas till EU/ EES-medborgares familjemedlemmar, som inte själva är EU/EES-medborgare, och som har vistats lagligt i Sverige i minst fem år. Migrationsverket handlägger ansökningar om permanent uppehållskort. Permanent uppehållsrätt: En medborgare i ett EU/EES-land och eventuella familjemedlemmar som har vistats lagligt i Sverige under fem år har permanent uppehållsrätt. Om du vill ha ett intyg på din permanenta uppehållsrätt kan du ansöka om ett sådant hos Migrationsverket. Permanent uppehållstillstånd, PUT: En utländsk medborgare som har beviljats ett permanent uppehållstillstånd har tillstånd att bo och arbeta i Sverige under obegränsad tid. Tillståndet gäller så länge utlänningen är bosatt i Sverige. Prövningstillstånd: Tillstånd som krävs för att ett ärende ska tas upp och utredas även av Migrationsöverdomstolen. Synnerligen ömmande omständigheter: Personer kan beviljas uppehållstillstånd, trots att deras personliga förhållanden inte gör att de behöver skydd mot förföljelse. Det handlar då om synnerligen ömmande omständigheter som är direkt knutna till individens hälsa, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. En samlad bedömning av sådana omständigheter kan leda till uppehållstillstånd. Tidsbegränsat uppehållstillstånd, TUT: Ett uppehållstillstånd som bara gäller för en viss tid. Jämför med Permanent uppehållstillstånd. Uppehållskort: Ett bevis på att en person har uppehållsrätt. Det utfärdas till EU/EES-medborgares familjemedlemmar, som inte själva är EU/EES-medborgare och som ska stanna i Sverige mer än tre månader. Migrationsverket handlägger ansökningar om uppehållskort. Se även Permanent uppehållskort. Uppehållsrätt: Medborgare i EU/EES-länderna har rätt att uppehålla sig i medlemsstaterna på ungefär samma villkor som landets egna medborgare. De har uppehållsrätt om de är: arbetstagare, egna företagare, tillhandahållare eller mottagare av tjänster eller studerande och har tillräckliga medel för sin försörjning eller familjemedlemmar (make/maka/sambo/barn/förälder) till EU/ EES-medborgare med uppehållsrätt i Sverige. Detta gäller även familjemedlemmar som själva inte är EU/EES-medborgare. Uppehållstillstånd, UT: En utländsk medborgare som vill stanna i Sverige mer än tre månader måste ha uppehållstillstånd (gäller inte EU/EES-medborgare och deras anhöriga). Kan vara tidsbegränsat eller permanent. Utvisning: Avlägsnandebeslut som en person kan få från och med tre månader efter den dag han eller hon ansökte om uppehållstillstånd. Jämför med Avvisning Visum: Visum är ett tillstånd att resa in i och vistas i Sverige under en viss kortare tid. En utländsk medborgare som reser in i eller vistas i Sverige ska ha visum om han eller hon inte har uppehållstillstånd eller har ställning som varaktig bosatt. Medborgare i vissa länder omfattas dessutom av viseringsfrihet. Innehavet av ett visum innebär dock inte någon ovillkorlig rätt till inresa. Återetableringsstöd: Ett ekonomiskt stöd som riktar sig till den som har fått avslag på sin asylansökan och vill återvända till ett land där det är svårt att etablera sig. Återkallelse av tillstånd: Migrationsverket ska i vissa situationer återkalla ett tillstånd, t.ex. när en utlänning med permanent uppehållstillstånd flyttar från Sverige. Återvandring: Personer med uppehållstillstånd, som varit asylsökande eller tagits ut på flyktingkvoten, kan i vissa fall välja att frivilligt flytta tillbaka (återvandra) till hemlandet eller något annat land. De som inte är svenska medborgare och saknar egna pengar till resan kan då ansöka om resebidrag för sig och sin familj. Överklagande: Om Migrationsverket avslår en ansökan om till exempel uppehållstillstånd har den sökande rätt att överklaga beslutet. Överklagandet måste göras inom tre veckor. SID 18

19 Innehåll Om rapporten...2 Analysgrupp...2 Introduktion...3 Syrien idag bakgrund...4 Möjligheter till integration för nyanlända...5 Överenskommelsen inom integrationsområdet...6 Utmaningar för integration... 8 NBVs styrkor...9 NBVs svagheter...9 Goda exempel...9 Pilotprojekt för nyanlända i Skåne...9 Integration i landsbygdsföretagande - NBV Östergötland...11 Tankar inför framtiden...11 Folkbildningens ramar...13 Frågeställningar...14 För vidare läsning...15 Enkel ordlista...17 SID 19

20

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Anknytning Den relation en person har till ett land, en person etc. Se till exempel familjeanknytning.

Anknytning Den relation en person har till ett land, en person etc. Se till exempel familjeanknytning. ORDLISTA Abo/Anläggningsboende Abo betyder anläggningsboende och är det boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under väntetiden, ofta i en lägenhet i ett hyreshus. Ibland kallas också de asylsökande

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

Sara Karlsson Mars 2015

Sara Karlsson Mars 2015 Sara Karlsson Mars 2015 Regler för arbetstillstånd Vem får arbeta i Sverige? Svenska medborgare. Medborgare från Danmark, Norge, Finland, Island. EES-medborgare och medborgare i Schweiz samt deras familjemedlemmar.

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Kommunledningskonferens Skåne

Kommunledningskonferens Skåne 1 Kommunledningskonferens Skåne 5 juni 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

Implementeringen av de åtgärder som nu överenskommits ska gemensamt följas upp.

Implementeringen av de åtgärder som nu överenskommits ska gemensamt följas upp. Sverige och Europa står mitt i en enorm uppgift att ge människor som flyr från krig, förföljelse och förtryck en trygg tillvaro. Mot bakgrund av att antalet personer som sökt asyl i Sverige ökat kraftigt

Läs mer

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Statliga ersättningar efter PUT Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Ekonomiskt anslag för 2014 Ny schablonersättning 2 455 819 000 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 157 620 000 Prestationsbaserad

Läs mer

För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt:

För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt: GRUND FÖR BOSÄTTNING För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt: Medborgare från annat än EU- och EES-land måste ansöka

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Var finns de ensamkommande flyktingbarnen (EKB) deras placering inom eller utanför kommunen? Svar: Länsstyrelsen har skickat ut frågor

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www 1(6) Kontaktperson Länsledningen Eva Nilsson Gunvor Landqvist Chef för enheten för social hållbarhet Åsa Stenbäck Holmér Integrationssamordnare Länsstyrelsen Skånes uppdrag och arbete inom integration

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Falköping, Falköpings

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2015-08-03 Diarienummer: Af-2013/066505 Till: Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Etableringsuppdraget

Etableringsuppdraget Etableringsuppdraget Yrken och framtid på 10 års sikt generationsväxlingens effekter Generationsväxlingen leder till ett stort rekryteringsbehov för att ersätta avgångar Brist på arbetskraft inom vissa

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

MIGRATION OCH ASYL. Öppenhet mot omvärlden - migration, asyl och integration ASYL OCH MEDBORGARSKAP OLITIK INTERNATIONELL OCH EUROPEISK E

MIGRATION OCH ASYL. Öppenhet mot omvärlden - migration, asyl och integration ASYL OCH MEDBORGARSKAP OLITIK INTERNATIONELL OCH EUROPEISK E S t ä m m o b e s l u t P a r t i s t ä m m a n 2 0 0 9 O m r å d e 9 Område: Öppenhet mot omvärlden - migration, asyl och integration Sidantal: 13 MIGRATION OCH ASYL ASYL OCH MEDBORGARSKAP AP Rätten att

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN

THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN (Only available in Swedish, 2006-11-15) Rubrik: Utlänningslag (2005:716) Utfärdad: 2005-09-29 Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:946 1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner

Läs mer

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Om Frivillig i Gävleborg Paragraf 37a Insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter Förordning

Läs mer

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun Sida: 1 av 12 Dnr: Datum: 2014-01-23 Denna överenskommelse kommer att revideras i april 2014 pga förändringar i etableringsuppdraget Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun 1. Inledning

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Utlänningslag (2005:716)

Utlänningslag (2005:716) SFS 2005:716 Källa: Rixlex Utfärdad: 2005-09-29 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:322 Utlänningslag (2005:716) [Fakta & Historik] 1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser Lagens innehåll

Läs mer

Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik. Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001

Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik. Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001 Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001 Vem är vi? Birgitta Gunnarsson, Folktandvården VG, verksamhetsutvecklare Gunnar

Läs mer

KS 14 10 SEPTEMBER 2014

KS 14 10 SEPTEMBER 2014 KS 14 10 SEPTEMBER 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2014-08-29 Diarienummer KSN-2014-1045 Kommunstyrelsen Mottagande av vissa nyanlända och ensamkommande barn 2014 Förslag

Läs mer

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154 Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar och andra nyanlända invandrare i Uddevalla kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Uddevalla och Uddevalla kommun,

Läs mer

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska återvändandefonden äger rum från 15 juli till 20 september

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

UTLÄNNINGS- OCH PASSBESTÄMMELSER

UTLÄNNINGS- OCH PASSBESTÄMMELSER UTLÄNNINGS- OCH PASSBESTÄMMELSER 1 Utlänningslagen m.m. Utlänningslag 1 kap. [4301] Utlänningslag (2005:716) 1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser Lagens innehåll 1 [4301]

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Ansökan om uppehållskort

Ansökan om uppehållskort 144011 Inkom Migrationsverket Ansökan om uppehållskort Dossiernummer Signatur Denna blankett ska användas av dig som inte är medborgare i en EU/EES stat men är familjemedlem till en EU/EESmedborgare. Är

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Guide till Migration i siffror

Guide till Migration i siffror Guide till Migration i siffror april 2015 Delmi tillhandahåller såväl svensk som global statistik om internationell migration på sin hemsida (www.delmi.se/migration-i-siffror). Syftet är att presentera

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT EGET BOENDE Antalet asylsökande som söker sig till Sverige är rekordhögt. Det ställer krav på mottagandet,

Läs mer

Ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter

Ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter ANVISNINGAR Datum Sida 1/9 Ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter 2015-2016 Medelfördelning 2015 För 2015 disponerar Länsstyrelsen i Jönköpings län 21

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Ökad jämställdhet för utländska medborgare

Ökad jämställdhet för utländska medborgare Ökad jämställdhet för utländska medborgare De får inte jobba som domare och inte rösta i riksdagsvalet. Inte heller får de byta kön. Utländska medborgare som lever i Sverige saknar fortfarande vissa rättigheter.

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Sida: 1 av 11 Version 2.0 Avdelningen för Integration och Etablering Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Etableringslotsen en länk mellan den nyanlände och arbetsmarknaden Sida: 2 av

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare.

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare. Promemoria 2013-08-26 Arbetsmarknadsdepartementet Åtgärder för jämnare mottagande av flyktingar och rättvisare ersättning till kommunerna I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar

Läs mer

Uppehållstillstånd 2014

Uppehållstillstånd 2014 Information om ensamkommande barn Augusti 2015 Uppehållstillstånd 2014 Kvottuttagna 2 % 1 Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 september 2013 668/2013 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 13 september 2013 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

Integration och Migration. Svar på vanliga frågor

Integration och Migration. Svar på vanliga frågor Integration och Migration Svar på vanliga frågor Budskap Invandring är en stor tillgång för Sverige förutsatt att människor som kommer hit ges möjlighet att utvecklas och bidra till välståndet. Sverige

Läs mer

Migration och dess roll

Migration och dess roll Migration och dess roll Av: Sammy-Joe Abi Akar Ali Hamza Myriam Kibambe Bazolla Kabata Lydia Saliba 1 Sammanfattning Sammanfattning Migrationsverket arbetar med både in- och utvandring och dess process

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Till dig som söker asyl med förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare. Denna broschyr tillhör: 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad betyder orden? Asylansökan vad händer

Läs mer

Bilaga 8. Att rikta sig till nyanlända

Bilaga 8. Att rikta sig till nyanlända Bilaga 8. Att rikta sig till nyanlända En viktig målgrupp för integration på landsbygden är de nyanlända som fått sin ansökan om asyl beviljad. För de kommuner som har brist på arbetskraft och goda förutsättningar

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Kommunens inventering av tillfälliga evakueringsplatser för asylsökande

Kommunens inventering av tillfälliga evakueringsplatser för asylsökande 1 [10] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-15 Frågor och svar Kommunens inventering av tillfälliga evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

Det aktuella läget och prognos på migrationsområdet. Demografiskt prognosseminarium 12 november 2015

Det aktuella läget och prognos på migrationsområdet. Demografiskt prognosseminarium 12 november 2015 Det aktuella läget och prognos på migrationsområdet Demografiskt prognosseminarium 12 november 2015 Migrantens resa Migrantens resa Länder Region/vistelse Rutter/rörelse EU - nationellt EU - system Sverige

Läs mer

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER ASYLRÄTT - HANDBOK Asyl - migrationsrätt Ensamkommande barn Bevisbördan för att asylsökanden har den ålder som denne har uppgett. Ekonomiskt bidrag för att besöka familjen i hemlandet Ekonomiskt bidrag

Läs mer

Diagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet

Diagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet Kompetens och arbetslivsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Katarina Andersson Verksamheter Svenskundervisning för invandrare (sfi) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning

Läs mer

Prioriterade nätverksaktiveter

Prioriterade nätverksaktiveter Prioriterade nätverksaktiveter 1. Föreningslivet som resurs för sociala aktiviteter, med Migrationsverket och andra instanser som smörjmedel - Omskrivning (Föreningslivet som anordnare av sociala (inkluderande)

Läs mer

DOM. -ÖV O 2 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Pradipan Sambasiwan, 770616 medborgare i Sri Länka

DOM. -ÖV O 2 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Pradipan Sambasiwan, 770616 medborgare i Sri Länka KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM -ÖV O 2 Meddelad i Stockholm Sida l (9) Mål nr UM 1436-07 KLAGANDE Pradipan Sambasiwan, 770616 medborgare i Sri Länka Ombud och offentligt biträde: Advokaten Christina Sebelius-Frost

Läs mer

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hur tillämpas barnperspektivet under Migrationsverkets handläggning? Av nedanstående utdrag av Migrationsverkets

Läs mer

FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD

FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD Goda råd till dig som söker asyl FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD UTGIVEN MED STÖD AV EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN i Sverige Detta är FARR Goda råd ges ut av FARR, Flyktinggruppernas och asylkommittéernas

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

MIGRATIONSVERKET. Från immigration till medborgarskap ledande expert, samarbetspartner och serviceproffs. www.migri.fi

MIGRATIONSVERKET. Från immigration till medborgarskap ledande expert, samarbetspartner och serviceproffs. www.migri.fi MIGRATIONSVERKET Från immigration till medborgarskap ledande expert, samarbetspartner och serviceproffs www.migri.fi Organisation Överdirektör Stöd för verkets ledning Substansenheter Immigration Asyl

Läs mer

Gå gärna in på Migrationsverkets hemsida: www.migrationsverket.se/kvot för att hitta mer information om kvotflyktingar.

Gå gärna in på Migrationsverkets hemsida: www.migrationsverket.se/kvot för att hitta mer information om kvotflyktingar. Denna presentation har tagits fram av Migrationsverket inom projektet Vidarebosättning i ord, bilder och siffror som medfinansierats av Europeiska flyktingfonden (ERF). Använd den gärna för att sprida

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 april 2014 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer