Digidel i Västerbotten II

Transkript

1 Digidel i Västerbotten II Projektrapport December 2014

2 INNEHÅLL Projektbeskrivning 3 Bakgrund 3 Projektorganisation 3 Mål 4 Måluppfyllelse 4 Aktiviteter 5 Lärtillfällen 5 Internetbanken 5 Digitala livsberättelser 5 E-postutbildning med PRO 5 Aktiva seniorer 6 Distanskurs i realtid 6 Internet och Excel för föreningen Kayumanggi 6 Dyslexiveckan Get online week Medborgarveckan Bästerbotten 8 IT-guide i Västerbotten 9 Fortsatt arbete och avslutande reflektioner 10 Bilaga: Förstudie kring IT-guide 12 2

3 PROJEKTBESKRIVNING PROJEKTBESKRIVNING Bakgrund År 2010 visade den nationella utredningen Svenskarna och Internet (Stiftelsen.SE, 2010) att människor i Sverige aldrig använde internet eller använde internet så pass sällan att de inte kunde ses som digitalt delaktiga. Utredningen visade på flera orsaker till detta digitala utanförskap, till viss del handlade det om den fysiska tillgången till datorer och internet, men framför allt om en osäkerhet och negativ attityd och inställning till ny teknik och att använda digitala tjänster. Som en reaktion på det utbredda digitala utanförskap som utredningen synliggjorde, startade den nationella kampanjen Digidel Kampanjens mål var att få svenskar att börja använda internet innan utgången av år Vem som helst kunde bidra, företag, organisationer eller privatpersoner. Tidigt blev det tydligt att bibliotek och folkbildning skulle spela en viktig roll i arbetet att nå det nationella målet. Länsbiblioteket i Västerbotten, i samarbete med Länsbildningskonsulenten i Västerbotten, sökte och beviljades medel från Internetfonden för att öka den digitala delaktigheten i länet genom projektet Digidel i Västerbotten. Projektet avslutades våren 2013 och slutrapporterades Länsbiblioteket i Västerbotten såg det angeläget att fortsätta arbetet med extra medel och sökte därför till en fortsättning, Digidel i Västerbotten II. Projektet startade och avslutas Föreliggande rapport sammanfattar projektet och redovisar aktiviteter under perioden Projektorganisation I projektets inledning tillsattes en styrgrupp som varit konstant under hela projektperioden. Styrgruppen har haft sex stycken möten under projektperioden. Pia Brinkfeldt, Länsbiblioteket i Västerbotten, har samordnat projektet. Styrgrupp Susanne Ljungström Chef för Länsbiblioteket i Västerbotten, ordförande i styrgruppen Ann-Marie Lindgren Länsbildningskonsulent Magnus Rudehäll IT-strateg, Region Västerbotten 3

4 PROJEKTBESKRIVNING Allt arbete i projektet som utförts av projektägaren har skett inom ordinarie verksamhet, ingen kostnad för samordning och administration har belastat projektet direkt. Mål Projektets övergripande mål har varit att öka kunskap om och intresse för internetanvändning bland boende i Västerbottens län. Målen omfattar följande områden; bibliotekens e- tjänster, samhällets e- tjänster, digitala kommunikationsvägar och den sociala webben, samt visning av litteratur i nya format. Projektets insatser skulle nå invånare i alla Västerbottens kommuner. Måluppfyllelse Digidel i Västerbotten och Digidel i Västerbotten II har sammantaget arrangerat aktiviteter som nått invånare i samtliga 15 kommuner i Västerbottens län. Projektets aktiviteter har varit kopplade till något av målområdena ovan, samt ytterligare områden kring grunderna i data och internet. Aktiviteterna har täckt in såväl dator som mobila enheter såsom smartphones och surfplattor. Samhällets e-tjänster Bibliotekets e-tjänster E-böcker Databaser Bibliotekets webb Använd biblioteket hemifrån Digitala kommunikationsvägar och den sociala webben Skype FaceTime E-post Facebook Sms YouTube Swish BankID/Mobilt BankID Internetbanken Världens nyheter på nätet Skriva CV Jobbsökartjänster Biljettbokningar Tv, film och musik på nätet Kommunhemsidor Köp- och säljsajter Samhällsinformation och myndigheter Litteratur i nya format E-böcker Talböcker Sagoappar 4

5 AKTIVITETER AKTIVITETER Aktiviteterna har utförts i enlighet med projektets uttalade mål och metod. Samarbetet mellan bibliotek och studieförbund har fungerat väl i projektets aktiviteter. Folkbildningsrådet har sedan 2009 haft främjandeuppdrag från regeringen kring flexibelt lärande och digital delaktighet och folkbildningen bedriver ett uttalat arbete just för ökad digital delaktighet. Västerbotten är ett län med högt deltagande i folkbildningens verksamhet och studieförbunden når en hög andel av länets befolkning. Folkbibliotekens arbete är också av stor betydelse för att öka den digitala delaktigheten och har så varit i det här projektet. En stor del av arbetet pågår emellertid kontinuerligt och hela tiden, inom ordinarie verksamhet. Personalen i biblioteket möts dagligen av besökare som de hjälper tillrätta i digitala frågor eller visar sina egna och andra myndigheters och organisationers e- tjänster. Ibland har man särskilt satsat på att marknadsföra digitala timmar eller drop in, och på flera ställen i länet kan man idag boka en bibliotekarie för en längre stunds handledning. Biblioteket som fysiskt rum är viktigt, det är en öppen plats som lockar såväl människor med digital kunskap som människor utan. Projektets målgrupp finns i biblioteket, här har också flera av aktiviteterna ägt rum. Lärtillfällen Internetbanken Representanter från Handelsbanken och Swedbank har visat sina digitala tjänster på biblioteket i Nordmaling. Digitala livsberättelser I samarbete med ABF och biblioteket i Robertsfors, 2013 års berättarkommun i Västerbotten, arrangerades en inspirationskväll om digitala livsberättelser. Hos deltagarna fanns ett intresse för berättande och att berätta om sitt liv och den digitala dimensionen blev en metod som detta kunde genomföras på, vilket stämmer väl överens med projektets vilja att arbeta uppsökande och efter intressen och behov. Inspirationskvällen resulterade i två studiecirklar där deltagarna fick fortsätta utveckla sitt berättande, i såväl digitala som analoga sammanhang. E-postutbildning med Pensionärernas riksorganisation PRO Västerbotten har inom ramen för projektet arrangerat tre utbildningstillfällen i föreningarnas e- posthantering. Efter att PRO Riks beslutat att skicka all information via e- post är 5

6 AKTIVITETER behovet av sådan utbildning stor. Alla medlemmar i distriktföreningarna har fått e- postadresser men alla vet inte hur de används. Aktiva seniorer Medborgarskolan i Skellefteå arrangerade två kurser i internet och e- post för medlemmar i Aktiva seniorer. Målet var att minska rädslan för datorn och öka de äldres Tänk att breven nyfikenhet och intresse för internet och e- post, samt visa kan gå i luften. När hur man kan anmäla sig till olika arrangemang. ska vi kunna gå i Distanskurs i realtid luften? Aktiv senior på e-postkurs Alla har inte möjlighet att komma till ett studieförbund för att gå kurser. Därför har projektet stöttat Medborgarskolan i Skellefteå och Umeå i deras arbete med att genomföra en kurs i sjöliv på distans. I det här första steget har det handlat om att deltagarna samlats i Medborgarskolans lokaler i Umeå respektive Skellefteå och där mötts via Skype och deltagit i samma kurs samtidigt. Målet i förlängningen är att de som har långa avstånd till ett studieförbund ska kunna delta i kursen. Deltagarna som har en dator hemma ska sedan kunna koppla upp sig till kursen hemifrån om de vill. Att kursen genomfördes på det här sättet är ett resultat av den verksamhetsutveckling och det nya tankesätt som projektet inneburit för Medborgarskolan. I kursen har ett intresse varit utgångspunkten och deltagarna introduceras till den digitala tekniken eftersom det blir metoden för deras eget lärande. Internet och Excel, Medborgarskolan Skellefteå Internet och Excel för föreningen Kayumanggi Kayumanggi är en filippinsk förening som är ansluten till Medborgarskolan i Skellefteå. Projektet har stöttat en kurs i internet och Excel för medlemmar i föreningen i syfte att öka kunskapen om hur man söker och hittar information om svenska samhället, föreningsinformation med mera, samt hur man kan använda Excel för att hantera föreningens ekonomi. Dyslexiveckan 2013 Under den europeiska dyslexiveckan samarbetade projektet med kommunbiblioteken i Åsele och Norsjö. Veckan hade temat Att läsa på många sätt och aktiviteterna handlade om allas rätt till litteratur och utbildning samt tillgång till information i olika format. Get online week 2014 Get online week pågår samtidigt i hela Europa och är en kampanj för att få fler att upptäcka nytta och nöje med nätet. Veckan ger förutsättningar att satsa extra på något både bibliotek och studieförbund redan gör till vardags i sina verksamheter, och som nu än mer tydligt hamnar i fokus i både ett nationellt och internationellt sammanhang. Inom ramen för projektet arrangerade tre bibliotek och två studieförbund i länet 19 tillfällen i sex kommuner för allmänheten att komma och lära sig mer om internet och datorer. Totalt lockades 118 personer att delta. 6

7 AKTIVITETER Lärtillfällena var allt ifrån föreläsningar och visningar till workshops där deltagarna själva var aktiva. Många av deltagarna hade aldrig tidigare suttit framför den tekniska utrustning de nu hamnade så nära, det gäller såväl dator som surfplatta. Under veckan lärde sig deltagarna bland annat sms:a, hur man bifogar och skickar filer via mejl, hur man laddar ner talböcker och vad det finns för andra e- tjänster på bibliotekens webbar. Hur man skriver ett CV, hur Arbetsförmedlingens och andra myndigheters hemsidor ser ut och att det finns information på andra språk än svenska där. Hur man söker information och kollar nyheter på nätet och hur man sparar bilder från digitalkamera till dator. Det hölls datakafé för nyanlända och digitala supporttimmar. Ett antal nya e- postkonton skapades under veckan. Bibliotek och studieförbund på GOW 2014 Lycksele bibliotek Malå bibliotek Vindelns bibliotek Studiefrämjandet i Vindeln Studiefrämjandet i Vännäs Medborgarskolan i Lycksele Medborgarskolan i Skellefteå Medborgarskolan i Umeå Genomgång av sms på biblioteket i Vindeln. 7

8 AKTIVITETER Medborgarveckan 2014 Digidelnätverket arrangerade under hösten 2014 Medborgarveckan, som fokuserade på digital delaktighet och e- tjänster. Projektet deltog som aktör och stöttade aktiviteter i samarbete med Medborgarskolan i Skellefteå och Umeå, Studiefrämjandet i Vindeln, samt bibliotek i Umeå och Vindeln. I Skellefteå arrangerades lärtillfällen om Skype, Swish och Mobilt BankID. I Vindeln kom många nyanlända till Studiefrämjandet och fick hjälp med att skapa och lära sig använda e- post, smartphones och tittade närmare på jobbsökningssajter. Bästerbotten Studiefrämjandet i Vindeln Mot slutet av förra projektperioden beslutades att projektet skulle ta fram ett material som kunde fungera både som marknadsföring och som metod för att öka den digitala delaktigheten. Resultatet blev konceptet Bästerbotten, som förpackats i en uppseendeväckande grön låda och förmedlats till bibliotek och studieförbund i länet. 8

9 AKTIVITETER Lådan kan användas på olika vis och varje bibliotek och studieförbund har stått fria i att anpassa den till sin verksamhet på bästa sätt. En poäng med konceptet är att kunna använda det som markör för att visa att den digitala delaktighetsfrågan fortfarande är viktig och aktuell, trots att den nationella kampanjen inte längre pågår i samma omfattning. Men det har också handlat om att använda den som metod för att hitta och koppla ihop den digitalt ovana digitala debutanten med en mer erfaren digidelare. Varje låda innehåller Tryckta affischer Ett häfte med information och inspiration hur lådan kan användas Gröna usb-minnen med en trestegsguide för den internetovane digitala debutanten att ta sig igenom tillsammans med en erfaren digidelare Ett blått usb-minne att behålla på biblioteket/studieförbundet. Det innehåller material som kan användas för informationsspridning såsom presentationer samt anpassningsbara mallar för annonser, affischer och inbjudningar. IT-guide i Västerbotten Det framgångsrika projektet IT- guide inspirerade oss i Västerbotten och representanter från verksamheten bjöds våren 2013 hit för möten med Region Västerbotten och Umeå Universitet samt bibliotek, folkbildning, kommunrepresentanter, flyktingsamordnare och ungdomar. Tre sådana dialogmöten genomfördes; i Umeå, Vindeln och Vännäs. Intresset för IT- guide var stort, på några håll väldigt stort, och som följd av dialogmötena beslutade projektet uppdra åt Studiefrämjandet Umeåregionen att genomföra en förstudie för att närmare undersöka möjligheterna för en liknande verksamhet i, till att börja med, Vännäs kommun. Förstudien genomfördes under hösten 2014 och finns i sin helhet som bilaga till slutrapporten. Förutsättningarna för samarbete med IT- guide är mycket goda och förstudien har definierat samverkansaktörer i Vännäs kommun som alla är intresserade och positiva till en liknande verksamhet. Under våren 2015 väntas Studiefrämjandet söka finansiering för ett uppstartsprojekt med IT- guide i Västerbotten. Nu kommer damerna med ipads under armen och lösenord till Facebook, och de gillar oss till höger och vänster Veronica Abnersson, Verksamhetschef Medborgarskolan Umeåregionen Aktiva Seniorer, Medborgarskolan Skellefteå 9

10 FORTSATT ARBETE OCH AVSLUTANDE REFLEKTIONER Fortsatt arbete och avslutande reflektioner Det är svårt att säga om en person som deltagit i enskilda aktiviteter av det slag som det här och andra Digidel- projekt arrangerat känner sig mer digitalt delaktig. Men när dörren till den digitala världen gläntats på för första gången torde tröskeln vara litet lägre nästa gång. Flera personer har genom det här projektet för allra första gången kommit i direkt kontakt med datorer, plattor och internet och det är naturligtvis betydelsefullt. Flera deltagande aktörer kommer tack vare erfarenheter från projektet fortsätta delta och göra extra insatser under exempelvis Get online week Medverkan i projektet har också bidragit till ett nytt projekt med fokus på elever i sär- och träningsskola i Västerbotten och surfplattan som redskap för berättande och kommunikation. Svenskarna och internet 2014 visar att andelen i befolkningen som känner sig digitalt delaktiga har ökat i fråga om tillgång, men samtidigt bildas nya digitala klyftor och man kan se att en förskjutning från digital delaktighet till digital kompetens pågår. Det handlar om att hitta rätt och också låta bli att hitta fel, kunna fatta medvetna beslut och kritiskt värdera information. Informationsflödet idag är svårt att navigera i. Det här betyder att arbetet med att öka delaktighet och kompetens måste fortsätta på delvis nya sätt. I landets biblioteksverksamheter blir MIK- begreppet, Medie- och kommunikationskunnighet, allt viktigare att arbeta med såväl för barn och unga men också för vuxna och ut ett demokratiperspektiv. Ett tydligt och viktigt resultat av projektet är att det bidragit till en verksamhetsutveckling och förändrat arbetssätt, som visar att det är möjligt att låta digital delaktighet genomsyra en verksamhet. Medborgarskolan deltog i Get online week 2014 som projektet samordnade och stöttade, och i Umeå hölls ett lärtillfälle om Skype och FaceTime. Det här tillfället sådde ett frö hos ledarna som såg stora möjligheter att använda verktygen för att genomföra andra kurser på distans i realtid. Därefter utvecklades och testades metoden Digital delaktighet har blivit i kursen Sjöliv som beskrivs ovan och även i ett sätt att tänka för oss. ytterligare en kurs. Att introducera Skype som metod för kurser inom annat än datarelaterade Veronica Abnersson, om varför medverkan i projektet varit viktig. ämnen skapar förstås förutsättningar för Medborgarskolan att få fler deltagare i sin verksamhet och innebär ökad tillgänglighet för fler att delta. Men det finns också en viktig poäng i att den digitala dimensionen görs tillgänglig på ett lustfyllt sätt eftersom det är förknippat med deltagarnas eget lärande. De har blivit skickligare inom ämnet för kursen, och på köpet har de också lärt sig Skype och troligtvis sänkt en eventuell tröskel även till andra digitala tjänster. Att använda sig av just Skype och inte köpa in ett särskilt system för distanskurser är också en medveten, smart, strategi eftersom det är ett verktyg deltagarna kan använda även fortsättningsvis för sin egen digitala delaktighets skull. 10

11 Under våren 2015 kommer Medborgarskolan arbeta vidare med att använda metoden till fler kurser. När ett arrangemang ska genomföras i exempelvis ett bibliotek finns alltid en oro att ingen ska komma, eller att det ska komma för få. Inte bara hos arrangören själv utan ibland också hos de som medverkar. Och ibland kommer inte så många. Detta var en av anledningarna till att några aktörer som turnerade runt med visning av sina e- tjänster under projektets första år beslutade att inte längre göra så. Under andra projektåret har lärtillfällena emellertid upplevts bäst i just mindre grupper, då finns möjlighet för deltagarna till samtal och att testa själva. Det kräver resurser, samarbete och tid. Annars måste man hitta ytterligare samverkansformer. Gruppernas storlek under projektets enskilda lärtillfällen har varierat mellan 8 och 25 personer. Vid två tillfällen har planerade aktiviteter ställts in på grund av 0 deltagare. Ansvaret för att nå en digitalt delaktig befolkning ligger på flera nivåer i samhället. Projekt som Digidel i Västerbotten II som har en uttalad inriktning och agenda, tillsammans med det ständiga arbete som utförs inom biblioteksverksamhet och folkbildning spelar en stor roll i det här arbetet. En annan viktig roll har förstås de planer och strategier som stat, regioner och kommuner formulerar och som ligger till grund för prioriteringar och satsningar. De är nödvändiga för att nå långsiktighet och tyngd. I Västerbotten har arbetet att ta fram en regional digital agenda pågått parallellt med projektet, vilket säkerligen kan ha gett synergieffekter åt båda håll. Digital agenda för Västerbotten ger en riktning och en grund inför kommande års arbete med digital utveckling och användning. Digital delaktighet och kompetens lyfts i den regionala digitala agendan som en viktig del för en fortsatt utveckling i länet. Vad bra att ni lär mig dator nu kan jag skicka bilder på mina pojkar till deras pappa som inte är här Kvinna från Afghanistan på besök hos Studiefrämjandet i Vindeln Vilken är effekten av att en människa lär sig skicka och ta emot e- post? Det finns en viktig och självklar social dimension, men det handlar också om att kunna ta del av samhällsinformation och - tjänster eller söka ett arbete. Idag handlar en e- postadress i Sverige om demokrati. 11

12 BILAGA: FÖRSTUDIE IT-GUIDE Förstudie IT- guider Vännäs Bakgrund I samråd med Pia Brinkfeldt, Digidel i Västerbotten, sökte Studiefrämjandet i Umeåregionen medel för en förstudie inom ramen för Digidel. Förlagan för förstudien utgjordes av Projektet IT- guide som pågått i Örebro med gott resultat och som finns till hands med stöd i utbildning, metod och nätverk i landet. Projektets upplägg innebär att ungdomar, både ensamkommande flyktingungdomar och ungdomar uppvuxna i Vännäs utbildas till IT- guider och att de sedan får som sommar- och extrajobb att hjälpa och utbilda äldre och nyanlända i IT- relaterade frågor. Syfte Att undersöka förutsättningarna, intresset och behovet från intressenter för att med befintligt eller utvecklat koncept driva IT- guider i Vännäs. Mål Att samla information om konceptet och kontakta de intressenter som kan tänkas relevanta för projektet och utifrån detta sammanfatta möjligheterna för ett genomförandeprojekt. Metod Efter att inledningsvis ha läst igenom hemsidan för it- guide.se för att få kunskap om syfte, metod och upplägg av projektet kontaktades olika nyckelpersoner på kommunen representerande hemtjänsten, boendet för ensamkommande flyktingbarn, folkhälsorådet, biblioteket och en nystartad elevförening på gymnasieskolan. Även externa aktörer som skulle kunna ha intresse för projektet som banker, vårdcentralen och försäkringsbolag kontaktades. De olika aktörerna fick information om ursprungsprojektet i Örebro och vi hade ett samtal om behovet i Vännäs och aktörens intresse för samarbete. Samtidigt diskuterades även formen för ett framtida upplägg av ett liknande projekt lokalt. Resultat Hemtjänsten i Vännäs är ständigt expanderande. Brukarna blir fler och kommunen är, liksom de andra kommunerna i Umeåregionen, utspridd med mycket landsbygd. Personalen ser ett stort behov av hjälp bland brukarna gällande datorer, läsplattor, telefoner och tv- kanalsinställningar för att klara sitt vardagliga liv, men också för att bryta social isolering. Ansvariga för verksamheten välkomnar ett projekt i stil med IT- guide. De har inte möjlighet att vara genomförare, men samarbetar gärna kring konceptet med annan organisation som genomförare. Rent praktiskt finns lokaler centralt i Vännäs nere på Hemvårdscenter, Studiefrämjandet har lokaler och samlingslokaler ute i byarna kan användas vid behov. 12

13 Nyanlända har generellt mycket stort behov av stöd och hjälp när det gäller allt från internetbank till sociala medier och tv- kanaler. Studiefrämjandet har god kontakt med målgruppen och kan skapa kontaktytor i projektet. Boendet för ensamkommande flyktingbarn, Akka, ser mycket positivt på projektidén, men har samma önskemål om att annan organisation är projektägare och genomförare men i tätt samarbete givetvis. Folkhälsorådet och biblioteket är positiva till idén men mer på distans gällande genomförandet, utifrån att de inte ser sig själva som en aktiv part i genomförandet. En nystartad elevorganisation på gymnasieskolan i Vännäs är mycket positiva till projektet då de har som ett huvudsyfte att verka för integration mellan ungdomarna i Vännäs. Elevorganisationen ställer gärna upp som samarbetspart i projektet och kan stå till tjänst med att marknadsföra möjligheten för ungdomarna. Externa aktörer såsom banker, försäkringsbolag och vårdcentral ser ett stort behov av projektet och ställer sig positiva till samarbete med på ett mer passivt och konkret sätt såsom besök och föreläsningar med egen personal eller tillgång till utbildningsmiljöer för deras hemsidor och deras service på nätet. Gunilla Lundberg, projektledare och initiativtagare för IT- guide i Örebro kan bistå med råd och stöd inför en eventuell ansökan och sedan bistå med utbildning, nätverk och stöd i projektet. Rollfördelningen skulle kunna vara uppbyggd så att Studiefrämjandet är projektägare och genomförare på plats i nära samarbete med kommunen och att Region Västerbotten blir samverkanspart utifrån den Digitala Agendan. Gunilla Lundberg, IT- guide i Örebro står för utbildning, nätverk och råd kring genomförandet. Slutsats När det gäller förutsättningar och intresse från alla parter för att genomföra ett projekt liknande IT- guide finns ingen tvekan om att det skulle bli en välbehövlig insats med bred samverkan. Projektet skulle kunna genomföras dels i Studiefrämjandets lokaler, samlingslokaler för Hemtjänstens brukare Frivilligcenter och ute i byarnas Missionshus och bygdegårdar utifrån behov. Förslaget är att projektet genomförs i Likhet med It- guide i Örebro, med ett huvudblock under sommaren och att senare verksamheten fortsätter under resten av året i begränsad skala utifrån behov och efterfrågan. Hur går vi vidare? Utifrån det positiva gensvaret för IT- guide, ställer sig Studiefrämjandet positiva till att söka och stå som projektägare i samarbete med Vännäs kommun i ett första skede och därefter utöka till Umeåregionen om det faller väl ut. Nästa ansökningsomgång för Internetfonden öppnar 14 januari 2015 och utifrån förutsättningarna som finns planeras för en ansökan och ev kompletterande ansökan från andra fonder och stiftelser för att täcka upp kostnaderna i ett projekt. 13