Öppna systemen! - När proffs får säga sitt om migration. Inriktningsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Öppna systemen! - När 3 000 proffs får säga sitt om migration. Inriktningsrapport 2015-05-07"

Transkript

1 Öppna systemen! - När proffs får säga sitt om migration Inriktningsrapport

2 INNEHÅLL Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Från ut- till invandringsland... 6 Världen & Sverige förändras... 7 fast inte så fort som vi tror... 9 Utlandsutbildade kostar 10 % Rekryteringsbehov i välfärden Tillgång till utbildningsplatser Systemdesign nödvändig Enkäten till proffsen Öppna våra hjärtan, och sen Dags att öppna systemen Vi måste lämna snöret Källor: Figurer: Bilaga Bilaga Bilaga Akademikerförbundet SSR Författare: Ursula Berge, samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR Box , Stockholm 2

3 Många har åsikter om asylmottagandet och etableringen för nyanlända. Vi valde att fråga våra medlemmar som jobbar med nyanlända alltså proffsen. Nästan svarade! Proffsen jobbar i socialtjänsten, i skolan, på Arbetsförmedlingen, på hem för ensamkommande flyktingbarn, på Försäkringskassan, i primärvården, på Migrationsverket och på många andra ställen i vår välfärd. I denna rapport redovisar vi ett preliminärt axplock av de intressantaste övergripande åsikterna och förslagen i enkäten. Vi för även några inledande och övergripande resonemang om migrationens värde för Sverige och vår välfärd baserade på Akademikerförbundet SSRs värdegrund. LITE BASFAKTA OM MIGRATION 2014 SÖKTE PERSONER ASYL I SVERIGE. DET ÄR HÖGSTA NIVÅN SEDAN DE SENASTE 20 ÅREN HAR ASYLSÖKANDET LEGAT PÅ PER ÅR. I APRIL 2015 SKREV MIGRATIONSVERKET NER FÖRVÄNTNINGARNA PÅ UPPEMOT ASYLSÖKANDE TILL PER ÅR 2015 OCH FICK PERSONER UPPEHÅLLSTILLSTÅND I SVERIGE AV ÄRENDEN SOM AVGJORDES. DAGENS ASYLSÖKANDE KOMMER I HUVUDSAK FRÅN SYRIEN, ERITREA, SOMALIA, AFGHANISTAN ELLER ÄR STATSLÖSA. HISTORISKT HAR MÅNGA INVANDRAT FRÅN FORNA JUGOSLAVIEN, IRAN, IRAK, FINLAND OCH CHILE. NORDISK INVANDRING OCH ÅTERINVANDRING AV SVENSKAR HAR HISTORISKT UTGJORT DE STÖRSTA VOLYMERNA. UPP TILL TVÅ ÅR EFTER ATT EN NYANLÄND FÅTT PERMANENT UPPEHÅLLSTILLSTÅND DELTAR DE UTAN ARBETE ELLER STUDIER I ETABLERINGSUPPDRAGET. ARBETSFÖRMEDLINGEN ÄR HUVUDMAN FÖR DEN VERKSAMHETEN. NORMALT ÄR EN NYANLÄND I ETABLERINGSUPPDRAGET ÅR TVÅ OCH TRE EFTER ANKOMST TILL SVERIGE. AV DEM SOM BEFINNER SIG I ETABLERINGSUPPDRAGET HADE 24 PROCENT 2014 EN HÖGRE UTBILDNING PÅ TVÅ ÅR ELLER LÄNGRE VILKET MOTSVARAR ANDELEN MED HÖGRE UTBILDNING I BEFOLKNINGEN I STORT ÄR ANDELEN UPPEMOT 30 PROCENT. DET OJÄMFÖRLIGT STÖRSTA ÄMNESOMRÅDET ÄR SAMHÄLLSVETENSKAP MED NÄRLIGGANDE ÄMNEN. ANDELEN MED ENBART FÖRGYMNASIAL UTBILDNING ÄR BETYDLIGT STÖRRE I GRUPPEN NYANLÄNDA JÄMFÖRT MED BEFOLKNINGEN I STORT. 3

4 Sammanfattning 50 miljoner människor befinner sig på flykt i världen. Av dem kommer bara en rännil till Europa och än färre till Sverige. Ändå utgör nya asylsökande varje år i Sverige en dramatisk ökning i jämförelse med tidigare. Frågan är om detta är ett undantag i historien eller ett nytt normaltillstånd. Utgångspunkten i den här rapporten är att vi behöver systemdesigna om det svenska samhället, såväl välfärden som arbetsmarknaden, för att snarare se att den här situationen är det nya normaltillståndet. Ett stort asylmottagande har vi i Sverige av humanitära skäl. Människor ska kunna fly från krig och umbäranden och om de har skyddsskäl ska de också få uppehållstillstånd. Det har vi undertecknat internationella konventioner för att garantera. Det slående är dock att den höga asylinvandring vi har till Sverige idag sammanfaller med att vi har ett vikande födelseöverskott och en vikande andel av befolkningen i arbetsför ålder. Dessutom har vi enorma kompetensförsörjningsbehov, inte minst av akademiker, inom offentlig sektor. Detta utgör ett gyllene tillfälle, om vi väljer att använda det. Men om asylsökande och nyanlända kommer hit och det tar oändlig tid att, inte bara få uppehållstillstånd, utan även svenskundervisning, praktik, validering och eventuell kompletteringsutbildning, tar vi inte tillfället i akt. Flera delar av vårt samhälle måste systemdesignas om. Det handlar om asylåret, bostadsförsörjningen, ersättningarna till nyanlända, tillgången till hälsovård för såväl asylsökande som papperslösa och tillgången till yrkesanpassad svenskundervisning och kompletteringsutbildningar inom högre utbildning för utlandsutbildade. För att fördjupa och avancera diskussionen om hur vi kan göra migrationsdebatten bättre, har vi frågat våra medlemmar som jobbar med migration i ena eller andra avseendet. I denna första rapport redovisar vi några av de övergripande synpunkter de har. Glappen, bristen på samverkan, dubbelkommando och rena blinda fläckar finns överallt. Det visar våra medlemmar tydligt. Framöver kommer vi att presentera delrapporter på flera olika områden där vi mer i detalj redovisar våra medlemmars professionella bedömningar av förbättringsmöjligheter inom migrationsprocessens olika delar. I bilagorna och i stycket Dags att öppna systemen redovisas ett axplock av våra medlemmars generella synpunkter på migrationsprocessen. 4

5 Inledning När vi frågade våra medlemmar vilka som jobbar med migrationsfrågor på olika sätt fick vi klart för oss att minst gör det! Det är väldigt många! De jobbar i stat, kommun, landsting, civilsamhället och för privata företag. De finns i alla sektorer på arbetsmarknaden och de representerar alla delar av vår välfärd. Det blev för oss tydligt att alla delar av vår välfärd berörs av migrationen. Det blev utgångspunkten för vårt vidare arbete. Alla delar av välfärden berörs av migrationen och det kommer att krävas en rejäl förändring av hela samhället om vi ska förhålla oss till den nya värld Sverige befinner sig i. Vi frågar inte om det är rätt eller fel att människor rör sig över gränser, utan istället hur vi kan utveckla den generella svenska välfärden så att den bättre kan matcha den migrerande världsbefolkning vi har och där människor både lämnar Sverige och kommer. En kanske något provocerande fråga i ett land som också präglas av främlingsfientlighet har blivit utgångspunkten för vårt fortsatta arbete: Hur systemdesignar vi den generella välfärden för nya per år, som normaltillstånd? Den här rapporten baseras bland annat på den enkät vi ställde till alla våra medlemmar som jobbar i migrationsprocessen och där vi fick svar. Framöver kommer flera rapporter att presenteras baserade på den guldgruva som svaren utgör. Vi har nu detaljerad kunskap om vad våra medlemmar anser om det initiala mottagandet, tillståndsgivningen, boende, länstal & kommunplaceringar, svenskundervisning för vuxna, skola för barn och ungdomar, hälsa, vuxenutbildning, etablering på arbetsmarknaden, ensamkommande barn och papperslösa. Det finns multipla problem inom migrationsprocessens alla olika faser. Men det finns också professionella människor överallt med kreativa idéer om vad som skulle kunna göras istället. Framöver kommer Akademikerförbundet SSR utifrån våra professionella medlemmars perspektiv lämna vårt bidrag till att Sverige ska vara ett land präglat av humanism, öppenhet, tillgänglighet och välfärd för alla. 5

6 Från ut- till invandringsland Från mitten på 1800-talet fram till 1930 var Sverige ett utpräglat utvandringsland. 1,5 miljoner människor utvandrade under den tiden, framförallt till Nordamerika under 1800-talets senare hälft. Först vid millennieskiftet var det lika många som hade lämnat Sverige som hade kommit hit sedan statistik började föras Det innebär att ungefär 2,5 miljoner människor vid millennieskiftet hade lämnat landet och lika många kommit hit. Figur 1. Invandring till Sverige och utvandring från Sverige Källa: SCB, Efterkrigstidens invandring och utvandring Sedan 1930 har Sverige varit ett tydligt invandringsland med undantag för åren 1972 och Direkt efter andra världskriget ökade antalet invandrare dramatiskt från nivåer runt per år till över var det många finländare som invandrarde till Sverige flydde många från kriget på Balkan. Vad vi nu ser är invandringsvolymer som vi inte sett annat än under enskilda år i historien hade vi det högsta antalet asylsökade sedan 1992 ( personer). Asylsökande kommer från krigshärdar som Irak, Afghanistan, Afrikas horn och sedan några år tillbaka, Syrien. Prognosen från Migrationsverket är att asylsökandet de närmaste åren kommer att ligga på ungefär samma nivå som 2014, dvs ungefär per år, något som dock påverkas mycket av situationen i Syrien och dess grannländer. Även om Migrationsverket i april 2015 prognosticerade en lugnare takt för antalet asylsökande hade vi den högsta migrationen sedan 1992 förra året. En sådan invandring påverkar så klart samhället. Inte minst måste den påverka vårt mottagande av nyanlända. Flaskhalsar måste jobbas bort. Myndigheter måste samverka effektivare. Rollfördelningen måste vara tydligare, kommuner måste ta emot mer solidariskt och bostäder måste byggas. Stat, kommun, landsting, civilsamhälle och privat sektor alla delar av samhället måste förändra sitt sätt att arbeta. Den processen har vi knappt börjat. Den börjar nu! 6

7 Världen & Sverige förändras Världen förändras och så även Sverige. Migration blir allt mer en naturlig del av dagens och morgondagens arbetsmarknad. Inte minst lär det ju vara fallet i en öppen, exportberoende ekonomi som den svenska. Och ärligt talat är vi intresserade av alternativet en sluten ekonomi? Dessutom delar vi allt mer språkkunskaper över gränser vilket minskar transaktionskostnaderna och trögheten i rörlighet över gränser, inte bara av varor, tjänster och kapital utan också av arbetskraft. Men människor rör sig inte bara av skäl som handlar om nya kreativa jobb, karriär, familj eller kärlek. Till bilden av en allt mer migrerande världsbefolkning måste vi tyvärr även lägga bilden av en orolig omvärld. Vi har hört och sett siffrorna många gånger. Över 50 miljoner människor är på flykt i världen. Merparten är kvar i sina hemländer och i grannländer. En liten fraktion lyckas söka sig längre bort från sitt hemland, och en mikroskopisk andel på en till två promille av alla på flykt når Sverige. Det ska gå att fly från krig, förföljelse och svält och få söka sig ett bra liv någon annanstans. Därför har Sverige skrivit under internationella överenskommelser om rätten att söka asyl. Såväl FNs flyktingkonventionen som andra internationella överenskommelser samt nationella lagar stipulerar att vi ska hjälpa människor att undkomma den fruktansvärda vardag som ett liv i ett krig eller som förföljd innebär. Så även om den andel som når Sverige är liten märker också vi av när krig och elände eskalerar i olika delar av världen. Inte bara i biståndspolitiken, utan också i migrationspolitiken. Så ska det också vara. Sedan kan man så klart tycka att det vore bättre om alla länder tog ett humanitärt ansvar. Det är väldigt snett fördelat idag. Kriget i Syrien har pågått i fem år. Den humanitära katastrof det inneburit är ofattbar och det internationella biståndet räcker inte. 18 miljoner människor i och kring Syrien beräknas vara i stort behov av hjälp. 3,9 miljoner människor har lämnat Syrien och 10 miljoner människor är på flykt inom Syrien. I Libanon finns över en miljon syriska flyktingar. Ännu saknas omkring 90 procent av de medel som FN efterlyst för Det är viktigt att se att Sverige tillsammans med Norge, Tyskland, Schweiz och Kanada går före och tar ett proportionerligt större ansvar både när det gäller bistånd och flyktingmottagande. Av Libanons befolkning är en tredjedel flyende från Syrien. Även Turkiet, Jordanien och Irak har tagit emot miljontals syriska flyktingar. Men om vi studerar Europa och EU som ändå är en världsdel väldigt nära, såväl Mellanöstern som Afrikas horn, kan man konstatera att ansvarstagandet ser väldigt olika ut. Under 2014 flydde ungefär människor till EU ( , 2013), de flesta i rangliga båtar över Medelhavet. I antal asylsökande i EU tar Tyskland och Frankrike och sedan kommer Sverige. Figur 2. Antal asylsökande till Europa 2013 Källa : Europaportalen.se 7

8 Men bilden ser delvis annorlunda ut om vi räknar antal asylsökande per invånare i det land de söker asyl. Det är ett mått som bättre tar hänsyn till landets reella förmåga att ta emot asylsökande även om det är neutralt för landets ekonomiska situation. Figur 3. Asylsökande per miljon i befolkningen, 2013 Eftersom Sverige är ett relativt litet land jämfört med till exempel Tyskland och Frankrike blir antalet asylsökande per capita mycket högre. Då är det Sverige som tar emot ojämförligt flest asylsökande och EU-länder som Portugal, Slovakien, Estland, Slovenien och Irland tar emot oproportionerligt få asylsökande. Det gäller också EU-länder med en god ekonomisk situation som Storbritannien, Finland, Nederländerna och Belgien. En annan situation befinner sig såklart Grekland, Spanien och Italien i med manifesta problem såväl med ekonomin som med nödställda asylsökande på Medelhavet. Ansvaret på dem ser därmed annorlunda ut. Källa: The Guardian och OECD De livsfarliga resorna över Medelhavet är ett bevis på att EUs politik inte fungerar. Europas länder har genom FNs Genevekonventioner förbundit sig att upprätta säkra och lagliga vägar för dem som flyr. Ett stort och viktigt arbete måste föras inom EU med syfte att få till en mer rimlig fördelning av asylansvaret mellan Europas länder. Man måste snarast åter inrätta en EU-finansierad sök-och-rädda styrka på Medelhavet lik Mare Nostrum-programmet, och man måste säkerställa att det finns väl förberedda och utbildade anställda i första mottagningslinjen. Men detta är bara ett av en rad områden som måste förändras på EU-nivå och på nationell nivå. EU måste snarast upphäva Dublinkonventionen (som innebär att asyl ska sökas i det europeiska land man först anträder), upprätta fler lagliga vägar in i Europa och stödja papperslösas möjligheter till uppehållstillstånd. EU måste också förändra EUdirektivet om reseföretags skyldighet att återsända resande utan rätt dokumentation (2001/51/EC). Också EPSU (EuropeanPublic Services Unions), som förbundet är medlem i, kräver att man löser frågan om hur vi främjar migration till Europa på ett värdigt, lagligt och säkert sätt. Men, i denna rapport och i Akademikerförbundet SSRs arbete med migrationsfrågan, väljer vi att fokusera på det vi kan påverka här i Sverige. Vår uppgift är att skapa ett samhälle so gör att personer från andra länder som väljer att komma hit, enklare kan komma i rätt jobb på den svenska arbetsmarknaden och i samhällets alla delar. Tidigare har förbundet bland annat gett ut rapporten Valideringsår (2013) i syfte att föreslå modeller för att få felmatchade på svensk arbetsmarknad i rätt jobb för att undvika inlåsningseffekter, inte minst för akademiker med utländsk examen. Med tanke på det stora antalet nyanlända som ännu inte har kommit in på svensk arbetsmarknad kompletterar vi nu våra tankar runt etablering på svensk arbetsmarknad för utlandsutbildade med att även fokusera på de som befinner sig i asyl- och etableringsfasen. 8

9 fast inte så fort som vi tror asylsökande varje år är väldigt många nya människor. Men, vi kan ändå konstatera att det är mindre än en procent av den svenska befolkningen. Och om vi studerar hur Sverige och befolkningen förändras över tid är förändringen ändå relativt marginell om vi räknar hur stor andel av befolkningen som är född i ett annat land. Figur 4. Folkmängd 2009 och framskrivning efter födelseland Källa: Migrationsinfo.se Men andra egenskaper i befolkningen än födelseland är mer intressanta att studera. Ett viktigt exempel är födelseöverskottet. Idag är det mycket svagt positivt. Men i en prognos av hur befolkningen kommer att förändras framöver ser vi att Sverige inom 15 år lär ha ett födelseunderskott. Det innebär att invandring på runt personer per år ensam bär upp en positiv befolkningsökning, vilket annars hade varit en befolkningsminskning från 2030 och framåt. Figur 5. Översikt över årliga befolkningsförändringar Källa: Migrationsinfo.se 1 Denna volym kan jämföras med antalet beviljade permanenta uppehållstillstånd per år. Enligt Migrationsverket har antalet permanenta uppehållstillstånd till flyktingar och deras anhöriga varit 2014 (48 742), 2013 (39 671), 2012 (25 302), och (cirka per år förutom 1993, 1994 och 2006). Till det beviljas tillfällliga uppehållstillstånd för tex gäststuderande och anhöriga till dem och arbetstagare. 9

10 Det har blivit allt mer uppenbart att det är avgörande för att vi ska kunna upprätthålla en generell välfärd att befolkningsutvecklingen inte är negativ, samt att andelen av befolkningen som kan arbeta och arbetar, inte minskar. Om det inte hade varit för invandringen hade antalet och andelen personer i arbetsför ålder minskat varje år i Sverige. I en rapport från Arbetsförmedlingen Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft (2015) redovisar myndigheten bland annat att: Antalet inrikes födda i åldrarna år uppvisar för närvarande en negativ utveckling. Antalet inrikes födda har minskat kontinuerligt sedan år 2008 eller med sammanlagt cirka personer, vilket är en nedgångstakt på i genomsnitt personer per år. (s.3) Figur 6. Befolkning i åldrarna år fördelad på födelseland , prognos Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft (2015) I den översta grafen ovan ser vi hur befolkningen i arbetsför ålder förändras mellan 2000 och prognosticerat till Det förklaras i huvudsak av att fler lämnar arbetsför ålder (+65 år) än vad som kommer in (16+) i den inrikes födda befolkningen. Istället består hela ökningen av personer i arbetsför ålder av utrikes födda. Den ökning av arbetskraften som skett efter år 2008 har /.../ helt och hållet tillkommit bland utrikes födda, det vill säga från och med det år som den inrikes födda befolkningen i åldrarna år började minska. (Ibid) 10

11 Vad spelar detta för roll då? Jo, från 0 till cirka 25 års ålder kostar vi mer än vad vi betalar i skatt. Dvs från födelse, via barnomsorg, BVC, skola och eventuella högskolestudier kostar vi mer för samhället än vad vi betalar i skatt. Bara utbildningskostnaderna under denna period har för en akademiker räknats fram till uppemot 2,5 miljoner kronor. 2 Mellan ungefär 25 och 65 års ålder skapar vi, i normalfallet normalfallet ett nettobidrag till samhället i form av att vi arbetar. Akademiker har ett senare inträde i arbetslivet än andra. Efter pensioneringen vid 65 års ålder (i snitt) börjar vi återigen kosta mer än vad vi betalar i skatt. Självklart är de individuella skillnaderna betydande, men denna inktäkts/kostnadskurva är den generella. Då är det centralt för samhällets möljigheter att finansiera sina välfärdsåtaganden att andelen personer som betalar mer i skatt än vad de kostar inte minskar dramatiskt. Då har vi förutsättningar att finansiera också de delar av livscykeln då individer kostar mer än vad de skapar intäkter. Den generella välfärden handlar om en omfördelning, inte bara mellan individer, utan också mellan olika delar av livscykeln. Inte minst är detta viktigt i en situation när andelen personer över 65 år ökar för varje år. För att vi ska kunna finansiera den glädjefulla situationen att vi är friska allt längre och därmed lever allt längre måste också fler vara i arbetsför ålder. Eller för att använda Arbetsförmedlingens egna ord: Befolkningsökningen i arbetsföra åldrar (16-64 år) anger ramarna för tillgången på arbetskraft och förutsättningen för att öka sysselsättningen. Om det inte sker ett kontinuerligt tillskott av arbetskraft på arbetsmarknaden är det inte möjligt att öka sysselsättningen på sikt, vilket i så fall begränsar den ekonomiska tillväxten. (Ibid) Vad man här skulle kunna tillägga är att finansieringen av den generella välfärden också hänger intimt samman med tillgången till arbetskraft och därmed antalet sysselsatta. En slutsats man då skulle kunna dra är att Sverige behöver en hög asylinvandring för att säkra den generella välfärden och att Sverige fortsätter växa befolkningsmässigt. 3 Dock är inte nyttoaspekten för det svenska samhället avgörande för varför vi ska ta emot asylinvandrare, utan grundskälen är och bör förbli individens skyddsbehov. Att migrationen till Sverige är nödvändig för vårt fortsatta välstånd är en positiv bieffekt av vår humanitära syn på människor på flykt, inte ett villkor för den. Den humanitära aspekten måste hela tiden ligga i förgrunden. Annars kan det lätt hända att resonemang om nyttoaspekten med invandringen leder fel. I så fall skulle det finnas svaga argument för att ge asyl till tex traumatiserade konventionsflyktingar, när man hellre kan välja högutbildade icke-traumatiserade arbetskraftsinvandrare i rätt ålder. Den humanitära utgångspunkten i synen på svensk asylpolitik är grundsolid, även om fördelarna för Sverige lyfts och resoneras. Akademikerförbundet SSRs fokuserade arbete på migration och framförallt akademiker med utländsk utbildning har den givna humanitära utgångspunkten. Dock tillåter vi oss att också betona att en bättre fungerande migrations- och etableringspolitik också skulle ge stora fördelar för det svenska samhället, förutom att det skulle ge stora fördelar för den enskilda individen. 2 Ur Vad kostar en akademiker? Saco, s 18 3 Bland annat har Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg dragit denna slutsats i en artikel i Dagens Nyheter Arbetsförmedlingen: Permanenta dagens höga invandring (150410) 11

12 Utlandsutbildade kostar 10 % Om en person kommer till Sverige i årsåldern har Sverige sluppit betala de första två decenniernas kostnader i den personens liv. Är personen dessutom färdigutbildad akademiker med utländsk utbildning talar vi om en kostnad på minst 1,5-2,5 miljoner kronor per individ som Sverige inte behöver lägga på den här personen. Visserligen är det något annat land som har finansierat den här personens utbildning, ett land som antaligen lider av betydande Brain Drain av välutbildade som flyr till en bättre framtid, men faktum kvarstår för mottagande land är det här väldigt billiga personer, inte minst om de är akademiker. I en global värld med en global arbetsmarknad och globala tjänsteföretag blir aggressiva rekryteringar och dåliga anställningskontrakt av människor med bristyrken allt vanligare särskilt inom vård- och omsorgssektorn. Självklart är det viktigt att förbundet driver frågor om etiska perspektiv i rekrytering av bristyrken för att motverka Brain Drain i de länder som så väl behöver sin välutbildade arbetskraft. De som kommer till Sverige är intressant nog, just i de åldersgrupper som Sverige saknar mest. De är i huvusak mellan 20 och 40 år (snittålder 32 år), förutom att många också kommer med sina barn. De fyller alltså nästan perfekt ut det hål vi har i vår demografikurva. I en intressant rapport Vad kostar en akademiker har Saco räknat på skillnaden i kostnad för att få in en utlandsutbildad akademiker i det svenska arbetslivet med validering och eventuell komplettering, i jämförelse med kostnaden för motsvarande svenskutbildad. Kvoten är minst ett till tio, dvs det är tio gånger dyrare att till exempel utbilda en svensk läkare än att validera och kompettera utbildningen för en utlandsutbildad. Ungefär motsvarande kvot gäller för andra akademikergruppper som till exempel samhällsvetare. Riksrevisionen (RiR 2011:16) gjorde för några år sedan en beräkning av hur stor samhällets vinst är av att akademiker med utländsk utbildning kommer i kvalificerat arbete tidigare. Deras räkneexempel gällde yrkesgrupperna lärare, läkare, sjuksköterskor, företagsekonomer och civilingenjörer. Slutsatserna är helt häpnadsväckande. Mellan och kronor per månad vinner samhället om vi tar tillvara den resurs en akademiker med utländsk utbildning utgör. Räknar man om dessa siffror till hur stor vinsten är om en utländsk akademiker kommer i kvalificerat arbete ett år tidigare, visar det sig att det rör sig om runt en halv miljon kronor per person, i form av intäkter från indirekta skatter från ökad produktion, inkomstskatter, arbetsgivaravgifter och minskade utbetalningar av transfereringar. Till det kommer individens egen ekonomiska vinst av att ha ett arbete, och därmed ofta lön, i paritet med den utbildning personen har, i jämförelse med etableringsersättning, försörjningsstöd, aktivitetsstöd eller lön för ett arbete med lägre kvalifikationskrav. 12

13 Rekryteringsbehov i välfärden I en beräkning Akademikerförbundet SSR har krävs det nya akademiker i offentlig sektor de närmaste tio år. Andelen av de anställda i stat, kommun och landsting som behöver ha akademisk utbildning ökar för varje år som går och stora pensionsavgångar är att vänta, förutom att behoven inom välfärdssektorn hela tiden ökar. Våra beräkningar visar att staten kommer att behöva rekrytera runt personer de närmaste åren. Kommuner, landsting, regioner och verksamheter finansierade av dessa kommer at behöva runt akademiker under samma tid. Totalt krävs det alltså de närmaste tio åren , dvs mer än en halv miljon akademiker i offentligt finansierad verksamhet. I det perspektivet kan man reflektera över att Sverige examinerar runt akademiker per år (se figur 7 på nästa sida). Det blir ungefär svenskproducerade akademiker på tio år. Om offentligt finansierad verksamhet behöver akademiker återstår alltså akademiker som hela den privata sektorn skulle dela på. Det är lätt att inse att vi utbildar alldeles för få akademiker och även om antalet utbildningsplatser ökar är det en trögrörlig och långsiktig strateg för att få fler akademiker och skapar endast en marginell ökning. Figur 7. Antal examina och examinerade personer Källa: Budgetpropositionen 2015, bilaga 16 Utbildning och universitetsforskning s. 126 I det sammanhanget ter sig de tiotusentals färdigutbildade akademiker som kommer till Sverige och får asyl varje år som en värdefullt tillskott till svensk arbetsmarknad inte minst om de får chans att jobba med det de är utbildade för. I rapporten Valideringsår beräknade vi att det fanns en överrepresentation på arbetslösa akademiker med utländsk utbildning i Sverige på minst personer. Till det kommer minst lika många som har arbete de är överkvalificerade för. Och detta var siffror som nu är några år gamla. Sedan dess har antalet asylsökande ökat kraftigt och också andelen som har en högskoleutbildning på två år eller längre, såväl bland arbetslösa som felmatchade. 13

14 Tillgång till utbildningsplatser Idag finns cirka 500 utbildningsplatser som riktar sig till akademiker med utländsk examen. Åtta lärosäten erbjuder utbildningar till fem yrken. Det är lärare (300), jurister (30), tandläkare (30), läkare (65) och sjuksköterskor (70), inga inom samhällsvetenskap. Från och med i år läggs ytterligare 20 miljoner kronor (till de 52 miljoner som tilldelas idag) vilket med samma per-capitafördelning som för svenska högskoleutbildningar i allmänhet borde innebära cirka 150 platser ytterligare. Totalt anses alltså runt 650 platser på kompletteringsutbildningar räcka för de akademiker med utländsk utbildning som kommer hit. Om vi räknar lågt med att uppemot var fjärde i etableringsfasen har högskoleutbildning finns det närmare akademiker i etableringsuppdraget. Att bara runt 650 av dem (6%) skulle behöva kompletterande utbildning i allt från svensk socialrätt till vårdssvenska och svensk förvaltning, framstår som helt osannolikt. Stora satsningar måste göras för att köra kompletterande utbildningar tillgängliga för nyanlända akademiker. Såväl väsentligt fler upphandlade kompletteringsutbildningar av Arbetsförmedlingen som att lärosätena måste få ett reguljärt uppdrag att anordna kompletteringsutbildningar för utlandsutbildade inom alla ämnesområden är nödvändiga åtgärder inom svenskt utbildningsväsende. Vi talar kanske om en tiodubbling av antalet platser på kort tid. Lyckas svensk utbildningspolitik och de svenska lärosätena göra det finns det möjlighet att sluta det kompetensförsörjningsgap som riskerar att bli överhängande i bristen på akademiker, såväl i offentlig sektor som i privat. Systemdesign nödvändig Människor söker asyl och får uppehållstillstånd för att de har ett skyddsbehov. Det är och förblir den bärande tanken till varför vi ska ha asylinvandring till vårt land. Men det blir allt mer tydligt att situationen med krishärdar runt om i världen och där tillhörande flyktingvågor också kommer till Sverige, märkligt väl matchar vårt samhälles behov på såväl kort som lång sikt. Sverige är ett land präglat av öppenhet. Vi vinner, precis som alla andra länder, på att influeras av andra, inte bara i form av import och export av varor, tjänster och kapital, utan än mer idag och framöver av människor. Det är en naturlig utveckling. Det bygger dock på att vi kan matcha vårt samhälle till denna mer rörliga tid. Där är vi inte idag. Svensk arbetsmarknad, precis som valda delar av välfärden, bygger fortfarande på att vi alla föds, lever och dör i Sverige. Den tanken måste vi befria oss ifrån. Det är inte samma sak som att överge den generella välfärdsmodellen vi har byggt upp, eller att den svenska modellen på arbetsmarknaden med kollektivavtal och rimlig anställningstrygghet måste överges. Det handlar inte heller om att det offentliga Sverige, i form av myndigheter, måste omformas i grunden. Det handlar om att systemdesigna om våra stora samhällssystem, i allt från anläggningsboenden, till svenskundervisning och instegsjobb, så att de levererar bättre än idag. Det går! 14

15 Enkäten till proffsen Vi har som sagt frågat våra medlemmar som jobbar i migrationsprocessens olika delar vad de tycker fungerar och inte fungerar. Vi har fått ett fantastiskt gensvar. Våra medlemmar jobbar på Migrationsverket, på kommunernas socialkontor, på Arbetsförmedlingen, hos Försäkringskassan, inom civilsamhällets alla delar och inom en lång rad företag i privat sektor. De följer den asylsökande från första dagen. Det är de som möter den asylsökande människan med all dennes sorg och erfarenhet. De ser och förstår och de lever med systemens alla fel och brister. Det är de som tampas med motsägelsefulla regelverk och otydliga anvisningar. De följer de asylsökande människorna i med och motgång och i glädje och sorg. De vill göra ett riktigt bra och rättssäkert jobb. Och då måste systemen tillåta proffsen att vara proffs. I denna rapport har vi bara möljighet att mycket summariskt redovisa enkätrespondenternas övergripande synpunkter. Enkäten var uppbyggt på ett sådant sätt att vi efter de generella frågorna ställde fördjupade om vilka delar av migrationsprocessen de arbetade med. Jobbade de inom ett visst område fick de svara på detaljerade frågor om just det. De områden vi har fördjupade frågor och analyser runt är: Det initiala mottagandet Tillståndsgivningen Boende Länstal & kommunplaceringar Svenskundervisning för vuxna Skola för barn och ungdomar Hälsa Vuxenutbildning Etablering på arbetsmarknaden Ensamkommande barn Papperslösa Dessa fördjupade ämnesområden ger oss förutsättningar att senare redovisa detaljrapporter inom dessa områden, och eftersom det är professionen själv som svarar, såväl i flervalsfrågor som i öppna svar, finns det mycket initierad kunskap att ta tillvara. Dock kan vi redan här säga något om de närmare proffsens generella tankar om vad som fungerar eller inte i migrationsprocessen. I bilagorna kan ni se resultaten på de generella frågorna lite mer i detalj. Det som dock tydligt framkommer är att många av våra medlemmar i migrationsprocessen upplever att det finns mycket att göra vad det gäller att öppna systemen om det så handlar om bättre samverkan och tydligare ansvarsfördelning mellan myndigheter eller grundläggande service som skola, vård, ersättningar och boende. 15

16 Öppna våra hjärtan, och sen I ett mycket uppmärksammat tal 4 i valrörelsen 2014 sa dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt att vi måste öppna våra hjärtan vad det gäller asylsituationen för att människor flyr för sina liv. Det finns all anledning att hålla med om den utgångspunkten. En generös asylpolitik kräver öppna hjärtan, inte minst när omvärlden briserar. Svårare är dock att hålla med om det resonemang som följde därefter som i sin undertext signalerade att detta står i motsats till en generell välfärd, även om det uttrycktes i form av att kostnaderna kommer att bli höga. Kostnaderna initialt är, och kommer att vara, höga, men problemet var att intäktsidan, inte heller långsiktigt, beskrevs med ett enda ord. Som vi resonerat om tidigare är en generös flyktingpolitisk snarare en förutsättning för vår välfärd. Så är det oavsett om deras närvaro skapar en större andel av befolkningen i arbetsför ålder, ger en generell befolkningsökning eller säkrar kompetensförsörjningen i välfärden. Eller gör allt samtidigt. Men den fråga som är utgångspunkten för Akademikerförbundet SSRs arbete med migrationsfrågan är vad vi gör efter att vi har öppnat våra hjärtan. Det är i grunden mycket mer intressant. Och då finns det tre steg man skulle kunna följa i sitt arbete att öppna Sverige: Open Your Eyes Open Your Minds Open Your Systems Om vi tänker oss att öppna hjärtan ligger i de två första faserna och det är nödvändiga och viktiga steg för att skapa ett öppet och tillgängligt samhälle, måste vi nu på allvar in i den tredje fasen. Hur öppnar vi våra system, om det så är utbildningssystemet, bostadsmarknaden, arbetsmarknaden eller skolan, på ett sätt så att vårt samhälle kan välkomna kanske nya till vårt land varje år? Den utgångspunkten låg till grund för vår enkät och våra frågor, samt vårt fortsatta arbete. 4 Öppna era hjärtan -talet av Fredrik Reinfeldt hölls i Stockholm 16 augusti

17 Dags att öppna systemen Många av våra medlemmar vittnar om betydande otydlighet i rollfördelningen mellan myndigheter. Det finns även betydande glapp mellan vem som har ansvar för vad, och i vissa frågor finns det flera myndigheter som har ansvar för samma sak. Ibland är också, helt uppenbart, fel myndighet ansvarig för en fråga som till exempel Arbetsförmedlingens boendeansvar inom etableringsfasen. Mellan procent av våra medlemmar svarar att samverkan mellan myndigheter, tillgång till svenskundervisning, ansvarsfördelning mellan myndighetrer, validering av utbildning och yrkeserfarenhet och en effektiv organisation är helt avgörande faktorer för att migrationen ska fungera bättre. Helt uppenbart finns det stora brister i de här avseendena. Det problematiska är att det krävs stora reformer i stora system för att lyckas med det. Det glädjande är att det är saker som går att påverka genom politiska beslut. Gör det! Individanpassad svenskundervisning Ett annat centralt område som syns i enkätsvaren är mer individanpassad svenskundervisning. Det har länge lyfts som ett problemområde och det fungerar allt bättre på allt fler orter, men fortfarande är det bättre i stora städer än i små och mycket mer kan göras, inte minst i jämförbarhet. I Stockholm finns till exempel SIFA Stockholms intensivsvenska för akademiker med olika yrkesprofiler, där en är inriktad mot svenska för ekonomer, jurister och andra samhällsvetare. 5 Men det ser olika ut i hela landet och inte ens Stockholms stad har underlag tillräckligt för att anordna yrkessvenska för samhällsvetare själva. För att få tillräckligt underlag samarbetar alla kommuner inom länet. Det är lätt att inse att det inte är lätt att få ihop underlag för specialiserad yrkessvenska i hela landet när det till och med är svårt i Storstockholm. Ändå är det precis det som måste göras, om inte tanken är att yrkeskunniga ska ansamlas i de stora städerna, eller få mindre skräddarsydd svenskundervisning överallt i landet. Båda de två alternativen är dåliga svar på hur till exempel akademiker ska få en välanpassad yrkessvenska för att snabbt komma in på svensk arbetsmarknad på rätt jobb. Samtidigt börjar det bli allt mer orealistiskt att tänka sig att alla ska skaffa sig svenskkunskap motsvarande SVA3 (dvs en nivå som man kan söka vidare till högre utbildning med) för att man ska kunna få ett jobb i Sverige. Det måste gå att hitta lösningar som gör att man kan jobba utan att kunna perfekt svenska, eller för att citera statsrådet Ylva Johansson på trepartssamtalen 31 mars 2015 att vi måste i större utsträckning tänka oss att vi också lär oss svenska på jobbet. Psykosocialt stöd En faktor som sällan syns i debatten är de asylsökandes psykiska status. Våra medlemmar vittnar om att många kommer med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och att det svårligen går att göra något konstruktivt varken vad det gäller svenskundervisning eller arbetsmarknadsinträde innan den psykiska situationen är bättre. Bättre tillgång till psykosocialt stöd tidigt framstår här som väl investerade medel för att såväl barn som vuxna ska kunna ta till sig som skolgång och svenskundervisning. 5 I Stockholms län finns SIFA (Sfp svenska för pedagoger, Sfinx svenska för ingenjörer och arkitekter, Sfej svenska för ekonomer, jurister och andra samhällsvetare) SFI = svenska för invandare, SVA = svenska som andraspråk. Till det kommer att det finns andra SFX (yrkessvenska) för tex bussförare, företagare, hantverkare, lastbilsförare, medicinsk personal och programmerare. På andra orter ser det annorlunda ut. 17

18 Glappet mellan kommuner och stat Även ansvarsfördelningen och glappet mellan statliga myndigheter å ena sidan och kommunerna å andra sidan lyfts som ett problem av våra medlemmar. Ett exempel är att dagersättningen för asylsökande betalas ut i förskott, men etableringsersättning utbetals i efterhand. Däremellan finns ett glapp på en eller ett par månader då många nyanlända inte har någon försörjning. Det märker våra socialsekreterere som arbetar med ekonomiskt bistånd. För i brist på annat söker de nyanlända då försörjningsstöd. Det är ett glapp i de nyanländas försörjning som framstår mer som en lapsus än som en genomtänkt tanke. Det borde också gå att lösa. Ett annat påtagligt glapp är kommunernas möjlighet till framförhållning och planering. Placerandet av tillfälliga anläggningsboende sker ofta utan att berörd kommun informerats, vilket gör att en enskild kommun plötsligt kan ha många nya skolbarn att erbjuda skolplats från en dag till en annan. Att många som arbetar inom kommunen också uppfattar att de ersättningar man får från staten, vad det gäller till exempel skolbarn, är allvarligt underfinansierade. Att kommuner, som erbjuder SFI-undervisning för personer som fått uppehållstillstånd, men fortfarande befinner sig på anläggningsboende, inte har fått full kostnadstäckning av staten visar att stuprören är allt för manifesta i migrationsprocessen. 6 Många andra delar av migrationsprocessen har lyfts av våra medlemmar i enkäten vilket visas mer i detalj i bilagorna. Vi måste lämna snöret En bild som utkristalliserar sig är att asylsökande ska följa ett snöre där en sak händer åt gången. Under det så kallade asylåret befinner sig många på anläggningsboende och väntar på uppehållstillstånd. I normalfallet sammanfaller detta varken med svenskundervisning, arbete eller någon form av praktik. Vuxna asylsökande förväntas här i stort sett inte göra någonting, och ges inte heller några realistiska förutsättningar att göra någonting. Med 71 kronor per dag i dagersättning för en ensamstående 7 är dessutom förutsättningarna att ta egna initiativ relativt små. Efter uppehållstillstånd är tanken att de nyanlända ska få en etableringsplan och svenskundervisning. Även detta sker på ett snöre med en sak i taget. Och innan man kan rejält bra svenska sker i realiteten få arbetsmarknadsinträden. Så här måste det så klart inte vara! Vad det gäller de asylsökandes barn tänker vi inte så. De kan, och ska, både gå i skola, lära sig svenska och kanske delta i lokala fotbollsklubbens träningar. Med barn förstår vi att det går att göra många saker samtidigt. Men det förhållningssättet har vi inte vad det gäller vuxna. Det borde gå att ändra på. Det första är att erbjuda (kanske kräva) svenskundervisning även under asylåret, att erbjuda jobbmatchning inte bara med samma yrkesutbildning utan också kartlägga arbetsgivare med samma språkkompetens som den nyanlända, och att ge faktiska möjligheter att arbeta under asylåret utan reducering av dagersättningen. Bilden här nedan visar hur etableringen av nyanlända i Sverige kan illustreras. Den ska inte tolkas som att allt måste ske i en speciell ordning. Ändå är det precis det som är verkligheten för asylsökande och nyanlända. Det skapar frustration, förlorad anknytning till det yrke man är utbildad inom, utanförskap, en dålig ekonomisk situation långsiktigt och ett extremt försenat arbetsmarknadsinträde. Det är kort sagt ett resursslöseri, i första hand vad det gäller livschanser för den enskilda, men även en massa kompetenser som saknas på svensk arbetsmarknad och, lite krasst ekonomiskt, även skattemedel. 6 I Vårändringsbudget 2015 föreslog regeringen att kommunerna skulle få ersättning av staten för alla och för all tid personer på anläggningsboende med uppehållstillstånd deltar i SFI-undervisning. 7 Gäller på boenden där mat inte ingår. Annars är dagersättningen 24 kronor per dag. 18

19 Figur 8. Etablering av nyanlända Källa: Arbetsmarknadsdepartementet Med regeringens intiativ om snabbspår för nyanlända vill man bryta tanken på att den nyanlända först måste ha lärt sig perfekt svenska för att kunna få ett jobb. Det är rätt tänkt. Men den tanken, att vi måste kunna göra flera saker samtidigt, måste prägla, inte bara den nyanlända, utan också våra myndigheter och kommuner och hela arbetsmarknaden. Det krävs en hel del omtänkande och ändrade attityder hos parterna: bland arbetsgivare och i förekommande fall även hos oss i facket. Någonstans i den insikten fortsätter Akademikerförbundet SSR sitt fokuserade arbete på migration och akademiker med utländsk utbildning. 19

20 Källor: Akademikerförbundet SSR, Valideringsår (2013) Arbetsförmedlingen, Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft utmaningar för morgondagens arbetsmarknad (2015) Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingens återrapportering Etablering av vissa nyanlända etableringsuppdraget. 1 november 2014, Avser september september (2015) Arbetsmarknadsdepartementet, presentation vid trepartssamtal om snabbspår för nyanlända, med statsrådet Ylva Johansson, (150331) Dagens Nyheter, Arbetsförmedlingen: Permanenta dagens höga invandring, Intervju med Mikael Sjöberg, GD Arbetsförmedlingen av Tove Nandorf, (150410) Delander & Ekberg, Konsultrapport till Riksrevisionen. Snabbare etablering på arbetsmarknaden för invandrade akademiker Samhällsekonomiska och offentligfinansiella effekter. (2010) Europaportalen Migrationsinfo.se Migrationsverket, Beviljade uppehållstillstånd , (2015) Migrationsverket, Årsredovisning 2014, 2015 Regeringskansliet, Budgetpropositionen 2015, bilaga 16 Utbildning och universitetsforskning (2014) Riksrevisionen, Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning förutsägbara, ändamålsenliga och effektiva? (RiR 2011:16) Saco, Vad kostar en akademiker? av Josefin Edström, Saco (2015) Figurer: Figur 1. Invandring till Sverige och utvandring från Sverige Figur 2. Antal asylsökande till Europa 2013 Figur 3. Asylsökande per miljon i befolkningen, 2013 Figur 4. Folkmängd 2009 och framskrivning efter födelseland Figur 5. Översikt över årliga befolkningsförändringar Figur 6. Befolkning i åldrarna år fördelad på födelseland , prognos Figur 7. Antal examina och examinerade personer Figur 8. Etablering av nyanlända 20

Öppna systemen! - När 3 000 proffs får säga sitt om migration. Inriktningsrapport 2015-05-07

Öppna systemen! - När 3 000 proffs får säga sitt om migration. Inriktningsrapport 2015-05-07 Öppna systemen! - När 3 000 proffs får säga sitt om migration Inriktningsrapport 2015-05-07 INNEHÅLL Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Från ut- till invandringsland... 6 Världen & Sverige förändras...

Läs mer

Reflektioner runt trepartssamtal om nyanländas etablering på arbetsmarknaden 2015-06-15

Reflektioner runt trepartssamtal om nyanländas etablering på arbetsmarknaden 2015-06-15 Reflektioner runt trepartssamtal om nyanländas etablering på arbetsmarknaden 2015-06-15 Problemet: Det finns ett omfattande och ökande kompetensförsörjningsbehov på både kort och lång sikt inom stora delar

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

Flyktingmottagande och integration i Sverige

Flyktingmottagande och integration i Sverige 1(5) Åsa Odin Ekman +46-725292448 asa.odinekman@tco.se PM till NFS Klicka här för att ange klardatum. Flyktingmottagande och integration i Sverige Sverige såg under 2015, i likhet med flera andra europeiska

Läs mer

Möte i Lunds arbetarekommun

Möte i Lunds arbetarekommun 1 Möte i Lunds arbetarekommun 5 oktober 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

ÖPPET SVERIGE. Fokus: Jämtland. Förslag för en bättre migrationsprocess. Regional rapport 2015-10-15

ÖPPET SVERIGE. Fokus: Jämtland. Förslag för en bättre migrationsprocess. Regional rapport 2015-10-15 ÖPPET SVERIGE Förslag för en bättre migrationsprocess Fokus: Jämtland Regional rapport 2015-10-15 Vi har frågat proffsen! 60 miljoner människor befinner sig på flykt i världen. Av dem kommer bara en rännil

Läs mer

Kommunledningskonferens Skåne

Kommunledningskonferens Skåne 1 Kommunledningskonferens Skåne 5 juni 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering

Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering Kontakt TCO Samuel Engblom - Åsa Odin Ekman samuel.engblom@tco.se - asa.odin.ekman@tco.se Välkommen in! TCO Granskar nr Ange nr Ange år Inledning De senaste

Läs mer

Etablering av nyanlända på arbetsmarknaden och i samhället Milischia Rezai Politiskt sakkunnig

Etablering av nyanlända på arbetsmarknaden och i samhället Milischia Rezai Politiskt sakkunnig to: Maskot/Folio Etablering av nyanlända på arbetsmarknaden och i samhället Milischia Rezai Politiskt sakkunnig 2 Flyktingsituationen 54 miljoner flyktingar och fördrivna i världen (UNHCR) 9 miljoner syrier

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Migrationen en överblick Umeå den 18 januari 2017 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Olika typer av migration Arbete (anställning, starta företag) Studier Familjeskäl

Läs mer

Sverige växer. Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 9 juni Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Sverige växer. Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 9 juni Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet Sverige växer Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 9 juni 216 Foto: Martina Huber/Regeringskansliet 239 av landets 29 kommuner växer Befolkningsutveckling 21 Befolkningsutveckling 215

Läs mer

Arbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Arbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet Arbetsmarknadsläget Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april 2016 Foto: Martina Huber/Regeringskansliet 2005 2006 2007 2009 2011 2005 2006 2007 2009 2011 Sverige har relativt hög arbetslöshet jämfört

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Mottagande av nyanlända

Mottagande av nyanlända Mottagande av nyanlända Länsstyrelsen i Västra Götalands län - Samhällsavdelningen Anneli Assmundson Bjerde Oskar Johansson Integrationsutvecklare Integrationsutvecklare anneli.assmundson.bjerde@lansstyrelsen.se

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2015-08-03 Diarienummer: Af-2013/066505 Till: Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige

Läs mer

Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner

Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0659 rir 2014:15 Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? (RiR

Läs mer

Juni Leif Andersson verksamhetsexpert

Juni Leif Andersson verksamhetsexpert Juni 2015 Leif Andersson verksamhetsexpert leif.andersson@migrationsverket.se 0703 04 68 53 Migrationsverkets uppdrag verka för en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten underlätta

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

ÖPPET SVERIGE Fokus: Skåne. Regional rapport 2015-11-30

ÖPPET SVERIGE Fokus: Skåne. Regional rapport 2015-11-30 ÖPPET SVERIGE Fokus: Skåne Regional rapport 2015-11-30 Vi har frågat proffsen! 60 miljoner människor befinner sig på flykt i världen. Av dem kommer bara en rännil till Europa och än färre till Sverige.

Läs mer

Stockholmsregionen växer

Stockholmsregionen växer Stockholmsregionen växer En beskrivning om utrikes inflyttade till Stockholmsregionen STORSTHLM KSL KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN En beskrivning för ökad regional kunskap om utrikes inflyttade 2 Stockholmsregionen

Läs mer

Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända

Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända LÄGESRAPPORT 1 (6) 2016-02-18 Kompetensnämnden Dnr. Kon 2016/21-2 Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända Ärendet i korthet Kommunstyrelsen har i samband med beslutandet av mål och budget

Läs mer

Vård- och omsorgsberedningens presidiekonferens Västmanland

Vård- och omsorgsberedningens presidiekonferens Västmanland Vård- och omsorgsberedningens presidiekonferens Västmanland Hallstahammar 2016-05-25 Situationen i EU och Sverige EU 2015-1 255 600 personer sökte asyl, 360 000 från Syrien (626 000 personer sökte asyl

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Inrättandet av två nya Jobbtorg Motion (2016:10) av Johanna Sjö (M)

Inrättandet av två nya Jobbtorg Motion (2016:10) av Johanna Sjö (M) Utlåtande 2016:131 RIII (Dnr 106-129/2016) Inrättandet av två nya Jobbtorg Motion (2016:10) av Johanna Sjö (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2016:10) av Johanna

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Matton Collection/Johnér Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska

Läs mer

VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG

VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG FLYKTINGAR I VÄRLDEN Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen Nästan 26 miljoner får någon form avskydd eller assistans av UNHCR

Läs mer

Länsstyrelsen. Organisationen för integration och etablering - Uppsala län 2015-05-21

Länsstyrelsen. Organisationen för integration och etablering - Uppsala län 2015-05-21 Länsstyrelsen Organisationen för integration och etablering - Uppsala län 2015-05-21 Målgrupper Som nyanländ räknas en asylsökande som fått uppehållstillstånd (flyktingar, skyddsbehövande, särskilt ömmande

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sammanfattning Det

Läs mer

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning In och utvandring från Sverige 1851-2015

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Egenansvar med professionellt stöd En reform med arbetsmarknadsfokus 2011 (prognos) 2012 (prognos) Mottagna flyktingar m.fl. åren 1999-2012 30000 25000 20000

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Dnr A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nässjö kommuns diarienummer KS2015-194 Sammanfattning Nässjö kommun har

Läs mer

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare.

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare. Promemoria 2013-08-26 Arbetsmarknadsdepartementet Åtgärder för jämnare mottagande av flyktingar och rättvisare ersättning till kommunerna I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar

Läs mer

(Bild från Nybros hemsida) Integration

(Bild från Nybros hemsida) Integration (Bild från Nybros hemsida) 2015-08-31 Integration Prognos, asyl -och integrationsprocessen Martina Almqvist och Beatrice Solhjort Länsstyrelsens integrationsuppdrag Överlägga och träffa överenskommelser

Läs mer

Perspektivmeldingen 2017

Perspektivmeldingen 2017 Perspektivmeldingen 217 Flyktingsituationen i Sverige - konsekvenser och utmaningar 7 juni, 216 John Hassler Flyktingkrisen En av de största utmaningarna för Sverige och Europa på många år. Mina kommentarer:

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring 6 Efterkrigstidens invandring och utvandring Sammanfattning Att invandra till Sverige är en efterkrigsföreteelse. Inflyttning till Sverige har visserligen förekommit i större och mindre omfattning sedan

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Vägen till jobb 24 september 2015

Vägen till jobb 24 september 2015 Vägen till jobb 24 september 2015 Inledning: en bättre väg in i samhället Just nu flyr många människor från krig och konflikt för att ta sig till Sverige. Asylansökningarna ligger på samma nivåer som rekordåren

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb

Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Statistik Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Den första undersökningen i sitt slag Juseks undersökningar visar stora skillnader beroende på etnisk bakgrund Svårt för invandrarakademiker

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Projekt: Från nyanländ till nyanställd lärare

Projekt: Från nyanländ till nyanställd lärare Utbildningsförvaltningen Avdelningen för personal och kompetensförsörjning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-09-17 Handläggare Johan Eriksson Telefon: 08-508 33 697 Till Utbildningsnämnden 2015-11-26 Projekt:

Läs mer

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016 Moderaternas kansli PM Sida 1 (5) 2015-10-22 budgetförslag för Stockholms stad Vad är Moderaternas viktigaste prioriteringar i budgeten? Vår budget utgör ett alternativ till den rödgrönrosa majoritetens

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom

Läs mer

Den första tiden i det nya landet

Den första tiden i det nya landet RAPPORT Den första tiden i det nya landet Om Migrationsverkets ansvarsområden Delrapport 2015-03-11 Läs även: Inriktningsrapport: Öppna systemen!, 2015-05-07 Delrapport: Ensamkommande barn, 2015-10-20

Läs mer

Regeringens satsningar på etablering av nyanlända

Regeringens satsningar på etablering av nyanlända Regeringens satsningar på etablering av nyanlända Anders Kessling statssekreterare hos arbetsmarknadsoch etableringsminister Ylva Johansson 3 november 216 239 av landets 29 kommuner växer Befolkningsutveckling

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Asyl och flyktingmottagning

Asyl och flyktingmottagning Asyl och flyktingmottagning Asylsökande i anordnat boende (ABO) i eget boende (EBO) Flyktingmottagning asylsökande med uppehållstillstånd kvotflyktingar anhöriga Ensamkommande barn asylsökande eller med

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Investeringar för snabbare etablering

Investeringar för snabbare etablering Investeringar för snabbare etablering Stefan Löfven Ylva Johansson Gustav Fridolin Alice Bah Kuhnke 10 september 2015 Foto: Folio Bildbyrå / Christian Ferm De 20 kommuner med högst mottagande under 2010-2014

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Josefin Edström Sofia Sandgren Massih

Josefin Edström Sofia Sandgren Massih d a n rk a sm t e rb a k s n e v s n l l o i i t t n ra g e e g t ä n v i i h v c r o a t r bb o o j k r å ö f S g a l 6 s 1 r ö 20 f os ac S - Josefin Edström Sofia Sandgren Massih 2016 Så kortar vi vägen

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015

Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015 Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015 Anders Kessling Tillträdande unga (16 30 år) på arbetsmarknaden samt åldersavgångar, 2008 2025 De

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

SÅ LÖSER VI ETABLERINGEN AV NYANLÄNDA DEL 1: ARBETSMARKNAD

SÅ LÖSER VI ETABLERINGEN AV NYANLÄNDA DEL 1: ARBETSMARKNAD SÅ LÖSER VI ETABLERINGEN AV NYANLÄNDA DEL 1: ARBETSMARKNAD Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 5 Konfliktlinjen kring etableringen... 6 Matchning... 7 Efterfrågan på arbetskraft...

Läs mer

PM 2009:79 RVII (Dnr /2008)

PM 2009:79 RVII (Dnr /2008) PM 2009:79 RVII (Dnr 322-2936/2008) Kommunsamarbete inom Stockholms län angående specialiserade yrkesutbildningar inom sfi, så kallad sfx Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län Borgarrådsberedningen

Läs mer

Fokus Framtid - Etablering för välfärd

Fokus Framtid - Etablering för välfärd Fokus Framtid - Etablering för välfärd Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund Regeringen FN:s deklaration om de

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället Promemoria 2015-09-10 Arbetsmarknadsdepartementet Ur budgetpropositionen för 2016: Investeringar för snabbare etablering Arbete och utbildning är den främsta nyckeln till etablering i ett nytt land. Därför

Läs mer

Validering med värde SNS 3/9 2015. Elin Landell, särskild utredare. Utbildningsdepartementet

Validering med värde SNS 3/9 2015. Elin Landell, särskild utredare. Utbildningsdepartementet Validering med värde SNS 3/9 2015 Elin Landell, särskild utredare Ett övergripande utredningsuppdrag Kartlägga valideringsinsatser Lämna förslag som möjliggör för fler att få sin kompetens validerad effektivare

Läs mer

med anledning av prop. 2015/16:174 Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

med anledning av prop. 2015/16:174 Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3418 av Johan Forssell m.fl. (M) med anledning av prop. 2015/16:174 Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Förslag till

Läs mer

Implementeringen av de åtgärder som nu överenskommits ska gemensamt följas upp.

Implementeringen av de åtgärder som nu överenskommits ska gemensamt följas upp. Sverige och Europa står mitt i en enorm uppgift att ge människor som flyr från krig, förföljelse och förtryck en trygg tillvaro. Mot bakgrund av att antalet personer som sökt asyl i Sverige ökat kraftigt

Läs mer

Implementeringen av de åtgärder som nu överenskommits ska gemensamt följas upp.

Implementeringen av de åtgärder som nu överenskommits ska gemensamt följas upp. Sverige och Europa står mitt i en enorm uppgift att ge människor som flyr från krig, förföljelse och förtryck en trygg tillvaro. Mot bakgrund av att antalet personer som sökt asyl i Sverige ökat kraftigt

Läs mer

Åtgärdsförslag för att hantera lärarbristen inom sfi

Åtgärdsförslag för att hantera lärarbristen inom sfi ÅTGÄRDSFÖRSLAG Bilaga 1 2016-09-28 Vårt ärendenr: 4 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad (UA) Björn Andersson Avdelningen för arbetsgivarpolitik (AG) Anders Barane Ulrika Wallén Åtgärdsförslag

Läs mer

Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD

Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD Sida: 2 av 29 Innehållsförteckning Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft... 1 Sammanfattning... 3 Befolkningsökningen

Läs mer

REMISSVAR TCO Ds 2016:35 om Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbetsoch samhällslivet

REMISSVAR TCO Ds 2016:35 om Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbetsoch samhällslivet 1(5) 2016-12-16 Arbetsmarknadsdepartementet Åsa Odin Ekman 103 33 Stockholm 0725292448 Sverige asa.odinekman@tco.se REMISSVAR TCO Ds 2016:35 om Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist 37 Asylsökande Anna Eriksson Arne Holmqvist Asylansökningar och flyktinginvandring reflekterar händelser i omvärlden; den vanligaste anledningen till flykt är väpnad konflikt i hemlandet. Sverige har tagit

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Överenskommelse om utökat mottagande av vissa nyanlända flyktingar

Överenskommelse om utökat mottagande av vissa nyanlända flyktingar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2013-08-13 KS 2013/0619 Rev 2013-08-28 Kommunfullmäktige Överenskommelse om utökat mottagande av vissa nyanlända flyktingar Förslag till

Läs mer

Kommittéprotokoll. Område 9. Partistämman Öppenhet mot omvärlden migration, asyl, integration 5. Datum: LEDAMÖTER: Ordförande

Kommittéprotokoll. Område 9. Partistämman Öppenhet mot omvärlden migration, asyl, integration 5. Datum: LEDAMÖTER: Ordförande OMRÅDE: Kommittéprotokoll Partistämman 2009 Område 9 SIDANTAL: Öppenhet mot omvärlden migration, asyl, integration 5 LEDAMÖTER: Datum: 2009-05-08 Ordförande Partistyrelsen Riksdagsledamot Regeringskansliet

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare Med rätt att delta Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare Utredningens uppdrag Föreslå åtgärder för att öka arbetskraftsdeltagandet och

Läs mer

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Karriäravtal Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Förslag Inom ramen för kollektivavtalsmodellen föreslås så kallade karriäravtal, där arbetsmarknadens

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (U 2015:12) Dir. 2015:135

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (U 2015:12) Dir. 2015:135 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om nyanlända elevers utbildning (U 2015:12) Dir. 2015:135 Beslut vid regeringssammanträde den 10 december 2015 Förlängd tid för och utvidgning

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION sid 1 av8 BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION I denna bilaga redogörs för hur Sverigedemokraterna skapar ett budgetutrymme genom att föra en mer restriktiv invandringspolitik. Den grupp som

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT EGET BOENDE Antalet asylsökande som söker sig till Sverige är rekordhögt. Det ställer krav på mottagandet,

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. I vilken utsträckning som examinerade etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden efter examen

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

Minnesanteckningar dialogträff om flyktingmottagandet i Fyrbodal

Minnesanteckningar dialogträff om flyktingmottagandet i Fyrbodal Minnesanteckningar 2011-02-03 Diarienummer 851-17795-2010. 1(6) Minnesanteckningar dialogträff om flyktingmottagandet i Fyrbodal Föregående minnesanteckningar och kort information från Länsstyrelsen Under

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Mångfald en förutsättning för Kramfors utveckling och framtid

Mångfald en förutsättning för Kramfors utveckling och framtid Mångfald en förutsättning för Kramfors utveckling och framtid Kanske flyr hon med tomma händer. Kanske är hon hungrig, törstig eller sjuk. Kanske är hon ensam och har kommit bort från sin familj, eller

Läs mer

Barnen i befolkningen

Barnen i befolkningen 17 Barnen i befolkningen Drygt en femtedel av Sveriges befolkning är barn i åldrarna 0 17 år (22 procent). Som en följd av bl.a. låga födelsetal under en stor del av 1990 talet kommer den andelen att minska

Läs mer