UTLÄNDSKA EU/EES-MEDBORGARES SOCIALA RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER I SVERIGE

Transkript

1 UTLÄNDSKA EU/EES-MEDBORGARES SOCIALA RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER I SVERIGE Stockholm 20 april 2010 Malena Bonnier Arbete och Sysselsättning Stockholms Stadsmission

2 Innehåll Sammanfattning...5 Läsanvisningar EG-rätten och social trygghet EG-rätten i svensk lagstiftning Rätten till likabehandling och fri rörlighet Samordning av de sociala trygghetssystemen Socialförsäkring i Sverige Sammanfattning av EG-rätten och social trygghet Uppehållsrätt i Sverige enligt personkrets Villkorad uppehållsrätt Utlänningslagens krav för uppehållsrätt Ekonomiskt aktiva Arbetstagare Egenföretagare och tillhandahållare av tjänst Arbetssökande Ekonomiskt icke-aktiva Krav på tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel] och heltäckande sjukförsäkring Bedömning om belastning av det sociala biståndssystemet Turister Studerande Pensionärer Familjemedlemmar Varaktikt bosatta Sammanfattning av uppehållsrätt i Sverige enligt personkrets Migrationsverket och registrering av uppehållsrätt Regestreringsskyldighet hos Migrationsverket Varaktigt bosatta i EU Avvisning från Sverige Migrationsverkets krav för registrering av uppehållsrätt Arbetstagare Egenföretagare Tillhandahållare av tjänst Studerande Person med tillräckliga medel (t.ex. pensionärer men inte studerande) Familjemedlemmar Sammanfattning av Migrationsverket och registrering av uppehållsrätt Skatteverket och folkbokföring Bosatt enligt folkbokföringen Personnummer

3 4.2 Begränsat skattskyldiga Samordningsnummer Skattemässigt [skatterättsligt] bosatt Registrering hos Skatteverket Sammanfattning av Skatteverket och folkbokföring Socialtjänsten och kommunalt bistånd Bedömning av rätt till bistånd Ekonomiskt icke-aktiva Arbetssökande Yrkesaktiva Bedömning av egentliga bo och hemvist LSS Sekretess och uppgiftsskyldighet Sammanfattning av socialtjänsten och socialt bistånd Försäkringskassan och socialförsäkringar Personkrets som omfattas av förordning 1408/ Försäkringsförmåner som omfattas av förordning 1408/ Socialförsäkringslagens tillämpning för EU/EES-medborgare Yrkesaktiva i Sverige Familjeförmåner för yrkesaktiva Bosatta i Sverige Studiestöd Pensionärer Registrering hos Försäkringskassan Sammanfattning av Försäkringskassan och socialförsäkringar Arbetsförmedlingen och arbetslöshetsförsäkring Inskrivning hos arbetsförmedlingen Arbetslöshetsförsäkring Arbetslöshetsersättning i Sverige Grundvillkor för arbetslöshetsersättning Arbetsvillkor för arbetslöshetsersättning Sammanfattning av arbetsförmedlingen och arbetslöshetsförsäkring Landstingen och hälsovården Tillfällig vistelse Yrkesaktiva men inte bosatta i Sverige Bosatta i Sverige Planerad vård Sammanfattning av landstingen och hälsovården Registreringsskyldigheter i korthet Migrationsverket

4 9.2 Skatteverket Försäkringskassan Arbetsförmedlingen...26 Källförteckning Bilaga 1: Faktiska exempel från EG-rätten och socialtjänsten (Socialstyrelsen 2008)

5 Sammanfattning EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar från andra andra länder har en generell rätt att vistas och uppehålla sig i Sverige. Uppehållsrätten är dock villkorad för vissa personkategorier för att undvika att ett annat lands medborgare blir en belastning för det svenska biståndsssytemet. Ekonomiskt aktiva EU/EESmedborgare har en starkare rättslig ställning till uppehållsrätt och rätt till socialt bistånd, subventionerad sjukvård och socialförsäkringsförmåner än ekonomiskt icke-aktiva. Följaktligen har endast personer som har möjlighet att försörja sig en reell rätt till fri rörlighet. 5

6 Läsanvisningar Observera att följande rapport inte är någon fullständig kartläggning utan en generell översikt av utländska EU/EES-medborgares mest grundläggande sociala rättigheter och skyldigheter i Sverige för närvarande. Rapporten är sammanställd utifrån tillgänglig litteratur och personliga kommunikationer. Rapporten har INTE faktagranskats och Stockholms Stadsmission kan inte hållas ansvarig för eventuella syftningsfel eller problem uppkomna genom användande av rapporten. Särskilt viktigt att veta är att förordning 1408/71 som reglerar socialförsäkringsförmåner, arbetslöshetsersättning och sjukvårdsförmåner för EU/EES-medborgare som varken anses bosatta eller arbetar i Sverige kommer att ersättas av förordning 883/2004 den 1 maj I skrivande stund finns ingen av Försäkringskassan eller Sveriges kommuner och landsting publicerad vägledning till förordning 883/2004. Varje kapitel i rapporten avslutas med en sammanfattning av kapitlet. Kapitel 1 beskriver de grundläggande principerna för det internationella samarbetet inom EU/EES och anledningen till en lagstiftning om europeisk samordning av de sociala trygghetssystemen. Kapitlet framhåller också EU-lagstiftningens fortsatta begränsning inom nationell socialrätt. Kapitel 2 redogör för skillnaden mellan och kraven för de olika personkategorierna inom uppehållsrätten. Anledningen till varför uppehållsrätten är villkorad för vissa personkategorier förklaras liksom begreppet "belastning för det sociala biståndssystemet". Kapitel 3 anger Migrationsverkets krav för registrering och bedömning av uppehållsrätten enligt personkategorier. Kapitel 4 redogör för bosättnings- och beskattningsregler för EU/EES-medborgare enligt Skatteverket. Kapitel 5 beskriver hur vistelsebegreppet enligt socialtjänstlagen begränsar EU/EES-medborgares rätt till socialt bistånd i Sverige. Kapitel 6 presenterar de generella bestämmelserna som reglerar EU/EES-medborgares rätt till socialförsäkringsförmåner i Sverige och skillnaden mellan svensk socialförsäkringslag och förordning 1408/17. Några exempel på väsentliga skillnader mellan socialförsäkringslagens tillämpning för EU/EESmedborgare och svenska medborgare redovisas också. Kapitel 7 redogör för grundvillkoren till svensk arbetslöshetsersättning och arbetsförmedlingens rutiner vid inskrivning av arbetssökande. Kapitel 8 beskriver nödvändig och planerad vård och sjukvårdskostnader som de relaterar till både EU/EESmedborgare försäkrade enligt förordning 1408/71 och svensk socialförsäkring. Kapitel 9 sammanställer grundläggande och betydelsefulla registreringsskyldigheter för EU/EES-medborgare hos de i rapporten föregående myndigheterna. 6

7 1 EG-rätten och social trygghet Den 1 januari 1995 blev Sverige, Finland och Österrike medlemmar i den Europeiska unionen (EU) som innan dess hade bestått av 12 medlemsländer: Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien och Nordirland och Tyskland. Den 1 maj 2004 tillkom Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern och den 1 januari 2007 Bulgarien och Rumänien. EU har också slutit ett enskilt avtal med Schweiz och genom det s.k. EES-avtalet (förkortning för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) även mellan EFTA-länderna Island, Liechtenstein samt Norge och EU:s medlemsländer. 1.1 EG-rätten i svensk lagstiftning Samarbetet inom EU bygger på ett antal fördrag i vilka medlemsländerna har kommit överens om att flytta delar av sin lagstiftningsmakt från nationella beslutsfattande organ till EU-parlamentet. En av de viktigaste fördragstexterna är EG-fördraget, en uppdaterad version av det s.k. Romfördraget som skrevs under av de ursprungliga sex medlemsländerna i Rom Sedan Sveriges inträde i EU utgör EG-rätten en integrerad del av svensk lagstiftningen. EG-rätten reglerar framförallt den fria rörligheten och ska främja sociala mål som hög sysselsättning och jämställdhet. EU:s institutioner har begränsad behörighet inom socialpolitik, arbetsmarknadspolitik och asyl- och migrationspolitik och generellt är det fortfarande de enskilda medlemsländerna som utformar sin egen socialpolitik. Villkoren för sociala förmåner och deras storlek kan därför skilja mellan länder även om medlemsländerna måste visa hänsyn till vissa generella principer vid nationell lagstiftning. EG-fördraget skapar ramarna för samarbetet mellan EU:s medlemsländer men den bindande lagstiftningen utgörs av förordningar, direktiv och beslut. De medborgliga rättigheter som EG-rätten skapar kan hävdas direkt inför nationella myndigheter och domstolar och det finns heller inga hinder att åberopa EG-direktiv gentemot stat, kommuner och landsting. 1.2 Rätten till likabehandling och fri rörlighet En grundläggande princip inom EG-rätten är att all diskriminering på grund av nationalitet är förbjuden och nationell social- och skatterätt får därför varken utformas eller tillämpas diskriminerade mot andra EU/EESmedborgare (likabehandlingsprincipen). En annan viktig princip är den om fri rörlighet inom EU som ger EU-medborgare och medborgare av andra länder bosatta inom EU, s.k. tredjelandsmedborgare, vissa politiska rättigheter samt rätten att fritt flytta mellan och uppehålla sig inom andra medlemsländer (rörlighetsprincipen). För att både underlätta arbetskraftens fria rörlighet inom EU och undvika diskriminering gentemot utländska EU/EES-medborgare har en samordning av de sociala trygghetssystemen utformats och förankrats i förordning 1408/ Samordning av de sociala trygghetssystemen Förordning 1408/71 gäller för EU/EES-medborgare som är arbetstagare, egenföretagare och tillhandahållare av tjänst och studerande och som är eller har varit omfattade av förordningen (d.v.s. även pensionärer) eller de som är statslösa eller flyktingar bosatta i ett medlemsland samt för familjemedlemmar och efterlevande till dessa personer. Sedan den 1 juni 2003 omfattar förordningen också tredjelandsmedborgare som lagligen vistas i ett medlemsland och som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av förordning 1408/71 i situationer då mer än ett medlemsland är aktuellt. Förordning 1408/71 har ersatts av förordning 883/2004 som kommer att börja tillämpas den 1 maj I Sverige reglerar förordningarna främst social- och arbetslöshetsförsäkringarna samt sjukvården. 7

8 1.4 Socialförsäkring i Sverige EU/EES-medborgare som anses bosatta eller arbetar i Sverige omfattas i regel av den svenska socialförsäkringen antingen enligt 1408/71 eller socialförsäkringslagen. Förmåner av biståndsliknande karaktär som inte grundas på perioder av yrkesverksamhet eller avgifter, och som ges ut efter individuell prövning för att täcka grundläggande behov (t.ex. ekonomiskt bistånd enligt den svenska socialtjänstlagen) faller också till stora delar utanför EU:s samordningsregler. 1.5 Sammanfattning av EG-rätten och social trygghet Genom inträde i EU, enskilt avtal med Schweiz, och det s.k. EES-avtalet har Sverige ingått i ett internationellt samarbete med flera andra länder. EU/EES-länderna består av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien och Nordirland, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Två grundläggande principer som styr samarbetet inom EU/EES är rörlighetsprincipen som ska främja arbetskraftens fria rörlighet och likabehandlingsprincipen som ska motverka social, ekonomisk och politisk diskriminering av utländska EU/EES-medborgare. Vid tillfällig vistelse i Sverige kan utländska EU/EESmedborgare vara försäkrade enligt EU:s samordningsregler för sociala trygghetssystem (förordning 1408/71). Om EU/EES-medborgare arbetar eller anses bosatta i Sverige är de dock i regel försäkrade enligt svensk socialförsäkringslag. Rätten till ekonomiskt bistånd genom socialtjänsten regleras också av nationell lagstiftning. 8

9 2 Uppehållsrätt i Sverige enligt personkrets EU-medborgarskapet och principen om den fria rörligheten inom EU ger alla EU/EES-medborgare en generell rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i andra medlemsländer. EG-rätten gör dock viktiga skillnader mellan ekonomiskt aktiva och ekonomiskt icke-aktiva personkategorier inom EU. 2.1 Villkorad uppehållsrätt För personer som ska vistas i ett annat medlemsland i mer än tre månader ställer EG-rättens rörelsedirektiv vissa krav. Syftet med att göra uppehållsrätten villkorad för vissa personkategorier är att ett annat lands medborgare inte ska bli en belastning för värdlandets sociala biståndssystem. EU:s rörlighetsdirektiv ger dock ekonomiskt aktiva EU/EES-medborgare (d.v.s. arbetstagare, egenföretagare, tillhandahållare av tjänst och i vissa fall arbetssökande) och deras familjemedlemmar en generellt starkare ställning i rätten till fri rörlighet och sociala förmåner än icke-aktiva (d.v.s. främst pensionärer, studerande och turister). Rörelsedirektivet ger också enskilda länder en möjlighet att inskränka EU/EES-medborgares rätt till fri rörlighet med hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa. 2.2 Utlänningslagens krav för uppehållsrätt I Sverige har införandet av rörelsedirektivet i svensk rätt medfört att systemet med uppehållstillstånd för EU-medborgare och deras familjer har avskaffats och ersatts med regler om uppehållsrätt. Medborgare från Schweiz ska dock fortfarande söka uppehållstillstånd. Utlänningslagen ger EU/EES-medborgare uppehållsrätt i Sverige under längre tid än tre månader om medborgaren: är anställd, egenföretagare eller tillhandahållare av tjänst (t.ex. konsult) i Sverige, har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få anställning, är inskriven som studerande på lägst gymnasienivå och kan ge en försäkran om tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel] för sig och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och sina familjemedlemmar som gäller i Sverige, har tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel] för sig och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och sina familjemedlemmar som gäller i Sverige, är familjemedlem till en EU/EES-medborgare som har uppehållsrätt enligt ovan. Utlänningslagens krav på tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel] och sjukförsäkring gäller alltså endast uppehållsrätt för ekonomiskt icke-aktiva EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar. Motsvarande krav ställs inte på arbetstagare, egenföretagare, tillhandahållare av tjänst, arbetssökande eller deras familjemedlemmar. EU/EES-medborgare som har uppehållsrätt och som har för avsikt att vistas i Sverige längre än tre månader ska registrera sig hos Migrationsverket. Registreringsskyldigheten gäller inte för EU/EES-medborgare som är arbetssökande, nordiska medborgare, personer som arbetar i Sverige men som bor i annat EU/EES-land och som återvänder dit minst en gång i veckan (s.k. gränsgångare) eller personer med uppehållstillstånd. 2.3 Ekonomiskt aktiva Ekonomiskt aktiva EU/EES-medborgare (d.v.s. arbetstagare, egenföretagare, tillhandahållare av tjänst och oftast arbetssökande) har en generellt starkare rättslig ställning till uppehållsrätt och även rätt till socialt bistånd. Eftersom yrkesaktiva normalt omfattas av den sociala trygghetslagstiftningen i det land de arbetar krävs inte en heltäckande sjukförsäkring. Inget krav på tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel] ställs och ekonomiskt aktiva EU/EES-medborgare kan inte avvisas från Sverige annat än med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa Arbetstagare Varje person som utför faktiskt och verkligt arbete ska ses som arbetstagare såvida arbetet inte räknas som marginellt och sidoordnat. Att arbeta svart innebär inte att ha ett verkligt och faktiskt arbete. EG-domstolens kriterier för att en person ska anses som arbetstagare är att: 9

10 arbete ska utföras åt någon annan, arbetstagaren ska stå under dennes arbetsledning, och arbetet ska ske mot ersättning. Även den som utför arbete och avlönas i form av kost och logi kan betraktas som arbetstagare. Låg ersättning är inte heller något hinder. Det avgörande är istället om arbetet kan anses normalt höra hemma på arbetsmarknaden. Anställningar av s.k. atypisk karaktär, d.v.s. deltidsarbete och säsongsarbete är tillräckliga. När anställningen upphör förlorar personen generellt sin ställning som arbetstagare. Vid ofrivillig arbetslöshet kan dock personen behålla sin uppehållsrätt som arbetstagare under viss period: vid tillfällig arbetsoförmåga p.g.a. sjukdom eller olycksfall kan uppehållsrätten behållas endast under tiden personen inte kan arbeta, om anställningen varat mer än ett år kan uppehållsrätten behållas endast under tiden personen är arbetssökande (och anmäld till arbetsförmedlingen som sökande), om anställningen från början var tidsbegränsad till mindre än ett år kan uppehållsrätten behållas under sex månader. Om personen frivilligt har upphört arbeta och återvänt till ursprungslandet förlorar personen sin ställning som arbetstagare i värdlandet. Om personen däremot frivilligt lämna arbete för studier som har anknytning till arbetet behåller personen sin status. Arbetstagare och familjemedlemmar till personer som har uppnått pensionsålder har också rätt att varaktigt uppehålla sig i landet samt rätt till likabehandling Egenföretagare och tillhandahållare av tjänst Om en EU/EES-medborgare som har upphört med arbete som egenföretagare eller tillhandahållare av tjänst söker nytt arbete ska uppehållsrätt bedömas utifrån arbetssökandestatus Arbetssökande Arbetssökande nämns inte uttryckligen i EG-fördraget men har fått vissa rättigheter genom rättspraxis. Arbetssökande, liksom de andra personkategorierna som omfattas av rörelsedirektivet, har generell rätt till fri rörlighet och uppehållsrätt i tre månader. Arbetssökande som kan styrka att de fortfarande söker arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning har dessutom rätt att vistas i värdland utöver de tre månaderna. Enligt svensk lag får arbetssökande EU/EES-medborgare lagligen uppehålla sig i Sverige under åtminstone sex månader och under vissa omständigheter under längre perioder. Det finns ingen absolut regel för hur länge en EU/EES-medborgare kan betraktas som arbetssökande men avgörande är: om den arbetssökande verkligen söker arbete, och om det finns en verklig möjlighet för den arbetssökande att få en anställning. 2.4 Ekonomiskt icke-aktiva EU/EES-medborgare som inte är ekonomiskt aktiva baserar sin uppehållsrätt på om de har tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel] för sin och sin familjs försörjning samt en heltäckande sjukförsäkring. Typiska exempel är turister, studerande och pensionärer som flyttat till Sverige Krav på tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel] och heltäckande sjukförsäkring Med tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel] menas att EU/EES-medborgaren har kontinuerlig tillgång till pengar så att personen kan försörja sig och eventuella familjemedlemmar i Sverige utan att vara en belastning för det sociala biståndssystemet. 10

11 Ett medlemsland får inte kräva särskilda handlingar för att bevisa att tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel] finns och inte heller kräva att de tillgångar som finns är personens egna även om det måste stå klart att personen verkligen disponerar över dem. Medlemsländerna får heller inte fastställa något fast belopp som krav för uppehållsrätt grundat på tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel]. När Migrationsverket bedömer om en person har uppehållsrätt på denna grund beräknar verket om personen förfogar över tillgångar som överskrider riksnormen (för beräkning av skäliga kostnader) samt utgiften för boende utan hänsyn till offentliga bidrag. Under 2007 satte Migrationsverket SEK som riktmärke för tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel] om dessa utgjordes av kapital på bank eller liknande institutioner. Kravet på en heltäckande sjukförsäkring vid ankomst till Sverige gäller även om en ekonomiskt icke-aktiv person efter ankomsten kan bli folkbokförd och därigenom bli omfattad av svensk sjukförsäkring Bedömning om belastning av det sociala biståndssystemet Eftersom ekonomiskt icke-aktiva EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar grundar sin uppehållsrätt på om de har tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel] för sin försörjning kan ett tecken på att uppehållsrätt inte föreligger vara att de måste söka bistånd. EU/EES-medborgare som inte är ekonomiskt aktiva kan därför förlora uppehållsrätten och avvisas från Sverige om någon av dem utgör en belastning för det sociala biståndssystemet enligt socialtjänstlagen. Enligt EG-rätten ska ett medlemsland som bedömer om en person blivit en belastning beakta: hur länge personen har varit bosatt i landet, personliga omständigheter, och hur stort bistånd som har beviljats. Enligt svensk lag innebär uttrycket "belastning" mer än ett enstaka anlitande av det sociala biståndssystemet Turister För EU/EES-medborgare som har för avsikt att stanna i Sverige upp till tre månader krävs endast giltigt pass eller identitetskort Studerande För studerande som har för avsikt att stanna längre än tre månader i Sverige krävs förutom en heltäckande sjukförsäkring och en försäkran om tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel] för sig och sin familj också att den studerande är inskriven vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige. Studerande med uppehållsrätt har även rätt att arbeta i Sverige under studietiden. Kravet på sjukförsäkring gäller även om den studerande folkbokförs i Sverige eftersom utländska studerade (om denne inte har utbildningsbidrag för doktorander) enligt socialförsäkringslagen inte anses bosatta här och därmed inte omfattas av svensk socialförsäkring Pensionärer Pensionärer som kommer till Sverige med avsikt att stanna längre än tre månader ska kunna visa att de har tillräckliga resurser för sig och sina familjemedlemmars försörjning samt en heltäckande sjukförsäkring. EU/EES-medborgare som har avslutat sin yrkeskarriär i Sverige omfattas dock inte av kravet på tillräckliga tillgångar[tillräckliga medel]. 2.5 Familjemedlemmar EU/EES-medborgares familjemedlemmar, oavsett nationalitet, har rätt att resa in och uppehålla sig i ett EUland tillsammans med en EU/EES-medborgare. Familjemedlemmar med uppehållsrätt har även rätt att arbeta eller studera i Sverige. Så länge familjemedlemmen inte har fått permanent uppehållsrätt (PUR) är deras uppehållsrätt beroende av anknytningen till den EU/EES-medborgare som också vistas i värdlandet. Om anknytningen förändras 11

12 kan dock familjemedlemmen i vissa fall behålla sin uppehållsrätt, t.ex. om EU/EES-medborgaren avlider eller om äktenskapet upphör. EU/EES-medborgares familjemedlemmar som har uppehållsrätt enligt utlänningslagen är: make/maka, registrerad partner, sambo, barn eller annan släkting i rakt nedstigande led till EU/EES-medborgaren eller till dennes make/maka, registrerade partner eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år, förälder eller annan släkting i rakt uppstigande led till EU/EES-medborgaren eller till dennes make/maka, registrerade partner eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning. För studerande anses endast make/maka, registrerade partner, sambo och barn under 21 år som är beroende av EU/EES-medborgaren som familjemedlemmar. Med beroende menas främst ekonomiskt beroende men också vårdberoende, t.ex. om familjemedlemmen kräver personlig omvårdnad av EU/EES-medborgaren. 2.6 Varaktigt bosatta EU-medborgarskap är helt beroende av nationellt medborgarskap och skapar därför en skillnad mellan EUmedborgare och tredjelandsmedborgare (d.v.s. personer som inte är medborgare i ett EU-land). EG-rätten reglerar även tredjelandsmedborgares rätt att fritt röra sig inom EU och rätt till sociala förmåner. För att få den rättsliga ställningen som varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare krävs en laglig vistelse i något medlemsland i minst fem år. Danmark, Irland och Storbritannien omfattas dock inte av reglerna för varaktigt bosatta. Tredjelandsmedborgaren måste fullt ut kunna försörja sig och sin familj med egna medel och ha behovet av bostad tillgodosett. Medlemslandet ska utfärda ett EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare som ska gälla i minst fem år. När ställningen som varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare har uppnåtts kan den inte återkallas. 2.7 Sammanfattning av uppehållsrätt i Sverige enligt personkrets EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar har rätt att fritt vistas och uppehålla sig i andra medlemländer i tre månader. Efter denna tidsperiod ställs vissa krav på uppehållsrätten för att förhindra att ett annat medlemslands medborgare blir en belastning för värdlandets sociala biståndssystem. EG-rätten skiljer mellan ekonomiskt icke-aktiva (t.ex. studerande och pensionärer) och ekonomiskt aktiva (d.v.s. arbetstagare, egenföretagare, tillhandahållare av tjänst och arbetssökande) som ges en generellt starkare ställning i rätten till fri rörlighet och sociala förmåner. A ekonomiskt aktiva EU/EES-medborgare ställs inte de krav på tillräckliga tillgångar och heltäckande sjukförsäkring som ställs på ekonomiskt ickeaktiva. Ekonomiskt aktiva kan heller inte avvisas från Sverige annat än med hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa. Ekonomiskt icke-aktiva kan däremot förlora sin uppehållsrätt om de anses utgöra en belastning för det sociala biståndssystemet i Sverige. 12

13 3 Migrationsverket och registrering av uppehållsrätt EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar har rätt att resa in och uppehålla sig i Sverige. För uppehållsrätt i upp till tre månader ställs endast krav på giltigt pass eller identitetskort där medborgarskapet framgår. 3.1 Registreringsskyldighet hos Migrationsverket Efter tre månader ska EU/EES-medborgare med uppehållsrätt registrera sin uppehållsrätt hos Migrationsverket. Registreringsskyldigheten gäller inte för EU/EES-medborgare som är arbetssökande, nordiska medborgare, personer som arbetar i Sverige men som bor i annat EU-land och som återvänder dit minst en gång i veckan (s.k. gränsgångare), eller personer med uppehållstillstånd. Medborgare från Schweiz ska söka uppehållstillstånd. Tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till EU/EESmedborgare med uppehållsrätt ska efter tre månader ansöka om uppehållskort. EU/EES-medborgare och tredjelandsmedborgare med uppehållsrätt är visserligen registreringsskyldiga först efter tre månader men kan också ansöka om och få ett bevis från Migrationsverket redan under de tre första månaderna. Registreringsbeviset gäller tillvidare och behöver inte förnyas under förutsättning att den registrerade fortsätter uppfylla Migrationsverkets krav för registrering. EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar som har vistas lagligt i Sverige i fem år har permanent uppehållsrätt (PUR). Varken uppehållsrätten eller den permanenta uppehållsrätten grundas på något formellt beslut av Migrationsverket. Den rättsliga statusen inträder när kraven för uppehållsrätt är uppfyllda. Registreringsbevis och intyg om permanent uppehållsrätt (för EU/EES-medborgare) och uppehållskort och intyg om permanent uppehållskort (för tredjelandsmedborgare) bekräftar bara att en person har uppehållsrätt. Det finns heller inget som hindrar att EU/EES-medborgaren under vistelsen i Sverige har uppehållsrätt på olika grunder. Uppehållsrätten finns kvar så länge villkoren är uppfyllda Varaktigt bosatta i EU Personer med status som varaktigt bosatta personer från annat EU-land som har för avsikt att vistas längre än tre månader i Sverige ska söka uppehållstillstånd. (Danmark, Irland och Storbritannien omfattas inte av reglerna för varaktigt bosatta.) Den varaktigt bosatta från annat EU-land måste uppvisa ett EGuppehållstillstånd för varaktigt bosatta för att bli beviljad uppehållstillstånd i Sverige. 3.2 Avvisning från Sverige När det gäller EU/EES-medborgare används i utlänningslagen begreppet avvisning istället för utvisning. EU/EES-medborgare och tredjelandsmedborgare som saknar uppehållsrätt ska söka uppehållstillstånd och kan avvisas om sådant tillstånd saknas. Ekonomiskt icke-aktiva EU/EES-medborgare med uppehållsrätt kan också avvisas om EU/EES-medborgaren bedöms utgöra en belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen. Detta gäller dock inte arbetstagare, egenföretagare, arbetssökande eller deras familjer som endast kan avvisas med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Migrationsverket fattar beslut om avvisning och verkställer den också. Enligt Migrationsverket avvisas EU/EES-medborgare sällan från Sverige då det är svårt att styrka att de vistas i landet under mer än tre månader. Migrationsverket saknar också vanligtvis kännedom om att en EU/EES-medborgare eller familjemedlem har fått bistånd från socialtjänsten eftersom socialtjänsten inte självmant kan lämna ut sådana uppgifter till Migrationsverket (förutsatt att den enskilde inte har samtyckt till detta). Om Migrationstjänsten däremot begär uppgifter från socialtjänsten som behövs i ett ärende om t.ex. uppehållsrätt är socialtjänsten skyldig att lämna ut sådana uppgifter. Avvisning kan också komma i fråga om personen begår brott i Sverige. 13

14 3.3 Migrationsverkets krav för registrering av uppehållsrätt EU/EES-medborgare med uppehållsrätt och deras familjemedlemmar kan registrera sig hos Migrationsverket, antingen: per post till Migrationsverket genom att fylla i blanketten Registrering av uppehållsrätt, eller på en av Migrationsverkets tillståndsenheter genom att fylla i blanketten Registrering av uppehållsrätt. Ekonomiskt aktiva EU/EES-medborgare (arbetstagare, egenföretagare och tillhandahållare av tjänst men inte arbetssökande) samt studerande kan också registrera sig: på Migrationsverkets hemsida. EU/EES-medborgares familjemedlemmar som är tredjelandsmedborgare och har uppehållsrätt kan ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket: per post till Migrationsverket genom att fylla i blanketten Ansökan om uppehållskort, på en av Migrationsverkets tillståndsenheter genom att fylla i blanketten Ansökan om uppehållskort, eller på en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat innan tredjelandsmedborgaren reser till Sverige. För barn under 18 år måste vårdnadshavaren godkänna ansökan genom att skiva under den Arbetstagare Arbetstagare ska (förutom kopia av ett giltigt pass eller nationellt identitetskort samt blanketten Registrering av uppehållsrätt) även bifoga ett anställningsbevis från arbetsgivaren som ska vara skrivet och undertecknat av arbetsgivaren. Av beviset ska framgå: anställningstiden och anställningsformen, arbetsgivarens namn, adress och telefonnummer, en kontaktperson hos arbetsgivaren, företagets organisationsnummer, vilka arbetsuppgifter som EU/EES-medborgaren ska utföra, och hur många timmar per vecka EU/EES-medborgaren ska arbeta. Migrationsverkets blankett Anställningsintyg för medborgare i en EU/EES-stat och personer med status som varaktigt bosatta i en annan EU-stat kan användas Egenföretagare Egenföretagare ska (förutom kopia av ett giltigt pass eller nationellt identitetskort samt blanketten Registrering av uppehållsrätt) även bifoga ett registreringsbevis för företaget eller F-skattesedel. I regel krävs också andra dokument, t.ex.: marknadsplan för företaget, hyreskontrakt för nödvändiga lokaler för verksamheten, bevis på tidigare erfarenheter och kompetens på området, fakturor från företaget, kvitto/fakturor på inköpt material, momsredovisning, överlåtelsehandlingar om egenföretagaren har köpt en redan etablerad rörelse Tillhandahållare av tjänst Tillhandahållare av tjänst (t.ex. konsult) ska (förutom kopia av ett giltigt pass eller nationellt identitetskort samt blanketten Registrering av uppehållsrätt) även bifoga intyg, avtal eller liknande som ska vara skriven och undertecknad av den som tar emot tjänsten. Av dokumentet ska framgå: vilken slags tjänst som ska erbjudas, och under hur lång tid tillhandahållaren kommer att erbjuda tjänsten. 14

15 3.3.4 Studerande Egenföretagare ska (förutom kopia av ett giltigt pass eller nationellt identitetskort samt blanketten Registrering av uppehållsrätt) även bifoga: antagningsbevis till en utbildning på lägst gymnasienivå, en försäkran om att den studerande har tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel] för sin försörjning, och dokument som visar att den studerande har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige Person med tillräckliga medel (t.ex. pensionärer men inte studerande) Person med tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel] ska (förutom kopia av ett giltigt pass eller nationellt identitetskort samt blanketten Registrering av uppehållsrätt) även bifoga: dokument som visar att personen har tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel] för sin försörjning genom t.ex. pension från hemlandet eller en förmögenhet, dokument som visar att personen har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige Familjemedlemmar EU/EES-medborgares familjemedlemmar ska (förutom kopia av ett giltigt pass eller nationellt identitetskort samt blanketten Registrering av uppehållsrätt) även bifoga: handlingar som visar att den anhörige EU/EES-medborgaren fortfarande har uppehållsrätt, t.ex. ett anställningsbevis eller kontoutdrag som visar att tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel] finns, vigsel/äktenskapsbevis eller bevis om registrerat partnerskap (gäller makar och registrerade partner), folkbokföringsbevis, hyreskontrakt eller köpebevis för bostad (gäller sambopar), födelsebevis (gäller barn), folkbokföringsbevis från hemlandet eller bankutdrag som visar att familjemedlemmen regelbundet har fått ekonomiskt från släktingen. Intyg om vårdbehov hos familjemedlem kan från den vårdberoendes hemland också bifogas. Familjemedlemmar till EU/EES-medborgare som är studerande ska dessutom bifoga: en försäkran om tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel] för familjemedlemmarnas försörjning, och dokument som visar en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige för samtliga familjemedlemmar. 3.4 Sammanfattning av Migrationsverket och registrering av uppehållsrätt EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar med uppehållsrätt (med undantag för arbetssökande) är registreringsskyldiga hos Migrationsverket efter tre månader i Sverige. EU/EES-medborgares familjemedlemmar som är tredjelandsmedborgare ska ansöka om uppehållskort. Efter fem år av laglig vistelse med uppehållsrätt erhåller EU/EES-medborgaren permanent uppehållsrätt i Sverige. Varken uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt grundas på formellt något beslut av Migrationsverket utan registreringsbevis och intyg bekräftar bara att EU/EES-medborgare eller familjemedlem har uppehållsrätt. Varaktigt bosatta i annat EU-land och medborgare från Schweiz ska dock söka uppehållstillstånd. Migrationsverket fattar beslut om avvisning och verkställer den också. Migrationsverket har dock sällan information om att en ekonomiskt icke-aktiv EU/EES-medborgare eller familjemedlem har sökt bistånd från socialtjänsten (vilket kan vara ett skäl till avvisning) eftersom det råder generell sekretess mellan myndigheterna. 15

16 4 Skatteverket och folkbokföring 4.1 Bosatt enligt folkbokföringen EU/EES-medborgare som efter inflyttning till Sverige kan antas tillbringa sin dygnsvila i landet under minst ett år ska folkbokföras i Sverige. Undantag till regeln är EU/EES-medborgare som på grund av arbetsförhållanden bor på annan plats än sin familj och regelbundet besöker familjen. EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar (med undantag för studerande) som har uppehållsrätt och är folkbokförda i Sverige omfattas i regel av bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner enligt socialförsäkringslagen. Personer som folkbokförs i Sverige tilldelas personnummer Personnummer Personnummer är enhetliga identitetsbeteckningar för fysiska personer. Personer som är registrerade i folkbokföringen ska ha ett personnummer som identitetsbeteckning. Tidigare kunde Skatteverket tilldela personnummer för syften annat än folkbokföring, t.ex. för registrering i skatteregister eller försäkringskassa. Sedan år 2000 tilldelas istället ett särskilt identifikationsnummer, s.k. samordningsnummer (se nedan). 4.2 Begränsat skattskyldiga EU/EES-medborgare och familjemedlemmar med uppehållsrätt som arbetstagare, egenföretagare, tillhandahållare av tjänst och studerande kan börja arbeta omedelbart vid ankomst till Sverige. EU/EESmedborgare som är arbetstagare och som har för avsikt att arbeta och vistas under mindre än sex månader i Sverige är begränsat skattskyldiga i landet och omfattas av SINK-lagen (förkortning av särskild inkomstskatt för utomlands bosatta). Ansökan om SINK görs av arbetsgivare på blanketten Ansökan särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SKV 4350). Vid handläggningen av ansökan tilldelas den anställde ett samordningsnummer Samordningsnummer Samordningsnummer är enhetliga identitetsbeteckningar för fysiska personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige. Skattekontoret kan tilldela samordningsnummer på begäran av myndighet men inte av privatpersoner. Myndigheter som kan begära samordningsnummer är t.ex. Skatteverket (för registrering av utomlands bosatta personer för beskattning av tjänst eller kapital) och Försäkringskassan (för registrering i socialförsäkringsregister). Det finns inget som hindrar att EU/EES-medborgare utan egen bostad i Sverige tilldelas samordningsnummer. 4.3 Skattemässigt [skatterättsligt] bosatt EU/EES-medborgare som är arbetstagare och som stadigvarande arbetar och vistas i Sverige i mer än sex månader anses vara skattemässigt [skatterättsligt] bosatta i Sverige och omfattas av vanliga regler för statlig och kommunal inkomstskatt. Ansökan om preliminär skatt görs av arbetsgivare på blankett Ansökan avseende preliminär skatt (SKV 4402) om inte EU/EES-medborgaren avser att vistas mer än ett år i Sverige och då ska folkbokföras. EU/EES-medborgare som endast anses skattemässigt [skatterättsligt] bosatta i Sverige omfattas inte av bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. 4.4 Registrering hos Skatteverket EU/EES-medborgare och familjemedlemmar med uppehållsrätt som har för avsikt att vistas i Sverige i minst ett år ska anmäla detta vid ett besök på det skattekontor som den nya bostadsorten tillhör. EU/EESmedborgaren eller dess familjemedlem ska medföra: giltigt pass eller nationellt identitetskort, uppehållskort eller registreringsbevis för uppehållsrätt (om sådant finns), handlingar som styrker civilstånd, och födelseattest för eventuella medflyttande barn. 16

17 4.5 Sammanfattning av Skatteverket och folkbokföring EU/EES-medborgare som kan antas vistas i Sverige i Sverige minst ett år ska folkbokföras i Sverige och tilldelas då ett personnummer. EU/EES-medborgare bosatta i Sverige enligt folkbokföringslagen omfattas i regel av bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner (med undantag för studerade). EU/EES-medborgare som har för avsikt att arbeta och vistas i Sverige under mindre än sex månader är begränsat skattskyldiga i Sverige. EU/EES-medborgare som stadigvarande arbetar och vistas i Sverige i mer än sex månader anses dock skattemässigt bosatta i landet och omfattas av vanliga regler för inkomstskatt. EU/EES-medborgare som kan anses komma att arbeta i Sverige under högst ett år tilldelas samordningsnummer. 17

18 5 Socialtjänsten och kommunalt bistånd Enligt likabehandlingsprincipen har EU/EES-medborgare (och statslösa eller flyktingar) och deras familjemedlemmar med uppehållsrätt i Sverige samma rätt till socialt bistånd som landets egna medborgare. Det finns heller ingen laglig grund för olik behandling enligt socialtjänstlagen så länge uppehållsrätten finns. 5.1 Bedömning av rätt till bistånd Vistelsebegreppet och socialtjänstlagens regler om kommunens yttersta ansvar innebär dock att kommunen måste avgöra frågan om rätten till bistånd och omfattningen av detta bistånd från fall till fall. Kommunen måste även pröva en ansökan från en person som saknar hemvist i kommunen vilket även gäller för EU/EES-medborgare med uppehållsrätt i Sverige Ekonomiskt icke-aktiva Det finns inget som hindrar socialtjänsten från att begära att den EU/EES-medborgare som söker bistånd från socialtjänsten bifogar ett förnyat registreringsbevis från Migrationsverket. För ekonomiskt icke-aktiva EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar som grundar sin uppehållsrätt på tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel] för sin försörjning och en heltäckande sjukförsäkring (t.ex. studerande och pensionärer) kan det faktum att de måste söka bistånd vara ett tecken på att uppehållsrätt inte föreligger Arbetssökande I Sverige finns ingen särskild myndighet utsedd att ta ställning till uppehållsrätt (även om det endast är Migrationsverket som kan fatta beslut om och verkställa avvisning) och det blir därför varje enskild myndighets sak att utreda frågan om uppehållsrätt föreligger. För EU/EES-medborgare som omfattas av kraven på registrering av uppehållsrätt kan socialtjänsten oftast följa den bedömning om uppehållsrätt som Migrationsverket har gjort. Arbetssökande EU/EES-medborgare omfattas dock inte av registreringsskyldigheten och kan därför inte heller begära ett registreringsbevis från Migrationsverket. Socialtjänsten måste då bilda sig en egen uppfattning om en EU/EES-medborgare som uppger sig vara arbetssökande uppfyller de krav som ställs för att ha uppehållsrätt i Sverige som arbetssökande. En EU/EES-medborgare kan dock hos socialtjänsten styrka sin status som arbetssökande genom att t.ex. registrera sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och aktivt söka arbete. (Arbetssökande EU/EES-medborgare som lämnar sitt ursprungsland med arbetslöshetsersättning för att söka arbete i annat land kan omfattas av hemlandets arbetslöshetsersättning enligt förordning 1408/71 i upp till 90 dagar efter ankomst till Sverige.) Yrkesaktiva Yrkesaktiva EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar med uppehållsrätt (arbetstagare, egenföretagare och tillhandahållare av tjänst) förutsetts generellt klara sig på inkomster från anställning eller eget företag. Om de inte gör det när t.ex. rätten till socialt bistånd bedöms uppmanas de oftast att söka annat arbete. Yrkesaktiva EU/EES-medborgare kan dock inte förlora sin uppehållsrätt som följd av att de ansöker om ekonomiskt stöd eller bistånd Bedömning av egentliga bo och hemvist Etablerad praxis inom socialtjänsten gör gällande att personer som saknar hemvist i kommunen där de tillfälligt vistas bara har rätt till bistånd för att avhjälpa en akut nödsituation. Oftast innebär detta att personen får ekonomiskt bidrag för resekostnader till hemkommunen. Vid socialtjänstens bedömning om en person har sitt egentliga bo och hemvist i kommunen har vissa frågor avgörande betydelse, t.ex.: om personen har skaffat sig en bostad i kommunen, var personen har sin anställning, var personen är folkbokförd, 18

19 hur länge personen har för avsikt att stanna i kommunen, och om en EU/EES-medborgare har ett registreringsbevis för uppehållsrätt. Om personen bedöms ha sitt egentliga bo och hemvist i kommunen ska kommunen ge det bistånd som behövs för att personen ska uppnå skälig levnadsnivå. Detta gäller för svenska medborgare likväl som för EU/EES-medborgare med uppehållsrätt i Sverige. Om EU/EES-medborgaren eller familjemedlem däremot inte bedöms ha sitt egentliga bo och hemvist i någon svensk kommun och om personen bedöms befinna sig tillfälligt i Sverige kan bistånd, enligt etablerad praxis inom socialtjänsten, begränsas till bidrag för resekostnader till hemlandet. Till grund för detta ligger ett antagande att en person normalt har större möjligheter till försörjning och ett ordnat socialt liv i sitt hemland LSS I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) finns ett uttryckligt krav att personen ska vara bosatt i en viss kommun för att få stöd i den kommunen. Det framgår också att en person i regel kan anses bosatt på den ort där denne är folkbokförd. 5.2 Sekretess och uppgiftsskyldighet Generellt kan inte socialtjänsten och Migrationsverket utbyta information om enskilda personer (om den enskilde inte gett sitt samtycke till att sekretess inte ska gälla). Det finns dock inget som hindrar socialtjänsten från att begära ett förnyat registreringsbevis av den EU/EES-medborgare som söker bistånd från socialtjänsten. Generellt ska heller inte socialnämnden självmant lämna ut uppgifter om EU/EESmedborgare till en polismyndighet. Sekretess gäller däremot inte mellan myndigheterna om uppgiftsskyldighet följer av lag och förordning. Om regeringen, Migrationsverket, migrationsdomstol eller en polismyndighet begär uppgifter om en utlännings förhållanden som behövs i ett ärende om uppehållsrätt, uppehållstillstånd, status som varaktigt bosatt eller för ett att ett beslut om avvisning/utvisning ska kunna verkställas, är socialnämnden skyldig att lämna ut dessa uppgifter. 5.3 Sammanfattning av socialtjänsten och socialt bistånd EU/EES-medborgare med uppehållsrätt i Sverige har samma rätt till socialt bistånd som landets egna medborgare. För EU/EES-medborgare som grundar sin uppehållsrätt på tillräckliga tillgångar [tillräckliga medel] kan dock det faktum att de måste söka ekonomiskt bistånd vara tecken på att uppehållsrätt inte föreligger. Arbetssökande EU/EES-medborgare kan inte uppvisa registreringsbevis från Migrationsverket men kan istället styrka sin rätt till socialt bistånd genom att registrera sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och aktivt söka arbete. Yrkesaktiva EU/EES-medborgare som ansöker om bistånd uppmanas i regel att söka annat arbete. Enligt etablerad praxis inom socialtjänsten anses en person som inte bedöms ha sitt egentliga bo och hemvist i kommunen endast ha rätt till bistånd för att avhjälpa en akut nödsituation. För EU/EESmedborgare som inte anses bosatta i Sverige kan det därför innebära att biståndet begränsas till bidrag för resekostnader till hemlandet. Socialtjänsten har dock alltid skyldighet att gripa in och bistå med social hjälp när den hjälpsökande är barn. 19

20 6 Försäkringskassan och socialförsäkringar För att ha rätt till ersättning från socialförsäkringen måste en person uppfylla båda villkoren för att vara försäkrad och att ha rätt till ersättning. En person i Sverige kan vara försäkrad enligt: förordning 1408/71, socialförsäkringskonvention, internationell överenskommelse, eller socialförsäkringslagen. EU/EES-medborgare som arbetar eller anses bosatta i Sverige omfattas i regel av den svenska socialförsäkringen. 6.1 Personkrets som omfattas av förordning 1408/71 Förordning 1408/71 gäller för EU/EES-medborgare som är arbetstagare, egenföretagare och tillhandahållare av tjänst och studerande och som är eller har varit omfattade av förordningen (d.v.s. även pensionärer) eller de som är statslösa eller flyktingar bosatta i ett medlemsland samt för familjemedlemmar och efterlevande till dessa personer. Tredjelandsmedborgare som lagligen vistas i ett medlemsland omfattas vanligtvis oackså av förordning 1408/71. Svensk socialförsäkringslag delar in socialförsäkringsförmåner i bosättningsbaserade och arbetsbaserade förmåner. EU/EES-medborgare som är omfattad av svensk socialförsäkring enligt förordning 1408/71 omfattas dock av samtliga förmåner som avses i 1408/71 oavsett om de är arbetsbaserade eller bosättningsbaserade förmåner. 6.2 Försäkringsförmåner som omfattas av förordning 1408/71 Förordning 1408/71 delar in förmåner i försäkringsgrenar. Förordningen är tillämplig på all lagstiftning inom de grenar av social trygghet som gäller: förmåner vid sjukdom och moderskap förmåner vid invaliditet förmåner vid ålderdom förmåner till efterlevande förmåner vid arbetssjukdomar och olycksfall i arbetet dödsfallsersättningar förmåner vid arbetslöshet, och familjeförmåner. Förordning 1408/71 omfattar också vissa förmåner som befinner sig i gränsområdet mellan socialförsäkringsförmåner och andra sociala förmåner. Sverige räknar bostadstillägg till pensionärer, handikappersättning som självständig förmån samt vårdbidrag som sådana förmåner. Dessa förmåner ska endast betalas ut så länge den som har förmånen är bosatt i Sverige. 6.3 Socialförsäkringslagens tillämpning för EU/EES-medborgare Huvudregeln i förordning 1408/71 gör gällande att arbetstagare och egenföretagare/tillhandahållare av tjänst ska anses vara försäkrad i det land där personen arbetar. Det finns inte några s.k. lagvalsregler för familjemedlemmar, pensionärer och studerande. Deras försäkringstillhörighet avgörs av medlemsländernas nationella lagstiftning, vilket för Sveriges del innebär tillämpning av socialförsäkringslagen. Socialförsäkringslagen bygger tillhörigheten till svensk socialförsäkring på en persons bosättning och/eller arbete i Sverige. Varken inskrivning hos Försäkringskassan eller svenskt medborgarskap är numera ett villkor för att omfattas av svensk socialförsäkring Yrkesaktiva i Sverige EU/EES-medborgare som arbetar i Sverige omfattas i regel från första arbetsdagen av svensk socialförsäkring enligt förordning 1408/71. Det avgörande är dock inte om EU/EES-medborgaren faktiskt 20

21 arbetar som arbetstagare eller egenföretagare utan att denne är försäkrad som arbetstagare eller egenföretagare. EU/EES-medborgare fortsätter generellt att vara försäkrade enligt svensk socialförsäkringslag i tre månader efter anställningens slut, s.k. efterskyddstid Familjeförmåner för yrkesaktiva EU/EES-medborgare som är föräldrar och arbetar i Sverige har också rätt till familjeförmåner även om barnet inte bor i Sverige. Barnets bosättningsland ska i första hand betala förmåner för barnet. Samordningen inom EU/EES innebär dock att om förmånerna är högre i Sverige än i barnets bosättningsland så ska svensk socialförsäkring täcka skillnaden Bosatta i Sverige EU/EES-medborgare som inte är yrkesaktiva men bor i Sverige omfattas av svensk bosättningsbaserad socialförsäkring om personen anses ha sitt egentliga bo och hemvist i Sverige, vilket normalt är fallet om vistelsen i Sverige kan antas vara längre än ett år. Studerande EU/EES-medborgare anses dock endast bosatta i Sverige om de uppbär utbildningsbidrag för doktorander Studiestöd Enligt studiestödslagen är det bara studerande och deras familjemedlemmar med permanent uppehållsrätt som kan få studiestöd på samma villkor som svenska medborgare. Arbetstagare, egenföretagare, tillhandhållare av tjänster och deras familjemedlemmar kan dock delta i utbildningar med studiestöd. Studiestöd för studerande EU/EES-medborgare eller familjemedlemmar kan ändå sökas innan den studerande fått permanent uppehållstillstånd eftersom studiestöd även kan ges vid stark anknytning till landet, enligt CSN:s föreskrifter efter två års boende eller arbete i Sverige Pensionärer Pensionärer som har fyllt 65 år och anses bosatta i Sverige kan vara berättigade till äldreförsörjningsstöd om de har otillräcklig pension. För tillfälliga behov som ligger utanför försörjningsstödet och andra insatser för pensionärer och personer med funktionsnedsättning ansvarar socialtjänsten. 6.4 Registrering hos Försäkringskassan Inskrivning hos Försäkringskassan är inget villkor för att omfattas av svensk socialförsäkring och EU/EESmedborgare som kommer till Sverige för att arbeta har ingen generell anmälningsskyldighet hos Försäkringskassan. EU/EES-medborgare som bosätter sig i Sverige utan att vara folkbokförda ska dock anmäla detta till Försäkringskassan. När Försäkringskassan får impuls om att en EU/EES-medborgare har bosatt sig eller börjat arbeta i Sverige sänder Försäkringskassan ut blanketten Uppgifter för registrering. Uppgifterna som lämnas på blanketten används som underlag för eventuell registrering. Att en EU/EES-medborgare har blivit registrerad innebär inte att denne därmed är att anse som försäkrad utan bestäms först när EU/EES-medborgaren begär en förmån från Försäkringskassan. 6.5 Sammanfattning av Försäkringskassan och socialförsäkringar Personer i Sverige kan vara försäkrade enligt förordning 1408/71, socialförsäkringskonventioner, internationella överenskommelser eller socialförsäkringslagen. Svensk socialförsäkrings indelning av förmåner i bosättningsbaserade och arbetsbaserade förmåner är inte tillämplig för EU/EES-medborgare som omfattas av 1408/71. Huvudregeln inom EU/EES är att medborgare försäkras i det medlemsland där de arbetar. Icke yrkesaktiva EU/EES-medborgare försäkras i det medlemsland där de anses bosatta. EU/EESmedborgare som bosätter sig i Sverige utan att vara folkbokförda ska registrera sig hos Försäkringskassan. 21

22 7 Arbetsförmedlingen och arbetslöshetsförsäkring Arbetssökande EU/EES-medborgare får lagligen uppehålla sig i Sverige under åtminstone sex månader om den arbetssökande: verkligen söker arbete, och om det finns en verklig möjlighet för den arbetssökande att få en anställning. EU/EES-medborgare, medborgare från Schweiz och varaktigt bosatta i annat EU/EES-land har även rätt att registrera sig vid den offentliga arbetsförmedlingen i Sverige. Inskrivning hos arbetsförmedlingen är obligatorisk för EU/EES-medborgare som önskar ta del av arbetsförmedlingens tjänster eller som avser ansöka om arbetslösersättning och kan också styrka EU/EES-medborgares rätt till socialt bistånd enligt socialtjänstlagen. EU/EES-medborgare som har för avsikt att bosätta sig varaktigt i Sverige kan anvisas ett arbetsmarknadspolitiskt program efter att en arbetsmarknadspolitisk bedömning av den sökande gjorts. 7.1 Inskrivning hos arbetsförmedlingen Inskrivning hos arbetsförmedlingen görs genom att den arbetssökande vid ett personligt besök registreras i platsförmedlingssystemet. Arbetssökande som saknar personnummer eller samordningsnummer och sökande med bostadsadress i annat land skrivs in manuellt. Arbetssökande EU/EES-medborgare, medborgare från Schweiz och varaktigt bosatta i annat EU/EES-land ska styrka sin rätt till arbete i Sverige t.ex. genom att uppvisa giltigt pass, nationellt identitetskort eller EGuppehållstillstånd. Om en arbetssökande inte är känd eller kan styrka sin identitet ska detta noteras i en daganteckning. Arbetsförmedlingen kan göra en anmälan till en arbetssökandes a-kassa i Sverige eller anvisa till arbetsmarknadspolitiskt program eller anställning för vilken lämnas ekonomiskt stöd endast om den arbetssökande är känd eller kan styrka sin identitet. 7.2 Arbetslöshetsförsäkring Arbetssökande EU/EES-medborgare som lämnar sitt ursprungsland med arbetslöshetsersättning för att söka arbete i annat land kan omfattas av hemlandets arbetslöshetsersättning enligt förordning 1408/71 i upp till 90 dagar efter ankomst till Sverige. EU/EES-medborgare som anses inflyttade till Sverige måste ha arbetat i landet som arbetstagare, egenföretagare eller tillhandahållare av tjänst för att få anslutas till svensk a-kassa och erhålla arbetslöshetsersättning Arbetslöshetsersättning i Sverige Den svenska arbetslöshetsförsäkringen består av en allmän grundförsäkring och en frivillig inkomstbortfallsförsäkring som täcker både anställda och egenföretagare och villkoren är desamma för EU/EES-medborgare som arbetar i Sverige som för svenska medborgare. EU/EES-medborgare omfattas från första arbetsdagen i Sverige av den allmänna grundförsäkringen för arbetstagare. Arbetssökande EU/EES-medborgare kan även tillgodoräkna sig viss del av den tid som de har arbetat i ursprungslandet för att uppfylla arbetsvillkoren i den allmänna grundförsäkringen. Rätt till ersättning från den frivilliga inkomstsbortfallsförsäkringen kräver dock medlemskap i a-kassa under minst 12 månader. Arbetssökande som uppfyller villkoren för allmän grundförsäkring uppbär 320 kr per dag i 300 dagar från a- kassa. Arbetssökande som har rätt till ersättning från inkomstbortfallsförsäkringen erhåller upp till 80% av sin tidigare inkomst i 200 dagar och 70% i ytterligare 100 dagar (dock max. 680 kr per dag). Kravet på 22

23 tillräckliga tillgångar för vissa personkategorier av EU/EES-medborgare kan uppnås genom arbetslöshetsersättning Grundvillkor för arbetslöshetsersättning Som grundvillkor för att den arbetssökande ska ha rätt till ersättning från a-kassa ställs krav på att den arbetssökande ska: vara helt eller delvis arbetslös, vara arbetsför och oförhindrad att ta arbete minst tre timmar per dag och minst 17 timmar per vecka, vara beredd att ta erbjudet lämpligt arbete, vara anmäld som arbetssökande vid arbetsförmedlingen, aktivt söka lämpligt arbete, och medverka till att upprätta en individuell handlingsplan i samråd med arbetsförmedlingen Arbetsvillkor för arbetslöshetsersättning För att ha rätt till ersättning ska den arbetssökande också uppfylla vissa arbetsvillkor. Den arbetssökande ska under den senaste tolvmånadersperioden före arbetslösheten ha arbetat: minst sex månader och minst 80 timmar per månad, eller minst 480 timmar under en sammanhängande period om 6 månader och minst 50 timmar under varje månad. 7.3 Sammanfattning av arbetsförmedlingen och arbetslöshetsförsäkring Arbetssökande EU/EES-medborgare har rätt att vistas och uppehålla sig i Sverige i åtminstone sex månader om det bedöms att de söker arbete och har en verklig möjlighet att få anställning. Arbetssökande EU/EESmedborgare kan även anmäla sig till arbetsförmedlingen för att styrka sin uppehållsrätt. EU/EESmedborgare måste tidigare ha arbetat i Sverige för att få ta del av arbetslöshetsersättning men kan tillgodoräkna sig viss del av den tid som de har arbetat i ursprungslandet för att uppnå arbetsvillkoren för den svenska allmänna arbetlöshetsförsäkringen. 23

24 8 Landstingen och hälsovården Förordning 1408/71 reglerar EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmars rätt till vård i Sverige. Reglerna gäller för EU/EES-medborgare som är försäkrade som arbetstagare, egenföretagare och tillhandahållare av tjänst, studerande och pensionärer samt statslösa eller flyktingar (och i vissa fall tredjelandsmedborgare) bosatta i ett medlemsland samt för familjemedlemmar och efterlevande till dessa personer. Sverige har även ingått sjukvårdskonventioner och sjukvårdsavtal med ett flertal länder som vid utvidgningen av unionen dock i praktiken har ersatts med förordning 1408/ Tillfällig vistelse De EU/EES-medborgare och tredjelandsmedborgare som är försäkrade enligt 1408/71 ska kunna intyga sin rätt till vård i Sverige till vanliga patientavgifter genom att uppvisa det europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet) eller ett provisoriskt intyg om innehav av europeiskt sjukförsäkringskort. Nordiska medborgare är undantagna detta krav. Försäkrade enligt 1408/71 har vid tillfällig vistelse i Sverige rätt till nödvändig vård. Rätten innebär att försäkrade under trygga medicinska omständigheter ska kunna vistas i Sverige under den tid de har planerat. Nödvändig vård avser även vård orsakad av kronisk sjukdom samt provtagningar, medicinska kontroller, förebyggande mödravård, barnavård och förlossning. Hjälpmedel, läkemedel, sjukresor och läkarintyg omfattas också i nödvändig vård. Rätten till nödvändig vård ger dock inte möjligheter till vård om syftet med resan till Sverige är att söka vård. EU/EES-medborgare som är berättigade till nödvändig vård omfattas också av högkostnadsskyddet i hälsooch sjukvårdslagen, högkostnadsskyddet i lagen om läkemedelsförmåner och landstingens regler om ersättning för sjukresor. EU/EES-medborgare som varken arbetar eller är bosatta i Sverige men är berättigade till nödvändig vård enligt 1408/71 och som kan uppvisa EU-kort eller provisoriskt intyg betalar: samma vårdavgift som bosatta inom landstinget vid nödvändig sjuk- och tandvård, och självkostnadspris (utomlänsavgift) vid planerad sjuk- och tandvård. EU/EES-medborgare som varken arbetar eller är bosatta i Sverige och som saknar EU-kort eller provisoriskt intyg kan krävas på kontant betalning för hela vårdkostnaden. 8.2 Yrkesaktiva men inte bosatta i Sverige För EU/EES-medborgare som arbetar men inte anses bosatta i Sverige och som kan uppvisa antingen försäkringsbevis från Försäkringskassan eller arbetsgivarintyg betalar Försäkringskassan ersättning till landstingen för både nödvändig och planerad vård. Vården omfattar även mödravård, förlossningsvård och abort. EU/EES-medborgare betalar i dessa fall samma vårdavgift som bosatta inom landstinget vid både nödvändig och planerad sjuk- och tandvård. EU/EES-medborgare som arbetar i ett EU/EES-land men som bor i ett annat och som återvänder dit minst en gång i veckan (s.k. gränsgångare) har rätt till både nödvändig och planerad sjuk- och tandvård vård till vanlig vårdavgift i både bosättnings- och arbetslandet. Gränsgångare som arbetar i Sverige och är bosatta i ett utomnordiskt EU/EES-land styrker sin rätt till vård i Sverige genom att uppvisa intyg E106. Gränsgångare bosatta i ett nordiskt land behöver däremot inte uppvisa något intyg. 24

25 8.3 Bosatta i Sverige Yrkesaktiva EU/EES-medborgare som har för avsikt att vistats mer än ett år i Sverige ska folkbokföra sig i landet och har därmed tillgång till hälso- och sjukvård på samma villkor och avgift som övriga bosatta i landstinget. Studerande EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar anses inte bosatta i Sverige (även om de är folkbokförda i landet) och är endast berättigade till nödvändig vård enligt 1408/71 till vanlig vårdavgift om de kan uppvisa EU-kort eller provisoriskt intyg. 8.4 Planerad vård EU/EES-medborgare som är försäkrade enligt förordning 1408/71 har möjlighet att ansöka hos sin socialförsäkringsinstitution om ett förhandstillstånd för att finansiera planerad vård i Sverige. Institutionen i patientens hemland kan då utfärda ett tillstånd, E112, för att styrka finansieringen av den planerade vården i Sverige. Med planerad vård avses att syftet med resan till Sverige är att söka vård. 8.5 Sammanfattning av landstingen och hälsovården EU/EES-medborgare i Sverige som är försäkrade enligt förordning 1408/71 och kan uppvisa ett EU-kort eller provisoriskt intyg har rätt till nödvändig vård till vanliga patientavgifter. Saknas kort eller intyg kan EU/EES-medborgaren krävas på kontant betalning av självkostnadspris (utomläsavgift). EU/EES-medborgare som arbetar i Sverige och kan uppvisa försäkringsbevis från Försäkringskassan eller arbetsintyg från arbetsgivare har rätt till både nödvändig och planerad vård för vanliga avgifter. EU/EESmedborgare som anses bosatta i Sverige har rätt till vård på samma villkor som svenska medborgare. 25

26 9 Registreringsskyldigheter i korthet 9.1 Migrationsverket EU/EES-medborgare med uppehållsrätt (med undantag för arbetssökande) som har vistas mer än tre månader i Sverige ska registrera sin uppehållsrätt hos Migrationsverket. EU/EES-medborgare kan ansöka om och få ett registreringsbevis från Migrationsverket även under de tre första månaderna. 9.2 Skatteverket EU/EES-medborgare som har för avsikt att vista mer än ett år i Sverige ska folkbokföra sig hos Skatteverket. EU/EES-medborgare som arbetar i Sverige men inte har för avsikt att vistas i landet i mer än ett år kan tilldelas ett samordningsnummer av Skatteverket (i samband med handläggning av skatteärenden). 9.3 Försäkringskassan EU/EES-medborgare som bosätter i Sverige utan att vara folkbokförd ska anmäla detta till Försäkringskassan. EU/EES-medborgare som arbetar i Sverige utan att vara bosatta har ingen skyldighet att registrera sig hos Försäkringskassan. Anmälningsskyldighet till Försäkringskassan finns även när en person lämnar landet vare sig den lämnar Sverige för att bosätta sig eller arbeta i ett annat land. 9.4 Arbetsförmedlingen Arbetssökande EU/EES-medborgare som anmäler sig till arbetsförmedlingen kan styrka sin uppehållsrätt hos Migrationsverket och, till viss del, rätt till socialt bistånd hos socialtjänsten och socialförsäkringsförmåner hos Försäkringskassan. 26

27 Källförteckning Publikationer Arbetsmarknadsstyrelsen (2005). Arbetsmarknadsstyrelsens administrativa föreskrifter (AMSFS 2005:4) om handläggning av arbetsförmedlingsärenden. (2010). Försäkringskassan (2009). Familjeförmåner inom EU. Försäkringskassan. irj/go/km/docs/fk_publishing/dokument/publikationer/faktablad/familjeförmåner%20inom%20eu%20- %20Dessa%20regler%20gäller%20även%20EES-länder.pdf Försäkringskassan (2009). Försäkrad när du bor eller arbetar i Sverige. irj/go/km/docs/fk_publishing/dokument/publikationer/faktablad/försäkrad%20när%20du%20bor%20eller %20arbetar%20i%20Sverige.pdf (2010). Inspektionen för arbetlöshetsförsäkringen (2007). The Swedish Unemployment Insurance Scheme. (2010). Riksförsäkringsverket (2004). Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m. (2004:11). %202004:11.pdf (2010). Skatteverket (2007). Personnummer (SKV 704 utgåva 8) e6d5f ffba /70408svartvit.pdf (2010). Skatteverket (2006). Samordningsnummer (SKV 707 utgåva 2) dfca4f410f4fc63c /70702svartvit.pdf (2010). Socialstyrelsen (2008). EG-rätten och socialtjänsten. Attachments/8774/ _ pdf (2010). Sveriges Kommuner och Landsting (2006). Vård av personer från andra länder, 4 upplagan. (2010). Information från hemsidor Migrationsverket (2009). För EU/EES-medborgare. (2010). Skatteverket. Flytta till Sverige. flyttatillsverige.4.76a43be b html (2010). Personliga kommunikationer Personlig kommunikation med Helene Hedebris. Migrationsverket Personlig kommunikation med Kerstin Svensson. Skatteverket, Servicejouren Personlig kommunikation med Göran Gyllenblad. IAF

28 Bilaga 1 Faktiska exempel från EG-rätten och socialtjänsten (Socialstyrelsen 2008) 1 Verkligt och faktiskt arbete a) Exempel: En polsk medborgare har vistats i Sverige i sju månader. Han har arbetat hos olika arbetsgivare som hantlangare eller liknande men får allt mindre arbete. Vid ankomsten till Sverige hade han kontanta tillgångar men nu när dessa är slut klarar han sig inte längre på sin lön. Han vänder sig till socialtjänsten och ansöker om ekonomiskt bistånd. Är han arbetstagare enligt EG-rättens regler med rätt till likabehandling med svenska arbetstagare? Kommentar: EG-domstolen menar att det är nödvändigt att göra en helhetsbedömning av alla omständigheter som gäller både den aktuella arbetsplatsens verksamhet och arbetsförhållandena. Tidsbegränsade anställningar eller ovanliga anställningsförhållanden behöver inte vara ett hinder för att arbetet ska anses som reellt och personen i fråga som arbetstagare. Ett begränsat antal arbetstimmar under en längre period kan dock vara en indikation på att arbetet i själva verket är marginellt och sidoordnat och att huvudsyftet med vistelsen i Sverige är ett annat. Eftersom mannen har arbetat mer än ett begränsat antal arbetstimmar är han att betrakta som arbetstagare. Det innebär att han i fråga om rätten till socialt bistånd ska likabehandlas med en svensk medborgare i en liknande situation. Socialtjänsten ska pröva hans ansökan om bistånd och kan ställa krav på honom på samma sätt som man gör på andra med bristfällig försörjning. (s. 56) b) Exempel: Ett tyskt par med tre gemensamma barn har bott i Sverige i två år. Mannen har arbetat svart i restaurangbranschen. Kvinnan har varit hemmafru. De har inte registrerat uppehållsrätt och har inte haft någon kontakt med svenska sociala myndigheter. Mannen har blivit sjuk och kan inte arbeta. Familjen söker därför ekonomiskt bistånd. Är mannen arbetstagare och har familjen uppehållsrätt i Sverige? Kommentar: Mannen har arbetat svart och definieras därför inte som arbetstagare. Att arbeta svart innebär inte att ha ett verkligt och faktiskt arbete. Eftersom varken mannen eller kvinnan kan anses vara arbetstagare skulle de endast ha uppehållsrätt om de hade tillräckliga tillgångar för sin försörjning. Detta krav har, med tanke på vad paret berättat, aldrig varit uppfyllt. De har därför inte uppehållsrätt i Sverige och har aldrig haft det. Vad kan socialtjänsten göra i detta läge? Eftersom familjen inte har uppehållsrätt i Sverige ska de egentligen avvisas. Avvisningen är Migrationsverkets uppgift och socialtjänsten kan inte på grund av socialtjänstsekretessen initiera att den genomförs. Socialtjänsten kan inte mot parets vilja informera Migrationsverket om förhållandena. Om paret samtycker till det kan informationen dock lämnas. Samtidigt har paret sitt egentliga bo och hemvist i Sverige. Socialtjänsten får i dessa situationer göra en helhetsbedömning som tar hänsyn till alla omständigheter i det enskilda fallet (möjlighet att få arbete, konsekvenser för barnen etc.). Fallet är komplicerat och det saknas rättslig vägledning för bedömningen enligt socialtjänstlagen i de fall då en person saknar uppehållsrätt i Sverige men samtidigt har sitt egentliga bo och hemvist i en svensk kommun. Det finns ytterligare en oklarhet i detta fall. Socialtjänsten har enligt utlänningsförordningen i vissa fall underrättelseskyldighet till polisen när man får kontakt med utlänningar som saknar eller inte har sökt uppehållstillstånd. EU/EES-medborgare med uppehållsrätt berörs inte av denna skyldighet. Däremot är det oklart vad som gäller för EU/EES-medborgare som liksom i exemplet vistas här utan uppehållsrätt. Generellt gäller dock att socialtjänsten inte på eget initiativ ska lämna uppgifter om EU/EES- medborgare till polisen. (s. 57) 28

29 Bilaga 1 2 Ofrivillig arbetslöshet a) Exempel: En irländsk medborgare har kommit till Sverige för att arbeta som servitör inom hotell- och restaurangbranschen. Efter diverse arbeten under ett halvår arbetar hon nu bara tio timmar i veckan som servitris på en lunchrestaurang. Hon är inte med i a-kassan, kan inte försörja sig på sin lön och riskerar att inom kort bli helt arbetslös. Hon ansöker om ekonomiskt bistånd till försörjningen. Vad händer med hennes status som arbetstagare om hon blir helt arbetslös? Kommentar: Enligt rörlighetsdirektivet och utlänningslagen kan en person som arbetat i Sverige men blir arbetslös behålla sin status som arbetstagare och rätten till full likabehandling. Om anställningen varat kortare tid än ett år är denna tidsperiod begränsad till sex månader. En förutsättning är att personen i fråga är anmäld som arbetssökande och står till arbetsmarknadens förfogande. Hon har haft uppehållsrätt i Sverige som arbetstagare. Arbetstidens omfattning eller låg lön har i princip ingen betydelse för statusen som arbetstagare. Ett halvår är också tillräcklig tid för att anses ha en reell anknytning till den svenska arbetsmarknaden. Hon behåller sin status som arbetstagare i sex månader och har alltså denna tid på sig att skaffa nytt arbete. Under denna period har hon rätt till likabehandling med andra arbetslösa biståndssökande. Socialtjänsten kan kräva att hon är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och visar att hon söker arbete. Efter ungefär sex månader kan socialtjänsten bedöma om hon fortfarande har en verklig möjlighet att få en anställning i Sverige. Då kan hon ha uppehållsrätt som arbetssökande. (s ) b) Exempel: En slovakisk medborgare har under en längre tid arbetat i Sverige som byggnadsarbetare. Han har därefter ofrivilligt blivit arbetslös och söker aktivt ett nytt arbete. Under tiden söker han ekonomiskt bistånd på grund av låg arbetslöshetsersättning. Vad har EU/EES-medborgare som arbetat i Sverige en längre tid och sedan blir arbetslösa rätt till? Kommentar: En arbetstagare som blir ofrivilligt arbetslös behåller sin status som arbetstagare i sex månader eller längre och utgångspunkten är full likabehandling vad gäller både rätten till ekonomiskt bistånd och rätten till arbetslöshetsersättning och andra sociala förmåner. Frågan är vad som menas med en längre tid. I rörlighetsdirektivet anges att en person som arbetat mindre än tolv månader behåller sin ställning som arbetstagare och därmed uppehållsrätt under sex månader efter det att anställningen upphört. Det gäller även om anställningen från början var tidsbegränsad till kortare tid än ett år. Om anställningen varat i mer än tolv månader behåller han sin ställning som arbetstagare och har uppehållsrätt så länge han befinner sig i Sverige. Det krävs i båda fallen att han är arbetssökande. Om han lagligen vistas här i fem år får han permanent uppehållsrätt. Denna gäller utan villkor och upphör endast om han vistas utanför Sverige i mer än två år. Mannen har rätt till likabehandling med andra arbetslösa i Sverige. (s. 59) Källa: EG-rätten och socialtjänsten (Socialstyrelsen 2008) 29