Ohälsoarbetet inom socialförsäkringsadministrationen. Underlag till ISF:s rapport 2010:6

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ohälsoarbetet inom socialförsäkringsadministrationen. Underlag till ISF:s rapport 2010:6"

Transkript

1 Ohälsoarbetet inom socialförsäkringsadministrationen /Jon Dutrieux Underlag till ISF:s rapport 2010:6

2 2(22) Innehåll 1 Bakgrund och syfte med arbetsrapporten Sammanfattning Starkt fokus från administration och regering på sjukförsäkringen och på regionala skillnader under hela decenniet Skiftande yttre förutsättningar för SFA Resurser Regeländringar Strategier och åtgärder för att öka likformigheten i försäkringen Övergripande strategi tidiga och aktiva insatser Övriga åtgärder för att skapa en kvalitetssäkrad och likformig sjukskrivningsprocess Den interna styrningen av socialförsäkringsadministrationen År styrning av försäkringen genom vägledande dokument och samarbete År en alltmer samordad förvaltning År målstyrning och direkta beslutsvägar Styrning sedan ny organisation, mindre beroende av geografi... 21

3 3(22) 1 Bakgrund och syfte med arbetsrapporten Denna arbetsrapport har tagits fram som underlag till ISF:s rapport 2010:6, Regionala skillnader i sjukförsäkringens utfall. Texten är en sammanställning av uppgifter om sjukförsäkringsadministrationens arbete under 2000-talets första årtionde med fokus på sådana omständigheter som i ISF:s rapport har bedömts kunna påverka förutsättningarna för en likformig tillämpning av försäkringen. Uppgifterna är till största del hämtade ur socialförsäkringsadministrationens egna publikationer, främst årsredovisningarna. Sakförhållanden har strukturerats och i vissa fall kommenterats av rapportförfattaren. Uppgifterna är dock beroende av vad som lyfts fram av administrationen i dess egna publikationer. Syftet med att publicera denna rapport är dubbelt. Dels att visa på vilket underlag de slutsatser bygger, som dras i ISF:s rapport 2010:6. Dels att ge en översiktlig bild av sjukförsäkringens arbete under de senaste tio åren. För den som ska gå vidare med fördjupade analyser bör föreliggande rapport inte användas som direkt källa men den kan ändå nyttjas som ett sätt att få en överblick och allmän förståelse som kan behövas för att sätta in vidare studier av sjukförsäkringsadministrationen i sitt sammanhang.

4 4(22) 2 Sammanfattning Under hela 2000-talets första årtionde var fokus från både regeringen och socialförsäkringsadministrationen (SFA) 1 starkt på både minskat nyttjande av sjukförsäkringen och ökad regional likformighet. Efter att inriktningen under första halvan av årtiondet var att personer med långa sjukfall skulle prövas mot förtidspension/sa i högre utsträckning försköts tyngdpunkten i administrationens arbete under andra halvan av decenniet mot kortare handläggningstider och gemensamma processer. Resursutveckling för sjukförsäkringsadministrationen framstår som gynnsam under perioden , både satt i relation till resten av socialförsäkringsadministrationen och till försäkringskostnaderna. Administrationen verkade däremot under merparten av med ett sparbeting som var betydligt större än vad som slutligen uppnåddes. Regeländringar har varit ofta förekommande inom sjukförsäkringen under de senaste tio åren med medföljande behov av anpassningar av bemanning, utbildningar, styrande dokument, IT-system med mera. De mest betydande förändringarna inom både sjukskrivningsprocessen och sjukersättningsförmånen genomfördes under sommaren Under hela årtiondet har en kontinuerlig process pågått där både administrationen och regeringar eftersträvat fler tidiga och aktiva åtgärder, en mer kvalitetssäkrad regeltillämpning, stödd på gemensamma metoder och processer. Införandet av rehabiliteringskedjan under 2008 ökar på inriktningen mot fler tidiga insatser, genom en tidigareläggning av de bedömningar som Försäkringskassan gör. Även de nya och striktare reglerna för beviljande av sjukersättning kan ses som en fortsättning på trenden mot minskat nybeviljande sedan 2004 i alla åldersgrupper över 20 år. Möjligheterna till central styrning av SFA var under perioden begränsade vilket även utgjorde en viktig bakgrund till att sammanslagningen kom till stånd. Åren kännetecknades av en ökande samordning av försäkringskassornas arbetssätt. Från 2005 och fram till och med 2007 möjliggjorde sammanslagningen av administrationen en ökad målstyrning och mer av direkta beslutsvägar även om den tidigare organisationen fortfarande levde kvar i den geografiska uppdelningen. Sedan omorganisationen 2008 är förvaltningen mindre geografiskt uppdelad. 1 Med begreppet socialförsäkringsadministrationen, (SFA) avses de 21 tidigare allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket, Premiepensionsmyndigheten (från 1997), den sammanslagna myndigheten Försäkringskassan (från 2005) samt Pensionsmyndigheten (från 2010).

5 5(22) 3 Starkt fokus från administration och regering på sjukförsäkringen och på regionala skillnader under hela decenniet Under hela 2000-talet är sjukförsäkringen det försäkringsslag inom socialförsäkringen som både regeringen och SFA fokuserat mest på. Utvecklingen inom ohälsoområdet lyfts i Riksförsäkringsverkets (RFV:s) och sedermera Försäkringskassans årsredovisningar genomgående fram som det viktigaste området inom socialförsäkringen. I RFV:s regleringsbrev för 2003 definierade Socialdepartementet det så kallade halveringsmålet. Detta omsattes av RFV till dels att antalet nettodagar med sjukpenning skulle halveras mellan 2002 och halvårsskiftet 2008, dels att antalet nya förtidspensioner/nybeviljanden av sjuk- eller aktivitetsersättning (SA) skulle minska då hänsyn tagits till den demografiska utvecklingen. År 2005 formulerade den sammanslagna myndigheten Försäkringskassan det näraliggande målet att det så kallade ohälsotalet ska ha minskat till högst 37 dagar under kalenderåret Detta mål har sedan varit ett övergripande verksamhetsmål för den nya myndigheten. Fokus från både administrationen och regeringen har även under hela decenniet varit på de regionala skillnaderna i försäkringsutfallet inom sjukförsäkringen, vilka ansetts vara delvis osakliga. 2 Dessa skillnader utgör ett stående inslag i administrationens årsredovisningar redan från början av decenniet 3. Regeringen formulerade i RFV:s regleringsbrev för 2002 målet att skillnaderna mellan försäkringskassorna vid bedömning av långa sjukfall och pensioner ska minska. 4 Detta mål kvarstod även för År 2002 fick RFV även i uppdrag av Socialdepartementet att studera de regionala skillnaderna i försäkringsutfallet. 5 I praktiken har regeringens intresse för regionala skillnader under talets första decennium främst utgått från de konstaterade skillnaderna i de läns- och kommunvisa ohälsotalen. Under första halvan av decenniet kompletterades detta även med ett starkt fokus på vad som benämndes rätt ersättning, det vill säga dels att rätten till sjukpenning skulle prövas enligt den så kallade steg-för-steg modellen (se nedan) och dels att personer som uppfyller kraven för att få förtidspension (sjuk- eller aktivitetsersättning sedan 2003) inte skulle fortsätta uppbära sjukpenning under lång tid utan istället få sin ersättning utbytt. RFV omsatte målet om minskade regionala skillnader till att i samtliga län högst 3 sjukfall över 2 år skulle pågå per 1000 invånare. År 2003 pågick mer än 10 sådana fall per 1000 invånare, och den regionala spridningen var stor. Denna vilja att främja en avarbetning av 2-årssjukfall var fortsatt stor inom myndigheten även Detta år var det första sedan 1998 då antal 2-årssjukfall minskade men de regionala skillnaderna för måttet ökade ännu. År 2005 kunde den nya myndigheten Försäkringskassan lyfta fram att de regionala skillnaderna avseende även detta mått minskat. 6 2 Se till exempel Regeringens budgetproposition för 2003, prop. 2002/03:1 utgiftsområde 10, sid Se till exempel Riksförsäkringsverkets årsredovisning 2001 s Riksförsäkringsverkets årsredovisning 2002, sid Regleringsbrev för Riksförsäkringsverket, budgetåret Försäkringskassans årsredovisning, sid. 5.

6 6(22) De regionala skillnaderna i sjukförsäkringsutfallet har fått stort utrymme i både myndighetens och regeringens beskrivningar av försäkringen, även efter Från skapandet av myndigheten Försäkringskassan har emellertid måttet på antal tvåårsfall fått mindre uppmärksamhet i myndighetens arbete, medan andra mer produktionsnära mått (exempelvis handläggningstider eller antal genomförda avstämningsmöten) lyfts fram. Under andra halvan av decenniet har arbetet med de regionala skillnaderna annars utgått främst från de uppmätta ohälsotalen. Myndighetens interna mål om en minskning av det totala ohälsotalet bröts även ned på länsnivån med års- och länsvisa ohälsotalsmål som syftade både till att uppnå det långsiktiga riksmålet och att minska den regionala spridningen. Denna utveckling fortsatte att ges hög prioritet under hela decenniet. 7 I Försäkringskassans regleringsbrev för 2009 och 2010 formulerade regeringen målet att Frånvaron från arbetet på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå. Myndigheten fick även i uppdrag att precisera konkreta mål utifrån detta övergripande mål med utgångspunkt ibland annat att regionala skillnader i sjukfrånvaron ska minska. 8 Både regeringens utgångspunkt att de konstaterade regionala skillnaderna har varit delvis osakliga och ambitionen att de ska minska har sålunda varit konstant under hela decenniet. 7 Se till exempel Försäkringskassans årsredovisning 2007, sid 6. 8 Försäkringskassans regleringsbrev 2009

7 7(22) 4 Skiftande yttre förutsättningar för SFA Resurser Sjukförsäkringen utgör det budgetmässigt största försäkringsslaget inom SFA med omkring hälften av de totala förvaltningskostnaderna under talet hela första decennium. Därmed blir utvecklingen inom sjukförsäkringen central för Försäkringskassans totala kostnadsutveckling och sjukförsäkringsadministrationen är även mycket beroende av hur myndighetens totala förvaltningsanlag utvecklas. Både SFA och regeringen har under merparten av decenniet aktivt prioriterat sjukförsäkringen vid tilldelningen av resurser. Från 2003 tilläts administrationskostnaderna för sjukförsäkringen öka väsentligt, både i absoluta tal, i relation till SFA:s övriga verksamhet och till försäkringsutgifterna. SFA:s kostnader för förvaltning av övriga försäkringsslag har i praktiken minskat under decenniet. Av regering och riksdag tilldelades SFA under perioden extra resurstillskott för att säkra en god hantering av ohälsoområdet. År 2003 uppgick detta tillskott till 474 miljoner kronor eller nästan 6 procent av administrationens totala förvaltningskostnader. 9 De extra resurstillskotten kvarstod under på ungefär denna nivå men minskade 2007 till 350 miljoner kronor. Parallellt med ordinarie förvaltningsanslag och extra resurstillskott har även en del av de så kallade samverkansmedlen finansierat Försäkringskassans deltagande i de åtgärder som omfattats. År 2007 uppgick denna del till 775 miljoner kronor. 10 Arbetet med sjukskrivningsprocessen har tillskjutits extra resurser även vid sidan av den egentliga sjukförsäkringsadministrationen genom den så kallade sjukvårdsmiljarden. För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och utveckla sjukskrivningsprocessen infördes för åren ekonomiska incitament genom riktade resurstillskott på sammanlagt 1 miljard kronor per år. Genom denna har dels 250 miljoner kronor varje år betalats ut som stöd för ohälsoarbetet inom hälso- och sjukvården, dels 750 miljoner fördelats beroende på utvecklingen av försäkringsnyttjandet i respektive län samt på vissa åtaganden från sjukvårdshuvudmännens sida. 11 Miljardsatsningen förlängdes efter denna första period med ytterligare tre år. Inga särskilda medel till Försäkringskassan för åtgärder inom ohälsoområdet beslutades i samband med budgetpropositionerna för 2008 och Det beslutade förvaltningsanslagen för båda dessa år var dessutom lägre än året innan. Då myndighetens kostnader inte kunnat anpassas till denna krympande budgetram hamnade den under 2008 i ett ansträngt ekonomiskt läge. Regeringen tillförde under perioden vid flera tillfällen SFA extra tillskott med syfte bland annat att säkra den positiva 9 Denna uppgift är tagen från Riksförsäkringsverkets årsredovisning Enligt regeringens budgetproposition för 2003 uppgick resurstillskottet till 501 miljoner, Prop. 2002/03:1, Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, sid Sedan 2004 får högst 5 procent av sjukpenninganslaget användas för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Se Försäkringskassans årsredovisning för 2007, sid Observera att dessa medel, vilka inte betalats ut till Försäkringskassan, därför inte redovisas i Tabell 1.

8 8(22) utvecklingen inom sjukförsäkringen. På hösten 2007 fick Försäkringskassan 700 miljoner i en tilläggsbudget där huvudmotivet var att förbättra myndighetens planeringsförutsättningar i dess arbete för att minska sjukfrånvaron i samhället och underlätta återgången i arbete i enlighet med regeringens åtgärdspaket på området. 12 År 2008 tillfördes myndigheten 250 miljoner i en tilläggsbudget för finansiering av sjukförsäkringsreformen som trädde i kraft i juli detta år. Dessa medel räckte dock inte för att täcka förvaltningskostnaderna på sikt. År 2009 begärde Försäkringskassan 950 miljoner kronor utöver fastställt förvaltningsanslag. 13 Regeringen beviljade först 600 miljoner kronor och under hösten ytterligare 350 miljoner kronor i tilläggsanslag för Även om extra medel alltså tillfördes, tvingades Försäkringskassan under dessa år verka med betydande besparingskrav. I december 2008 infördes till exempel ett anställningsstopp med omedelbar verkan inom myndigheten. 14 Antal anställda SFA (1000-tal) ** ,9 15,3 15,6 16,3 16,2 15,9 17,0 14,5 14,1 13,6 Totala adm. kostnader 7,6 7,7 8,1 8,1 8,3 8,5 9,2 9,1 8,8 8,4 därav sjukförs.* 3,1 3,4 3,6 4,1 4,3 4,4 5,2 5,2 5,0 4,4 andel sjukförs. 41% 45% 45% 51% 52% 52% 56% 57% 57% 53% Försäkringskost. sjukförsäkring 100,7 105,8 113,2 114,3 115,5 119,5 117,2 111,3 107,8 102,2 Andel förvaltning sjukförsäkringen 3,0% 3,2% 3,1% 3,5% 3,6% 3,5% 4,2% 4,5% 4,4% 4,1% Tabell 1. Antal anställda, förvaltningskostnader och försäkringsutgifter (miljarder SEK) inom socialförsäkringsadministrationen * inklusive Åtgärder mot ohälsa ** Ändrad fördelningsprincip för myndighetsgemensamma utgifter gör att perioden inte är helt jämförbar med perioden vad gäller sjukförsäkringens förvaltningskostnader. 16 Försäkringskassan uppger i sina redovisningar av hur de extra medlen använts bland annat att de främst gått till att så långt möjligt behålla bemanningsnivån inom sjukförsäkringen. 17 Detta blev särskilt viktigt under 2007 då Försäkringskassans totala personalstyrka minskade med personer som en anpassning till det minskande förvaltningsanslaget och till 12 Finansutskottets betänkande 2007/08:FiU11, sid Försäkringskassans hemställan om utökat anslag för år 2009, dnr Försäkringskassans styrelseprotokoll, Sammanställt från RFV:s och Försäkringskassans årsredovisningar Skillnaden är dock liten. År 2006 finns beräknad även med den äldre fördelningsprincipen enligt vilken kostnaderna blir miljoner kronor, dvs. 3,5 % lägre än i tabellen. 17 Försäkringskassans årsredovisning för 2007, sid 43. Se även Försäkringskassans årsredovisningar för

9 9(22) den nya organisationen. Under perioden minskade försäkringens förvaltningskostnader, bland annat som en effekt av att myndighetens totala anslag minskat. Minskningen översteg under 2009 minskningarna av både försäkringskostnaderna och prestationsvolymen under samma period. 18 En del av kostnadsminskningen mellan 2008 och 2009 bör vara en följd av de initialkostnader som regeländringarna inom sjukförsäkringen medförde under Sammantaget kan konstateras att sjukförsäkringsadministrationen tillfördes betydande resurser under decenniet, genom både regeringens och administrationens prioriteringar. Även om myndighetens ekonomiska problem delvis förändrade denna bild har just sjukförsäkringsadministrationen i slutändan ändå tillåtits kosta mer under dessa år än i början av decenniet. Avsikten med resurstillskotten var att skapa förutsättningar för en mer kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess. Svårigheterna att dra generella slutsatser kring effektiviteten i dessa satsningar lyfts fram av Försäkringskassan själv, samtidigt som myndigheten ändå gör bedömningen att resurstillskottet bidragit till den generellt positiva resultatutvecklingen inom sjukförsäkringen Regeländringar Ett flertal förändringar har skett inom sjukförsäkringens regelverk under 2000-talet. Decenniet inleddes med en mindre förändring inom förtidspensionen (vilken formellt inte ingick i sjukförsäkringen förrän 2003) då möjligheten infördes, i januari 2000, att beviljas vilande förtidspension eller sjukbidrag. Därmed kunde personer med förtidspension eller sjukbidrag pröva på att arbeta under viss tid utan att förlora rätten till sin ersättning. För övrigt skedde inga större regeländringar under Under 2003 trädde en stor mängd nya regler i kraft som på olika sätt var ämnade att bryta den då ännu pågående trenden mot fler och längre sjukfall. För det första minskades ersättningsnivåerna för sjukpenning något. Ersättningsnivån ändrades från 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) till 0,97*80 procent. För att undvika ekonomiska drivkrafter för den försäkrade att bli sjukskriven istället för arbetslös 20 infördes samtidigt en begränsningsregel för den som var arbetslös vilken innebar att hel sjukpenning utgavs med högst 521 kronor (beloppet sänktes från den 1 januari 2007 till 486 kronor. För det andra stärktes arbetsgivarens ansvar i sjukskrivningsprocessen. Den så kallade sjuklöneperioden, då arbetsgivaren betalar ut sjuklön till den sjukskrivne, förlängdes från två till tre veckor. Dessutom blev det obligatoriskt för arbetsgivare att genomföra så kallade rehabiliteringsutredningar. 21 I övrigt blev det möjligt för försäkringskassan att begära att de försäkrade deltar i så kallade avstämningsmöten, tillsammans med handläggaren, och till exempel arbetsgivaren och den intygsskrivande läkaren. Syftet med mötet är att bedöma den försäkrades medicinska tillstånd, arbetsförmåga 18 Se vidare ISF:s rapport 2010:9 Effektiviteten i Försäkringskassans administration Försäkringskassans årsredovisning för 2007, sid Försäkringskassan, Socialförsäkringsboken 2003, sid. 139 ff. 21 Ibid.

10 10(22) och behov och möjlighet till rehabilitering. 22 Som en del av regeringens och RFV:s inriktning vid denna tid på att individer med långa sjukfall skulle få rätt ersättning (se under avsnitt 3) lagreglerades att försäkringskassan senast på ettårsdagen i ett sjukfall skulle ha utrett om det fanns förutsättningar för att byta ut sjukpenningen mot sjuk- eller aktivitetsersättning (se vidare nästa stycke). Den största förändringen av sjukförsäkringen detta år var att de tidigare bestämmelserna om förtidspension och sjukbidrag upphörde och nya regler om så kallad sjuk- och aktivitetsersättning infördes för personer med varaktigt eller långvarigt medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan. Förtidspension blev sjukersättning och sjukbidrag blev tidsbegränsad sjukeller aktivitetsersättning. Dessa förmåner blev därmed även formellt en del av sjukförsäkringen, och inte som tidigare av pensionssystemet. Samtidigt infördes nya regler för att beräkna ersättningens storlek. Personer i åldrarna år kunde få varaktig eller tidsbegränsad sjukersättning beroende på hur lång tid arbetsförmågan bedöms vara nedsatt. Personer i åldrarna år kunde (och kan) få aktivitetsersättning. Den är alltid tidsbegränsad till mellan ett och tre år i taget. Ungdomar som på grund av funktionshinder ännu inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå har rätt till hel aktivitetsersättning vid förlängd skolgång, det vill säga under den tid det tar att avsluta studierna. Ingen prövning av arbetsförmågan görs i dessa ärenden. Aktivitetsersättning kan kombineras med medverkan i olika aktiviteter i syfte att tillvarata den enskildes möjligheter till utveckling och arbete under ungdomsåren, samt att ge individen möjligheter att utveckla sina färdigheter men också att stärka sina förutsättningar för arbete 23. Under återstoden av 2003 samt under 2004 var sjukförsäkringens regelverk relativt stabilt. Den första överenskommelsen om den så kallade sjukvårdsmiljarden undertecknades under 2004 (se avsnitt ). Sedan 2004 finns även en lagstiftning avseende finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (se avsnitt ). I januari 2005 förstärkte ny lagstiftning arbetsgivarens ansvar i sjukskrivningsprocessen ytterligare. Den särskilda sjukförsäkringsavgiften (den så kallade medfinansieringen) infördes, vilket innebar att arbetsgivare till personer som efter sjuklöneperioden fick sjukpenning på heltid skulle betala 15 procent av ersättningen. Försäkringskassan skulle, om det inte var obehövligt, kalla till avstämningsmöte senast två veckor efter det att rehabiliteringsutredningen kommit in. Ersättningsnivån för sjukpenning återställd es till 80 % av SGI medan sjuklöneperioden förkortades till 2 veckor igen. Samtidigt infördes kravet att Försäkringskassan senast var tredje år skulle göra en förnyad utredning av arbetsförmågan i ärenden där den försäkrade var under 60 år och hade beviljats sjukersättning tills vidare. 24 I juli 2006 inleddes en period med oftare förekommande regeländringar. Först höjdes taket för sjukpenninggrundande inkomst från 7,5 till 10 prisbasbelopp. Sedan genomförde den nya regeringen ett antal regeländringar. som trädde i kraft under Dessa innebar en viss återgång till regelverket som gällde före Dels sänktes taket för SGI till 7,5 prisbasbelopp igen, dels avskaffades den särskilda sjukförsäkringsavgiften från och med den 1 22 Se AFL 3 kap 8 a 23 Försäkringskassan, Socialförsäkringsboken 2003, sid. 139 ff.

11 11(22) januari Från och med den 1 juli 2007 avskaffades arbetsgivarens skyldighet att genomföra en rehabiliteringsutredning, liksom Försäkringskassans skyldighet att med anledning av utredningen kalla till avstämningsmöte. Samtidigt avskaffas den särskilda sjukförsäkringsavgiften. Samtidigt utvidgades möjligheten till vilande sjuk- eller aktivitetsersättning till att även omfatta perioder av studier. Även ersättningsgraden för sjukpenning förändrades så att denna först blev 0,989*80 procent av SGI och, från och med januari 2008, 0,97*80 procent av SGI. Från och med januari 2008 avskaffades Socialförsäkringsnämnderna (SFN) som dittills fattat beslut om bland annat sjuk- och aktivitetsersättning. Denna regeländring förändrade inte i sig rätten till ersättning men sammanföll inte desto mindre med att färre beslut om nybeviljanden fattades under våren De största regeländringarna inom sjukförsäkringen under 2000-talets första decennium trädde i kraft den 1 juli Nya regler för rätten till sjukpenning infördes, vilket bland annat innebär att förmånen tidsbegränsades. Sjukpenning om 0,97*80 procent av SGI kan numer betalas ut i maximalt 364 dagar inom en ramtid på 450 dagar. Efter det kan den försäkrade ansöka om förlängd sjukpenning, som betalas ut med 0,97*75 procents av SGI under maximalt 550 dagar. Vid mycket allvarlig sjukdom finns dock möjlighet att få så kallad fortsatt sjukpenning med 0,97*80 procent av SGI utan fast tidsgräns. Det infördes också en så kallad rehabiliteringskedja vilken ersätter den tidigare steg-för-steg modellen - som reglerar hur arbetsförmågans nedsättning ska bedömas vid olika tidpunkter. Det innebär att bedömningen av arbetsförmågans nedsättning under de första 90 dagarna i en sjukperiod görs i förhållande till det vanliga arbetet eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder. Från och med den 91:a dagen i sjukperioden ska hänsyn även tas till om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Från och med den 181:a dagen i en sjukperiod ska Försäkringskassan i normalfallet dessutom bedöma om den försäkrade kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Samtidigt skärptes kraven för beviljande av sjukersättning och möjligheten att få tidsbegränsad sjukersättning upphörde. Sjukersättning kan nu endast komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt vilket innebär att den bedöms bestå för återstoden av livet. I praktiken rör det sig om kroniska sjukdomar och irreversibla skador där ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga eller att den arbetsförmåga som finns kan förbättras. Till skillnad från tidigare ska inte längre den försäkrades ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet, och andra liknande omständligheter beaktas. Det finns övergångsregler som gör det möjligt att bevilja ytterligare perioder om sammanlagt högst 18 månader med tidsbegränsad sjukersättning, dock längst till och med december Den 1 december 2008 infördes möjligheten för försäkrade som beviljats sjukersättning tills vidare enligt det regelverk som gällde före den 1 juli 2008 att arbeta, studera eller pröva sin arbetsförmåga utan att riskera att rätten till sjukersättning minskas eller dras in. Om den försäkrade får

12 12(22) inkomst av förvärvsarbete minskas sjukersättningen enligt en steglös skala (så kallad steglös avräkning). Den sammantagna bilden av de yttre förutsättningarna för sjukförsäkringsadministrationen under 2000-talets första decennium är att resurssituationen under perioden var relativt gynnsam, åtminstone i förhållande till andra delar av socialförsäkringen. Även efter det att resurserna under åren 2008 och 2009 minskat något ligger de kvar på en högre nivå än i början av decenniet, särskilt i förhållande till de snabbt minskande volymerna inom försäkringen. Osäkerheten kring hur de stora kostnadsminskningar skulle uppnås var dock stor under dessa år. Samtidigt behövde administrationen under decenniet anpassa sig till ett antal regeländringar där förändringarna under 2008 varit de mest djupgående. Under hela decenniet fokuserade både regering och administration starkt på att främja en låg och jämn nivå på sjukfrånvaron.

13 13(22) 5 Strategier och åtgärder för att öka likformigheten i försäkringen Under 2000-talet lyfte alltså både regering och administration fram sjukförsäkringen som central, vilket tog sig uttryck i ofta förekommande regeländringar och i att förvaltningskostnaderna under merparten av årtiondet tilläts vara högre än tidigare. Nästa fråga är hur dessa ökade resurser användes för att uppnå den kvalitetssäkrade, enhetliga och rättssäkra sjukskrivningsprocess som har eftersträvats och som syftar till att främja en låg, stabil och regionalt likformig sjukfrånvaro. Vid genomgång av socialförsäkringsadministrationens arbete under 2000-talet framkommer särskilt två saker. Dels att strategin att prioritera arbetet med sjukpenningförmånen (i förhållande till förtidspension/sa) och att där söka främja fler tidiga och aktiva insatser var vägledande under hela decenniet. Dels att denna inriktning kombinerades med en stor bredd av övriga insatser vilka till viss del skiftat fokus under årtiondet Övergripande strategi tidiga och aktiva insatser Redan från början av 2000-talet lyfte RFV fram vikten av att behov av rehabiliteringsinsatser ska identifieras och att insatserna initieras tidigt. Det fanns en medveten strategi att försöka uppnå att färre sjukfall startade för att på så sätt, så småningom, minska trycket på de långa sjukfallen. 25 Strategin understöddes dessutom av resursförstärkningar vid hanteringen av nya sjukfall vilka bland annat möjliggjordes av de riktade resurstillskott som administrationen fick av regeringen. Sett över hela årtiondet var kontinuiteten i denna prioritering påfallande. Ett åtgärdsprogram med ledmotiven Förhindra, Förkorta, Föra åter inleddes av RFV under 2003 och var vägledande under flera år framåt. Detta omfattade flera fokusområden; korrekt tillämpning av och förändring av attityder till försäkringen, utveckling av samverkan med viktiga aktörer samt personalförstärkningar. Den tydliga prioriteringen av tidiga och aktiva insatser kvarstår. 26 Även efter att den sammanhållna myndigheten Försäkringskassan skapades fortsatte både regering och administration att fokusera på att snabba upp den tidiga handläggningen av sjukfall. 27 Ett exempel är hur regeringen ger den nya myndigheten i uppdrag att arbeta för att öka användningen av avstämningsmöten. 28 En ökad volym avstämningsmöten som hålls inom 90 dagar från sjukfallets start blir även under perioden en viktig del av myndighetens interna styrning av sjukförsäkringen. Under 2007 antar Försäkringskassan en handlingsplan för det fortsatta arbetet med sjukförsäkringen. Denna omfattar bland annat ytterligare resursomprioriteringar så att en ännu större andel av handläggarna arbetar med den första prövningen av sjukfall, allt i syfte att få fall ska starta och att så många som möjligt ska kunna avslutas snabbt. 29 Resultatet av denna prioritering var att förvaltningskostnaderna koncentrerades tydligt till de inledande månaderna i sjukfall. Under 2007 gick drygt 25 Riksförsäkringsverkets årsredovisning 2003, sid Riksförsäkringsverkets årsredovisning 2004, sid Försäkringskassans årsredovisning 2005, sid Regleringsbrev för Försäkringskassans Försäkringskassans årsredovisning 2007, sid 26.

14 14(22) hälften av resurserna inom ohälsoarbetet till handläggningen av sjukfall under ett år. Detta kan jämföras med att dessa fall stod för knappt en åttondel av antal utbetalda dagar från sjukförsäkringen (inklusive SA) under detta år. 30 Den tidssatta rehabiliteringskedjan som infördes i juli 2008 (se avsnitt ) innebar ytterligare en förstärkning av den prioritering som både tidigare regeringar och administration gjort att öka aktiviteten tidigt i sjukfallen. Då utvecklingen inom sjukförsäkringen under perioden gick från att sjukfallen blev fler och längre till att de började bli färre och kortare kunde SA-förmånerna få något mer uppmärksamhet under andra halvan av årtiondet. Under merparten av decenniet har dessa förmåner dock rönt betydligt mindre uppmärksamhet. Administrationens fokus i det så kallade halveringsarbetet (för att uppnå regeringens mål om en halverad sjukfrånvaro fram till halvårsskiftet 2008) låg också hela tiden på nettodagarsmålet medan den andra delen av målet (att inflödet till SA inte ska öka) aldrig fått samma uppmärksamhet. Under 2004 utarbetade myndigheten emellertid även nya metoder för prövning av sjuk- eller aktivitetsersättning. Under perioden låg regeringens och administrationens fokus särskilt på den snabba ökningen av sjukfall över två år vilka av RFV lyfts fram som en tydlig signal om administrativa tillkortakommanden från en SFA som inte mäktade med att pröva rätten till förtidspension i tid. 31 Den av RFV uttalade målsättningen var därför att avarbeta långa sjukfall genom att senast vid sjukfallets ettårsdag utreda om den försäkrade uppfyllde förutsättningarna för sjuk- eller aktivitetsersättning. En följd av denna prioritering av att minska antal långa sjukfall var att nybeviljandet av SA under 2004 var det högsta som uppmätts något år (73 000). Detta konstaterades i myndighetens årsredovisning men beskrevs främst som en följd av att så många långa sjukfall pågick som ansågs ha fel ersättning. Från 2005 minskade administrationens fokus på de längsta sjukfallen något och från 2006 ägnades även viss uppmärksamhet åt utflödet ur SA. 32 Utflödet ur framför allt tidsbegränsad sjukersättning ökade även kontinuerligt under åren , om än från en låg nivå. Regeländringen i juli 2008 (se avsitt ), vilken medförde striktare regler för beviljande av sjukersättning var emellertid den största åtgärden under decenniet med syfte att påverka antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. En viktig del av SFA:s arbete med att minska antal nya sjukpenningfall var de återkommande informationskampanjerna som riktade sig till läkare, arbetsgivare och allmänhet. Större kampanjer hölls 2003 vilken på temat släpp inte taget om de sjukskrivna, syftade till att premiera deltidssjukskrivning; hela Sverige, halva sjukfrånvaron - och Vi frågar inte hur sjuk du är utan vilken arbetsförmåga du har. Under 2008 genomförde Försäkringskassan en stor kampanj för att informera främst om de nya regelverken. Attitydpåverkan gentemot hälso- och sjukvården bedrevs parallellt med dessa breda kampanjer även genom bland annat så kallade samverkansåtgärder, och i arbetet med de försäkringsmedicinska beslutsstöden (se avsnitt ). 30 Försäkringskassans årsredovisning 2007, sid Riksförsäkringsverkets årsredovisning 2002, sid Försäkringskassans årsredovisning 2006, sid 29.

15 15(22) Övriga åtgärder för att skapa en kvalitetssäkrad och likformig sjukskrivningsprocess Vid sidan om den övergripande strategin att prioritera hanteringen av inflödet till sjukförsäkringen bedrev SFA under 2000-talets första decennium ett brett arbete för att med olika medel främja en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. Detta innebar att enhetliga metoder utvecklades och tillämpades, samt att enhetliga arbetsprocesser skapades. Främjande av samverkansinsatser med framför allt hälso- och sjukvården var en annan viktig del, bland annat genom samarbetet kring medicinska riktlinjer (senare kallade försäkringsmedicinska beslutsstöd). 33 Gemensamma utredningsmetoder Från 2001 bedrev SFA ett arbete inom projektet Prohälsa för att förbättra och öka samsynen kring arbetet med arbetslivsinriktad rehabilitering. Ett uttalat syfte var att utjämna osakliga regionala skillnader genom gemensamma arbetssätt. 34 Detta metodutvecklingsarbete sjösattes 2003, genom stora utbildningsinsatser och även kompletterat med en stor extern informationskampanj. En central del av implementeringen av de nya metoderna var de utbildningsinsatser som genomfördes från hösten Under denna inledande period organiserade RFV utbildningar med fokus på förhållningssätt, avstämningsmöten och SASSAM (se nedan) - för totalt handläggare. 35 I korthet gick metoderna ut på att handläggaren gör kontinuerliga aktiva val genom hela sjukskrivningsprocessen. 36 Syftet var att öka aktiviteten och så tidigt som möjligt identifiera de ärenden där särskilda insatser behövs. De nya metoderna omfattade en tidig bedömning med ett första vägval samt en fördjupad utredning. Förutom den ökade aktiviteten var målet att handläggaren skulle få ökad struktur i sin yrkesroll. Den fördjupade utredningen innefattade bland annat avstämningsmöten, rehabiliteringsutredningar, så kallade SASSAM-kartläggningar 37 och så kallade ettårsprövningar (av rätten till SA) i långa sjukfall. Under åren bedrevs projektet Rätt förmån - rätt ersättning mellan RFV och de olika försäkringskassorna (från 2005 inom Försäkringskassan). Projektets syfte var att skapa en enhetlig syn på hur rätten till sjukpenning, rehabiliteringsersättning, sjukersättning och aktivitetsersättning skulle bedömas. Inom projektet arbetades förtydliganden fram i vägledningar för de olika ärendeslagen. Projektet tog även fram ett antal metodstöd för att skapa en enhetlig syn på vissa kritiska moment i handläggningen och höll ett antal utbildningar kring dem. Projektet arbetade även fram så kallade likaseminarer och genomförde sådana från Seminarierna gick ut på att handläggare fick bedöma ett antal ärenden med sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning och lämna in svar. Sedan diskuterades ärendet i grupp och jämfördes mot ett facit som handläggaren fick reflektera över. Målsättningen var att minska skillnaderna i 33 Riksförsäkringsverkets årsredovisning 2003, sid. 33 ff. 34 Riksförsäkringsverkets årsredovisning 2002, sid Riksförsäkringsverkets årsredovisning 2003, sid Ibid. 37 SASSAM = Strukturerad Arbetsmetod för Sjukfallsutredning och SAMordnad rehabilitering. Metod framtagen sedan 2001 och som syftar till att såväl resurser som hinder hos individen och i dennes omgivning kartläggs och analyseras.

16 16(22) bedömningen av rätten till ersättning. Seminarier genomfördes , och återupptogs under Ett ytterligare mål med de nya metoderna var att öka dokumentationen i handläggningen för att möjliggöra en bättre uppföljning av hela sjukskrivningsprocessen. Samtidigt som möjligheterna till uppföljning hela tiden blivit bättre återstår dock ännu 2010 betydande luckor för en god kontroll av sjukskrivningsprocessen. Till exempel skapades ett system för registrering av diagnos och arbetsgivare i sjukpenningärenden (DoA) under 2004 men ännu under 2006 användes ett alternativt system inom två tidigare länsorganisationer. Fortfarande 2010 är diagnosuppgifterna inte alltid uppdaterade. Arbetsgivaruppgifterna är mer sällan uppdaterade sedan avskaffandet av den särskilda sjukförsäkringsavgiften (se avsnitt ). Ett annat exempel på kvardröjande begränsningar av uppföljningen av sjukskrivningsprocessen är den tidiga handläggningen i sjukpenningärenden. Sålunda registreras när en ansökan om sjukpenning (egentligen försäkran) från exempelvis en anställd kommer in till Försäkringskassan. Detta föregås emellertid alltid av att en anmälan från arbetsgivaren kommit in och att en blankett för ansökan skickats ut. Dessa två tidigare händelser fångas dock inte i myndighetens register. Inte heller fångas datum för till exempel kompletteringar av underlagen i registren. Stora delar av hanteringen kan sålunda inte följas på övergripande nivå. För att öka likformigheten skapades 2004 också olika webbaserade diskussionsfora inom SFA samt möjligheten att för svåra avgöranden ställa frågor (så kallade ARS) om rättstillämpningen till en grupp försäkringsexperter på Riksförsäkringsverket (sedermera Försäkringskassans huvudkontor). 39 Mycket stora utbildningsinsatser (sammanlagt utbildningsdagar) genomfördes även 2008 inför de kommande regeländringarna inom sjukförsäkringen. 40 År 2008 infördes den nya yrkesrollen som personlig handläggare. Tidigare handlades sjukpenningärenden av försäkringsbedömare som bedömde rätten till ersättning samt behovet av rehabiliterande insatser. När ett ärende bedömdes vara aktuellt för samordnad rehabilitering lämnades det över till en rehabiliteringssamordnare som arbetade med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Efter avslutad rehabilitering överlämnade samordnaren ärendet tillbaka till försäkringsbedömaren som återigen bedömde rätten och omfattningen till ersättning. Om ärendet sedan blev aktuellt för ett utbyte till sjuk- eller aktivitetsersättning överlämnades det till ytterligare en handläggare. För att ärendet skulle löpa smidigare genom processen och för att underlätta för den försäkrade att slippa byta handläggare beslutades om den nya befattningen som personlig handläggare. Rollerna som försäkringsbedömare, rehabiliteringssamordnare och sjukersättningshandläggare togs därmed bort. Den personliga handläggaren bedömer rätten till ersättning, identifierar och samordnar behovet av rehabiliteringsinsatser samt bedömer förutsättningarna för utbyte till sjukersättning. Försäkrade som har tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning handläggs också av personlig handläggare eftersom det ska pågå aktiva rehabiliteringsåtgärder under ersättningsperioden. 38 Slutrapport, projekt , Rätt förmån Rätt ersättning, Försäkringskassan Riksförsäkringsverkets årsredovisning 2004, sid Försäkringskassans årsredovisning 2008, sid. 34.

17 17(22) ENSA-processer Som en del av SFA:s arbete för att förbereda sammanslagningen 2005 utvecklade man inte endast gemensamma metoder. Från 2003 bedrev administrationen även ett gemensamt utvecklingsarbete av handläggningsprocesserna (ENSA-processerna). Syftet var att leda till en professionalisering av Försäkringskassans ohälsoarbete. 41 Processerna innehåller detaljerade beskrivningar av de olika arbetsstegen i respektive del av handläggningen, inklusive både vilka steg som är obligatoriska i vilken typ av ärenden samt en beskrivning av arbetsflödet. För myndighetens produktionsplanering används också beräkningar av hur lång tid varje arbetssteg i genomsnitt ska ta. Arbetet med processerna inleddes genom så kallade processkartläggningar medan införandet påbörjades först från Processerna har sedan fortsatt att vidareutvecklas av Försäkringskassan. Processen för sjukpenningförmånen infördes från 2005, men det var först 2007 som implementeringen av de gemensamma handläggningsprocesserna var färdig för samtliga stora förmånsslag inom sjukförsäkringen. 43 Samverkansåtgärder Att flera andra stora aktörer än Försäkringskassan spelar en avgörande roll för utvecklingen inom sjukskrivningsprocessen är känt sedan länge liksom behovet av systematik i de många kontaktytorna. Samtidigt har mångfalden av aktiviteter inom området samverkan gjort det svåröverskådligt som helhet. 44 För att öka systematiken i samarbetet med bland annat läkare och arbetsgivare har SFA vidtagit flera åtgärder, vilka breddats och fördjupats under 2000-talets första årtionde. De så kallade samverkansmedlen (se avsnitt ) har sedan 2004 använts till att finansiera aktiviteter i samverkan mellan Försäkringskassan å ena sidan och bland annat Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården, arbetsgivare och kommuner å den andra. Samverkansaktiviteter har skett både på central och på lokal nivå och har generellt varit inriktat på att hjälpa grupper av sjukskrivna med särskilda behov tillbaka till arbetsmarknaden. Den enskilt största samverkansformen (i termer av utgifter) är den så kallade handlingsplanssamverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. 45 Denna bedrevs som en pilotverksamhet under åren och permanentades En annan central samverkan är den mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården som syftar till att förbättra sjukskrivningsprocessen redan från det första mötet mellan den försäkrade och den intygsskrivande läkaren. Redan 2003 startades så kallade dialoger mellan bland annat RFV och hälso- och sjukvården för att öka samsynen kring hur sjukskrivningsprocessen kunde förbättras. Samtidigt avsatte SFA ökade resurser till försäkringsläkare. Åtminstone från 2003 diskuterades även behovet av riktlinjer för sjukskrivning vid olika diagnoser. 41 Försäkringskassans årsredovisning 2003, sid Riksförsäkringsverkets årsredovisning 2004, sid Utvecklingen av processerna utgör ett kontinuerligt arbete. Till exempel började en ny version av ENSA-processen för sjukpenning och samordning (ENSA 3.0.) implementeras i januari Se ISF:s rapport för en grundlig beskrivning och analys av de olika samverkansformer som finansierats med samverkansmedlen. 45 Se bl a Riksförsäkringsverkets årsredovisning 2001, sid Se Budgetprop. 2003/04:01 och Budgetprop. 2006/07:01.

18 18(22) I slutet av 2005 gav regeringen Försäkringskassan och Socialstyrelsen i uppdrag att gemensamt ta fram förslag på en ny och kvalitetssäkrad, enhetlig sjukskrivningsprocess. Myndigheterna lämnade sina förslag i en gemensam rapport i december Dessa omfattade framför allt en satsning på utbildning i försäkringsmedicin till läkare, förtydliganden av försäkringsläkarnas roll, förslag på ekonomiska drivkrafter till hälso- och sjukvården genom den så kallade miljardsatsningen (se avsnitt ) samt förslag om framtagande av försäkringsmedicinska riktlinjer (sedan kallat beslutsstöd). Efter att en modell för ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd tagits fram under 2006 publicerades de första beslutsstöden under hösten Implementeringen under 2008 fördröjdes emellertid varför införandet enligt Försäkringskassan inte fått det omedelbara genomslag som varit önskvärt. 48 I årsredovisningen för 2009 gör myndigheten en mer positiv bedömning av införandet även om man konstaterar att det inte går att säga säkert att det bidragit till de kortare sjukfallen. 49 En omfattande försöksverksamhet som bedrevs inom Försäkringskassan under perioden var det så kallade PILA-projektet med förstärkta insatser för att återföra långtidssjukskrivna och individer med tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning till arbetslivet. Totalt gick projektet igenom omkring individers ärenden. Syftena med projektet var att ta tillvara den arbetsförmåga dessa personer kunde ha och underlätta deras återgång till arbetslivet samt att säkerställa att rätt ersättning betalas ut. 50 Totalt användes drygt 800 miljoner kronor för projektet varav merparten finansierades via samverkansmedlen. Drygt hälften gick till köp av utredningar. 51 Den sammantagna bilden av projektet är att det inte uppenbart lett till ökad återgång i arbete för berörda individer och inte heller till att nya metoder utvecklats som anammats av administrationen. Närmare 70 procent av individerna bedömdes sakna arbetsförmåga och deras ärenden lämnades tillbaka till den ordinarie verksamheten på Försäkringskassan. Nära hälften av de sjukskrivna som bedömdes ha rehabiliteringspotential hade beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning ett halvår efter avslut av Pilaprocessen. En anledning till detta är att det förekom problem i överlämning av ärenden från projektet till ordinarie handläggare så att personer som utretts och beslutats kunna få insatser hos Arbetsförmedlingen ändå inte fått det utan fortsatt uppbära ersättning från sjukförsäkringen Utformning av en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess, Socialstyrelsen och Försäkringskassan, december Försäkringskassans årsredovisning 2008, sid Försäkringskassans årsredovisning 2009, sid Försäkringskassan, Uppföljning av PILA:s verksamhet på riksnivå. Pilotinsatser för långtidssjukskrivna till arbete, Socialförsäkringsrapport 2009:6, sid Försäkringskassans uppgift. 52 Försäkringskassan, Uppföljning av PILA:s verksamhet på riksnivå. Pilotinsatser för långtidssjukskrivna till arbete, Socialförsäkringsrapport 2009:6, sid 6.

19 19(22) 6 Den interna styrningen av socialförsäkringsadministrationen Förutsättningarna för och typen av intern styrning av sjukförsäkringsadministrationen utvecklades i flera steg under 2000-talet. Den största enskilda förändringen var sammanslagningen 2005 men decenniet kan ändå snarare delas upp i fyra delar för att beskriva de olika perioder som styrningen av administrationen genomgått År styrning av försäkringen genom vägledande dokument och samarbete Tidigt i årtiondet är bilden av de insatser som sker inom ohälsoområdet som framkommer i RFV:s årsredovisningar förhållandevis splittrad. En rad olika lokala projekt beskrivs, men relativt lite skrivs om centrala åtgärder. RFV:s uppdrag i den tidigare organisationen var både att samordna och att utöva tillsyn över försäkringskassorna. RFV:s tillsynsverksamhet påvisade kontinuerligt kvalitetsbrister i sjukförsäkringsadministrationen. Att beslutsunderlagen i sjukpenningärenden är otillräckligt har emellertid även sedan den statliga myndigheten Försäkringskassan skapats varit ett stående tema. 53 RFV:s styrning av försäkringen omfattade framför allt de styrande dokument som tas fram för att precisera tillämpningen av lagstiftningen (vägledningar), samarbeten med försäkringskassorna kring framtagande av gemensamma metoder i handläggningen samt tillsynsinsatser där olika delar av handläggningen granskades (till exempel kvalitet i underlag och beslut, likformighet etc.). Inga direkta sanktionsmöjligheter fanns emellertid i fall där tillsynsverksamheten pekade på brister i tillämpningen. Som beskrivs i avsnitt innebär detta dock inte att samordnande och strukturella åtgärder inte vidtogs under denna period. RFV:s inriktning var tidigt att ta ett bredare ansvar för sjukförsäkringen genom ett fokus på hela sjukskrivningsprocessen. Arbetet grundlades redan från 2002 genom bland annat att relationer byggdes upp med hälso- och sjukvården, läkarförbundet med flera År en alltmer samordad förvaltning Året 2003 var inte endast viktigt för att ett antal regelförändringar trädde i kraft, att administrationen fick betydande resurstillskott, att flera gemensamma metoder sjösattes och att antal sjukfall började minska. Året var även betydelsefullt för SFA för att det nu stod klart att det skulle ske en sammanslagning och för att ett brett utvecklingsarbete satte igång för att förbereda denna. Redan i juni 2003 skapades på RFV en avdelning för verksamhetsstöd för att kunna förbereda, leda och styra den gemensamma verksamhetsutvecklingen. Flera viktiga projekt sattes igång detta år. Ärendehanteringssystemet (ÄHS) sattes i drift vid samtliga försäkringskassor. Fler och fler förmåner kom sedan successivt att lyftas in under flera år (ansökningar om sjukpenning 2006, ansökningar om sjukersättning 2008). De första internettjänsterna öppnade. Elektroniskt informationsutbyte för att minska felaktiga utbetalningar startade liksom elektronisk 53 Se till exempel Försäkringskassans årsredovisning 2006, sid. 20 eller Försäkringskassans årsredovisning 2008, sid. 46.

20 20(22) arkivering av akter. En gemensam kundmötesstrategi beslutades. Arbetet med de gemensamma handläggarprocesserna (ENSA) startade. Ett gemensamt SFA-styrkort med gemensamma mål togs fram. Totalt var 250 medarbetare på central nivå engagerade i förändringsarbetet inför sammanslagningen Samtidigt som denna process fortgick är det viktigt att påpeka att inga direkta beslutsvägar ännu fanns från central till lokal nivå. De oberoende försäkringskassorna var ännu just oberoende År målstyrning och direkta beslutsvägar I och med sammanslagningen av RFV och försäkringskassorna förändrades möjligheterna till enhetlig styrning i grunden. Generaldirektörens förord i Försäkringskassans första årsredovisning hade starkt fokus på just minskning av sjukfrånvaron samt på den nya organisationens möjligheter att påverka denna. Det påpekades att utvecklingen är positiv och att den sammanhållna organisationens möjligheter att ensa 55 arbetssätt och sätta tydligt fokus på området är en av förklaringarna. Det framhölls även att allt fler ärenden handläggs ( ) på samma sätt på alla kontor. 56 Inom den nya myndigheten skapades den så kallade Produktionsdivisionen, vilken till allra största del bestod av de 21 länsorganisationerna som var och en fortfarande styrdes av en länsdirektör. Från detta datum fanns både en formell och en alltmer praktisk möjlighet till direkt styrning inom försäkringstillämpningen. På systemnivån avsågs tillämpningen styras av Försäkringsdivisionen på myndighetens huvudkontor medan handläggarna organisatoriskt var placerade på Produktionsdivisionen. Inom Försäkringsdivisionen ansvarade avdelningen för sjukförmåner för att följa och styra regeltillämpningen genom bland annat styrande dokument, utbildningar, löpande kvalitetsgranskningar och uppföljningar. På strategisk nivå ansvarade avdelningen för nationell samordning av samverkan med andra aktörer i sjukskrivningsprocessen. 57 Inom myndigheten organiserades månatliga möten med de 21 länen i det så kallade Nationella Rådet för att bland annat skapa samsyn och regional målfördelning. Den nya myndigheten antog 2005 en förändringsplan som bland annat syftade till en mer enhetlig rättstillämpning. 58 Den nya beslutsordningen användes både för att de gemensamma metoderna ska genomföras överallt och för att stötta det ökade fokus på kortare handläggningstider som sammanföll med sammanslagningen. I årsredovisningen framhölls att flertalet län har fått göra omfördelningar av resurser till eller inom ohälsoområdet för att arbeta efter metoderna och för att korta ned handläggningstiderna. 59 Från andra halvåret 2005 konstaterades även förkortade handläggningstider. År 2006 sattes målen upp om en påbörjad handläggning inom 3 dagar från det att en begäran om sjukpenning (försäkran) kommit in samt att utbetalning ska ha skett inom 30 dagar från detta datum. I årsredovisningen 2006 kunde myndigheten konstatera att de regionala skillnaderna i både ohälsotal och handläggningstider minskat Riksförsäkringsverkets årsredovisning 2004, sid (ISF:s kursivering i löptexten), ensa = den term som används inom SFA för att skapa enhetlighet inom något område. 56 Försäkringskassans årsredovisning 2005, sid Försäkringskassans arbetsordning, intern föreskrift, 2005:01, version 1 58 Ibid. Sid Försäkringskassans årsredovisning 2005, sid Försäkringskassans årsredovisning 2006, sid. 45.

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Ds 2016:5 Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106

Läs mer

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Arbetsgivarfrågor Nr 15 Juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Riksdagen har fattat beslut om en rad åtgärder i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget.

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget. Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 13 juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete En reformerad sjukskrivningsprocess för att främja ökad återgång i arbete träder i

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

R E H A B I L I T E R I N G

R E H A B I L I T E R I N G GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011 1 (24) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga 1 - Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Innehåll Inledning... 2 Data och definitioner... 5 Inflödet till

Läs mer

Beslut om sjukpenning

Beslut om sjukpenning RiR 2009:07 Beslut om sjukpenning har Försäkringskassan tillräckliga underlag? ISBN 978 91 7086 178-9 RiR 2009:07 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen Socialdepartementet Datum: 2009-05-18

Läs mer

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m.

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Lagrådsremiss Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 april Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Läs mer

Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 08:40 Diarienr: 08/2257 Arbetsgivarpolitik: 08-2:18 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Eva Thulin Skantze Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetslivssektionen Datum: 2008-05-28 Mottagare:

Läs mer

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka

Läs mer

Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna!

Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna! Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1 Välkomna! Regeringen vill effektivisera sjukskrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Proposition

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2015:14 / 7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

A aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning

Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Information 2009-03-19 sid 1 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Bakgrund och historik Försäkringskassans mål och syfte Regelverket,

Läs mer

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner Metodstöd Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24 Filnamn: metodstöd 1.5 Mall: 0rapport.dot, 1999-05-01 Datum: 2007-05-24 2(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar

Läs mer

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund

Läs mer

Lagrådsremiss. Ändringar i lagen (1991:1047) om sjuklön. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Ändringar i lagen (1991:1047) om sjuklön. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Ändringar i lagen (1991:1047) om sjuklön Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 28 augusti 2008 Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning

Läs mer

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Våra tre partier har nu enats om hur vi vill

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Diagnosmönster i förändring

Diagnosmönster i förändring 2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.

Läs mer

Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40)

Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40) REMISSYTTRANDE 1(8) Datum Diarienummer 2011-11-03 2011-115 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40) (diarienummer Fi2011/2588/S3) Sammanfattning Inspektionen

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

PRAXIS FRÅN ARBETSDOMSTOLEN

PRAXIS FRÅN ARBETSDOMSTOLEN 1 PRAXIS FRÅN ARBETSDOMSTOLEN Omfattningen av arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet AD 1993 nr 96 (Stockholms läns landsting) Arbetsgivarens ansvar kan inte sträcka sig längre än att medverka till sådana

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Ett fundamentalt legitimitetsproblem i det moderna samhället

Ett fundamentalt legitimitetsproblem i det moderna samhället Ett fundamentalt legitimitetsproblem i det moderna samhället Den viktigaste historiska aktören är aktiebolaget (associationen) En juridisk person med förmögenhetsbildningsplikt, begränsat ansvar och en

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar personer som har

Läs mer

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn Ale Kommun Diarienr: 2014/008-01 Kungälvs kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Ekonomisk trygghet. 10 vid sjukdom och handikapp

Ekonomisk trygghet. 10 vid sjukdom och handikapp Ekonomisk trygghet 10 vid sjukdom och handikapp Förslag till statsbudget för 2010 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Ekonomisk trygghet

Läs mer

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden 1(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christina Möller/Mats Swanberg 2012-02-10 Dnr RS 690-2011 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Aktivitetsförmågeutredningar 3 Ersättning

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering SLUTRAPPORT Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Mål... 3 4. Målgrupp... 4 5. Aktivitetsplan... 4 5.1 Fas 1... 4 5.2 Fas 2... 5

Läs mer

Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10)

Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10) Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10) Verksamhetsplan 2007 GRUS 1. SAMMANFATTNING FINSAM - Finansiella samordningsförbundet Den 1 januari 2004 antogs en lag om finansiell samordning (Lag 2003:1210) som möjliggör

Läs mer

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKTET PERSONER SOM ÄR SJUKA OCH SAKNAR EN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST 2013-03-01 2015-02-28.

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKTET PERSONER SOM ÄR SJUKA OCH SAKNAR EN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST 2013-03-01 2015-02-28. SLUTRAPPORT FÖR PROJEKTET PERSONER SOM ÄR SJUKA OCH SAKNAR EN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST 2013-03-01 2015-02-28. 1 Slutrapport för projektet personer som är sjuka och saknar en sjukpenninggrundande inkomst

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Assistansersättning. Bakgrund. Aktuellt

Assistansersättning. Bakgrund. Aktuellt Assistansersättning Bakgrund Assistansersättning är en ersättning för att bekosta personlig assistans för den som, på grund av stort och varaktigt funktionshinder, behöver hjälp med de grundläggande behoven

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Wimi 2005 FK90010_003_G Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Verksamhets- och budgetplan 2015

Verksamhets- och budgetplan 2015 Verksamhets- och budgetplan 2015 Antagen av förbundsstyrelsen 2014-12-05 INNEHÅLL sida 1. Verksamhet 3 1.1 Ändamål 3 1.2 Medlemmar 3 1.3 Övergripande uppdrag 3 1.4 Årscykel för styrprocess 4 2 Arbetsorganisation

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9

FÖRBUNDSINFO. Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9 Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2010 Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9 Arbetsgivaren är enligt Kyrkans AB 08 27 mom. 9 skyldig att i vissa fall betala sjuklön i max 180

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2004:781 Utkom från trycket den 9 november 2004 utfärdad den 28 oktober 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Kommittédirektiv En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada Dir. 2016:9 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över försäkringen

Läs mer

Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring

Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 60 Fråga om rätt till sjukersättning. Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring Försäkringskassan beslutade den 28 april 2010 att avslå en ansökan från L.J. om tre

Läs mer

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Sida: 2 av 21 2 Sida: 3 av 21 Dnr: Af-2012/445712,

Läs mer

SVAR 1 (7) Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Inläsningscentralen, 839 88 Östersund

SVAR 1 (7) Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Inläsningscentralen, 839 88 Östersund SVAR 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på ISF:s rapport (2012:3) Handläggning av bostadstillägg Inledning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har granskat Pensionsmyndighetens

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön. Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön. Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremiss Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 2 februari 2012 Ulf Kristersson Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund. Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-06-30 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2015:292 20901 Kommunstyrelsen Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt

Läs mer

Remissyttrande. Enklare semesterregler (SOU 2008:95) Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Er referens: A2008/3018/ARM

Remissyttrande. Enklare semesterregler (SOU 2008:95) Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Er referens: A2008/3018/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2008/3018/ARM Stockholm, 2009-02-05 Remissyttrande Enklare semesterregler

Läs mer

Aktuell information till sjukskrivningskoordinatorer och verksamhetschefer nr 2, oktober 2012

Aktuell information till sjukskrivningskoordinatorer och verksamhetschefer nr 2, oktober 2012 SjukskrivningsNytt Aktuell information till sjukskrivningskoordinatorer och verksamhetschefer nr 2, oktober 2012 Detta är årets andra nummer av Sjukskrivningsnytt, som riktar sig till Landstinget Kronobergs

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13) YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens

Läs mer

Bilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan

Bilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan Bilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan RiR 2016:11 Felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen RIKSREVISIONEN 1 BILAGA 3. FÖRSLAG PÅ REGELFÖRENKLINGAR LÄMNADE AV FÖRSÄKRINGSKASSAN

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi 2014:19 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/61 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av

Läs mer

6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet

6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 125 . 126 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6.1 Utveckling av den ekonomiska styrningen I finansutskottets betänkande 1996/97:FiU20 (Del 1, sid 143 ff)

Läs mer

Svar på ISF:s rapport Produktivitet och kvalitet i socialförsäkringens administration 2005-2014

Svar på ISF:s rapport Produktivitet och kvalitet i socialförsäkringens administration 2005-2014 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF:s rapport Produktivitet och kvalitet i socialförsäkringens administration 2005-2014 Inspektionen för socialförsäkring (ISF) tar i denna rapport ett

Läs mer

Försäkringskassan - roll och uppdrag

Försäkringskassan - roll och uppdrag Försäkringskassan - roll och uppdrag Försäkringskassan Åsa Smedberg Samverkansansvarig Småland Nordväst asa.smedberg@forsakringskassan.se Snabbfakta Statlig myndighet Betalar ut omkring 217 miljarder kronor

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - 2014-08-01 Återrapporteringen avser 2010-2013 och första halvåret 2014 Sida: 2 av 52 Sida: 3

Läs mer

Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM YTTRANDE ÖVER DELBETÄNKANDET BÄTTRE SAMVERKAN Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring. Handikappförbundens

Läs mer

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm 1 (8) YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77 SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2007 1(14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén 031-700 5101 Seppo Kerola 033-16 60

Läs mer

Insatser mot långtidssjukskrivning. Konferens 2011-11-29

Insatser mot långtidssjukskrivning. Konferens 2011-11-29 Insatser mot långtidssjukskrivning Konferens 2011-11-29 Presentation Vem gör vad i sjukskrivningsprocessen? Vilken är Försäkringskassans roll? Profilering och tidigt agerande Vilka är förutsättningarna?

Läs mer

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret 2015. (Dnr 2015:03 / 8) Vår gemensamma vision:

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret 2015. (Dnr 2015:03 / 8) Vår gemensamma vision: Delårsrapport för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret 2015 (Dnr 2015:03 / 8) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 (7) Delårsrapport 2015 1. Sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING

RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING 2011-01-26 Sid 1 (9) RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING i Gävle kommunkoncern P E R S O N A L A V D E L N I N G E N Gävle Kommun, Drottninggatan 22, 801 84 Gävle Besöksadress Stadshuset, Drottninggatan 22 Tfn

Läs mer

OH bilder. Former för samverkan och exempel på olika samverkansprojekt. Margareta Liljeqvist, SKL

OH bilder. Former för samverkan och exempel på olika samverkansprojekt. Margareta Liljeqvist, SKL OH bilder Former för samverkan och exempel på olika samverkansprojekt Margareta Liljeqvist, SKL Samverkan i gemensam nämnd Landstingets uppgifter enligt Hälso- och sjukvårdslagen Tandvårdslagen Smittskyddslagen

Läs mer

Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31

Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31 Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31 Om undersökningen Undersökningen genomfördes i Novus riksrepresentativa webbpanel 17-22 mars 2011. Tre kompletterande frågor om försäkringskassans

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43

Yttrande över remiss om betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete SOU 2015:43 Yttrande 1 (6) Datum 2015-10-05 Beteckning 101-23920-2015 Miljö- och energidepartementet Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43 M2015/1539/S Sammanfattning

Läs mer

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda

Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda 2015-07-02 Sid 1/20 Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Bilaga 3 - Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda enligt OPF-KL 1 Tillämpningsområde Bestämmelser

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN och BUDGET 2016-2018

VERKSAMHETSPLAN och BUDGET 2016-2018 VERKSAMHETSPLAN och BUDGET 2016-2018 Samordningsförbundet i Örnsköldsvik Beslutad av förbundsstyrelsen 2015-11-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 2. INRIKTNING...2 3. MÅL OCH PRIORITERADE OMRÅDEN

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Regler för pension och omställningsstöd för förtroendevalda i Sollentuna kommun (OPF-KL) Antagna av fullmäktige 2014-10-15 136, dnr 2014/0384 KS.135 att gälla från och med 2014-10-15. Innehållsförteckning

Läs mer

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28.

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28. Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta:

Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta: Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta: Samordningsförbundet verkar för nytänkande och flexibilitet genom att över tid anpassa insatser till

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting Halvårsrapport 2008-09-17 2008-12-31 Rapporten sammanställd av:

Läs mer