Miljö och hållbarhet 2011

Transkript

1 Miljö och hållbarhet 2011

2 Det har blivit allt viktigare att slå vakt om vår miljö och våra resurser. Lunds Renhållningsverk har en verksamhet som bygger på våra kommuninvånares och kunders medverkan och motivation att bidra i detta arbete. Därför vill vi nu redovisa vårt arbete på årsbasis med detta fokus - Miljö och hållbarhet. Vi vill ge den insyn som behövs för att vi tillsammans ska uppnå de resultat som behövs om vi ska slå vakt om vår miljö. Innehållsförteckning Årets händelser... 3 Visste du att... 4 Renhållningsstyrelsens ordförande har ordet... 5 Lunds Renhållningsverks uppdrag... 6 Utvecklingsprojekt... 7 Omvärld... 7 Mål och måluppfyllelse Uppdragsmål från förtroendevalda; kommunfullmäktige och renhållningsstyrelse Mål inom ledningssystemen...11 Materialflöden insamling...14 Personal och arbetsmiljö LundaEko - Ekonomi - redovisas i bilaga Lunds Renhållningsverk Traktorvägen Lund tel: renhallningsverket@lund.se Lunds Renhållningsverk ger service gällande återvinning och avfallshantering till ca invånare vilket motsvarar ca hushåll. Vi besöker ca adresser regelbundet för tömning.

3 Årets händelser u Allt fler renhållningsfordon drivs med biogas. Lunds kommunfullmäktige antog 2010 nya klimatmål för kommunen. Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i kommunen ha halverats i jämförelse med År 2050 ska utsläppen vara nära noll. Renhållningsverket har fram till 2011 minskat koldioxidutsläppen med 47 % vilket innebär att målet 2020 nästan nåtts. u Av Lunds matavfall behandlades ca ton biologiskt Det är ca 34 % av uppskattade mängder. Det nationella målet är 35 %. En fortsatt utbyggnad av insamling av matavfall för biologisk behandling har skett. Ökningen gäller i huvudsak flerfamiljshus. uarbetet med åtgärder på fyra äldre deponier har färdigställts under 2011 och ett förslag till åtgärder för Sankt Hans deponi har tagits fram. u Servicenivån har höjts vad gäller villahushållens fyrfackssystem. Kärl 2 vilket används för tidningar, kartonger mm töms enligt brukarnas önskemål var 4:de vecka istället för var 6:te vecka. Förberedelser har även skett för utbyggnad av fyrfack på landsbygden där även en förbättrad fackindelning kommer att tillämpas. u Försäljning av returpapper från tidningar har förändrats vilket varit positivt för intäkterna av återvinningsmaterial. u Byggandet av en ny tvätthall för tunga fordon påbörjades under 2011 och stora delar av kontorets har renoverats p.g.a. fuktskador. Tvätthallen innehåller även utrymme för tvättning av containrar och avfallskärl. Andra verksamheter kan i större omfattning erbjudas fordonstvätt i den nya hallen. u Ett 20-tal fordon har utrustats med dator för förbättringar enligt miljöledning och kvalitetsarbete. u Lunds Renhållningsverk har under året blivit certifierad enligt ISO 9001 som är ett ledningssystem för kvalitetsstyrning. I arbetet med ett komplett ledningssystem för verksamheten ingår certifiering för miljöledning, kvalitet och arbetsmiljö. Förrevision för arbetsmiljöcertifiering har skett och beräknas genomfört våren u Under året har stora förbättringar skett av återvinningscentralen (ÅVC) i Veberöd. Den asfalterade ytan har utvidgats och trafikflödet har förändrats inom centralen. Renhållningsstyrelsen har även beslutat om att Genarps ÅVC skall uppföras på ny plats i Genarp. Frågan blev aktuell i och med att ägaren till nuvarande fastighet, där ÅVC:n är belägen, sa upp arrendekontraktet. u Lund var värd för Avfall Sveriges årskonferens Drygt 600 deltog i konferensen. 3

4 Visste du att - mängden återvinningsmaterial som samlades in 2011 har minskat koldioxidutsläppen med ton? - lundabon slängde 550 kg avfall per person under 2011? - det totalt hanterades i Lunds kommun ton avfall under 2011? - av detta var ton matavfall? - vilket blir ca 34 kg per lundabo? - Lunds Renhållningsverk har sänkt sina koldioxidutsläpp med 47 % jämfört med 1990? 4

5 Renhållningsstyrelsens ordförande har ordet... Renhållningsstyrelsen och Lunds Renhållningsverk har under 2011 nått två viktiga miljömål. -Utsläppen av skadliga växthusgaser från verksamheten har minskat med 47 %. Torsten Czernysson, ordförande, renhållningsstyrelsen Lunds Renhållningsverk har sedan 1997 satsat på gasdrivna fordon och numera tankas biogas i 34 fordon. Då biogas är förnyelsebart och inte tillför någon ny koldioxid sker det en kraftig minskning av utsläppen. Detta gör att Lunds Renhållningsverk redan nu är på god väg att klara antaget klimatmål i Lunds kommun som innebär att utsläppen av växthusgaser skall ha halverats år 2020 i jämförelse med Det nationella målet för insamling av matavfall är på 35 % år Lunds kommun tillsammans med lundaborna uppnådde under %. För 2012 räknar vi med att mängden insamlat matavfall kommer upp ton, dvs. 50 % av potentialen. Lunds Renhållningsverk har de sista åren satsat mycket på att bygga ut insamlingen av matavfall. Lundaborna har aktivt bidragit till att insamlingen idag har nått denna mängd så att 34 % behandlas biologiskt. Det är glädjande att se att mängderna fortsätter öka. Ett viktigt uppdrag för Renhållningsstyrelsen är att minska negativ miljöpåverkan från äldre deponier i Lund. Fem markområden berörs och under 2011 har fyra områden blivit åtgärdade. Förslag har tagits fram vad gäller åtgärder för det femte området som är Sankt Hans deponi. Under 2012 kommer arbetet att påbörjas även med denna. 5

6 Lunds Renhållningsverks uppdrag Lunds Renhållningsverk (LRV) samlar på kommunens uppdrag in allt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i hela Lunds kommun. Därutöver utförs gångbanerenhållning på uppdrag av drygt 3000 fastighetsägare och gaturenhållning till tekniska förvaltningen. LRV har också avtal med förpackningsinsamlingen att samla in returmaterial via återvinningsstationer och fastighetsnära i kommunen. Verksamhetspolicy Lunds Renhållningsverk ska vara ledande inom hållbar avfallshantering. Lunds Renhållningsverk ska leverera tjänster på rätt plats, i rätt tid och till rätt pris på ett sätt som gagnar kunder, personal och miljö. Våra ledstjärnor i detta arbete är: Minimera miljöpåverkan God resurshushållning Bedriva utvecklingsarbete Utbildning och information Prioritera hälsa och säkerhet Gott bemötande Detta gör vi genom att: arbeta med en målstyrd verksamhet ha ett väl fungerande och förankrat ledningssystem inom områdena Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö. öppet redovisa arbetet med kvalitet, miljö och arbetsmiljö Lunds Renhållningsverk ska driva ett aktivt utvecklings- och förbättringsarbete följa gällande föreskrifter och lagstiftning samt andra relevanta krav leverera en miljöanpassad tjänst som uppfyller kundernas behov utan att göra avkall på arbetsmiljön arbeta för ständiga förbättringar tillsammans med kunder, leverantörer, organisationer och samarbetspartners vara lyhörda för Lundabornas behov och önskemål alla tar ett ansvar för att effektivisera verksamheten öka personalens kunnande genom kommunikation, utbildning och erfarenhetsutbyte främja åtgärder för att höja personalens arbetsglädje, säkerhet och hälsa bemöta Lundabor och arbetskamrater med respekt, lyhördhet och vänlighet 3

7 Utvecklingsprojekt Omvärld Torna Hällestadsförsöket, med utveckling av fyrfackstjänsten, som startade hösten 2009 har avslutats under Resultatet är att en förändrad fackindelning förordas som bättre anpassats till brukarnas behov. Denna modell kommer att tillämpas vid den fortsatta utbyggnaden av fyrfack på landsbygden. Arbetet med att utforma en helt unik lösning vad gäller avfallshantering för Brunnshögsområdet med storskalig sopsugslösning för flera fraktioner avfall och returmaterial har fortsatt under Kommunstyrelsen har fått underlag för ställningstagande vad gäller huvudmannaskapsfrågan. Många fastighetsägare i Lund väljer att installera markförlagda containrar för avfall. Renhållningsverket tömmer idag ca 140 sådana containrar som används för matavfall, restavfall, förpackningar och tidningar. Renhållningsfordon med lyftkran behövs för tömningen. Det är troligt att det sker en fortsatt ökning av dessa containrar då de blivit uppskattade av fastighetsägarna. SYSAV har beslutat om att bygga en egen rötningsanläggning för matavfall. Anläggningen syftar till att utvinna biogas och även göra det möjligt att nyttja växtnäringsämnena i matavfallet. Idag sker rötningen av matavfallet i Kristianstad (Karpalund). Avfall Sverige har uppvaktat miljödepartementet med en rapport och begäran om översyn av producentansvaret. Detta resulterade att regeringen tillsatte en utredning under året med uppdrag att bl.a. se över ansvarsfrågorna vad gäller insamling av därmed jämförligt hushållsavfall samt hela producentansvarsfrågan vad gäller tidningar och förpackningar. Utredningen skall vara klar till halvårskiftet Lund har liksom ett flertal kommuner i Blekinge, Skåne och Västmanland börjat sälja returpapper och förpackningar på världsmarknaden. Intäkterna har blivit betydligt högre än tidigare. Pressretur AB, som är producenternas bolag för att samordna insamlingen, ifrågasätter förfarandet och har begärt tillsynsingripande från kommunernas miljöförvaltningar. Hittills har ingen miljöförvaltning ingripit mot kommunernas försäljning. Naturvårdsverket har uttalat sig i frågan och anser inte att kommunerna agerar mot lagstiftningen. Den pågående utredningen förväntas behandla förfarandet. Försäljning av returpapper från tidningar har förändrats vilket varit positivt för intäkterna av återvinningsmaterial. Förändringen, som flera kommuner genomfört, har ifrågasatts av producenter av tidningspapper. Diskussionerna om framtida drivmedel och biogas ger insamlingen av matavfall vind i seglen. Insamlingen upplevs meningsfull med tanke på vad som sker med avfallet, dvs. att det ger biogas och biogödsel. Undergrounds; nedgrävda behållare 7

8 Mål och måluppfyllelse Lunds Renhållningsverk arbetar mot flera mål i tre olika målsystem: 1. Verksamheten styrs via verksamhetsmål, där de förtroendevaldas mål bryts ner i verksamhetsmål. 2. De ledningssystem som finns genom ISO-certifieringarna där mål är underlag för att förbättra och utveckla verksamheten. Lunds renhållningsverk är idag ISO-certifierade inom miljö samt kvalité Parallellt med detta finns även LundaEko med övergripande miljömål för Lunds kommun antagna av kommunfullmäktige. LundaEko utgår från de nationellt antagna miljökvalitetsmålen. Självklart finns den nationella avfallsplanen med i arbetet som utgör basen för Lunds kommuns avfallsplan. Dessa mål har tagits in i målsystemen. 1. Uppdragsmål från förtroendevalda; kommunfullmäktige och renhållningsstyrelse Fullmäktigemål 1; Renhållningsverkets verksamhet ska spara resurser och skydda miljön. Detta mål följs upp av fem styrelsemål och sju verksamhetsmål. Styrelsemål 1.1: Utsläppen från renhållningsverkets transporter ska minimeras. Verksamhetsmål 1.1.1: Minska koldioxidutsläpp med 3 % utifrån 2010 års bränsleförbrukning per tonkm. Minskningen är 38 %. Fler gasdrivna fordon har inköpts. Idag är 30 av de tunga fordonen och fyra personbilar gasdrivna. Fr.o.m. juni 2010 drivs fordonen med biogas. Målet är uppfyllt. Styrelsemål 1.2: Personalens miljömedvetenhet och engagemang ska stärkas. Verksamhetsmål 1.2.1: Utbildning och studiebesök skall genomföras i syfte att stärka personalens kunskap om miljö, kvalitet och arbetsmiljö. 90 % av personalen skall omfattas av sådan utbildning under En utbildningsdag som innehåller miljöutbildning för hela personalen genomfördes i augusti I denna deltog 83 % av personalen. Även andra utbildningar och studiebesök har genomförts för delar av de anställda, vilket innebär att 86 % deltagit. Målet är nästan uppfyllt. Styrelsemål 1.3: Utvecklingsarbetet ska fortsätta med bl.a. försöksverksamhet till gagn för kunder/ invånare och miljön. Verksamhetsmål 1.3.1: Minst ett utvecklingsförsök skall genomföras årligen. Under har försök med utveckling av fyrfackssystemet genomförts i cirka 160 villahushåll i Torna Hällestad. Utvärderingen av försöket slutförs under Försöket syftar till en bättre anpassning till avfallsvolymerna i fyrfackskärlen. Målet är uppfyllt. 8

9 Av 14 verksamhetsmål är 7 uppfyllda, 3 delvis eller nästan uppfyllda och 4 ej uppfyllda. Styrelsemål 1.4: Förbättra resurshushållningen. Verksamhetsmål 1.4.1: Utöka antalet villaabonnemang med fastighetsnära hämtning av återvinning till 80 % till Årets resultat är att ca 57 % av det som vi betecknar som villahushåll har fyrfackssystemet. Ett antal bostadsområden med villor kommer att få en gemensam avfallshantering då fyrfackssystemet inte är möjligt. Under året har samtliga hämtställen på landsbygden, utanför tätorter, inventerats med avseende på införande av fyrfack. Vissa förändringar av hämtställen behövs på flertalet platser för att anpassas till den nya tjänsten. Målet är inte uppfyllt. Verksamhetsmål 1.4.2: Minst 10 nya insamlingsplatser för småelektronik skall etableras till Målet är beroende av att överenskommelse träffats med elkretsen som har det nationella ansvaret för insamlingen. Denna överenskommelse har blivit försenad varför genomförandet fördröjts. Målet är inte uppfyllt. Verksamhetsmål 1.4.3: Sänka energiåtgången på LRV:s byggnader (tvätthall, garage, kontor, verkstad och lager) Genomföra förbättringar enligt plan till Energideklaration har gjorts men åtgärdsplan och åtgärder återstår. Under hösten 2011 inledes byggandet av en ny tvätthall för tunga fordon. Byggnaden väntas klar i maj Kontoret har genomgått en renovering p.g.a. fuktskador. Efter ny- och ombyggnaden förväntas lägre energikostnader. Målet är delvis uppfyllt. Styrelsemål 1.5: Medverka i regionalt samarbete för biologisk behandling av avfall. Till 2010 ska 35 % av allt biologiskt avfall från hushåll, storkök och liknande samlas in för biologisk behandling. (Nationellt mål) Verksamhetsmål 1.5.1: Nå en årlig insamlingsmängd om totalt ton matavfall/bioavfall från hushållen i Lunds kommun till Resultatet för 2011 är totalt ton matavfall, vilket är 34 %. Under årets sista månader samlades ca 500 ton/månad. Det innebär att den målsatta nivån nåddes i slutet av året. Målet är inte uppfyllt. Fullmäktigemål 2; Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt för att möjliggöra väl avpassade taxor i förhållande till ett prisvärt serviceutbud i enlighet med kundernas önskemål. Detta mål följs av 3 styrelsemål och 7 verksamhetsmål. Styrelsemål 2.1: Ekonomin ska vara i balans. Renhållningsstyrelsen ska bibehålla sitt egna kapital och ha en god likviditet. Verksamhetsmål 2.1.1: Varje verksamhet skall täcka sina egna kostnader så långt det är kalkylmässigt möjligt och att verksamheten bidrar så att det totala täckningsbidraget inte minskar. Det ekonomiska resultatet för 2011 visar på ett överskott. Målet är uppfyllt. Verksamhetsmål 2.1.2: Finansiellt mål för containerverksamheten skall vara tkr för För 2011 visar bokslut på ett resultat på tkr. Målet är uppfyllt. Verksamhetsmål 2.1.3: Finansiellt mål för verksamheten brunn- och slamtömning skall vara 400 tkr för Resultatet blev 858 tkr. Målet är uppfyllt. 9

10 Verksamhetsmål skall transport och tömningskostnader per enhet minskas med 10 % i förhållande till 2009 års kostnadsnivå för villahushållen. Sedan 2009 har de körturer som hanterar villakärlen förtätats och servicegraden ökat genom att kärl med tidningar, kartong mm (kärl 2) töms var 4:de vecka istället för var 6:te vecka. Tömningskostnaden per enhet har minskat med 10 %. Målet är uppfyllt Styrelsemål 2.2: Lundabornas och andra kunders synpunkter skall tas tillvara. Verksamhetsmål 2.2.1: Införa och integrera arbetsmiljösystem i organisationens ledningssystem. Revision skall ske senast Arbete med integrering av arbetsmiljösystemet har skett under hösten En förrevision enligt OHSAS har genomförts. Certifieringsrevision är planerad till april Målet är delvis uppfyllt. Styrelsemål 2.3: Renhållningsverket ska vara en attraktiv arbetsplats och sträva efter en god arbetsmiljö. Personalens kompetens ska tas tillvara och utvecklas. Jämnare könsfördelning och mångfald skall beaktas vid rekrytering. Verksamhetsmål 2.3.1: Antal tillbud och personskador skall minska under 2011 i förhållande till Resultatet avviker ej nämnvärt från Antalet olyckor har ökat och antal tillbud som inrapporterats har minskat. Målet är inte uppfyllt. Verksamhetsmål 2.3.2: Uppföljning av rekryteringsprocessen utifrån Lunds kommuns och renhållningsverkets målsättningar. Uppföljningen skall vara genomförd senast Renhållningsverket har uppmärksammat behovet av att anställa fler kvinnliga renhållningsarbetare. Antalet är dock oförändrat i förhållande till Vad gäller visstidsanställda under året har fler kvinnliga renhållningsarbetare anställts. Målet är uppfyllt. 10

11 Test av ny insats till fyrfackskärlen

12 2. Mål och resultat - ledningssystem miljö och kvalitet Målet nått Oförändrat Målet ej nått Optimera turerna för att uppnå god logistik, kvalitetssäkring och arbetsmiljö. Mall framtagen. Installera fordons datorer i samtliga ordinarie tunga fordon för att minimera körarbetet och säkerställa att vi levererar den tjänst som beställts. 30 fordon klara. Målet uppnått. Sänka energiåtgången i byggnaderna. (kontor, verkstad, garage, lager) Åtgärder för att nå målet vidtagna. Målet nått. Öka antalet kunder som har matavfallsinsamling för att årligen samla in minst ton årligen från hushållen i Lunds kommun från , motsvarande 50 % av potentialen. Målet 2011 var att uppnå ton, vilket nästan klarats av med ton. Minska antalet släppta kärl Åtgärder planerade till 2012 och Förbättra extern information och öka användandet av e-tjänster. Future webb med e-tjänster beställt.arbete pågår med hemsida. Åtgärder för att nå målet planerat till 2012 och Minska antalet tjänster som ej kunnat utföras i rätt tid pga fordonshaveri. Verkstadssystem ska införas under Åtgärder vidtagna. Målet nått. Engagera alla anställda i miljöfrågor/ miljöoch kvalitetsarbete.kunskapsutbyte, kurser m.m där 80% deltar. Under 2011 har 89 anställda, dvs, 89% gått utbildning, gjort studiebesök m.m. 11

13 Redovisning av nämndens nyckeltal Koldioxidutsläppen har minskat med cirka 27 % mellan 2010 och Dock har minskningen sedan 2009 varit 48 %, vilket nästan motsvarar målet för Detta beror på att det från halvårsskiftet 2010 har det funnits biogas i gasnätet i Lund. LRV köper 100 % biogas till de 30 tunga gasbilarna. Dieselinköpen har minskat. Bensinförbrukningen har minskat betydligt då i princip all körning med personbil i tjänsten skett med gasbilar. En dag varje år avsätts till utbildning av hela personalstyrkan. Denna dag brukar innehålla miljörelaterad utbildning. Elförbrukningen ökade även 2011, som de första månaderna var kallare än normalt, vilket betyder att värmefläktar går i verkstad och tvätthall under de kallaste perioderna. Värmeförbrukningen minskade ordentligt vilket kan förklaras med vissa byggåtgärder, avställd tvätthall under byggtiden som började i oktober samt en varm avslutning på

14 13

15 Materialflöden insamling Återvinning lönar sig! Varje ton återvunnet material sparar in koldioxidutsläpp. Detta främst då det går åt mindre energi till att bearbeta färdigt material istället för att skapa nytt. På det sättet räknar man med att returpapper, kartong, wellpapp och plast ger minskade utsläpp med 1,5 ton utsläpp per ton återvunnet material. Glas minskar utsläppen med 0,6 ton per återvunnet material, aluminium 10 ton och stål 1 ton per ton återvunnet material. Med utgångspunkt från dessa siffror visar det sig att det mängder återvinningsmaterial som samlades in 2011 har minskat koldioxidutsläppen med ton! Materialflöden Lunds kommun i ton Hushållsavfall Matavfall (Från 2008) Returpapper Wellpapp Glasförpackningar Kartongförpackningar Plastförpackningar Metallförpackningar Skrot Kompostmaterial Farligt avfall ÅVC SYSAV ÅVC LRV Summa S:a producentansvar Elektronik - finns även med i mängderna från ÅVC ovan Totalt Diverse elektronik Kylskåp och frysar Vitvaror Batterier Gasurladdningslampor Glödlampor Kg kg/inv kg/inv kg/inv kg/inv kg/inv kg/inv kg/inv ,44 7,47 1,87 2,60 0,31 0,12 0,06 14

16 Kommentarer till statistiken Hushållsavfallet har ökat med 1 % under Även om folkmängden ökat så är ökningen ändå cirka 1 % per person. Det som är positivt är att restavfallet till förbränning minskat totalt med 1 % och 4,75 % per person. Istället har utsorteringen av matavfall ökat med 52 % eller 11,2 % per person. Returmaterialen plastförpackningar, metallförpackningar och glasförpackningar ökade. Minskningen av pappersproduktionen verkar ha stabiliserats sig efter två års ordentlig nedgång under 2008 och 2009 och är endast marginellt under insamlingsnivå för Kg per person Hushållsavfall 202,5 213,4 224,6 236,8 249,5 226,0 208,7 203,3 198,5 Matavfall 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 12,3 18,6 22,6 33,8 Returpapper 77,2 81,1 74,4 80,3 77,2 68,7 60,6 58,4 56,0 Wellpapp 19,9 20,5 18,7 20,4 21,7 22,1 23,3 21,3 22,5 Glasförpackningar 18,7 19,8 19,0 22,4 21,8 20,3 20,7 19,8 21,1 Kartongförpackningar 8,0 10,7 11,6 9,4 11,5 13,4 14,7 17,0 14,8 Plastförpackningar 1,8 1,9 2,0 2,1 2,2 2,7 3,2 4,0 4,7 Metallförpackningar 1,6 1,6 1,3 1,1 1,2 1,9 2,1 2,3 2,4 Skrot 13,0 12,7 17,1 16,7 17,0 17,1 12,2 13,5 12,9 Kompostmaterial 51,5 54,9 52,6 52,6 56,0 49,1 48,6 44,5 51,1 Farligt Avfall 2,3 2,4 2,4 2,4 2,5 2,3 2,0 2,1 2,1 ÅVC Sysav 91,9 93,4 108,9 120,5 129,0 120,0 118,1 116,0 123,0 ÅVC LRV 12,1 13,1 11,5 10,3 9,8 9,4 8,4 8,4 7,9 Summa 500,6 525,6 544,0 575,0 599,4 565,3 541,1 533,1 550,8 S:a producentansvar 132,6 135,6 126,9 135,6 135,6 129,0 124,5 122,8 121,6 15

17 Tömning av undergrounds, uws

18 Personal och arbetsmiljö Lunds Renhållningsverk arbetar med verksamhetsstyrning enligt standard för miljöledning (ISO 14001), kvalitet (ISO 9001) och arbetsmiljö (OHASAS 18001). Efter ISO-certifiering av miljöledning och kvalitet står certifiering av arbetsmiljön i fokus. Medarbetaren berörs i all styrning av verksamheten. Arbete enligt styrsystemen innebär att verksamhetens svagheter fångas upp och mål med handlingsplaner tas fram för ständiga förbättringar. Fokusområden under 2011 har varit service, bemötanden och arbetsmiljöarbetet. Vidare finns handlingsplan för fortsatt arbete med att förbättra hämtställen vid tömning av avfallskärl. Särskild uppföljning sker utanför de större tätorterna i samband med utbyggnad av matavfallsinsamling. Den största yrkesgruppen är renhållningsarbetare. Rekryteringen startar för många som en visstidsanställning sommartid då vikariebehovet är stort. Några personer brukar erbjudas förlängd anställning och slutligen en tillsvidareanställning. Vad gäller arbetsledning och tjänstemän finns personalkategorier inom olika kompetensområden. Kontinuerlig utbildning sker inom berörda fackområden enligt utbildningsplaner. Under 2011 har en omorganisation skett som berör arbetsledning och en utökad ansvarsdelegation. Det fortsatta arbetsmiljöarbetet innebär än mer samverkan med arbetsledning, fackliga representanter och skyddsombud. Utbildningsinsatser för arbetsledning har skett under Vägledande för verksamhetsstyrning är bl.a. resultat från medarbetarenkäter och brukarundersökningar. Ett förbättringsområde är bemötande. All personal deltar årligen i en gemensam utbildningsdag. Ett av årets utbildningsteman var servicebegreppet. Personal från ett företag som utbildar kabinpersonal för flygtrafik höll i utbildningspasset. Fortsatt arbete sker på arbetsplatsträffar. Arbetsledande personal har fått inspiration till att utveckla arbetsplatsträffarna genom utbildning i mötesmetodik. Förändrad organisation inom arbetsledning och administration skapar ökad delegering av ansvar. Särskilda ansvarsområden har skapats. Renhållningsverket genomförde en medarbetarenkät under Utfallet från denna har varit användbart i vårt utvecklingsarbete och påverkat åtgärder under 2010 och Antal anställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt Tillbud och olycksfall Total antal rapporter Antal olyckor Antal incidenter 9 2 Olyckor med personskador

19 30

20