Kommunstyrelsens ordförande

Transkript

1 Årsredovisning 2005

2 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 1 Alvesta under 5 år hände t ex att... 4 Förvaltningsberättelse... 5 Medarbetare Miljöredovisning Kommunledningskontoret Tekniska förvaltningen Barn och ungdomsnämnden Socialnämnden Kulturnämnden Miljönämnden AllboHus Fastighets AB Alvesta Energi Alvesta Renhållnings AB Värends Räddningstjänstförbund Driftredovisning Investeringsredovisning Redovisningsprinciper Resultaträkning Kassaflödesrapport Balansräkning Soliditet Pensioner Noter Begreppsförklaring Revisionsberättelse Borgensförbindelser Budgetavstämning - drift Verksamhetens intäkter och kostnader Budgetavstämning - investeringar Organisation... 99

3 Kommunstyrelsens ordförande 1 Kommunstyrelsens ordförande Bra bokslut omställningen har gett resultat! Alvesta kommuns bokslut för 2005 visar på ett starkt resultat på nästan +18 miljoner. Målet var att hämta hem minst 25 procent av 2004 års underskott. Nu balanseras 75 procent av detta underskott och kvar blir endast 4 miljoner. Det ekonomiska omställningsarbetet har pågått under hela året och i det ingår en minskning med 80 nettoårsarbetare. Resultatet har förbättrats med 37 mkr till + 18 mkr år 2005 från 19 mkr Det beror på att verksamheternas nettokostnader minskat med 12 mkr och gemensamma intäkter som skatt m. m. ökat med 25 mkr. Detta är en omställning som är avgörande för vår kommuns förmåga att möta framtiden. En god ekonomi skapar förutsättningar för viktiga infrastrukturella satsningar inom kommunikation och byggnation. orderingången till de flesta företag i kommunen varit god. Näringslivsklimatet avläses också via statistik för arbetslösheten. I december var den öppna arbetslösheten i kommunen 3,2 procent och inklusive program 4,8 procent. Motsvarande för riket var 4,3 resp 6,5 procent. I september månad inköptes Olverken i Vislanda, för att efter renovering utgöra ett tillskott i utbudet av lokaler för näringslivet i Vislanda. Turistbyråverksamheten har under året flyttat till permanenta lokaler tillsammans med utställningsverksamheten i järnvägstationen. Särskilda satsningar har gjorts för att stärka turistorganisationen kring Banvallsleden och Åsnen. Det sker även samverkan regionalt i ett nätverk för turism. Gudrun Året inleddes dramatiskt med stormen Gudrun och stor förödelse i hela kommunen. Kommunens krisledning var igång under fyra veckor. Det blev stora och omfattande skador på el-, tele- och vägnäten. Den gamla tätortsnära skogen i fritidsområdena blåste ner och samtliga elljusspår förstördes. En hel del röjnings- och återuppbyggnadsarbeten pågår fortfarande. Under året har många kontakter tagits med E.on och Telia för att påverka dessa bolag att förbättra el- och telenäten i kommunen. Kontakterna mellan kommunens förvaltningar och bolag fungerade mycket bra och alla medarbetare ställde upp helhjärtat. Kommunen hade en mycket god samverkan med civilförvarsföreningen och andra frivilligorganisationer. Näringsliv och turism Samarbetet mellan kommunen och näringslivet är prioriterat. Under 2005 startades 68 nya företag (enligt Nyföretagarbarometern) vilket är den högsta ökningen i länet procentuellt. Och under hösten har

4 2 Kommunstyrelsens ordförande Infrastruktur Infrastrukturen är viktig och bredbandsutbyggnaden har fortsatt under året: Nu har minst 85 procent av kommunens befolkning möjlighet att ansluta till ADSL. Planering pågår för den fortsatta utbyggnaden på landsbygden. Kommunen ingår i en gemensam arbetsmarknadsregion med Växjö och goda kommunikationer med buss och tåg är viktiga för arbetspendlingen. Under året har en detaljplan för stationsområdet i Alvesta fastställts. I anslutning till Alvesta bangård planeras för en kombiterminal. En geoteknisk undersökning av marken är slutförd. Fler Öresundståg kommer att trafi kera sträckan Kalmar-Alvesta-Köpenhamn. För att stärka järnvägstrafiken ytterligare har samtal förts mellan SSKL och regionförbunden i Kalmar och Blekinge om förskottsfinansiering av järnvägssträckan Karlskrona-Emmaboda och Alvesta resecentrum. Detta projekt ligger nu på näringslivsministerns bord och vi hoppas på positivt beslut. Byggnation och miljö Kommunens totala kostnader för uppvärmning och elförbrukning har, trots skattehöjning, minskat med ca kr mellan åren 2004 och Kostnadsminskningen beror bland annat på energieffektiviseringar och konverteringar från fossila bränslen till förnyelsebar energi. Under året har ombyggnaderna av Torsåsbyskolan, Slätthögsskolan och Mohedaskolan slutförts. Konverteringar från direktverkande el till fjärrvärme eller pellets har gjorts vid Grimsgården, Lunnagårds och Ängagårdens daghem samt vid Hjortsbergaskolan. Grimslövs centrum har förnyats och upprustats. I Alvesta har delar av Storgatan handikappanpassats och blivit gårdsgata. Den invigdes högtidligt med fyrverkeri av landshövding Lars-Åke Lagrell julskyltningssöndagen. Under hösten har mark-och planavdelningen noterat en ökad efterfrågan på tomtmark och planarbetet pågår jämsides med arbetet att ta fram en ny översiktsplan. Sjukfrånvaron Arbetet med att få ner sjukfrånvaron fortsätter. Vi avsätter 2 mkr årligen för förebyggande och arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Enligt en undersökning som Folksam publicerade sommaren 2005 har kommunen ovanligt friska medarbetare. Av 254 undersökta kommuner kom Alvesta på en hedrande på 8:e plats. Vid årsskiftet 05/06 hade dock långtidssjukfrånvaron ökat något. Framtid Satsningarna inom infrastrukturen kommer att fortsätta under Goda kommunikationer har stor betydelse. Arbetet med att skapa bra förutsättningar för nya bostäder och verksamhetslokaler kommer att vara en prioriterad fråga. Stabil befolkningsutveckling är en mycket viktig utvecklingsfråga inte minst för vår kommunala ekonomi. Även samarbetet med föreningslivet är oerhört angeläget. Vi inrättade 2005 ett ledarutbildningsbidrag. Det är viktigt att fortsätta att stödja alla de goda ideella krafter som finns inom idrotts- och kulturlivet för att utveckla kommunen. Tack Slutligen vill jag framföra ett tack från min och kommunledningens sida. Ledning och styrning av kommunen är ett lagarbete. Utan ert engagemang och vilja att förändra hade vi inte lyckats så bra. Vi ser att våra enträgna ambitioner flyttat fram positionerna bit för bit. Låt oss fortsätta i den riktningen. Tillsammans kan vi göra en bra kommun bättre! Karin Vernersson Karin Vernersson Kommunstyrelsens ordförande

5 5 år 3 Alvesta under 5 år ALVESTA KOMMUN Antal invånare 31 dec Årlig förändring Kommunens skattesats (total kommunal skattesats 2005 är 31:41 då landsting och kommun räknas samman) 21:21 21:21 21:21 21:21 20:71 Ekonomiskt resultat, mkr 17,9-19,1 2,6 8,1-8,7 (= förändring av eget kapital) Nettokostnadernas andel av skatt och generella bidrag, procent 98,9 103,6 101,2 98,1 100,8 Likvida medel, mkr 26,9 54,5 56,1 54,3 54,2 Investeringar, mkr 60,3 23,6 35,6 27,2 20,6 Soliditet, inkl pensionsskuld före Soliditet, exkl pensionsskuld före Låneskuld, mkr 172,0 174,1 174,2 166,5 175,5 Pensionsskuld/avsättning, mkr 267,8 261,0 255,2 256,3 253,4 Skatteskuld för - -, mkr 65,0 63,5 61,9 62,2 61,5 Tillgångar och skulder - anläggningstillgångar, kr/inv omsättningstillgångar, kr/inv långfristiga skulder, kr/inv* kortfristiga skulder, kr/inv ALLBOHUS FASTIGHETS AB Ekonomiskt resultat, mkr 6,0 4,8 3,4 1,9 2,8 Soliditet 12,5 11,6 11,1 10,6 10,2 ALVESTA ELNÄT AB, KONCERNEN Ekonomiskt resultat, mkr 1,2 1,7 4,0 1,0 0,7 Soliditet 5,8 5,5 5,0 3,9 3,9 ALVESTA RENHÅLLNINGS AB Ekonomiskt resultat, mkr 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Soliditet 4,0 7,0 7,6 8,3 12,3 *) Inklusive pensionsskuld/avsättning

6 hände t ex att Det är gratis och lagligt att ladda ner klassisk musik till sin MP3- spelare från Alvesta biblioteks hemsida. Det enda som behövs är ett lånekort på biblioteket Två nya förskoleavdelningar startades i Migrationsverkets f.d. lokaler i Alvesta tätort Meritvärdet (betyg) i årskurs 9 ökade för flickor, men minskade för pojkar. Oavsett kön är meritvärdet lägre än rikssnittet Antalet bygglov var 462, vilket är en ökning med 40 procent Kommunen scannar alla leverantörsfakturor (ca st på ett år) Den samlade mediautlåningen minskade med 9 procent under 2005 Antal elever i egen gymnasieskola var 408 stycken. Året dessförinnan var det 426. Av kommunens ungdomar gick 545 på gymnasieutbildning i annan kommun/friskola (519), vilket är 65 procent av samtliga gymnasieungdomar m 3 timmer lagrades i Alvesta kommun av skogsbolagen efter stormen Gudruns framfart Förnyelse av Grimslövs centrum med gata, park etc En meter lång skyddsvall byggdes runt norra industriområdet i Alvesta, för att förhindra översvämningar liknande dem 2004 Antalet personer med hemtjänst ökade med 23 till 519 personer Antalet mottagna flyktingfamiljer var 9 jämfört med 2004 då 20 familjer mottogs Nettokostnaden för personlig assistens minskade med 3 mkr till 14,3 mkr Priset på fjärrvärme från Alvesta Energi var det 70:e lägsta i landet, 200 bolag hade högre priser Täckningen av Aringsåsdeponin är i det närmsta avslutad

7 Förvaltningsberättelse 5 Förvaltningsberättelse Alvesta kommun och de kommunägda bolagen, kommunkoncernen, visar i år ett resultat på 21,5 mkr (- 11,8 mkr 2004). Utfallet för kom munen är +17,9 mkr (-19,1 mkr). Bostadsbolaget AllboHus AB redovisar +6,0 mkr (+4,8 mkr). Alvesta Elnät AB visar ett nollresultat (-0,1 mkr) och Alvesta Energi AB ett resultat om +0,1 mkr (+0,1 mkr). Renhållningsbolaget ARAB redovisar ett nollresultat, liksom föregående år var ett unikt år för Alvesta kommun. Det ekonomiska läget har blivit klart bättre efter det att verksamheten ställts om till en lägre kostnad och en delvis minskad verksamhetsvolym jämfört med Resultatet på nästan +18 mkr är en förbättring med 37 mkr sedan Omställningsarbetet i verksamheten, som påbörjades under 2004, har gett avsett resultat. Ökningen under 2005 av skatteintäkter och statsbidrag samt engångsintäkter är den andra viktiga förklaringen till att resultatet förbättrats. Resultatet är 3,6 mkr bättre än det budgeterade målet på 14,3 mkr. Tre nämnder/styrelser redovisar negativ avvikelse mot budget, nämligen barn- och ungdomsnämnden (-9,6 mkr), kommunstyrelsen vad gäller tekniska förvaltningen (-0,8 mkr) och kulturnämnden (-0,4 mkr). Socialnämnden redovisar en positiv avvikelse mot budget, vilket är första gången sedan Arbetet måste dock fortsätta för en sund och balanserad ekonomi som skapar förutsättningar för en utveckling av verksamheten. Utmaningar är att anpassa verksamheten efter befolkningstal/-struktur och ekonomiska förutsättningar skapa förutsättningar för nya bostäder och lokal tillväxt minska sjukfrånvaro och utveckla attraktiva arbetsplatser avsätta mer pengar för framtida pensionsutbetalningar Viktiga händelser Stormen Naturens våldsamma kraft drabbade inre Götaland den 8 januari Stormen döptes av det norska meteorologiska institutet till Gudrun, ett namn som slog igenom också i Sverige. Stormen hade byvindar på som mest 42 m/s (Hanö) och i Växjö och Ljungby noterades byvindar på 33 m/s. Konsekvenserna för kommunen och länet var omfattande. På några timmar fälldes en stor del av länets skogar. Samtliga vägar och järnvägar blockerades av fallna träd. El- och teleförbindelserna utanför de allra största tätorterna slogs ut, ibland för åtskilliga veckor (som mest var hushåll spänningslösa). Människor kom till skada och några miste livet i direkt samband med stormen. För kommunen (inkl bolagen och enskilda vägar) har stora värden förstörts. Ett flertal kostnader belastar kommande år, vissa intäkter uteblir och en del kostnader täcks av försäkringar och andra bidrag. Omprioritering av planerade arbetsinsatser är ett måste. Kostnaden för skogen beräknas till 15 mkr och kommunens övriga kostnader till 14 mkr som avser bland annat röjning av katastrofdrabbade områden och naturområden, återställande av infrastruktur och anläggningar. Bolagens kostnader är beräknade till 6 mkr. Det är dock näst intill omöjligt att fastslå vilka effekter stormen kommer att få för kommunens samlade ekonomi på längre sikt. Rådet och Europa parlamentet har beslutat att frigöra medel från EU:s solidaritetsfond och i början av 2006 togs formellt beslut i Kommisionen att ansökningsbeloppet var korrekt. Sverige kommer att få ett bidrag på 768 mkr. Jordbruksverket har fått regeringens uppdrag att handlägga ansökningar och utbetalningar. Tidigare har kommunen erhållit 1,45 mkr från Sydkraft (numera E.on) för extra kostnader på grund av stömavbrott. Försäkringsersättning för nedblåst skog blev 6,8 mkr. Omställningsarbetet Kommunen har under året gjort ett omställningsarbete för att minska kostnaderna.

8 6 Förvaltningsberättelse Antalet platser i särskilda boenden har minskat och personalresursen överförts till hemtjänst i ordinärt boende. Antal elever i grundskolan har minskat och kommunen har sänkt ambitionsnivå över lag. Tydliga resultat syns och ytterligare effekter är att vänta. Uppdraget var att minska lönekostnaden med 25 mkr och den är nu i realt värde 26 mkr lägre än både 2004 och Kostnadsmässigt är uppdraget alltså verkställt. För att göra omställningsarbetet mätbart beslutades att kommunens verksamhet skulle bedrivas med högst årsarbetare, mätt enligt kommunens egenutvecklade nyckeltal nettoårsarbetare. Antalet utförda och betalade arbetstimmar skulle minskas med 80 nettoårsarbetare så snart det var praktiskt möjligt. Minskningen mäts och jämförs med antalet nettoårsarbetare enligt bokslut Ett varsel lades till Länsarbetsnämnden hösten 2004 om uppsägning av 69 anställda. Nettoårsarbetare Antal Målvärde 2002 Antalet årsarbetare kommer att minska ytterligare då höstens neddragningar får helårseffekt under Kommunfullmäktiges målsättning att verksamheten ska bedrivas med högst nettoårsarbetare kommer av allt att döma att nås i början av Minskningen av antalet årsarbetare har påverkat lönekostnaden, som är 2 procent lägre än förra året. Detta trots att årets lokala lönerevision innebar löneökningar på knappt 3 procent. Lönekostnad, mkr År Utbetalt Realt värde År 2005 är den utbetalda lönekostnaden 10 mkr lägre än under Mätt i realt värde (avtalsnivå 2005) så är den 26 mkr lägre än både 2004 och I maj 2003 pågick konflikt med kommunal. Sjukfrånvaro Procent Totalt Kvinnor Män För att följa hur omställningsarbetet påverkar arbetsmiljön följs sjukfrånvaron noga. Sjuktalet är högre än för ett år sedan men i jämförelse med övriga riket är det fortfarande lågt. År 2004 var sjukfrånvaron för kommunal personal i riket 8,8 procent och i länet 8,0 procent. Grundskolans organisation Eftersom det blir färre elever i grundskolan och kommunen haft svag ekonomi har flera förändringar gjorts i skolorganisationen. En konsekvent organisation för förskola och grundskola finns nu i hela kommunen. När organisationen utformats har även lokala regionalpolitiska aspekter fått väga tungt. Besluten innebär bland annat att Mohedaskolan byggts om till en F-9 skola, att Stenlyckeskolan avvecklas som grundskola från höstterminen och att Slätthög byggs om och omorganiseras. När det gäller skolorna i södra kommundelen, i Torsåsby och Lönashult, har de vid höstterminens start blivit F-3 skolor samt förskolor för 1-5 åringar. Från och med årskurs 4 flyttas eleverna över till Skatelövsskolan. Sammantaget har personalen inom barn- och ungdomsförvaltningen minskats med 25 nettoårsarbetare och lönekostnaden med 8,2 mkr mätt i realt värde jämfört med Interkommunal ersättning Den interkommunala ersättningen till andra kommuner har ökat i både grund- och gymnasieskolan. Totalt överskrids budgeten med 5,2 mkr varav 2,5 mkr är inom gymnasieskolan. Andelen gymnasieelever som går i annan kommun/friskola har ökat. Under 2001 var kostnaden för interkommunal ersättning 31,5 mkr och 2005 är kostnaden 55,8 mkr (varav 50,2 mkr avser gymnasieskolan). Insats i ordinärt boende Neddragning av antalet särskilda boendeplatser med omfördelning av personalresursen till hemtjänst i

9 Förvaltningsberättelse 7 ordinärt boende är en anpassning till samhällsutveckling och efterfrågan. Socialförvaltningens minskade personalkostnader (16 mkr mätt i realt värde) beror på nedläggning av resursenheten, minskning av antalet omsorgstagare på Högåsen samt omflyttning av personal från Högåsen. Personalresursen har reducerats med 33 nettoårsarbetare. Vård och behandling Under 2004 ökade behovet av vård och behandling av barn och unga. Kostnaden för placeringar ökade med 45 procent (7 mkr) jämfört med Situationen kändes igen i de flesta av Sveriges kommuner. Under 2005 har tidigare års utveckling kunnat brytas och kostnadseffektiva placeringar har inneburit en lägre kostnad på 3,6 mkr jämfört med Kulturnämnd Kultur och fritidsnämnden upphörde att verka vid årsskiftet 04/05. Istället inrättades en kulturnämnd med ansvar för biblioteks- och kulturverksamhet (med färre antal ledamöter som följd). Kommunstyrelsen övertog ansvaret för idrotts- och föreningsanläggningar, fritidsföreningsfrågor, turistinformation samt utställningsverksamhet på Alvesta Järnvägsstation. Högåsen Det före detta sjukhemmet Högåsen i Alvesta, som övertogs från landstinget 1992, är i behov av upprustning för att bli ett mer tidsenligt boende för äldre. Under året har förberedelse- och planeringsarbete pågått. Upphandlingsunderlag för ombyggnation beräknas vara klart till senvåren Minskad ambitionsnivå - övrigt I de övriga förvaltningarna har personalen sammantaget reducerats med fem tjänster. Vissa arbetsuppgifter har nedprioriterats för att klara sänkt ambitionsnivå. Vad gäller den politiska organisationen anpassades budgeten för revisionen efter genomsnittlig nivå i riket. De politiska arvodena och ersättningarna frystes ett år och låg kvar på 2004 års nivå och partistödet reducerades. Årets löneavtal Årets löneavtal har kostat 11,6 mkr, vilket motsvarar en löneökning på knappt 3 procent och en ökad nivå för 2006 med 15 mkr. Skatter och statsbidrag Intäkterna från kommunalskatt och generella statsbidrag ökade 2005 med 26,6 mkr till totalt 716,2 mkr. Intäkterna från skatt ökade 24,3 mkr tack vare högre skatteunderlag för beskattningsbar lön, ökad sysselsättning, sociala ersättningar och övriga inkomster. Finansnetto Finansnettot blev +5,1 mkr (+5,6 mkr 2004 och +10,8 mkr 2003). Låga räntekostnader för lån och god utveckling på kommunens placering ( pensionsfond ) för kommande pensionsutbetalningar är de främsta bidragen till det positiva finansnettot. Allmänt om Alvesta kommun Alvesta ligger strategiskt mitt i Sydsverige. Under medeltiden byggdes de första större gårdarna upp och genom järnvägens utbyggnad formades kommunen och drog till sig industrier och befolkning. De flesta tätorterna i kommunen ligger utmed järnvägslinjer (varav en är nedlagd). Näringslivet är stabilt med många små och medelstora företag. Idag bor två tredjedelar av kommunens invånare i någon av kommunens nio tätorter. Naturen är omväxlande med många sjöar och värdefulla naturområden. Kommunen kännetecknas av småskalighet och närhet. Alvesta kommun är till ytan ett Sverige i miniatyr ; 8 mil långt i nord-sydlig riktning men bara 2 mil brett. Vision 2010 Vision 2010 är kommunens styrdokument för arbetet med att öka tillväxten i kommunen. Kommunens arbete ska bidra till att människor som bor här ska ha en god boende- och livsmiljö och till att fler ska välja Alvesta kommun som sin hemort. Visionen konkretiseras genom mål inom fyra områden: det strategiska läget i Sydsverige attraktivt boende och god livsmiljö god kommunal service samarbete kommun näringsliv för tillväxt.

10 8 Förvaltningsberättelse Prioriterade uppgifter/områden är: skapa förutsättningar för om- och nybyggnation av bostäder och industrier i hela kommunen följa och driva på utvecklingen av infrastruktursatsningar i kommunen/regionen skapa förutsättningar för allmänna kommunikationer och effektivisering av offentligt finansierade resor insatser för en långsiktigt hållbar utveckling av kommunen ur miljösynpunkt Födelsenetto Antal Döda Födda Födelsenetto Befolkning Befolkningen på knappt invånare liknar mycket ett riksgenomsnitt. Andelen invånare motsvarar 0,2 procent av riket. Befolkning År Invånarantal Förändring Alvesta Länet Vid mitten av 1900-talet hade de kommuner som senare bildade Alvesta kommun tillsammans invånare. Fram till 1990-talets mitt ökade befolkningen successivt och låg som mest på invånare vid årsskiftet Tillväxten bröts under 90-talets senare del, då invånarantalet minskade varje år. Vid årsskiftet 05/06 uppgick antalet invånare i Alvesta kommun till , en minskning under 2005 med 181 (år 2004: -14). Under den senaste tioårsperioden har befolkningen minskat med knappt 4 procent. Prognoserna pekar på ett stabilt befolkningstal på drygt invånare fram till år En ny topp av fruktsamhet väntas under perioden Utflyttning på grund av studier bedöms ligga kvar på nuvarande nivå, dock med en viss förskjutning ner i åldrarna. Infl yttningen av barnfamiljer förväntas öka. Utflyttningen av personer i åldern år från storstäderna kan till viss del beröra Alvesta kommun. Medellivslängden i Alvesta är 80 år (79,5 i riket). På grund av åldersstrukturen kommer antalet invånare som är 80 år och äldre att ligga på en konstant nivå fram till slutet av nästa decennium, för att sedan börja öka. Antalet födda var under 2005 något lägre än tidigare år. I jämförelse med riket har kommunen en högre andel barn och ungdomar i skolåldern, men något lägre andel i gruppen fem år och yngre. I gruppen år är befolkningsandelen under riksgenomsnittet. Antalet yngre pensionärer (65-79 år) minskade något under 1990-talet, jämfört med 1980-talet. De äldre pensionärerna har successivt ökat i antal från 1975 och framåt, men sedan 1990-talet har ökningen avtagit. Befolkningspyramid De stora barnkullarna från början av 1990-talet återfinns nu i åldersgrupperna år. I åldrarna 0-9 år har antalet minskat jämfört med tidigare, vilket kommer att ge färre elever i grundskolan. Utflyttningen av ungdomar visar sig i pyramidens markerade midja i åldrarna år. Höga andelar av befolkningen återfinns i åldersgruppen år. Denna grupp, som inte har så långt kvar till ålderspensioneringen, kommer under talets andra och tredje decennium att öka antalet äldre kommuninvånare med behov av olika stödinsatser. Den kommunala planeringen inriktas mot att stabilisera befolkningstalet och att vända de senaste årens negativa trend. Män Kvinnor Riket 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Procent

11 Förvaltningsberättelse 9 Flyttningsnetto Antal personer Utflyttade Inflyttade Utflyttningen har ökat något det sista året. Främst går utflyttningen till övriga delar i länet. Efter avslutad grund- och gymnasieskola flyttar många ungdomar hemifrån för att studera vidare eller arbeta på annan ort. Sedan mitten av 1990-talet (förutom år 2001) och framåt har kommunens flyttningsnetto varit negativt varje år. Arbetsmarknad Alvesta och Växjö har en gemensam arbetsmarknad. Det märks på pendlingsstatistiken. Cirka personer åker till Växjö och åker från Växjö till Alvesta. Avståndet mellan Alvesta-Växjö är bara 18 km och inom arbetsmarknadsregionen finns arbetsplatser. Möjligheten till längre arbetspendling förbättras av att södra stambanan, kust-till-kustbanan och flera riksvägar genomkorsar arbetsmarknadsregionen. Alvesta kommun har av tradition låg arbetslöshet. Andelen öppet arbetslösa var vid 2005 års utgång 3,2 procent av arbetskraften (3 % 2004). Detta kan jämföras med rikssnittet 4,3 procent (5,4 % 2004). Länsarbetsnämnden beräknar att personer i Kronobergs län fram till 2015 lämnar arbetsmarknaden av åldersskäl. Samtidigt tillträder cirka ungdomar arbetsmarknaden. Som en följd spås rekryteringsproblem inom branscher som vård och omsorg, undervisning, teknik, industri och byggnation. Näringslivet i kommunen kännetecknas av många små och medelstora företag inom en mängd branscher, men framförallt inom tillverkningsindustri. Läget mitt i Sydsverige med goda kommunikationer med järnväg, riksvägar och nära till flygplats ger många fördelar. Utveckling vad gäller förvärvsarbeten är stabil. Under 2005 har företagen haft en bra utveckling. De flesta företagen har mycket att göra och flera planerar tillbyggnad av lokaler eller expansion på annat sätt. Särskilt intensiv verksamhet har det varit för skogsbranschen p.g.a. stormen Gudruns härjningar. Skattekraft Skatteunderlag, procentuell förändring Procent Riket Alvesta Den senaste inkomsttaxeringen 2005 avseende inkomståret 2004 visar att Alvesta haft en bra utveckling av skatteunderlaget, den ligger över både rikssnittet och genomsnittet för den statistikgrupp kommunen tillhör. Den goda utvecklingen i Alvesta är ett trendbrott mot tidigare år och beror sannolikt på att arbetslösheten i kommunen är lägre jämfört med rikssnitt. Näringsliv Förvärvsarbetande År Förvärvsarbetande Förvärvsarbetande dagbefolkning a) nattbefolkning b) a) Förvärvsarbetande dagbefolkning = förvärvsarbetande som har sin arbetsplats i kommunen men inte nödvändigtvis har sin bostad där (uppgifter avspeglar hur många arbetsplatser det finns i kommunen) b) Förvärvsarbetande nattbefolkning = förvärvsarbetande som bor i kommunen men inte nödvändigtvis har sin arbetsplats där (uppgiften avspeglar hur många kommuninvånare som är förvärvsarbetande)

12 10 Förvaltningsberättelse Ekonomiska mål och resultat Sammanfattning Årets resultat, mkr Alvesta kommun 17,9-19,1 2,6 Bolagen AllboHus Fastighets AB 6,0 4,8 3,4 Alvesta Elnät AB 1,2 1,7 4,0 Alvesta Renhållnings AB 0,0 0,0 0,0 Värends Räddningstjänstförbund 0,8 1,4-1,4 Koncern 21,5-11,8 9,6 Alvesta kommun redovisar +17,9 mkr. Det genomsnittliga resultatet de senaste fem åren har varit +0,8 mkr. 98,9 procent av skatteintäkterna och kommunalekonomisk utjämning användes 2005 till att finansiera verksamheterna. Den genomsnittliga förbrukningen har varit 100,5 procent under de senaste fem åren. Jämfört med budget redovisas en avvikelse med +3,6 mkr. Barn- och ungdomsnämnden redovisar en förhållandevis stor negativ avvikelse mot budget. Nettoinvesteringarna uppgick till 54,7 mkr och klarades av utan att nya lån togs upp. Likviditeten har minskat med 27 mkr beroende på att ett flertal större engångsintäkter ännu inte betalats in. Soliditeten inklusive totala pensionsåtagandet (långsiktig betalningsförmåga) ökade med 1,3 procent till 5,3 procent. Kommunens pensionsskuld i ansvarsförbindelsen uppgår till 330 mkr och för att möta framtida pensionsutbetalningar har fondering skett. Marknadsvärdet på fonden var vid nyår 57 mkr och täcker 17 procent av skulden. Kommunens borgensåtagande på 581 mkr till i huvudsak kommunägda bolag utgör en begränsad risk. Koncernen förbättrade årsresultatet med 33,3 mkr till 21,5 mkr, vilket bidrog till att soliditeten ökade med 3,8 procent till 6 procent. Kommun Resultaträkning kommunen (mkr) Budget Bokslut Av vikelse Bokslut Bokslut Verksamhetens intäkter 221,0 249,2 28,2 236,6 234,8 P.g.a.stormen i januari (11,1) Verksamhetens kostnader -896,5-923,6-27,1-925,9-891,9 P.g.a.stormen i januari (-2,5) Avskrivningar -26,5-29,0-2,5-25,0-23,7 P.g.a.stormen i januari (-3,6) Verksamhetens nettokostnader -702,0-703,4-1,4-714,3-680,8 P.g.a.stormen i januari (5,0) Skatteintäkter 550,8 551,4 0,6 527,1 516,9 Generella statsbidrag och utjämning 164,9 164,8-0,1 162,5 155,7 Finansiella intäkter 10,6 11,5 0,9 13,7 27,2 Finansiella kostnader -10,0-6,4 3,6-8,1-16,4 Resultat före extraordinära poster 14,3 17,9 3,6-19,1 2,6 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 14,3 17,9 3,6-19,1 2,6 Kommunens resultat Resultatet uppgick till +17,9 mkr (-19,1 mkr 2004) vilket är 3,6 mkr bättre än budget och en förbättring med 37 mkr sedan I resultatet ingår reavinst med 3 mkr och omställningskostnader med 2 mkr. Målet att få ett resultat på 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har inte klarats fullt ut (1,1 procent). Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter uppgår till 249,2 mkr vilket är en ökning med 12,6 mkr. Ökningen beror i huvudsak på engångsintäkter pga stormen Gudrun (försäkringsersättning och skogsförsäljning) samt höjd VA-taxa. Verksamhetens kostnader har minskat med 2,3 mkr och uppgår till 923,6 mkr. Personalkostnaden utgör den största posten och uppgick till 544 mkr, vilket är en minskning med 10 mkr jämfört med Lönerörelsen för 2005 innebar en ökad kostnad på 11,4 mkr. Kostnader som ökat mellan åren är entreprenader och köp av verksamhet samt bidrag.

13 Förvaltningsberättelse Mellan 2004 och 2005 var ökningen på intäktssidan 5,3 procent medan kostnadssidan minskade med 0,2 procent. Avskrivningar Årets avskrivningar uppgår till 29 mkr. Det är en ökning med 4 mkr (+16 %) jämfört med Den höjda nivån på avskrivningar förklaras av nedskrivning av mark med 3,6 mkr med anledning av försämrat värde på mark och skog (nedblåst skog). Genomsnittlig avskrivningsnivå de senaste tre åren är 25,9 mkr. Verksamhetens nettokostnader Totalt har verksamhetens nettokostnad minskat med 10,9 mkr jämfört med 2004 och uppgår till 703,4 mkr (varav 5 mkr är ekonomiska konsekvenser av stormen). Minskningen motsvarar 1,5 procent ökade nettokostnaden med 4,9 procent (33,5 mkr). Jämförelsestörande post Stormen i januari månad medför jämförelsestörande poster för verksamhetens intäkter på 11,1 mkr, för verksamhetens kostnader på 2,5 mkr samt för avskrivningar med 3,6 mkr. Verksamhetens nettokostnad påverkas med 5 mkr. Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Skatter och bidrag har ökat totalt med 26,6 mkr, en ökning med 3,9 procent jämfört med Det kan jämföras med ökningstakten på 2,5 procent mellan 2003 och Skatteintäkterna uppgick till 551,4 mkr, vilket är en ökning med 24,3 mkr jämfört med Årets skatteintäkter inkluderar en negativ slutavräkning för 2004 och en preliminär negativ slutavräkning för 2005 med sammantaget 7 mkr. Procentuellt har skatteintäkterna ökat med 4,6 procent vilket kan jämföras med ökningen på 2 procent mellan åren 2003 och Generella statsbidrag och utjämning har ökat med 2,3 mkr och uppgår till 164,8 mkr. I det generella statsbidraget ingår sysselsättningsstöd med 11,3 mkr. Avvikelser mot budget/budgetanalys Avvikelse mot budget, kommunen Mkr Nämndernas verksamhet -1,4 Skatter och statsbidrag 0,5 Finansnetto 4,5 Summa 3,6 Av driftredovisningen framgår en positiv avvikelse mot budget på totalt 3,6 mkr. Det är en marginell avvikelse på 0,4 procent då omsättningen för kommunen är 980 mkr. Barn- och ungdomsnämnden och socialnämnden fick en särskild tilläggsbudget på 10 mkr respektive 7 mkr. De största avvikelserna mot budget är: Ökad engångsintäkt bland annat för försäkringsoch försäljningsintäkter för nerblåst skog. Samtidigt har värdet för marken skrivits ner. Nettoeffekten är för kommunledningskontoret +5,8 mkr. Äldreomsorgen redovisar en positiv avvikelse mot budget på 5,6 mkr. Anledningen är nedläggning av resursenheten, minskning av antalet omsorgstagare boende på Högåsen samt omflyttning av personal från Högåsen. De finansiella kostnaderna har varit 3,9 mkr lägre än budget och det beror på lägre räntekostnader för lån samt lägre reaförluster. Av de strategiska medlen till särskilda satsningar kvarstår 2,6 mkr. Inom grundskolan redovisas en negativ avvikelse mot budget på 7 mkr. Personalresursen har inte till fullo ställts om enligt plan/budget, hyreskostnader har varit underbudgeterade samt interkommunala ersättningar har ökat. Individ- och familjeomsorgen har en negativ avvikelse på sammantaget 4,6 mkr. Det är budgeten för ekonomiskt bistånd och för vård och behandling som överskridits. Gymnasiet hade en negativ avvikelse mot budget på 2,7 mkr. De interkommunala ersättningarna fortsätter att öka. Genom en web-enkät har budgetansvariga (chefer på olika nivåer) svarat hur de uppfattar sina förutsättningar för en god ekonomi- och verksamhetsstyrning. Svaren visar att 75 procent uppfattar att de har bra förutsättningar för en god ekonomi- och verksamhetsstyrning Finansnetto Finansnettot är fortsatt positivt. Nettot uppgår till +5,1 mkr. Det är 0,5 mkr lägre än De finansiella intäkterna har minskat med 2,2 mkr till 11,5 mkr. Anledningen är framför allt minskade ränteintäkter från Alvesta Elnät. De finansiella kostnaderna är 6,4 mkr vilket är en minskning med 1,7 mkr och beror på lägre räntekostnader för lån samt lägre reaförluster.

14 12 Förvaltningsberättelse medan 25 procent av de budgetansvariga bedömer sina förutsättningar som sämre. Enkäten gick ut till 69 personer och besvarades av 53, vilket är en svarsfrekvens på 78 procent. Avsikten med enkäten var att identifiera svagheter och styrkor samt att ge underlag för interna diskussioner och fortsatt utveckling. Enkäten berörde områdena: ledning och styrning mål och styrande dokument rutiner stöd och information kompetens budgetprocessen uppföljning och kontroll Alvesta kommun var den 33:e kommunen i Sverige som genomfört enkäten och i jämförelse med dessa så är svaren av medelkaraktär. Det område som fick bäst resultat i vår kommun var rutiner, stöd och information och sämst värde hade budgetprocessen, vilket den också haft hos de andra kommunerna. Utvecklingspotentialer finns för återkoppling och dialog samt för tidsplaneringen. Även kunskapsnivån finns det möjlighet att förbättra. Diskrepans upplevs mellan möjligheten att kunna uppnå fastställda verksamhetsmål med disponibla resurser. Vad som är noterbart är att förvaltningscheferna överlag bedömer sina förutsättningar som sämre än vad gruppen mellanchefer gör. Vanligtvis brukar det vara omvänt beroende på att mellancheferna har en mellanposition med krav och förväntningar både över- och underifrån. Avvikelse mot budget, bolagen Mkr AllboHus Fastighets AB 4,3 Alvesta Elnät AB 1,3 Alvesta Energi AB -0,1 Alvesta Renhållnings AB 0,3 Värends Räddningstjänstförbund 0,5 Koncernen redovisar ett överskott gentemot budget när det gäller årets resultat. För AllboHus har lägre finansiella räntor bidragit till en positiv avvikelse mot budget. Alvesta Elnät reviderade sin budget efter stormen. Då kommunen sänkte räntan i revers mot bolaget har resultatet blivit bättre än budget. Alvesta Renhållningsbolag har mer intäkter än budget (containertrafik). Detsamma gäller Värends Räddningstjänstförbund (utbildningsinsatser). Bolaget har även fått kompensation för extraordinära merkostnader. Investeringar Under året investerade kommunen för 60,3 mkr (23,6 mkr). Investeringsinkomsterna uppgår till 5,6 mkr (4,8 mkr). Investeringsutgift, kommun Mkr Brutto Netto Årets större investeringsobjekt, mkr Ombyggnad Mohedaskolan 21,8 Ombyggnad Högåsen 4,6 Förvärv av mark 3,2 Inventarier grundskolan 2,5 Cirkulationsplats Växjövägen, Alvesta 1,5 Omläggning äldre VA- ledningar 1,5 Grimslövs centrum 1,3 Det största investeringsobjektet under 2005 var omoch tillbyggnaden av Mohedaskolan. Arbetet påbörjades under 2004 och den totala investeringsutgiften är 25,4 mkr, varav 21,8 under Den sammanlagda budgeterade investeringsutgiften är 20,3 mkr. Anledningarna till avvikelsen mot budget är flera tillkommande ändringar som uppfräschning av gamla delen, två vattenskador och markarbeten. Utöver investering har skolan haft underhållsåtgärder på 3 mkr som belastat driften. För ombyggnation av Högåsen beräknas upphandlingsunderlaget vara färdigställt våren För projektering m.m. har hitintills 5,1 mkr använts. Investeringsutgift, koncern Mkr

15 Förvaltningsberättelse Investeringarna för koncernen var 93,5 mkr (67,1 mkr). Det framtida investeringsbehovet kommer att öka för Alvesta Elnät då nya regler om elsäkerhet införs. God ekonomisk hushållning I oktober 2004 beslutade riksdagen att godkänna regeringens proposition God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting, vilket innebar att Kommunallagen samt Lagen om kommunal redovisning ändrades. Syftet med förändringen var att öka kraven på kommunerna att uppnå och säkerställa en god ekonomisk hushållning på kort och lång sikt i verksamhet och ekonomi. I ett försök att analysera om kommunen har en god ekonomisk hushållning görs nedan en genomgång av både finansiella och verksamhetsmässiga faktorer. Resultat Resultatet för 2005 är +17,9 mkr. Det så kallade balanskravet regleras i Kommunallagen och tillämpas för kommuner och landsting sedan år Enligt balanskravets tillämpningsregler ska bland annat realisationsvinster räknas bort från resultatet. Synnerliga skäl till exempel omstruktureringskostnader kan räknas av. Anledning till omstruktureringskostnader är behov av förändrad verksamhet för att få framtida minskade kostnader då befolkningstalet minskar. Avstämning balanskravet 2005, mkr Årets resultat enligt resultaträkning 17,9 Justeringar Omstruktureringskostnad 2,0 Realisationsvinst -3,0 Mått på ekonomi i balans 16,9 Balanskravsresultatet för 2005 uppgår till 16,9 mkr. I revisionsberättelsen för 2004 föreslogs inte ansvarsfrihet för barn- och ungdomsnämnden och för socialnämnden. Mot kommunstyrelsen riktades kraftig anmärkning. Kommunfullmäktige beviljade dock samtliga nämnder och styrelser ansvarsfrihet. För 2004 var underskottet mot balanskravet 21,2 mkr. Återställning kan därmed ske med 16,9 för Resterande 4,3 mkr återställs 2006, då fastställd budget har ett resultat på 6,6 mkr. ning. (Nyckeltalen är räknade exkl. jämförelsestörande poster). 1.Ekonomin ska sätta gränsen för verksamhetens omfattning Totalt uppfylls målet då kommunen redovisar ett resultat med +17,9 mkr. Kommunens verksamheter har dock marginellt förbrukat mer än budgeterat. Barn- och ungdomsnämnden anmälde till kommunfullmäktiga att det fanns en uppenbar målkonflikt mellan kommunfullmäktiges mål att ekonomin ska vara överordnad och nämndens ansvar för kvalité i verksamhet och arbetsmiljö. I delårsrapporten per augusti var prognostiserad avvikelse 10,6 mkr. Även socialnämnden har anmält underskott i ekonomin. Prognosen per augusti var 11 mkr. I november beslutade fullmäktige om tilläggsanslag för år 2005 till barn- och ungdomsnämnden med 10 mkr och till socialnämnden med 7 mkr. Bokslutet visar på en sammantagen negativ avvikelse för verksamheterna med 1,4 mkr. För barn- och utbildningsnämnden blev avvikelsen -9,6 mkr och för socialnämnden +1,3 mkr. 2.Verksamhetens nettokostnad får inte överstiga 98 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning. Att intäkterna ska täcka kostnaderna ses som ett krav på en lägsta godtagbar nivå på resultatet. För att leva upp till kravet om god ekonomisk hushållning måste resultatet överstiga denna miniminivå. Resultatet bör ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. Kommunfullmäktige har därför fastställt resultatkravet till 2 procent av verksamhetens nettokostnad. Det innebär att verksamheterna får ta i anspråk max 98 procent av intäkterna från skatt och den kommunalekonomiska utjämningen. Ett tal över 100 betyder att man lånar till driftverksamheten. Nettokostnadernas andel av skatt och kommunalekonomisk utjämning Procent Högsta godtagbara nivå Fyra finansiella mål Målen konkretiserar kommunens ambition för en god ekonomisk hushållning. Sammantaget visar redovisningen att kommunens ekonomi utvecklas i rätt rikt

16 14 Förvaltningsberättelse Under de fem senaste åren är det andra gången som målet näst intill nås. För att maxnivån på 98 procent skulle nåtts fattas 6,5 mkr. 3.Ökningstakten i verksamheternas kostnader ska minska. Viktigt för kommunens ekonomi är hur verksamhetens nettokostnader utvecklar sig i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Under flera år ökade verksamhetens kostnader mer än kommunens intäkter. En relation som inte är acceptabel och en utveckling i fel riktning. Ökningstakten har nu för andra året i rad minskat. Det är framför allt kostnaden för personal som minskar och sammantaget är nettokostnaden lägre i år än föregående år. Målet är uppfyllt. Verksamhetens nettokostnadsutveckling Procent Kommunen har klarat av att investera under året utan att ta upp nya lån. Däremot täcker inte summan av avskrivningar och resultat nettoinvesteringarna. Självfi nansieringsgraden under 2005 är 77 procent. Likviditet Mkr Koncer nen Kommunen Likviditeten för kommunen har minskat med drygt 27 mkr. Anledningen är framför allt ett flertal större engångsintäkter som ännu inte betalats in, vilket medfört att de korta fordringarna istället ökat med 20 mkr. Även den höga investeringsnivån har bidragit till minskad likvitet Eget kapital Mkr Kommunen exkl pensionsskuld 4. Investeringarna ska fullt ut självfinansieras Nettoinvesteringar samt självfinansieringsgrad Mkr Procent Självfinansieringsgradingsgra Koncernen exkl pensionsskuld Kommunen inkl pensionsskuld Koncernen inkl pensionsskuld Koncernens egna kapital ökade med 25 mkr. Det egna kapitalet i kommunen förstärktes av resultatet på +17,9 mkr

17 Förvaltningsberättelse Långfristiga tillgångar, mkr År Kommun Koncern , , , , , , , , , ,1 Långfristiga tillgångar har ökat eftersom investeringar har varit större än avskrivningar. Långfristiga skulder Mkr Koncer nen Kommunen Kommunalskatt Alvesta 31,41 31,00 31,00 Kommun 21,21 21,21 21,21 Landsting 10,20 9,79 9,79 Länet 31,24 30,83 30,83 Kommun 21,04 21,04 21,04 Landsting 10,20 9,79 9,79 Riket 31,60 31,51 31,17 Kommun 20,84 20,80 20,70 Landsting 10,76 10,71 10,47 En viktig del av bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. En redan hög kommunalskatt ger ett begränsat handlingsutrymme att öka intäkterna för att finansiera verksamhet. Den totala skattesatsen uppgår till 31,41 procent, vilket är 0,17 procentenheter högre än genomsnittet i Kronobergs län och 0,19 procentenheter lägre än rikssnitt. Ett visst handlingsutrymme för ökad skatt kan finnas. Kommunens och koncernens långa lån vid årsskiftet är i stort sett oförändrade mot året innan. Soliditet Procent Exkl pensionsavsättning Exkl pensionsavsättning Inkl pensionsavsättning Inkl pensionsavsättning Soliditeten beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats av eget kapital. När man bedömer den ekonomiska situationen är det snarare soliditetens utveckling än den absoluta nivån som är intressant. Målet är att den ska öka både för kommunen och de kommunägda bolagen från en i jämförelse med kommunsektorn i helhet låg nivå. Finanspolicy Kommunens finanspolicy behandlar mål med kommunens finanshantering, upplåning, utlåning, kommunal borgen, riskhantering m.m. Målet i policyn för förvaltningen av likviditet är att genom aktiv förvaltning få en förräntning som lägst uppgår till statslåneräntan minus tre procent. För 2005 var målet 0,24 procent (3,24 3,0). Utfallet blev i en förenklad beräkning av justerad ränteintäkt i relation till genomsnitt av in- och utgående balans för utlåning till elbolagen, likviditet och korta placeringar 4,5 procent (5,8 % 2004). Ränta på utlåning till kommunens energibolag förklarar i huvudsak förräntning på resultatet. Förräntning på övrig likviditet är 2,2 procent (2,1 procent 2004). Målet blev således uppfyllt. Den genomsnittliga låneräntan (räntekostnad i relation till genomsnitt av in- och utgående balans av långa lån) var 3,0 procent under 2005 (3,9 % 2004). Prognossäkerhet Ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. Jämförelsen i tabellen nedan är gjord mot delårsrapporten. Hänsyn har tagits till beslut i november om särskild tilläggsbudget.

18 16 Förvaltningsberättelse Förvaltning augusti Bokslut Delårsrapport Avvikelse Kommunledningskontor 3,2 5,3 2,1 Teknisk förvaltning -0,9-0,9 0,0 Barn o ungdomsförvaltning -0,6-9,6-9,0 Socialförvaltning -4,0 1,3 5,3 Kultur och bibliotek -0,2-0,4-0,2 Bygg och miljökontor -0,1 0,6 0,7 Finansförvaltning 0,0 7,3 7,3 Totalt kommunen -2,6 3,6 6,2 Prognossäkerheten kan förbättras. Differensen på 6,2 mkr utgör enbart 6 tusendelar eller 0,6 procent av omsättningen. Totalt blev avvikelsen dock positiv. Barn- och ungdomsförvaltningen visar en stor avvikelse i sitt prognosarbete, följt av finansförvaltningen och socialförvaltningen. En bidragande faktor har varit svårigheten att förkalkylera samtliga ekonomiska effekter av omställningsarbete och då speciellt effekterna av den förändrade skolorganisationen. Även den sena avslutningen av kommunens lokala löneförhandlingar bidrog till att öka osäkerheten i prognosarbetet. Arbete pågår med att ytterligare kvalitetssäkra prognosarbetet så att den finansiella kontrollen kan förbättras. Känslighetsanalys mkr +/- 1 kr av kommunalskatten 26,3 1 % i löneförändring 5,5 100 kommuninvånare 3,8 1 % i prisförändring 4,1 10 heltidstjänster 3,4 1 % av kommunalekonomisk utjämning 1,6 1 % i avgiftsförändring 0,5 10 Mkr i lån 0,3 En kommun påverkas många gånger av händelser som inte kan kontrolleras: Ett sätt att illustrera detta är en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Verksamhetens mål Kommunfullmäktige har för 2005 fastställt 34 resultatmål. Arbetet för att uppnå målen ska ske inom ramen för de resurser som finns i budgeten. För att verksamheten utifrån givna ekonomiska ramar ska kunna lämna bästa möjliga service är det nödvändigt att tydliggöra vilka tjänster kommunen ska utföra och med vilken servicenivå. Mot bakgrund av detta arbetas med kvalitetsgarantier och med rutinen på rätt spår (en rutin för klagomål, synpunkter och förslag). I detta avsnitt görs en sammanfattning och analys på övergripande nivå, vilken visar på en utveckling i positiv riktning. Mer verksamhetsinriktade analyser finns i respektive nämndberättelse. Resultatmålen Ett flertal av målen avser processer där vägen till målet är det primära. Aktiviteter planeras och verkställs. Målen ska enligt fullmäktigebeslut genomföras i den takt kommunens ekonomi tillåter. Kommunledningskontor Aktivt marknadsföra Alvesta kommun Skapa förutsättningar för ny-, om- och tillbyggnad av bostäder och industrier i hela kommunen Följa och driva utvecklingen av infrastruktursatsningar i kommunen/regionen Utveckla samarbetet mellan kommunen och näringsliv, för tillväxt Att med det nya tillväxtprogrammet för Kronobergs län som grund utveckla samarbetet mellan länets kommuner, organisationer, myndigheter och företag för att utveckla en stark region i Sydsverige och stärka förutsättningarna för tillväxt i regionens näringsliv Skapa förutsättningar för allmänna kommunikationer och effektivisering av offentligt finansierade resor (skolskjutsar, färdtjänst, kompletteringstrafik, linjetrafik) Utifrån givna ekonomiska ramar planera och verka för en fortlöpande utveckling av den kommunala verksamheten som samtidigt ger en långsiktig hållbarhet Att utveckla Alvesta kommun som attraktiv arbetsgivare Fortsatt arbete med arbetsmiljön för att få ner sjukfrånvaron till 90-talsnivåer Uppnått Uppnått Uppnått Delvis uppnått Uppnått Delvis uppnått Uppnått Pågår Ej uppfyllt

19 Förvaltningsberättelse Teknisk förvaltning Idrottsanläggningars besöksantal och beläggning på nuvarande nivå Ökad tillgänglighet enligt handikappolitiskt program Planmässig förnyelse av va- ledningsnätet Säkra övergångsställen för fotgängare Tillstånd enligt miljöbalken för Moheda och Vislanda avloppsreningsverk. Renspolning av vattenledningsnätet med vatten och luft Förbättrad råvattenkvalitet i Lönashult Minskad effektförbrukning gatubelysning Anslutning av Alvesta till Bergaåsens vatten Underhållsbeläggning (asfaltering av gator) Delvis uppnått Uppnått Uppnått Uppnått Uppnått, tillståndsansökan inlämnad Ej uppfyllt Uppnått Uppnått Ej uppfyllt, tillstånd erhållet och anslutning planeras till år 2008 Uppnått Barn- och ungdomsnämnd Anpassa organisationen efter minskade/ökade elevtal, vilket kan innebära; förflyttning av elever, sammanslagning av grupper, nedläggning/tillskapande av lokaler Utveckla arbetsformer som resurs- och tidsmässigt prioriterar barn med behov av särskilt stöd. Pedagogcentralen samordnar och höjer den pedagogiska kompetensen. Fortsatt samarbete med socialförvaltningen i syfte att förebygga drogmissbruk, kriminalitet och främlingsfientlighet Undervisningen i modersmål och svenska som andra språk utvecklas i syfte att underlätta för eleverna med annat modersmål än svenska att nå målen för skolan och integreras i svenska samhället. Utvecklingsarbetet ska omfatta såväl förskola som grundskola och gymnasieskola Undervisningen ska präglas av stor flexibilitet med utgångspunkt i den enskilde eleven. Några viktiga åtgärder är; ökad kompetens avseende läsinlärning, att IT/media aktivt används som hjälpmedel i lärandet och att en dialog förs med lärarutbildningen vid Växjö universitet för ömsesidig utveckling Kvalitetsredovisningen ska användas som ett led i det egna lokala utvecklingsarbetet Utvecklings- och arbetsmiljöfrågor hanteras i partsammansatta arbetsgrupper både på enhets- och förvaltningsnivå Vuxenutbildningen utvecklas och anpassas i takt med behov och efterfrågan Delvis uppnått, Stenlyckeskolan avvecklad som grundskola, omorganisation i södra kommundelen genomförd Pågår Delvis uppfyllt Uppnått Pågår Uppnått Delvis uppnått Socialnämnd Personalen skall vara kompetent och delaktig i sitt arbete Den enskilde skall ha möjlighet att få insatsen i ordinärt boende så långt möjligt Omsorgsarbetet skall vara av lika god kvalitet överallt Anpassa verksamheten till givna ekonomiska resurser Pågår Uppnått Delvis uppfyllt Uppfyllt, dock kvarstår viss omställning

20 18 Förvaltningsberättelse Kulturnämnd Ökad tillgänglighet enl. handikappolitiskt program Uppnått Ökad servicegrad till kunder vid bibliotek genom minskade väntetider Uppnått Öka utlåningen av barn- och ungdomslitteratur Ej uppfyllt, minskad utlåning finns även nationellt Verksamhet kring Riksdagsmannagården Uppnått Kulturpolitiskt program Pågår, klart våren 2006 Miljönämnd Besök minst vart tredje år på miljöfarlig verksamhet med regelbundet tillsynsbehov Inspektion och uppföljande besök på minst 65 % av livsmedelslokalerna Lantbrukstillsyn läggs upp och bedrivs enligt jordbruksverkets föreskrifter och tillsynen grundas på föregående enkätundersökning. Minst 35 % inspekteras årligen Utveckla tillsynsplaneringen med miljömålsinriktning och successivt utveckla bättre former för uppföljning och utvärdering Ej uppfyllt Målsättningen har överträffats Ej uppfyllt, personella och ekonomiska resurser indragna i samband med omställningsarbete Pågår och följer upplagd tidsplan Kvalitetsgarantier Från och med 2005 deklareras kvalitén på kommunens tjänster och service via ett 60- tal kvalitetsgarantier. Vid en avstämning om garantierna fungerat så ges en skiftande bild. En del uppfylls helt, andra delvis. De flesta garantier är kända inom organisationen och gentemot medborgarna ses garantierna som ökad möjlighet till dialog. Därigenom ges förutsättningar till att göra de kommunala tjänsterna tydliga, effektivisera och korrigera arbetssätt,vilket leder till kvalitetsutveckling. första försök att mäta verksamheten med sådana mått. Mätmetoder behöver utvecklas vidare kommande år. Definitionen på produktivitet är vad man utför i relation till de ekonomiska resurser som förbrukats och effektivitet jämför det resultat som åstadkommits med de ekonomiska resurser som åtgått. Sammanfattningsvis bedöms att effektivitetsutvecklingen varit god inom kommunen. Vad gäller produktiviteten finns inom delar av verksamheten en god utveckling medan andra delar inte förändrats. På rätt spår Under 2005 inkom 77 klagomål, synpunkter och förslag till kommunen, av dessa hänförs 6 till kvalitetsgarantierna. Kommunledningskontoret, tekniska förvaltningen och socialnämnden har fått flest ärenden. Större delen utgör klagomål men även synpunkter/ förslag förekommer. Ibland har på rätt spår lett till förändrade hanteringar/rutiner och ibland enbart till informationsinsatser. Vissa synpunkter kan komma att ingå i framtida nya kvalitetsgarantier. På rätt spår är inte tänkt att användas för saker som direkt kan åtgärdas i det dagliga arbetet eller där normal ärendehantering gäller. Rutinen är ett systematiskt kvalitetsarbete och ett verktyg för verksamhetsutveckling. Produktivitet och effektivitet Att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt kan mätas genom produktivitetsoch effektivitetsmått. I denna årsredovisning görs ett Övergripande Produktivitet, personalkostnad per Mål invånare Produktivitet, procentuell förändring 5,0 3,6-0,2-1,6 Då antalet kommuninvånare påverkar det kommunala uppdragets omfång fås ett övergripande produktivitetsmått om lönekostnaden i realt värde sätts i relation till antal kommuninvånare. Produktiviteten har ökat med 3,6 procent, vilket är en effekt av pågående omställningsarbete. Jämfört med budget 2005 syns att målsättningen inte nåddes fullt ut. Anledningen är att antalet kommuninvånare minskat mer än prognostiserat. Sjukfrånvaron har ökat bland kommunens medarbetare, vilket i sig ger en lägre produktivitet. Inom socialförvaltningen uppfattas ett bättre jobb som det