dialog Övertro på den egna förmågan en av orsakerna till felbedömningar av ekonomisk utveckling Patric Andersson, docent i ekonomisk psykologi Sidan 5

Transkript

1 dialog En tidning från Kommuninvest Nr Kunskap och inspiration från stämman ger en bra plattform för fortsatt arbete. Världen slutar ju inte att fungera trots att det är finanskris. Röst från Kommuninvests årsstämma Sidan 20»Crystal ladder», av Christian von Sydow. Foto: Morten von Sydow Övertro på den egna förmågan en av orsakerna till felbedömningar av ekonomisk utveckling Patric Andersson, docent i ekonomisk psykologi Sidan 5 Kommuninvest kom starkare ut ur 2008 års finanskris Maria Viimne, vice VD, Kommuninvest Sidan 14 Nya medlemmar i Kommuninvest Sidan 32

2 Efter en mörk, kall och lång vinter i finansmarknaden hoppas alla att våren och sommaren är på väg. Läget är bättre i finansmarknaden men det är tyvärr ett bedrägligt lugn. Kreditgivningen skyddas av lagstiftarna och vi som har pengar innestående i banker och andra kreditinstitut har inte mycket att oroa oss för. Vi kommer att få tillbaks de pengar vi satt in, det kommer regeringar i olika länder se till. Däremot har inte de riktlinjer och åtgärder som framför allt EUländerna arbetar efter fått önskad effekt på kreditgivningen. Kortfattat kan man säga att bankerna i Sverige och även resten av Europa vill minska sina balansräkningar. Utan garanti från staten, en svensk kommun eller om lånet avser hushållsutlåning är det mycket svårare att få lån idag. Framförallt gäller det större krediter där bankerna i dag högst ogärna vill binda sin balansräkning till stora projekt, och istället väljer att gå in med begränsade belopp. Detta minskar naturligtvis konkurrensen och ökar priset för låntagarna. Skälet, ur bankernas perspektiv, är enkelt att förstå, de skyddar ägarnas intressen. Ingen vill hamna i Royal Bank of Scotlands situation där de gamla aktieägarna via nyemissioner har förlorat mer eller mindre allt sitt kapital och tappat makten till den brittiska regeringen. Den svenska regeringen och Riksbanken har gjort ett bra arbete hitintills och de åtgärder som har satts in kommer att få effekt på tillväxten även om det kommer att ta tid. Det är också lätt att förstå finansminister Anders Borgs syn på statsstödstalibanerna i EU, som har svårt att inse att det inte handlar om att ge stöd till enskilda banker utan att det är att skydda kreditgivningen som står på agendan. Jag håller det inte för otroligt att svenska banker arbetar aktivt med att minska balansräkningen med procent för att minska på både kredit- och refinansieringsrisken. Minskad exponering i öst står troligtvis högst på åtgärdslistan men det är lättare sagt än gjort. Nya tag Ett annat sätt att uttrycka sig är som i dikten av den värmländske författaren och poeten Bengt Berg. En punkt att rikta blicken mot i snöyran. En punkt att sätta foten på i mörkret. En punkt att lyssna till i bröstet. En punkt att tappa bort i snöyran. En punkt Risken är betydande att skattekollektivet får stå för riskerna i finansmarknaden och att aktieägarna skyddas genom en minskad kreditgivning. En utveckling som knappast är önskvärd. Krisen i finansmarknaden har gjort sig kännbar i realekonomin och mer kommer. Med arbetslöshetsprognoser på procent har Sverige inte råd med en banksektor som inte bara av kreditskäl väljer att avstå från kreditgivning. Även svenska kommuner kan komma i en situation där bankerna väljer att avstå från kreditgivning. Kanske inte så okänsligt som vi såg under hösten men där den långsiktiga effekten blir att bankernas utlåning krymper. Det här var något som Riksgäldens generaldirektör Bo Lundgren tog höjd för när han lanserade idén med att Riksgälden skulle ta över finansiering av svenska kommuner. En idé som i vissa beståndsdelar var helt rätt tänkt och i andra delar kräver mer utredning. Ärendet är på inget sätt avskrivet även om Mats Odell varit tydlig med att det för närvarande inte är aktuellt. För att fortsättningsvis skapa rätt förutsättningar för kommunal finansiering kan Kommuninvest tjäna som erfarenhetsbank och vara plattformen för att utveckla den kommungäld som sektorn så väl behöver. Ett arbete som måste ske i nära samarbete med SKL vars ägare och medlemmar till mer än 80 procent är de samma som i Kommuninvest. Senaste årets vidgade roll för Kommuninvest har inneburit en kraftig medlemstillväxt och där fler och fler kommuner samarbetar med finansieringsfrågor via Kommungälden Kommuninvest. Ett samarbete som har vuxit så kraftigt att vi i år fick välja att ha årets stämma på Berns salonger och China Teatern i Stockholm. Vi har helt enkelt vuxit ur de lokaler vi har använt tidigare. En stämma som med uppslutningen från alla medlemmar blev ett bra tillfälle att presentera och gå igenom de utmaningar som finanskrisen har fört med sig. Under mina 15 år på Kommuninvest har jag aldrig känt det så viktigt men även enkelt att redovisa, diskutera och arbeta med de risker som Kommuninvest har. Jag är övertygad om att det är de senaste årens arbete med ägarstyrning som starkt bidragit till detta. I spåren av ägarstyrning har medlemssamråden vuxit och är idag ett viktigt forum för medlemsinflytandet. Det nätverk kring finansiella frågor som kommunsektorn byggt upp är något som i svåra tider gör skillnad. Med de orden och med tack för medverkan i årets medlems- och kundundersökningar vill jag önska er en skön sommar. Så tar vi nya tag i höst det lär behövas. Tomas Werngren Verkställande direktör Kommuninvest Dialog utges av: Kommuninvest i Sverige AB (publ), Box 124, ÖREBRO. Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2. Tel: Fax: Hemsida: E-post: fornamn.efternamn@kommuninvest.se Ansvarig utgivare: Tomas Werngren,VD. Redaktör: Anitha Holmberg. Foto: Sid 1 24, 35, 36 Christer Pöhner om inte annat anges. Bildena på sidorna är tillhandahållna av respektive kommun. Övriga bilder, Kommuninvests arkiv. Produktion: Liljedal Communication AB. Tryck: Prinfo Welins Tryckeri, Örebro, juni Nästa nummer av Kommuninvest Dialog utkommer den 10 september Kommuninvest Dialog nr

3 Rapport från 2009 års föreningsstämma och seminarium Inspirerande stämma med plats för både allvar och skratt Årets föreningsstämma hölls i Berns salonger och China Teatern i Stockholm. Trots att det mest använda ordet utan tvekan var finanskris var stämningen god. Förväntningarna inför dagen var stora. Temat för seminariedelen var Finanskrisen en psykologisk thriller. Spännande inslag var det gott om. Men det var heller inte långt mellan skratten. Årets stämma fick av många deltagare betyget Den bästa på länge.

4 Moderator för seminariedelen av Kommuninvests föreningsstämma var Mia Odabas. Hon är ekonom och ekonomijournalist med en bakgrund bl.a. som nyhetsreporter och redaktör på SVT:s A-ekonomi och Aktuellt, som skribent i Dagens Nyheter och Dagens Industri samt som krönikör i Svenska Dagbladet. Mia Odabas lotsade med spänst publiken genom programmet. När hon inte stod på scenen passade hon i pauserna på att röra sig ute bland deltagarna och lyssna på deras intryck. Efter dagens slut satte hon följande betyg på Kommuninvest. Som medlem skulle jag känna mig trygg i deras händer. För mig som utomstående är det tydligt att Kommuninvest står för en helt annan kultur än till exempel bankerna. Spontant känns det som mer förtroendekapital och mindre risk.

5 Övertro på den egna förmågan en av orsakerna till felbedömningar av ekonomisk utveckling Docent Patric Andersson arbetar på sektionen för media och ekonomisk psykologi, Handelshögskolan i Stockholm. Hans budskap kring psykologiska effekter i samband med oron på finansmarknaden röner stor uppmärksamhet. På Kommuninvests stämma redovisade Patric Andersson bland annat ett antal iakttagelser och fenomen som visar att finansvärlden inte enbart styrs av rationella analyser utan att även psykologiska faktorer spelar en viktig roll. (I förra numret av Dialog finns en djupare intervju med Patric Andersson Nummer 1, 2009). I sitt föredrag slog Patric Andersson tidigt fast att finansiell psykologi handlar om flera olika faktorer som påverkar händelseutvecklingen. Dessa faktorer interagerar, d.v.s. påverkar varandra. En person som arbetar inom finansområdet utsätts för mängder av information och social påverkan. Detta i kombination med personliga egenskaper och tanke- och känslomässiga processer är en del av beslutsprocessen. Mot denna bakgrund är det klart att tankemässiga fenomen påverkar bedömningarna. Amatörer och proffs Beträffande finansiella experters förmåga att bedöma börsutvecklingen, så är det si och så med den saken. En jämförelse presenterad 2003 visar att expertbedömare faktiskt inte är bättre än amatörer när det gäller att göra prognoser. Däremot är finansexperter duktiga på att prognostisera inflation. När det gäller människors möjlighet att påverka prognoser så gjorde Patric Andersson en jämförelse mellan ekonomi och väder som lockade till publikens leenden. Ekonomiska prognoser kan absolut påverkas av människors beteenden. Vädret gör det inte. Kommuninvest Dialog nr

6 Överdriven tillit till sin egen förmåga Ett av de begrepp som Patric Andersson presenterade var Hot-hand fallacy. Det innebär en föreställning att sannolikhet för framgång blir lägre om en individ tidigare lyckats med samma uppgift flera gånger i sträck. Ett annat begrepp är Förlustaversion, i detta fall en tendens att föredra säkra vinster och ta risker för att undvika förluster. Exempel på tillämpning i finanskrisen är att placerare tar större risker i ett försök att vinna tillbaka vad de tidigare har förlorat. Eller omvänt att bankpersonal av rädsla att förlora pengar blir alltför försiktiga att bevilja krediter. Ett tredje begrepp är Överkonfidens, det vill säga tendensen hos en person att överskatta den egna förmågan. Denna benägenhet hos en expert kan leda till prognosuttalanden som vilseleder omgivningen. Insikt om psykologisk påverkan är betydelsefull Avslutningsvis menade docent Patric Andersson att kunskap om psykologins inverkan på finansvärldens aktörer är viktig. Att vara medveten och att undvika tankefel ger förutsättningar för bättre bedömningar och klokare beslut. Ekonomiska experters prognosförmåga Mars 2008: vi väntar oss inga större, ytterligare nedgångar Johanna Möllerström, Kaupthing Juli 2008: fler neddragningar och stigande arbetslöshet Robert Bergqvist, SEB OMX December 2007: Mer positivt ser det här ut för bilindustrin och leverantörer till maskinindustrin. Anders Rune, Teknikföretagen Mars 2008: den amerikanska ekonomin är mer robust än vad många väntat sig Björn Danegårdh, DK Fonder November 2007: Viktigt att påpeka att ekonomin inte utvecklas dåligt, den bara dämpas Hubert Fromlet, Swedbank. Januari 2008: Mitt grundscenario är att den överdrivna oron för kreditkrisen kommer lägga sig. Jag tror att vi kommer se ett uppställ på kurserna på 20 %. Christer Gardell, finansman Källa: Datastream och GP, 2008 Överkonfidens är ett begrepp som står för när man har en överdriven tillit till sig själv och sin egen förmåga att till exempel göra bra bedömningar. Bilden är hämtad från Patric Anderssons föredrag Experternas och lekmännens prognosförmåga i jämförelse Förväntat prognosfel Verkligt prognosfel Prognosfel Börsexperter Lekmän Fig. Överkonfidens vid börskursprognoser (Törngren & Montgomery,2003) Aktieexperter har visat sig vara sämre på att bedöma börsutveckling än både slumpen och lekmän, menar Patric Andersson som bl.a. visade detta diagram på Kommuninvests seminarium. 6 Kommuninvest Dialog nr

7

8 Arnold P Simkin medverkade på stämman genom ett filmat föredrag. Han har arbetat årtionden i finansvärlden och var bland annat det klassiska investmentföretaget Merrill Lynchs första internationella ekonom. I dag är Simkin anställd på Londonbaserade The Stratecon Group och arbetar över hela världen som rådgivare i frågor kring internationell ekonomi. En längre artikel om Arnold P Simkin återfinns i Dialog nummer 1, Dessutom kan den film med Simkin som visades på stämman ses på Arnold P Simkins föredrag kan i punktform sammanfattas så här: Världsekonomin kommer att vara fortsatt mycket dyster under lång tid framöver. Den som tror att krisen är över i slutet av 2009 är en drömmare. Traditionella penningpolitiska lösningar är inte längre ett alternativ. En av anledningarna är att riksbankerna inte kan sänka sin styrränta mycket mer än vad de redan har gjort. Många av de statliga stödåtgärderna kommer inte att få genomslag förrän på lång sikt. Recessionen kommer radikalt att ändra västerlandets standard till det sämre, medan Asien och Latinamerika kommer att få det bättre. Allt för länge har vi som bor i väst belönat oss för mycket i förhållande till vad vi har presterat. 8 Kommuninvest Dialog nr

9 Alla höll inte med om Simkins pessimism Ellen Bramness Arvidsson, chefekonom på Försäkringsförbundet och vice ordförande i Kommuninvests bolagsstyrelse, bemötte från scenen den amerikanske finansanalytikern Arnold P. Simkins mycket pessimistiska framtidsbild. Hon tyckte att denna syn är alltför dyster. Vi måste hitta möjligheter, menade Ellen Bramness Arvidsson och påminde om ett klassiskt citat av Franklin D. Roosevelt som var USA:s president och som avhjälpte depressionens följdverkningar med det ekonomiska och sociala reformprogram som fick namnet New Deal. I sitt installationstal deklarerade den nye presidenten: Det enda vi har att frukta är fruktan själv. Nöd lär en kvinna att spinna Ellen Bramness Arvidsson menade också att vi nu befinner oss i en reparationsfas där vi alla får vara med och betala. Och att det är inte först och främst de som har åstadkommit problemen som betalar. Hon kan därför förstå de ungdomar som är rädda för framtiden. I sin ilska vänder de sig mot de politiker som träffas i G-20- möten*. Samtidigt är denna reaktion lite motsägelsefull, eftersom anledningen till att politikerna möts är just att få rätsida på finanskrisen. Innan Ellen Bramness Arvidsson lämnade scenen lämnade hon över det hoppingivande norska talesättet till publiken: Nöd lär en kvinne att spinne. * G-20 är en grupp bestående av tjugo större ekonomier inklusive Europeiska unionen som träffas regelbundet för samtal kring aktuella ekonomiska och politiska frågor.

10 Under rubriken Konsten att veta vad andra tänker fick beteendevetaren Lars-Peter Loeld stämmopubliken att häpna. Genom en serie övningar med medverkan från publiken förmedlade han en bild av att vara tankeläsare. Jörgen fick i uppgift att tänka på sitt favoritresmål, Catrin uppmanades att tänka på en känd person och Rose-Marie på sin allra första kärlek. Lars-Peter Loeld träffade rätt i samtliga tre fall och vann stämmodeltagarnas beundran. Hur sjutton klarar karln av att veta vad man tänker på? Examensprovet blev i form av att be Kommuninvests vd Tomas Werngren att tänka på ett tvåsiffrigt tal mellan 40 och 100. Tomas Werngren fick skriva ned siffran på en papperslapp utan att någon kunde se vad han skrev. Och Lars-Peter Loeld klarade även denna uppgift. Siffran han skrev på ett blädderblock på scenen var densamma som på den lapp Tomas Werngren vecklade ut och läste upp. Underhållning med ett viktigt budskap Lars-Peter Loeld har i sin show Mindgames ett underliggande budskap med rätt stort allvar. Genom sin scenkonst visar han hur oerhört lätt vi människor blir manipulerade. Till sin hjälp har han bland annat psykologiska tekniker och undermedveten påverkan. Genom sitt skickliga arbetssätt skapar han en känsla av att kunna läsa tankar och att vara övernaturlig. Min föreställning visar att människan aldrig kan bli fri från manipulation. Denna är en del av livet. Skulle vi inte bli manipulerade så vore vi inte människor. En längre intervju med Lars-Peter Loeld finns att läsa i förra numret av Dialog.

11

12 Lärdomar inför den I vd Tomas Werngrens återblick på det gångna verksamhetsåret för Kommuninvest är framtiden ständigt närvarande. I en händelsestyrd tillvaro kan det som händer just nu snabbt vara ersatt av en annan utveckling som skapar nya förutsättningar. En sak är dock helt klar kommer att gå till historien som ett verksamhetsår som inte varit likt något annat av de tjugotre år som Kommuninvest har varit verksamt har präglats av en turbulent och nervös finansmarknad. Finanskrisen som blev oerhört tydlig under det andra halvåret 2008 har satt djupa spår i den globala realekonomin. Det har förstås satt sina spår även i Kommuninvests verksamhet, markerade Tomas Werngren. I ett oroligt finansklimat väljer allt fler trygga Kommuninvest I den omgivning som präglats av oro och fortsatt svartsyn ha Kommuninvest fått 13 nya medlemmar under Tomas Werngren noterade även att ytterligare medlemskandidater knackar på under Med denna utveckling kommer fler än 80 procent av Sveriges kommuner och landsting att vara medlemmar före sommaren. Kommuninvests vd, Tomas Werngren ser Kommungäld som en trygg lots i finansvärld som allmänt upplevs som otrygg. Finanskrisen skapade nedgång i realekonomin Förra årets tema på seminarieprogrammet var Liten stuva stjälper ofta stort lass. Innebörden i det gamla talesättet är att en till synes obetydlig företeelse ofta har stora negativa verkningar. De varningssignaler Tomas Werngren sände kom tyvärr att besannas. En tuva att peka på är Lehman Brothers. Uteblivet stöd från de amerikanska myndigheterna gjorde att den anrika men fartblinda och ekonomiskt vidlyftiga banken Lehman Brothers gick i konkurs i oktober Jag tror alla håller med om att det var ett stort misstag att tillåta att Lehman gick i konkurs, eftersom krisen bara förvärrades. Lehmanhändelsen kom att påverka finansiella och politiska beslutsfattare över hela världen. Och de vanliga människorna i Kommuninvest Dialog nr

13 fortsatta färden USA, Europa och Asien drog slutsatsen att nu är det bäst att jag börjar att spara. Under bara några veckor fick denna nödbroms ett enormt genomslag. Till exempel sålde bilindustrin knappast några fordon alls. Och följden blev att lagren av bilar snabbt blev stora. Tomas Werngrens budskap till stämmans deltagare var med andra ord att finanskrisens offer inte enbart blev banker och andra finansiella aktörer, utan hela samhället som är beroende av en fungerande realekonomi. Det handlar om jobb, löner, konsumtion, produktion o.s.v. Aktiemarknadens syn på banker förändrades Tomas Werngren belyste också det faktum att aktiebedömare som en följd av den negativa händelseutvecklingen inom finansmarknaden omvärderade bankerna. Många banker fick se sina marknadsvärden krympa mycket kraftigt. Det är värt att notera att svenska banker har klarat sig bättre än de internationella. Men även i Sverige har svenska staten agerat för att säkerställa kreditgivningen. Tomas Werngren påpekade med stort allvar att myndigheternas systemstöd har lindrat effekterna av bankkrisen, men att den tilltro som fanns för kreditsystemet faktiskt raserades under loppet av ett antal veckor. Här är det viktigt att inte blåsa faran över. Länder som Sverige med en stor finanssektor och en stor fordonsindustri påverkas kraftigt av den rådande situationen. Detta har till exempel märkts på en starkt fallande industriproduktion och en försvagad krona. Strukturförändring är att vänta inom bankmarknaden Tomas Werngren markerade att handlingskraft är viktigt. Riksbanker och stater kommer även fortsättningsvis att agera. Det är inte slut på möjligheten att använda räntevapnet, även om det börjar närma sig slutet för att arbeta via Riksbanken kommer att bli ett år där vi ser fler banker som under ordnade former kommer att gå in i andra bankgrupper. Vissa banker kan även komma att helt eller delvis nationaliseras. En stabilare bankmarknad kommer förhoppningsvis att ge effekter i form av lägre upplåningskostnader, framför allt gäller det lån med kort räntebindning. Relativt sett har dock finansieringskostnaderna hittills ökat kraftigt som en följd av osäkerheten på finansmarknaden. Myndigheternas garantiprogram för svenska banker kommer att bidra till att krediterna blir dyrare, menade Tomas Werngren. De höga stödavgifterna bakbinder bankerna i deras räntesättning. Viktigt att minska kommunernas och landstingens finansiella systemrisker Krisen har sin grund i politiska beslut och i kapitalmarknadens oförmåga att ändra sitt beteende trots förändrade villkor. Denna historia lär oss att vi som arbetar med finansiella frågor inom den offentliga sektorn måste bli bättre på att hantera finansiella risker. Tomas Werngren fortsatte: Att ha tillgångar med ekonomisk och teknisk livslängd på 30 till 50 år finansierade med sju dagars upplåning är inte lämpligt. Jag tänker då inte på ränterisken, utan på finansieringsrisken. En alltför stor andel av den kommunala sektorns finansiering består av kort upplåning. Kommuninvests upplåning bör struktureras för att på ett så säkert sätt som möjligt ta upp lån på marknaden med hänsyn till kostnaden. Allt för att minska sektorns systemrisker. Slutsatser för framtiden Tomas Werngren sammanfattade Kommuninvests lärdomar med följande slutsatser: 1. Kommuninvests egna kapital måste öka. 2. Kommuninvests tillgång till likviditet ska förstärkas. 3. Kommuninvests roll bör tydliggöras ur juridisk aspekt. 4. Medlemmarna ska involveras mer när det gäller insikter och kunskaper beträffande Kommuninvests arbete med finansiering. 5. Ju mer Kommuninvest växer när det gäller antal medlemmar och utlåning, desto större blir kundnyttan. Bilderna visar på hur marknadsvärdena hos några utvalda banker krympt under perioden. Kommuninvest Dialog nr

14 Kommuninvest kom starkare ut ur 2008 års finanskris Maria Viimne är Kommuninvests vice vd. På stämman talade hon bland annat om upplåning och riskhantering. Ett tydligt uppdrag som Kommungäld Vi har ett tydligt uppdrag som Kommungäld, menade Maria Viimne. Det är att erbjuda samtliga svenska kommuner och landsting effektiv finansförvaltning med fokus på finansiering. Syftet är att skapa förmånliga lösningar för våra ägare medlemmarna. Våra konkurrenter, affärsbankerna har sina aktieägares intressen att tillgodose. Maria Viimne är vice vd i Kommuninvest. Tillsammans med vd Tomas Werngren kommenterade Maria Viimne året som gått. En fråga som hon kom att besvara var hur det kan komma sig att Kommuninvest kom ut ur den allmänna finanskrisens år 2008 som en starkare aktör än före lågkonjunkturen? Utlåning miljarder SEK December Kommuninvests andel av medlemmarnas upplåning Juni December 46 % 37 % 58 % Diagramsekvensen visar hur Kommuninvests andel av medlemmarnas upplåning under en inledande period av finanskrisen minskade för att sedan bli större än Volymen utlåning hos Kommuninvest har ökat varje år under den senaste tioårsperioden. Lägg märke till den stora volymökningen under Kommuninvest ger den trygghet investerarna söker Anledningen till att Kommuninvest har stärkt sin position på marknaden ser Maria Viimne tydligt. Investerarna söker den tryggaste samarbetspartnern av de trygga. Och den hittar de i Kommuninvest. Svensk kommunrisk är den lägsta man kan ha i sin balansräkning. Vid ett tillfälle kunde Kommuninvest låna en miljard till en ränta på 0.9 procent medan andra aktörer fick betala 5 6 procent för sina pengar. Kommuninvest är mycket försiktiga och söker säkerhet mycket aktivt. Till exempel väljer man exponering i länder där staten ger bankerna statsstöd. Maria Viimne menar att finansoron är tider att lära sig av. Vilka motparter är de lämpligaste? Vi väljer att fokusera på säkra kort! Utlåningen har ökat kraftigt under 2008 Förra året var ett exceptionellt bra år för vår utlåning. Den ökade med 34 procent. Vi fick flera nya kunder och ökade vår marknadsandel. Kommuninvest var den första av de finansiella aktörerna som justerade sina räntor på kortfristiga lån. Det innebar till en början ett tapp på marknaden. Men rätt snart kom vi tillbaka med en ökad attraktionskraft. 14 Kommuninvest Dialog nr

15 Ett stort grattis med hälsningar från Finansdepartementet! Stefan Svanström, politiskt sakkunnig på Finansdepartementet, inledde sitt anförande på Kommuninvests stämma med att gratulera Kommuninvest till att man lyckats öka sin utlåning på ett formidabelt sätt mitt under en finanskris. Därefter berörde Stefan Svanström finanskrisens bakgrund och dess effekter för att sedan peka på de utmaningar vi står inför. Krisens utmaningar Stefan Sundström identifierade fyra viktiga utmaningar i samband med den uppkomna finanskrisen. Upprätthålla fungerande kreditgivning till hushåll och företag. Motverka överdriven åtstramning i banksystemet som leder till onödigt höga räntor till slutkund. Återskapa förtroendet för finansiella institutioner. Bygga långsiktigt hållbara institutioner för att undvika nya fallissemang. I dessa sammanhang redovisade Stefan Sundström en stabilitetsplan som bland annat syftar till att lindra krisens effekter för företag och hushåll. Det finansiella systemets stabilitet ska säkras. Eventuella kostnader för detta ska i första hand bäras av kreditinstituten och deras ägare. Garantier för bankernas upplåning Regeringens garantiprogram om högst miljarder svenska kronor omfattar svenska banker, bolåneinstitut samt kreditmarknadsbolag som riktar sig till kommuner och som har säte i Sverige. Dessa institut erbjuds att ta upp lån med statsgaranti mot en avgift. För varje institut som är aktuellt för garantiprogrammet kommer att ges ett garantitak. Stefan Svanström underströk att det endast är solventa institut som kan få garantier. Viktigt med en trovärdig finanspolitik För Stefan Svanström är trovärdighet en avgörande faktor för en effektiv finanspolitik. Hushåll och företag ser vad som händer. Urholkas trovärdigheten kommer de att anpassa sin konsumtion och investeringar därefter. Långsiktig hållbarhet är angelägen. De offentliga finanserna måste vara i ordning och reda före nästa nedgång. Stefan Svanström bedömer att tillväxten kommer att ta fart först Orosmoln för kommunsektorn Den svenska kommunsektorn har ett bekymmersamt läge framför sig. Stefan Svanström ser en kraftig inbromsning och ett antal kommuner som kommer att visa negativa resultat. Stefan Svanström betonade vikten av god ekonomisk hushållning och grundtanken att ingen generation ska behöva betala för vad en annan generation förbrukar. Vägen framåt Stefan Sundström avslutade med att peka på värdet av de finansiella aktörernas ansvar och kunskap. Han ser en internationell samordning som nödvändig. Globaliseringen kommer att fortsätta. I horisonten ser han en avveckling av statligt stöd. Staten vill inte vara en långsiktig finansiär av det finansiella systemet. Grunden för att bygga en ljus framtid är sunda värderingar. Stefan Svanström är politiskt sakkunnig på Finansdepartementet. Kommuninvest Dialog nr

16 Kommuninvest har med bravur uppfyllt de uppdrag vi har fått av våra medlemmar Ann-Charlotte Stenkil riktade i sitt stämmotal in sig på Kommuninvests förmåga att leverera. Kommuninvest har visat förmåga att leverera utlåning, vara en aktiv rådgivare och företräda den svenska kommunala sektorn i finansieringsfrågor. Naturligtvis måste vi tro på framtiden men varken svartmåla eller skönmåla den sade Ann-Charlotte Stenkil. Och visst har 2008 varit ett tufft år. Samtidigt har det varit ett bra år för Kommuninvest. I tider då finanskrisen skördar många offer har vi på Kommuninvest visat att vi står starka. Jag vill till och med påstå att vår verksamhetsidé kommer allra bäst till sin rätt i tuffa tider. I tider som dessa I tider som dessa strömmar nya medlemmar till. I tider som dessa har vår utlåning sedan i somras ökat med nästan 40 miljarder. Och i tider som dessa har Kommuninvests andel av medlemmarnas totala utlåning på tolv månader ökat från 46 till 58 procent framhöll Ann-Charlotte Stenkil. Hon pekade på att nettoresultatet ökat rejält och att Kommuninvest under 2008 fick 13 nya medlemmar. Marknadens högsta rating Apropå trygghet konstaterade Ann- Charlotte Stenkil att Kommuninvest sedan 2006 har marknadens högsta rating: Aaa från Moody s och AAA från Standard & Poor s. I Sverige är det utöver Kommuninvest bara den svenska staten som har dubbel trippel-a-rating. Vår särart ger oss styrkor som kreditbedömare uppmärksammar. Vår uppdragsgivare, den kommunala sektorn, har en synnerligen god finansiell kreditvärdighet. De svenska kommunernas beskattningsrätt, stabilitet och balanskrav samt den solidariska borgen som ett medlemskap i Kommuninvest innebär, utgör en imponerande styrka på finansmarknaden. Den tydliga nyttan i blickpunkten Det gick inte att ta miste på stoltheten för det senaste årets framgångar. Ann- Charlotte Stenkil slog fast att för närvarande är nästan 80 procent av Sveriges kommuner och landsting medlemmar i en verksamhet som bygger på andelsägande, medlemsinflytande och solidariskt ansvar. I blickpunkten är den tydliga nyttan för både samhälle och ägare. Och det faktum att alla kommuner och landsting är välkomna som medlemmar. Ett antal angelägna förbättringsområden Vi har under januari genomfört medlemssamråd på sexton orter runt om i Sverige. På mötena har vi noterat ett stort intresse för dialog, inflytande och styrning. Bland annat har vi tagit upp de områden som har varit prioriterade arbetsområden under 2008 nämligen: Att öka det egna kapitalet. Här behöver vi en ordentlig förstärkning. Detta är synnerligen viktigt mot bakgrund av de risker som verksamheten exponeras för. Under de mest turbulenta dagarna i höstas hoppades jag själv på att uttrycket too big to fail skulle gälla. Men Lehman Brothers konkurs gav nog oss alla insikten om hur allvarlig krisen är. Alla som lånar upp pengar har blivit smärtsamt medvetna om att motpartsexponeringar lätt kan bli faktiska risker och i slutänden även faktiska förluster. Som en följd måste man se över sin egen styrka och rusta sig för kommande händelser. Det gäller förstås även Kommuninvest. Här har vi som ägare gett bolagsstyrelsen i uppdrag att föreslå en bra lösning hur och i vilken takt ökning av det egna kapitalet kan ske. Tydliggörande av ansvar. Både i organisatorisk bemärkelse, det vill säga renodling av roller och tydliggörande av det ansvar det innebär att vara medlem i Kommuninvest vad gäller den solidariska borgen med regressrätt. Fortsatt arbete med ägarstyrningsfrågor. En annan viktig arbetsuppgift är att arbeta vidare med ägarstyrningsfrågor. Kommuninvests bärande idé utgår som bekant från medlemmarnas ägande och möjlighet att styra verksamheten. När det gäller ägarstyrning är det förstås angeläget att bevaka och utveckla former för insyn och påverkan, avslutade Ann-Charlotte Stenkil. 16 Kommuninvest Dialog nr

17 Ann-Charlotte Stenkil är ordförande i Kommuninvest ekonomisk förening sedan 2007.

18 Kommuninvest är en av finanskrisens vinnare Tommy Persson är ordförande i Kommuninvest i Sverige AB sedan I ett personligt tal berättade han för stämmans deltagare om den första tiden som ordförande i bolagsstyrelsen. Den ena dramatiska händelsen efterträdde den andra Tommy Perssons valdes till ny ordförande för Kommuninvest i Sverige AB den 3 april Framför sig såg han en rätt lugn period. Detta var strax innan den internationella finanskrisens konturer blev tydliga. Kommuninvest var först ut att justera sina villkor och ett stort volymtapp blev en följd. Men situationen parerades och Tommy Persson kan nu konstatera att Kommuninvest blev en av finanskrisens vinnare. Förtroendet är stort för Kommuninvest på kapitalmarknaden och vi står starkare nu. Tommy Persson konstaterade att den dubbla trippel-a-ratingen är en förutsättning för framgång. Den ger oss förutsättningar att erbjuda förmånliga lånevillkor. Kommuninvests bolagsstyrelse står inför några viktiga arbetsuppgifter som man har fått av sina ägare, det vill säga föreningsstyrelsen. En är att öka det egna kapitalet och därigenom skapa en välbehövlig buffert. En annan är att tydliggöra Kommuninvests ställning som Kommungäld och frågan om statsstöd. Tommy Persson framhöll Kommuninvests ledning som mycket kompetent och väl rustad att hantera eventuella kriser och uppkomna situationer.

19 Nya kompetenser till styrelsen för Kommuninvest i Sverige AB! Johan Törngren, Stockholm. Catharina Lagerstam, Stockholm. I samband med 2009 års bolagsstämma valdes två nya styrelseledamöter i Kommuninvest i Sverige AB: Catharina Lagerstam, konsult samt Johan Törngren, Senior Vice President SAS Group Finance & Asset Management. Styrelseledamöter sedan tidigare är: Tommy Persson, Ordförande, Stockholm. Ellen Bramness Arvidsson, Vice ordförande, chefekonom, Försäkringsförbundet, Stockholm. Ingemar Alserud, Täby. Lorentz Andersson, Skellefteå. Anna von Knorring, Biträdande direktör, State Treasury, Finland. Kerstin Ryding, Ekonomichef, Sandvikens kommun. Under en period då globala finansmarknader skakar, stärker Kommuninvest sin roll som kreditgivare till den kommunala sektorn. Kommuninvest fungerar som Kommungäld för Sveriges kommuner och landsting. Vi erbjuder samtliga svenska kommuner och landsting effektiv finansförvaltning med fokus på finansiering. Kommuninvest Dialog nr

20 Fångat från årets stämma Kunskap och inspiration från stämman ger en bra plattform för fortsatt arbete. Världen slutar ju inte att fungera trots att det är finanskris. Bra föredrag med bra balans. Mycket intressant inslag om psykologi i tider av finansiell oro. Informationen om hur vi påverkas och hur ett flockbeteende kan uppstå leder till eftertanke. Katrin Fritz, ekonomichef i Nässjö kommun Seriös uppläggning. Intressant ämne var det om finanskrisens psykologi. Jag är optimist. Det vimlar av pessimister, men kom ihåg att det alltid finns möjligheter! Olle Emanuelsson, kommunchef i Askersunds kommun Bra stämma med bland annat ett mycket inspirerande tal från föreningens ordförande Ann- Charlotte Stenkil. Informationen från Finansdepartementet var värdefull. Mats Abrahamsson (m), kommunstyrelsens ordförande i Sotenäs kommun Intressant ur väldigt många aspekter. Jag kommer att bära med mig oförutsägbarheten framöver. Om jag är pessimist eller optimist? Min bedömning är att det kommer att vara tufft i tre år. Kenth Jagerborn, kommundirektör i Ystads kommun Mycket intressanta talare och ämnen. Det fanns både pessimism och optimism. Själv är jag en realist! Agneta Thörnqvist (s), kommunstyrelsens ordförande i Avesta kommun För mig har stämman haft fokus på viktiga saker, vilket förstås är väldigt bra. När det gäller Kommuninvest så har den kommun jag representerar goda erfarenheter av deras investeringslösningar och rådgivning. Pierre Rydén (s), kommunstyrelsens andre vice ordförande i Hjo kommun Patric Anderssons inslag om finanskrisens psykologi var oerhört inspirerande. Hans ämne är mycket angeläget. Lena Karlsson (c), kommunstyrelsens ordförande i Uppvidinge kommun Ett väldigt bra program. Olika eftertänksamma perspektiv kombinerades med skojiga inslag. Intressant information från Finansdepartementet. Madeleine Andersson, ekonomichef i Askersunds kommun Vilken uppslutning. Och vilken bra balans mellan information och underhållning! Detta känns extra bra för oss som är nya medlemmar. Jag känner mig trygg i medlemskapet. Hans Eljansbo (m), kommunstyrelsens vice ordförande i Sala kommun Jättebra stämma. Tankeläsaren var spännande. Ekonomianalytikern Simkin var kanske lite väl dyster. Å andra sidan balanserade Ellen (Dialogs anm. Bramness Arvidsson, bolagsstyrelsens vice ordförande) och vd Tomas Werngren detta på ett bra sätt. Vi måste alla kämpa och inte lägga oss platt. Dan-Åke Moberg (s), suppleant i kommunstyrelsen Kumla kommun Simkin var intressant. Nyttigt att få höra sanningar. Kunskap och inspiration från stämman ger en bra plattform för fortsatt arbete. Världen slutar ju inte att fungera trots att det är finanskris. Inge Östlund (c), kommunalråd i Rättviks kommun På stämman har jag fått bra beskrivningar av lågkonjunkturen utifrån olika sidor. Naturligtvis får jag som politiker dra mina egna slutsatser. Jag är inte pessimist. Carina Jönsson (s), kommunstyrelsens andre vice ordförande i Mjölby kommun Otroligt spännande och bra stämma! Bra blandning av teman. Dagen var både tänkvärd och rolig. Carina Juntii, ekonomi- och kontorschef i Haparanda kommun 20 Kommuninvest Dialog nr

21

22

23

24 Möt Kommuninvests nya chefekonom Lena Bäcker: Det är ett privilegium att få arbeta i den organisation jag under så många år sett som en förebild Lena Bäcker är en person som kombinerar erfarenhet med engagemang. Hon har arbetat i bank och finansvärlden mer än tjugo år med främsta ansvar för kommunsektorn. Under mötet med Dialog betonar hon styrkan hos en idéburen organisation. Det handlar inte enbart om att låna ut pengar. Det resultat pengarna skapar är lika viktigt. Dialog: Vad visste du om Kommuninvest innan du fick tjänsten som företagets chefekonom? Lena Bäcker: Rätt mycket faktiskt. Under min tid på Handelsbanken och på Stadshypotek stötte jag på namnet Kommuninvest. Jag förstod rätt snart att det var en konkurrent att räkna med. När jag senare blev verkställande direktör för kreditgarantiföreningen i Värmland som precis som Kommuninvest är en ekonomisk förening såg jag tydligt styrkan i att vara medlemsägd. Dialog: På vilket sätt attraherades du av Värmlands Kreditgarantiförening? Det är ju en rätt liten verksamhet jämfört med de stora finansaktörer du varit anställd hos tidigare. Lena Bäcker: Verksamhetsidén med en kreditgarantiförening är att stödja investeringar för små och medelstora medlemsföretag med kreditgarantier vid expansion eller nystart. Jag kände personligen ett ökat samhällsengagemang. På något sätt ville jag göra mer än att enbart låna ut pengar. Någon har beskrivit konceptet kreditgarantiförening som hjärta, hjärna och plånbok där alla samverkar för regionens framtida utveckling. Det handlar om en näringslivsprocess som kräver långsiktigt engagemang och finansiering för att ge verkan. Att skapa samhällsnytta är viktigt. En av anledningarna till att Värmland låg långt ner på listan när det gällde företagsamhet var brist på kapital. Här fanns det med andra ord massor att göra! Lena Bäcker har en fil. kand. i företagsekonomi och fastighetsmäklarutbildning. 24 Kommuninvest Dialog nr

25 Dialog: Efter en kort tid som kommunchef i Säffle fick du ett uppdrag av Statens Bostadskreditnämnd. Berätta! Lena Bäcker: Det var egentligen två uppdrag rörande bygg- och bostadssektorn i landet. Det första uppdraget var att göra en förstudie i form av en behovs- och intressentanalys för ett nytt finansieringsinstitut med bankgarantier där privata och offentliga aktörer samverkade. Genom ett enkätutskick till 107 av landets kommuner och en djupanalys av fem svenska kommuner konstaterade jag rätt snart att en avgörande anledning till att det byggs så förhållandevis få bostäder i Sverige är att det saknas kapital. Under utredningen påvisades ett intresse för att medverka till ett nytt institut samtidigt som jag, under våren 2008, fick tydliga signaler om att det ekonomiska konjunkturläget var på väg att försämras. Det hela slutade i att jag fick uppdraget att utreda en modell för ett nytt svenskt garantiinstitut för finansiering av byggande och boende. Dialog: Och nu har du rollen som chefekonom på Kommuninvest. Hur ser dina arbetsuppgifter ut? Lena Bäcker: Det är en helt ny tjänst för att stärka vår roll som Kommungäld. En viktig del av mitt arbete är att följa och analysera landets makroekonomiska horisont i allmänhet och kommunsektorn ur ett finansiellt perspektiv i synnerhet. Och att sedan kommunicera detta med omvärlden. Den första tiden har präglats av en hel del presentationer om Kommuninvest, finanskrisen och hur den påverkar kommunsektorn framtida utmaningar. Ytterligare en arbetsuppgift är att ansvara för de särskilda utredningar som Kommuninvest i vissa lägen genomför hos våra kommuner och landsting. Jag arbetar med utvecklingsfrågor och gör för närvarande en översyn av Kommuninvests kommunanalysmodell. Utöver kontakter med kommuner och landsting är möten med organisationer som SKL 1, SABO 2 och SmåKom 3 en viktig del av mitt jobb. Naturligtvis kommunicerar jag även med regeringen och dess departement samt utskotten i riksdagen vars verksamhet påverkar våra medlemmars finansförvaltning. Jag har också huvudansvaret för remissyttranden till regeringen och arbetar för att se till att Kommuninvest är en självklar remissinstans i frågor som berör vårt verksamhetsområde. Syftet är att säkerställa att den svenska kommunsektorn även i framtiden har möjlighet att finansiera sig på ett effektivt sätt. Lobbyverksamhet anser jag vara ett fint arbete och för mig står det för att påverka och bevaka. I Sverige är ordet lite kontaminerat men så länge som man som lobbyist inte döljer sina avsikter ser jag inget fel att representera ett intresse. I Kommuninvests fall är verksamheten dessutom synnerligen sund. Vi utgör en samhällsnyttig och allmän verksamhet. I min roll ingår också att informera om den kommunala sektorn utifrån ett finansiellt perspektiv till olika intressenter t.ex. internationella ratinginstitut, som har en stor betydelse för vår möjlighet att förmedla finansiering till våra låntagare. Mycket av mitt arbete kommer att handla om att utveckla och odla relationer. Här är det viktigt att förstå att relationer måste underhållas hela tiden. Dialog: Efter att ha arbetat som regeringens utredare inom området bostadsbyggande och finansiering, vilka utmaningar tycker du att svenska kommuner står inför? Lena Bäcker: Uppgiften att rusta upp miljonprogrammets 4 bostäder kan närmast beskrivas som en tickande bomb. Hela 80 procent av allmännyttans bostäder beräknas ha ett renoveringsbehov. En bedömning av kostnaderna för den upprustning Sveriges kommuner har framför sig pekar på 105 miljarder kronor över en tioårsperiod. Renoveras inte dessa fastigheter är alternativet i många fall rivning, vilket innebär en gigantisk kapitalförstöring. Dialog: Hur ska du rent praktiskt arbeta med omvärldsanalyser? Lena Bäcker: Lite förenklat handlar det om fyra steg: spana, systematisera, analysera och kommunicera. När det gäller att hämta in information tror jag att en sak är viktig. Det handlar inte bara om att sitta vid sitt skrivbord och läsa rapporter. Det är minst lika viktigt att böja sig ned och lyssna med örat mot marken. En bra modell ska förena teori och verklighet. Och smälta samman helhet med detaljer. Att omvärldsspana är bland det roligaste jag vet. Här är det viktigt att bevaka alla de nya medierna. En helt ny generation beslutsfattare är på väg. Deras medieanvändning är helt annorlunda än tidigare generationers. Dialog: Kommuninvest ska i sommar för första gången åka till den årliga politikerveckan i Almedalen på Gotland. Varför? Lena Bäcker: Som förstagångsbesökare är vi först och främst där för att lära och knyta kontakter. Hur fungerar det nätverksarbete som praktiseras under denna vecka? På vilket sätt kan Kommuninvest finna en roll? Dialog: Kommuninvest är en idéburen organisation. Hur viktig är grundförutsättningen att ägas och styras av sina medlemmar för dig? Lena Bäcker: Den är mycket viktig. Idén ska förvaltas med stolthet och omsorg. Det är ett privilegium att få arbeta i den organisation jag under så många år sett som en förebild. 1 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en arbetsgivar- och intresseorganisation för Sveriges 290 kommuner, 18 landsting samt 2 regioner. 2 Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag är bransch- och intresseorganisation för cirka 300 allmännyttiga bostadsföretag. 3 SmåKom är en intresseorganisation riktad till de 100 svenska kommuner som har cirka eller färre invånare. 4 Det projekt för bostadsbyggandet i Sverige som genomfördes åren kallades Miljonprogrammet. Målet var att under perioden bygga en miljon bostäder, majoriteten lägenheter, för att lösa den akuta bostadskris som rådde i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet samt att förbättra boendestandarden. Lena Bäcker i backspegeln Hon ha en gedigen bakgrund från Handelsbanken och Stadshypotek där hon arbetade i 15 år, bland annat med marknadsföring, strategiska analyser och riskhantering blev hon vd i Värmlands Kreditgarantiförening. Visionen för verksamheten var att stärka och öka företagandet i länet genom att tillhandahålla kreditgarantier, affärsutveckling och nätverk. När hon efter fyra år bytte jobb var Värmlandsföreningen en av landets starkast växande Kreditgarantiföreningar. Efter en kortare tid som kommunchef i Säffle kommun fick hon ett utredningsuppdrag av Statens Bostadskreditnämnd som är regeringens expertorgan för byggande och boende. Under 2008 utredde Lena Bäcker den svenska bygg- och bostadssektorn. Målet med uppdraget har varit att den nya finansiären skall öka byggande och därmed främja den regionala och nationella attraktiviteten och konkurrenskraften i landet. Sedan 2008 är Lena Bäcker på ideell bas engagerad i den internationella organisationen Hand in Hand med verksamhet av demokrati och mikrokrediter i Indien, Afghanistan och Sydafrika. Kort om Lena Bäcker Ålder: Född Familj: Make och två barn. Bor: Villa i Karlstad. Titel: Chefekonom. Valspråk: Problem är till för att lösas (Jag är en obotlig optimist.) Senast lästa bok: Barack Obamas memoarer Min far hade en dröm. Favoritmusik: Jag är allyssnare. Just nu är det mycket ABBA. Styrka: Ser helheter, positiv, engagerad. Svaghet: Talar ibland lite för fort. Är väl för ivrig. Gillar: Att resa. Australien är en favorit. Ogillar: När människor eller djur far illa. På fritiden: Umgås med familjen, tränar eller läser. Om framtiden: Har en spännande tid framför mig på Kommuninvest. Okänd egenskap: Har tävlat i längdskidåkning. Kommuninvest Dialog nr

26 En angelägen fråga i många kommuner och landsting är hur man ska finansiera framtida ökade pensionsutbetalningar. Många har i dag en lösning som innebär att alla framtida pensionsutbetalningar belastar ekonomin det år de inträffar. Trots eller kanske inte minst med tanke på det ekonomiska konjunkturläget väljer vi att flagga för frågan igen, belyst ur olika aspekter. Swedbanks experter om kommunernas pensionsskuld: En god ekonomisk rådgivning till landets kommuner måste därför ha budskapet gör något nu! Dialog har mött två av Swedbanks experter. John Bjerker arbetar med pensionsfrågor och Tommy Lundgren ansvarar för området offentlig sektor. De båda menar att trots att problemet med den växande pensionsskulden är stort, så finns det möjligheter att möta framtida pensionsutbetalningar. Detta på ett sätt så att de blir rättvist fördelade och inte behöver påverka annan kommunal service. Pensionsåtagandet får inte leda till omöjliga prioriteringar framöver. Dialog: Hur har Sveriges kommuner valt att hantera sina pensionsskulder? John Bjerker: Många kommuner väljer att fondera pengar i någon form, några väljer att inte göra någonting alls. Vilken åtgärd eller ickeåtgärd man än väljer är det av största vikt att veta vilka konsekvenser valet får. Dialog: Är situationen annorlunda nu kopplat till lågkonjunkturen? Tommy Lundgren: Just nu är vi i en tidsperiod som är ekonomiskt mycket påfrestande för landets kommuner. Pensionsåtagandet känns måhända ännu tyngre nu än vid mer normala tider. Dialog: Vad ser ni när ni blickar mot horisonten? Tommy Lundgren: Det enda vi vet om framtiden är att det går upp och det går ner i kommunernas ekonomi, men pensionsskulden finns ändå kvar. Både den pensionsskuld som ska tas upp som en ansvarsförbindelse och den skuld som tas upp i kommunens balansräkning. Skulden är en beräkning av det kommunen är skyldiga sina anställda och tidigare anställda, alltså en realitet i högsta grad. En tro på framtida skatteintäktsökningar löser inte problemet! Dialog: Är kommunerna medvetna om de problem som finns? Tommy Lundgren: Själva pensionsskulden upplever många kommuner inte som något problem. Däremot borde de prognoser om framtida utbetalningar till följd av pensionsskulden mana till eftertanke. De flesta kommuner expanderade kraftigt under och 1970-talen. Inom den närmaste framtiden kommer därför räkningen i form av rejält ökade pensionsutbetalningar. Det går som sagt inte att möta ökade pensionsutbetalningar med prognoser om framtida skatteintäktsökningar. Det går inte heller att ducka inför de kommande utbetalningarna oavsett om det är ekonomisk kris eller inte. Dialog: Hur viktigt är det med handlingskraft? John Bjerker: Oavsett hur kommunerna väljer att förbereda sig, är det betydligt bättre än att vara passsiv. För den kommun som väljer att inte göra något alls kommer det att bli en besk medicin all den stund kommunerna, och framför allt landstingen, håller på att bygga upp nya pensionsskulder för pension intjänad efter 1998 samtidigt som man måste hantera den gamla. En god ekonomisk rådgivning till landets kommuner måste därför ha budskapet gör något nu! Dialog: Vad ser ni på Swedbank som angeläget för kommunerna att bära med sig när det gäller det fortsatta arbetet med pensionsskulden? 26 Kommuninvest Dialog nr

27 John Bjerker: Många kommuner är trots allt medvetna om kommande påfrestningar och har på ett eller annat sätt förberett sig genom någon form av avsättning. Väljer man att fondera så finns tre varianter: Fondering i egen balansräkning Lösa av skulden med försäkring Avsättning till en pensionsstiftelse Dialog: Kan olika lösningar påverka kommunens ansvarsroller? John Bjerker: Själva avtalet om pension sluts mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Det är där det yttersta ansvaret finns. Åtagandet mot sina anställda kan kommunen aldrig sälja bort. Det är bara finansieringen av avtalet man kan välja att lägga ut. Dialog: Vilka faktorer bör beaktas vid val av finansieringsform? Tommy Lundgren: Framför allt bör följande faktorer beaktas: Påverkan på den kommunala ekonomin Möjligheten att påverka förvaltningen av pensionsmedel Beslut om hantering av framtida överskott av förvaltningen Möjligheten att använda medlen i den egna verksamheten Dialog: Tillbaka till de tre fonderingsvarianterna. Kan ni kommentera dem? Tommy Lundgren: Väljer man att fondera i egen regi påverkas den kommunala ekonomin direkt av negativa förvaltningsresultat i resultaträkningen men inte då resultatet är positivt. Kommunen har självklart möjlighet att påverka förvaltningsinriktning, avkastning och överskott. Notera att dessa pengar inte är låsta för pensionsändamål, utan kan genom plötsliga politiska beslut styras till andra ändamål, t.ex. bygge av en multisportarena. Detta faktum kan förstås innebära att den tänkta planeringen störs. Om valet skulle falla på att försäkra bort delar av pensionsskulden, påverkar försäkringsbolagets förvaltning inte kommunens ekonomi. Däremot finns i avtalet mellan försäkringsbolaget och kommunen en punkt som reglerar tillskottsplikten från kommunen i det fall pengarna av någon anledning inte räcker till i försäkringsbolaget. Det finns normalt inte heller någon möjlighet att påverka förvaltningen. Att det är kommunen som bestämmer över framtida överskott måste säkerställas. Det är mycket viktigt i tider som nu med låga räntor och därmed dyra premier för inlösen och möjlighet till framtida överskott. Vid valet att starta en pensionsstiftelse eller att ansluta sig till någon befintlig gemensam pensionsstiftelse kan intressanta möjligheter uppstå. Dialog: På vilket sätt ser ni pensionsstiftelser som intressanta? John Bjerker: Pensionsstiftelser är egna juridiska personer, en pantsäkerhet för kommunens pensionsåtaganden. Såväl förvaltningens inriktning, beslut om hantering av framtida överskott och möjlighet att låna ur stiftelsen för att använda medel i egen verksamhet är möjliga i stiftelseformen. Det blir inte heller någon påverkan på den kommunala ekonomin om förvaltningsresultatet går upp eller ner. Kommuninvest kommenterar: Vid flera tillfällen har Kommuninvest valt att lyfta upp frågan om pensioner och den kommunala pensionsskulden. I december 2008 arrangerade vi tillsammans med Swedbank ett mycket välbesökt seminarium på temat. Kommunsektorns pensionsåtaganden och pensionsfrågan var också temat i Kommuninvest Dialog nummer fyra, Vår rekommendation att göra ett aktivt val gällande pensionsskulden är högaktuell i rådande konjunkturläge och balanskravsdiskussioner. Vilket alternativ som sedan är bäst kan bara den enskilda kommunen eller landstinget avgöra. Pensionsutbetalningarna är gigantiska och kan inte väljas bort En viktig del av diskussionen är att pensionsutbetalningarna inte är förhandlingsbara och inte går att prioritera bort. I dag beräknas pensionsskulden för landets kommuner och landsting att uppgå till 380 miljarder. Enligt prognoser når de årliga utbetalningarna sin kulmen åren Men bakom de sektorsvisa resultaten döljer sig skillnader hos enskilda kommuner och landsting där en del har större överskott och/eller har sålt tillgångar. Andra genererar ett fullgott årligt överskott som täcker pensionsutbetalningarna och avsättningar. Dagens verksamhetsöverskott måste kunna bära både gårdagens och dagens pensionskostnader där gårdagens pensionskostnader inte är definitiva eftersom de är förmånsbestämda. I vissa lägen kan utbetalningarna bli mer kännbara för de kommuner och landsting vars befolkning kraftigt minskar även om dessa kompenseras i vissa delar genom skatteutjämningssystemet. Ekonomi i balans Kommuner och landsting har en lagstadgad skyldighet att ha en ekonomi i balans och därmed också en skyldighet att aldrig ha skulder som överstiger tillgångarna. I allmänhet har kommuner en tillgångsmassa som är av större omfattning än i landstingen, då kommunal verksamhet ställer högre krav på fasta tillgångar i form av fastigheter, mark och bostäder. Kommunerna har vanligtvis också koncerntillgångar. I allmänhet motsvarar kommunernas tillgångar, som är värderade enligt anskaffningsvärde eller lägsta värde, gott och väl storleken på pensionsåtagandet. Kommuninvest Dialog nr