ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv"

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv

2 Producerad av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, december 2010 Grafisk form: LoVS Informationsenhet Lena E. Hagsten Grafisk form på diagram: Lena Dahlström Svärd Foto: Helena Jansson utom på följande sidor: Ingegerd Olsson sid 14, Annika Gelin sid 20, 66, 72, IStockphoto sid 11, 22, 54, 139, 145 Peter Berg sid 71, Weine Ahlstrand sid 78, 85, 109, Lars Ericson sid 87, Kristin Lundström sid 92, Clipart sid 93, Josefin Sejnelid sid 111, 115, Therese Philipson sid 118, Tuula Jansso sid 121, Jimmy Elfström sid 130,132, fotograf okänd sid 102, 126, 131. Omslagsfoto: Helena Jansson och Weine Ahlstrand. Papper: Inlaga, Multi design Smooth white 115 g, Omslag, Chromocard HB 260 g Typsnitt: Adobe Garamond, Frutiger Upplaga: 2000 ex. Tryck: Trio Tryck 2011

3 En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv

4 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Målområden Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 2: Ekonomisk och social trygghet Målområde 3: Trygga och goda uppväxtvillkor Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Målområde 5: Sunda och säkra miljöer och produkter Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Målområde 7: Gott skydd mot smittspridning Målområde 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Målområde 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Sammanfattning och förslag till insatser Sammanställning av indikatorer Referenser

5 Förord Uppdraget till tjänstemännen att följa upp Folkhälsoplanen, utifrån angivna länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer, gavs i samband med att länets Folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län antogs och folkhälsoavtal tecknades. År 2009 presenterades en första uppföljning i form av ett välfärdsbokslut för länet. En god och jämlik hälsa? Välfärdsbokslut år 2009 ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Här görs en analys av förändringar, trender och hotbilder av folkhälso- och välfärdsutvecklingen för barn och unga i Örebro län. Föreliggande bokslut En god och jämlik hälsa? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv är det andra i ordningen. Tillsammans med tidigare bokslut, utvärderingar och uppföljningar av folkhälsoavtalen kommer det att utgöra underlag när ny Folkhälsoplan och nya folkhälsoavtal skall utformas. Rapporten har utarbetats av tjänstemän i länets kommuner: Linnea Hedkvist (Kommunerna i norra Örebro län), Eva Järliden (Örebro kommun), Christina Lundin och Ingegerd Olsson (kommunerna i södra Örebro län) samt Cecilia Ljung (Västra länsdelen). Örebro läns idrottsförbund har representerats av Margareta Johansson och från Skolhälsovårdsenheten, Örebro läns landsting har Ingrid Gustavsson medverkat. Anna Philipson och Lisbet Omberg vid Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting har varit redaktörer för rapporten. Därifrån har också Margareta Lindén-Boström och Annette Danesjö-Gustafsson medverkat, liksom Leif Carlsson och Carina Persson som har bidragit med underlag till flertalet figurer. Även Marie Cesares Olsson, Josefine Nordling, Marie Nybäck och Mia Norlin vid Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting har bidragit med värdefulla synpunkter och diverse texter. Kartor har tagits fram av Linnea Hedkvist. Thomas Falk, chef Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting Indikatorerna som redovisas i den här rapporten arbetades fram i anknytning till folkhälsoplanen. Välfärdsbokslutet är ett underlag för beslutsfattares val av insatser och stimulerar förhoppningsvis till en diskussion kring gemensamma folkhälsomål i länet och vägval i den regionala välfärdspolitiken. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 3

6 En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv Den här rapporten belyser folkhälsan i länet ur ett jämlikhetsperspektiv från såväl global, nationell, regional som lokal synvinkel. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden. Att ha gemensamma målområden som vägledning är viktigt ur olika perspektiv. Globalt perspektiv Utifrån ett globalt perspektiv konstateras i WHO-rapporten Closing the Gap från 2008, att hälsoklyftorna mellan olika länder är enorma med upp till 40 års förväntad skillnad i medellivslängd. Även inom länderna finns stora, socialt relaterade, hälsoskillnader. Rapporten handlar om hur större jämlikhet i hälsa kan uppnås genom att påverka sociala faktorer, det vill säga hälsans sociala bestämningsfaktorer. Tre övergripande rekommendationer anges: förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser globalt, nationellt och lokalt utveckla och använd metoder för att mäta och följa ojämlikhet i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor att se hälsans sociala bestämningsfaktorer och utveckla människors medvetenhet om dessa. 1 Nationellt perspektiv Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen har tillsammans gjort en svensk beskrivning kring jämlikhet i hälsa utifrån rapporten Closing the gap. 2 Den påvisar bland annat att den sociala skillnaden i dödlighet ökar och det är särskilt markant bland kvinnor. Förutom socialt relaterade skillnader har man sett skillnader i dödlighet relaterat till etnicitet, var man bor och sexuell läggning. 4

7 Vad är ett välfärdsbokslut? Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är det nationella övergripande målet och folkhälsopolitikens elva målområden. De anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Myndigheterna har anpassat WHO:s rekommendationer till svenska förhållanden och formulerat åtgärdsförslag inom de olika målområdena för folkhälsa. Målet för folkhälsopolitiken i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer såsom yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället samt sociala förutsättningar och trygghet. Folkhälsa är också en del i den nationella politiken för hållbar utveckling. Länsperspektiv Örebro län har en folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål för åren som utgår från det nationella övergripande målet och dess elva målområden. Planen belyser det arbete som landstinget och kommunerna i länet prioriterar för att stärka och främja länsbefolkningens hälsa. Folkhälsoplanen är ett strategiskt styrdokument men ska också ge struktur och långsiktighet i länets folkhälsoarbete. I planen finns vision och länsmål inom vart och ett av de elva målområdena. I ett kompletterande dokument finns också bestämningsfaktorer och indikatorer angivna utifrån varje målområdes länsmål. Flera kommuner i länet har också egna folkhälsoplaner, strategier och andra dokument. Många gör även välfärdsbokslut för den enskilda kommunen. Ett välfärdsbokslut är ett verktyg för att styra och följa upp verksamheten. Detta välfärdsbokslut tar en bred ansats och beskriver förändringar, trender och hotbilder av folkhälso- och välfärdsutveckling för befolkningen i Örebro län. Inom respektive målområde har de bestämningsfaktorer som anses ha störst betydelse för hälsan angivits i länets folkhälsoplan. För att följa upp och analysera bestämningsfaktorerna har därefter ett antal indikatorer identifierats som är viktiga att mäta och det är dessa som redovisas i detta välfärdsbokslut. Såväl vision, länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer har tagits fram av den politiska programgrupp som arbetade fram folkhälsoplanen. Välfärdsbokslutets syfte är att fungera som ett underlag för främst politikers prioriteringar och beslut i den regionala folkhälsooch välfärdspolitiken. Det syftar också till att stimulera en diskussion kring dessa frågor. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 5

8 Datakällor Data för att beskriva indikatorerna i denna rapport har i första hand hämtas från undersökningarna Liv & hälsa från 2008 och Liv & hälsa ung från Andra exempel på datakällor är Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen, valnämnderna i respektive kommun samt Försäkringskassan. Med utgångspunkt i folkhälsoplanen har landstinget skrivit fyra länsdelsavtal med länets kommuner. Det finns även avtal med Örebro Läns Idrottsförbund, Örebro läns bildningsförbund och en överenskommelse med primärvården med samma syfte. Under 2011 ska ställning tas till ny folkhälsoplan och avtal. Utvecklingsstrategi för Örebroregionen I Utvecklingsstrategi för Örebroregionen konstateras att hälsan är ojämlikt fördelad och utgångspunkten som anges, för det övergripande folkhälso- och välfärdsarbetet, är EU:s sociala agenda. I strategin är folkhälsa ett av fem genomsyrande perspektiv och den anger att sociala problem främst bör hanteras genom att påverka grundorsakerna. Idéstudier har arbetats fram i samverkan mellan länets kommuner, landsting och ideella sektorn för hur delmålen ska ha uppnåtts år Ett medel för att nå sociala mål är att skapa en god ekonomi med stärkt utbildningsnivå och fler arbetstillfällen. Detta ger goda förutsättningar för ett gott liv under hela livstiden. Strategin anger också att Örebroregionen sätter människan i fokus och tar arbetet för att förbättra folkhälsan på allvar, det vill säga social, psykisk och fysisk hälsa. Det är därmed angeläget att den folkhälsoplan som finns beslutad också kan genomföras för att stärka folkhälsan inom hela regionen. 4 Ojämlikhet jämlikhet i hälsa Jämlik hälsa handlar vanligen om social jämlikhet. Det handlar om frånvaro av systematiska och tänkbara påverkbara skillnader i hälsa som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper. En ofta använd definition av ojämlikhet i hälsa är: Skillnader i hälsotillstånd mellan grupper och individer som är onödiga, möjliga att undvika och som dessutom anses orättvisa. 5,6 Definitionen är vanligt förekommande i Sverige och används även också inom EU. Inom arbetet Closing the Gap har följande skrivning gjorts: När systematiska skillnader i hälsa bedöms vara åtgärdbara genom rimliga åtgärder globalt eller inom samhället är de helt enkelt orättvisa. Det är vad vi kallar ojämlikhet i hälsa. 7 6

9 Det finns flera definitioner av jämlikhet i hälsa. En definition är: Förhållandet att alla ska ha en rättvis möjlighet att uppnå sin fulla hälsopotential och mer pragmatiskt att ingen skall missgynnas från att nå detta mål om det kan undvikas. 8 En annan frekvent definition är: Jämlikhet i hälsa är avsaknaden av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön. 9 I alla definitioner finns en väsentlig skillnad mellan olikhet i hälsa och ojämlikhet i hälsa. Skillnaden kan formuleras på olika sätt, men gemensamt är att olikheten i hälsa ska gå att påverka eller undvika samt att det ska handla om ett missgynnande eller en orättvishet för att det skall betecknas som ojämlikt. Det finns tydliga exempel på olikhet i hälsa som inte är ojämlikhet i hälsa, exempelvis varierad förekomst av hudcancer i olika etniska grupper. Detta är orättvist men opåverkbart. Exempel på olikhet i hälsa som också är ojämlikhet i hälsa är att det är vanligare med rökning bland personer med kort utbildning jämfört med personer med lång utbildning. Denna skillnad är missgynnande och kan påverkas. Det finns därför en etisk aspekt i rätten till jämlik hälsa. Det är orättvist att människor far illa på grund av systematiska skillnader som går att undvika med insiktsfulla handlingar. Det engelska ordet för jämlikhet Equity kan också översättas som rättvisa. Är något orättvist visar det på behov av åtgärder. Data måste tolkas med stor försiktighet I Liv & hälsa 2008 var svarsfrekvensen 61 procent för Örebro län och vid Liv & hälsa ung 2009 var den 78 procent för länet. Detta innebär likväl att antalet svaranden som statistiken bygger på kan vara litet. När data presenteras på kommunnivå kan därmed underlagen vara små. Vad data visar Det är ofta svårt att särskilja mellan olikhet i hälsa och ojämlikhet i hälsa i de register som finns över hälsa i olika grupper i befolkningen. Ofta redovisas sociala skillnader i hälsa utan ställningstagande till om den är ojämlik eller inte. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 7

10 Hälsans fördelning i länet Det finns många exempel som beskriver hälsans fördelning. Några av dessa är att hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes är vanligare bland lågutbildade, att rökning minskar i alla grupper utom bland kvinnor med enbart grundskoleutbildning och att svår värk och dåligt allmänt hälsotillstånd är betydligt vanligare hos arbetare än hon tjänstemän. Våra livsvillkor och levnadsvillkor påverkar hur vi mår. Ekonomisk trygghet, om vi känner oss nedlåtande behandlande, om vi vid behov har tillgång till personligt stöd och att vi har arbete påverkar vår hälsa. Vi har också själva som individer stora möjligheter att påverka våra förutsättningar för en god hälsa genom att välja goda levnadsvanor. 10 Figur I:1 Andelen (%) år med god eller mycket god hälsa, åldersstandardiserade andelar uppdelat på grupper med olika livsvillkor och levnadsvanor år 2008 Förvärvsarbetande Arbetslös Ej orolig att förlora jobbet Orolig att förlora jobbet Ej svårigheter att klara löpande utgifter Svårigheter att klara löpande utgifter Ej nedlåtande behandlad Nedlåtande behandlad Helt säkert personligt stöd Nej inget stöd Aldrig vanerökt Röker dagligen Motion minst 2 timmar per vecka Motion mindre än 2 timmar per vecka Underviktig Normalviktig Övervikt ej fetma Fetma Ej riskkonsument alkohol Riskkonsument alkohol Källa: Liv & hälsa 2008, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. 8

11 Ett sätt att beskriva hälsans fördelning bland barn är genom barnhälsoindex. De sex hälsoindikatorer som används är andel ammande (enbart) vid 4 månaders ålder, andel mödrar som röker när barnet är 0 4 veckor, vaccinationsstäckning MPR (mässling, påssjuka, röda hund), andel barn med födelsevikt under gram, andel som sökt vård för olycksfall/skada för barn 0 1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) och andel 4-åringar med BMI ISO-index >30 (barn med fetma). Det ideala Hälsoindexet är 100. Ett högt index indikerar en bättre hälsa och vice versa. För små barnavårdscentraler är resultaten osäkra och därför är resultaten från tre år sammanslagna. Figur I:2 Hälsoindex förskolebarn (amning 4 mån, rökning 4 v, MPR, låg födelsevikt, olycksfall 1+4 år, BMI >30) Örebro Väster Norr Söder Örebro län Degerfors Vivalla Storå Hällefors Askersund Karolina Brickegården Lindesberg Brickebacken Fellingsbro Adolfsberg Hallsberg Pålsboda Varberga Mikaeli ÖREBRO LÄN Kumla Baggängen Karla Lekeberg Laxå Frövi Odensbacken Haga Olaus Petri Tybble Nora Lillån Skebäck Källa: Barnhälsovården, Örebro läns landsting. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 9

12 Så läser du rapporten Denna rapport innehåller en inledande bakgrundsbeskrivning och därefter ett kapitel per målområde samt ett avslutande kapitel med sammanfattning och framtida förslag. Varje kapitel om respektive målområde inleds med en beskrivande text kring målområdet i stort och därefter redovisas varje indikator. Även länets vision för målområdet samt länsmålen redovisas för varje målområde. Allra sist finns en sammanställning av de indikatorer som redovisas i rapporten. Hälsoindex förskolebarn visar en stor spridning av barns hälsa i Örebro län. Det gäller såväl generellt över länet som inom varje länsdel. På grund av stort bortfall saknas data för vårdcentralen i Kopparberg i figuren på föregående sida. Enligt motsvarande figur för åren låg Kopparberg över länsgenomsnittet. Ett annat sätt att beskriva hälsans fördelning är tandhälsa. Tandhälsan är god bland barn i Sverige och den fortsätter att förbättras. Mellan åren 1985 och 2005 tredubblades andelen kariesfria 12-åringar från drygt 20 procent till nästan 60 procent. Bland de barn som har den sämsta tandhälsan har däremot läget snarare försämrats under den senaste tioårsperioden. Bland vuxna har framförallt de äldstas tandhälsa förbättrats betydligt under senare år. Eftersom allt fler äldre människor idag har sina egna tänder, kompletterade med exempelvis kronor, broar och implantat, ökar behovet av munvård för att tandhälsan ska kunna bevaras livet ut. Bland äldre som har flera olika sjukdomar och bor kvar hemma finns ett tandvårdsbehov som inte är tillräckligt tillgodosett. Det är också så att många ungdomar som lämnat den avgiftsfria barntandvården inte söker tandvård i förebyggande syfte utan först när de har besvär. Andra som riskerar att få eller redan har sämre tandhälsa är socioekonomiskt svaga grupper, till exempel ensamstående föräldrar, långvarigt arbetslösa och förtidspensionärer. Många hemlösa och psykiskt sjuka har också mycket dålig tandhälsa och nås inte av den uppsökande tandvården. 11 Resultaten från Liv & hälsa i CDUST-regionen (Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län) visar att andelen med mycket bra självupplevd tandhälsa minskar med ålder. Skillnader i upplevd tandhälsa är dock inte stor mellan gruppen år och gruppen år. Totalt är det tre fjärdedelar som uppger sig ha en bra eller mycket bra tandhälsa. Skillnaderna mellan länen är små och även skillnaderna mellan 2004 och 2008 samt mellan könen är marginella. Av gruppen födda utanför Sverige, såväl från övriga Norden som andra länder, är det en högre andel som upplever sig ha en dålig tandhälsa. Detta gäller även individer med låg utbildningsnivå. Bland dem med endast grundskola är det dubbelt så vanligt jämfört med personer med eftergymnasial utbildning att uppleva dålig tandhälsa

13 En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 11

14 Målområde 1 Länsmål Valdeltagandet ska öka i allmänna val men särskilt i landstings- och kommunalval och i de valkretsar och åldersgrupper där valdeltagandet är lågt. Barns och ungdomars delaktighet och inflytande i sin närmiljö ska öka. Örebro län ska vara ett jämställt län. Jämställdheten mellan kvinnor och män inom alla samhällsområden och på alla beslutsnivåer ska öka. Ingen i Örebro län ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Folkrörelsers och frivilligorganisationers kompetens ska i större utsträckning tas till vara i demokratiprocessen. Delaktigheten i förenings- och kulturaktiviteter skall öka. Förutsättningarna för människor med funktionsnedsättning att leva ett självständigt liv ska förbättras. Nya former och mötesplatser skapas för att öka länsinvånarnas inflytande och delaktighet. Delaktighet och inflytande i samhället Vision: Alla invånare i Örebro län känner delaktighet i samhällslivet och har inflytande över sin livssituation. Delaktighet och inflytande i samhället är bland de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. 1 Valdeltagande, andelen röstande av röstberättigade i val till kommunfullmäktige, andelen förstagångsväljare i kommunval Valdeltagande är en indikator som används för att beskriva hälsans bestämningsfaktor demokratisk delaktighet. Samband finns mellan valdeltagande, självskattad hälsa och upplevd trygghet. Valdeltagandet påverkas bland annat av att vara gift/samboende, föreningsaktivitet, förtroende för andra människor, politiska intressen, partiidentifikation och tilltro till valhandlingens effektivitet. Det finns stora sociala skillnader i valdeltagandet. 2 12

15 Tabell 1:1 Valdeltagande till kommunfullmäktige 2010 uppdelat i valdistrikten i respektive kommun i länet Kommun Högst valdeltagande % Lägst valdeltagande % Differens % Askersund Askersund 3 85 Askersund Degerfors Strömtorp 88 Åtorp Hallsberg Långängen 87 Hässleberg Hällefors Kronhagen 82 Centrum 74 8 Karlskoga Stråningstorp 89 Landa Kumla Skogstorp 90 Kumlaby Laxå Röfors 87 Finnerödja Lekeberg Knista Västra 88 Knista Norra och Östra Valdeltagande % Kommunval 2010 Lindesberg Vedevåg 84 Gusselby 83,4 78 till 8510 (5) Ljusnarsberg Ställdalen 79 Hörken 81,8 67 till 83,4 13 (5) Nora Born 83 Gyttorp 78,6 78 till 80,26 (1) 77 till 78,6 (1) Örebro Adolfsberg Östra 92 Varberga Östra Källa: Valmyndigheten, Valdeltagandet i val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige har sjunkit sedan valet Vid det senaste valet ökade dock valdeltagandet i riksdags-valet (ca 84,6 procent) i förhållande till 2006 års val (ca 82,0 procent). Andelen röstande är något lägre i de kommunala valen än i riksdagsvalen. Den huvudsakliga anledningen till detta är att utländska medborgare inte har rösträtt i riksdagsval. Valdeltagandet i kommun och landsting är också, generellt sett, betydligt lägre bland utländska medborgare än bland svenska medborgare. Nedgången i valdeltagandet har dessutom varit kraftigare bland utländska medborgare än bland svenska medborgare. 3 Även bland de som är födda utrikes är andelen röstande betydligt lägre än bland de som är inrikes födda. 4 Valdeltagande % Kommunval ,4 till 85 (5) 81,8 till 83,4 (5) 78,6 till 80,2 (1) 77 till 78,6 (1) En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 13

16 14 Målområde 1 Valdeltagandet i 2010 års val till kommunfullmäktige varierar kraftigt mellan olika valdistrikt i landet vilket vi även kan se i Örebro län. Valdeltagandet i valdistrikten påverkas bland annat av andelen utländska medborgare, andelen utrikesfödda, sysselsättningsnivå, inkomstnivå och utbildningsnivå. Högre sysselsättningsnivå i ett valdistrikt är förknippat med ett högre valdeltagande, likaså finns ett tydligt samband mellan medelinkomsten i ett valdistrikt och andelen som röstar. Högutbildade röstar i högre grad än övriga. 5

17 Generellt sett är valdeltagandet lägst bland de yngsta och de äldsta väljarna. 6 Bland förstagångsväljarna finns stora skillnader; flickor röstar i större grad än pojkar och elever som studerat på studieförberedande program röstar i större utsträckning än elever på yrkesinriktade program. De som har föräldrar med högskoleutbildning röstar generellt i högre grad än de som inte har det. Lägst andel röstande finns bland de ungdomar som inte gått på gymnasiet eller som saknar slutbetyg från gymnasiet. 7 Figur 1:1 Andel röstande förstagångsväljare i kommunvalet Askersund 72 Degerfors 73 Hallsberg 81 Hällefors 66 Karlskoga 71 Kumla 71 Laxå 74 Lekeberg 74 Lindesberg Uppgift saknas Ljusnarsberg 74 Nora 71 Örebro Källa: Kommunernas valkanslier. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 15

18 Andelen elever som har möjlighet att påverka det man gör i skolan Att kunna påverka sin vardag och uppleva delaktighet har i många sammanhang visat sig vara en viktig faktor för människors hälsa och välfärd. Enligt barnkonventionens artikel 12 har också varje barn rätt att bli hörd och få sina åsikter beaktade. 8 Delaktigheten i skolan har en stor roll för deras psykiska hälsa. 9 Elever som känner sig delaktiga och upplever att de kan påverka sina arbetsförhållanden finner sig bättre till rätta i skolan och trivs. Flickor och pojkars lika möjligheter att vara delaktiga och kunna påverka är viktiga delar i skolans jämställdhetsarbete. Skillnader i upplevelse av delaktighet visar på hur väl man lyckas med arbetet för jämlika villkor mellan könen. Figur 1:2 Andel (%) elever i skolår 9, år 2009, som tycker att de ganska ofta eller nästan alltid får vara med och påverka vad man gör i skolan 50 Flickor Pojkar Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Källa: Liv & hälsa ung 2009, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. 16 Målområde 1

19 För Örebro län som helhet är det 23 procent av flickorna och 20 procent av pojkarna som tycker att de ganska ofta eller nästan alltid får vara med och påverka det man gör i skolan. I jämförelse med resultaten för elever skolår 7 och år 2 på gymnasiet är det i skolår 9 som elever upplever att de i minst utsträckning kan påverka det som sker i skolan. Idag upplever elever en större delaktighet i skolan än för 15 år sedan. Flickor i skolår 2 på gymnasiet är den åldersgrupp som upplever störst möjlighet att påverka. Upplevelsen av att få vara med och påverka varierar inte bara mellan flickor och pojkar, det finns också relativt stora variationer mellan länets kommuner. Laxå och Karlskoga är exempel på kommuner med jämförelsevis stor andel pojkar som anser sig få vara med och påverkan. Lekeberg och Karlskoga har jämförelsevis stor andel flickor som anser sig få vara med och påverka. I Ljusnarsberg, Hällefors och Degerfors kommuner är det relativt låg andel pojkar som tycker att de får vara med och påverka det man gör i skolan. Ljusnarsbergs kommun sticker ut med endast 6 procent av flickorna som anser sig få vara med och påverka. Fyra variabler utifrån Jämställdhetsindex Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna som i Sverige avgränsas som ett förhållande mellan män och kvinnor. 10 Det överordnade målet i svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta kan i sin tur delas in i delmålen om en jämn fördelning mellan kvinnor och män: 1) makt och inflytande (samma rätt att vara medborgare och forma villkoren för beslutsfattandet, 2) ekonomi (samma möjlighet till utbildning, arbete och ekonomisk självständighet), och 3) hem- och omsorgsarbetet (samma ansvar för hemarbete och samma möjlighet att ge och få omsorg). 11 Sverige har kommit långt när det gäller jämställdhet. I vissa fall, till exempel när det gäller kvinnorepresentation, har vi kommit längst i världen. Men trots det återstår mycket arbete inom en mängd områden. Andel kvinnor med eftergymnasial utbildning är högre än för män och skillnaden har ökat under många år. Kvinnors och mäns inkomster skiljer sig åt. Kvinnor arbetar mer deltid, mer i yrken med lägre lön och ofta är kvinnors löner lägre än männens i samma yrke. Arbetsmarknaden är starkt könssegregerad och det är mycket få branscher som har jämn könsfördelning. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 17

20 Jämställdhetsindex har fram till år 2008 redovisats och använts av SCB för att beskriva jämställdhet. Indexet är en sammanvägning av 15 variabler som beskriver skillnaderna mellan män och kvinnor. Någon sådan sammanställning redovisas dock inte längre. I denna rapport har fyra av dessa variabler valts ut, som använts i tidigare Jämställdhetsindex; ohälsotal, förvärvsfrekvens, inkomst samt utbildningsnivå. Dessa variabler påverkar förutsättningarna för delaktighet och inflytande. Könsskillnaderna är stora, men möjliga att påverka för kommun, landsting och frivilligsektor. *Antal utbetalda dagar med sjukpenning (inklusive förlängd och fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad år. Ohälsotalet* Att uppleva att man mår bra och har en god hälsa är, förutom att det är en viktig kvalitet för mig som människa, ett mått på jämställdhet och jämlikhet i samhället. Ett övergripande mål för svensk folkhälsopolitik är att minimera hälsoklyftorna som beror på kön, utbildning, inkomst och etnicitet. Figur 1:3 Ohälsotal, antal dagar per år och försäkrad i åldern år, år Kvinnor Män I ett jämställdhetsperspektiv handlar hälsan om kvinnors och mäns möjligheter att vara delaktiga, utvecklas och ta ansvar såväl i vardagen som inom yrkeslivet. Kvinnor har genomgående haft en bättre utveckling av ohälsotalet än män, men kvinnors ohälsotal är fortfarande betydligt högre än männens Källa: Försäkringskassan. Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Riket 18 Målområde 1

21 Ohälsotalet i länet ligger högre för såväl kvinnor som män jämfört med snittet i riket, det sjunker dock i samtliga kommuner. Ljusnarsberg utmärker sig med höga ohälsotal för både män och kvinnor, men även för kvinnor i Laxå och Degerfors är ohälsotalet högt. 12 Förvärvsfrekvens Figur 1:4 Förvärvsarbetande 2008 i Örebro län andel (%) i respektive åldersgrupp 100 Kvinnor Män år år år år Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 19

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv Producerad av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting,

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

En god och jämlik hälsa i Örebro län?

En god och jämlik hälsa i Örebro län? ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2012 2013 för äldre personer och för personer med funktionsnedsättnig En god och jämlik hälsa i

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Karlskoga kommun

Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Karlskoga kommun Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Karlskoga kommun Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikt perspektiv Folkhälsoförvaltningen Karlskoga och Degerfors kommuner, februari 2013. 2 Folkhälsopolitiskt bokslut 2012

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Folkhälsorapport Landskrona stad Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Framtagen av Landskrona stads folkhälsosamordnare Landskrona stad, Fritid och Kultur, 2014 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

En god och jämlik hälsa

En god och jämlik hälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011 länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer Omslag: Rynningeviken en tidig morgon i september.

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

En bra start i livet. - En sammanställning av barns och ungdomars uppväxtvillkor i Varberg.

En bra start i livet. - En sammanställning av barns och ungdomars uppväxtvillkor i Varberg. En bra start i livet - En sammanställning av barns och ungdomars uppväxtvillkor i. VARBERGSNÄMNDEN APRIL 213 INNEHÅLL INLEDNING... 1 DEMOGRAFI... 4 FAMILJENS FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 BARN OCH UNGAS TANDHÄLSA...

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Diskrimineringslagen Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Hälsans. och arv hälsan.

Hälsans. och arv hälsan. Kommunkartläggning 2011 Bilden inspirerad av Haglund och Svanströms i "Folkhälsovetenskap - en introduktion", 1992 Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer visar de påverkbara faktorer som

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

öppenhet omtanke handlingskraft FOLKHÄLSOPROFIL 2010 En beskrivning av folkhälsan i Ängelholms kommun

öppenhet omtanke handlingskraft FOLKHÄLSOPROFIL 2010 En beskrivning av folkhälsan i Ängelholms kommun öppenhet omtanke handlingskraft FOLKHÄLSOPROFIL 2010 En beskrivning av folkhälsan i Ängelholms kommun Ängelholms kommun Kommunledningskontoret Enheten för samhällsplanering och utveckling Folkhälso- och

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering Sammanfattning Integrationspolitikens övergripande mål är ett samhälle där alla har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. År 2006 infördes ett nytt system för uppföljning och analys av integrationspolitikens

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015

Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015 Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015 Handlingsplanen är antagen av kommunfullmäktige 2011-11-24 Dokumentet ska omprövas under 2014 Ansvarig är kommunstyrelsen 2 Innehåll Bakgrund...3

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

bokslut för hållbar utveckling 2010 Örebro kommun

bokslut för hållbar utveckling 2010 Örebro kommun i n l e d n i n g 1 bokslut för hållbar utveckling 21 Örebro kommun 2 i n l e d n i n g foto Jörgen Wiklund/Bildarkivet.se i n l e d n i n g 3 Innehåll Inledning...4 På väg mot ett hållbart samhälle?...4

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning av indikatorer Mål 1. Alla känner delaktighet och har inflytande över den egna 8 livssituationen

Läs mer

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9 Antagen av kommunfullmäktige 6, 12 februari 214 1 Innehåll Inledning... 4 Definitioner... 4 Så här är välfärdsbokslutet uppbyggt... 5 Koppling till kommuns mål... 5 Statistiska källor... 5 Sammanfattning...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Folkhälsopolitiskt bokslut 2011 Degerfors kommun

Folkhälsopolitiskt bokslut 2011 Degerfors kommun Tjänsteskrivelse 2012-02-13 Handläggare: Cecilia Ljung FHN 2012.0020 Folkhälsonämnden Folkhälsopolitiskt bokslut 2011 Degerfors kommun Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har ett åtagande att

Läs mer