ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv"

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv

2 Producerad av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, december 2010 Grafisk form: LoVS Informationsenhet Lena E. Hagsten Grafisk form på diagram: Lena Dahlström Svärd Foto: Helena Jansson utom på följande sidor: Ingegerd Olsson sid 14, Annika Gelin sid 20, 66, 72, IStockphoto sid 11, 22, 54, 139, 145 Peter Berg sid 71, Weine Ahlstrand sid 78, 85, 109, Lars Ericson sid 87, Kristin Lundström sid 92, Clipart sid 93, Josefin Sejnelid sid 111, 115, Therese Philipson sid 118, Tuula Jansso sid 121, Jimmy Elfström sid 130,132, fotograf okänd sid 102, 126, 131. Omslagsfoto: Helena Jansson och Weine Ahlstrand. Papper: Inlaga, Multi design Smooth white 115 g, Omslag, Chromocard HB 260 g Typsnitt: Adobe Garamond, Frutiger Upplaga: 2000 ex. Tryck: Trio Tryck 2011

3 En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv

4 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Målområden Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 2: Ekonomisk och social trygghet Målområde 3: Trygga och goda uppväxtvillkor Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Målområde 5: Sunda och säkra miljöer och produkter Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Målområde 7: Gott skydd mot smittspridning Målområde 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Målområde 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Sammanfattning och förslag till insatser Sammanställning av indikatorer Referenser

5 Förord Uppdraget till tjänstemännen att följa upp Folkhälsoplanen, utifrån angivna länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer, gavs i samband med att länets Folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län antogs och folkhälsoavtal tecknades. År 2009 presenterades en första uppföljning i form av ett välfärdsbokslut för länet. En god och jämlik hälsa? Välfärdsbokslut år 2009 ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Här görs en analys av förändringar, trender och hotbilder av folkhälso- och välfärdsutvecklingen för barn och unga i Örebro län. Föreliggande bokslut En god och jämlik hälsa? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv är det andra i ordningen. Tillsammans med tidigare bokslut, utvärderingar och uppföljningar av folkhälsoavtalen kommer det att utgöra underlag när ny Folkhälsoplan och nya folkhälsoavtal skall utformas. Rapporten har utarbetats av tjänstemän i länets kommuner: Linnea Hedkvist (Kommunerna i norra Örebro län), Eva Järliden (Örebro kommun), Christina Lundin och Ingegerd Olsson (kommunerna i södra Örebro län) samt Cecilia Ljung (Västra länsdelen). Örebro läns idrottsförbund har representerats av Margareta Johansson och från Skolhälsovårdsenheten, Örebro läns landsting har Ingrid Gustavsson medverkat. Anna Philipson och Lisbet Omberg vid Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting har varit redaktörer för rapporten. Därifrån har också Margareta Lindén-Boström och Annette Danesjö-Gustafsson medverkat, liksom Leif Carlsson och Carina Persson som har bidragit med underlag till flertalet figurer. Även Marie Cesares Olsson, Josefine Nordling, Marie Nybäck och Mia Norlin vid Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting har bidragit med värdefulla synpunkter och diverse texter. Kartor har tagits fram av Linnea Hedkvist. Thomas Falk, chef Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting Indikatorerna som redovisas i den här rapporten arbetades fram i anknytning till folkhälsoplanen. Välfärdsbokslutet är ett underlag för beslutsfattares val av insatser och stimulerar förhoppningsvis till en diskussion kring gemensamma folkhälsomål i länet och vägval i den regionala välfärdspolitiken. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 3

6 En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv Den här rapporten belyser folkhälsan i länet ur ett jämlikhetsperspektiv från såväl global, nationell, regional som lokal synvinkel. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden. Att ha gemensamma målområden som vägledning är viktigt ur olika perspektiv. Globalt perspektiv Utifrån ett globalt perspektiv konstateras i WHO-rapporten Closing the Gap från 2008, att hälsoklyftorna mellan olika länder är enorma med upp till 40 års förväntad skillnad i medellivslängd. Även inom länderna finns stora, socialt relaterade, hälsoskillnader. Rapporten handlar om hur större jämlikhet i hälsa kan uppnås genom att påverka sociala faktorer, det vill säga hälsans sociala bestämningsfaktorer. Tre övergripande rekommendationer anges: förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser globalt, nationellt och lokalt utveckla och använd metoder för att mäta och följa ojämlikhet i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor att se hälsans sociala bestämningsfaktorer och utveckla människors medvetenhet om dessa. 1 Nationellt perspektiv Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen har tillsammans gjort en svensk beskrivning kring jämlikhet i hälsa utifrån rapporten Closing the gap. 2 Den påvisar bland annat att den sociala skillnaden i dödlighet ökar och det är särskilt markant bland kvinnor. Förutom socialt relaterade skillnader har man sett skillnader i dödlighet relaterat till etnicitet, var man bor och sexuell läggning. 4

7 Vad är ett välfärdsbokslut? Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är det nationella övergripande målet och folkhälsopolitikens elva målområden. De anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Myndigheterna har anpassat WHO:s rekommendationer till svenska förhållanden och formulerat åtgärdsförslag inom de olika målområdena för folkhälsa. Målet för folkhälsopolitiken i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer såsom yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället samt sociala förutsättningar och trygghet. Folkhälsa är också en del i den nationella politiken för hållbar utveckling. Länsperspektiv Örebro län har en folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål för åren som utgår från det nationella övergripande målet och dess elva målområden. Planen belyser det arbete som landstinget och kommunerna i länet prioriterar för att stärka och främja länsbefolkningens hälsa. Folkhälsoplanen är ett strategiskt styrdokument men ska också ge struktur och långsiktighet i länets folkhälsoarbete. I planen finns vision och länsmål inom vart och ett av de elva målområdena. I ett kompletterande dokument finns också bestämningsfaktorer och indikatorer angivna utifrån varje målområdes länsmål. Flera kommuner i länet har också egna folkhälsoplaner, strategier och andra dokument. Många gör även välfärdsbokslut för den enskilda kommunen. Ett välfärdsbokslut är ett verktyg för att styra och följa upp verksamheten. Detta välfärdsbokslut tar en bred ansats och beskriver förändringar, trender och hotbilder av folkhälso- och välfärdsutveckling för befolkningen i Örebro län. Inom respektive målområde har de bestämningsfaktorer som anses ha störst betydelse för hälsan angivits i länets folkhälsoplan. För att följa upp och analysera bestämningsfaktorerna har därefter ett antal indikatorer identifierats som är viktiga att mäta och det är dessa som redovisas i detta välfärdsbokslut. Såväl vision, länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer har tagits fram av den politiska programgrupp som arbetade fram folkhälsoplanen. Välfärdsbokslutets syfte är att fungera som ett underlag för främst politikers prioriteringar och beslut i den regionala folkhälsooch välfärdspolitiken. Det syftar också till att stimulera en diskussion kring dessa frågor. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 5

8 Datakällor Data för att beskriva indikatorerna i denna rapport har i första hand hämtas från undersökningarna Liv & hälsa från 2008 och Liv & hälsa ung från Andra exempel på datakällor är Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen, valnämnderna i respektive kommun samt Försäkringskassan. Med utgångspunkt i folkhälsoplanen har landstinget skrivit fyra länsdelsavtal med länets kommuner. Det finns även avtal med Örebro Läns Idrottsförbund, Örebro läns bildningsförbund och en överenskommelse med primärvården med samma syfte. Under 2011 ska ställning tas till ny folkhälsoplan och avtal. Utvecklingsstrategi för Örebroregionen I Utvecklingsstrategi för Örebroregionen konstateras att hälsan är ojämlikt fördelad och utgångspunkten som anges, för det övergripande folkhälso- och välfärdsarbetet, är EU:s sociala agenda. I strategin är folkhälsa ett av fem genomsyrande perspektiv och den anger att sociala problem främst bör hanteras genom att påverka grundorsakerna. Idéstudier har arbetats fram i samverkan mellan länets kommuner, landsting och ideella sektorn för hur delmålen ska ha uppnåtts år Ett medel för att nå sociala mål är att skapa en god ekonomi med stärkt utbildningsnivå och fler arbetstillfällen. Detta ger goda förutsättningar för ett gott liv under hela livstiden. Strategin anger också att Örebroregionen sätter människan i fokus och tar arbetet för att förbättra folkhälsan på allvar, det vill säga social, psykisk och fysisk hälsa. Det är därmed angeläget att den folkhälsoplan som finns beslutad också kan genomföras för att stärka folkhälsan inom hela regionen. 4 Ojämlikhet jämlikhet i hälsa Jämlik hälsa handlar vanligen om social jämlikhet. Det handlar om frånvaro av systematiska och tänkbara påverkbara skillnader i hälsa som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper. En ofta använd definition av ojämlikhet i hälsa är: Skillnader i hälsotillstånd mellan grupper och individer som är onödiga, möjliga att undvika och som dessutom anses orättvisa. 5,6 Definitionen är vanligt förekommande i Sverige och används även också inom EU. Inom arbetet Closing the Gap har följande skrivning gjorts: När systematiska skillnader i hälsa bedöms vara åtgärdbara genom rimliga åtgärder globalt eller inom samhället är de helt enkelt orättvisa. Det är vad vi kallar ojämlikhet i hälsa. 7 6

9 Det finns flera definitioner av jämlikhet i hälsa. En definition är: Förhållandet att alla ska ha en rättvis möjlighet att uppnå sin fulla hälsopotential och mer pragmatiskt att ingen skall missgynnas från att nå detta mål om det kan undvikas. 8 En annan frekvent definition är: Jämlikhet i hälsa är avsaknaden av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön. 9 I alla definitioner finns en väsentlig skillnad mellan olikhet i hälsa och ojämlikhet i hälsa. Skillnaden kan formuleras på olika sätt, men gemensamt är att olikheten i hälsa ska gå att påverka eller undvika samt att det ska handla om ett missgynnande eller en orättvishet för att det skall betecknas som ojämlikt. Det finns tydliga exempel på olikhet i hälsa som inte är ojämlikhet i hälsa, exempelvis varierad förekomst av hudcancer i olika etniska grupper. Detta är orättvist men opåverkbart. Exempel på olikhet i hälsa som också är ojämlikhet i hälsa är att det är vanligare med rökning bland personer med kort utbildning jämfört med personer med lång utbildning. Denna skillnad är missgynnande och kan påverkas. Det finns därför en etisk aspekt i rätten till jämlik hälsa. Det är orättvist att människor far illa på grund av systematiska skillnader som går att undvika med insiktsfulla handlingar. Det engelska ordet för jämlikhet Equity kan också översättas som rättvisa. Är något orättvist visar det på behov av åtgärder. Data måste tolkas med stor försiktighet I Liv & hälsa 2008 var svarsfrekvensen 61 procent för Örebro län och vid Liv & hälsa ung 2009 var den 78 procent för länet. Detta innebär likväl att antalet svaranden som statistiken bygger på kan vara litet. När data presenteras på kommunnivå kan därmed underlagen vara små. Vad data visar Det är ofta svårt att särskilja mellan olikhet i hälsa och ojämlikhet i hälsa i de register som finns över hälsa i olika grupper i befolkningen. Ofta redovisas sociala skillnader i hälsa utan ställningstagande till om den är ojämlik eller inte. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 7

10 Hälsans fördelning i länet Det finns många exempel som beskriver hälsans fördelning. Några av dessa är att hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes är vanligare bland lågutbildade, att rökning minskar i alla grupper utom bland kvinnor med enbart grundskoleutbildning och att svår värk och dåligt allmänt hälsotillstånd är betydligt vanligare hos arbetare än hon tjänstemän. Våra livsvillkor och levnadsvillkor påverkar hur vi mår. Ekonomisk trygghet, om vi känner oss nedlåtande behandlande, om vi vid behov har tillgång till personligt stöd och att vi har arbete påverkar vår hälsa. Vi har också själva som individer stora möjligheter att påverka våra förutsättningar för en god hälsa genom att välja goda levnadsvanor. 10 Figur I:1 Andelen (%) år med god eller mycket god hälsa, åldersstandardiserade andelar uppdelat på grupper med olika livsvillkor och levnadsvanor år 2008 Förvärvsarbetande Arbetslös Ej orolig att förlora jobbet Orolig att förlora jobbet Ej svårigheter att klara löpande utgifter Svårigheter att klara löpande utgifter Ej nedlåtande behandlad Nedlåtande behandlad Helt säkert personligt stöd Nej inget stöd Aldrig vanerökt Röker dagligen Motion minst 2 timmar per vecka Motion mindre än 2 timmar per vecka Underviktig Normalviktig Övervikt ej fetma Fetma Ej riskkonsument alkohol Riskkonsument alkohol Källa: Liv & hälsa 2008, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. 8

11 Ett sätt att beskriva hälsans fördelning bland barn är genom barnhälsoindex. De sex hälsoindikatorer som används är andel ammande (enbart) vid 4 månaders ålder, andel mödrar som röker när barnet är 0 4 veckor, vaccinationsstäckning MPR (mässling, påssjuka, röda hund), andel barn med födelsevikt under gram, andel som sökt vård för olycksfall/skada för barn 0 1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) och andel 4-åringar med BMI ISO-index >30 (barn med fetma). Det ideala Hälsoindexet är 100. Ett högt index indikerar en bättre hälsa och vice versa. För små barnavårdscentraler är resultaten osäkra och därför är resultaten från tre år sammanslagna. Figur I:2 Hälsoindex förskolebarn (amning 4 mån, rökning 4 v, MPR, låg födelsevikt, olycksfall 1+4 år, BMI >30) Örebro Väster Norr Söder Örebro län Degerfors Vivalla Storå Hällefors Askersund Karolina Brickegården Lindesberg Brickebacken Fellingsbro Adolfsberg Hallsberg Pålsboda Varberga Mikaeli ÖREBRO LÄN Kumla Baggängen Karla Lekeberg Laxå Frövi Odensbacken Haga Olaus Petri Tybble Nora Lillån Skebäck Källa: Barnhälsovården, Örebro läns landsting. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 9

12 Så läser du rapporten Denna rapport innehåller en inledande bakgrundsbeskrivning och därefter ett kapitel per målområde samt ett avslutande kapitel med sammanfattning och framtida förslag. Varje kapitel om respektive målområde inleds med en beskrivande text kring målområdet i stort och därefter redovisas varje indikator. Även länets vision för målområdet samt länsmålen redovisas för varje målområde. Allra sist finns en sammanställning av de indikatorer som redovisas i rapporten. Hälsoindex förskolebarn visar en stor spridning av barns hälsa i Örebro län. Det gäller såväl generellt över länet som inom varje länsdel. På grund av stort bortfall saknas data för vårdcentralen i Kopparberg i figuren på föregående sida. Enligt motsvarande figur för åren låg Kopparberg över länsgenomsnittet. Ett annat sätt att beskriva hälsans fördelning är tandhälsa. Tandhälsan är god bland barn i Sverige och den fortsätter att förbättras. Mellan åren 1985 och 2005 tredubblades andelen kariesfria 12-åringar från drygt 20 procent till nästan 60 procent. Bland de barn som har den sämsta tandhälsan har däremot läget snarare försämrats under den senaste tioårsperioden. Bland vuxna har framförallt de äldstas tandhälsa förbättrats betydligt under senare år. Eftersom allt fler äldre människor idag har sina egna tänder, kompletterade med exempelvis kronor, broar och implantat, ökar behovet av munvård för att tandhälsan ska kunna bevaras livet ut. Bland äldre som har flera olika sjukdomar och bor kvar hemma finns ett tandvårdsbehov som inte är tillräckligt tillgodosett. Det är också så att många ungdomar som lämnat den avgiftsfria barntandvården inte söker tandvård i förebyggande syfte utan först när de har besvär. Andra som riskerar att få eller redan har sämre tandhälsa är socioekonomiskt svaga grupper, till exempel ensamstående föräldrar, långvarigt arbetslösa och förtidspensionärer. Många hemlösa och psykiskt sjuka har också mycket dålig tandhälsa och nås inte av den uppsökande tandvården. 11 Resultaten från Liv & hälsa i CDUST-regionen (Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län) visar att andelen med mycket bra självupplevd tandhälsa minskar med ålder. Skillnader i upplevd tandhälsa är dock inte stor mellan gruppen år och gruppen år. Totalt är det tre fjärdedelar som uppger sig ha en bra eller mycket bra tandhälsa. Skillnaderna mellan länen är små och även skillnaderna mellan 2004 och 2008 samt mellan könen är marginella. Av gruppen födda utanför Sverige, såväl från övriga Norden som andra länder, är det en högre andel som upplever sig ha en dålig tandhälsa. Detta gäller även individer med låg utbildningsnivå. Bland dem med endast grundskola är det dubbelt så vanligt jämfört med personer med eftergymnasial utbildning att uppleva dålig tandhälsa

13 En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 11

14 Målområde 1 Länsmål Valdeltagandet ska öka i allmänna val men särskilt i landstings- och kommunalval och i de valkretsar och åldersgrupper där valdeltagandet är lågt. Barns och ungdomars delaktighet och inflytande i sin närmiljö ska öka. Örebro län ska vara ett jämställt län. Jämställdheten mellan kvinnor och män inom alla samhällsområden och på alla beslutsnivåer ska öka. Ingen i Örebro län ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Folkrörelsers och frivilligorganisationers kompetens ska i större utsträckning tas till vara i demokratiprocessen. Delaktigheten i förenings- och kulturaktiviteter skall öka. Förutsättningarna för människor med funktionsnedsättning att leva ett självständigt liv ska förbättras. Nya former och mötesplatser skapas för att öka länsinvånarnas inflytande och delaktighet. Delaktighet och inflytande i samhället Vision: Alla invånare i Örebro län känner delaktighet i samhällslivet och har inflytande över sin livssituation. Delaktighet och inflytande i samhället är bland de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. 1 Valdeltagande, andelen röstande av röstberättigade i val till kommunfullmäktige, andelen förstagångsväljare i kommunval Valdeltagande är en indikator som används för att beskriva hälsans bestämningsfaktor demokratisk delaktighet. Samband finns mellan valdeltagande, självskattad hälsa och upplevd trygghet. Valdeltagandet påverkas bland annat av att vara gift/samboende, föreningsaktivitet, förtroende för andra människor, politiska intressen, partiidentifikation och tilltro till valhandlingens effektivitet. Det finns stora sociala skillnader i valdeltagandet. 2 12

15 Tabell 1:1 Valdeltagande till kommunfullmäktige 2010 uppdelat i valdistrikten i respektive kommun i länet Kommun Högst valdeltagande % Lägst valdeltagande % Differens % Askersund Askersund 3 85 Askersund Degerfors Strömtorp 88 Åtorp Hallsberg Långängen 87 Hässleberg Hällefors Kronhagen 82 Centrum 74 8 Karlskoga Stråningstorp 89 Landa Kumla Skogstorp 90 Kumlaby Laxå Röfors 87 Finnerödja Lekeberg Knista Västra 88 Knista Norra och Östra Valdeltagande % Kommunval 2010 Lindesberg Vedevåg 84 Gusselby 83,4 78 till 8510 (5) Ljusnarsberg Ställdalen 79 Hörken 81,8 67 till 83,4 13 (5) Nora Born 83 Gyttorp 78,6 78 till 80,26 (1) 77 till 78,6 (1) Örebro Adolfsberg Östra 92 Varberga Östra Källa: Valmyndigheten, Valdeltagandet i val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige har sjunkit sedan valet Vid det senaste valet ökade dock valdeltagandet i riksdags-valet (ca 84,6 procent) i förhållande till 2006 års val (ca 82,0 procent). Andelen röstande är något lägre i de kommunala valen än i riksdagsvalen. Den huvudsakliga anledningen till detta är att utländska medborgare inte har rösträtt i riksdagsval. Valdeltagandet i kommun och landsting är också, generellt sett, betydligt lägre bland utländska medborgare än bland svenska medborgare. Nedgången i valdeltagandet har dessutom varit kraftigare bland utländska medborgare än bland svenska medborgare. 3 Även bland de som är födda utrikes är andelen röstande betydligt lägre än bland de som är inrikes födda. 4 Valdeltagande % Kommunval ,4 till 85 (5) 81,8 till 83,4 (5) 78,6 till 80,2 (1) 77 till 78,6 (1) En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 13

16 14 Målområde 1 Valdeltagandet i 2010 års val till kommunfullmäktige varierar kraftigt mellan olika valdistrikt i landet vilket vi även kan se i Örebro län. Valdeltagandet i valdistrikten påverkas bland annat av andelen utländska medborgare, andelen utrikesfödda, sysselsättningsnivå, inkomstnivå och utbildningsnivå. Högre sysselsättningsnivå i ett valdistrikt är förknippat med ett högre valdeltagande, likaså finns ett tydligt samband mellan medelinkomsten i ett valdistrikt och andelen som röstar. Högutbildade röstar i högre grad än övriga. 5

17 Generellt sett är valdeltagandet lägst bland de yngsta och de äldsta väljarna. 6 Bland förstagångsväljarna finns stora skillnader; flickor röstar i större grad än pojkar och elever som studerat på studieförberedande program röstar i större utsträckning än elever på yrkesinriktade program. De som har föräldrar med högskoleutbildning röstar generellt i högre grad än de som inte har det. Lägst andel röstande finns bland de ungdomar som inte gått på gymnasiet eller som saknar slutbetyg från gymnasiet. 7 Figur 1:1 Andel röstande förstagångsväljare i kommunvalet Askersund 72 Degerfors 73 Hallsberg 81 Hällefors 66 Karlskoga 71 Kumla 71 Laxå 74 Lekeberg 74 Lindesberg Uppgift saknas Ljusnarsberg 74 Nora 71 Örebro Källa: Kommunernas valkanslier. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 15

18 Andelen elever som har möjlighet att påverka det man gör i skolan Att kunna påverka sin vardag och uppleva delaktighet har i många sammanhang visat sig vara en viktig faktor för människors hälsa och välfärd. Enligt barnkonventionens artikel 12 har också varje barn rätt att bli hörd och få sina åsikter beaktade. 8 Delaktigheten i skolan har en stor roll för deras psykiska hälsa. 9 Elever som känner sig delaktiga och upplever att de kan påverka sina arbetsförhållanden finner sig bättre till rätta i skolan och trivs. Flickor och pojkars lika möjligheter att vara delaktiga och kunna påverka är viktiga delar i skolans jämställdhetsarbete. Skillnader i upplevelse av delaktighet visar på hur väl man lyckas med arbetet för jämlika villkor mellan könen. Figur 1:2 Andel (%) elever i skolår 9, år 2009, som tycker att de ganska ofta eller nästan alltid får vara med och påverka vad man gör i skolan 50 Flickor Pojkar Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Källa: Liv & hälsa ung 2009, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. 16 Målområde 1

19 För Örebro län som helhet är det 23 procent av flickorna och 20 procent av pojkarna som tycker att de ganska ofta eller nästan alltid får vara med och påverka det man gör i skolan. I jämförelse med resultaten för elever skolår 7 och år 2 på gymnasiet är det i skolår 9 som elever upplever att de i minst utsträckning kan påverka det som sker i skolan. Idag upplever elever en större delaktighet i skolan än för 15 år sedan. Flickor i skolår 2 på gymnasiet är den åldersgrupp som upplever störst möjlighet att påverka. Upplevelsen av att få vara med och påverka varierar inte bara mellan flickor och pojkar, det finns också relativt stora variationer mellan länets kommuner. Laxå och Karlskoga är exempel på kommuner med jämförelsevis stor andel pojkar som anser sig få vara med och påverkan. Lekeberg och Karlskoga har jämförelsevis stor andel flickor som anser sig få vara med och påverka. I Ljusnarsberg, Hällefors och Degerfors kommuner är det relativt låg andel pojkar som tycker att de får vara med och påverka det man gör i skolan. Ljusnarsbergs kommun sticker ut med endast 6 procent av flickorna som anser sig få vara med och påverka. Fyra variabler utifrån Jämställdhetsindex Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna som i Sverige avgränsas som ett förhållande mellan män och kvinnor. 10 Det överordnade målet i svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta kan i sin tur delas in i delmålen om en jämn fördelning mellan kvinnor och män: 1) makt och inflytande (samma rätt att vara medborgare och forma villkoren för beslutsfattandet, 2) ekonomi (samma möjlighet till utbildning, arbete och ekonomisk självständighet), och 3) hem- och omsorgsarbetet (samma ansvar för hemarbete och samma möjlighet att ge och få omsorg). 11 Sverige har kommit långt när det gäller jämställdhet. I vissa fall, till exempel när det gäller kvinnorepresentation, har vi kommit längst i världen. Men trots det återstår mycket arbete inom en mängd områden. Andel kvinnor med eftergymnasial utbildning är högre än för män och skillnaden har ökat under många år. Kvinnors och mäns inkomster skiljer sig åt. Kvinnor arbetar mer deltid, mer i yrken med lägre lön och ofta är kvinnors löner lägre än männens i samma yrke. Arbetsmarknaden är starkt könssegregerad och det är mycket få branscher som har jämn könsfördelning. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 17

20 Jämställdhetsindex har fram till år 2008 redovisats och använts av SCB för att beskriva jämställdhet. Indexet är en sammanvägning av 15 variabler som beskriver skillnaderna mellan män och kvinnor. Någon sådan sammanställning redovisas dock inte längre. I denna rapport har fyra av dessa variabler valts ut, som använts i tidigare Jämställdhetsindex; ohälsotal, förvärvsfrekvens, inkomst samt utbildningsnivå. Dessa variabler påverkar förutsättningarna för delaktighet och inflytande. Könsskillnaderna är stora, men möjliga att påverka för kommun, landsting och frivilligsektor. *Antal utbetalda dagar med sjukpenning (inklusive förlängd och fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad år. Ohälsotalet* Att uppleva att man mår bra och har en god hälsa är, förutom att det är en viktig kvalitet för mig som människa, ett mått på jämställdhet och jämlikhet i samhället. Ett övergripande mål för svensk folkhälsopolitik är att minimera hälsoklyftorna som beror på kön, utbildning, inkomst och etnicitet. Figur 1:3 Ohälsotal, antal dagar per år och försäkrad i åldern år, år Kvinnor Män I ett jämställdhetsperspektiv handlar hälsan om kvinnors och mäns möjligheter att vara delaktiga, utvecklas och ta ansvar såväl i vardagen som inom yrkeslivet. Kvinnor har genomgående haft en bättre utveckling av ohälsotalet än män, men kvinnors ohälsotal är fortfarande betydligt högre än männens Källa: Försäkringskassan. Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Riket 18 Målområde 1

21 Ohälsotalet i länet ligger högre för såväl kvinnor som män jämfört med snittet i riket, det sjunker dock i samtliga kommuner. Ljusnarsberg utmärker sig med höga ohälsotal för både män och kvinnor, men även för kvinnor i Laxå och Degerfors är ohälsotalet högt. 12 Förvärvsfrekvens Figur 1:4 Förvärvsarbetande 2008 i Örebro län andel (%) i respektive åldersgrupp 100 Kvinnor Män år år år år Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 19

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv Producerad av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting,

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Täby Täby Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 34 046 90-94 33 288 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Pa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 424 90-94 18 553 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Tre Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 649 90-94 21 710 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Jä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 098 90-94 36 331 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Ny Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 610 90-94 13 890 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 616 90-94 36 415 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Majorna-Linné, Göteborg Majorna-Linné, Göteborg Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 32 972 90-94 30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 75 516 90-94 77 450 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 336 90-94 20 771 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 72 786 90-94 72 432 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 30 534 90-94 30 496 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 014 90-94 18 035 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 776 90-94 13 009 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 815 90-94 9 968 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 1 177 90-94 1 339 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 332 90-94 43 913 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 964 90-94 33 416 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 33 231 90-94 32 473 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 188 90-94 15 095 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

He Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 69 916 90-94 67 993 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Es Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 51 093 90-94 50 972 141 883 90-94 141 829 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 968 90-94 10 133 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ali Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 19 913 90-94 19 689 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ve Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 191 90-94 13 682 172 834 90-94 175 003 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 958 90-94 23 152 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 512 90-94 38 576 122 298 90-94 127 435 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 529 90-94 18 446 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 931 90-94 3 012 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

En god och jämlik hälsa?

En god och jämlik hälsa? ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten En god och jämlik hälsa? Välfärdsbokslut år 2009 ur ett barn- och ungdomsperspektiv Producerad av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting december

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Alingsås folkhälsomål 2019

Alingsås folkhälsomål 2019 Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer