Landstinget Västernorrland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landstinget Västernorrland"

Transkript

1 Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2014 Landstinget Västernorrland Riskanalys ekonomisk redovisning 2014

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Metod och genomförande Revisionskriterier Externa faktorer Det ekonomiska läget i Sveriges landsting Lagstiftning Förutsättningar för Landstinget Västernorrland Intern kontroll Ekonomiskt läge Väsentliga konton Bokslutsprocessen Genomförda granskningar Identifierade granskningsområden Intäkter Genomförda granskningar Identifierade granskningsområden Lönerutinen Genomförda granskningar Identifierade granskningsområden Kostnader för läkemedel och bemanningsföretag Genomförda granskningar Identifierade granskningsområden Representation, gåvor, resor och biljetter Genomförda granskningar Identifierade granskningsområden Övriga verksamhetskostnader Genomförda granskningar Identifierade granskningsområden Byggnader och mark Genomförda granskningar Identifierade granskningsområden Maskiner och inventarier Genomförda granskningar

3 12.2. Identifierade granskningsområden Finansiella anläggningstillgångar Genomförda granskningar Identifierade granskningsområden Kundfordringar Kassa och bank samt Kortfristiga placeringar Genomförda granskningar Identifierade granskningsområden Avsättningar Genomförda granskningar Identifierade granskningsområden Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Genomförda granskningar Identifierade granskningsområden Leverantörsskulder Genomförda granskningar Identifierade granskningsområden Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Genomförda granskningar Identifierade granskningsområden Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Genomförda granskningar Identifierade granskningsområden IT Genomförda granskningar Identifierade granskningsområden Oegentligeter Genomförda granskningar Identifierade granskningsområden Övrigt

4 1. Inledning 1.1. Bakgrund Revisionen skall enligt kommunallagen årligen pröva om: om verksamheten sköts ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande om räkenskaperna är rättvisande om den interna kontrollen i styrelser och nämnder är tillräcklig Revisorerna granskar i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Revisionens mål är ytterst att ge landstingsfullmäktige underlag för ansvarsprövningen. Planeringen av revisionsarbetet påverkar väsentligt kvaliteten på hela revisionen. Grunden för planeringsarbetet sker i väsentlighets- och riskanalysen, som bestämmer inriktningen och omfattningen av revisionsarbetet. Revisorerna i Landstinget Västernorrland önskar genomföra väsentlighets- och riskanalysen avseende den ekonomiska redovisningen med stöd av extern konsult. Revisionen har därför uppdragit åt EY att genomföra detta uppdrag Syfte och avgränsning Syftet med uppdraget är att utarbeta en väl dokumenterad väsentlighets- och riskanalys avseende den ekonomiska redovisningen i Landstinget Västernorrland, som kan ligga till grund för revisorernas inriktning på revisionsarbetet. Inom ramen för detta uppdrag ingår också att ge förslag på prioriterade granskningsområden, där vi upplever att risker föreligger för en felaktig finansiell rapportering. Genomförd analys är således avgränsad till att endast omfatta Landstingets ekonomiska redovisning och dess påverkan på utformningen av den finansiella rapporteringen. Analysen beaktar härvid också intern kontroll avseende ekonomiadministrativa rutiner Metod och genomförande Styrande för analysarbetet som föregått denna rapport har varit att, utifrån tidigare erfarenheter och tillgänglig information, identifiera händelser och företeelser vars konsekvenser är allvarliga och där sannolikheten för att de finns/bedöms inträffa är stor. Sammantaget utgör detta ett mått på hög risk. Om hög risk konstateras eller kan befaras bör revisionen planera en granskning av det aktuella området. Detta sker lämpligen med utgångspunkt i de förslag på granskningsinsatser som presenteras i denna rapport. Utgångspunkten för väsentlighets- och riskanalysen är landstingets årsredovisningar, delårsrapporter, budgetar och prognoser, samt vad gäller resultaträkningen även resultatrapporter på verksamhetsområdesnivå. Analysen grundar sig vidare på intervjuer och kontakter med landstingets ekonomidirektör och redovisningschef men även med chefscontroller och controllers för väsentliga verksamhetsområden. Iakttagelser från senare års genomförda delårsoch årsbokslutsgranskningar, jämte resultat från revisionens genomförda fördjupningsgranskningar utgör härtill underlag för analysen. 3

5 Granskningen har vidare sin centrala utgångspunkt i: Bedömning av boksluts- och rapporteringsprocess Bedömning av styrande omvärldsfaktorer som exempelvis finansiella risker kopplade till medelsförvaltning, pensionsåtagande och koncernintressen relaterade till Kollektivtrafikmyndigheten och tågtrafiken. Bedömning av inneboende risker på kontonivå, inkluderande inom-linjen poster som borgensåtagande Transitio m.fl Revisionskriterier I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: God redovisningssed SKL:s cirkulära skrivelser Lagen om kommunal redovisning (KRL) Rådet för kommunal redovisning (RKR) Skyrevs rekommendationer och vägledningar Landstingets regelverk 4

6 2. Externa faktorer 2.1. Det ekonomiska läget i Sveriges landsting I SKL:s ekonomirapport, oktober 2013, konstateras att det finns flera skäl som talar för att det kommer att bli svårt för landstingen att finansiera sina verksamheter framöver utan att höja skatten eller att resurser tillförs på annat sätt. Antalet invånare i vårdtunga åldrar ökar kraftigt. Nästan hela finansieringsansvaret för en expansiv kollektivtrafik ligger numera på landsting och regioner. Därtill är investeringsbehoven stora på många håll, både inom sjukvården och inom kollektivtrafiken. Landstingen har hittills kommit förhållandevis lindrigt undan finanskrisen och dess efterverkningar. Det reala skatteunderlaget har ökat i skaplig takt och statliga tillskott, i huvudsak av tillfällig karaktär, hjälpte till när det såg som mörkast ut. Dessutom har många landsting höjt skatten. På så sätt har det varit möjligt att både öka resurserna till verksamheterna och redovisa överskott. Men de senaste ovillkorade statliga tillskotten, som permanent höjde nivån på statsbidragen, kom Efter 2010 är det tillfälliga tillskott från AFA Försäkring som har bidragit till hyggliga resultat i sektorn, bortsett då från effekterna till följd av att kalkylräntan för värdering av pensionsskulden sänktes 2011 och Under de senaste tio åren har landstingens resultat motsvarat 0,9 procent av skatter och bidrag. Det är därmed en bra bit kvar till tumregeln för god ekonomisk hushållning på 2 procent av skatter och bidrag. Detta innebär att landstingen ständigt måste se över sina verksamheter, effektivisera och inte avstå från påfrestande prioriteringar. De närmaste åren planeras stora investeringar i många landsting och regioner. Det gäller både investeringar i sjukhus och inom trafiksektorn. Förskottering och medfinansiering av statliga infrastrukturprojekt kan också medföra ökat behov av likviditet. Utbetalningarna för de gamla pensionsskulderna ökar dessutom fram till år Sammantaget pekar detta på ett ökat utflöde av likviditet och större svårigheter att öka de förvaltade pensionsportföljerna under kommande år. Risken är därför stor att utvecklingen går mot högre grad av lånefinansiering i sektorn, eller mot höjda skatter Lagstiftning I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns ett regelverk för hur kommuner och landsting ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för sin ekonomi och verksamhet. Reglerna för det så kallade balanskravet anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. RUR är frivillig att tilllämpa, de kommuner och landsting som tänker göra det måste besluta om hur reserven ska hanteras. Detta ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om. Härtill har rekommendationer inom redovisningsområdet uppdaterats och tillkommit under 2013, vilket kommenteras i vår analys för de konton som berörs. 5

7 3. Förutsättningar för Landstinget Västernorrland Landstingets strategiska mål: Landstingets strategiska mål ska ge länets invånare förutsättningar för ett bra liv i Västernorrland. Verksamhetens effektivitet ska värderas utifrån hur väl målen nås, det vill säga det värde som skapas för invånarna i förhållande till insatta resurser. De strategiska målen är utgångspunkten för de mål som sätts och de insatser som görs inom landstingets olika verksamheter. God tillgång till hälso- och sjukvård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet Långsiktigt hållbar ekonomi Aktivt folkhälsoarbete Offensivt miljöarbete och god resurshushållning Attraktivt län för innevånare och besökare Fempunktsprogrammet Landstingets insats- och förbättringsprogram, Fempunktsprogrammet, har sedan 2011 legat till grund för alla verksamheter i landstinget. I programmet redovisas fem centrala förbättringsområden med målsättningen att åstadkomma: 1. God ekonomisk hushållning 2. Sammanhållen ledning och styrning 3. God vård 4. Fördjupat förbättrings- och utvecklingsarbete 5. Förbättrad information och kommunikation Balanserad styrning Landstinget använder balanserad styrning (BSK) som modell för sin verksamhetsplanering och uppföljning. Modellen fokuserar på det som är strategiskt viktigt och innebär att verksamheten beskrivs, planeras och följs upp ur fyra perspektiv: 6

8 Finansiella mål under perioden : God ekonomisk hushållning uttrycks genom följande tre finansiella mål: God ekonomisk hushållning vilket ska motsvara två procent av landstingets intäkter från skatt, generella statsbidrag och utjämning. Målet är vedertagen nivå för att säkra God ekonomisk hushållning och motsvarar ett årligt positivt ekonomiskt resultat med cirka 130 miljoner kronor. Målet ska uppnås utan skattehöjning. Pensionsförvaltningen tillförs årligen minst ett belopp motsvarande den årliga förändringen av landstingets pensionsavsättning. Detta görs i syfte att trygga framtida pensionsåtaganden. Under planperioden motsvarar detta behov en resultatförstärkning med omkring 130 miljoner kronor årligen. Soliditeten ska inte minska. Innebörden av detta är att det egna kapitalet behöver förstärkas med 300 miljoner kronor under planperioden. För att nå de finansiella målen krävs enligt landstingsplanen bland annat följande: långsiktigt hållbar ekonomi, minskat konjunkturberoende kontroll över kostnadsutvecklingen budgetdisciplin investeringsutrymmet hålls och investeringarna finansieras med egna medel insyn och kontroll över upphandlingar benchmarking för alla verksamheter alltid väga drift i egen regi mot alternativa driftsformer och välja den mest effektiva ur kostnads- och kvalitetssynpunkt 3.1. Intern kontroll Inledningsvis har vi noterat att begreppet intern kontroll inte förekommer i landstingsplanen. I reglementet för landstingsstyrelsen för mandatperioden , fastställt av landstingsfullmäktige, stipuleras att i landstingsstyrelsens styrningsfunktion igår att ansvara för att upprätta landstingsgemensamma tillämpningsanvisningar samt årligen utvärdera landstingets samlade system för intern kontroll. Av årsredovisningen för 2012 framgår inte om någon utvärdering skett. Däremot kommenterar revisorerna, i sin avgivna revisionsberättelse, att styrelse och nämnder, trots en förbättrad rapportering, inte har en väl fungerande intern kontroll och erinrar om Landstingsstyrelsens särskilda ansvar för den interna kontrollen. Mot bakgrund av det ovanstående och vad som har framkommit vid intervjuer, gör vi bedömningen att de ekonomi-administrativa kontroller som organisationen själva utför varken är tillräcklig i omfattning eller kvalitet för att revisionen skall kunna förlita sig på dem i sitt arbete. Baserat på erfarenheter från genomförda granskningar av intern kontroll finner vi det angeläget att betona vikten av att revisionen vid sina beslutade granskningsåtgärder hela tiden försöker ha ett helhetsperspektiv, ett processynsätt. Detta är väsentligt eftersom egenutvärderingar av den interna kontrollen ofta ser till den egna verksamheten och därmed saknar ett processöversyns-tänk i sin utvärdering. Verksamhetens komplexitet medför att risk till väsentliga felkällor eller ineffektivitet förblir oupptäckta eftersom den kontrollerande verksamheten lätt intar ett stuprörs-tänk och förlitar sig på att någon annan tar vid där man själv upplever att det egna ansvaret upphör. Det är härtill inte ovanligt att kontrollerna blir sämre ju högre upp i organisationen man kommer. 7

9 3.2. Ekonomiskt läge Utdrag från revisorernas bedömning av delårrapport : - Landstingets ekonomiska resultat per den 31 augusti 2013 är minus 132 miljoner kronor och landstingsstyrelsens prognos är ett helårsresultat på minus 268 miljoner kronor - Om Landstingsstyrelsens bedömning är korrekt, innebär prognosen för helåret 2013 en resultatförsämring jämfört med 2012 på 294 miljoner kronor. Landstingsstyrelsens prognos innebär vidare att två av fullmäktiges finansiella mål, god ekonomisk hushållning (ett överskott motsvarande 150 miljoner kronor) och att soliditeten inte minskar, inte förväntas uppnås under Vår bedömning är att landstingets försämrade ekonomi till stora delar förklaras av uteblivna eller otillräckliga åtgärder för att komma till rätta med väl kända problemområden Vidare konstaterar revisorerna i sin bedömning bland annat att Hälso- och sjukvårdsnämndens handlingsplan för ekonomi i balans är så allmänt hållen att det inte är möjligt att bedöma i vilken utsträckning den kan få mätbara effekter under åren Revisorerna skriver vidare att man är kritiska till hur landstingsstyrelsens finansutskott har utövat sin tillsyn och konstaterar att även om Landstingsstyrelsen inte kan ta beslut som rör nämndernas ansvarsområden har man mandat och skyldighet att se till att fullmäktige ingriper. Slutsats: En ansträngd ekonomi får som konsekvens att handlingsutrymmet är mindre och förmågan att hantera oförutsedda utgifter minskar. Därmed höjs risken. Det finns även skäl att befara att senare års betydande tillskott i form av positiva engångseffekter undergräver krismedvetandet i organisationen. 8

10 4. Väsentliga konton Med årsredovisningens poster som utgångspunkt har vi i nedanstående tabell gjort en översiktlig bild av vår kombinerade riskbedömning. De konton som framgår längst till vänster i tabellen är konton hämtade från resultaträkningen och balansräkningen. För de konton som bedöms som Ej väsentliga konton, sker ingen kombinerad riskbedömning. Dessa konton granskas vid bokslutstillfället genom substansgranskning, i och med att granskningsinsatser för denna typ av konton, normalt sett består i att jämföra dem med föregående år och en eventuell budget. Ej väsentliga konton kontrolleras även mot underlag och oväntade eller oförklarade avvikelser analyseras ytterligare. För Väsentliga konton är granskningsåtgärderna mer omfattande. Granskningsinsatsen skiljer sig åt, beroende på om den kombinerade riskbedömningen bedöms till Medel eller Hög. Förutom att granskningsmomenten blir fler, är exempelvis urvalsstorlekarna större ju högre risken är. 9

11 Konton Klassificering Motivering till ej väsentliga konton CR IR CRA Verksamhetens intäkter Specialdestinerade statsbidrag Löner Läkemedelskostnader Representation Gåvor Resor och biljetter Leasingkostnader Övriga verksamhetskostnader Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansiella intäkter o kostnader Högre Högre Högre Lägre Lägre Lägre Lägre Lägre Lägre Lägre Högre Hög Hög Hög Medel Medel Medel Medel Medel Medel Medel Hög Immateriella anläggningstillg. Byggnader och mark Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillg. Förrådslager Kundfordringar Övriga fordringar Interimsfordringar Kortfristiga placeringar Kassa, bank Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Leverantörsskulder Interimsskulder Övriga kortfristiga skulder Ställda säkerheter och Ansvarsförbindelser Ej väsentligt Ej väsentligt Ej väsentligt Ej väsentligt Ej väsentlig Ej väsentligt Få transakt, ej komplext, inga bedömningar Är i praktiken en förutbetald kostnad, ej komplext, inga bedömningar Ej komplext, inga bedömningar Få transakt, ej komplext, inga bedömn. Få transakt, ej komplext, inga bedömn. Ej komplext, inga bedömningar Lägre Lägre Högre Lägre Lägre Högre Lägre Lägre Högre Högre Högre Medel Medel Hög Medel Medel Hög Medel Medel Hög Hög Hög 10

12 Ett konto är ett konto som beloppsmässigt överstiger vad vi anser vara tolerabel felnivå. Motivering till ej väsentligt konto ett väsentligt konto kan klassificeras ner till ett ej väsentligt konto om det är få transaktioner på kontot, om transaktionerna som görs inte är föremål för några bedömningar, d.v.s. om risken för att det ska bli ett väsentligt fel på kontot är liten. Inneboende risk (IR) kontots mottaglighet för ett eller flera fel som tillsammans leder till ett väsentligt fel som inte minimeras av egna kontroller såsom t ex. avstämningar. Den inneboende risken kan vara lägre eller högre, inga andra bedömningsnivåer är möjliga. En lägre inneboende risk i kontot leverantörsskulder kan bedömas om frekvensen fel föregående år var få, om det inte förekommer transaktioner med närstående, om inte utbetalning sker med kontanter, om väsentliga inköp ej sker i utländsk valuta, om flödet av fakturor är extremt oregelbundet, om rutinen till stor del icke är standardiserad eller på annat sätt icke ovanlig, om ansvarig personal anses ha hög kompetens, om IT-systemet är svagt m.h.t. transaktionskänsliget etc. Det finns i vår metodik en mängd frågor som vi besvarar vid vår bedömning. Naturligtvis behöver inte samtliga frågor besvaras enhälligt utan det är vår samlade bedömning som ligger till grund för vår slutsats. Kontrollrisk (CR) risken för att ett väsentligt fel inte ska upptäckas eller förhindras p.g.a. företagets interna kontroll. Kontrollrisken för ett konto är antingen Minimal eller. För att vi ska kunna få göra bedömningen Minimal krävs det att kontot har flera inbyggda kontroller som vi dessutom har testat och bedömt som tillförlitliga. Eftersom vi inte har testat några kontroller inom Landstinget så är alltid nivån. Kombinerad riskbedömning(cra) samlad bedömning utifrån risknivå och kontots storlek, komplexitet och transaktionsintensitet. Denna bedömning är en ekvation av övriga risker. Då kontrollrisken är kan t.ex. den kombinerade riskbedömningen inte bli annat än Hög eller Medel. Om den innebonde risken är Högre blir alltså CRA-bedömningen Hög. Som framgår av ovanstående modell har ett par områden identifierats där den kombinerade riskbedömningen är hög. Detta innebär att kontot skall granskas mera än övriga konton. Vid identifiering av väsentliga konton med riskbedömningen hög har vi nedan gjort en kartläggning av de största ekonomiadministrativa processerna som påverkar respektive konto. Vår riskanalys skulle fortsättningsvis kunna göras utifrån processnivå men vi har valt att utgå från respektive konto med tillägg av avsnitt för de processer som annars inte skulle komma att beröras under respektive konto, t.ex. bokslutsprocessen. 11

13 Faktu Inbetalning Utbetalning Löner Kassa Bokslutsprocessen Investering Avtal Inköp/Upphandling turering Intäkter x x x x Specialdestinerade statsbidrag x Löner x x x Läkemedel x x x Representation o gåvor x x x Resor o biljetter x x x Övriga kostnader inkl. x x x x x leasing Skatteintäkter och generella x x statsbidrag Finansiella intäkter och x x x kostnader Byggnader och mark x x x x Maskiner och inventarier x x x x Finansiella anläggn. tillg x x Kundfordringar x x x Interimsfordringar x Kortfristiga placeringar x Kassa, bank x x x x Avsättningar x x x x Leverantörsskulder x x x Interimsskulder x x x x Ställda säkerheter och Ansvarsförbindelser x x 12

14 5. Bokslutsprocessen En fungerande bokslutsprocess är grundläggande för ett rättvisande bokslut då den påverkar ett flertal av våra identifierade väsentliga konton. Processen är inte dokumenterad på annat sätt än att bokslutsanvisningar tillsänds berörda och den redovisningsgrupp som finns etablerad tillser på eget ansvar att bokslutsarbetet fullföljs. Det föreligger en ny organisation och det faktum att någon dokumentation avseende rutiner och tillvägagångssätt ej föreligger innebär en hög risk. Det är en stark rekommendation från oss sakkunniga att processen dokumenteras för att minska sårbarheten och risken för väsentliga felaktigheter Genomförda granskningar Inga direkta granskningsprojekt har utförts inom detta område annat än den genomgång av processen som sker vid granskning av respektive bokslut. Granskningen av delårsrapporten 2013 visade på brister av dokumentationen av delårsbokslutet och på kvalitetssäkring av delårsrapporten. Målet på en god ekonomisk hushållning för 2013 ansågs inte kunna nås. Granskning av årsredovisningen för 2012 gav slutsatsen och rekommendationerna till revisorerna i sin bedömning inför revisionsberättelsen, att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av landstingets resultat och ställning samt i allt väsentligt har upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god revisionssed. Förbättringsåtgärder ansågs finnas i årsredovisningen, då den bedömdes vara förhållandevis omfattande, vilket riskerar att påverka dess läsbarhet och möjligheten att tillgodogöra sig informationen. Detsamma var även slutsatsen vid granskningen av 2011 års årsredovisning. Granskning av landstingets internkontroll gjordes för 2012, med syftet att klargöra om landstingsstyrelsen och nämnderna har en ändamålsenlig organisation för arbetet med intern kontroll. Resultatet visar att det saknar en dokumenterad landstingsgemensam internkontrollprocess. De policydokument som finns har inte anpassats till den nya organisationen vilket gör att de inte är ändamålsenliga. I detta finns en risk. Granskning av årsredovisning för 2011, utförd 2012 visade på att landstingsstyrelsens uppsikt har varit otillräcklig men även att hälso- och sjukvårdsnämnden samt folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa sin styrning, ledning och kontroll över verksamheten. Granskning av ekonomistyrning är genomförd En slutsats i denna granskning är att om styrningen inte hanterar bristande följsamhet till av fullmäktige fastställd budget och styrregler, kommer risken att vara överhängande för påtagliga budgetavvikelser. Samtidigt blir det mer eller mindre omöjligt för nämnderna att utöva en ändamålsenlig ekonomistyrning Även 2013 utfördes en granskning av ekonomistyrning, med fokus på Hälso- och sjukvården. Resultatet var att nämndernas ekonomistyrning varit bristfällig på många punkter, bland annat var budgetarbetet 2011 orealistiskt i flera avseenden och agerandet i nämndernas ekonomistyrning bröt mot gällande regler. 13

15 5.2. Identifierade granskningsområden Från 2013 har en ny organisation inom det ekonomiadministrativa området införts, vilket innebär att årsbokslutet för 2013 är det första som upprättas i denna nya organisation. En ny ekonomidirektör är tillsatt och tidigare ekonomichefer arbetar inom specialiststöd som controllers för olika ansvarsområden. Redovisningschefen är densamme som tidigare. Vid varje bokslutstillfälle sänds bokslutsanvisningar med instruktioner och uppdelning av ansvar ut till samtliga förvaltningar. Ovan nämnda controllers inom specialiststöd har ansvar för respektive förvaltnings balanskonton och att en god kvalitet finns i bokslutsdokumentationen för dessa. En ny organisation införs under 2013, vilken påverkar bokslutsprocessen. Om en övergripande utvärdering av bokslutsprocessen inte genomförs i samband med bokslutsgranskning, bör en fördjupningsgranskning genomföras för att fånga in de risker som kan uppstå. Generellt sett ser vi den största risken här att man inte fångar in alla delar i och med en ny organisation. Ett exempel på risker är risken för felperiodiseringar. Detta eftersom endast fakturor som inkommer i januari, men avser december periodiseras. Periodisering av fakturor görs endast vid delårs- och årsbokslut. Under året kostnadsförs alla övriga fakturor den månad de inkommer. Det synes uppenbart att lanstinget måste förbättra och tydliggöra sin ekonomiska styrning. Den risk vi identifierat är att man ser problemområden, men inte vidtar tillräckliga åtgärder, vilket återspeglas i nuvarande kostnadsutveckling. Revisionen skall också genom riktade granskningsinsatser tillse att nya RKRrekommendationer tillämpas för landstingets finansiella rapportering. Med syftet att öka jämförbarheten mellan landsting är gemensam tillämpning av fastställda redovisningsrekommendationer ett prioriterat område. Nya rekommendationer tillkommer ständigt. En som med säkerhet kommer och som förväntas medföra betydande förändringar är kravet på införande av komponentavskrivningar för materiella anläggningstillgångar. 14

16 6. Intäkter Intäkter skall redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras landstinget och att de kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Området omgärdas och berörs av ett flertal redovisningsrekommendationer av vilka kan nämnas; redovisning av intäkter, redovisning av skatteintäkter, redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål, redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar, redovisning av materiella respektive immateriella tillgångar och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Förutom att landstingets resultaträkning påverkas av ovanstående rekommendationer, påverkas naturligtvis också en rad balanskonton. Landstingets intäkter utgörs huvudsakligen av skatteintäkter och statsbidrag. Varav den senare gruppen delas upp i specialdestinerade- och generella statsbidrag. Förutom en korrekt redovisning över tid är det väsentligt att bidragen redovisas på en korrekt nivå i resultaträkningen eftersom intäkten annars på ett felaktigt sätt kan påverka viktiga jämförelsetal som nettokostnadens utveckling etc. Området är förenat med viss risk. Viss risk föreligger även för att engångseffekter till väsentliga belopp inte vederbörligen uppmärksammas på ett adekvat sätt i kommentarer gällande verksamhetens utveckling för en bestämd period. Att härvid löpande följa verksamheternas resultatutveckling och samtidigt ha en rak och öppen dialog med Landstingets kansli, ekonomi, är härvid av central betydelse för revisionen. Faktureringsrutinen påverkar framförallt kontot intäkter men följaktligen också kontot kundfordringar. Det som är identifierat som hög risk är intäkternas och kundfordringarnas fullständighet. Hur säkerställer landstinget att alla intäkter verkligen faktureras? Vilka kontroller finns att säkerställa att så sker? Är kontrollerna ändamålsenliga? 6.1. Genomförda granskningar År 2013 gjordes en granskning av landstingets valfrihetssystem. Resultatet var att ett tydliggörande i landstingets reglemente av ansvaret för primärvården och valfrihetsmodellen. Bl a föreslogs att underskott i egen regi måste hanteras konkurrensneutralt, att landstinget ska överväga om beställarfunktionen har tillräckliga resurser för effektiv avtalsförvaltning och utveckling av vårdvalsmodellen. En annan synpunkt var att riskbedömningar av vårdvalet bör göras utifrån ett kvalitets och ekonomiperspektiv. Rapporten gav även förslag om att landstinget skulle göra en riskanalys av ersättningsprocessen samt av de IT-system som används inom processen. Detta för att de avstämningar och kontroller som tillförs processen bör vara utformade med stöd av riskanalysen. Slutligen var rekommendationen att det ekonomiska utfallet för respektive hälsocentral bör följas upp löpande Identifierade granskningsområden Ett prioriterat område för revisionen bör vara att löpande följa resultatutvecklingen för respektive verksamhet inklusive landstings- gemensamt. Ett huvudmål för uppföljningen är att lö- 15

17 pande försöka identifiera intäkter och kostnader av jämförelsestörande natur och som härigenom väsentligen påverkar den finansiella rapporteringen. Hälsocentraler tappar listade till privata vårdgivare; ett intäktstapp i och med Vårdvalet. Svårigheter att ställa om verksamheten vid förändringar är en ekonomisk risk som vi identifierat. Centralt för revisionen är också att göra erforderlig uppföljningsgranskning av tidigare genomförda granskningar enligt ovan. Den erforderliga granskningen av skatter och statsbidrag bör ske som ett led i bokslutsgranskningen. Enligt våra egna erfarenheter är det inte ovanligt att landstingets intäkter i kopplade till verksamheten i samband med en budgetprocess få den tilldelning som krävs för att i budgeten kommande års budget nå det resultatmål som eftersträvas. För det fall en granskning av budgetprocessen bedöms erforderlig bör detta fenomen ägnas särskild uppmärksamhet. En intäktsbudget som inte är comittad ute i verksamheterna utgör naturligtvis en allvarlig risk för realism och trovärdighet och därmed styrningen mot uppsatta budgetmål. Vi har identifierat en risk i budgetprocessen för Landstinget Västernorrland. Varje förvaltning får en ekonomisk nettoram, som uppräknats med en förutbestämd procentenhet. Under perioden har man lagt en större budget än nettoramen uppgår till. Mellanskillnaden kallas inom landstinget för obalanser och det finns i totalbudgeten medel för oförutsedda händelser, vilka kan erhållas om ett ärende framskrivs till landstingsstyrelsen. För 2014 uppgår obalanserna till ca 300 mkr. Under 2014 finns ett utrymme på 160 mkr, som respektive nämnd erhåller när de levererat handlingsplaner för att motverka underskott i verksamheten. Förhållandet pekar på ett genomgripande förändringsbehov av styrning och uppföljning samt att en granskning genomförs. 16

18 7. Lönerutinen Lönekostnaden är den i absolut särklass största kostnadsposten i Landstingets resultaträkning. Tidigare granskningar ger oss erfarenheten att såväl den inneboende risken som kontrollrisken är hög. Utifrån den kombinerade riskbedömningen blir därför området klassat som högrisk-område. Ett nära angränsade område med väsentlig påverkan på den finansiella rapporteringen är pensioner som också omfattas av en särskild redovisningsrekommendation Genomförda granskningar En granskning gjordes 2011 av landstingets lönerutiner. Man såg att det fanns en god intern kontroll vad gäller lönerutinen. Risken att betala ut stora felaktiga summor bedömdes som låg. En del rekommendationer lämnades till styrelsen angående tvingande attestering av kontrollistor, minskning av chefernas kontrollspann, införande av särskilda kontroller samt begränsning av behörigheter i systemen Identifierade granskningsområden Inom landsting är personalkostnader ett dominerande kostnadsslag. Specialistvården har idag svårast att klara ekonomin. Även hälsocentraler tappar listade till privata vårdgivare; ett intäktstapp i och med Vårdvalet. Svårigheter att ställa om verksamheten vid förändringar är en ekonomisk risk som vi identifierat. Av denna anledning är styrelsens uppföljning av landstingets ekonomi i fokus. Mot bakgrund av gjord riskbedömning föreslår vi att årliga granskningar genomförs genom registeranalyser där allehanda avvikelser framkommer för att härefter följas upp av revisionskontoret. Vidare föreslås att revisionen vid jämna mellanrum följer upp den interna kontrollen av att exempelvis utbetalda månadslöner följer gällande avtal och att reseräkningar och traktamenten/kostnadsavdrag är korrekta och att semester, övertid och jour hanteras korrekt vid såväl intjäning som reglering. De senare områdena har varit föremål för kommentarer i senare års rapporter med anledning av genomförda bokslutsgranskningar. 17

19 8. Kostnader för läkemedel och bemanningsföretag Rubricerade kostnader är områden med stora budgetavvikelser. Båda är dock områden som landstinget själva har stort fokus på och framförallt stora möjligheter att följa upp och jämföra med andra. Vi bedömer för närvarande risken som låg Genomförda granskningar Granskning av denna post görs lämpligen vid del- och årsbokslut. Någon fördjupande granskning har inte genomförts Identifierade granskningsområden Kostnaderna är i allra högsta grad väsentliga konton och bör därför bevakas för att säkerställa en god intern kontroll i rutinen. Hur landstingsstyrelsen/ansvarig nämnd bedöms utöva sin uppföljningsplikt/reagerar på oväntade budgetavvikelser är exempel på detta. Området kan hanteras inom ramen för granskning av leverantörsfakturaprocessen. Utvecklingen av läkemedelskostnaderna pekar på behov av en ändamålsenlig styrning och uppföljning samt ett ökat fokus i den interna kontrollen för uppföljning av läkemedelsfakturor. De riskområden vi har identifierat är att kostnader för hyrläkare ökar och att man ser en risk i att köp inte görs från rätt leverantör. Här har ett arbete påbörjats för att få kontroll att landstinget köper från rätt leverantörer, som de har avtal med. Än så länge minimalt med stafettsköterskor, men har ökat. Kostnader för hyrläkare ökar inom landstinget. I samband med granskning av leverantörsfakturarutinen är detta område aktuellt att titta på. 18

20 9. Representation, gåvor, resor och biljetter Leverantörsfakturahanteringsrutinen har noterats för diverse brister i den interna kontrollen. Vad gäller representation, resor och konferenser framgår det i stor utsträckning i landstingets riktlinjer hur dessa kostnader ska hanteras. Kontona i sig är inte väsentliga från den utgångspunkten att de leder till ett väsentligt fel i den finansiella rapporten, vilket är den grundläggande faktorn till vad som är ett väsentligt konto. De är dock väsentliga ur ett förtroendeperspektiv då ett missbruk av skattebetalarnas pengar är en känslig fråga och bör hanteras i enlighet därmed Genomförda granskningar Under 2011 gjordes en granskning av kontokort inom landstinget. Resultatet visade på brister på området och därför gjordes en ny granskning av landstingets betalkort år Granskningen visade att det inte är helt klarlagt vilka slags inköp som betalkorten är ämnade för samt indikatorer på bristfälliga bokföringsrutiner. En granskning avseende resor i tjänsten gjordes i februari Slutsatsen var att en god intern kontroll förelåg på en övergripande nivå. Däremot var följsamheten till landstingets riktlinjer för tjänsteresor i flera avseenden låg. Biljetter, kvitton och bokföringsbekräftelser bifogas sällan till fakturorna och resans syfte stärks sällan. Var tionde faktura innehåller kostnader som helt eller delvis felaktigt konterats som resekostnader Identifierade granskningsområden Vi föreslår en samordnad granskning av kostnader för representation, gåvor resor och biljetter. Genom att analysera huvudbokens transaktioner för dessa konton kan nyckelposter identifieras och granskas. Granskningen har lämpligen sin utgångspunkt i genomförandet av registeranalys. 19

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Landstinget i Värmland. Bokslutsgranskning 2014 Revisionsrapport. KPMG AB 24 mars 2015 Antal sidor: 7

Landstinget i Värmland. Bokslutsgranskning 2014 Revisionsrapport. KPMG AB 24 mars 2015 Antal sidor: 7 ABCD Landstinget i Värmland Bokslutsgranskning 2014 Revisionsrapport KPMG AB 24 mars 2015 Antal sidor: 7 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ABCD Landstinget

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014 Storstockholms brandförsvarsförbund Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2013 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2013. Revisjonsrapport 2013 Genomford på uppdrag av revisorerna September 2013

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2013. Revisjonsrapport 2013 Genomford på uppdrag av revisorerna September 2013 Sundbybergs stad Granskning av delårsbokslutet 2013 Revisjonsrapport 2013 Genomford på uppdrag av revisorerna September 2013 Building a better Øuildinq a better Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning...

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Revisionsrapport Bokslutsprocessen

Revisionsrapport Bokslutsprocessen www.pwc.se Revisionsrapport Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Bokslutsprocessen Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys Kommunens revisorer s redogörelse 2011 Vi har under året granskat den verksamhet som bedrivits inom Kommunstyrelsens och övriga nämnders ansvarsområden enligt särskild granskningsplan. PwC har biträtt

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 Revisionsrapport

Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport Advisory KPMG AB 27 mars 2015 Antal sidor: 13 Rapport beträffande årsredovisning KTM 2014-12-31.docx Innehåll 1. Sammanfattning 2 1.1 Räkenskaperna

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av bokslut och. Syftet med

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun September 2014 September 2014 Harald Jagner, Pernilla Lihnell Innehåll Sammanfattning och kommentarer 1 1. Inledning 4 2. Iakttagelser

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Region Skåne. Granskning av årsredovisning 2014 Revisionsrapport. Offentlig Sektor KPMG AB 15 april 2015 Antal sidor:11

Region Skåne. Granskning av årsredovisning 2014 Revisionsrapport. Offentlig Sektor KPMG AB 15 april 2015 Antal sidor:11 Revisionsrapport Offentlig Sektor KPMG AB 15 april 2015 Antal sidor:11 2014 Revisionsrapport Årsredovisning.docx and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Landstinget i Uppsala län. Granskning av periodiseringar i redovisningen. Rapport. KPMG AB 19 januari 2015 Antal sidor: 10

Landstinget i Uppsala län. Granskning av periodiseringar i redovisningen. Rapport. KPMG AB 19 januari 2015 Antal sidor: 10 i redovisningen KPMG AB 19 januari 2015 Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte, revisionsmål och metod 2 3.1 Syfte 2 3.2 Revisionsmål 2 3.3 Metod 3 4. Projektorganisation 3

Läs mer

Delårsrapportering 2010. Gällivare kommun. Revisionsrapport. November 2010. PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor

Delårsrapportering 2010. Gällivare kommun. Revisionsrapport. November 2010. PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Delårsrapportering 2010 Gällivare kommun Revisionsrapport November 2010 PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Innehåll Revisionsrapport... 1 November 2010...

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Granskning av intern kontroll Söderhamns kommun Revisionsrapport Februari 2011 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Robert Heed Revisionskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Revisionsplan redovisningsrevision 2015

Revisionsplan redovisningsrevision 2015 Revisionsplan redovisningsrevision 2015 Region Skåne BAKGRUND Vårt uppdrag Deloitte har fått i uppdrag att utföra redovisningsrevisionen åt Revisorskollegiet i Region Skåne. Uppdraget kommer att utföras

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Revisionsplan 2011 Sollefteå kommun

Revisionsplan 2011 Sollefteå kommun Sollefteå kommun Maj-Britt Åkerström Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Uppdrag 1 2 Revisionsuppdraget 1 3 Revisionsplanering 1 3.1 Bedömning av väsentlighet och risk 1 3.2 Revisionsprojekt

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01 OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN 1 Kommunens redovisning skall utföras enligt bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller för kommunstyrelsen

Läs mer

Landstinget Västernorrland. Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisionsrapport. Revision KPMG AB 2015-04-09 Antal sidor: 187

Landstinget Västernorrland. Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisionsrapport. Revision KPMG AB 2015-04-09 Antal sidor: 187 Revisionsrapport Revision KPMG AB Antal sidor: 187 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen 1 1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 2 2. Bakgrund 2

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun.

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun. REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Tekniska nämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Sammanfattning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Kiruna kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Revisionsrapport 4 / 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna november 2008. Lidingö Stad Granskning av Intern kontroll 2008

Revisionsrapport 4 / 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna november 2008. Lidingö Stad Granskning av Intern kontroll 2008 Revisionsrapport 4 / 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna november 2008 Lidingö Stad Granskning av intern kontroll 2008 Lidingö Stad Granskning av Intern kontroll 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning...

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Samordningsförbundet i Norra Örebro län Sofint Granskning av årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva februari 2006 6:1 REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Inledning 1 Syftet Detta reglemente syftar till att säkerställa att såväl den politiska som den professionella

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden. REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Plan för intern kontroll 2015

Plan för intern kontroll 2015 2 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare B Rinander Datum 2015-03-25 Diarienummer GSN-2015-0516 Gatu- och samhällsmiljönämnden Plan för intern kontroll 2015 Förslag till beslut Gatu- och samhällsmiljönämnden

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 18/13 2013-12-20. Dnr SKL 13/7699 Leo Ruostejoki 08-452 78 97

Ekonomi Nytt. Nummer 18/13 2013-12-20. Dnr SKL 13/7699 Leo Ruostejoki 08-452 78 97 Ekonomi Nytt Nummer 18/13 2013-12-20 Dnr SKL 13/7699 Leo Ruostejoki 08-452 78 97 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Sveriges Kommunala YrkesREVisorer

Sveriges Kommunala YrkesREVisorer Sveriges Kommunala YrkesREVisorer 1 SKYREV Föreningens ändamål är att utveckla och säkerställa kvaliteten i de uppdrag som kommunala yrkesrevisorer ska utför samt i övrigt verka främjande för den kommunala

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar Antaget av/ansvarig Syfte God styrning och kontroll av Trollhättans Stads ekonomi och verksamhet. Gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar. Referensdokument Kommunallagen. Kommunal redovisningslag

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Revisionsrapport

Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Revisionsrapport Revisionsrapport Löpande granskning av den interna kontrollen i administrativa rutiner vid Kostnämnden Landstinget Västmanland Charlotta Fardelius Bert Hedberg Viveca Karlsson 31 maj 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Årsrapport 2013 Kulturnämnden avseende kulturförvaltningen

Årsrapport 2013 Kulturnämnden avseende kulturförvaltningen Årsrapport 2013 Kulturnämnden avseende kulturförvaltningen Rapport från Stadsrevisionen Nr 22, 2014 Dnr 3.1.2-58/2014 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc f Innehållsförteckning i. Sammanfattning... i a. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1 BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar K - Projekten Bokföringslagen Förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2010:01

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer