Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet (URBSEC) Utvärdering av verksamhetsperioden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet (URBSEC) Utvärdering av verksamhetsperioden 2011-07-01 2014-03-31"

Transkript

1 Göteborgs universitet Chalmers (13) Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet () Utvärdering av verksamhetsperioden INLEDNING Syftet med denna utvärdering är att ge underlag för lärosätenas bedömning av a) vad Göteborgs universitet och Chalmers uppnått genom inrättandet av Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet (); och b) vad som sannolikt annars inte skulle ha uppnåtts. Syftet är också att ge underlag för beslut om: 1) den ansökan om förlängning av :s verksamhet med en andra treårsperiod som inges samtidigt med utvärderingen; 2) eventuella förslag och rekommendationer avseende :s fortsatta verksamhet i den mån förlängning beviljas. Utvärderingen är internt genomförd i samverkan mellan styrgrupp och föreståndare. Den är organiserad under följande rubriker: 1) Övergripande bedömning 2) Organisation, personal och styrning 3) Möten för kommunikation 4) Prioriterad tematisk forskning 5) Forskning i samverkan 6) Utbildning i samverkan 7) Finansieringsfrågor 8) Ekonomisk redovisning Utvärderingen utgår från de generella regler och mål som anges i: Policy för centrum vid Göteborgs universitet Handläggningsordning för inrättande och uppföljning samt utvärdering av centrum vid Göteborgs universitet Policy för centrum vid Chalmers Riktlinjer för centrum vid Chalmers Utvärderingen utgår vidare från de specifika mål för verksamheten som anges i: 1) Ansökan om inrättande av Centrum för forskning om urban trygghet och samhällssäkerhet () [Bilaga 1] 2) Preliminär verksamhetsplan för [Bilaga 2] 3) : Verksamhetsplan [Bilaga 3] Utvärderingen bedömer måluppfyllelsen utifrån dokumentationen i: 4) : Verksamhetsrapport [Bilaga 4] 5) : Verksamhetsrapport [Bilaga 5] 6) : Verksamhetsrapport [Bilaga 6] 7) : Ekonomisk rapport [Bilaga 7] Underlag för lärosätenas beslut 2011 att inrätta var de mål som anges i [1] och [2] ovan. Den detaljerade verksamhetsplanen [3] med i högre grad mätbara mål utgjorde inte grund för beslut utan tillkom under det första verksamhetsåret.

2 Göteborgs universitet Chalmers (13) I Ansökan om inrättande [1] är det främst under rubriken Syfte som mål för verksamheten sammanfattande och kortfattat anges. I Verksamhetsplan [3] anges fyra verksamhetsområden: Möten för kommunikation; Forskning i samverkan; Prioriterad tematisk forskning; samt Utbildning i samverkan. För varje område anger verksamhetsplanen sedan: Övergripande verksamhetsmål; Insatser och indikatorer för dessa; samt Årsvisa mål för hela treårsperioden. Centrumbildningen har därmed genom Verksamhetsplan [3] lagt grunden för en utvärdering med avseende på dess internt preciserade mål, i sin tur grundade på de mer allmänna mål och det syfte som anges i Ansökan om inrättande [1], vilken lärosätena genom inrättande fastställt. Centrumbildningens verksamhetsrapporter [4, 5, 6] redovisar under rubriker identiska med Verksamhetsplan [3] och med tämligen hög upplösning det som gjorts inom de fyra verksamhetsområdena. Detta systematiska upplägg innebär att verksamhetsplanen tillsammans med de årliga rapporterna medger en slags årsvis utvärdering. Föreliggande utvärdering syftar i ljuset av detta inte till upprepning, utan till att på en övergripande och sammanfattande nivå bilda underlag för lärosätenas bedömning av hur väl enskilda insatser sammantaget kan sägas ha bidragit till effekter som motsvarar de övergripande mål och förväntningar lärosätena satt. 1. ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING Den kontrafaktiska frågan huruvida ovan sammanfattade aktiviteter hade kommit till stånd utan är i en viss bemärkelse oavgörbar, men samtidigt uppenbar. Givet de tidsmässiga och ekonomiska ramarna, kan sägas ha etablerat en verksamhet som motsvarar men inte i alla avseenden ännu uppfyller de överordnade mål som anges som syfte i den ursprungliga ansökan om inrättande, och på grundval av vilken beslut fattades: att på vetenskaplig grund i samverkan med aktörer utanför akademien utveckla ny kunskap som kan ligga till grund för innovationer och lösningar för att motverka, reducera och hantera risker, hot, sårbarheter och osäkerheter i en globaliserad värld under kontinuerlig förändring att utveckla forskning som syftar till att höja samhällets förmåga: att förebygga olika slags olyckor, kriser och katastrofer att sammanföra olika slags såväl lokala och regionala som nationella och internationella aktörer i verksamhet som överskrider gränserna mellan forskare och praktiker att i öppenhet och flexibilitet utveckla ny tydligt fokuserad forskning som samtidigt tar ett helhetsgrepp som svarar mot trygghets- och säkerhetsfrågors komplexitet att uppnå sektorsöverskridande samhällsrelevans [såväl som] kunskapsbaserade bedömningar av vad som är demokratiskt önskvärda lösningar Utvärderingen ser i en jämförelse mellan ursprunglig ansökan om inrättande och de aktiviteter som genomförts under den gångna treårsperioden så som de redovisas i verksamhetsrapporterna att en expansion av samarbeten är tydlig. Forskare från följande institutioner vid GU och Chalmers är f n inbegripna i samverkan i olika former genom centrumbildningens arbete (där

3 Göteborgs universitet Chalmers (13) asterisk saknas finns f n ingen aktiv samverkan i projektformat, men kontakter med forskare som i flera fall tillsammans med har vilande ofinansierade projektidéer). Arkitektur (Chalmers)* Energi och miljö (Chalmers)* Teknikens ekonomi och organisation (Chalmers)* Tillämpad informationsteknologi (Chalmers och GU)* Data- och informationsteknik (Chalmers och GU)* Arbets- och miljömedicin (Sahlgrenska akademien, GU)* Förvaltningshögskolan (Samhällsvetenskaplig fakultet) Globala studier (Samhällsvetenskaplig fakultet, GU)* Journalistik, medier och kommunikation (Samhällsvetenskaplig fakultet, GU)* Psykologi (Samhällsvetenskaplig fakultet, GU) Socialt arbete (Samhällsvetenskaplig fakultet, GU)* Sociologi och arbetsvetenskap (Samhällsvetenskaplig fakultet, GU)* SOM-institutet (Samhällsvetenskaplig fakultet, GU)* Gothenburg Research Institute (Handelshögskolan) Juridik (Handelshögskolan)* Geovetenskaper (Naturvetenskaplig fakultet, GU) Kulturvård (Naturvetenskaplig fakultet, GU)* Filosofi, lingvistik och vetenskapsteori (Humanistisk fakultet, GU) Litteratur, idéhistoria och religion (Humanistisk fakultet, GU)* Högskolan för design och konsthantverk (Konstnärlig fakultet, GU)* Därutöver har föreståndaren etablerade kontakter med särskilt följande enheter (med asterisk avses att forskare f n är involverade i aktiv samverkan). Vad gäller Lindholmen Science Park (LSP) är samverkan främst men inte uteslutande med Security Arena. Security Arena finansieras med medel från MSB, och samverkan var etablerad innan inrättades men har vidareutvecklats. Vad gäller Johanneberg Science Park (JSP) är samverkan av senare datum, anknytning till denna nu dels genom ett större projekt med Arkitektur som bas, dels genom att finns med i den Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling som VINNOVA beviljade stöd till i juni Mistra Urban Futures Centrum för kultur och hälsa Centrum för urbana studier Lindholmen Science Park* Johanneberg Science Park* Vid Chalmers är anknutet till tre styrkeområden, Samhällsbyggnad, IKT, Transport, det första som värdstyrkeområde, de andra två som associerade styrkeområden. Föreståndaren har under den gångna verksamhetsperioden haft en aktiv kontakt särskilt med vice styrkeområdesledaren för Samhällsbyggnad. Forskare från fyra av de fem institutioner som ingår i Samhällsbyggnad är f n också aktiva i -anknutna projekt. Från IKT är DoIT och Tillämpad IT viktiga aktörer i sedan inrättandet. Transport är i högre grad berört av andra arenor än Security Arena vid Lindholmen Science Park, men i relation till och Security Arena har kontakt etablerats kring ett projekt om farligt gods.

4 Göteborgs universitet Chalmers (13) Samhällsbyggnad Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Transport Vad gäller samverkan med andra lärosäten, sker sådan samverkan mellan Chalmers- och/eller GU-forskare genom -genererad verksamhet i projekt eller program tillsammans med nedanstående (kontakter om projekt finns också med forskare vid Högskolan i Halmstad). Högskolan i Borås Högskolan i Skövde Högskolan Väst Kungliga tekniska högskolan Linköpings universitet Lunds tekniska högskola Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Örebro universitet Ovanstående visar att fungerat som en produktiv länk inom lärosätena och mellan akademin och externa forskningsbehov, samt indikerar att åstadkommit resultat som inte hade uppnåtts utan centrumbildningen. Lärosätenas delade ansvarstagande och medverkan motsvaras av de utmaningar fältet rymmer. I centrumbildningens tematiska bredd har såväl forskare som externa parter kunnat känna igen egen kompetens och eget ansvarsområde som beroende av andras. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har t ex ansvar för allt från fallolyckor i hemmet över cybersäkerhet till nationell civilsäkerhet och scenarion kring klimatförändringar. Den akademiska samordning som bidrar till är därför väsentlig också i relation till omgivande samhälle. Utvärderingen ser således att värdet är stort i lärosätenas satsning på en centrumbildning som inte skiljer på utan söker överbrygga gränserna mellan samhälls- och teknikvetenskaper, och mellan dessa och human- och naturvetenskaper. Lärosätenas syften med etablering av centra handlar om att uppnå: 1) Akademiskt mervärde; 2) Flervetenskaplighet; 3) Öppenhet; 4) Nyttiggörande; 5) Nyskapande; och 6) Samverkan med andra lärosäten. Ovanstående korta sammanfattning ger en tydlig bild av att uppnått resultat inom alla dessa områden. 2. ORGANISATION, PERSONAL OCH STYRNING Beskrivning har en föreståndare, en styrgrupp, samt administrativt stöd från värdinstitutionen. I och med att centrumbildningen är gemensam mellan GU och Chalmers ansågs viktigt att en lärosätesgemensam institution skulle vara värdinstitution. Tillämpad IT valdes utifrån forskningsinriktning och närheten till Lindholmen Science Park. Lösningen har fungerat utmärkt. är i enlighet med lärosätenas regelverk en immateriell enhet och har således ur administrativ synvinkel ingen personal och är ej medelsförvaltande. Forskare och institutioner är knutna till centrumbildningen (och synliga på enbart på grundval av intresse. Forskare som medverkar i projekt är fortsatt anställd/a på sin/a heminstitution/er eller förordnas vid lämplig/a institution/er. Alla inkommande forskningsmedel

5 Göteborgs universitet Chalmers (13) fördelas efter överenskommelse inom forskargrupper och eventuellt mellan prefekter från huvudsökandes institution till övriga medverkande parter. I samverkansprojekt med externa parter har för dem aktuella medel distribuerats av medelstilldelande instans. Ansökan om inrättande av angav att styrgruppen på sikt avsåg att tillsätta en rådgivande grupp (Advisory Board) med företrädare från såväl privat som offentlig sektor och civilsamhälle. Sådan grupp har under treårsperioden inte tillsatts, men representant från MSB namngavs på ett tidigt stadium av myndigheten efter styrgruppsmöte med dåvarande chefen för Enheten för inriktning av forskning. Styrgruppen har träffats tre gånger per termin, varvid diskuterats principiella och strategiska frågor, fattats beslut kring sådana frågor, och har föreståndaren redovisat den dagliga verksamheten i termer av gjorda och planerade insatser. Kring vissa frågor har beslut fattats som inneburit att styrgruppsmedlemmar engagerats i särskilda uppdrag (ett sådant har varit den Utbildningsgrupp som tillsattes och till vilken under en kortare tid också knöts en av avlönad sekreterare), men i övrigt har verksamheten drivits av föreståndaren. Den kostnadsram haft har medgett 75% tjänst för föreståndaren. Styrgruppsmedlemmar har gjort sina insatser inom ramen för sina tjänster. Rekommendationer Vad gäller rådgivande grupp bör centrumbildningens nuvarande mer omfattande verksamhet åter aktualisera denna fråga, och vid eventuell förlängning bör den tillträdande styrgruppen tydliggöra vilken roll ett sådant Advisory Board skulle kunna ha och därefter undersöka intresset hos lämpliga medlemmar för att om möjligt inrätta sådan rådgivande grupp. Vad gäller jämställdhets- och mångfaldsfrågor vill utvärderingen inledningsvis framhålla att :s verksamhet under treårsperioden inte pekar på några problem i dessa avseenden. Den ursprungliga styrgruppen hade en könsfördelning av tre män och två kvinnor. Styrgruppen är införstådd med dokument såsom: Jämställdhet och likabehandling vid Göteborgs universitet ; Chalmers Policy och handlingsplan för arbetsmiljö och jämlikhet ; och Chalmers Föreskrifter för arbetet mot sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. Samtidigt kan utvärderingen konstatera att som immateriell enhet inom vilken samverkan sker på grundval av intresse och frivillighet inte formellt kan besluta över forskargruppers sammansättning. Föreståndaren och styrgrupp kan påtala problem, men samverkande forskare kommer från enheter inom linjeorganisationen vilka ansvarar för tillämpningen av regelverk kring jämställdhets-, mångfalds-, och andra personalfrågor. Som noterats ovan bygger forskares medverkan helt på intresse och frivillighet. Men disciplinbundna strukturer inom lärosätena, liksom publikationers och konferensers disciplinära karaktär innebär att mång- och tvärvetenskaplig samverkan för den enskilde forskaren inte nödvändigtvis framstår som attraktiv. Sådan samverkan kan tvärtom vara olönsam i etablerade belöningsstrukturer (inom och utanför lärosätena). Verksamheten inom centrumbildningar lika skulle stödjas av att centrala regelverk innehöll uttalade incitament som gjorde samverkan med och inom centrumbildningar meriterande för såväl den enskilda forskaren som för institutioner/prefekter. I det att centrumbildningar lika inte syftar till grundforskning skulle exempelvis fullgörandet av samverkansuppgifter kunna knytas till incitament för forskare och institutioner att samverka med centrumbildningar där samverkan med externa parter är central.

6 Göteborgs universitet Chalmers (13) Utvärderingen ser också att i de fall forskargrupper de facto formerats har en väsentlig svårighet varit att frigöra forskare i tillräcklig omfattning för att effektivt och koncentrerat kunna arbeta med t ex större ansökningar. Dessa svårigheter finns också inom institutioner, men blir mer påtagliga för en centrumbildning såsom av två skäl. Det första är vetenskapligt/ epistemologiskt och har att göra med de särskilda ansträngningar som krävs för mång- och tvärvetenskaplig samverkan, det andra är administrativt/organisatoriskt och har att göra med att en immateriell enhet utanför linjeorganisationen inte har någon möjlighet att påverka arbetsinnehåll för aktuell personal. En centrumbildning såsom saknar helt mandat för att hantera dessa svårigheter, men de är eventuellt också svårare att lösa genom incitament i de regelverk som fastslås på central nivå. Utvärderingen ser samtidigt att dessa för centrumbildningar såsom specifika problem i en viss bemärkelse klargör att dess (tvärvetenskapliga) verksamhet inte skulle kunna bättre placeras i någon annan (disciplinär) del av GU och/eller Chalmers. Trots svårigheter som kan kopplas till centrumbildningens samverkansuppdrag ger utvärderingen vid handen att utvecklat en kreativ och konstruktiv roll i förhållande till andra verksamheter vid lärosätena. 3. PRIORITERAD TEMATISK FORSKNING Övergripande verksamhetsmål Enligt verksamhetsplanen ska sammanföra naturvetenskapliga, teknologiska, samhälls- och humanvetenskapliga ansatser i forskning om risk, kris, säkerhet och trygghet. ska tillsammans med externa parter utveckla verkningsfull kunskap och expertis som svarar mot samhälleliga behov av robusthet och förmåga till resiliens inom området urban trygghet, samhällssäkerhet och krisberedskap. Sammanfattade resultat har under den knappa treårsperioden juli 2011-mars 2014 etablerat sig som ett redskap för samverkan. De forskare och forskningsmiljöer vid GU och Chalmers som bildade utgångspunkt för inrättandet av hade begränsad samverkan såväl inom det egna som med det andra lärosätet. Fyra prioriterade tematiska forskningsområden identifierades som ansågs ha förutsättningar att kunna utvecklas till mång- och tvärvetenskapliga noder. Under perioden har genom föreståndaren gått vidare och etablerat kontakter med fler forskare och institutioner, med centrumföreståndare och styrkeområdesledare, liksom med Mistra Urban Futures och Johanneberg Science Park i tillägg till den på Lindholmen. Föreståndaren har på centrumbildningens interna sändlista drygt 100 forskare som uttalat att de vill ha information och vid lämpligt tillfälle är intresserade av samverkan. Inför utlysningar och andra aktiviteter finns därmed beredskap för att identifiera och mobilisera mång- och tvärvetenskapliga team. Föreståndaren har omvärldsbevakning särskilt avseende relevanta utlysningar som ett centralt uppdrag och har kontinuerligt informerat forskare om sådana. Under andra verksamhetsåret fattades beslut om att avsätta medel för såddpengar till forskare för projektutveckling. Konkret har flera projekt startats med samverkan över lärosätesgränserna, de flesta genom Security Arena vid Lindholmen Science Park till ett värde av totalt drygt 7 miljoner, de största två vunna i konkurrensutsatta MSB-utlysningar, resulterande i 7,5 respektive 13 miljoner. Alla dessa projekt involverar såväl stöd från som aktiv samverkan med externa parter i både offentlig och privat sektor (se [4, 5, 6] för detaljerade uppgifter).

7 Göteborgs universitet Chalmers (13) Rekommendationer Utvärderingen ser en uppenbar styrka i den uppsökande, konstruktiva och mäklande verksamhet som föreståndaren bedrivit och som lett fram till såväl former för tämligen komplex samverkan som finansiering av projekt som utan centrumbildningen inte skulle ha formulerats och utvecklats. Detta arbete har varit en nyckel till den framgång som kan noteras och bör fortsättas och om möjligt utvidgas. Samtidigt ser utvärderingen en svaghet i att centrumbildningen inte funnit en form för att konsolidera och ge kontinuitet till de fyra redan i Ansökan om inrättande [1] identifierade prioriterade forskningsområdena. Styrgruppen har berört denna fråga under treårsperioden och identifierat särskilt två problem i detta avseende: dels att identifiera personer/forskare lämpliga och med möjlighet att ta ett ansvar för en sådan konsolidering; dels att de finansiella ramarna för verksamheten begränsat möjligheten att förverkliga fyra sådana roller. En lösning av denna fråga bör beaktas i samband med förlängning av verksamheten. Vad gäller vetenskaplig kvalitet avseende de projekt som startats genom ser utvärderingen en rimlig oklarhet beroende på den ännu relativt korta verksamhetsperioden, men också en svaghet i återrapportering och uppföljning. En svårighet här är att projekt som väl startats i praktiken bedrivs utanför, som därmed saknar mandat att kräva avrapportering. En annan svårighet är den administrativa insats uppföljning skulle kräva givet centrumbildningens bemanning. Utvärderingen kan konstatera att de forskare som medverkar i samverkansprojekt byggda genom har t ex internationella meriter, liksom att de kan ha nya sådana meriter genom de -anknutna projekt de medverkar i. Men utvärderingen ser en svaghet i att det vad gäller vetenskaplig kvalitet efter tre år inte är möjligt att de facto bedöma denna i termer av t ex nationell och internationell konferensmedverkan, publikationer i ledande internationella tidskrifter osv. I den mån förlängning beviljas, bör den tillträdande styrgruppen pröva hur dessa uppföljningsbehov ska kunna realiseras. Vad gäller frågan om prioriterade forskningsområden finns också stora möjligheter. En av styrkorna med är förmågan att mobilisera ur lärosätenas rikedom av olika intellektuella resurser. Samtidigt behöver arbetet med att profilera fortsätta. I analogi med utvecklingen av processorer ser utvärderingen möjlighet till effektiv flerkärnighet där samverkande forskare kan röra sig mellan kärnområden vid behov, och från projekt till projekt. Prioriterade forskningsområden bör prövas och strategiskt identifieras i relation till innehåll, samverkanspotential och konkurrenskraft visavi främst nationella men också internationella miljöer. Detta kan leda till en attraktiv profilering av kärnområden som bättre tydliggör lärosätenas särskilda kompetenser och kapaciteter inom urban trygghet och samhällssäkerhet. Utvärderingen ser ur vetenskaplig synvinkel inga direkta hot mot verksamheten med avseende på prioriterad tematisk forskning. Mång- och tvärvetenskaplighet är epistemologiskt utmanande, men utvärderingen rekommenderar fortsatt en pragmatisk hantering av denna fråga på det sätt som kännetecknat :s gångna treårsperiod. En parallell fråga här rör att lärosätena tillsammans med Ansökan om inrättande [1] tillställdes en förteckning över pågående forskning vid Chalmers och GU som av sökande PIs ansågs falla inom området urban trygghet och samhällssäkerhet. Sådan forskning pågår och fortsätter initieras utan anknytning till centrumbildningen. Detta utgör ur en synvinkel varken ett hot mot eller en svaghet hos. Grundforskning och disciplinär forskning inom området bör inte nödvändigtvis kanaliseras genom, vars uttalade roll är att bygga intern och extern samverkan.

8 Göteborgs universitet Chalmers (13) Likafullt rekommenderar utvärderingen att om förlängning beviljas söker finna en form för att samlat redovisa utifrån lärosätenas förväntningar om profilering av området också forskning inom området som inte initierats genom centrumbildningen. 4. FORSKNING I SAMVERKAN Övergripande verksamhetsmål Enligt verksamhetsplanen ska etablera former som gör centrumbildningen till en plats för integrerad kunskapsutveckling genom Triple och Quadruple Helix-samverkan mellan lärosätena och mellan dessa och andra aktörer inom området urban trygghet och samhällssäkerhet. Sammanfattade resultat har under perioden etablerat sig som en part på den svenska arenan och skapar intresse för samverkan särskilt genom den till skillnad från andra i högre grad specialiserade centra inom området uttalade ambitionen att bygga forskning som i konkreta projekt överbryggar gränserna mellan samhälls- och teknikvetenskaper, och mellan dessa och humanoch naturvetenskaper. börjar därmed spela en väsentlig roll som aktiv gränsyta vad gäller forskningsanknytning av frågor om urban trygghet och samhällssäkerhet i bred bemärkelse mellan de båda lärosätena och parter i både privat och offentlig sektor. Centrumbildningens placering i närhet till Lindholmen Science Park (LSP) signalerar också tydligt samverkan, öppenhet och Triple Helix-ambitioner, något som svarar mot :s övergripande verksamhetsmål. Genom lärosätenas tidigare satsning på LSP och den roll centrumbildningen fått som lärosätenas aktör i Security Arena finns kontinuerlig kontakt med företrädare för MSB, Ericsson, Saab AB, och Volvo. Genom nya initiativ har etablerat kontakter och former för möten och samverkan med såväl flera verksamheter inom Göteborgs stad, som Länsstyrelsen Västra Götalands län. (För detaljerade uppgifter, se Forskning i samverkan i de årsvisa verksamhetsrapporterna [4, 5, 6].) Rekommendationer har etablerat sig som en neutral plattform för samverkan, möjliggörande och projektmäkleri inom lärosätena, mellan lärosätena och gentemot externa samarbetsparter. Det finns ett värde för lärosätena i att kunna erbjuda en gemensam kontaktpunkt och ingång för forskningsområdet urban trygghet och samhällssäkerhet, vilket också bidrar till att ytterligare synliggöra Chalmers och GU:s forskning inom området. Denna verksamhet bör fortsättas. Forskningsproblem som emanerar ur offentliga såväl som privata aktörers praktik, liksom aktualiseras av utlysningar från finansiärer av relativt praktiknära forskning, kan attrahera forskare till samverkan. Sådana problem innebär ofta både samhällsrelevanta och komplexa vetenskapliga frågor som kräver mer än bara tillämpning av tidigare kunskap. Det finns en styrka i att kan medverka till forskarsamverkan kring utlysningar av mång- eller tvärvetenskaplig karaktär. En möjlig svaghet med frivillighet, samverkan och mång- eller tvärvetenskaplighet kan vara att samverkansprojekt istället kan bli samfinansierade projekt där respektive part sitter på sin egen kammare. Utvärderingen kan se att de projekt som initierats genom i olika hög grad inneburit samverkan i alla de olika avseenden som är möjliga inom projekt (t ex mellan parter,

9 Göteborgs universitet Chalmers (13) och mellan olika nivåer inom respektive parts organisation). Detta är snarast generiska problem i all samverkan där :s arbete för långsiktiga samverkansprocesser bör ses som ett sätt att på sikt minska sådana problem. Utvärderingen vill också uppmärksamma frågan om kritisk massa. Som immateriell funktion kommer som sådant aldrig att uppnå kritisk massa. Vad gäller kritisk massa ser utvärderingen detta som i en viss bemärkelse relaterat till lärosätena snarare än. Lyckas bygga kontinuitet i forskarrelationer och framgångsrikt bidra till kontinuerlig extern finansiering och uppskalning kan samverkan mellan och kring institutioner vid GU och Chalmers inom området urban trygghet och samhällssäkerhet nå kritisk massa. Efterfrågan på system- och sektorsöverskridande kunskap från den ansvariga myndigheten MSB, liksom de breda sätt på vilka både Societal Security och hållbarhetsfrågor (med de implikationer för trygghets- och säkerhetsområdet som ryms där) definieras internationellt, förefaller utgöra fortsatta möjligheter att utveckla verksamheten. VINNOVA har sedan flera år tillbaka också arbetat för innovationer på tjänstesidan, och utvärderingen ser att skulle kunna spela en roll för att utveckla nya samverkansprojekt kring tjänsteinnovationer och nya former för innovativ paketering av tjänster tillsammans med t ex offentlig sektor. Vad gäller samverkan med externa parter ser utvärderingen inte några principiella hot. Utvärderingen kan se att samverkan med externa parter kan riskera att hamna i otakt eller att inte kunna genomföras i enskilda fall p g a olika ledtider för och skala på projekt i olika slags organisationer. Detta problem är snarast generiskt. Utvärderingen ser lösningen på detta problem främst i ömsesidig kännedom mellan och externa parter, och i fortsatt intern förankring av och kännedom om centrumbildningen, vilket bör medge ökad smidighet och möjlighet att hitta lösningar i extern samverkan. 3. MÖTEN FÖR KOMMUNIKATION Övergripande verksamhetsmål Enligt verksamhetsplanen ska öka kunskapen om GU:s och Chalmers forskning inom området urban trygghet, samhällssäkerhet och krisberedskap, såväl internt som externt, såväl nationellt som internationellt. ska fungera som en mötesplats för en mångfald aktörer inom området urban trygghet och samhällssäkerhet. Sammanfattade resultat :s hemsida öppnade i komplett format hösten Hemsidan ger omfattande och uppdaterad information om verksamheten. Enligt styrgruppsbeslut presenteras den på engelska. :s utåtriktade publika verksamhet har i övrigt koncentrerats till seminarieserien. Med årsvisa aktuella teman relaterade till båda lärosätenas forskning (såsom: Svarta svanar om osäkerhet, oförutsägbarhet och sårbarhet ; Civilsamhällets informationssäkerhet ) har serien syftat till en såväl bred som fördjupad bild av främst centrumanknutna forskares kompetens inom området. Seminarierna, med inbjudningar till ca 400 personer inom och utom akademin, har vad gäller antal gäster inte motsvarat förväntningarna. Med ett snitt på tolv för de första två årens seminarier, är snittet på 19 för innevarande år en viss förbättring som förefaller ha att göra med det nya format som infördes under hösten 2013: från eftermiddags- till lunchseminarier.

10 Göteborgs universitet Chalmers (13) genomför redan sedan våren 2011, innan centrumbildningen formellt inrättades, en årlig intern forskarkonferens med inbjudna externa gäster för intresseväckande keynotes och workshop-liknande forskarpresentationer och diskussioner. Det omedelbara syftet är att dels uppmärksamma omvärlden, inbjudna gäster, på :s kapacitet, dels verka för att informella kontakter knyts mellan personer som annars inte skulle mötas för att på så sätt bygga förutsättningar för långsiktig samverkan. I förlängningen är syftet också att bidra till en långsiktig uppbyggnad av ett varumärke både externt och internt, och till skapandet av en tillhörighet och identitet som kan ytterligare motivera forskare till samverkan genom. Det sistnämnda utgör en väsentlig svårighet för en immateriell verksamhet utanför linjeorganisationen som egentligen inte äger annan attraktionskraft än den som kan genereras genom forskares tilltro till, och ett ökande antal exempel på, konkurrenskraftig samverkan. :s interna sändlista då ansökan gjordes 2011 omfattade 32 forskare, som nämnts ovan omfattar den nu drygt 100. Forskarkonferensen får anses vara framgångsrik. Utöver externa gäster hade 2013 års konferens 30 deltagande forskare (30 anmälde förhinder med beklagande). (För detaljerade uppgifter, se Möten för kommunikation i verksamhetsrapporterna [4, 5, 6].) Rekommendationer Seminarieserien återspeglar i jämförelse med konventionella forskar- och högre seminarier framgångsrikt centrumbildningens samverkansuppdrag avseende deltagarnas tillhörighet. Sett över hela den gångna perioden har 23% av deltagarna kommit från privat sektor, 24% från offentlig sektor (annan än akademin), och 53% från akademin. Vad gäller sammansättningen av dessa grupper kan noteras att :s lägesanknytning till värdinstitutionen Tillämpad IT på Lindholmen avspeglar sig i en högre andel akademiska deltagare verksamma där, liksom en stor andel deltagare från privat sektor med anknytning till Lindholmen. Med ökad substans i verksamheten och därmed förutsättningar för gemensamma publika aktiviteter mellan -anknutna forskare och samverkansparter bör den utåtriktade verksamheten, förutsatt att förlängning beviljas, vidgas för att bättre motsvara både lärosätenas och internt satta mål för att synliggöra centrumbildningen. I förhållande till möten för kommunikation och en sådan ambition att vidga exponeringen av samverkan finns ett problem, om inte en svaghet, som ännu en gång hänger samman med centrumbildningars immateriella karaktär. Projekt som initieras genom centrumbildningen bygger i sig nya samverkansytor och möten, som liksom i fallet med forskning (jfr ovan) inte nödvändigtvis kanaliseras genom som sådant. Utan mandat att kräva avrapportering syns inte sådan verksamhet som en del av :s och är det omöjligt att fastställa hur centrumbildningens roll i sådana sammanhang exponeras. Utvärderingen ser dock att centrumbildningens uttalade roll är att expandera intern och extern samverkan, och att den de facto inte kan tyngas av administrativ uppföljning för vilket den saknar mandat. Centrumbildningen bör dock söka utöka publika aktiviteter för exponering av samverkan. Utifrån den frivillighet som all samverkan inom centrumbildningen bygger på är en central fråga om och hur relationen mellan och av centrumbildningen initierade och redan pågående projekt skulle kunna förtydligas vad gäller ansvar för sådan utökad exponering. Utvärderingen uppfattar den interna konferensverksamheten som relevant och som en viktig del för att förstärka både intern och extern samverkan. Genom inbjudan av externa aktörer kring ett för centrumbildningen aktuellt tema skapar forskarkonferenserna kontaktytor mellan såväl forskare som mellan dessa och centrala nationella aktörer inom området. Centrumbildningen

11 Göteborgs universitet Chalmers (13) bör i enlighet med ursprunglig ansökan och Verksamhetsplan verka för att den också placerar sig på, inledningsvis, den nationella konferenskartan genom att t ex i någon form bygga ut den nuvarande interna forskarkonferensen. Utvärderingen ser att detta kräver utökade resurser. 6. UTBILDNING I SAMVERKAN Övergripande verksamhetsmål Enligt verksamhetsplanen bör utveckla utbildningsverksamhet på fyra områden: avancerad nivå (dvs utbildning för magister och masterexamina), utbildnings på forskarnivå, fortbildning och annan uppdragsutbildning. Sammanfattade resultat Efter beslut av styrgruppen arbetade en särskild utvecklingsgrupp under perioden december 2012 till mars 2013 med att utforma ett förslag till en utbildning på avancerad nivå. Baserat på en kartläggning av svenska, nordiska och europeiska utbildningar inom området urban trygghet och samhällssäkerhet valde utvecklingsgruppen att inrikta uppdraget till att inledningsvis gälla en tvärvetenskaplig kurs om IT-säkerhet/IT-brottslighet. Förutom den tvärvetenskapliga betoningen fick kursen två andra utmärkande drag: en case-baserad pedagogik med nätbaserad distans som undervisningsformat. Ifråga om utbildningsplatser för att kunna ge kursen ansökte centrumbildningen hos de båda lärosätenas rektorer om särskild tilldelning. Under tidig höst meddelade dock både Chalmers och GU att beslut om fördelning av tilldelade platser görs på institutions- respektive fakultetsnivå, till vilka ansökan därför hänvisades. Givet den då aktuella situationen med indragning av platser vid båda lärosätena riktade aldrig någon ansökan till de enheter på dessa nivåer som hade kunnat vara lämpliga utifrån förslagets inriktning. Istället omarbetades kursen till en kurs på forskarutbildningsnivå, möjlig att ge i både campus- och nätbaserat distansformat. I början av december 2013 ansökte om bidrag i den särskilda GU-satsningen för utveckling och inledande drift av fakultets- och disciplinövergripande kurser på forskarnivå, dock utan framgång vad gäller beviljande. Rekommendationer Utvärderingen ser, trots bakslag hittills gällande platstilldelning, en stor potentiell styrka med de utvecklade kurserna, vilka kan ges på både avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. Den nämnda kartläggningen visar att kombinationen tvärvetenskaplighet, case-baserad pedagogik och campus- respektive nätbaserat distansformat bör vara en konkurrensfördel. En svaghet är att kurserna på grund av oklarheter om platstilldelning och avtalad värdinstitution inte har kunnat utvecklas vidare från kursplaner till mer konkreta schemautformade och bemanningsklara kurser. Möjligheter föreligger att designa ett alternativ med särskild inriktning på uppdragsutbildning. I den ansökan som ett stort antal företag och universitet nyligen gått in med till VINNOVA, gällande samhällssäkerhet som ett strategiskt innovationsområde, nämns IT-brottslighet (cyber crime) som ett särskilt viktigt område och satsningar på utbildningsinsatser på olika nivåer efterlyses.

12 Göteborgs universitet Chalmers (13) Tillgången på utbildningsplatser i konkurrens med andra angelägna satsningar i en period av neddragningar framstår som ett för centrumbildningen svårhanterligt hot mot denna utbildningssatsning inom området samhällssäkerhet. 7. FINANSIERINGSFRÅGOR Förutsättningar Centrumbildningen beviljades genom lärosätenas beslut om inrättande sammanlagt 4,5 miljoner kronor för perioden , varav totalt 3 miljoner från GU, och 1,5 från Chalmers. Sammanfattning Utvärderingen kan konstatera att den huvudsakliga kostnaden har utgjorts av föreståndarens lön. Föreståndaren har under perioden varit förordnad på 75%. Övriga kostnader har utgjorts av dels en post för administrativt stöd från värdinstitutionen Tillämpad IT, samt för lokaler och IT; dels en större post för att utveckla de samverkansformer som utgör centrumbildningens uppdrag. Denna post har i huvudsak utgjorts av lönemedel i form av såddpengar till forskare, och i form av lön för mindre uppdrag och sekreterarstöd i samband med utveckling av bl a utbildningsförslag. Genom de medel lärosätena ställt till förfogande har bidragit till att 27,5 miljoner kronor i projektbidrag tillförts lärosätenas forskning och innovation för urban trygghet och samhällssäkerhet. Utvärderingen kan också konstatera att det totala värdet på de genom Security Arena vid Lindholmen Science Park finansierade samverkansprojekten är mer än dubbelt så stort som de medel (drygt 7 miljoner) som tilldelats GU och Chalmers. Utöver sådan extern projektfinansiering har föreståndaren och styrgruppen vid flera tillfällen och bl a i dialog med MSB diskuterat och försökt identifiera former av verksamhet som skulle kunna bidra också till extern finansiering av centrumbildningens kärnverksamhet. Utvärderingen kan här konstatera att under perioden har sådan extern finansiering inte kunnat säkras. Föreståndare och styrgrupp uppfattar att det mervärde som de genom centrumbildningen samverkande parterna ser, inte anses ha karaktären av produkt eller tjänst för vilken man ser sig beredd att betala. Det förefaller som att externa parter tydligt ser centrumbildningen som en effektiv samlande länk in i lärosätena och för samverkan med dessa, men att detta ses som ett ömsesidigt vinstgivande utbyte som inte motiverar ekonomiskt stöd till centrumbildningen. Rekommendationer Centrumbildningen bör om förlängning av verksamheten beviljas fortsatt söka finna former för extern finansiering också av dess kärnverksamhet. I ljuset av de framgångar centrumbildningen haft vad gäller att generera extern projektfinansiering ser utvärderingen det som rimligt om verksamheten förlängs med ytterligare en treårsperiod att lärosätesfinansiering för kärnverksamheten ges i samma storleksordning som för den gångna perioden. Utvärderingen kan samtidigt konstatera att flera av de rekommendationer som nämns ovan innebär insatser som kräver utökad finansiering. Utvärderingen är gjord utifrån de mål för verksamheten som satts av såväl lärosätena som av centrumbildningen och dess styrgrupp. Det förefaller här som att vissa mål inte kunnat uppfyllas under centrumbildningens hittills korta verksamhet; men också som att vissa mål inte kan uppfyllas inom de ekonomiska ramar

13 Göteborgs universitet Chalmers (13) centrumbildningen getts. Utvärderingen ser inte att någon egentlig omprioritering under en kommande period skulle kunna göras för att uppnå de mål som nuvarande verksamhetsplan anger men som inte uppnåtts. Den verksamhet som föreståndare och styrgrupp under den gångna perioden prioriterat förefaller under en ny period att fortsatt behöva insatser i minst lika stor omfattning. Utvärderingen rekommenderar därför, vid beslut om förlängning av verksamheten, dels att centrumbildningen i utformandet av ny verksamhetsplan utifrån gjorda erfarenheter bedömer vad som är angeläget givet de ekonomiska ramar som lärosätenas beslut sätter; dels att lärosätena bedömer om ekonomisk förstärkning bör ges för att centrumbildningen ska kunna uppnå ytterligare effekter genom vidgad verksamhet. 8. EKONOMISK RAPPORT Ekonomisk rapport bifogas denna utvärdering som separat dokument (Bilaga 7). Utvärderingen kan se att lagd budget för de tre åren i huvudsak motsvarar faktiskt utfall fram till Med kända kostnader inräknade för de sista tre månaderna fram till verksamhetsperiodens slut är det uppskattade utfallet ett ackumulerat överskott om knappt 450 kkr. Detta överskott motsvaras enligt föreståndaren dels av att inga kostnader belastade verksamheten de två första månaderna efter dess formella inrättande eftersom föreståndaren förordnades först , dels av att budgeterade medel för såddpengar vårvintern 2013 liksom vårvintern 2014 inte kom att till fullo utnyttjas. Göteborg Styrgruppen och föreståndaren för Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet () Bilagor 1) Ansökan om inrättande av Centrum för forskning om urban trygghet och samhällssäkerhet 2) Preliminär verksamhetsplan för [ ] 3) : Verksamhetsplan ) : Verksamhetsrapport ) : Verksamhetsrapport ) : Verksamhetsrapport ) : Ekonomisk rapport

Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet (URBSEC) Verksamhetsplan

Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet (URBSEC) Verksamhetsplan Göteborgs universitet Chalmers 2012-12-03 1(7) Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet () Verksamhetsplan SAMMANFATTNING Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet () inrättades sommaren 2011

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet (URBSEC) Verksamhetsrapport 2011 2012

Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet (URBSEC) Verksamhetsrapport 2011 2012 Göteborgs universitet Chalmers 2013-04-15 1(8) Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet () Verksamhetsrapport 2011 2012 INLEDNING Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet () inrättades sommaren

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Dnr G 213 4367/07 Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Nedanstående riktlinjer är antagna av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens sammanträde

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Dokumenttyp: Regel Dnr: 100-828-10 Område: Beslutsfattare: Universitetsstyrelsen

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN Fastställd av institutionsstyrelsen 2009-05-15 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Läs mer

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala

Läs mer

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-04-15 Dnr 100-828-10 Dokumenttyp:

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Utlysning: Nationellt kunskapscentrum för våld och andra övergrepp mot barn

Utlysning: Nationellt kunskapscentrum för våld och andra övergrepp mot barn 2014-10-14 Dnr 3.1-39020/2014 1(7) Utlysning: Nationellt kunskapscentrum för våld och andra övergrepp mot barn Öppningsdatum: 2014-10-15 Sista dag för intresseanmälan: 2014-10-31 Sista ansökningsdag: 2014-12-17

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Högskolan i Borås vision och mål

Högskolan i Borås vision och mål Högskolan i Borås vision och mål Vision det tredje universitetet i Västsverige Högskolan i Borås är en av landets starkaste högskolor med framgångsrika utbildnings- och forskningsmiljöer samt en tydlig

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten. Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten En ledande industriregion Ett uttalat politiskt mål att Västra Götaland är och fortsatt ska vara en ledande industriregion Industrin har

Läs mer

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 HUMANISTISKA FAKULTETEN DATUM: 2014-01- 15 AVSÄNDARE: Dekanus Margareta Hallberg KONTAKTPERSON: Kanslichef Anna Nordling FORSKNING SOM PÅVERKAR nu bättre samordning

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Riktlinjer 1 (5) Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Dessa riktlinjer ersätter Ö 887/2012 Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS fastställda den 9 juni 2014.

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN

Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Datum 2013- Datum Handläggare Diarienummer 2013-05-22 824-2008-7610 Handläggare Magnus Friberg Diarienummer Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Bakgrund VÄRDORGANISATIONEN

Läs mer

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En fortsatt resa in i framtiden 6 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Vision 9 Övergripande

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Inför Reglabs medlemsmöte. Stockholm 14 september 2016

Inför Reglabs medlemsmöte. Stockholm 14 september 2016 Inför Reglabs medlemsmöte Stockholm 14 september 2016 Innehåll 1 Sammanfattning av arbetet 1 Akademi för Regional utveckling 1 Förslag på pilot 1 Nästa steg Sammanfattning - Utbildningsformer MOOC (=öppna

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte

Läs mer

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238 Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Dnr 2015/281 Handlingsplan för internationalisering Fastställd av rektor 2016-06-14 Innehållsförteckning 1. Inledning, utgångspunkt och syfte 3 2 Generella insatser 3 2.1 Nätverk och partnerskap i forskning,

Läs mer

Fridaskolornas vision och värdegrund.

Fridaskolornas vision och värdegrund. Fridaskolornas vision och värdegrund. Vår vision - Att utbilda tågluffare. Våra skolor har som främsta mål att de barn och ungdomar som finns hos oss ska utvecklas till ansvarstagande, kreativa och skapande

Läs mer

Synergi 15 UTLYSNING. Dnr 20150266 Sida 1 (11) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 15 UTLYSNING. Dnr 20150266 Sida 1 (11) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (11) UTLYSNING Synergi 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Göteborgs universitets forsknings- och utbildningsstrategier

Göteborgs universitets forsknings- och utbildningsstrategier REMISS 1 / 2 2007-11-01 Dnr G11 1331/07 Fakultetsnämnderna Universitetsbiblioteket Göteborgs universitets studentkårer Göteborgs universitets forsknings- och utbildningsstrategier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Anvisningar för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3.

Anvisningar för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Dnr: FS 1.3. för uppföljning 2015 samt för budget- och verksamhetsplanering 2016. 1. Inledning Dessa anvisningar inleder budget- och verksamhetsplaneringen inför år 2016. Samtliga dokument för uppföljning, budget

Läs mer

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21 2014-03-17 Forskningsanslag 2014 Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön kommer under 2014 att utlysa fyra former av forskningsanslag i syfte att främja forskning inom området vid Högskolan Väst,

Läs mer

Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning

Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning 24 mars 2015 Rebecka Engström Lars-Gunnar Larsson VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Koppla

Läs mer

Förbundsöverenskommelse

Förbundsöverenskommelse Förbundsöverenskommelse 2012-12-17 Överenskommelse mellan medlemmarna och kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland KS-834/2012 Antaget av kommunfullmäktige i Norrköpings kommun 2012-12-17 210

Läs mer

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län Bilaga 1. Aktivitetplan år 2016. Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län Aktivitet Budget/ år Period A. Administration av nätverk Administration, planering av aktiviteter, samordning

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Uppföljning Verksamhetsplan juli 2016 Grants and Innovation Office

Uppföljning Verksamhetsplan juli 2016 Grants and Innovation Office Chef Grants and Innovation Office Annika Bergman Uppföljning Verksamhetsplan juli 2016 Grants and Innovation Office Bakgrund Verksamhetsplan för Grants and innovation office 2016-2018 baseras på verksamhetsplan

Läs mer

Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet

Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet Fastställd av: Fakultetsnämnden för ekonomi, naturvetenskap Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap,

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL RÖRANDE HJÄLPMEDEL TILL FUNKTIONSHINDRADE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ÄLDRE.

SAMVERKANSAVTAL RÖRANDE HJÄLPMEDEL TILL FUNKTIONSHINDRADE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ÄLDRE. Sid. 1 (5) Mellan. kommun, nedan kallad Kommunen, och Kommunförbundet Skåne, nedan kallat Kommunförbundet, har träffats följande SAMVERKANSAVTAL RÖRANDE HJÄLPMEDEL TILL FUNKTIONSHINDRADE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd, MKHV 2014-12-03 1 1. Bakgrund Den gemensamma satsningen av Eskilstuna kommun, Västerås stad, Landstinget Södermanland och Landstinget

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Bakgrund och inledning Högskolan Dalarnas styrelse fastställde i december 2014 en vision för Högskolan. Visionen är inte tidsatt

Läs mer

Kick-off för Smart Built Environment. Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas

Kick-off för Smart Built Environment. Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas Kick-off för Smart Built Environment Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas Formas - forskningsrådet för hållbar utveckling Forskning och utveckling i samverkan mellan akademi, näringsliv,

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer