Hälsa och säkerhet i arbetet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa och säkerhet i arbetet"

Transkript

1 Arbetsrelaterad stress Livets krydda eller ett spel med livet som insats? Hälsa och säkerhet i arbetet Sysselsättning socialpolitik Sammanfattning Europeiska kommissionen

2

3 Arbetsrelaterad stress Livets krydda eller ett spel med livet som insats? Sammanfattning Sysselsättning socialpolitik Hälsa och säkerhet i arbetet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för sysselsättning och socialpolitik Enhet D.5 Manuskriptet färdigställdes

4 Innehållet i denna publikation återspeglar inte nödvändigtvis åsikter eller ställningstaganden som företräds av Europeiska kommissionens generaldirektorat för sysselsättning och socialpolitik. Om ni vill få det elektroniska nyhetsbrevet ESmail från Europeiska kommissionens generaldirektorat för sysselsättning och socialpolitik ber vi er skicka e-post till Nyhetsbrevet utkommer regelbundet på tyska, engelska och franska. Denna broschyr är en sammanfattning av Europeiska kommissionens vägledning om arbetsrelaterad stress ( 1 ), som riktar sig till Europeiska unionens medlemsstater, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och ett stort antal andra intresserade organ och enskilda personer. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu.int). Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2002 ISBN Europeiska gemenskaperna, 2002 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER ( 1 ) Europeiska kommissionen: Guidance on Work-Related Stress. Luxemburg,

5 FAKTA Arbetsrelaterad stress, dess orsaker och följder förekommer allmänt i de 15 EU-medlemsstaterna. Mer än hälften av EU:s 147 miljoner arbetstagare uppger att de arbetar i mycket högt tempo och under stor tidspress. Mer än en tredjedel kan inte påverka arbetsuppgifternas ordningsföljd och mer än en fjärdedel kan inte påverka sin arbetstakt. 45 procent säger att de har monotona arbetsuppgifter, 44 procent har ingen arbetsrotation och 50 procent utför korta, repetitiva arbetsuppgifter. Arbetsrelaterade stressfaktorer av detta slag har förmodligen bidragit till den nuvarande mångfalden av sjukdomar: 13 procent av arbetstagarna klagar över huvudvärk, 17 procent över muskelvärk, 20 procent över trötthet, 28 procent över stress och 30 procent över ryggbesvär, för att inte tala om många andra potentiellt mer livshotande sjukdomar. Stress består av en rad stenåldersreaktioner som förbereder människokroppen på kamp eller flykt, dvs. på fysisk aktivitet. Stress hade en funktion att fylla när stenåldersmannen stod ansikte mot ansikte med en vargflock, men fungerar inte när dagens arbetstagare försöker anpassa sig till skiftarbete, monotona och fragmentariska arbetsuppgifter, eller hotfulla och mycket krävande kunder. I dessa fall är stress ofta destruktiv och sjukdomsframkallande. En försiktig uppskattning av de kostnader som arbetsrelaterad stress orsakar ger vid handen att det rör sig om cirka 120 miljarder euro årligen. Ännu svårare är det att uppskatta det mänskliga lidande som miljontals europeiska arbetstagare utsätts för. 3

6 UTMANINGEN Enligt EU:s ramdirektiv är arbetsgivaren skyldig att svara för att arbetstagarens säkerhet och hälsa tryggas i alla avseenden som är förbundna med arbetet med utgångspunkt i följande allmänna principer för förebyggande arbete, nämligen att undvika risker, bekämpa riskerna vid källan och anpassa arbetet till den enskilde. Dessutom står det i direktivet att det är arbetsgivarens skyldighet att utveckla en enhetlig övergripande policy för det förebyggande arbetet. Tanken är att vägledningen skall fungera som utgångspunkt för detta arbete. ÅTGÄRDERNA Arbetsrelaterad stress kan förebyggas eller motverkas genom att arbetet omformas (t.ex. genom att arbetstagarna får större befogenheter och genom att man undviker både för hög och för låg arbetsbelastning), genom att det sociala stödet förbättras och genom att det utgår en rimlig ersättning för det arbete som utförs. Och naturligtvis genom att den fysiska miljön på arbetsplatsen anpassas till arbetstagarens förmåga, behov och rimliga förväntningar allt i enlighet med bestämmelserna i EU:s ramdirektiv och artikel 152 i Amsterdamfördraget. 4

7 Vägledningens syfte Arbetsrelaterad stress orsakas av och bidrar till stora arbetsmiljöproblem, ekonomiska problem och hälsoproblem. Stress påverkar åtminstone 40 miljoner arbetstagare i de 15 EU-medlemsstaterna och kostar minst 120 miljarder euro årligen. Stress leder till mycket mänskligt lidande, sjukdomar och dödsfall. Stress får också mycket negativa konsekvenser för produktivitet och konkurrenskraft. Och mycket av detta kan med största sannolikhet förebyggas. Därför har Europeiska kommissionens rådgivande kommitté för arbetarskyddsfrågor, som är en trepartskommitté, rekommenderat att Europeiska kommissionen skall utarbeta en Guidance on work-related stress. Denna broschyr är en sammanfattning av den vägledning som utarbetades till följd av rekommendationen. Finns det problem? Två undersökningar inom hela EU visar att en stor del av de 147 miljoner arbetstagarna på EU:s arbetsmarknad utsätts för olika slag av arbetsrelaterade krav eller påfrestningar (stressfaktorer) som man vet eller starkt misstänker är stress- och sjukdomsframkallande. Stress uppstår när arbete och person inte passar ihop, vid konflikter mellan arbetsliv och privatliv och när vi inte i tillräcklig utsträckning har kontroll över vårt eget arbete och vårt eget liv. Stress i arbetet kan utlösas av många olika faktorer. Exempel på vanliga stressfaktorer är för hög eller för låg arbetsbelastning, för litet tid att avsluta vårt arbete på ett sätt som tillfredsställer både oss och andra, avsaknad av klar arbetsbeskrivning eller fastslagen ansvarsfördelning, inget erkännande och ingen belöning för goda arbetsprestationer, ingen möjlighet att framföra klagomål, många ansvarsområden men litet inflytande eller befogenhet att fatta beslut, motarbetande eller brist på stöd från överordnade, arbetskamrater eller underordnade, ingen kontroll eller stolthet över arbetets slutresultat, otrygga anställningsförhållanden, inget varaktigt arbete, utsatt för fördomar om ålder, kön, ras, etnisk tillhörighet eller religion, 5

8 utsatt för våld, hot eller mobbning, obehagliga eller farliga arbetsförhållanden, ingen möjlighet att använda sina kunskaper eller färdigheter på ett effektivt sätt, risk för att små misstag eller tillfällig ouppmärksamhet får allvarliga eller till och med katastrofala följder, eller en kombination av de ovannämnda faktorerna. Några exempel på arbetsrelaterad stress Fred arbetar vid ett monteringsband. Han har ackordlön. Han kan varken påverka bandets hastighet eller de monotona och mycket repetitiva arbetsuppgifter som han måste utföra, eftersom han bara är en liten kugge i den helhet som ett stort och komplext massproducerande industriföretag utgör. Maria arbetar på kontor. Hennes uppgift är att skriva brev på ordbehandlare. Eftersom hon är frånskild och har två småbarn, borde hon gå från arbetet senast klockan fem för att hinna hämta barnen från dagis innan det stänger. Men hon får hela tiden mer och mer arbete och hennes chef anser att det är viktigt att alla brev skickas innan hon går hem och kräver därför att hon skall göra arbetet klart. John arbetar som systemplanerare vid ett multinationellt IT-företag. Hans arbete är välbetalt, hans arbetsuppgifter är inspirerande och han har stor frihet att själv planera sitt arbete. Hans företags försäljningsavdelning har emellertid slutit ett avtal om att inom en viss tid leverera ett nytt, komplext programvarusystem, som han och hans underbemannade projektgrupp ännu inte har utvecklat. Peter har avskedats av sin arbetsgivare, som är en stor biltillverkare, därför att en rad arbetsuppgifter som tidigare utfördes manuellt nu utförs av robotar. Eftersom han är 57 år gammal och endast har en grundskoleutbildning kommer han att bli långtidsarbetslös, antagligen ända tills han går i pension. Dessa fyra situationer skiljer sig mycket från varandra i många hänseenden. Ändå har de någonting gemensamt, nämligen att de kan fungera som starka och kroniska stressfaktorer och hos de berörda arbetstagarna utlösa det urgamla reaktionsmönster som kallas för stress (se nedan). 6

9 Såsom framgår nedan har dessa situationer också en annan sak gemensamt, nämligen att de kan förebyggas. Detta prioriteras nu i allt högre grad av alla berörda parter på arbetsmarknaden. Vad är stress? Stress är en rad stenåldersreaktioner som utlöses av t.ex. de stressfaktorer som nämns ovan och som förbereder människokroppen på kamp eller flykt, dvs. på fysisk aktivitet. Stress är ett slags uppvarvning eller att trycka gasen i botten. Stress hade en funktion att fylla när stenåldersmannen stod ansikte mot ansikte med en vargflock, men fungerar inte när dagens arbetstagare försöker anpassa sig till skiftarbete, monotona och fragmentariska arbetsuppgifter, eller hotfulla och mycket krävande kunder. Arbetsrelaterad stress kan definieras som en rad sammanhängande emotionella, kognitiva, beteendemässiga och fysiologiska reaktioner på negativa och skadliga aspekter i arbetet, arbetsorganisationen och arbetsmiljön. Det är tillstånd som kännetecknas av stor anspänning och ångest och ofta en känsla av att inte klara av situationen. Är stress farligt? Svaret är både ja och nej. Stress kan framkalla sjukdomar när kraven på arbetsplatsen är höga och när arbetstagarens möjligheter att påverka sin arbetssituation är små, när det sociala stödet från ledningen eller arbetskamraterna är otillräckligt och när det erkännande som arbetstagaren får i form av lön, uppskattning eller möjlighet att påverka sin utveckling i yrket inte motsvarar arbetsinsatsen. Ofta kan det bli kritiskt när sådana förhållanden är mycket påtagliga, bestående eller frekventa. Denna typ av stress kan utlösa en lång rad fysiska och psykiska problem och även leda till dödsfall (se nedan). Svaret är sannolikt nej om arbetstagaren inom rimliga gränser ges möjlighet eller uppmuntras att påverka sina arbetsvillkor, om han eller hon får det sociala stöd som behövs och om en rimlig lön ges för det utförda arbetet. När vi känner att vi har kontroll över situationen, blir stress livets krydda och en utmaning i stället för ett hot. När vi saknar denna viktiga känsla av 7

10 kontroll kan stress leda till en kris, vilket är dåligt för oss, vår hälsa och vårt företag. Om vi känner att detta är en del av vårt arbete varje dag slits vår kropp ner snabbare. Ju mer man trycker på gasen, desto högre är varvtalen per minut i vår kropp och desto snabbare slits vår maskin ut det är ett spel med livet som insats. Kan stress i arbetet påverka hälsan? Hälsa och välbefinnande kan påverkas av arbetet, både i positiv och negativ bemärkelse. Arbetet kan ge livet ett mål och en mening. Det kan ge dagen, veckan, året och livet en struktur och ett innehåll. Det kan ge oss en identitet, självrespekt, socialt stöd och materiell belöning. Chansen till det är stor när de krav som ställs i arbetet är optimala (och inte maximala), när arbetstagarna har en rimlig grad av självbestämmande och när andan i arbetsorganisationen är vänlig och uppmuntrande. Om detta är fallet, kan arbetet vara en av de viktigaste hälsofrämjande faktorerna i livet (se ovan). Om arbetsförhållandena däremot är de motsatta, kommer de åtminstone på lång sikt att leda till ohälsa, påskynda förloppet eller utlösa symptomen. När vi utsätts för dessa eller liknande stressfaktorer, upplever de flesta av oss känslomässiga reaktioner såsom oro, depression, olust, rastlöshet eller trötthet. Stress på arbetet kan också påverka vårt beteende så att några av oss börjar röka mer eller äta för mycket, söka tröst i alkohol eller ta onödiga risker på arbetet eller i trafiken. Mycket av detta kan leda till sjukdom och för tidig död. Självmord är ett av många exempel. Vi reagerar också fysiologiskt med våra inre organ. När vi tycker att vår chef kritiserar oss utan orsak, kan vårt blodtryck stiga, vi kan känna att hjärtat slår snabbare eller oregelbundet, musklerna blir spända och vi får ont i nacken, huvudet och skuldrorna, blir torra i halsen och munnen eller får halsbränna på grund av överproduktion av sur magsaft. Alla av dessa stressreaktioner kan få oss att må dåligt, bli sjuka och till och med dö på grund av hjärt- och kärlsjukdomar eller cancer (till följd av för mycket rökning eller av att ha ätit för mycket fet mat och för lite fibrer). 8

11 På detta sätt kan praktiskt taget alla aspekter i fråga om arbetsrelaterad hälsa och sjukdom påverkas. Detta kan också ske genom att vi känslomässigt och/eller kognitivt feltolkar arbetsförhållandena som hotfulla, även när de inte är det, och/eller ser små symtom eller förändringar i vår kropp som tecken på en allvarlig sjukdom. Allt detta kan leda till många olika besvär, sjukdomar, minskat välbefinnande och en sämre produktivitet. I vägledningen diskuteras mer ingående ischemiska hjärtsjukdomar, stroke, cancer, muskuloskeletala och gastrointestinala sjukdomar, oro och depressioner, olycksfall och självmord. Vem hör till riskgruppen? Faktum är att alla hör till riskgruppen. Alla har en bristningsgräns. Dessutom förändras arbetets karaktär och arbetsvillkoren mycket snabbt. Detta ökar den risk vi löper eller kan löpa, men i olika hög grad. En del grupper löper en större risk än andra. En del avgörande faktorer när det gäller denna ökade risk är av typ A : (fientligt) beteende, en otillräcklig förmåga att klara av situationen, att leva och arbeta under ogynnsamma socioekonomiska villkor och sakna socialt stöd. Andra avgörande faktorer är ålder (yngre och äldre arbetstagare), kön i kombination med mycket stor arbetsbörda (t.ex. ensamförsörjare) och funktionshinder. Ofta är de personer som löper den största risken också mer utsatta för ohälsosamma levnads- och arbetsförhållanden. En stor sårbarhet och en hög grad av utsatthet brukar därför sammanfalla. Kan arbetsrelaterad stress förebyggas? Man kan ta itu med arbetsrelaterad stress på fyra nivåer, nämligen på den enskilde arbetstagarens nivå, på arbetsorganisationens nivå, på nationell nivå och på EU-nivå. Oberoende av målet eller målen är förhållandena skapade av människor och alla berörda parter har möjlighet att göra något. Under alla omständigheter finns det behov av att kartlägga arbetsrelaterade stressfaktorer, stressreaktioner och stressrelaterad ohälsa. Såsom redan har betonats, finns det flera orsaker till att göra detta: stress är ett problem som berör både arbetstagaren och hans eller hennes arbetsorganisation och samhället, problem som orsakas av stress i arbetet ökar och enligt EU:s ramdirektiv om hälsa och säkerhet är det en lagstadgad skyldighet. Många av 9

12 stressfaktorerna och följderna kan undvikas och ändras av alla tre parter på arbetsmarknaden om de samarbetar i eget och gemensamt intresse. Arbetsrelaterad stress kan förebyggas eller motverkas genom att arbetet omformas (t.ex. genom att arbetstagarna får större befogenheter och genom att man undviker både för hög och för låg arbetsbelastning), genom att det sociala stödet förbättras och genom att det betalas en rimlig ersättning för det arbete som utförs. Och naturligtvis genom att den fysiska miljön på arbetsplatsen anpassas till arbetstagarens förmåga, behov och rimliga förväntningar. Möjliga tillvägagångssätt kan vara arbetstagarinflytande, flexibel arbetstid och karriärutveckling allt i enlighet med bestämmelserna i EU:s ramdirektiv och i artikel 152 i Amsterdamfördraget. Hur kan man förebygga stress? För att kunna kartlägga arbetsrelaterad stress, dess orsaker och följder måste vi se över arbetsinnehåll, arbetsvillkor, anställningsvillkor, de sociala relationerna på arbetet, hälsa, välbefinnande och produktivitet. I vägledningen ingår många enkla checklistor och frågeformulär med vars hjälp de som berörs kan göra detta. När parterna på arbetsmarknaden väl känner till var skon klämmer, kan de ta itu med frågan och göra de förändringar som behövs, dvs. ändra på de stressframkallande förhållandena på arbetsplatsen. Mycket av detta kan göras rätt enkelt genom följande små organisatoriska förändringar: Att ge arbetstagaren tillräckligt med tid att utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Att ge arbetstagaren en tydlig arbetsbeskrivning. Att belöna arbetstagaren för en god arbetsprestation. Att ge arbetstagaren möjlighet att framföra klagomål och att verkligen beakta dem omedelbart. Att se till att arbetstagarens ansvar också motsvaras av befogenheter. Att tydliggöra organisationens mål och värderingar och anpassa dem till arbetstagarens egna mål och värderingar när det är möjligt. Att främja arbetstagarens möjligheter att påverka slutresultatet av sitt arbete och känna sig stolt över det. 10

13 Att uppmuntra tolerans, säkerhet och rättvisa på arbetsplatsen. Att undanröja skadlig fysisk exponering. Att beakta misslyckanden, framgångar och deras orsaker och följder i tidigare och framtida hälsoinsatser på arbetsplatsen samt att lära sig att lyckas och att undvika misstag genom att gradvis förbättra arbetsmiljön och hälsosituationen (se nedan Intern kontroll ). På företagsnivå eller nationell nivå kan alla tre parter på arbetsmarknaden vilja överväga organisatoriska förbättringar för att förebygga arbetsrelaterad stress och ohälsa med beaktande av följande: Arbetsschema. Att lägga arbetsscheman så att det inte uppstår konflikt mellan krav och förpliktelser som inte hör till arbetet. Arbetsscheman för skiftarbete bör vara fasta och förutsägbara och rotera i takt med dygnsrytmen (morgon eftermiddag kväll). Deltagande/kontroll. Att ge arbetstagaren möjlighet att delta i beslut eller åtgärder som påverkar deras arbete. Arbetsbelastning. Att se till att arbetsuppgifterna motsvarar arbetstagarens förmåga och resurser, och att ge arbetstagaren tid att återhämta sig efter arbetsuppgifter som fysiskt eller psykiskt är särskilt krävande. Innehåll. Att se till att arbetsuppgifterna är meningsfulla, stimulerande, känns som en helhet och ger arbetstagaren möjlighet att utnyttja sina kunskaper. Roller. Att ha en klar arbets- och ansvarsfördelning. Social miljö. Att ge möjlighet till socialt umgänge, vilket även innebär att kollegerna stöder och hjälper varandra känslomässigt och socialt. Framtiden. Att undvika tvetydighet i frågor som gäller anställningstrygghet och karriärutveckling samt att ge arbetstagaren möjlighet till livslångt lärande och anställbarhet. Personinriktade insatser Genom att följa de ovannämnda principerna kan arbetstagare och arbetsgivare göra de förändringar som behövs. Detta kan emellertid ta tid och till och med visa sig vara ogenomförbart på kort sikt. I det fallet kan arbetsmarknadens parter vara tvungna att komplettera de förändringar som behövs med att erbjuda fysiska aktiviteter och/eller avslappningsteknik, medicinering, rådgivning och stresshantering. 11

14 Intern kontroll Sätten att minska skadlig arbetsrelaterad stress behöver inte vara invecklade, tidskrävande eller oöverkomligt dyra. Ett av de mest förnuftiga, okomplicerade och billigaste sätten kallas för intern kontroll. Det är en självreglerande process som genomförs i nära samarbete med alla berörda parter. Den kan samordnas av t.ex. en intern företagshälsovård, yrkesinspektör, en företagssjuksköterska eller hälsovårdare, socialarbetare, fysioterapeut eller någon från personalavdelningen. Det första steget är att fastställa incidensen, prevalensen, omfattningen och utvecklingen när det gäller exponering för arbetsrelaterade stressfaktorer och deras orsaker och hälsokonsekvenser, t.ex. genom att utnyttja någon av de många undersökningsmetoder som beskrivs i vägledningen. Det andra steget är att analysera kännetecknen på denna exponering som återspeglas i arbetets innehåll, arbetsorganisationen och arbetsförhållandena i relation till det fastställda resultatet. Är det troligt att de behövs, är tillräckliga eller bidrar till att orsaka arbetsrelaterad stress och de sjukdomar som stress leder till? Kan detta ändras? Kommer de berörda parterna att godta dessa förändringar? Det tredje steget är att alla berörda parter utarbetar interna åtgärder och genomför dem för att förebygga arbetsrelaterad stress och förbättra både välbefinnande och produktivitet, helst genom att kombinera uppifrån och ned - och nedifrån och upp -modeller. Resultaten på kort och på lång sikt av dessa åtgärder måste sedan utvärderas i fråga om a) stressexponering, b) stressreaktioner, c) incidens och prevalens av ohälsa, d) indikatorer på välbefinnande och e) produktivitet med hänsyn tagen till produkternas eller tjänsternas kvalitet och kvantitet. Man måste också beakta de ekonomiska kostnaderna och fördelarna. Om insatserna inte leder till något resultat, eller till negativt resultat i ett eller flera hänseenden, så vill kanske de berörda parterna ompröva vad som borde göras, hur, när, av vem och för vem. Om resultatet däremot är allmänt sett positivt, så vill de kanske fortsätta eller utvidga sina åtgärder enligt nästan samma principer. Det betyder helt enkelt att man systematiskt lär av sina erfarenheter. Om man gör detta på längre sikt, kommer arbetsplatsen att bli ett exempel på en organisation som bygger upp ett kunnande. 12

15 Erfarenheter av åtgärder av detta slag är vanligen mycket positiva inte bara för arbetstagarna när det gäller stress, hälsa och välbefinnande, utan också när det gäller arbetsorganisationens funktion och framgång såväl som samhällets. Om man gör på det sätt som föreslagits, kommer det sannolikt att ge mycket positivt resultat för alla berörda parter. Det är absolut nödvändigt att alla berörda parter samarbetar mer på alla samhällsnivåer (EU-nivå, nationell nivå och på arbetsplatsen) när det gäller användning av den mycket stora mängden av information om förebyggande åtgärder för att minska stressrelaterade sjukdomar och skador på arbetsplatsen och för att förbättra arbetstagarnas välbefinnande samt forskning för att fylla återstående kunskapsluckor, övervakning på enskilda arbetsplatser och tillsyn på nationell och regional nivå för att kartlägga förekomsten av arbetsrelaterad stress och hälsoproblem och för att kunna ge riktlinjer för att utvärdera åtgärderna till förbättring, utbildning av företagshälsovårdspersonal och andra viktiga yrkesgrupper för att göra det enklare för dem att delta i forskning och utveckling av program för att minska konsekvenserna av arbetsrelaterad stress och utvärdera resultatet av dessa insatser, metodologisk utveckling för fortsatt produktion och utarbetande av användbara och tillförlitliga metoder för sektorövergripande och tvärvetenskaplig övervakning, analys och verksamhet för alla berörda parter, inrättande av ett informationscentrum (clearing house) för all relevant information, vilket utnyttjar toppmodern teknik, video, läroplaner, broschyrer, telejour osv. och också Internet för att samla in, granska, sammanställa och sprida information om uppgifter och verksamhet av detta slag, inriktning på de stressrelaterade följderna av både för hög och för låg arbetsbelastning för den enskilde individen och dennes familj och samhället som de lever i. Detta betyder att man minimerar arbetslöshet, undersysselsättning och översysselsättning, stöder begreppet ett hälsosamt arbete och gör omstruktureringen av organisationen mer mänsklig. 13

16 Börja nu Låter allt detta komplicerat eller helt utopiskt? Det är det inte. Det har genomförts med stor framgång av många företag. De principer som nämns ovan ingår i EU:s ramdirektiv och i många europeiska länders arbetsmiljölagstiftning. Det kan ta tid och kräva hårt arbete, men det kan göras. Och det kommer sannolikt att vara mycket kostnadseffektivt. Var ni skall börja? Läs vägledningen och använd det ni har läst till att göra något konkret i ert eget land eller på er egen arbetsplats. Den rätta tiden är nu. Resultatet kommer att bli att både arbetsförhållanden och hälsa förbättras och sannolikt även er egen, ert företags och ert lands produktion och produktivitet. 14

17 Europeiska kommissionen Arbetsrelaterad stress Livets krydda eller ett spel med livet som insats? Sammanfattning Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer s. 14,8 x 21 cm ISBN

18

19

20 4 5 KE SV-C BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA PUBLIKATIONER L-2985 Luxembourg ISBN ,!7IJ2I9-eebgdg! >

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Ramavtal om arbetsrelaterad stress

Ramavtal om arbetsrelaterad stress 2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Poängsättning COPSOQ II, Sverige Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar Arbetsmiljö angår alla. Bra för både dig och din verksamhet. Friska arbetsplatser #EUManageStress förebygger stress www.healthy-workplaces.eu Inbjudan att inkomma med nomineringar Europeiska priset för

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS organisatorisk och social Organisatorisk och social arbetsmiljö arbetsmiljö - om hantering av psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har nu fattat

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

Sven Lindblom 1

Sven Lindblom 1 2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige

Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige Denna PDF är skapad för att underlätta poängsättningen när man har genomfört en enkätundersökning. Frågorna står i samma ordning som i enkäten, men utan

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Vi utvecklar humankapitalet och ökar lönsamheten för företag. I samarbete med. Man Kvinna. Kön

Vi utvecklar humankapitalet och ökar lönsamheten för företag. I samarbete med. Man Kvinna. Kön Kön Vi utvecklar humankapitalet och ökar lönsamheten för företag I samarbete med Respondenter 1330 363 Svar 1042 297 Svarsfrekvens 78% 82% NMI & Index 74 75 78 68 64 67 65 66 68 53 55 59 HME-Index NMI

Läs mer

Nova Futura - Bosse Angelöw

Nova Futura - Bosse Angelöw ARBETSGLÄDJE Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se www.friskverktyget.se

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet Tabell 1 Betygsindex, medel och sfördelning Sthlm:s polismyndighet Antal ande: 4 323 ande : 73 n och sfördelning för frågorna i Polisens medarbetarundersökning. På en skala 1-10 har medarbetarna för varje

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Arbetsmiljöenkät. Psykosocial arbetsmiljö

Arbetsmiljöenkät. Psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöenkät Psykosocial arbetsmiljö 13 aug 2015 KC Gävle Försäkringskassan Inledning Denna enkät består av 31 frågor som besvarats anonymt via enkät på internet. Enkäten är framarbetad av Prevent;

Läs mer

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete.

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete. 1 (7).. Personalpolicy Personalpolicyn visar vad arbetsgivaren tycker är viktigt och strävar mot. Genom personalpolicyn vill vi utveckla en framgångsrik verksamhet till fördel för både medarbetare och

Läs mer

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS): 2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan

Läs mer

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd och

Läs mer

Checklista arbetsklimat

Checklista arbetsklimat Checklista arbetsklimat Av stor betydelse för upplevelser av den egna arbetsmiljön är följande faktorer: 1. Bra fysisk miljö 2. En bra stämning 3. En bra chef 4. Att få kompetensutveckling 5. Att jobb

Läs mer

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av 1 av 8 INNEHÅLL INLEDNING... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande särbehandling... 3 2. Mobbning... 3 3. Allvarlig mobbning... 4 Diskriminering,

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Frukostseminarium Äldrecentrum 16 maj 2017 Marta Szebehely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Vem ska arbeta

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD (HOW TO GET ALONG CODE) RIKTLINJER FÖR EUROPEISKA FRISÖRER SAMVERKAN

UPPFÖRANDEKOD (HOW TO GET ALONG CODE) RIKTLINJER FÖR EUROPEISKA FRISÖRER SAMVERKAN 1 Confédération Européenne des The International Hairdressing Organisations Patronales de la Coiffure Union (CIC Europe) (Uni-Europa) Gooierserf 400 Rue de l'hôpital, 31, Box 9 NL-1276 KT HUIZEN B-1000

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM) CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Innehållsförteckning Är gränsen nådd?.........................................................................................

Läs mer

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Äldreforskardagen 22 mars 2017 Marta Szebehely Professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 1. Arbetssätt och uppdrag 1. Jag är insatt i målen för min grupp/enhet/avdelning. c c c c c c 2. Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete. c c c c c c 3....

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och enades om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan.

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och enades om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 maj 2011 (25.5) (OR. en) 10384/11 SAN 99 NOT från: till: Ärende: Rådets sekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet MÖTET I RÅDET (SYSSELSÄTTNING,

Läs mer

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Enkät för socialsekreterare, Malmö stad

Enkät för socialsekreterare, Malmö stad Enkät för socialsekreterare, Malmö stad Antal respondenter: 989 Antal svar: 723 Svarsfrekvens: 73% Introduktion I denna rapport beskrivs den organisatoriska och sociala arbetsmiljön utifrån en rad olika

Läs mer

Policy. Personalpolicy för Luleå kommunkoncern

Policy. Personalpolicy för Luleå kommunkoncern Policy Personalpolicy för Luleå kommunkoncern 1 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Policy Personalpolicy för Luleå kommunkoncern 2016 Tills vidare vid beslut Dokumentansvarig Senast reviderad

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER Blad 1 RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER Antagna av kommunfullmäktige 8 mars 2017, 75, ersätter policy och handlingsplan mot trakasserier på arbetsplatsen. Förhållningssätt

Läs mer

Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se,

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Lönepolicy. Landskrona stad

Lönepolicy. Landskrona stad Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret PERSONLHNDBOK FGERST KOMMUN 008-10-10 vsnitt 1(5) Lagar och förordningar rbetsmiljöarbetet styrs av bland annat lagar och förordningar. Grunden för allt arbetsmiljöarbete finns i rbetsmiljölagen (ML).

Läs mer

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

KRANKANDE SÄRBEHANDLING - MOBBING

KRANKANDE SÄRBEHANDLING - MOBBING Antaget i kommunstyrelsen. den 18 december 1996 260 POLICY MOT.. KRANKANDE SÄRBEHANDLING - MOBBING.. Policy mot kränkande särbehandling - mobbning i Lekebergs kommun Ingen anställd i Lekebergs kommun skall

Läs mer

Information. Västerviks kommunkoncern Beställda: 3306 Antal svarande: 2653 Svarsfrekvens: 80,2% Skala 1-10 där 1-4 är lågt, 5-7 mellan och 8-10 högt.

Information. Västerviks kommunkoncern Beställda: 3306 Antal svarande: 2653 Svarsfrekvens: 80,2% Skala 1-10 där 1-4 är lågt, 5-7 mellan och 8-10 högt. Information Arbetsbelastning Arbetsbelastning forts. Återhämtning Mål och resultat Samarbete/Gemenskap Samarbete/Gemenskap forts. Ledarskap Arbetstillfredställelse Delaktighet Hälsa Jämförelsevärden Värderingsfaktorer

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer