Hälsa och säkerhet i arbetet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa och säkerhet i arbetet"

Transkript

1 Arbetsrelaterad stress Livets krydda eller ett spel med livet som insats? Hälsa och säkerhet i arbetet Sysselsättning socialpolitik Sammanfattning Europeiska kommissionen

2

3 Arbetsrelaterad stress Livets krydda eller ett spel med livet som insats? Sammanfattning Sysselsättning socialpolitik Hälsa och säkerhet i arbetet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för sysselsättning och socialpolitik Enhet D.5 Manuskriptet färdigställdes

4 Innehållet i denna publikation återspeglar inte nödvändigtvis åsikter eller ställningstaganden som företräds av Europeiska kommissionens generaldirektorat för sysselsättning och socialpolitik. Om ni vill få det elektroniska nyhetsbrevet ESmail från Europeiska kommissionens generaldirektorat för sysselsättning och socialpolitik ber vi er skicka e-post till Nyhetsbrevet utkommer regelbundet på tyska, engelska och franska. Denna broschyr är en sammanfattning av Europeiska kommissionens vägledning om arbetsrelaterad stress ( 1 ), som riktar sig till Europeiska unionens medlemsstater, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och ett stort antal andra intresserade organ och enskilda personer. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu.int). Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2002 ISBN Europeiska gemenskaperna, 2002 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER ( 1 ) Europeiska kommissionen: Guidance on Work-Related Stress. Luxemburg,

5 FAKTA Arbetsrelaterad stress, dess orsaker och följder förekommer allmänt i de 15 EU-medlemsstaterna. Mer än hälften av EU:s 147 miljoner arbetstagare uppger att de arbetar i mycket högt tempo och under stor tidspress. Mer än en tredjedel kan inte påverka arbetsuppgifternas ordningsföljd och mer än en fjärdedel kan inte påverka sin arbetstakt. 45 procent säger att de har monotona arbetsuppgifter, 44 procent har ingen arbetsrotation och 50 procent utför korta, repetitiva arbetsuppgifter. Arbetsrelaterade stressfaktorer av detta slag har förmodligen bidragit till den nuvarande mångfalden av sjukdomar: 13 procent av arbetstagarna klagar över huvudvärk, 17 procent över muskelvärk, 20 procent över trötthet, 28 procent över stress och 30 procent över ryggbesvär, för att inte tala om många andra potentiellt mer livshotande sjukdomar. Stress består av en rad stenåldersreaktioner som förbereder människokroppen på kamp eller flykt, dvs. på fysisk aktivitet. Stress hade en funktion att fylla när stenåldersmannen stod ansikte mot ansikte med en vargflock, men fungerar inte när dagens arbetstagare försöker anpassa sig till skiftarbete, monotona och fragmentariska arbetsuppgifter, eller hotfulla och mycket krävande kunder. I dessa fall är stress ofta destruktiv och sjukdomsframkallande. En försiktig uppskattning av de kostnader som arbetsrelaterad stress orsakar ger vid handen att det rör sig om cirka 120 miljarder euro årligen. Ännu svårare är det att uppskatta det mänskliga lidande som miljontals europeiska arbetstagare utsätts för. 3

6 UTMANINGEN Enligt EU:s ramdirektiv är arbetsgivaren skyldig att svara för att arbetstagarens säkerhet och hälsa tryggas i alla avseenden som är förbundna med arbetet med utgångspunkt i följande allmänna principer för förebyggande arbete, nämligen att undvika risker, bekämpa riskerna vid källan och anpassa arbetet till den enskilde. Dessutom står det i direktivet att det är arbetsgivarens skyldighet att utveckla en enhetlig övergripande policy för det förebyggande arbetet. Tanken är att vägledningen skall fungera som utgångspunkt för detta arbete. ÅTGÄRDERNA Arbetsrelaterad stress kan förebyggas eller motverkas genom att arbetet omformas (t.ex. genom att arbetstagarna får större befogenheter och genom att man undviker både för hög och för låg arbetsbelastning), genom att det sociala stödet förbättras och genom att det utgår en rimlig ersättning för det arbete som utförs. Och naturligtvis genom att den fysiska miljön på arbetsplatsen anpassas till arbetstagarens förmåga, behov och rimliga förväntningar allt i enlighet med bestämmelserna i EU:s ramdirektiv och artikel 152 i Amsterdamfördraget. 4

7 Vägledningens syfte Arbetsrelaterad stress orsakas av och bidrar till stora arbetsmiljöproblem, ekonomiska problem och hälsoproblem. Stress påverkar åtminstone 40 miljoner arbetstagare i de 15 EU-medlemsstaterna och kostar minst 120 miljarder euro årligen. Stress leder till mycket mänskligt lidande, sjukdomar och dödsfall. Stress får också mycket negativa konsekvenser för produktivitet och konkurrenskraft. Och mycket av detta kan med största sannolikhet förebyggas. Därför har Europeiska kommissionens rådgivande kommitté för arbetarskyddsfrågor, som är en trepartskommitté, rekommenderat att Europeiska kommissionen skall utarbeta en Guidance on work-related stress. Denna broschyr är en sammanfattning av den vägledning som utarbetades till följd av rekommendationen. Finns det problem? Två undersökningar inom hela EU visar att en stor del av de 147 miljoner arbetstagarna på EU:s arbetsmarknad utsätts för olika slag av arbetsrelaterade krav eller påfrestningar (stressfaktorer) som man vet eller starkt misstänker är stress- och sjukdomsframkallande. Stress uppstår när arbete och person inte passar ihop, vid konflikter mellan arbetsliv och privatliv och när vi inte i tillräcklig utsträckning har kontroll över vårt eget arbete och vårt eget liv. Stress i arbetet kan utlösas av många olika faktorer. Exempel på vanliga stressfaktorer är för hög eller för låg arbetsbelastning, för litet tid att avsluta vårt arbete på ett sätt som tillfredsställer både oss och andra, avsaknad av klar arbetsbeskrivning eller fastslagen ansvarsfördelning, inget erkännande och ingen belöning för goda arbetsprestationer, ingen möjlighet att framföra klagomål, många ansvarsområden men litet inflytande eller befogenhet att fatta beslut, motarbetande eller brist på stöd från överordnade, arbetskamrater eller underordnade, ingen kontroll eller stolthet över arbetets slutresultat, otrygga anställningsförhållanden, inget varaktigt arbete, utsatt för fördomar om ålder, kön, ras, etnisk tillhörighet eller religion, 5

8 utsatt för våld, hot eller mobbning, obehagliga eller farliga arbetsförhållanden, ingen möjlighet att använda sina kunskaper eller färdigheter på ett effektivt sätt, risk för att små misstag eller tillfällig ouppmärksamhet får allvarliga eller till och med katastrofala följder, eller en kombination av de ovannämnda faktorerna. Några exempel på arbetsrelaterad stress Fred arbetar vid ett monteringsband. Han har ackordlön. Han kan varken påverka bandets hastighet eller de monotona och mycket repetitiva arbetsuppgifter som han måste utföra, eftersom han bara är en liten kugge i den helhet som ett stort och komplext massproducerande industriföretag utgör. Maria arbetar på kontor. Hennes uppgift är att skriva brev på ordbehandlare. Eftersom hon är frånskild och har två småbarn, borde hon gå från arbetet senast klockan fem för att hinna hämta barnen från dagis innan det stänger. Men hon får hela tiden mer och mer arbete och hennes chef anser att det är viktigt att alla brev skickas innan hon går hem och kräver därför att hon skall göra arbetet klart. John arbetar som systemplanerare vid ett multinationellt IT-företag. Hans arbete är välbetalt, hans arbetsuppgifter är inspirerande och han har stor frihet att själv planera sitt arbete. Hans företags försäljningsavdelning har emellertid slutit ett avtal om att inom en viss tid leverera ett nytt, komplext programvarusystem, som han och hans underbemannade projektgrupp ännu inte har utvecklat. Peter har avskedats av sin arbetsgivare, som är en stor biltillverkare, därför att en rad arbetsuppgifter som tidigare utfördes manuellt nu utförs av robotar. Eftersom han är 57 år gammal och endast har en grundskoleutbildning kommer han att bli långtidsarbetslös, antagligen ända tills han går i pension. Dessa fyra situationer skiljer sig mycket från varandra i många hänseenden. Ändå har de någonting gemensamt, nämligen att de kan fungera som starka och kroniska stressfaktorer och hos de berörda arbetstagarna utlösa det urgamla reaktionsmönster som kallas för stress (se nedan). 6

9 Såsom framgår nedan har dessa situationer också en annan sak gemensamt, nämligen att de kan förebyggas. Detta prioriteras nu i allt högre grad av alla berörda parter på arbetsmarknaden. Vad är stress? Stress är en rad stenåldersreaktioner som utlöses av t.ex. de stressfaktorer som nämns ovan och som förbereder människokroppen på kamp eller flykt, dvs. på fysisk aktivitet. Stress är ett slags uppvarvning eller att trycka gasen i botten. Stress hade en funktion att fylla när stenåldersmannen stod ansikte mot ansikte med en vargflock, men fungerar inte när dagens arbetstagare försöker anpassa sig till skiftarbete, monotona och fragmentariska arbetsuppgifter, eller hotfulla och mycket krävande kunder. Arbetsrelaterad stress kan definieras som en rad sammanhängande emotionella, kognitiva, beteendemässiga och fysiologiska reaktioner på negativa och skadliga aspekter i arbetet, arbetsorganisationen och arbetsmiljön. Det är tillstånd som kännetecknas av stor anspänning och ångest och ofta en känsla av att inte klara av situationen. Är stress farligt? Svaret är både ja och nej. Stress kan framkalla sjukdomar när kraven på arbetsplatsen är höga och när arbetstagarens möjligheter att påverka sin arbetssituation är små, när det sociala stödet från ledningen eller arbetskamraterna är otillräckligt och när det erkännande som arbetstagaren får i form av lön, uppskattning eller möjlighet att påverka sin utveckling i yrket inte motsvarar arbetsinsatsen. Ofta kan det bli kritiskt när sådana förhållanden är mycket påtagliga, bestående eller frekventa. Denna typ av stress kan utlösa en lång rad fysiska och psykiska problem och även leda till dödsfall (se nedan). Svaret är sannolikt nej om arbetstagaren inom rimliga gränser ges möjlighet eller uppmuntras att påverka sina arbetsvillkor, om han eller hon får det sociala stöd som behövs och om en rimlig lön ges för det utförda arbetet. När vi känner att vi har kontroll över situationen, blir stress livets krydda och en utmaning i stället för ett hot. När vi saknar denna viktiga känsla av 7

10 kontroll kan stress leda till en kris, vilket är dåligt för oss, vår hälsa och vårt företag. Om vi känner att detta är en del av vårt arbete varje dag slits vår kropp ner snabbare. Ju mer man trycker på gasen, desto högre är varvtalen per minut i vår kropp och desto snabbare slits vår maskin ut det är ett spel med livet som insats. Kan stress i arbetet påverka hälsan? Hälsa och välbefinnande kan påverkas av arbetet, både i positiv och negativ bemärkelse. Arbetet kan ge livet ett mål och en mening. Det kan ge dagen, veckan, året och livet en struktur och ett innehåll. Det kan ge oss en identitet, självrespekt, socialt stöd och materiell belöning. Chansen till det är stor när de krav som ställs i arbetet är optimala (och inte maximala), när arbetstagarna har en rimlig grad av självbestämmande och när andan i arbetsorganisationen är vänlig och uppmuntrande. Om detta är fallet, kan arbetet vara en av de viktigaste hälsofrämjande faktorerna i livet (se ovan). Om arbetsförhållandena däremot är de motsatta, kommer de åtminstone på lång sikt att leda till ohälsa, påskynda förloppet eller utlösa symptomen. När vi utsätts för dessa eller liknande stressfaktorer, upplever de flesta av oss känslomässiga reaktioner såsom oro, depression, olust, rastlöshet eller trötthet. Stress på arbetet kan också påverka vårt beteende så att några av oss börjar röka mer eller äta för mycket, söka tröst i alkohol eller ta onödiga risker på arbetet eller i trafiken. Mycket av detta kan leda till sjukdom och för tidig död. Självmord är ett av många exempel. Vi reagerar också fysiologiskt med våra inre organ. När vi tycker att vår chef kritiserar oss utan orsak, kan vårt blodtryck stiga, vi kan känna att hjärtat slår snabbare eller oregelbundet, musklerna blir spända och vi får ont i nacken, huvudet och skuldrorna, blir torra i halsen och munnen eller får halsbränna på grund av överproduktion av sur magsaft. Alla av dessa stressreaktioner kan få oss att må dåligt, bli sjuka och till och med dö på grund av hjärt- och kärlsjukdomar eller cancer (till följd av för mycket rökning eller av att ha ätit för mycket fet mat och för lite fibrer). 8

11 På detta sätt kan praktiskt taget alla aspekter i fråga om arbetsrelaterad hälsa och sjukdom påverkas. Detta kan också ske genom att vi känslomässigt och/eller kognitivt feltolkar arbetsförhållandena som hotfulla, även när de inte är det, och/eller ser små symtom eller förändringar i vår kropp som tecken på en allvarlig sjukdom. Allt detta kan leda till många olika besvär, sjukdomar, minskat välbefinnande och en sämre produktivitet. I vägledningen diskuteras mer ingående ischemiska hjärtsjukdomar, stroke, cancer, muskuloskeletala och gastrointestinala sjukdomar, oro och depressioner, olycksfall och självmord. Vem hör till riskgruppen? Faktum är att alla hör till riskgruppen. Alla har en bristningsgräns. Dessutom förändras arbetets karaktär och arbetsvillkoren mycket snabbt. Detta ökar den risk vi löper eller kan löpa, men i olika hög grad. En del grupper löper en större risk än andra. En del avgörande faktorer när det gäller denna ökade risk är av typ A : (fientligt) beteende, en otillräcklig förmåga att klara av situationen, att leva och arbeta under ogynnsamma socioekonomiska villkor och sakna socialt stöd. Andra avgörande faktorer är ålder (yngre och äldre arbetstagare), kön i kombination med mycket stor arbetsbörda (t.ex. ensamförsörjare) och funktionshinder. Ofta är de personer som löper den största risken också mer utsatta för ohälsosamma levnads- och arbetsförhållanden. En stor sårbarhet och en hög grad av utsatthet brukar därför sammanfalla. Kan arbetsrelaterad stress förebyggas? Man kan ta itu med arbetsrelaterad stress på fyra nivåer, nämligen på den enskilde arbetstagarens nivå, på arbetsorganisationens nivå, på nationell nivå och på EU-nivå. Oberoende av målet eller målen är förhållandena skapade av människor och alla berörda parter har möjlighet att göra något. Under alla omständigheter finns det behov av att kartlägga arbetsrelaterade stressfaktorer, stressreaktioner och stressrelaterad ohälsa. Såsom redan har betonats, finns det flera orsaker till att göra detta: stress är ett problem som berör både arbetstagaren och hans eller hennes arbetsorganisation och samhället, problem som orsakas av stress i arbetet ökar och enligt EU:s ramdirektiv om hälsa och säkerhet är det en lagstadgad skyldighet. Många av 9

12 stressfaktorerna och följderna kan undvikas och ändras av alla tre parter på arbetsmarknaden om de samarbetar i eget och gemensamt intresse. Arbetsrelaterad stress kan förebyggas eller motverkas genom att arbetet omformas (t.ex. genom att arbetstagarna får större befogenheter och genom att man undviker både för hög och för låg arbetsbelastning), genom att det sociala stödet förbättras och genom att det betalas en rimlig ersättning för det arbete som utförs. Och naturligtvis genom att den fysiska miljön på arbetsplatsen anpassas till arbetstagarens förmåga, behov och rimliga förväntningar. Möjliga tillvägagångssätt kan vara arbetstagarinflytande, flexibel arbetstid och karriärutveckling allt i enlighet med bestämmelserna i EU:s ramdirektiv och i artikel 152 i Amsterdamfördraget. Hur kan man förebygga stress? För att kunna kartlägga arbetsrelaterad stress, dess orsaker och följder måste vi se över arbetsinnehåll, arbetsvillkor, anställningsvillkor, de sociala relationerna på arbetet, hälsa, välbefinnande och produktivitet. I vägledningen ingår många enkla checklistor och frågeformulär med vars hjälp de som berörs kan göra detta. När parterna på arbetsmarknaden väl känner till var skon klämmer, kan de ta itu med frågan och göra de förändringar som behövs, dvs. ändra på de stressframkallande förhållandena på arbetsplatsen. Mycket av detta kan göras rätt enkelt genom följande små organisatoriska förändringar: Att ge arbetstagaren tillräckligt med tid att utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Att ge arbetstagaren en tydlig arbetsbeskrivning. Att belöna arbetstagaren för en god arbetsprestation. Att ge arbetstagaren möjlighet att framföra klagomål och att verkligen beakta dem omedelbart. Att se till att arbetstagarens ansvar också motsvaras av befogenheter. Att tydliggöra organisationens mål och värderingar och anpassa dem till arbetstagarens egna mål och värderingar när det är möjligt. Att främja arbetstagarens möjligheter att påverka slutresultatet av sitt arbete och känna sig stolt över det. 10

13 Att uppmuntra tolerans, säkerhet och rättvisa på arbetsplatsen. Att undanröja skadlig fysisk exponering. Att beakta misslyckanden, framgångar och deras orsaker och följder i tidigare och framtida hälsoinsatser på arbetsplatsen samt att lära sig att lyckas och att undvika misstag genom att gradvis förbättra arbetsmiljön och hälsosituationen (se nedan Intern kontroll ). På företagsnivå eller nationell nivå kan alla tre parter på arbetsmarknaden vilja överväga organisatoriska förbättringar för att förebygga arbetsrelaterad stress och ohälsa med beaktande av följande: Arbetsschema. Att lägga arbetsscheman så att det inte uppstår konflikt mellan krav och förpliktelser som inte hör till arbetet. Arbetsscheman för skiftarbete bör vara fasta och förutsägbara och rotera i takt med dygnsrytmen (morgon eftermiddag kväll). Deltagande/kontroll. Att ge arbetstagaren möjlighet att delta i beslut eller åtgärder som påverkar deras arbete. Arbetsbelastning. Att se till att arbetsuppgifterna motsvarar arbetstagarens förmåga och resurser, och att ge arbetstagaren tid att återhämta sig efter arbetsuppgifter som fysiskt eller psykiskt är särskilt krävande. Innehåll. Att se till att arbetsuppgifterna är meningsfulla, stimulerande, känns som en helhet och ger arbetstagaren möjlighet att utnyttja sina kunskaper. Roller. Att ha en klar arbets- och ansvarsfördelning. Social miljö. Att ge möjlighet till socialt umgänge, vilket även innebär att kollegerna stöder och hjälper varandra känslomässigt och socialt. Framtiden. Att undvika tvetydighet i frågor som gäller anställningstrygghet och karriärutveckling samt att ge arbetstagaren möjlighet till livslångt lärande och anställbarhet. Personinriktade insatser Genom att följa de ovannämnda principerna kan arbetstagare och arbetsgivare göra de förändringar som behövs. Detta kan emellertid ta tid och till och med visa sig vara ogenomförbart på kort sikt. I det fallet kan arbetsmarknadens parter vara tvungna att komplettera de förändringar som behövs med att erbjuda fysiska aktiviteter och/eller avslappningsteknik, medicinering, rådgivning och stresshantering. 11

14 Intern kontroll Sätten att minska skadlig arbetsrelaterad stress behöver inte vara invecklade, tidskrävande eller oöverkomligt dyra. Ett av de mest förnuftiga, okomplicerade och billigaste sätten kallas för intern kontroll. Det är en självreglerande process som genomförs i nära samarbete med alla berörda parter. Den kan samordnas av t.ex. en intern företagshälsovård, yrkesinspektör, en företagssjuksköterska eller hälsovårdare, socialarbetare, fysioterapeut eller någon från personalavdelningen. Det första steget är att fastställa incidensen, prevalensen, omfattningen och utvecklingen när det gäller exponering för arbetsrelaterade stressfaktorer och deras orsaker och hälsokonsekvenser, t.ex. genom att utnyttja någon av de många undersökningsmetoder som beskrivs i vägledningen. Det andra steget är att analysera kännetecknen på denna exponering som återspeglas i arbetets innehåll, arbetsorganisationen och arbetsförhållandena i relation till det fastställda resultatet. Är det troligt att de behövs, är tillräckliga eller bidrar till att orsaka arbetsrelaterad stress och de sjukdomar som stress leder till? Kan detta ändras? Kommer de berörda parterna att godta dessa förändringar? Det tredje steget är att alla berörda parter utarbetar interna åtgärder och genomför dem för att förebygga arbetsrelaterad stress och förbättra både välbefinnande och produktivitet, helst genom att kombinera uppifrån och ned - och nedifrån och upp -modeller. Resultaten på kort och på lång sikt av dessa åtgärder måste sedan utvärderas i fråga om a) stressexponering, b) stressreaktioner, c) incidens och prevalens av ohälsa, d) indikatorer på välbefinnande och e) produktivitet med hänsyn tagen till produkternas eller tjänsternas kvalitet och kvantitet. Man måste också beakta de ekonomiska kostnaderna och fördelarna. Om insatserna inte leder till något resultat, eller till negativt resultat i ett eller flera hänseenden, så vill kanske de berörda parterna ompröva vad som borde göras, hur, när, av vem och för vem. Om resultatet däremot är allmänt sett positivt, så vill de kanske fortsätta eller utvidga sina åtgärder enligt nästan samma principer. Det betyder helt enkelt att man systematiskt lär av sina erfarenheter. Om man gör detta på längre sikt, kommer arbetsplatsen att bli ett exempel på en organisation som bygger upp ett kunnande. 12

15 Erfarenheter av åtgärder av detta slag är vanligen mycket positiva inte bara för arbetstagarna när det gäller stress, hälsa och välbefinnande, utan också när det gäller arbetsorganisationens funktion och framgång såväl som samhällets. Om man gör på det sätt som föreslagits, kommer det sannolikt att ge mycket positivt resultat för alla berörda parter. Det är absolut nödvändigt att alla berörda parter samarbetar mer på alla samhällsnivåer (EU-nivå, nationell nivå och på arbetsplatsen) när det gäller användning av den mycket stora mängden av information om förebyggande åtgärder för att minska stressrelaterade sjukdomar och skador på arbetsplatsen och för att förbättra arbetstagarnas välbefinnande samt forskning för att fylla återstående kunskapsluckor, övervakning på enskilda arbetsplatser och tillsyn på nationell och regional nivå för att kartlägga förekomsten av arbetsrelaterad stress och hälsoproblem och för att kunna ge riktlinjer för att utvärdera åtgärderna till förbättring, utbildning av företagshälsovårdspersonal och andra viktiga yrkesgrupper för att göra det enklare för dem att delta i forskning och utveckling av program för att minska konsekvenserna av arbetsrelaterad stress och utvärdera resultatet av dessa insatser, metodologisk utveckling för fortsatt produktion och utarbetande av användbara och tillförlitliga metoder för sektorövergripande och tvärvetenskaplig övervakning, analys och verksamhet för alla berörda parter, inrättande av ett informationscentrum (clearing house) för all relevant information, vilket utnyttjar toppmodern teknik, video, läroplaner, broschyrer, telejour osv. och också Internet för att samla in, granska, sammanställa och sprida information om uppgifter och verksamhet av detta slag, inriktning på de stressrelaterade följderna av både för hög och för låg arbetsbelastning för den enskilde individen och dennes familj och samhället som de lever i. Detta betyder att man minimerar arbetslöshet, undersysselsättning och översysselsättning, stöder begreppet ett hälsosamt arbete och gör omstruktureringen av organisationen mer mänsklig. 13

16 Börja nu Låter allt detta komplicerat eller helt utopiskt? Det är det inte. Det har genomförts med stor framgång av många företag. De principer som nämns ovan ingår i EU:s ramdirektiv och i många europeiska länders arbetsmiljölagstiftning. Det kan ta tid och kräva hårt arbete, men det kan göras. Och det kommer sannolikt att vara mycket kostnadseffektivt. Var ni skall börja? Läs vägledningen och använd det ni har läst till att göra något konkret i ert eget land eller på er egen arbetsplats. Den rätta tiden är nu. Resultatet kommer att bli att både arbetsförhållanden och hälsa förbättras och sannolikt även er egen, ert företags och ert lands produktion och produktivitet. 14

17 Europeiska kommissionen Arbetsrelaterad stress Livets krydda eller ett spel med livet som insats? Sammanfattning Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer s. 14,8 x 21 cm ISBN

18

19

20 4 5 KE SV-C BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA PUBLIKATIONER L-2985 Luxembourg ISBN ,!7IJ2I9-eebgdg! >

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar Arbetsmiljö angår alla. Bra för både dig och din verksamhet. Friska arbetsplatser #EUManageStress förebygger stress www.healthy-workplaces.eu Inbjudan att inkomma med nomineringar Europeiska priset för

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet Tabell 1 Betygsindex, medel och sfördelning Sthlm:s polismyndighet Antal ande: 4 323 ande : 73 n och sfördelning för frågorna i Polisens medarbetarundersökning. På en skala 1-10 har medarbetarna för varje

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun Personalpolitiskt program Karlskrona kommun Innehåll Trygg. Framgångsrik. Delaktig. Stolt. 3 Medarbetarskap 4 Ledarskap 5 Kompetens 6 Hållbart arbetsliv 7 Lön 8 Mångfald 9 Stolt och framgångsrik 10 Det

Läs mer

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Medarbetarundersökning Sept. 2010 Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor Tom 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att det är roligt att gå till

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer

Medarbetarindex 7 78 76 68. Förutsättningar i organisationen 13 65 63 57. Personlig arbetssituation 13 69 73 63

Medarbetarindex 7 78 76 68. Förutsättningar i organisationen 13 65 63 57. Personlig arbetssituation 13 69 73 63 Sammanfattande mått 08 Medarbetarindex 7 78 76 68 Förutsättningar i organisationen 13 65 63 57 Personlig arbetssituation 13 69 73 63 Samverkan och kunskapsdelning 5 83 79 69 Ledarskap 5 83 77 69 Handlingskraft/medverkande

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. 1 Inledning IOGT-NTO-rörelsens personalpolicy har fyra övergripande syften: 1. Alla medarbetare ska väl känna till IOGT-NTO-rörelsens och det egna

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Arbetsmiljö, hälsa och lika villkor Umeå universitet ska vara en arbetsplats som präglas av respekt för och tillit till individen samt vara

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD

Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD Moveri AB HANDLINGSPLAN FÖR ETNISK MÅNGFALD INNEHÅLL Inledning och bakgrund 3 Mångfaldspolicy för Moveri AB 3 Nulägesbeskrivning 3 Moveri AB s mål för etnisk mångfald 4 Handlingsplan 5 Ansvarsfördelning

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0.

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0. 1 PERSONALBAROMETER 2004-03-04 Frekvens Tabeller 1 Kön Kvinna 181 53,7 Man 153 45,4 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 2 Ålder 18-34 83 24,6 35-49 50-65 138 40,9 113 33,5 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 3 Föseland

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72. Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 3,94 4,15 3,80 4,17 3,25 4,64 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att

Läs mer

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu KE-80-09-930-SV-C www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu Är du intresserad av publikationerna från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter? Du kan

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Medarbetarenkät 2013 Vårgårda

Medarbetarenkät 2013 Vårgårda Medarbetarenkät 2013 Vårgårda Instämmer inte Instämmer helt 1 2 3 4 Medel Svarande Inget svar Jag är insatt i min arbetsplats mål 1,5% 7,2% 37,8% 53,6% 3,4 685 0 Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med

Läs mer

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen. Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Personalpolitik Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2005-06-16, Kf 39/05 Ansvar Personalchef Personalpolitik Kävlinge

Läs mer

Ledarskapets betydelse för de Anställdas hälsa

Ledarskapets betydelse för de Anställdas hälsa Ledarskapets betydelse för de Anställdas hälsa Rapporten i sin helhet finns på www.civilekonomerna.se 1937-2012 Förbundet för Sveriges ekonomer 2 Ledarskapets betydelse för anställdas hälsa En civilekonom

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. 17.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 97/3 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 317/2010 av den 16 april 2010 om antagande av specifikationer för 2011 års ad hoc-modul om sysselsättning för personer

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal (Key Performance Indicators (KPI)) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer Stress, varningsklockor och friskfaktorer LSF-kongress 11 maj 2012 Göteborg Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser www.vgregion.se/stressmedicin Institutet för stressmedicin

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Sidfot Datum 3 Det gränslösa arbetslivet Global marknad vs lokal arbetskraft Resursbrist Från hierarki till

Läs mer

Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad

Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad En undersökning om det gränslösa arbetslivet Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad En undersökning om det gränslösa arbetslivet Innehållsförteckning Inledning...5 Det moderna

Läs mer