Myndigheternas frågeställning anges nedan med fet kursiv stil, medan bolagets svar har skrivits med vanlig stil.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Myndigheternas frågeställning anges nedan med fet kursiv stil, medan bolagets svar har skrivits med vanlig stil."

Transkript

1 Kompletteringar till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken SSAB Tunnplåt AB har beretts möjlighet att lämna in kompletteringar i mål M i enlighet med önskemål från Fiskeriverket, Naturvårdsverket, Räddningsverket samt från Länsstyrelsen i Norrbottens län. Myndigheternas frågeställning anges nedan med fet kursiv stil, medan bolagets svar har skrivits med vanlig stil. Fiskeriverket Fiskeriverket förutsätter att resultaten från undersökningen lämnas in så fort sammanställningen är slutförd. Rapporten från den genomförda fiskeribiologiska undersökningen bifogas i bilaga 1 till denna komplettering. Se även kommentarer om undersökningen i svaret på länsstyrelsens fråga om fiskundersökning. Naturvårdsverket Allmänt: Naturvårdsverket anser att bolaget ska ge förslag på produktionsmått för koksverket. För den planerade utbyggnaden av koksverket som benämns Alternativ 2 i ansökan föreslår SSAB produktionsmåttet 1100 kton koks. Om en utbyggnad av koksverket inte skulle bli aktuell föreslår SSAB att dagens produktionsmått på 800 kton kvarstår. Se även följebrevet. 1

2 Stoftutsläpp: Naturvårdsverket anser att bolaget ska redovisa verkliga miljöprestanda de senaste 2 åren för respektive filter. I tabell 1 redovisas de stofthalter som har uppmätts vid extern mätkontroll under 2007 och 2008 samt med kontinuerlig mätning under Resultatet från de externa kontrollerna under 2007 och början av 2008 redovisas i kronologisk ordning i en kolumn med den äldsta kontrollen längst till vänster. I nästkommande kolumn redovisas resultatet från den senaste externa kontrollen Resultatet i kolumnen kontinuerlig mätning avser ett medelvärde för 2008 baserat på kontinuerliga mätningar med stoftpinnar. Stoftpinnar finns vid de tolv anläggningar som uppvisar det högsta medelflödet och dessutom efter reningsanläggningen vid slittning. Av tabellen framgår gränsen (en linje) för stoftanläggningar med ett flöde >100 knm 3 /h, där SSAB föreslagit ett riktvärde på 5 mg stoft/nm 3. Tabell 1. Kontrollmätningar av stoft efter reningsanläggningar (resultat i mg/nm 3 ). Anläggning Föregående kontroller 2007 och 2008 Senaste kontrollen 2008 Kontinuerlig mätning 2008 Medelflöden 2008 (knm 3 /h) Avsvavling filter 3 / 5 / 2 0, LD-sekundär N 18 / 6 / LD-sekundär S 8 / 28 / 3 / Råjärnsomhällning 0,2 / 0,2 / 0,5 0, CAS-OB / Sträng 5 31 / 5 / - 0, HUV (Koksfilter) 2 / 2 / Bachofilter M3 0,9 / 2 / Råmaterial M3 8 / 5 / IF-filter M3 2 / 0,7 / 1 0, ITK-filter M3 13 / 2 / 0, Kolinjektion 98 3 / 8 / 6 / Hyvling (adjustage) 15 / 2/ Russkärning 0,5 / 1 / 0, Pelletslossning 0,9 / 0,5 0,6 48 Kolbunkerfilter (KV) 7 / 2 / Slittning (adjustage) 2 / 3 / 0,4 0, Kross & sikt 1 / 0,5 / 0, Krosstorn 0,4 / 2 / Pelletssilo 0,4 / 0,7 0,7 26 Murningscentralen 0,5 / 0,4 / 0,1 0,2 14 Chargering M3 (PF) <0,2 / 0,2 / 0,4 0,3 8 Omlastning (PF) 0,6 / 0,2 / 1 0,6 7 Brikettfilter (PF) <0,2 / 0,1 / 0,2 0,4 6 Pelletstransport 3 / 17 / 2 / 2/ Hörnstation 1 / 0,5 /

3 Slaggskorsten: Naturvårdsverket anser att bolaget ska redovisa vilka olika tekniska möjligheter som finns för att rena utsläppen från stoft och svaveldioxid. Redovisningen ska innehålla reningsgrad och kostnader för respektive teknik. Vidare redovisa och motivera vilken teknik man avser välja. Bolaget bör även anpassa utsläppsnivån till 850 ton med en reningsgrad av ca 75 %. Naturvårdsverket skriver och syftar på bilaga A18 att förväntad reningseffekt av 75 % anpassas så att utsläppsnivån 850 ton SO 2 ej överskrids. SSAB vill tydliggöra vad som menas med formuleringen i bilaga A18 i kolumnen Tidpunkt/Annan avgörande händelse som lyder Anpassas så att utsläppsnivån 850 ton SO 2 ej överskrids. Utgångspunkten för skrivningen är den ambition som bolaget haft i arbetet med denna tillståndsansökan, nämligen att den planerade produktionsökningen inte ska medföra ökade utsläpp av bl.a. SO 2. Avsikten med skrivningen är att svavelrening i slaggskorsten ska installeras vid lämplig tidpunkt, som beror på SO 2 -utsläppets storlek, så att utsläppsnivån 850 ton SO 2 inte överskrids vid något tillfälle. Utsläppsnivån 850 ton SO 2 är baserad på ett medelvärde av SO 2 - utsläppen till luft Med andra ord avser SSAB att anpassa installationen av rening i slaggskorsten till den tidpunkt då den angivna utsläppsnivån 850 ton annars riskerar att överskridas. De tekniska och ekonomiska förutsättningarna för rening av SO 2 och stoft från slaggskorsten redovisas i bilaga 2. Galtgjutning: Naturvårdsverket anser att bolaget ska redovisa vilka åtgärder (tekniska och andra) som är möjliga för att minimera dessa störningar. Vidare redovisa vilka åtgärder man, av dessa avser att genomföra och tidplan för genomförandet. Se svar på motsvarande frågeställningen som ställts av länsstyrelsen. RH-anläggningen, vakuumrening: Naturvårdsverket anser att bolaget ska redovisa vilka halter och mängder zink som avleds från RH-anläggningen. Vidare vilken rening som detta vatten genomgår innan det släpps ut med övrigt industrivattenavlopp till Inre Hertsöfjärden. SSAB har tidigare genomfört en prövotidsutredning (G) angående begränsning av utsläppen till vatten från RH-anläggningen i enlighet med koncessionsbeslut nr 211/98. Detta ärende avgjordes av Miljödomstolen SSAB åtog sig i samband med detta att övergå till aluminium med en högsta zinkhalt om 0,1 viktsprocent som tillsatsmedel i RH-anläggningen. Den sista leveransen av Al-granuler till RH-anläggningen med "hög Zn-halt" levererades till SSAB v Detta innebär att ungefär från och med 2005 har enbart Al-granuler med låg Zn-halt använts vid RH-anläggningen. Analyser på vatten utgående från RH-anläggningen före och efter denna förändring visade följande resultat: 3

4 Tabell 2. Zinkhalter i vatten från RH-anläggningen före och efter övergång till Algranuler med låg Zn-halt. Provtagningsdag Provets märkning Zink (µg/l) RH, J RH, J kl 10:12 RH T kl 10:46 RH T De två prov som togs den 20 april 2005 avser prov på vatten från två charger i direkt följd. Av tabellen framgår en tydlig skillnad vad gäller zinkhalten i vattnet efter bytet till Al-granuler med låg Zn-halt. Det är svårt att mäta flöden och ta ut representativa prover efter RH-anläggningen. Eftersom enbart 5-10 % av råstålsflödet passerar RH-anläggningen och hela verksamheten för närvarande går på lågfart, behandlas råstål i RH-anläggningen än mer sällan vilket ytterligare försvårar möjligheten att ta prov. Mängden zink som avleds från RH-anläggningen har därför uppskattats utifrån tillsatt mängd zink i Al-granulerna. Kokpunkten för zink är 907 C och Al-granulerna tillsätts vid en temperatur på ca 1600 C. Man kan därmed anta att all zink förångas och går ut i vattensystemet. Under 2008 tillsattes ca 200 ton Al till RH-anläggningen. Om halten zink ligger på maxhalt, 0,1 % enligt kravspecifikationen och allt zink skulle gå ut via vattensystemet, beräknas den totala mängden till ca 200 kg. Tidigare var mängden tillförd zink ca kg/år. De analyserade och beräknade totala utsläppsmängder (2008) som gått ut med kylvatten via Laxviken var 480 kg. Här ingår allt kylvatten från stålverksområdet inklusive dagvatten samt kyl- och renat slamvatten från masugnen. Det vatten som SSAB tar in vid kylvattenintaget i Svartöstaden har en Zn-halt på ca 2 µg/l 1. SSAB:s egen recipientkontroll i Gråsjälsfjärden visar att Zn-halten är <5 µg/l. Räknat på 2 µg/l och ett medelvattenintag på ca 7000 m 3 /h motsvarar det storleksordningen 120 kg Zn per år i det kylvatten som tas in i Svartöstaden. Naturvårdsverket har även frågat vilken rening vattnet genomgår. Idag går vattnet från RHanläggningen till Laxvikensystemet, där vattnet genomflödar samtliga tre sedimenteringsbassänger. I övrigt sker inte någon rening av vattnet från RH-processen. SSAB utreder för närvarande möjligheten att leda vatten från RH-anläggningen till LDgasreningen. 1 REF: Den nationella miljöövervakningen enligt mätresultat från SLU, Institutet för miljöanalys. 4

5 Koksverk: Naturvårdsverket anser att bolaget ska förutom en mer utförlig beskrivning av anläggningen (den biologiska reningen) även redovisa halter både på inkommande, utgående vatten och en reningsgrad för respektive parameter. Vidare att bolaget ska genomföra en biologisk och kemisk karakterisering (KIU) avseende toxicitet, bioackumulerbarhet och persistens av vattnet från koksverkets biologiska rening. Nedan redovisas en mer detaljerad beskrivning av den biologiska reningen än den som finns i avsnitt Reningsanläggningar i den tekniska beskrivningen (Bilaga A till ansökan). En översiktsbild presenteras i figur 1. De vattenströmmar som behandlas i den biologiska reningsanläggningen är: kondensvatten från gasreningen dagvatten från området kring gasbehandlingen, kondensvatten från kylanläggningar i byggnader vid gasbehandlingen samt vatten från spolning och rengöring av planer kring gasbehandlingen i de fall dessa vatten visat sig inte kunna ledas till Inre Hertsöfjärden efter analys. Motsvarande gäller även kylvatten/släckvatten. Reningsanläggningens inledande steg utgörs av utjämningsbassänger där tillfällig lagring sker av inkommande processvatten, exempelvis då detta har felaktig temperatur eller ph samt vid störningar i reningsanläggningen. En del av bassängerna utnyttjas för utjämning av inkommande vatten till reningsanläggningen. Dagvatten som ska passera den biologiska reningsanläggningen tillförs via buffertbassängerna och avdrivaren (se beskrivning av vattenoch slamsystemen i avsnitt 3.4 i den tekniska beskrivningen). Syftet med utjämningsbassängerna är alltså att utjämna variationer i vattnets sammansättning samt att leverera ett jämnt vattenflöde till den biologiska reningen. Den biologiska reningsanläggningen arbetar enligt aktivslammetoden. Slammet innehåller bakterier som bryter ned föroreningar i vattnet. För att erhålla en aerobisk nedbrytning syresätts aktivslambassängen med tryckluft. Till processen tillförs även fosforsyra som näringsämne, men även lut för ph-justering. För att erhålla en så gynnsam miljö som möjligt för bakterierna övervakas temperatur, ph, syrehalt och andra viktiga parametrar noggrant. Huvuddelen av det aktiva slam som avskiljs i sedimenteringsbassängen återförs som returslam. Detta eftersom det krävs en viss slamkoncentration i luftningsbassängen för att uppnå en tillfredsställande nedbrytningshastighet av föroreningarna. Efter aktivslambassängen passerar processvattnet en sedimenteringsbassäng och en flotationsanläggning varvid slammet avskiljs. Före sedimenteringsbassängen AE1004 tillsätts polymerlösning och järnklorid. Polymerens uppgift är att binda det svårsedimenterade slammet. Densiteten ökar därmed och slammet sedimenterar. Bioslammet sedimenterar i huvudsak i början av bassängen. Det fina slammet sedimenterar i bassängens flödesriktning. Det sedimenterade slammet återförs till slamfickorna med ett skrapspel. Före flotationsanläggningen passerar avloppsvattnet en inblandningstank där järnklorid tillsätts flödesproportionellt som fällningsmedel. I inblandningssteget tillsätts även natriumhydroxid (lut). Tillsatsen styrs kontinuerligt via en ph-reglering. I flotationsbassängen, som är försedd med omrörare, sker sedan en flockuppbyggnad under avtagande omrörningsintensitet. I ett sista steg tillsätts en polymer för att öka flockstorleken och flockstabiliteten. 5

6 Slutligen passerar processvattnet tre parallella sandfilter innan det släpps ut i recipienten tillsammans med kylvatten och dagvatten. Efter centrifugering mellanlagras bioslammet i container innan det återtas till processen via inblandning med kolet på kollagret. Om funktionen hos den biologiska reningsanläggningen på något sätt är nedsatt, vilket innebär att gällande villkor för utsläpp riskerar att överskridas, s, används detta vatten till släckning av koks i stället för att ledas till recipienten. Figur 1. Biologisk reningsanläggning. Naturvårdsverket har efterfrågat data på halter i inkommande och utgående vatten till den biologiska reningsanläggningen samt reningsgraden i anläggningen. Medelvärden en för 2008 redovisas i tabell 3 nedan. 6

7 Tabell 3. Medelvärden av halter in och ut från den biologiska reningen under 2008 samt reningsgrad. NH 3 +NH 4 + * NH 3 Fenol TOC SCN - Fri CN - (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) Före rening Efter rening , ,04 Reningsgrad (%) 79,6 89, ,4 99,3 * Angivet som NH 3 Inga analyser finns på olja in till den biologiska reningen. Suspenderade ämnen har olika sammansättning in och ut från den biologiska reningen varför det inte är relevant att ange någon reningsgrad. Suspenderade ämnen in till bioreningen består av suspenderade ämnen från koks eller aska, jämfört med ut från bioreningen då de suspenderade ämnena härstammar från rester av bioslam. Medelvärdet 2008 av halten suspenderade ämnen ut från bioreningen är 10 mg/l. En biologisk och kemisk karakterisering (KIU) utfördes 1994 och dessförinnan en liknande karakterisering I början på 90-talet genomfördes omfattande förbättringar av den biologiska reningen. Tydliga effekter av den förändrade och förbättrade reningen kunde påvisas i karakteriseringen som utfördes Halterna BOD i det renade avloppsvattnet minskade med > 80 %, TOC-halterna med ca 50 %, PAH med > 90 % och NH 4 -N med > 80 % för att ta några exempel. Karakteriseringen 1994 visade även på minskad toxicitet mot vattenlevande organismer och mot alger. Efter det att karakteriseringen genomfördes 1994, har den biologiska reningen kompletterats med en flotationsbassäng. Denna förändring skedde En förnyad kemisk och biologisk karakterisering av avloppsvatten från SSAB är beställd av IVL för att verifiera resultaten från den förra karakteriseringen. Rapporten bedöms kunna insändas till Miljödomstolen under maj månad Naturvårdsverket anser att bolaget ska redovisa resultatet av utredningsvillkor H avseende begränsning av utsläppen till luft från släcktornet (från deldom i mål nr ) i detta ärende. Vidare redovisa vilka möjligheter som finns att minska utsläpp av PAH till luft och vatten. SSAB har tidigare genomfört en prövotidsutredning (H) angående begränsning av utsläppen till luft från släcktorn i enlighet med koncessionsbeslut nr 211/98. Detta ärende har vilandeförklarats i ett beslut från Miljödomstolen daterat och med Mål nr M , med anledning av den nu pågående prövningen av verksamheten. I prövotidsutredningen redovisas stoftemissionen för perioden Detta omfattar stoftemissioner före, under och efter den batterirenovering som utfördes Ingen tydlig effekt av batterirenoveringen kunde noteras. Försök har vidare utförts med släckning med rent vatten för att studera effekten av vad en ökad sedimentation skulle medföra. Resultaten från dessa försök visar att stoftutsläppen minskar. 7

8 Vid en stoftemissionsmätning per år under åren har även dioxin, PAH och metaller analyserats. Resultatet framgår av prövotidsutredning H, som bifogas i sin helhet i bilaga 3. I prövotidsutredningen talades om att klara nivån 100 g stoft/ton producerad koks. SSAB har därefter höjt ambitionsnivån och vidtar åtgärder för att klara nivån 50 g stoft/ton koks. Vi har föreslagit ett villkor med ett riktvärde på 50 g/ton koks fram till och med 2014 och därefter 25 g/ton koks. För att nå nivån < 50 g stoft/ton koks har SSAB infört rutiner så att bafflarna 2 i släcktornet kommer att spolas manuellt varje vecka under sommarhalvåret (ungefär april-oktober). Under vintern är det problem med frysning och därför pågår en utredning av hur man kan spola bafflarna även vintertid, eventuellt då automatiskt. Utredningen väntas bli klar i juni Utsläpp av PAH till luft från koksverket sker i viss utsträckning i samband med läckage vid själva koksningsprocesen, men huvudsakligen vid eldning i koksugnarna, tryckning och släckning av koksen. Under 2008 uppskattades PAH-utsläppet från batteriskorsten till 360 kg, från tryckningen till 280 kg och från släckningen till 270 kg. Sammantaget bedöms PAHutsläppet till luft från koksverket uppgå till ca 900 kg. Det bästa sättet att begränsa utsläppen av PAH är att koksbatteriet drivs stabilt och att underhåll av dörrar m.m. sköts enligt rutinerna. SSAB har nya moderna dörrar med flexibel tätning. Även förbränningsgasens kvalitet har betydelse för kvalitet på koks och utsläpp av PAH:er. Förbränningsgasens kvalitet säkerställs med en väl fungerande gasrening. De mätkampanjer som utförts under 2008 och som redovisats i miljökonsekvensbeskrivningen visar att halten av bens(a)pyren i omgivande bostadsområden ligger väl under miljökvalitetsnormen och de svenska miljömålen. Beträffande utsläpp av PAH till vatten hänvisas till svaret på länsstyrelsens fråga om utsläpp av PAH till vatten. 2 Högst upp i släcktornet finns en konstruktion med bafflar med syfte att avskilja stoft och vattendroppar ut från släcktornet. Stoftskiktet på bafflarna byggs på med tiden och reningseffekten riskerar då att försämras. 8

9 Reningsverk 75: Naturvårdsverket anser att bolaget ska redovisa vilken annan typ av rening som avses. Vidare vilka möjligheter det finns att även förbättra reningsgraden på anläggningen. Anledningen att SSAB började fundera på alternativ rening är den utveckling som skett under 2000-talet som innebär ett minskat vattenflöde och en avsevärt minskad mängd olja in till Reningsverk 75. Den stora skillnaden noteras framför allt mellan åren 2002 och Skillnaden beror på valsverkets nedläggning i samband med konkursen av Inexa, eftersom även vatten från valsverket tidigare renades i Reningsverk 75. Även därefter har mängden olja till reningsverket uppvisat en fortsatt minskande trend. SSAB har efter fortsatt utredning och kontakt med leverantörer kommit fram till följande. Befintliga sandfilter fungerar bra och har en god reningseffekt. Därför är det för närvarande inte aktuellt med något byte av sandfiltren. Däremot kommer, som tidigare nämnts i den tekniska beskrivningen, kyltornet vid Reningsverk 75 att behöva ersättas med värmeväxlare för att kunna åstadkomma en tillräcklig kylning vid en eventuell utbyggnad med ytterligare en sträng. I värmeväxlaren skulle kylning i så fall ske med hjälp av vatten från Lule älv. Inga beslut är dock fattade om en sådan investering. Det kylvatten som krävs från Lule älv skulle i så fall kunna ledas från intaget i Svartöstaden. Enligt gällande vattendom har SSAB tillstånd att ta ut m 3 /timme, räknat såsom medeltal per dygn, vid intaget i Svartöstaden och behovet för värmeväxlaren kommer att inrymmas i detta tillstånd. På samma sätt skulle det inrymmas i det som SSAB släpper ut via Laxvikenbassängerna i Inre Hertsöfjärden. Om det skulle bli aktuellt med ett separat vattenuttag och separat utsläpp, kommer separat tillstånd att sökas för detta. Att kyla vattnet med hjälp av värmeväxlare i stället för med befintligt kyltorn skulle medföra följande fördelar utöver en effektivare kylning: Minskat buller: Det finns två fläktar på taket på kyltornet som medför visst buller som riskerar att störa boende i fritidshusen på Sandön. Om kyltornet ej används så försvinner bullret från dessa fläktar. En eventuell värmeväxlare kommer att finnas inne i en byggnad och därmed inte generera buller på samma sätt. Minskad avblödning till Laxviken under sommaren: Idag bygger recirkuleringen av kylvatten till stränggjutningen på att ett visst flöde måste avblödas efter rening och ersättas med nytt vatten från Lule älv, för att kunna hålla den temperatur på kylvattnet som erfordras. Avblödning sker även för att inte salthalten ska bli för hög och den avblödningen måste fortgå även med värmeväxlare. Reningsgraden i Reningsverk 75 åren för olja och suspenderade ämnen framgår nedan: Reningsgraden för olja är i genomsnitt 81 % (varierar mellan %). Reningsgraden för suspenderade ämnen uppskattas till ca 87 % (84-90 %). I själva verket är reningsgraden ännu högre eftersom en stor del av de analyserade proven efter rening uppvisar susp-halter som är lägre än detektionsgränsen. 9

10 Denna statistik baseras på stickprov tagna varannan vecka, vilket innebär att halterna kan variera mellan provtagningarna. Flödet genom reningsverket varierar inom intervallet m 3 /h. Storleksordningen 10 m 3 olja/år avskiljs i reningsverket. Med detta som utgångspunkt ser vi inget behov av att ytterligare förbättra reningen. Särskilt tydligt är det för avskiljningen av suspenderade ämnen där halterna ut från reningsverket vanligen ligger under detektionsgränsen. Vi kan idag köra reningsanläggningen med ett mycket långsamt flöde eftersom anläggning är dimensionerad för ett betydligt större flöde. Däremot ser vi behov av värmeväxlare om det blir aktuellt med en ny sträng. Vid installation av värmeväxlare är det troligt att ytterligare ett filter kommer att behöva installeras före värmeväxlaren och detta skulle i så fall även medföra en förbättrad reningseffekt. Avfall och deponering: Naturvårdsverket anser att bolaget behöver komplettera handlingarna med ett förslag till ekonomisk säkerhet för deponeringsverksamheten. Ett sådant förslag finns i villkorsförslag 23 i ansökan (Bilaga H Förslag till villkor). I samband med denna komplettering önskar SSAB justera förslaget till villkor. Det nya förslaget framgår av missivet till kompletteringen. Se även svar på länsstyrelsens fråga om ekonomisk säkerhet. Ansökan bör kompletteras med förslag på villkor enligt 22 kap miljöbalken, 25a punkterna 4-6. SSAB finner inte att det finns behov att ge förslag på några villkor enligt angivna punkter i 25a. Punkt 4 avser de villkor som, enligt vad som kan förutses vid tillståndets beviljande, behövs i fråga om avslutning av deponin. SSAB finner inte att det finns behov av att reglera detta med ett villkor, utan anser att det övergripande villkoret att avslutningen utförs i huvudsak enligt vad som angetts i ansökan är tillräckligt. I ansökan är det beskrivet dels vilka funktionskrav som täckningen ska klara, dels vilka typer av skikt som ska förekomma i täckningskonstruktionen samt en uppskattning av tidplan för täckningsarbetena. Denna information finns i den plan för avslutning och efterbehandling av planerade deponier som redovisas i kapitel 5 i reviderad bilaga A12. Höjden på deponierna begränsas av stabilitet alternativt krav på yttre utformning såsom släntlutningar och terrasser. Med dagens utformning och kännedom om stabilitet begränsas deponihöjden till nivån +28 m.ö.h. enligt höjdsystemet RAK 1900 och inkluderande avslutande täckning. I många fall begränsas dock höjden av de krav på släntlutningar som finns och i praktiken är det sannolikt att höjden inte kommer upp till nivån +28 m.ö.h. Det kan även tänkas att ytterligare utredningar kan visa på att deponin kan konstrueras något högre än vad som är aktuellt i dagsläget. Punkt 5 avser de villkor som behövs i fråga om åtgärder för övervakning och kontroll av att de skyldigheter uppfylls som gäller för verksamheten. SSAB återkommer i denna fråga i samband med övrig kompletterande redovisning av avfall och deponering. Punkt 6 avser de villkor som behövs i fråga om skyldighet att rapportera om typer och mängder av avfall som har deponerats. SSAB anser att det inte finns behov att reglera detta 10

11 med ett särskilt villkor. Enligt 29 deponeringsförordningen (SFS 2001:512) har SSAB skyldighet att föra register över bl.a. typer och mängder av avfall som deponeras och detta register ska vara tillgängligt för Naturvårdsverket. Även tillsynsmyndigheten har tillgång till denna information, via ordinarie tillsyn. Naturvårdsverket anser att bolaget ska redovisa vilken deponerad mängd som ansökan omfattar. Mängderna som ansökan avser framgår av den reviderade bilagan A12. Sammantaget för alla deponier omfattar ansökan en deponerad årlig mängd om 200 kton. Naturvårdsverket anser att bolaget ska redovisa en karaktärisering av lakvattnet för att klargöra behov av lakvattenbehandling. Eftersom den nya deponin nyligen är tagen i drift är det möjligt att underlag saknas för att kunna utföra karakterisering av lakvattnet. Naturvårdsverket anser att bolaget i sådana fall bör kunna bedöma behovet av lakvattenbehandling från karakterisering av varje enskilt avfallsslag eller redovisa förslag på utredningsvillkor om karaktärisering av lakvattnet och utredning om behandlingsbehov. SSAB utreder fortfarande denna fråga och återkommer med svar innan utgången av maj månad Klassningen av avfallen med avseende på totalhalterna är utförd enligt en metodik som är framtagen för klassificering av förbränningsrester. Naturvårdsverket anser att det behöver motiveras tydligt på vilket sätt klassningsmetodiken är lämpad för klassning av fallande avfall från bolagets verksamhet. Naturvårdsverket anser att bolaget tydligare bör motivera klassningen av LD-sekundärstoft och vilka utredningar som har gjorts för att styrka att avfallet kan klassas som icke-farligt. I det fall bolaget i fortsatta utredningar kommer fram till att avfallet klassas som farligt avfall kan avfallet inte deponeras. Om bolaget kommer fram till att LD-sekundärstoft är farligt avfall anser Naturvårdsverket att bolaget ska redovisa behandlingsmetoder som kan vara aktuella för avfallet innan deponering, eller vilka andra alternativ till omhändertagande som finns. SSAB utreder fortfarande denna fråga och återkommer med svar innan utgången av maj månad Angående dispens för avfall som inte överstiger gränsvärdet med mer än 3 gånger att kunna deponeras på en deponi för inert avfall. En förutsättning för att kunna meddela dispens är att det är visat att ett högre gränsvärde inte medför någon ytterligare risk för människors hälsa eller miljön. Naturvårdsverket anser därför att bolaget ska komplettera handlingarna med ett underlag så att miljödomstolen ska kunna pröva en dispens för högre gränsvärde enligt mottagningskriterierna. SSAB anser inte att frågan är aktuell att behandla i aktuellt miljödomstolsärende. Dels anser SSAB att gränsvärdena underskrids och dels är det tillsynsmyndigheten, enligt 15a i deponeringsförordningen (SFS 2001:512), som ska ta beslut om eventuella dispenser. Huruvida uppmätta halter underskrider gränsvärdena för deponering på deponi för inert avfall är dock förknippat med en viss tolkningsosäkerhet, vilken främst bottnar i hur man räknar 11

12 medelvärden då en del data uppvisar halter med mindre än -värden, vilka i sin tur överskrider gränsvärdena för deponering på deponi för inert avfall. Detta gäller fluoridhalterna. SSAB har för avsikt att föra en diskussion med tillsynsmyndigheten om beräkningsgrunderna och om huruvida dispens krävs. Transporter: Naturvårdsverket anser att bolaget ska redovisa en tidplan för arbetet med byte av drivlinor i dieselloken. Vidare redovisa tidplan för åtgärder för att minska utsläppen på egna arbetsmaskiner. SSAB har bytt drivlinor på fyra stycken diesellok under perioden Av dessa lok går tre stycken i kontinuerlig drift medan ett är reservlok. Utöver dessa finns ytterligare ett reservlok. SSAB ser idag inget behov av att byta ut drivlinor på det senare reservloket eftersom det hade den nyaste motorn innan de övriga drivlinorna byttes. Sedan ansökan lämnades in till Miljödomstolen har SSAB bland annat genomfört följande åtgärder på egna arbetsmaskiner: Renovering av en av våra slaggtruckar, vilket medfört bättre arbetsmiljö och renare drivlina. Beställning av en ny bygeltruck (typ dumper) som har den senaste motortekniken från Volvo. I samband med detta skrotas en gammal truck från början av 90-talet med betydligt högre utsläpp. Utbyte av en dieseldriven gaffeltruck mot en batteridriven. Vidare pågår för närvarande följande arbeten och planer: SSAB:s plan är att under 2010 byta ut en av bolagets lastmaskiner mot en ny med modernare motorer och avgasrening. En genomgång av SSAB:s slagghantering sker för närvarande och en rationalisering med nyare och effektivare maskiner planeras under den kommande 5-årsperioden. Exakt hur många fordon som denna utredning kommer fram till att SSAB skall förnya kan inte anges idag. SSAB diskuterar för närvarande om bolaget skulle kunna mäta andel förbrukat bränsle i förhållande till producerat ton slabs för att få en drivkraft bland förarna att köra miljövänligare. SSAB planerar att successivt (under en 3 till 5-års period) byta ut bolagets åldrande servicebilpark mot nya bilar med bättre miljöprestanda. Startpunkten för detta är för närvarande inte möjlig att ange. 12

13 Räddningsverket Handlingarna bör kompletteras med en släckvattenutredning eller motsvarande En släckvattenutredning som genomförts under tiden januari-mars 2009 bifogas i bilaga 5. Ansökningshandlingarna bör kompletteras med den kompletta miljöriskanalysen. Miljöriskanalysen i sin helhet bifogas i bilaga 6. De händelser som enligt miljöriskanalysen bedömts ha en ej acceptabel risknivå kommenteras nedan. Av kommentarerna framgår vilka åtgärder som har genomförts, åtgärder som planeras att genomföras eller en förklaring till varför SSAB inte bedömer det vara motiverat med ytterligare skyddsåtgärder. Händelse 2: Läckage av stenkolstjära till mark. Bevakning sker hela tiden vid pumpning vid Uddebohamnen. Pumpning stoppas direkt om läckage skulle ske. I samband med inköp av nya pumpar ser man alltid på olika alternativ och då även på axeltätning. Besiktning av rörledningar sker i enlighet med tryckkärlsnormen. Pumpning av stenkolstjära till Uddebohamnen utförs av entreprenör. I avtalet ingår även att entreprenören ska sköta köparens utrustning, t.ex. pipe-lines. Kommentar: I protokollet refereras till en händelse 2007 med sanering av kontaminerad jord. Denna jord var emellertid kontaminerad med processolja och inte stenkolstjära. Händelse 3: Läckage i Uddebohamnen vid ledningsanslutning till fartyg. Tryckprovning av utlastningsslangar sker en gång per år. Befälhavaren på fartyget har det yttersta ansvaret för lämplig väderlek vid lastning. Detta sker i enlighet med den internationellt framtagna checklistan Ship sure. Ship sure fungerar som en checklista för både lastning av bensen och stenkolstjära. SSAB har även en egen checklista för bensenutlastning som finns i arbetsplatshandboken som finns tillgänglig via intranätet. I checklistan finns 23 olika punkter som måste kontrolleras/åtgärdas innan bensenutlastning får påbörjas. En av dessa 23 punkter är att innan bensenutlastning inleds säkerställa att provtryckning av utlastningsslangar har utförts. Sammantaget finns 43 punkter som ska kontrolleras, varav punkterna ska kontrolleras under pågående utlastning. Händelse 4: Läckage av processolja till mark. Invallning har skett av bensenanläggningen Det innebär att merparten av alla ledningar är på invallat område. De ledningar som idag inte är inom invallat område är ledningar som utsätts för låga temperaturer, vilket i sin tur medför mindre risk för läckage från rörledning. Kontroll sker enligt tryckkärlsnormen. På de ställen där hög korrosionshastighet har noterats, har materialet i ledningarna under sommarstoppet 2007 bytts ut till höglegerat material (med låg korrosionshastighet). I operatörernas arbetsuppgifter ingår att kontrollera anläggningen, vilket även innefattar rörledningar. Godstjockleksmätning genomförs vid behov. 13

14 Händelse 5: Otillräckligt renat vatten går till Inre Hertsöfjärden. Överfyllnad av dagvattenbassäng är inte möjlig. Överfyllnadsskydd finns, vilket medför att vattnet går tillbaka till kondensatbehandlingen. Styrning för syretillförsel till nitrifieringsprocessen i slamanläggningen samt larm vid låg syretillförsel finns redan. Vattenkvaliteten i dagvattenbassängen analyseras före tömning. Om förhöjda värden observeras i dagvattenbassängen stoppas tömningen från dagvattenbassängen. Om analysvärdet är över riktvärdet återförs vattnet till kondensatanläggningen. Planerad förändring: Idag hanteras allt dagvatten från bensenanläggningen med koksverkets dagvattensystem. Under 2009 kommer en förändring att ske så att detta vatten istället pumpas till kondensatbehandlingen. Händelse 11: Utsläpp av köldmedia. Sedan miljöriskanalysen utfördes har nu samtliga anläggningar med HCFC konverterats eller byggts om i enlighet med den avvecklingsplan som finns för farliga köldmedier. Det innebär att de sista HCFCanläggningarna på SSAB har avvecklats under I övrigt är det svårt att helt förhindra ett visst läckage av köldmedia, utan kontinuerlig bevakning. Händelse 12: Förorenat vatten kan nå Laxvikensystemet p.g.a. pumphaverier vid glödskalsgroparna samt vid avblödning efter Reningsverk 75. Vad gäller glödskalsgroparna vid S45 har tidigare under 2008 två nya pumpar köpts in. Ytterligare åtgärder som planeras är att nivåvakter ska tas i drift i groparna. Nivåvakterna fungerar, men programvaran behöver åtgärdas. Därutöver har rutinerna som påverkar bräddning från glödskalsgropen setts över. Vad gäller avblödning från Reningsverk 75 betraktar vi inte det som en händelse, eftersom det är nödvändigt för att det recirkulerande kylvattensystemet ska kunna hålla en tillräckligt låg temperatur och salthalt. Det recirkulerande kylvattensystemet bygger på en viss avblödning i kombination med påfyllnad av vatten från Lule älv. Händelse 17: Utsläpp till mark och luft vid fordonsbränder. En genomgång av de fordonsbränder som anmälts till brandstationen samt de som registrerats i Metall- och Stålindustrins informationssystem om arbetsskador (MIA) visar att av sammantaget 27 stycken fordonsbränder under tidsperioden så var 17 av dessa lokaliserade till stålverket eller till återvinningsområdet för LD-kalk (dit avsvavlings- och LDslaggen körs). Av dessa 17 så var i 12 fall det aktuella fordonet en truck. Tidigare åtgärder som genomförts för att minska risken för truckbränder är att två stycken depåer (brandposter) har satts upp i stålverket Därutöver får sedan 2008 samtliga vikarier genomgå en brandskyddsutbildning. En åtgärd som kommer att utföras under maj månad 2009 är rivning av de s.k. kaldofundamenten i stålverket. Rivningen av dessa kommer att medföra en rakare körväg för truckarna som kör avsvavlingsslagg, vilket även medför minskad risk för spill av avsvavlingsslagg och därigenom minskad risk för brand. 14

15 Händelse 18: Större oljeläckage i verkstaden vid underhållsarbete samt oljespill på industriområdet från fordon, som resulterar i att oljehaltigt vatten förs vidare till Laxvikenbassängerna. Efter det att miljöriskanalysen utfördes har en förbättring skett vad gäller lagring av olja i smörjhallen i Fordonsverkstaden, där byte och påfyllnad av olja i fordon utförs. Alla oljefat finns nu uppställda på en hylla med ett lutande uppsamlingstråg. Från uppsamlingstrågets lägsta punkt går ett rör ner till en uppsamlingstank som samlar upp eventuellt spill. I den händelse att uppsamlingstanken inte räcker till, samlas spillet upp i den oljeavskiljare dit avlopp från Fordonsverkstaden leds. I händelse av att den oljeavskiljaren är full sker bräddning till en pumpstation som pumpar detta vatten vidare till Laxvikenbassäng 1. Detta innebär att vattnet går genom hela Laxvikensystemet med flera möjligheter att avskilja olja. För att minska risken för att oljehaltigt vatten går ut till Laxvikenbassäng 3, p.g.a. oljespill utanför fordons- och lokverkstaden, har ett förslag tagits fram på en oljeavskiljare som ska kopplas på dagvattenledningen från fordons- och lokverkstaden innan den mynnar i kanalen mellan Laxvikenbassäng 2 och 3. Oljeavskiljaren kommer att installeras under sommaren Händelse 22 och 23: Fackling av masugnsgas och LD-gas p.g.a. att gasklockan är full och konsumenter inte kan ta emot mer gas. Vi vill betona att denna händelse inte handlar om någon skillnad i utsläpp av CO 2. Vid fackling blir det ett CO 2 -utsläpp hos SSAB och annars blir det ett CO 2 -utsläpp hos LuleKraft. Skillnaden är möjligheten till energiutnyttjande. I samband med sökt produktionsökning, har vi därför tagit fram en särskild energiutredning och arbetar vidare med dessa frågor. Som tidigare nämnts räknar SSAB med att vid en utökad produktion kunna nyttiggöra överskottsgas i samma grad som vid nuvarande produktion. Säkerhetsrapporten Synpunkter vad gäller definitionen av allvarlig kemikalieolycka som anges i avsnitt 3.1 okontrollerade händelser som med stor sannolikhet skulle kunna medföra flera döda eller tiotals svårt skadade eller miljökonsekvenser med påvisbara skador i mer än fem år. I den reviderade säkerhetsrapporten tas orden med stor sannolikhet bort från definitionen. Vår avsikt med den tidigare skrivningen var att även om sannolikheten för att de identifierade scenarierna ska inträffa är låg så innebär de, när de väl inträffat, att de med stor sannolikhet leder till nämnda allvarliga konsekvenser. Bakgrunden är att scenariots utveckling från en ofarlig till en allvarlig händelse beror av en mängd faktorer såsom reaktionstid hos driftsoperatörer, utomhustemperatur, inversion, vindriktning, vindhastighet etc. Det framgår inte av handlingarna om några olycksförebyggande åtgärder har vidtagits för att hindra en påkörning. Finns påkörningsskydd? Är en alternativ dragning av gasledningen möjlig? Kan trafiken ledas om? Vilka åtgärder är möjliga att vidta? En trafikutredning har genomförts av extern trafikexpert. För att förhindra risk för påkörning av gasledningar föreslås fysiska barriärer. Se bifogat utdrag ur rapport, bilaga 7. 15

16 SSAB kommer under att sätta upp påkörningsskydd vid den norra masugnsgasledningen mellan masugn 3 och blandgasklockan. För övriga ledningar kommer konsekvenserna av en eventuell påkörning att utredas. Det fordon, koldragare, som frekvent trafikerar under gasledningen norr om masugnen och som är tillräckligt högt för att orsaka skada på gasledningen, har försetts med en påtvingad funktion som gör att det endast kan framföras i krypfart med lyft flak. En alternativ dragning av gasledningarna utreds. Förslaget innebär att de två befintliga ledningarna ersätts med en ny som dras på så sätt att påkörningsrisken inte kvarstår. Bolaget bör utveckla sitt resonemang kring riskerna med ett koloxidutsläpp för de närboende och anställda hos närliggande verksamheter. Vilka skador skulle de redovisade scenarierna kunna få på personer i omgivningen och på personer vid närliggande verksamheter om man endast beaktar konsekvenserna och inte sannolikheten för en olycka, d.v.s. de värsta olycksscenarierna ur förgiftningssynpunkt. Konsekvensen av ett värsta scenario för de närboende och för anställda i närliggande verksamheter kan bli mycket stor/katastrofal om skadebegränsande åtgärder inte vidtas. (Se konsekvensklasser i Säkerhetsrapport, Beskrivning av verksamheten, 6 Identifiering och analys av olycksrisker, Tabell 10. Konsekvensklasser för personskada) Den viktigaste skadebegränsande åtgärden är en snabb larmning som endast kan åstadkommas genom att VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten), med tillstånd från kommunen, omedelbart aktiveras av SSAB. Den åtgärden, kombinerad med kunskap om risker och åtgärder vid larm hos de berörda, minimerar konsekvenserna. Det kan dock inte uteslutas att scenariot trots detta får mycket stora konsekvenser eftersom alla i eller på väg in till området inte kommer att nås av information och larm. Med anledning av riskerna med ett utsläpp av masugnsgas bör bolaget komplettera ansökningshandlingarna med den aktuella informationen till allmänheten som lämnats enligt vad som framgår i och bilaga 3 i SRVFS 2005:2. Broschyren med information till allmänheten håller för närvarande på att uppdateras. Broschyren är gemensam för de Sevesoklassade företagen på Svartön och revideras under ledning av Räddningstjänsten i Luleå. Ett första möte har hållits den 16 februari Enligt tidplanen ska broschyren delas ut till de närboende under maj Befintlig broschyr med information till allmänheten bifogas i bilaga 9. Enligt verkets handläggare av dessa frågor har ingen sådan dispens lämnats till SSAB i Luleå. I enlighet med vad som tidigare angetts i säkerhetsrapporten, avsnitt 3.4, finns det en dispens från kraven i SÄIFS 2000:4 för blandgasklockan från Sprängämnesinspektionen. Beslutet är daterat och ärendet har diarienummer 15/297/01. Avdelningsdirektör Lars Synnerholm har varit föredragande och generaldirektör Erik Nilsson har beslutat i ärendet. Beslutet bifogas i bilaga 10. Säkerhetsrapporten saknar en sammanfattning. 16

17 Vi kompletterar den nya versionen av säkerhetsrapporten med en sammanfattning (bilaga 8:2). Uppgifter om externa resurser för att begränsa följderna av en allvarlig kemikalieolycka är inte beskrivna i den interna planen för räddningsinsatser som finns i säkerhetsrapporten. I Plan för räddningsinsatser under punkt 8.1 Organisation och utrustning beskrivs de egna resurserna för en räddningsinsats. Hänvisning har gjorts till övriga samhällsresurser samt hur dessa kallas. Nu kompletteras planen med följande beskrivning av externa resurser: De samhällsresurser som kan komma att engageras är: Räddningstjänsten Luleå, som består av tre enheter placerade i Luleå, Gammelstad och i Råneå, med backup från räddningstjänsterna i Boden, Piteå, Älvsbyn samt från Östra Norrbotten. Kemresursdepån i Gammelstad som är en av landets sju utlokaliserade kemresursdepåer. MSB:s 3 resurser för omfattande insatser, främst för skumsläckning, finns med närmaste enhet i Sundsvall. För sanering av utsläpp engageras lokala miljösaneringsföretag. Dessutom finns saneringsresurser vid räddningstjänsten i Piteå. Länsar för begränsning av utsläpp finns vid den lokala räddningstjänsten och hos kustbevakningen. Bolaget bör komplettera handlingarna med vad i verksamheten som gör det motiverat att ha tillgång till den egna 1+3 räddningsstyrkan endast på dagtid måndag-fredag. Vad är motivet? Under dagtid, helgfri måndag-fredag, finns normalt cirka 1050 personer inne på SSAB:s industriområde. Till detta tillkommer ett varierande antal entreprenörer. Under övrig tid finns cirka 150 personer inne på industriområdet. På grund av de verksamheter som pågår under dagtid är sannolikheten och konsekvensen relativt sett större för en oönskad händelse än under övrig tid. Under dagtid, som bara är cirka 20 % av den totala tiden, inträffar cirka hälften av alla olyckor/bränder. 3 MSB: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 17

18 Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen önskar följande kompletteringar av ansökan. Koksverket Länsstyrelsen anser att bolaget bör komplettera ansökan med uppgift om högsta tillåten produktion eller användning av inköpt koks vid bolagets anläggningar. För den planerade utbyggnaden av koksverket som benämns Alternativ 2 i ansökan föreslår SSAB produktionsmåttet 1100 kton koks. Om en utbyggnad av koksverket inte skulle bli aktuell föreslår SSAB att dagens produktionsmått på 800 kton kvarstår. Se även följebrevet. Stålverkets tillgänglighet galtgjutning Länsstyrelsen anser att bolaget skall komplettera ansökan med en tydlig redovisning av i vilken utsträckning planerade åtgärder i stålverket och i synnerhet stränggjutningen, kommer att öka tillgängligheten och inverkan på mängden producerad galt vid sökt produktion, samt vilka åtgärder bolaget avser att vidta för det fall att bolaget av någon anledning inte skulle bygga en ny sträng, alternativt att bygga om befintliga strängar. Nedan presenteras ett antal redan genomförda och planerade åtgärder som samtliga bidrar till en ökad tillgänglighet i stålverket. Observera att planerade åtgärder inte är liktydigt med att det finns beslut om investering för åtgärden. I tabellen nedan är de åtgärder där beslut om investering inte har tagits ännu markerade med en *. Mängden producerad galt uppgick 2008 till 74,3 kton jämfört med 96,4 kton Detta är ett resultat av redan genomförda åtgärder i stålverket. Av de genomförda och planerade åtgärderna är det särskilt co-injektionen och den ökade kapaciteten på primärutsuget som kommer att medföra en avsevärt förbättrad tillgänglighet. Den ökade kapaciteten på primärutsuget (4 min/charge) medför exempelvis att vi skapar ytterligare fyra veckors produktionstid på ett år (räknat på ca charger/år). Den redan genomförda åtgärden med 130 tons chargevikt kommer att få fullt utslag vad gäller tillgänglighet först när det finns ytterligare en stränggjutningsanläggning. 18

19 Genomförda och planerade åtgärder Co-injektion (injicering av kalciumkarbid och magnesium): snabbar på svavelreningsprocessen med ca 7 min/charge, vilket medför att svavelreningen ej kommer att vara flaskhals. Tidpunkt för genomförande/tidplan w tons chargevikt: ökning från 114 ton till 130 ton (14 % höjning) klart w Ökad kapacitet på primärutsuget och ytterligare kapacitet i förtjockningsbassänger (50 Mkr). Idag är max syrgaskapacitet 340 Nm 3 /min vilket ökar till 440 Nm 3 /min efter genomförd investering (29 % ökning). Tap to tap tiden kommer att kortas med ca 4,0 min vilket motsvarar 4 min/charge. Nya råjärnskrukor 145 ton kapacitet och bottenspolning som kortar behandlingstiden ca 3 min/charge. Nytt gemensamt kontrollrum vilket förbättrar kommunikationen mellan operatörerna. klart w Genomfört Nytt automatiskt legeringssystem Optimerad automattappning, nyttjar tiden bättre än människan. -IR-kamera, lasermätning infodring, inslaggningspraxis m.m Fler stålskänkar. (ca förlorade charger per år pga skänkbrist) 2008 Skänkugnar, höjer standarden på metallurgin och förbättrar logistiken radikalt * Nytt sekundärfilter w * Beslut om denna investering är inte tagen. De flesta av åtgärderna är redan genomförda eller kommer att genomföras under 2009, oavsett den planerade produktionsökningen. Utöver de nämnda åtgärderna planeras ett flertal andra reinvesteringar i anläggningen under de närmaste åren, som också kommer att öka kapaciteten. SSAB anser mot bakgrund av ovan genomförda och planerade åtgärder att LD-verket är bra rustat för att öka produktionen upp till 3,0 Mton med en hög tillgänglighet. Beträffande stränggjutningen kan konstateras att strängen ej kan nå en produktion av 3,0 Mton med befintliga anläggningar. Viss optimering av produktionslinjerna är möjlig så att vi når upp till 2,5 Mton slabs. En ökning av produktionen till 3,0 Mton kräver ytterligare en stränggjutningsanläggning. De åtgärder på befintliga stränggjutningar som kan genomföras för att öka produktion är: Förlängning av maskinerna som skulle medföra en ökad produktion med 100 kton/år Ytterligare optimering med att gjuta fortare vilket skulle medföra en ökad produktion med 70 kton/år. Med ovanstående åtgärder vidtagna bör förutsättningar finnas för att minska mängden gjuten galt. Den uppföljning av orsaken till galtgjutningar som bolaget har gjort visar för år 2008 att drygt 10 % av galtgjutningarna skedde till följd av störningar på råstålsavsnittet och ca 30 % skedde till följd av störningar vid stränggjutningen. Högre tillgänglighet och ökat antal gjutställen minskar sannolikheten för att galt ska gjutas till följd av störningar i stålverket. 19

20 Ekonomisk säkerhet Länsstyrelsen anser att bolaget skall komplettera ansökan med en redovisning av vad bolaget grundar den föreslagna säkerheten på. Den totala kostnaden för sluttäckning av de nya deponier som bolaget ansöker tillstånd för beräknas uppgå till ca 39 Mkr. Med undantag av hyttslamdeponierna beräknas deponierna komma att täckas i två etapper. Vid den första etappen kommer maximalt 65 procent av deponiernas ytor att sakna sluttäckning, medan samtliga ytor kommer att vara täckta vid den andra etappen. De maximala efterbehandlingskostnaderna för sluttäckning reduceras därför till ca 26 Mkr för de ytor som maximalt vid varje tillfälle inte är sluttäckta. Utöver kostnad för sluttäckning tillkommer även en kostnad på ca 4,3 Mkr för kontroll av deponierna i 30 år. De nuvarande deponierna avslutas inom kort, varför kostnaden för sluttäckningen av dessa inte finns med i de ovan angivna kostnaderna, eftersom dessa inte omfattas av ansökan. I ovan beskrivna beräkning av kostnader har följande material använts för konstruktion av sluttäckningen: Deponierna: LD-slam, Hyttslam och icke farlig deponi på utfyllnadsområdet: Materialen är uppräknade i ordning från överytan och nedåt: Växtetableringsskikt, ca 0,5 m morän eller likvärdigt material inkl sådd. Materialavskiljande geotextil Skyddsskikt, ca 0,5 m med hyttsten eller bergkross. I beräkningen har marknadsmässig pris på hyttsten använts. Dräneringsskikt, ca 0,5 m med hyttsten eller bergkross. I beräkningen har marknadsmässig pris på hyttsten använts. Materialavskiljande och skyddande geomembran. Tätskikt som klarar kravet på tätheten på max 50 liter/m 2 och år. Vid beräkning av ekonomisk säkerhet har kostnad för HDPE duk använts. Avjämningsskikt, ca 0,2 m finkornigt material kornstorlek ca 0-5 mm, LD-slagg eller likvärdigt material. I beräkningen förutsätts att finkornigt material finns tillgängligt på inert deponin. Inertdeponin på utfyllnadsområdet: För efterbehandling av inertdeponin har kostnaden beräknats utifrån att överytan förses med ett 0,2 meter tjockt växtetableringsskikt av morän inkl sådd. 20

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor SSAB Tunnplåt Bilaga H Förslag till slutliga villkor Allmänna villkor 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till luft och vatten och

Läs mer

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Antagna av Nämnden för Myndighetsutövning 2009-01-19, 3 Oljeavskiljare Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Bakgrund Verksamhetsutövare med processer

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Miljörapport 2012. SSAB EMEA AB Luleå

Miljörapport 2012. SSAB EMEA AB Luleå 2012 SSAB EMEA AB Luleå SSAB EMEA 1 Sammanfattning av miljöåret Enligt kraven i 26 kapitel 20 Miljöbalken inlämnar bolaget härmed 2012. Denna del av miljörapporten, som avser textdelen, samt därutöver

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Utdelningsadress Faktureringsadress Kontaktperson Telefon

Läs mer

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun 22 26 Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun Dnr 2013-0176 Miljönämndens beslut Miljönämnden beslutar att

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

PROJEKTRAPPORT TILLSYN AV OLJEAVSKILJARE HOS FASTIGHETSÄGARE

PROJEKTRAPPORT TILLSYN AV OLJEAVSKILJARE HOS FASTIGHETSÄGARE PROJEKTRAPPORT TILLSYN AV OLJEAVSKILJARE HOS FASTIGHETSÄGARE Inledning Miljöinspektörer i Västernorrland har under 2015 gjort projektinriktad tillsyn på oljeavskiljare. Främsta syftet med projektet är

Läs mer

Underlag för samråd enligt miljöbalken

Underlag för samråd enligt miljöbalken Underlag för samråd enligt miljöbalken Anläggning för produktion av biogas genom förgasning av biobränsle i Malmö samt uttag av kylvatten från Öresund Komplettering av tidigare samråd, tillkommande anläggningsdel

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet

Yttrande över ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet Miljönämnden 2007 09 20 59 1 Yttrande över ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet ABB AB Service har hos länsstyrelsen ansökt om tillstånd för befintlig verksamhet vid bolagets anläggning på fastigheten

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes

Läs mer

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04 Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 3 1.1.1

Läs mer

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport för PC Lastaren, Avesta 2015 2016-03-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 LOKALISERING... 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN...

Läs mer

Yttrande över Nordkalk AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken

Yttrande över Nordkalk AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Miljönämndens arbetsutskott 2010 12 09 73 1 Dnr 2010 2255 Yttrande över Nordkalk AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Nordkalk AB ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt och utökad

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslövs kommuns allmänna avloppsanläggningar. Gäller från 1

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Haninge

Policy för fordonstvättar i Haninge 1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

Yttrande till Miljöprövningsdelegationen angående Tillstånd - Lilla Nyby återvinningsverksamhet - Vilsta 3:31

Yttrande till Miljöprövningsdelegationen angående Tillstånd - Lilla Nyby återvinningsverksamhet - Vilsta 3:31 Miljö- och räddningstjänstnämnden Datum 1 (5) YTTRANDE Jana Lervik 016-710 12 49 Miljö- och räddningstjänstnämnden Yttrande till Miljöprövningsdelegationen angående Tillstånd - Lilla Nyby återvinningsverksamhet

Läs mer

Kontaktperson Telefon Fax

Kontaktperson Telefon Fax MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN hälsoskydd (1998:899) Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen.

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET (enligt 21 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET (enligt 21 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET (enligt 21 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Blanketten skickas till Miljösamverkan östra Skaraborg, 541 83 SKÖVDE Anmälan ska lämnas till

Läs mer

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Inledning Detta handläggarstöd är tänkt som en hjälp i bedömningen av när en anläggning där schaktmassor (avfall) återvinns

Läs mer

FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007

FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007 FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT Augusti 2007 Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon 0520-49 74 75 Fax 0520-49 79 94 miljo@trollhattan.se www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 SAMMANFATTNING Under vinterhalvåret

Läs mer

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Riktlinjer för tvätt av fordon Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Miljö- och hälsoskyddskontoret december 2015 Riktlinjer för tvätt av fordon Fordonstvättens avlopp efter oljeavskiljare

Läs mer

Yttrande om prövotidsredovisningar angående SSAB EMEAs verksamhet i Luleå- mål nr M 2350-08

Yttrande om prövotidsredovisningar angående SSAB EMEAs verksamhet i Luleå- mål nr M 2350-08 15 25 Yttrande om prövotidsredovisningar angående SSAB EMEAs verksamhet i Luleå- mål nr M 2350-08 Dnr 2013-0246 Miljönämndens beslut Med hänvisning till miljökontorets bedömning beslutar miljönämnden avge

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer TUDOR TUDOR 1 TUDOR Miljöriskbedömning Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar Omgivningsfaktorer 2 Platsspecifika riktvärden Förutsättningarna

Läs mer

Hur jobbar vi inom miljöskydd. Carina Lif och Elisabeth Lindqvist

Hur jobbar vi inom miljöskydd. Carina Lif och Elisabeth Lindqvist Hur jobbar vi inom miljöskydd Carina Lif och Elisabeth Lindqvist Miljöskyddets verktyg Prövning 9, 11 och 14 kap MB Tillsyn Projekt Remisser Miljövervakning Miljömål Giftfri miljö Miljöfarlig verksamhet

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.5 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för returvatten från avvattning m m av muddermassor Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:5 Oskarshamns

Läs mer

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående OXL4683- v 1.0 2011-12-27 1 (10) Anmälan miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken 9 kap. Anmälan ska sändas in senast 6 veckor innan start av ny verksamhet eller ändring av befintlig verksamhet. Allmänna

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Panncentral Söder 1485-1146 Rapporteringsår 2010 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område 1(5) Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (bifoga karta): Fastighet:

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring av farligt avfall

Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring av farligt avfall BESLUT Aktbilaga 15 1 (9) Miljöprövningsdelegationen Miljöskyddsenheten Hans Sjöberg 026-17 12 12 hans.sjoberg@x.lst.se SMA Svenska Mineral AB Box 27 820 22 Sandarne Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring

Läs mer

Rivningsplan med tillhörande materialinventering

Rivningsplan med tillhörande materialinventering 1(7) Rivningsplan med tillhörande materialinventering Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Fråga; Är säkerhetsrapporten och handlingsprogrammet offentlig handling?

Fråga; Är säkerhetsrapporten och handlingsprogrammet offentlig handling? Frågor och svar Sevesokonferensen 2015 Nedanstående svar är MSB:s nuvarande tolkning och kan komma att ändras om mer fakta eller domstolsavgöranden kommer. Varje myndighet och företag behöver göra en egen

Läs mer

Krav på cisterner inom vattenskyddsområden

Krav på cisterner inom vattenskyddsområden Vattenskydd Krav på cisterner inom vattenskyddsområden Förvaring av diesel, eldningsolja, spillolja och andra miljö- och brandfarliga vätskor i markförlagda cisterner regleras i flera olika lagstiftningar.

Läs mer

Tillsyn enligt miljöbalken, Företag, fastigheten Fastighet 1:1

Tillsyn enligt miljöbalken, Företag, fastigheten Fastighet 1:1 INSPEKTIONSRAPPORT 1 (6) Miljöskyddsenheten Handläggare, 0340-882 70 Namn Adress Postnr Tillsyn enligt miljöbalken, Företag, fastigheten Fastighet 1:1 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen gjorde den en

Läs mer

Materialinventering. Föroreningar i mark och byggnad Risk för markförorening Cisterner/oljetankar Oljeavskiljare Annat: Ingen risk för markförorening

Materialinventering. Föroreningar i mark och byggnad Risk för markförorening Cisterner/oljetankar Oljeavskiljare Annat: Ingen risk för markförorening Materialinventering 2 Inventeringens ingående avfallsslag Inventeringen avser identifiering av ändringens alla ingående avfallsslag Ja Nej, inventeringen avser endast identifiering av följande avfallsslag

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Bilaga 1 Komplettering av säkerhetsrapport

Bilaga 1 Komplettering av säkerhetsrapport Bilaga 1 Komplettering av säkerhetsrapport Ni ska komplettera säkerhetsrapporten med den riskanalys som ligger till grund för rapporten och i övrigt i enlighet med punkterna 2 8 i länsstyrelsens yttrande

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009 Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009 Ockelbo den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs: Inledning Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Skarpa, icke förhandlingsbara, villkor kring miljön Osäkerheter i flera dimensioner Viktigt att: Säkra villkoren i det tillstånd som givits för

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET Malmö stad Miljönämnden ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET Anmälan enligt miljöbalken om ny verksamhet Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken 9 kap 6 och förordningen (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

Datum. Kontaktperson Telefon (även riktnr) Mobiltelefon

Datum. Kontaktperson Telefon (även riktnr) Mobiltelefon Miljökontoret Box 206, 597 25 Åtvidaberg 0120-830 00, miljo@atvidaberg.se Anmälan enligt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning ANMÄLAN Datum

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Miljörapport. Kvicksund 2014. Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning Aröd Aröd 2:23 Rapporteringsår 2013 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av

Läs mer

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion?

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion? Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion? Per Hübinette Gudrun Magnusson Bakgrund Länsstyrelsen har tillsyn på större avfallsanläggningar och vägleder kommuner i t ex anmälningsärenden

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338 Miljöinspektör: Therese Andersson Tfn: 0481-453 82 E-post: therese.andersson@nybro.se 2015-02-16 MY2014.2338 Sluttäckning deponi Beslut Myndighetsnämnden i Nybro kommun (nedan förkortad MYN) har inga invändningar

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012 Gävle den 27/3 2013 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter

Läs mer

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2004:7 (M) frfattningssam ling Allmänna råd Bassängbad Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Ett föreläggande måste vara så klart formulerat att adressaten har helt klart för sig det som tillsynsmyndigheten förväntar sig att denne ska göra. Rättspraxis är

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun

Läs mer

Massor för anläggningsändamål

Massor för anläggningsändamål Massor för anläggningsändamål Vilka alternativa användnings- områden träffar vi på? Vad menas med rena/inerta massor? Gudrun Magnusson 2012-10-18 Massor vägbyggen, tomter mm Sluttäckning av deponi Efterbehandling

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

Miljörapport 2014 Säffle Fjärrvärme AB

Miljörapport 2014 Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport 2014 Säffle Fjärrvärme AB Säffle Fjärrvärme AB. Textdel 2014 års miljörapport 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV BESTÄMMELSER

SAMMANSTÄLLNING AV BESTÄMMELSER SAMMANSTÄLLNING AV BESTÄMMELSER Lag/krav Vad innebär lagstiftningen för oss? Miljöbalken SFS 1998:808 De allmänna hänsynsreglerna (bevisbörderegeln, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, principen om

Läs mer

Information om miljöbalkens krav på slam-/oljeavskiljning

Information om miljöbalkens krav på slam-/oljeavskiljning Information om miljöbalkens krav på slam-/oljeavskiljning En verksamhet som hanterar spillvatten med olja och slam ska enligt miljöbalken tillse att det avskiljs/renas innan det släpps till kommunalt spill-

Läs mer

ARJEPLOGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Miljö-, bygg och räddningsnämnden 2012-04-19 1 (24)

ARJEPLOGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Miljö-, bygg och räddningsnämnden 2012-04-19 1 (24) Miljö-, bygg och räddningsnämnden 2012-04-19 1 (24) Plats och tid Sammanträdesrummet, Tjidjakk torsdag den 19 april 2012, kl 09.00 10.50 Beslutande John Sundström (S) ordförande Nenne Åman (S) ledamot

Läs mer

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 23/14. Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 23/14. Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö MYNDIGHETSBESLUT 22.01.2014 Dnr: 2012-1017-3 ÅMH-Mb 23/14 Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö Beslut Vid fortsatt drift av avloppsreningsverk för 250 pe, på fastighet Strömsby, Rnr 1:90,

Läs mer

Samråd enligt miljöbalken

Samråd enligt miljöbalken Samråd enligt miljöbalken 1 och 2 dec 2010 1 Hållpunkter för samrådsmötet 1. Inledning närvarande 2. Vad är ett samråd enligt miljöbalken? 3. Varför behöver hamnbassängen saneras? 4. Vilka blir de långsiktiga

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras. 1 (7) Vissa revideringar kan komma att ske efter inkomna synpunkter och då erfarenhet vunnits. Kontakta tillsynsmyndigheten för senaste versionen Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.

Läs mer

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014 Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014 Ockelbo den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Miljö- och byggnadsförvaltningen. för omgivningspåverkan under byggtiden

Miljö- och byggnadsförvaltningen. för omgivningspåverkan under byggtiden Kontrollprogram för omgivningspåverkan under byggtiden Innan byggnationerna påbörjas i ett exploateringsområde ska ett kontrollprogram för omgivningspåverkan under byggtiden tas fram. Syftet med ett kontrollprogram

Läs mer

Miljöskyddstillsyn av små fordonstvättar. Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport december 2012

Miljöskyddstillsyn av små fordonstvättar. Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport december 2012 Miljöskyddstillsyn av små fordonstvättar Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport december 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande aspekter

Läs mer

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Brschyren är i A5-frmat det innebär att när du skrivit ut den så skall sidrna bara vikas ihp på mitten ch häftas. Du måste skriva ut dubbelsidigt för

Läs mer

Bilaga 2 Nedlagda Deponier i Laxå Kommun

Bilaga 2 Nedlagda Deponier i Laxå Kommun Laxå november 2012 Bilaga 2 Nedlagda Deponier i Laxå Kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nedladga deponier i Laxå kommun ------------------------------------------------------------2 Mosjötippen ----------------------------------------------------------------------------------------3

Läs mer

ANMÄLAN. Kontaktperson Telefon (även riktnummer) Mobiltelefon

ANMÄLAN. Kontaktperson Telefon (även riktnummer) Mobiltelefon 1(5) ANMÄLAN Miljöfarlig verksamhet Bygg- och miljönämnden Anmälan enligt 1 kap., 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Uppgifterna kommer att införas i miljökontorets dataregister Handläggning av anmälan

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Dispens för kort återstående livstid för kraftvärmeverket, Boländerna 13:2

Dispens för kort återstående livstid för kraftvärmeverket, Boländerna 13:2 1 (3) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Datum Diarienummer 2014-08-11 2013-006298- MI Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 27 augusti 2014 Adressat: Vattenfall AB Värme Uppsala att. Elin Vestman

Läs mer

Plan- och miljönämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten. Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 1 kap Miljöprövningsförordning (2013:251)

Plan- och miljönämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten. Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 1 kap Miljöprövningsförordning (2013:251) Plan- och miljönämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 1 kap 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) För behandling av ärendet kommer uppgifterna registreras i

Läs mer

Terana GRAF. minireningsverk GRAF MINIRENINGSVERK HÖG DRIFTSÄKERHET OCH GOD TOTALEKONOMI

Terana GRAF. minireningsverk GRAF MINIRENINGSVERK HÖG DRIFTSÄKERHET OCH GOD TOTALEKONOMI Terana GRAF minireningsverk GRAF MINIRENINGSVERK HÖG DRIFTSÄKERHET OCH GOD TOTALEKONOMI Biokemisk hantering av avloppsvatten från hushåll GRAF är ett biokemiskt minireningsverk för hantering av allt avloppsvatten

Läs mer

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö Actiflo - för bibehållen sjövattenmiljö BRÄDDVATTENRENING I Karlskoga utgörs hela 20 procent av spillvattennätet av kombinerade ledningar. Det vill säga att spillvatten (avlopp) och dagvatten (regnvatten

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan inklusive bilagor ska lämnas in i två exemplar senast sex veckor innan åtgärden påbörjas. Läs igenom bifogad information. Anmälan som inte är fullständigt ifylld

Läs mer

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar

Läs mer

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 MILJÖRAPPORT 2011 Anläggningens namn: MILJÖRAPPORT Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 Besöksadress: Postadress Telefon: 0771-416417 Fax: 0653-12063 Miljöansvarig Kommun:

Läs mer

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2012-01-11 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket Förslag

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET Malmö stad Miljönämnden ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET Anmälan enligt miljöbalken om ny verksamhet Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken 9 kap 6 och förordningen (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

Tillstånd till transport av farligt och icke-farligt avfall

Tillstånd till transport av farligt och icke-farligt avfall Beslut Diarienummer Sida 2016-09-27 562-32056-2016 1(3) Miljöskyddsavdelningen Annika Lundahl 010-2245431 Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän AB (RAMBO AB) Södra Hamngatan 6 45380 Lysekil Tillstånd

Läs mer

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014.

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014. Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014. Textdel 2014 års miljörapport Hetvattencentralen Hallstahammar ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Hetvattencentralen

Läs mer

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 2 1.2 Beskrivning av verksamheten... 2 1.3

Läs mer

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress

Läs mer