Myndigheternas frågeställning anges nedan med fet kursiv stil, medan bolagets svar har skrivits med vanlig stil.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Myndigheternas frågeställning anges nedan med fet kursiv stil, medan bolagets svar har skrivits med vanlig stil."

Transkript

1 Kompletteringar till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken SSAB Tunnplåt AB har beretts möjlighet att lämna in kompletteringar i mål M i enlighet med önskemål från Fiskeriverket, Naturvårdsverket, Räddningsverket samt från Länsstyrelsen i Norrbottens län. Myndigheternas frågeställning anges nedan med fet kursiv stil, medan bolagets svar har skrivits med vanlig stil. Fiskeriverket Fiskeriverket förutsätter att resultaten från undersökningen lämnas in så fort sammanställningen är slutförd. Rapporten från den genomförda fiskeribiologiska undersökningen bifogas i bilaga 1 till denna komplettering. Se även kommentarer om undersökningen i svaret på länsstyrelsens fråga om fiskundersökning. Naturvårdsverket Allmänt: Naturvårdsverket anser att bolaget ska ge förslag på produktionsmått för koksverket. För den planerade utbyggnaden av koksverket som benämns Alternativ 2 i ansökan föreslår SSAB produktionsmåttet 1100 kton koks. Om en utbyggnad av koksverket inte skulle bli aktuell föreslår SSAB att dagens produktionsmått på 800 kton kvarstår. Se även följebrevet. 1

2 Stoftutsläpp: Naturvårdsverket anser att bolaget ska redovisa verkliga miljöprestanda de senaste 2 åren för respektive filter. I tabell 1 redovisas de stofthalter som har uppmätts vid extern mätkontroll under 2007 och 2008 samt med kontinuerlig mätning under Resultatet från de externa kontrollerna under 2007 och början av 2008 redovisas i kronologisk ordning i en kolumn med den äldsta kontrollen längst till vänster. I nästkommande kolumn redovisas resultatet från den senaste externa kontrollen Resultatet i kolumnen kontinuerlig mätning avser ett medelvärde för 2008 baserat på kontinuerliga mätningar med stoftpinnar. Stoftpinnar finns vid de tolv anläggningar som uppvisar det högsta medelflödet och dessutom efter reningsanläggningen vid slittning. Av tabellen framgår gränsen (en linje) för stoftanläggningar med ett flöde >100 knm 3 /h, där SSAB föreslagit ett riktvärde på 5 mg stoft/nm 3. Tabell 1. Kontrollmätningar av stoft efter reningsanläggningar (resultat i mg/nm 3 ). Anläggning Föregående kontroller 2007 och 2008 Senaste kontrollen 2008 Kontinuerlig mätning 2008 Medelflöden 2008 (knm 3 /h) Avsvavling filter 3 / 5 / 2 0, LD-sekundär N 18 / 6 / LD-sekundär S 8 / 28 / 3 / Råjärnsomhällning 0,2 / 0,2 / 0,5 0, CAS-OB / Sträng 5 31 / 5 / - 0, HUV (Koksfilter) 2 / 2 / Bachofilter M3 0,9 / 2 / Råmaterial M3 8 / 5 / IF-filter M3 2 / 0,7 / 1 0, ITK-filter M3 13 / 2 / 0, Kolinjektion 98 3 / 8 / 6 / Hyvling (adjustage) 15 / 2/ Russkärning 0,5 / 1 / 0, Pelletslossning 0,9 / 0,5 0,6 48 Kolbunkerfilter (KV) 7 / 2 / Slittning (adjustage) 2 / 3 / 0,4 0, Kross & sikt 1 / 0,5 / 0, Krosstorn 0,4 / 2 / Pelletssilo 0,4 / 0,7 0,7 26 Murningscentralen 0,5 / 0,4 / 0,1 0,2 14 Chargering M3 (PF) <0,2 / 0,2 / 0,4 0,3 8 Omlastning (PF) 0,6 / 0,2 / 1 0,6 7 Brikettfilter (PF) <0,2 / 0,1 / 0,2 0,4 6 Pelletstransport 3 / 17 / 2 / 2/ Hörnstation 1 / 0,5 /

3 Slaggskorsten: Naturvårdsverket anser att bolaget ska redovisa vilka olika tekniska möjligheter som finns för att rena utsläppen från stoft och svaveldioxid. Redovisningen ska innehålla reningsgrad och kostnader för respektive teknik. Vidare redovisa och motivera vilken teknik man avser välja. Bolaget bör även anpassa utsläppsnivån till 850 ton med en reningsgrad av ca 75 %. Naturvårdsverket skriver och syftar på bilaga A18 att förväntad reningseffekt av 75 % anpassas så att utsläppsnivån 850 ton SO 2 ej överskrids. SSAB vill tydliggöra vad som menas med formuleringen i bilaga A18 i kolumnen Tidpunkt/Annan avgörande händelse som lyder Anpassas så att utsläppsnivån 850 ton SO 2 ej överskrids. Utgångspunkten för skrivningen är den ambition som bolaget haft i arbetet med denna tillståndsansökan, nämligen att den planerade produktionsökningen inte ska medföra ökade utsläpp av bl.a. SO 2. Avsikten med skrivningen är att svavelrening i slaggskorsten ska installeras vid lämplig tidpunkt, som beror på SO 2 -utsläppets storlek, så att utsläppsnivån 850 ton SO 2 inte överskrids vid något tillfälle. Utsläppsnivån 850 ton SO 2 är baserad på ett medelvärde av SO 2 - utsläppen till luft Med andra ord avser SSAB att anpassa installationen av rening i slaggskorsten till den tidpunkt då den angivna utsläppsnivån 850 ton annars riskerar att överskridas. De tekniska och ekonomiska förutsättningarna för rening av SO 2 och stoft från slaggskorsten redovisas i bilaga 2. Galtgjutning: Naturvårdsverket anser att bolaget ska redovisa vilka åtgärder (tekniska och andra) som är möjliga för att minimera dessa störningar. Vidare redovisa vilka åtgärder man, av dessa avser att genomföra och tidplan för genomförandet. Se svar på motsvarande frågeställningen som ställts av länsstyrelsen. RH-anläggningen, vakuumrening: Naturvårdsverket anser att bolaget ska redovisa vilka halter och mängder zink som avleds från RH-anläggningen. Vidare vilken rening som detta vatten genomgår innan det släpps ut med övrigt industrivattenavlopp till Inre Hertsöfjärden. SSAB har tidigare genomfört en prövotidsutredning (G) angående begränsning av utsläppen till vatten från RH-anläggningen i enlighet med koncessionsbeslut nr 211/98. Detta ärende avgjordes av Miljödomstolen SSAB åtog sig i samband med detta att övergå till aluminium med en högsta zinkhalt om 0,1 viktsprocent som tillsatsmedel i RH-anläggningen. Den sista leveransen av Al-granuler till RH-anläggningen med "hög Zn-halt" levererades till SSAB v Detta innebär att ungefär från och med 2005 har enbart Al-granuler med låg Zn-halt använts vid RH-anläggningen. Analyser på vatten utgående från RH-anläggningen före och efter denna förändring visade följande resultat: 3

4 Tabell 2. Zinkhalter i vatten från RH-anläggningen före och efter övergång till Algranuler med låg Zn-halt. Provtagningsdag Provets märkning Zink (µg/l) RH, J RH, J kl 10:12 RH T kl 10:46 RH T De två prov som togs den 20 april 2005 avser prov på vatten från två charger i direkt följd. Av tabellen framgår en tydlig skillnad vad gäller zinkhalten i vattnet efter bytet till Al-granuler med låg Zn-halt. Det är svårt att mäta flöden och ta ut representativa prover efter RH-anläggningen. Eftersom enbart 5-10 % av råstålsflödet passerar RH-anläggningen och hela verksamheten för närvarande går på lågfart, behandlas råstål i RH-anläggningen än mer sällan vilket ytterligare försvårar möjligheten att ta prov. Mängden zink som avleds från RH-anläggningen har därför uppskattats utifrån tillsatt mängd zink i Al-granulerna. Kokpunkten för zink är 907 C och Al-granulerna tillsätts vid en temperatur på ca 1600 C. Man kan därmed anta att all zink förångas och går ut i vattensystemet. Under 2008 tillsattes ca 200 ton Al till RH-anläggningen. Om halten zink ligger på maxhalt, 0,1 % enligt kravspecifikationen och allt zink skulle gå ut via vattensystemet, beräknas den totala mängden till ca 200 kg. Tidigare var mängden tillförd zink ca kg/år. De analyserade och beräknade totala utsläppsmängder (2008) som gått ut med kylvatten via Laxviken var 480 kg. Här ingår allt kylvatten från stålverksområdet inklusive dagvatten samt kyl- och renat slamvatten från masugnen. Det vatten som SSAB tar in vid kylvattenintaget i Svartöstaden har en Zn-halt på ca 2 µg/l 1. SSAB:s egen recipientkontroll i Gråsjälsfjärden visar att Zn-halten är <5 µg/l. Räknat på 2 µg/l och ett medelvattenintag på ca 7000 m 3 /h motsvarar det storleksordningen 120 kg Zn per år i det kylvatten som tas in i Svartöstaden. Naturvårdsverket har även frågat vilken rening vattnet genomgår. Idag går vattnet från RHanläggningen till Laxvikensystemet, där vattnet genomflödar samtliga tre sedimenteringsbassänger. I övrigt sker inte någon rening av vattnet från RH-processen. SSAB utreder för närvarande möjligheten att leda vatten från RH-anläggningen till LDgasreningen. 1 REF: Den nationella miljöövervakningen enligt mätresultat från SLU, Institutet för miljöanalys. 4

5 Koksverk: Naturvårdsverket anser att bolaget ska förutom en mer utförlig beskrivning av anläggningen (den biologiska reningen) även redovisa halter både på inkommande, utgående vatten och en reningsgrad för respektive parameter. Vidare att bolaget ska genomföra en biologisk och kemisk karakterisering (KIU) avseende toxicitet, bioackumulerbarhet och persistens av vattnet från koksverkets biologiska rening. Nedan redovisas en mer detaljerad beskrivning av den biologiska reningen än den som finns i avsnitt Reningsanläggningar i den tekniska beskrivningen (Bilaga A till ansökan). En översiktsbild presenteras i figur 1. De vattenströmmar som behandlas i den biologiska reningsanläggningen är: kondensvatten från gasreningen dagvatten från området kring gasbehandlingen, kondensvatten från kylanläggningar i byggnader vid gasbehandlingen samt vatten från spolning och rengöring av planer kring gasbehandlingen i de fall dessa vatten visat sig inte kunna ledas till Inre Hertsöfjärden efter analys. Motsvarande gäller även kylvatten/släckvatten. Reningsanläggningens inledande steg utgörs av utjämningsbassänger där tillfällig lagring sker av inkommande processvatten, exempelvis då detta har felaktig temperatur eller ph samt vid störningar i reningsanläggningen. En del av bassängerna utnyttjas för utjämning av inkommande vatten till reningsanläggningen. Dagvatten som ska passera den biologiska reningsanläggningen tillförs via buffertbassängerna och avdrivaren (se beskrivning av vattenoch slamsystemen i avsnitt 3.4 i den tekniska beskrivningen). Syftet med utjämningsbassängerna är alltså att utjämna variationer i vattnets sammansättning samt att leverera ett jämnt vattenflöde till den biologiska reningen. Den biologiska reningsanläggningen arbetar enligt aktivslammetoden. Slammet innehåller bakterier som bryter ned föroreningar i vattnet. För att erhålla en aerobisk nedbrytning syresätts aktivslambassängen med tryckluft. Till processen tillförs även fosforsyra som näringsämne, men även lut för ph-justering. För att erhålla en så gynnsam miljö som möjligt för bakterierna övervakas temperatur, ph, syrehalt och andra viktiga parametrar noggrant. Huvuddelen av det aktiva slam som avskiljs i sedimenteringsbassängen återförs som returslam. Detta eftersom det krävs en viss slamkoncentration i luftningsbassängen för att uppnå en tillfredsställande nedbrytningshastighet av föroreningarna. Efter aktivslambassängen passerar processvattnet en sedimenteringsbassäng och en flotationsanläggning varvid slammet avskiljs. Före sedimenteringsbassängen AE1004 tillsätts polymerlösning och järnklorid. Polymerens uppgift är att binda det svårsedimenterade slammet. Densiteten ökar därmed och slammet sedimenterar. Bioslammet sedimenterar i huvudsak i början av bassängen. Det fina slammet sedimenterar i bassängens flödesriktning. Det sedimenterade slammet återförs till slamfickorna med ett skrapspel. Före flotationsanläggningen passerar avloppsvattnet en inblandningstank där järnklorid tillsätts flödesproportionellt som fällningsmedel. I inblandningssteget tillsätts även natriumhydroxid (lut). Tillsatsen styrs kontinuerligt via en ph-reglering. I flotationsbassängen, som är försedd med omrörare, sker sedan en flockuppbyggnad under avtagande omrörningsintensitet. I ett sista steg tillsätts en polymer för att öka flockstorleken och flockstabiliteten. 5

6 Slutligen passerar processvattnet tre parallella sandfilter innan det släpps ut i recipienten tillsammans med kylvatten och dagvatten. Efter centrifugering mellanlagras bioslammet i container innan det återtas till processen via inblandning med kolet på kollagret. Om funktionen hos den biologiska reningsanläggningen på något sätt är nedsatt, vilket innebär att gällande villkor för utsläpp riskerar att överskridas, s, används detta vatten till släckning av koks i stället för att ledas till recipienten. Figur 1. Biologisk reningsanläggning. Naturvårdsverket har efterfrågat data på halter i inkommande och utgående vatten till den biologiska reningsanläggningen samt reningsgraden i anläggningen. Medelvärden en för 2008 redovisas i tabell 3 nedan. 6

7 Tabell 3. Medelvärden av halter in och ut från den biologiska reningen under 2008 samt reningsgrad. NH 3 +NH 4 + * NH 3 Fenol TOC SCN - Fri CN - (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) Före rening Efter rening , ,04 Reningsgrad (%) 79,6 89, ,4 99,3 * Angivet som NH 3 Inga analyser finns på olja in till den biologiska reningen. Suspenderade ämnen har olika sammansättning in och ut från den biologiska reningen varför det inte är relevant att ange någon reningsgrad. Suspenderade ämnen in till bioreningen består av suspenderade ämnen från koks eller aska, jämfört med ut från bioreningen då de suspenderade ämnena härstammar från rester av bioslam. Medelvärdet 2008 av halten suspenderade ämnen ut från bioreningen är 10 mg/l. En biologisk och kemisk karakterisering (KIU) utfördes 1994 och dessförinnan en liknande karakterisering I början på 90-talet genomfördes omfattande förbättringar av den biologiska reningen. Tydliga effekter av den förändrade och förbättrade reningen kunde påvisas i karakteriseringen som utfördes Halterna BOD i det renade avloppsvattnet minskade med > 80 %, TOC-halterna med ca 50 %, PAH med > 90 % och NH 4 -N med > 80 % för att ta några exempel. Karakteriseringen 1994 visade även på minskad toxicitet mot vattenlevande organismer och mot alger. Efter det att karakteriseringen genomfördes 1994, har den biologiska reningen kompletterats med en flotationsbassäng. Denna förändring skedde En förnyad kemisk och biologisk karakterisering av avloppsvatten från SSAB är beställd av IVL för att verifiera resultaten från den förra karakteriseringen. Rapporten bedöms kunna insändas till Miljödomstolen under maj månad Naturvårdsverket anser att bolaget ska redovisa resultatet av utredningsvillkor H avseende begränsning av utsläppen till luft från släcktornet (från deldom i mål nr ) i detta ärende. Vidare redovisa vilka möjligheter som finns att minska utsläpp av PAH till luft och vatten. SSAB har tidigare genomfört en prövotidsutredning (H) angående begränsning av utsläppen till luft från släcktorn i enlighet med koncessionsbeslut nr 211/98. Detta ärende har vilandeförklarats i ett beslut från Miljödomstolen daterat och med Mål nr M , med anledning av den nu pågående prövningen av verksamheten. I prövotidsutredningen redovisas stoftemissionen för perioden Detta omfattar stoftemissioner före, under och efter den batterirenovering som utfördes Ingen tydlig effekt av batterirenoveringen kunde noteras. Försök har vidare utförts med släckning med rent vatten för att studera effekten av vad en ökad sedimentation skulle medföra. Resultaten från dessa försök visar att stoftutsläppen minskar. 7

8 Vid en stoftemissionsmätning per år under åren har även dioxin, PAH och metaller analyserats. Resultatet framgår av prövotidsutredning H, som bifogas i sin helhet i bilaga 3. I prövotidsutredningen talades om att klara nivån 100 g stoft/ton producerad koks. SSAB har därefter höjt ambitionsnivån och vidtar åtgärder för att klara nivån 50 g stoft/ton koks. Vi har föreslagit ett villkor med ett riktvärde på 50 g/ton koks fram till och med 2014 och därefter 25 g/ton koks. För att nå nivån < 50 g stoft/ton koks har SSAB infört rutiner så att bafflarna 2 i släcktornet kommer att spolas manuellt varje vecka under sommarhalvåret (ungefär april-oktober). Under vintern är det problem med frysning och därför pågår en utredning av hur man kan spola bafflarna även vintertid, eventuellt då automatiskt. Utredningen väntas bli klar i juni Utsläpp av PAH till luft från koksverket sker i viss utsträckning i samband med läckage vid själva koksningsprocesen, men huvudsakligen vid eldning i koksugnarna, tryckning och släckning av koksen. Under 2008 uppskattades PAH-utsläppet från batteriskorsten till 360 kg, från tryckningen till 280 kg och från släckningen till 270 kg. Sammantaget bedöms PAHutsläppet till luft från koksverket uppgå till ca 900 kg. Det bästa sättet att begränsa utsläppen av PAH är att koksbatteriet drivs stabilt och att underhåll av dörrar m.m. sköts enligt rutinerna. SSAB har nya moderna dörrar med flexibel tätning. Även förbränningsgasens kvalitet har betydelse för kvalitet på koks och utsläpp av PAH:er. Förbränningsgasens kvalitet säkerställs med en väl fungerande gasrening. De mätkampanjer som utförts under 2008 och som redovisats i miljökonsekvensbeskrivningen visar att halten av bens(a)pyren i omgivande bostadsområden ligger väl under miljökvalitetsnormen och de svenska miljömålen. Beträffande utsläpp av PAH till vatten hänvisas till svaret på länsstyrelsens fråga om utsläpp av PAH till vatten. 2 Högst upp i släcktornet finns en konstruktion med bafflar med syfte att avskilja stoft och vattendroppar ut från släcktornet. Stoftskiktet på bafflarna byggs på med tiden och reningseffekten riskerar då att försämras. 8

9 Reningsverk 75: Naturvårdsverket anser att bolaget ska redovisa vilken annan typ av rening som avses. Vidare vilka möjligheter det finns att även förbättra reningsgraden på anläggningen. Anledningen att SSAB började fundera på alternativ rening är den utveckling som skett under 2000-talet som innebär ett minskat vattenflöde och en avsevärt minskad mängd olja in till Reningsverk 75. Den stora skillnaden noteras framför allt mellan åren 2002 och Skillnaden beror på valsverkets nedläggning i samband med konkursen av Inexa, eftersom även vatten från valsverket tidigare renades i Reningsverk 75. Även därefter har mängden olja till reningsverket uppvisat en fortsatt minskande trend. SSAB har efter fortsatt utredning och kontakt med leverantörer kommit fram till följande. Befintliga sandfilter fungerar bra och har en god reningseffekt. Därför är det för närvarande inte aktuellt med något byte av sandfiltren. Däremot kommer, som tidigare nämnts i den tekniska beskrivningen, kyltornet vid Reningsverk 75 att behöva ersättas med värmeväxlare för att kunna åstadkomma en tillräcklig kylning vid en eventuell utbyggnad med ytterligare en sträng. I värmeväxlaren skulle kylning i så fall ske med hjälp av vatten från Lule älv. Inga beslut är dock fattade om en sådan investering. Det kylvatten som krävs från Lule älv skulle i så fall kunna ledas från intaget i Svartöstaden. Enligt gällande vattendom har SSAB tillstånd att ta ut m 3 /timme, räknat såsom medeltal per dygn, vid intaget i Svartöstaden och behovet för värmeväxlaren kommer att inrymmas i detta tillstånd. På samma sätt skulle det inrymmas i det som SSAB släpper ut via Laxvikenbassängerna i Inre Hertsöfjärden. Om det skulle bli aktuellt med ett separat vattenuttag och separat utsläpp, kommer separat tillstånd att sökas för detta. Att kyla vattnet med hjälp av värmeväxlare i stället för med befintligt kyltorn skulle medföra följande fördelar utöver en effektivare kylning: Minskat buller: Det finns två fläktar på taket på kyltornet som medför visst buller som riskerar att störa boende i fritidshusen på Sandön. Om kyltornet ej används så försvinner bullret från dessa fläktar. En eventuell värmeväxlare kommer att finnas inne i en byggnad och därmed inte generera buller på samma sätt. Minskad avblödning till Laxviken under sommaren: Idag bygger recirkuleringen av kylvatten till stränggjutningen på att ett visst flöde måste avblödas efter rening och ersättas med nytt vatten från Lule älv, för att kunna hålla den temperatur på kylvattnet som erfordras. Avblödning sker även för att inte salthalten ska bli för hög och den avblödningen måste fortgå även med värmeväxlare. Reningsgraden i Reningsverk 75 åren för olja och suspenderade ämnen framgår nedan: Reningsgraden för olja är i genomsnitt 81 % (varierar mellan %). Reningsgraden för suspenderade ämnen uppskattas till ca 87 % (84-90 %). I själva verket är reningsgraden ännu högre eftersom en stor del av de analyserade proven efter rening uppvisar susp-halter som är lägre än detektionsgränsen. 9

10 Denna statistik baseras på stickprov tagna varannan vecka, vilket innebär att halterna kan variera mellan provtagningarna. Flödet genom reningsverket varierar inom intervallet m 3 /h. Storleksordningen 10 m 3 olja/år avskiljs i reningsverket. Med detta som utgångspunkt ser vi inget behov av att ytterligare förbättra reningen. Särskilt tydligt är det för avskiljningen av suspenderade ämnen där halterna ut från reningsverket vanligen ligger under detektionsgränsen. Vi kan idag köra reningsanläggningen med ett mycket långsamt flöde eftersom anläggning är dimensionerad för ett betydligt större flöde. Däremot ser vi behov av värmeväxlare om det blir aktuellt med en ny sträng. Vid installation av värmeväxlare är det troligt att ytterligare ett filter kommer att behöva installeras före värmeväxlaren och detta skulle i så fall även medföra en förbättrad reningseffekt. Avfall och deponering: Naturvårdsverket anser att bolaget behöver komplettera handlingarna med ett förslag till ekonomisk säkerhet för deponeringsverksamheten. Ett sådant förslag finns i villkorsförslag 23 i ansökan (Bilaga H Förslag till villkor). I samband med denna komplettering önskar SSAB justera förslaget till villkor. Det nya förslaget framgår av missivet till kompletteringen. Se även svar på länsstyrelsens fråga om ekonomisk säkerhet. Ansökan bör kompletteras med förslag på villkor enligt 22 kap miljöbalken, 25a punkterna 4-6. SSAB finner inte att det finns behov att ge förslag på några villkor enligt angivna punkter i 25a. Punkt 4 avser de villkor som, enligt vad som kan förutses vid tillståndets beviljande, behövs i fråga om avslutning av deponin. SSAB finner inte att det finns behov av att reglera detta med ett villkor, utan anser att det övergripande villkoret att avslutningen utförs i huvudsak enligt vad som angetts i ansökan är tillräckligt. I ansökan är det beskrivet dels vilka funktionskrav som täckningen ska klara, dels vilka typer av skikt som ska förekomma i täckningskonstruktionen samt en uppskattning av tidplan för täckningsarbetena. Denna information finns i den plan för avslutning och efterbehandling av planerade deponier som redovisas i kapitel 5 i reviderad bilaga A12. Höjden på deponierna begränsas av stabilitet alternativt krav på yttre utformning såsom släntlutningar och terrasser. Med dagens utformning och kännedom om stabilitet begränsas deponihöjden till nivån +28 m.ö.h. enligt höjdsystemet RAK 1900 och inkluderande avslutande täckning. I många fall begränsas dock höjden av de krav på släntlutningar som finns och i praktiken är det sannolikt att höjden inte kommer upp till nivån +28 m.ö.h. Det kan även tänkas att ytterligare utredningar kan visa på att deponin kan konstrueras något högre än vad som är aktuellt i dagsläget. Punkt 5 avser de villkor som behövs i fråga om åtgärder för övervakning och kontroll av att de skyldigheter uppfylls som gäller för verksamheten. SSAB återkommer i denna fråga i samband med övrig kompletterande redovisning av avfall och deponering. Punkt 6 avser de villkor som behövs i fråga om skyldighet att rapportera om typer och mängder av avfall som har deponerats. SSAB anser att det inte finns behov att reglera detta 10

11 med ett särskilt villkor. Enligt 29 deponeringsförordningen (SFS 2001:512) har SSAB skyldighet att föra register över bl.a. typer och mängder av avfall som deponeras och detta register ska vara tillgängligt för Naturvårdsverket. Även tillsynsmyndigheten har tillgång till denna information, via ordinarie tillsyn. Naturvårdsverket anser att bolaget ska redovisa vilken deponerad mängd som ansökan omfattar. Mängderna som ansökan avser framgår av den reviderade bilagan A12. Sammantaget för alla deponier omfattar ansökan en deponerad årlig mängd om 200 kton. Naturvårdsverket anser att bolaget ska redovisa en karaktärisering av lakvattnet för att klargöra behov av lakvattenbehandling. Eftersom den nya deponin nyligen är tagen i drift är det möjligt att underlag saknas för att kunna utföra karakterisering av lakvattnet. Naturvårdsverket anser att bolaget i sådana fall bör kunna bedöma behovet av lakvattenbehandling från karakterisering av varje enskilt avfallsslag eller redovisa förslag på utredningsvillkor om karaktärisering av lakvattnet och utredning om behandlingsbehov. SSAB utreder fortfarande denna fråga och återkommer med svar innan utgången av maj månad Klassningen av avfallen med avseende på totalhalterna är utförd enligt en metodik som är framtagen för klassificering av förbränningsrester. Naturvårdsverket anser att det behöver motiveras tydligt på vilket sätt klassningsmetodiken är lämpad för klassning av fallande avfall från bolagets verksamhet. Naturvårdsverket anser att bolaget tydligare bör motivera klassningen av LD-sekundärstoft och vilka utredningar som har gjorts för att styrka att avfallet kan klassas som icke-farligt. I det fall bolaget i fortsatta utredningar kommer fram till att avfallet klassas som farligt avfall kan avfallet inte deponeras. Om bolaget kommer fram till att LD-sekundärstoft är farligt avfall anser Naturvårdsverket att bolaget ska redovisa behandlingsmetoder som kan vara aktuella för avfallet innan deponering, eller vilka andra alternativ till omhändertagande som finns. SSAB utreder fortfarande denna fråga och återkommer med svar innan utgången av maj månad Angående dispens för avfall som inte överstiger gränsvärdet med mer än 3 gånger att kunna deponeras på en deponi för inert avfall. En förutsättning för att kunna meddela dispens är att det är visat att ett högre gränsvärde inte medför någon ytterligare risk för människors hälsa eller miljön. Naturvårdsverket anser därför att bolaget ska komplettera handlingarna med ett underlag så att miljödomstolen ska kunna pröva en dispens för högre gränsvärde enligt mottagningskriterierna. SSAB anser inte att frågan är aktuell att behandla i aktuellt miljödomstolsärende. Dels anser SSAB att gränsvärdena underskrids och dels är det tillsynsmyndigheten, enligt 15a i deponeringsförordningen (SFS 2001:512), som ska ta beslut om eventuella dispenser. Huruvida uppmätta halter underskrider gränsvärdena för deponering på deponi för inert avfall är dock förknippat med en viss tolkningsosäkerhet, vilken främst bottnar i hur man räknar 11

12 medelvärden då en del data uppvisar halter med mindre än -värden, vilka i sin tur överskrider gränsvärdena för deponering på deponi för inert avfall. Detta gäller fluoridhalterna. SSAB har för avsikt att föra en diskussion med tillsynsmyndigheten om beräkningsgrunderna och om huruvida dispens krävs. Transporter: Naturvårdsverket anser att bolaget ska redovisa en tidplan för arbetet med byte av drivlinor i dieselloken. Vidare redovisa tidplan för åtgärder för att minska utsläppen på egna arbetsmaskiner. SSAB har bytt drivlinor på fyra stycken diesellok under perioden Av dessa lok går tre stycken i kontinuerlig drift medan ett är reservlok. Utöver dessa finns ytterligare ett reservlok. SSAB ser idag inget behov av att byta ut drivlinor på det senare reservloket eftersom det hade den nyaste motorn innan de övriga drivlinorna byttes. Sedan ansökan lämnades in till Miljödomstolen har SSAB bland annat genomfört följande åtgärder på egna arbetsmaskiner: Renovering av en av våra slaggtruckar, vilket medfört bättre arbetsmiljö och renare drivlina. Beställning av en ny bygeltruck (typ dumper) som har den senaste motortekniken från Volvo. I samband med detta skrotas en gammal truck från början av 90-talet med betydligt högre utsläpp. Utbyte av en dieseldriven gaffeltruck mot en batteridriven. Vidare pågår för närvarande följande arbeten och planer: SSAB:s plan är att under 2010 byta ut en av bolagets lastmaskiner mot en ny med modernare motorer och avgasrening. En genomgång av SSAB:s slagghantering sker för närvarande och en rationalisering med nyare och effektivare maskiner planeras under den kommande 5-årsperioden. Exakt hur många fordon som denna utredning kommer fram till att SSAB skall förnya kan inte anges idag. SSAB diskuterar för närvarande om bolaget skulle kunna mäta andel förbrukat bränsle i förhållande till producerat ton slabs för att få en drivkraft bland förarna att köra miljövänligare. SSAB planerar att successivt (under en 3 till 5-års period) byta ut bolagets åldrande servicebilpark mot nya bilar med bättre miljöprestanda. Startpunkten för detta är för närvarande inte möjlig att ange. 12

13 Räddningsverket Handlingarna bör kompletteras med en släckvattenutredning eller motsvarande En släckvattenutredning som genomförts under tiden januari-mars 2009 bifogas i bilaga 5. Ansökningshandlingarna bör kompletteras med den kompletta miljöriskanalysen. Miljöriskanalysen i sin helhet bifogas i bilaga 6. De händelser som enligt miljöriskanalysen bedömts ha en ej acceptabel risknivå kommenteras nedan. Av kommentarerna framgår vilka åtgärder som har genomförts, åtgärder som planeras att genomföras eller en förklaring till varför SSAB inte bedömer det vara motiverat med ytterligare skyddsåtgärder. Händelse 2: Läckage av stenkolstjära till mark. Bevakning sker hela tiden vid pumpning vid Uddebohamnen. Pumpning stoppas direkt om läckage skulle ske. I samband med inköp av nya pumpar ser man alltid på olika alternativ och då även på axeltätning. Besiktning av rörledningar sker i enlighet med tryckkärlsnormen. Pumpning av stenkolstjära till Uddebohamnen utförs av entreprenör. I avtalet ingår även att entreprenören ska sköta köparens utrustning, t.ex. pipe-lines. Kommentar: I protokollet refereras till en händelse 2007 med sanering av kontaminerad jord. Denna jord var emellertid kontaminerad med processolja och inte stenkolstjära. Händelse 3: Läckage i Uddebohamnen vid ledningsanslutning till fartyg. Tryckprovning av utlastningsslangar sker en gång per år. Befälhavaren på fartyget har det yttersta ansvaret för lämplig väderlek vid lastning. Detta sker i enlighet med den internationellt framtagna checklistan Ship sure. Ship sure fungerar som en checklista för både lastning av bensen och stenkolstjära. SSAB har även en egen checklista för bensenutlastning som finns i arbetsplatshandboken som finns tillgänglig via intranätet. I checklistan finns 23 olika punkter som måste kontrolleras/åtgärdas innan bensenutlastning får påbörjas. En av dessa 23 punkter är att innan bensenutlastning inleds säkerställa att provtryckning av utlastningsslangar har utförts. Sammantaget finns 43 punkter som ska kontrolleras, varav punkterna ska kontrolleras under pågående utlastning. Händelse 4: Läckage av processolja till mark. Invallning har skett av bensenanläggningen Det innebär att merparten av alla ledningar är på invallat område. De ledningar som idag inte är inom invallat område är ledningar som utsätts för låga temperaturer, vilket i sin tur medför mindre risk för läckage från rörledning. Kontroll sker enligt tryckkärlsnormen. På de ställen där hög korrosionshastighet har noterats, har materialet i ledningarna under sommarstoppet 2007 bytts ut till höglegerat material (med låg korrosionshastighet). I operatörernas arbetsuppgifter ingår att kontrollera anläggningen, vilket även innefattar rörledningar. Godstjockleksmätning genomförs vid behov. 13

14 Händelse 5: Otillräckligt renat vatten går till Inre Hertsöfjärden. Överfyllnad av dagvattenbassäng är inte möjlig. Överfyllnadsskydd finns, vilket medför att vattnet går tillbaka till kondensatbehandlingen. Styrning för syretillförsel till nitrifieringsprocessen i slamanläggningen samt larm vid låg syretillförsel finns redan. Vattenkvaliteten i dagvattenbassängen analyseras före tömning. Om förhöjda värden observeras i dagvattenbassängen stoppas tömningen från dagvattenbassängen. Om analysvärdet är över riktvärdet återförs vattnet till kondensatanläggningen. Planerad förändring: Idag hanteras allt dagvatten från bensenanläggningen med koksverkets dagvattensystem. Under 2009 kommer en förändring att ske så att detta vatten istället pumpas till kondensatbehandlingen. Händelse 11: Utsläpp av köldmedia. Sedan miljöriskanalysen utfördes har nu samtliga anläggningar med HCFC konverterats eller byggts om i enlighet med den avvecklingsplan som finns för farliga köldmedier. Det innebär att de sista HCFCanläggningarna på SSAB har avvecklats under I övrigt är det svårt att helt förhindra ett visst läckage av köldmedia, utan kontinuerlig bevakning. Händelse 12: Förorenat vatten kan nå Laxvikensystemet p.g.a. pumphaverier vid glödskalsgroparna samt vid avblödning efter Reningsverk 75. Vad gäller glödskalsgroparna vid S45 har tidigare under 2008 två nya pumpar köpts in. Ytterligare åtgärder som planeras är att nivåvakter ska tas i drift i groparna. Nivåvakterna fungerar, men programvaran behöver åtgärdas. Därutöver har rutinerna som påverkar bräddning från glödskalsgropen setts över. Vad gäller avblödning från Reningsverk 75 betraktar vi inte det som en händelse, eftersom det är nödvändigt för att det recirkulerande kylvattensystemet ska kunna hålla en tillräckligt låg temperatur och salthalt. Det recirkulerande kylvattensystemet bygger på en viss avblödning i kombination med påfyllnad av vatten från Lule älv. Händelse 17: Utsläpp till mark och luft vid fordonsbränder. En genomgång av de fordonsbränder som anmälts till brandstationen samt de som registrerats i Metall- och Stålindustrins informationssystem om arbetsskador (MIA) visar att av sammantaget 27 stycken fordonsbränder under tidsperioden så var 17 av dessa lokaliserade till stålverket eller till återvinningsområdet för LD-kalk (dit avsvavlings- och LDslaggen körs). Av dessa 17 så var i 12 fall det aktuella fordonet en truck. Tidigare åtgärder som genomförts för att minska risken för truckbränder är att två stycken depåer (brandposter) har satts upp i stålverket Därutöver får sedan 2008 samtliga vikarier genomgå en brandskyddsutbildning. En åtgärd som kommer att utföras under maj månad 2009 är rivning av de s.k. kaldofundamenten i stålverket. Rivningen av dessa kommer att medföra en rakare körväg för truckarna som kör avsvavlingsslagg, vilket även medför minskad risk för spill av avsvavlingsslagg och därigenom minskad risk för brand. 14

15 Händelse 18: Större oljeläckage i verkstaden vid underhållsarbete samt oljespill på industriområdet från fordon, som resulterar i att oljehaltigt vatten förs vidare till Laxvikenbassängerna. Efter det att miljöriskanalysen utfördes har en förbättring skett vad gäller lagring av olja i smörjhallen i Fordonsverkstaden, där byte och påfyllnad av olja i fordon utförs. Alla oljefat finns nu uppställda på en hylla med ett lutande uppsamlingstråg. Från uppsamlingstrågets lägsta punkt går ett rör ner till en uppsamlingstank som samlar upp eventuellt spill. I den händelse att uppsamlingstanken inte räcker till, samlas spillet upp i den oljeavskiljare dit avlopp från Fordonsverkstaden leds. I händelse av att den oljeavskiljaren är full sker bräddning till en pumpstation som pumpar detta vatten vidare till Laxvikenbassäng 1. Detta innebär att vattnet går genom hela Laxvikensystemet med flera möjligheter att avskilja olja. För att minska risken för att oljehaltigt vatten går ut till Laxvikenbassäng 3, p.g.a. oljespill utanför fordons- och lokverkstaden, har ett förslag tagits fram på en oljeavskiljare som ska kopplas på dagvattenledningen från fordons- och lokverkstaden innan den mynnar i kanalen mellan Laxvikenbassäng 2 och 3. Oljeavskiljaren kommer att installeras under sommaren Händelse 22 och 23: Fackling av masugnsgas och LD-gas p.g.a. att gasklockan är full och konsumenter inte kan ta emot mer gas. Vi vill betona att denna händelse inte handlar om någon skillnad i utsläpp av CO 2. Vid fackling blir det ett CO 2 -utsläpp hos SSAB och annars blir det ett CO 2 -utsläpp hos LuleKraft. Skillnaden är möjligheten till energiutnyttjande. I samband med sökt produktionsökning, har vi därför tagit fram en särskild energiutredning och arbetar vidare med dessa frågor. Som tidigare nämnts räknar SSAB med att vid en utökad produktion kunna nyttiggöra överskottsgas i samma grad som vid nuvarande produktion. Säkerhetsrapporten Synpunkter vad gäller definitionen av allvarlig kemikalieolycka som anges i avsnitt 3.1 okontrollerade händelser som med stor sannolikhet skulle kunna medföra flera döda eller tiotals svårt skadade eller miljökonsekvenser med påvisbara skador i mer än fem år. I den reviderade säkerhetsrapporten tas orden med stor sannolikhet bort från definitionen. Vår avsikt med den tidigare skrivningen var att även om sannolikheten för att de identifierade scenarierna ska inträffa är låg så innebär de, när de väl inträffat, att de med stor sannolikhet leder till nämnda allvarliga konsekvenser. Bakgrunden är att scenariots utveckling från en ofarlig till en allvarlig händelse beror av en mängd faktorer såsom reaktionstid hos driftsoperatörer, utomhustemperatur, inversion, vindriktning, vindhastighet etc. Det framgår inte av handlingarna om några olycksförebyggande åtgärder har vidtagits för att hindra en påkörning. Finns påkörningsskydd? Är en alternativ dragning av gasledningen möjlig? Kan trafiken ledas om? Vilka åtgärder är möjliga att vidta? En trafikutredning har genomförts av extern trafikexpert. För att förhindra risk för påkörning av gasledningar föreslås fysiska barriärer. Se bifogat utdrag ur rapport, bilaga 7. 15

16 SSAB kommer under att sätta upp påkörningsskydd vid den norra masugnsgasledningen mellan masugn 3 och blandgasklockan. För övriga ledningar kommer konsekvenserna av en eventuell påkörning att utredas. Det fordon, koldragare, som frekvent trafikerar under gasledningen norr om masugnen och som är tillräckligt högt för att orsaka skada på gasledningen, har försetts med en påtvingad funktion som gör att det endast kan framföras i krypfart med lyft flak. En alternativ dragning av gasledningarna utreds. Förslaget innebär att de två befintliga ledningarna ersätts med en ny som dras på så sätt att påkörningsrisken inte kvarstår. Bolaget bör utveckla sitt resonemang kring riskerna med ett koloxidutsläpp för de närboende och anställda hos närliggande verksamheter. Vilka skador skulle de redovisade scenarierna kunna få på personer i omgivningen och på personer vid närliggande verksamheter om man endast beaktar konsekvenserna och inte sannolikheten för en olycka, d.v.s. de värsta olycksscenarierna ur förgiftningssynpunkt. Konsekvensen av ett värsta scenario för de närboende och för anställda i närliggande verksamheter kan bli mycket stor/katastrofal om skadebegränsande åtgärder inte vidtas. (Se konsekvensklasser i Säkerhetsrapport, Beskrivning av verksamheten, 6 Identifiering och analys av olycksrisker, Tabell 10. Konsekvensklasser för personskada) Den viktigaste skadebegränsande åtgärden är en snabb larmning som endast kan åstadkommas genom att VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten), med tillstånd från kommunen, omedelbart aktiveras av SSAB. Den åtgärden, kombinerad med kunskap om risker och åtgärder vid larm hos de berörda, minimerar konsekvenserna. Det kan dock inte uteslutas att scenariot trots detta får mycket stora konsekvenser eftersom alla i eller på väg in till området inte kommer att nås av information och larm. Med anledning av riskerna med ett utsläpp av masugnsgas bör bolaget komplettera ansökningshandlingarna med den aktuella informationen till allmänheten som lämnats enligt vad som framgår i och bilaga 3 i SRVFS 2005:2. Broschyren med information till allmänheten håller för närvarande på att uppdateras. Broschyren är gemensam för de Sevesoklassade företagen på Svartön och revideras under ledning av Räddningstjänsten i Luleå. Ett första möte har hållits den 16 februari Enligt tidplanen ska broschyren delas ut till de närboende under maj Befintlig broschyr med information till allmänheten bifogas i bilaga 9. Enligt verkets handläggare av dessa frågor har ingen sådan dispens lämnats till SSAB i Luleå. I enlighet med vad som tidigare angetts i säkerhetsrapporten, avsnitt 3.4, finns det en dispens från kraven i SÄIFS 2000:4 för blandgasklockan från Sprängämnesinspektionen. Beslutet är daterat och ärendet har diarienummer 15/297/01. Avdelningsdirektör Lars Synnerholm har varit föredragande och generaldirektör Erik Nilsson har beslutat i ärendet. Beslutet bifogas i bilaga 10. Säkerhetsrapporten saknar en sammanfattning. 16

17 Vi kompletterar den nya versionen av säkerhetsrapporten med en sammanfattning (bilaga 8:2). Uppgifter om externa resurser för att begränsa följderna av en allvarlig kemikalieolycka är inte beskrivna i den interna planen för räddningsinsatser som finns i säkerhetsrapporten. I Plan för räddningsinsatser under punkt 8.1 Organisation och utrustning beskrivs de egna resurserna för en räddningsinsats. Hänvisning har gjorts till övriga samhällsresurser samt hur dessa kallas. Nu kompletteras planen med följande beskrivning av externa resurser: De samhällsresurser som kan komma att engageras är: Räddningstjänsten Luleå, som består av tre enheter placerade i Luleå, Gammelstad och i Råneå, med backup från räddningstjänsterna i Boden, Piteå, Älvsbyn samt från Östra Norrbotten. Kemresursdepån i Gammelstad som är en av landets sju utlokaliserade kemresursdepåer. MSB:s 3 resurser för omfattande insatser, främst för skumsläckning, finns med närmaste enhet i Sundsvall. För sanering av utsläpp engageras lokala miljösaneringsföretag. Dessutom finns saneringsresurser vid räddningstjänsten i Piteå. Länsar för begränsning av utsläpp finns vid den lokala räddningstjänsten och hos kustbevakningen. Bolaget bör komplettera handlingarna med vad i verksamheten som gör det motiverat att ha tillgång till den egna 1+3 räddningsstyrkan endast på dagtid måndag-fredag. Vad är motivet? Under dagtid, helgfri måndag-fredag, finns normalt cirka 1050 personer inne på SSAB:s industriområde. Till detta tillkommer ett varierande antal entreprenörer. Under övrig tid finns cirka 150 personer inne på industriområdet. På grund av de verksamheter som pågår under dagtid är sannolikheten och konsekvensen relativt sett större för en oönskad händelse än under övrig tid. Under dagtid, som bara är cirka 20 % av den totala tiden, inträffar cirka hälften av alla olyckor/bränder. 3 MSB: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 17

18 Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen önskar följande kompletteringar av ansökan. Koksverket Länsstyrelsen anser att bolaget bör komplettera ansökan med uppgift om högsta tillåten produktion eller användning av inköpt koks vid bolagets anläggningar. För den planerade utbyggnaden av koksverket som benämns Alternativ 2 i ansökan föreslår SSAB produktionsmåttet 1100 kton koks. Om en utbyggnad av koksverket inte skulle bli aktuell föreslår SSAB att dagens produktionsmått på 800 kton kvarstår. Se även följebrevet. Stålverkets tillgänglighet galtgjutning Länsstyrelsen anser att bolaget skall komplettera ansökan med en tydlig redovisning av i vilken utsträckning planerade åtgärder i stålverket och i synnerhet stränggjutningen, kommer att öka tillgängligheten och inverkan på mängden producerad galt vid sökt produktion, samt vilka åtgärder bolaget avser att vidta för det fall att bolaget av någon anledning inte skulle bygga en ny sträng, alternativt att bygga om befintliga strängar. Nedan presenteras ett antal redan genomförda och planerade åtgärder som samtliga bidrar till en ökad tillgänglighet i stålverket. Observera att planerade åtgärder inte är liktydigt med att det finns beslut om investering för åtgärden. I tabellen nedan är de åtgärder där beslut om investering inte har tagits ännu markerade med en *. Mängden producerad galt uppgick 2008 till 74,3 kton jämfört med 96,4 kton Detta är ett resultat av redan genomförda åtgärder i stålverket. Av de genomförda och planerade åtgärderna är det särskilt co-injektionen och den ökade kapaciteten på primärutsuget som kommer att medföra en avsevärt förbättrad tillgänglighet. Den ökade kapaciteten på primärutsuget (4 min/charge) medför exempelvis att vi skapar ytterligare fyra veckors produktionstid på ett år (räknat på ca charger/år). Den redan genomförda åtgärden med 130 tons chargevikt kommer att få fullt utslag vad gäller tillgänglighet först när det finns ytterligare en stränggjutningsanläggning. 18

19 Genomförda och planerade åtgärder Co-injektion (injicering av kalciumkarbid och magnesium): snabbar på svavelreningsprocessen med ca 7 min/charge, vilket medför att svavelreningen ej kommer att vara flaskhals. Tidpunkt för genomförande/tidplan w tons chargevikt: ökning från 114 ton till 130 ton (14 % höjning) klart w Ökad kapacitet på primärutsuget och ytterligare kapacitet i förtjockningsbassänger (50 Mkr). Idag är max syrgaskapacitet 340 Nm 3 /min vilket ökar till 440 Nm 3 /min efter genomförd investering (29 % ökning). Tap to tap tiden kommer att kortas med ca 4,0 min vilket motsvarar 4 min/charge. Nya råjärnskrukor 145 ton kapacitet och bottenspolning som kortar behandlingstiden ca 3 min/charge. Nytt gemensamt kontrollrum vilket förbättrar kommunikationen mellan operatörerna. klart w Genomfört Nytt automatiskt legeringssystem Optimerad automattappning, nyttjar tiden bättre än människan. -IR-kamera, lasermätning infodring, inslaggningspraxis m.m Fler stålskänkar. (ca förlorade charger per år pga skänkbrist) 2008 Skänkugnar, höjer standarden på metallurgin och förbättrar logistiken radikalt * Nytt sekundärfilter w * Beslut om denna investering är inte tagen. De flesta av åtgärderna är redan genomförda eller kommer att genomföras under 2009, oavsett den planerade produktionsökningen. Utöver de nämnda åtgärderna planeras ett flertal andra reinvesteringar i anläggningen under de närmaste åren, som också kommer att öka kapaciteten. SSAB anser mot bakgrund av ovan genomförda och planerade åtgärder att LD-verket är bra rustat för att öka produktionen upp till 3,0 Mton med en hög tillgänglighet. Beträffande stränggjutningen kan konstateras att strängen ej kan nå en produktion av 3,0 Mton med befintliga anläggningar. Viss optimering av produktionslinjerna är möjlig så att vi når upp till 2,5 Mton slabs. En ökning av produktionen till 3,0 Mton kräver ytterligare en stränggjutningsanläggning. De åtgärder på befintliga stränggjutningar som kan genomföras för att öka produktion är: Förlängning av maskinerna som skulle medföra en ökad produktion med 100 kton/år Ytterligare optimering med att gjuta fortare vilket skulle medföra en ökad produktion med 70 kton/år. Med ovanstående åtgärder vidtagna bör förutsättningar finnas för att minska mängden gjuten galt. Den uppföljning av orsaken till galtgjutningar som bolaget har gjort visar för år 2008 att drygt 10 % av galtgjutningarna skedde till följd av störningar på råstålsavsnittet och ca 30 % skedde till följd av störningar vid stränggjutningen. Högre tillgänglighet och ökat antal gjutställen minskar sannolikheten för att galt ska gjutas till följd av störningar i stålverket. 19

20 Ekonomisk säkerhet Länsstyrelsen anser att bolaget skall komplettera ansökan med en redovisning av vad bolaget grundar den föreslagna säkerheten på. Den totala kostnaden för sluttäckning av de nya deponier som bolaget ansöker tillstånd för beräknas uppgå till ca 39 Mkr. Med undantag av hyttslamdeponierna beräknas deponierna komma att täckas i två etapper. Vid den första etappen kommer maximalt 65 procent av deponiernas ytor att sakna sluttäckning, medan samtliga ytor kommer att vara täckta vid den andra etappen. De maximala efterbehandlingskostnaderna för sluttäckning reduceras därför till ca 26 Mkr för de ytor som maximalt vid varje tillfälle inte är sluttäckta. Utöver kostnad för sluttäckning tillkommer även en kostnad på ca 4,3 Mkr för kontroll av deponierna i 30 år. De nuvarande deponierna avslutas inom kort, varför kostnaden för sluttäckningen av dessa inte finns med i de ovan angivna kostnaderna, eftersom dessa inte omfattas av ansökan. I ovan beskrivna beräkning av kostnader har följande material använts för konstruktion av sluttäckningen: Deponierna: LD-slam, Hyttslam och icke farlig deponi på utfyllnadsområdet: Materialen är uppräknade i ordning från överytan och nedåt: Växtetableringsskikt, ca 0,5 m morän eller likvärdigt material inkl sådd. Materialavskiljande geotextil Skyddsskikt, ca 0,5 m med hyttsten eller bergkross. I beräkningen har marknadsmässig pris på hyttsten använts. Dräneringsskikt, ca 0,5 m med hyttsten eller bergkross. I beräkningen har marknadsmässig pris på hyttsten använts. Materialavskiljande och skyddande geomembran. Tätskikt som klarar kravet på tätheten på max 50 liter/m 2 och år. Vid beräkning av ekonomisk säkerhet har kostnad för HDPE duk använts. Avjämningsskikt, ca 0,2 m finkornigt material kornstorlek ca 0-5 mm, LD-slagg eller likvärdigt material. I beräkningen förutsätts att finkornigt material finns tillgängligt på inert deponin. Inertdeponin på utfyllnadsområdet: För efterbehandling av inertdeponin har kostnaden beräknats utifrån att överytan förses med ett 0,2 meter tjockt växtetableringsskikt av morän inkl sådd. 20

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor SSAB Tunnplåt Bilaga H Förslag till slutliga villkor Allmänna villkor 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till luft och vatten och

Läs mer

Miljörapport 2012. SSAB EMEA AB Luleå

Miljörapport 2012. SSAB EMEA AB Luleå 2012 SSAB EMEA AB Luleå SSAB EMEA 1 Sammanfattning av miljöåret Enligt kraven i 26 kapitel 20 Miljöbalken inlämnar bolaget härmed 2012. Denna del av miljörapporten, som avser textdelen, samt därutöver

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Bilaga 1 Komplettering av säkerhetsrapport

Bilaga 1 Komplettering av säkerhetsrapport Bilaga 1 Komplettering av säkerhetsrapport Ni ska komplettera säkerhetsrapporten med den riskanalys som ligger till grund för rapporten och i övrigt i enlighet med punkterna 2 8 i länsstyrelsens yttrande

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 MILJÖRAPPORT 2011 Anläggningens namn: MILJÖRAPPORT Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 Besöksadress: Postadress Telefon: 0771-416417 Fax: 0653-12063 Miljöansvarig Kommun:

Läs mer

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm Sid 1 (67) Mål nr SÖKANDE Vafab Miljö AB, 556191-4200 Nyängsleden 721 87 Västerås Ombud: Advokat Mikael Hägglöf Fröberg & Lundholm Advokatbyrå

Läs mer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer TUDOR TUDOR 1 TUDOR Miljöriskbedömning Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar Omgivningsfaktorer 2 Platsspecifika riktvärden Förutsättningarna

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs: Inledning Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Skarpa, icke förhandlingsbara, villkor kring miljön Osäkerheter i flera dimensioner Viktigt att: Säkra villkoren i det tillstånd som givits för

Läs mer

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2004:7 (M) frfattningssam ling Allmänna råd Bassängbad Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Anmälan om ägarbyte

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad FoHMFS 2014:12 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 1. Inledning 1.1 Riktlinjerna Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare i Enköpings kommun. Riktlinjerna

Läs mer

Riskbedömning för att förebygga olägenhet för människors hälsa eller miljön

Riskbedömning för att förebygga olägenhet för människors hälsa eller miljön Riskbedömning för att förebygga olägenhet för människors hälsa eller miljön De flesta verksamheter påverkar miljön. Hur och i vilken omfattning varierar däremot. Genom att skaffa sig kunskap om hur verksamheten

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan inklusive bilagor ska lämnas in i två exemplar senast sex veckor innan åtgärden påbörjas. Läs igenom bifogad information. Anmälan som inte är fullständigt ifylld

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Administrativa uppgifter: Anläggningens namn: Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Utdelningsadress:

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare) 1 (5) Anmälan om avhjälpandeåtgärder med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett förorenat område) Länsstyrelsen

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Profu Bilaga D Miljökonsekvensbeskrivning gällande ökad produktion vid SSAB Luleå Fryksta & Mölndal 2008-10-24 Lennart Lindeström, Svensk MKB AB Gun Löfblad, Profu AB Ebba Löfblad, Profu AB Omslagsfoto:

Läs mer

Vad gör vi med våra deponier?

Vad gör vi med våra deponier? Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska

Läs mer

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag.

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstuna Energi och Miljö Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstun VD Ca 410 anställda 6 affärsområden 2 dotterbolag Stab Elnät AB Försäljning AB Återvinning Service Support Stadsnät Vatten och

Läs mer

Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping

Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping 1 (8) MÅNADSREDOVISNING Farledsavdelningen Handläggare, direkttelefon 2010-08-12 : 0903-10-01180 Åsa Jansson, 011-19 15 19 Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping Avser

Läs mer

Ansökan om tillstånd för forskningsanläggingen European Spallation Source ESS inom fastigheten Östra Odarslöv 13:5, Lunds kommun, Skåne län

Ansökan om tillstånd för forskningsanläggingen European Spallation Source ESS inom fastigheten Östra Odarslöv 13:5, Lunds kommun, Skåne län LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN BEGÄRAN OM KOMPLETTERING 1(1) 2012-06-26 500-11875-2012 STRÅLSÄKERHETS MYNDIGHETEN Vår referens Enheten for Samhällsskydd och Beredskap Gert Jacobsson 040/044-25 23 33 Strålskyddsmyndigheten!

Läs mer

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Brschyren är i A5-frmat det innebär att när du skrivit ut den så skall sidrna bara vikas ihp på mitten ch häftas. Du måste skriva ut dubbelsidigt för

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Tillståndet omfattar styckegods-, tank-, container- och bulktransport alla slag av farligt avfall.

Tillståndet omfattar styckegods-, tank-, container- och bulktransport alla slag av farligt avfall. 44%. BESLUT Diarienummer Sida W 2013-04-10 562-10011-2013 1(4) LANSSTYRELSEN VASTRA GOTALANDS LAN Miljöskyddsenheten Annika Lundahl Delgivningskvitto Renova AB Box 156 O 10-224543 1 401 22 GOTEBORG Tillstånd

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 13-03-26 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping

Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping 1 (10) MÅNADSREDOVISNING Farledsavdelningen Handläggare, direkttelefon 2010-06-17 : 0903-10-01180 Åsa Jansson, 011-19 15 19 Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping Avser

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänsten Syd når normalt samtliga Sevesoanläggningar i Malmö Stad inom 10 minuter. Räddningstjänsten är skyldig att vara förberedd

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Varför behövs fettavskiljare? Fett som släpps ut i avloppet skapar problem. I ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fettet som finns i avloppsvattnet

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN 1(7) Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN Enligt 10 och 11 i Miljöförordningen (2013:251) Anmälan avser Ny verksamhet med startdatum: Ändring av befintlig

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(6) Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Beskrivning för hur du fyller i blanketten finns längst bak! Ni ska ha lämnat in

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet

Det kan gälla din säkerhet Det kan gälla din säkerhet Information till boende i Borlänge kommun Det oförutsedda kan hända Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier som gasol. Därmed

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

DOM 2015-03-05 Stockholm

DOM 2015-03-05 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060206 DOM 2015-03-05 Stockholm Mål nr M 8363-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-08-21 i mål nr M 2197-14, se

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Åtgärdskrav vid In-Situ efterbehandling

Åtgärdskrav vid In-Situ efterbehandling Golder Associates Anders Perssonsgatan 12 SE-416 64 Göteborg Tel: +46 31 700 82 30 Fax: +46 31 700 82 31 www.golder.se Sammanfattning föredrag Åtgärdskrav vid In-Situ efterbehandling Upprättande och kontroll

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

Miljötillsyn Frösunda västra industriområde

Miljötillsyn Frösunda västra industriområde SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 4/2004 Miljötillsyn Frösunda västra industriområde MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 4/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Malin Lidow John Sjöström

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

E.ON Värme Sverige AB Protokoll över Riskbedömning miljö Datum: 2007-10-05 Sida 1 Anläggning: Järfälla Metod: Grovanalys

E.ON Värme Sverige AB Protokoll över Riskbedömning miljö Datum: 2007-10-05 Sida 1 Anläggning: Järfälla Metod: Grovanalys Bilaga A8. Projekt: P86 Protokoll över Riskbedömning miljö Datum: 2007-0-05 Sida Pannhus (bränslen eller kemikalier ej inkluderade) Pannor Explosion i pannan Hög halt koloxid. Fel på styrning. 2 Stoftfilter

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

1 Problemet och vad SSM vill uppnå Sida: 1/6 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det oförutsedda kan hända Våren 2000 inträffade en järnvägsolycka i Borlänge, som hade kunnat få mycket allvarliga följder. På olika

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Markaryds kommun Markaryds kommuns beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Norra Misterhult, Markaryds kommun; 07FS 2006:39 Utkom från

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

Fordonstvättar. Anders Westerfors

Fordonstvättar. Anders Westerfors miljö RAPPORT 2002:2 MILJÖKONTORET Fordonstvättar Anders Westerfors Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 LULEÅ Besök oss: Stadshuset vån 4 Telefon: 0920-29 30 00 E-post: Miljokontoret@lulea.se

Läs mer

Remissvar avseende förslaget till skatt på fluorerade växthusgaser, SOU 2009:62.

Remissvar avseende förslaget till skatt på fluorerade växthusgaser, SOU 2009:62. 2009-10-05 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Att: Registraturen Remissvar avseende förslaget till skatt på fluorerade växthusgaser, SOU 2009:62. Följande synpunkter lämnas av branschorganisationen Kyl

Läs mer

Den föreslagna konstruktionens funktion har utvärderats med avseende på dels dess täthet och dels transporttiden för lakvattnet.

Den föreslagna konstruktionens funktion har utvärderats med avseende på dels dess täthet och dels transporttiden för lakvattnet. BILAGA A12:8 SWECO Sammanfattning avser att avsluta sin befintliga utfyllnadsdeponi samt konvertera Hyttslambassängerna till deponier. På den avslutade utfyllnadsdeponin ska en deponi för inert avfall

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö

DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö Sid 1 (3) KLAGANDE Ytmetall AB i likvidation, 556153-4685 c/o Advokat GW Ombud: IM MOTPART Länsstyrelsen i Blekinge län 371 86 Karlskrona ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen

Läs mer

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN!

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN! MARKBÄDD FÖR AVLOPPSVATTEN i marken nedgrävd eller terrasserad anläggning för behandling av avloppsvatten genom vilken avloppsvatten som förbehandlats åtminstone i en slamavskiljare renas genom ett filtrerande

Läs mer

Senast uppdaterad 2014 09 08

Senast uppdaterad 2014 09 08 Hantering av massor kort information om olika hanteringssätt Senast uppdaterad 2014 09 08 Innehållsförteckning Inledning 3 Är uppgrävda massor alltid avfall? 3 Vad kan massorna användas till? 3 Hur prövas

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga.

Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga. Brandfarlig vara, information och ärendegång I samband med ansökan måste handlingar bifogas för att möjliggöra en behandling av ärendet. I punkt 1-10 beskrivs aktuella handlingar som kan bifogas ansökan.

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 14-03-19 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller fett ställer till stora problem i avloppsledningarna. I ledningsnätet sjunker temperaturen på avloppsvattnet,

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Provtagning. Provtagningsbrunn. Oljeavskiljare

Provtagning. Provtagningsbrunn. Oljeavskiljare 37 Provtagning Provtagningsbrunn Oljeavskiljare 38 Dagvatten 39 Vatten är ett av våra element Vi är beroende av vatten The future of drainage The future of drainage Vädret i världen blir allt mer extremt

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Producerad i samarbete med kommunerna, Eslöv, Hörby och Höör. Illustrationer: Mathias de Maré, va-verket i Malmö. Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor Linda Johnsson, Erik Bergstedt - WSP Environmental 2010-10-05 Workshop Miljösamverkan Skåne Program

Läs mer

Kummelnäs 1:500, Kummelnäs varv, Pråmvägen 6 Föreläggande om utredning, undersökning och åtgärder

Kummelnäs 1:500, Kummelnäs varv, Pråmvägen 6 Föreläggande om utredning, undersökning och åtgärder 2013-10-23 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE M2013-638 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Kummelnäs 1:500, Kummelnäs varv, Pråmvägen 6 Föreläggande om utredning, undersökning och åtgärder Förslag till beslut Miljö-

Läs mer

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun 2015-10-01 Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun Det här bladet innehåller kortfattad information och förklaringar om de bestämmelser som gäller för det kommunala vattnet

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Möta är ett samverkansprojekt mellan länets 13 kommuner företrädda av miljökontoren samt Länsstyrelsen Östergötland. Maj 2009 Förvara kemiska produkter

Läs mer