FRA. Hur är det att arbeta på en av Sveriges hemligaste myndigheter?

Transkript

1 l l l Nr 5 december 2013 FRA Hur är det att arbeta på en av Sveriges hemligaste myndigheter? God Jul och Gott Nytt År tillönskas alla medlemmar och läsare TV-serien Bron blev ett annorlunda uppdrag för två VTS-operatörer på Sjöfartsverket

2 INNEHÅLL 5 FRA vår hemligaste myndighet: Medlemmarna behöver stöd när verksamheten ifrågasätts...4 Som i svensk/danska tv-serien Bron: Gemensam övervakning av fartyg för ökad säkerhet I Öresund...8 Etisk plattform: Gemensam grund lagd för öppenhet i privat vård...13 Lönsamt läsa till yrke med hög lönespridning...17 Ökat tryck oroar flygteknikerna Man måste ha skinn på näsan Anitha Wijkström omvald till Sacos styrelse. Läs hennes ordförandeord I varje nummer: Ledare... 3 ordet Arbetsrätt Fråga & Svar Student Krönika Aktuellt från föreningarna Korsord TV-serien Bron blev ett kul uppdrag SRATs kansli Förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, elisabeth.mohlkert@srat.se Bitr. förbundsdirektör Anders Berndt, anders.berndt@srat.se Kommunikatör/redaktör Marie Norell, marie.norell@srat.se Redovisningsansvarig Kajsa Korsgren, kajsa.korsgren@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd, sophie.silverryd@srat.se Ombudsmän Johan Angeldorff, johan.angeldorff@srat.se Martin Berndtsson, martin.berndtsson@srat.se Mats Eriksson, mats.eriksson@srat.se Ann Garö, ann.garo@srat.se Linda Lekander, föräldraledig Maria Yngvesson, maria.yngvesson@srat.se 2 SRAT-informationen nr

3 Ledare Tid att lyssna, tala och agera Det är något speciellt med adventstiden. Glittret och ljusen, musiken och förberedelserna inför julen. Förväntningar inför helger, ledighet och det nya året. Och så tv-reklamens förföriska bilder, som lockar med familjelycka kring dignande julbord och lyxiga klappar under granen. Alla har det som bekant inte så. Många ensamma känner sig mer ensamma under storhelgerna och de fattiga än fattigare. Andra kämpar med sjukdom, ibland arbetsrelaterad. För att inte tala om hur det ser ut runt om i världen... I skenet av det som drabbar människor i andra länder krig och flyktingsmugglingar, människohandel och naturkatastrofer ter sig mycket av det vi oroar oss för här hemma som marginella bekymmer. Nu behöver man ju inte ställa hjälpbehoven i motsats till varandra. Visst kan vi och visst bör vi stötta dem som behöver hjälp, både i världens katastrofområden och på hemmaplan? Och visst behöver varje människa som drabbas av problem andra människor som tar dem på allvar oavsett vad bekymren gäller? För oss i den fackliga världen handlar det om att bidra till goda arbetsförhållanden, som i sin tur påverkar arbetsglädje och hälsa. Att lyssna, tala och agera. Under den senaste tiden har jag nåtts av signaler som kan tyda på att attityderna mot fackföreningarna hårdnar. Jag känner inte igen tongångarna från vårt eget medlemsled. Men jag känner en viss oro när jag hör talas om arbetsplatser, där de anställda är rädda för att berätta om missförhållanden, där cheferna inte har ordentliga lönesamtal och där samverkan mest är ett vackert ord i avtalstexten. I årets förhandlingar för statligt anställda har arbetsgivaren tagit upp ovanligt många frågor, med stort värde för medlemmarna. Jag syftar på trygghetsfrågorna, pensionerna och samverkan på arbetsplatserna, där parterna ännu inte har kommit fram till gemensamma lösningar. Och jag kan inte låta bli att fundera på om det är en tillfällighet eller om det är tecken på ny trend och en förändrad syn på fackföreningarnas roll och de anställdas möjlighet att påverka och bidra till verksamheten. Jag hoppas naturligtvis att oron är ogrundad och att det, i huvudsak goda, samarbete som vi på central nivå har haft med arbetsgivarna, både på offentliga och privata sidan, fortsätter att utvecklas. Den önskan gäller förstås också det lokala samarbetet på arbetsplatserna. Bra samverkan och utvecklande dialog mellan chefer, förtroendevalda och medlemmar gynnar alla. Men OM det finns grund för den här oron måste vi göra allt vi kan för att hitta tillbaka till de goda samtalen och lösningarna. Det är ett arbete som vi måste göra tillsammans förtroendevalda, medlemmar och vi på kansliet. Hör gärna av er till någon av oss på kansliet och dela med er av era erfarenheter de är viktiga för det fortsatta arbetet. Samverkan är, precis som medlemmarna på FRA säger i intervjun på sidan fyra, en kvalitetsfråga. Och rätten att slå larm och engagera sig är i många yrken en säkerhetsfråga, som kräver mod av den enskilda som hos flygteknikerna, till exempel (se sidan 24) och som bör värderas högt av arbetsgivare. I det tysta kan obehagliga saker fortgå, men genom öppenhet kan vi hjälpa varandra. Med det önskar jag er alla en god jul och ett gott nytt år! Genom öppenhet kan vi hjälpa varandra. Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informationen distribueras till alla medlemmar i förbundet. Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Redaktör Marie Norell Layout Marie Norell foto Ledarbild Torbjörn Zadig Omslag Stefan Bohlin Tryckeri AWJ Tryck AB, Nyköping Upplaga ex Utgivning 2014 Nr 1 v.9 Nr 2 v.18 Nr 3 v.27 Nr 4 v.41 Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning. Annonspriser Fyrfärg Helsida (180x262) kr Halvsida (180x130) kr Kvartssida (87x130) kr Annonsbokning marie.norell@srat.se PAPPER Omslag: 130 g Multiart Silk Inlaga: 90 g G-print MILJÖMÄRKT IT-samordnare/medlemsregister Susanne Rönngren, susanne.ronngren@srat.se Assistent/medlemsregister/vaktmästeri Marie Samuels, marie.samuels@srat.se Telefon Vx Fax E-post kansli@srat.se Webbplats Post Box Stockholm Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr Öppettider Sep apr 8:00 16:30 Maj aug 8:00 15:45 Lunch 11:30 12:30 Växeltider fredagar Sep apr 8:00 16:00 Maj aug 8:00 15:30 Tidningen är momsbefriad TRYCKSAK SRAT-informationen nr

4 FRA vår hemligaste myndighet Medlemmarna behöver stöd när verksamheten ifrågasätts Text: Birgitta Jakobsson Foto: Stefan Bohlin och TT Nyhetsyrån 4 SRAT-informationen nr

5 Kenneth Wase (till höger) och Mattias Wåhlén är avgående respektive troligen blivande ordförande i Saco-S-föreningen på en av våra mest hemliga och omdiskuterade myndigheter, FRA. Det är klart att det kan vara jobbigt med sekretessen, särskilt vid sådana tillfällen då debatten mer liknar en Hollywoodfilm är verkligheten, säger de två SRAT-medlemmarna. Försvarets radioanstalt, FRA, var tidigare en del av Försvarsmakten. Idag arbetar drygt 700 personer här, på Lovön någon mil väster om Stockholm, i det som numera är en civil myndighet. Två huvudgrupper dominerar akademikergrupperna. Det är tekniker och analytiker med olika specialområden och utbildningar inom allt från historia och samhällsvetenskap till språk och internationella relationer. Det är främst analytikerna som företräds av Saco-S-föreningen, som har 130 medlemmar och där SRAT är kontaktförbund. Myndigheten har varken varit särskilt uppmärksammad i medierna eller föremål för några intensivare offentliga diskussioner inte förrän debatten om och kritiken av FRA-lagen tog fart för fem, sex år sedan. Och så kom då det som har toppat nyhetsmedierna under stora delar av hösten Snowdens avslöjanden, NSA-skandalen, misstankar om massavlyssning av europeiska datorer, frågetecken om svenskt underrättelsesamarbete med andra länder» Man måste vara flexibel om man ska arbeta här «Jobbiga påhopp Att arbeta i en organisation, där verksamheten är så omdiskuterad och där i princip allt är hemligt, har förstås sina sidor. Det är bra att det finns ett tryck på myndigheten. Det är en garanti för att inte också FRA ska ta sig för stora friheter, säger Kenneth Wase, som efter 28 år som analytiker går i pension och, om inget oväntat händer, lämnar över ordförandeklubban i Saco-S-föreningen till Mattias Wåhlén. Men som anställd kan man hamna i obehagliga situationer när myndigheten får negativ press. Folk är intresserade och vi får frågor, det är självklart. Men verksamheten är hemlig, det ligger i underrättelseverksamhetens natur. Vi måste skydda våra källor och vara mycket varsamma med den information vi har annars kan det gå riktigt illa. Många anställda på FRA har varit här länge, och är stolta över att arbeta här, säger Mattias Wåhlén. Det är klart att det är jobbigt när myndigheten blir påhoppad alldeles särskilt de gånger vi vet att det är rappakalja som diskuteras och ändå inte kan gå i polemik och berätta hur det ligger till. Enklare med åren Sådana situationer uppstår också i privatlivet. En verksamhet som är så brännande aktuell väcker intresse. Det händer ju att man hamnar vid ett middagsbord tillsammans med vänner som redan har en negativ inställning till verksamheten och som försöker pressa fram information, säger Mattias Wåhlén. Men man lär sig Sedan finns det ju lägen då omgivningen enkelt kan dra sina egna slutsatser. När det inträffar kriser i världen är det inte så svårt för vännerna att lista ut vad det handlar om när en FRA-anställd är tvungen att släppa allt och åka till jobbet samtidigt som nyheterna pumpar ut information om vad som har hänt. Alla anställda vet vad sekretessen innebär, det ingår i introduktionsutbildningen för nyanställda. Kenneth Wase och Mattias Wåhlén säger att den blir enklare att hantera med åren. Som nyanställd vågar man inte säga någonting alls, med risk för att tystnaden kan underblåsa felaktiga misstankar. Men med tiden lär man sig vad man kan vara öppen med. t SRAT-informationen nr

6 Medlemmarna behöver stöd Diskussionerna om FRA-lagen var som intensivast inför riksdagsbeslutet Vi var inte vana vid att få så stor uppmärksamhet i medierna, så det blev nog lite yrvaket, säger Kenneth Wase. Mycket kom att handla om att möta den offentliga debatten och mediebevakningen. Men i sådana lägen är det också oerhört viktigt att ta hand om den egna personalen. Det här är en av många frågor för Saco-S-föreningen på FRA, att påtala för ledningen att det finns medlemmar som mår dåligt i sådana situationer. Förhoppningen nu är att man både ska hitta hjälpmedel för att göra det enklare att hantera sekretessen och att berörda medlemmar ska få det stöd de kan behöva. När Kenneth Wase och Mattias Wåhlén blickar tillbaka kan de ändå konstatera att öppenheten har blivit betydligt större med åren, och att det har bidragit till att öka effektiviteten. Förr i tiden fejkade man arbetsgivare i platsannonserna, för att inte synas. Det kunde innebära flera hundra ansökningar till varje tjänst många från personer, som trodde att de sökte sig till ett försäkringsbolag, eller liknande. När jag sökte min tjänst stod det visioner för framtiden med förankring i nuet ingenting mer, berättar Kenneth Wase. Så går det inte till längre. Det är viktigt att ta hand om den egna personalen när uppmärksamheten i media är stor, säger Kenneth Wase, avgående ordförande i Föreningen FRA-tjänstemän Mattias Wåhlén menar att det är viktigt att arbetsgivaren satsar på kompetensutveckling eftersom all kunskap ska finnas inom organisationen. Nödvändig kompetensutveckling Att FRA är en speciell myndighet märks på många sätt, det gäller inte bara sekretessen. Också att det nästan inte förekommer någon upphandling av externa tjänster är lite udda. I stället har myndigheten egna anställda inom alla områden förutom tekniker och analytiker också städare, sjuksköterskor, läkare och hantverkare... Inom många områden, som it-tekniken, måste man ligga så långt fram och uppfylla så specifika krav att den kompetensen faktiskt inte finns att tillgå på marknaden. Dessutom gör säkerhetskravet det näst intill omöjligt att ta in utomstående personer. De skulle i så fall omfattas av samma personkontroller som Säpo gör av alla som arbetar här, och sådana kan ta upp till flera månader att få fram. Kenneth Wase och Mattias Wåhlén menar att just det, att all kunskap ska finnas inom organisationen, gör det extra viktigt att arbetsgivaren satsar på kompetensutveckling. Det är en jättefråga, för myndigheten och därmed för Saco-Sföreningen, att bevaka att kompetensutvecklingspengar används rätt. Vi vill inte riskera att arbetsgivaren lägger mest resurser på de bästa, som någon form av belöning, och att andra tappar kompetens. Det har hänt att medarbetare, som inte har prioriterats i de här sammanhangen, har halkat efter så mycket att de inte har kunnat utnyttjas fullt ut i sina tjänster. Det behövs en ordentlig plan, som uppdateras efter varje medarbetarsamtal, konstaterar Kenneth Wase. Den frågan är uppe varje gång det är dags för avtalsförhandlingar, Starka viljor i strikt regelverk Det är framför allt regeringen och Försvarsmakten, men också Säpo och Rikskriminalpolisen, som bestämmer vad FRA ska ägna särskild uppmärksamhet åt utifrån viktiga utländska förhållanden av betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och behov av att stärka informationssäkerheten hos samhällsviktig verksamhet. Hotbilder kan uppstå snabbt, inte minst på grund av informationsteknologins snabba utveckling. Det innebär att behov av olika insatser kan uppstå väldigt fort, och att de anställda måste vara beredda på snabba omprioriteringar och korta startsträckor. Man måste vara flexibel om man ska arbeta här, säger Kenneth Wase. Men det brukar inte vara några problem. Ledningen behöver sällan gå ut och trumma ihop folk, de som arbetar här är engagerade och insatta i vad som händer. De vet när det är dags att rycka ut. Men ganska snart krävs det ledningsbeslut, och det kan ta tid i hierarkin. Det är en av de stora frågorna för Saco-S-föreningen, att cheferna verkligen ska ha möjlighet att fungera i sina ledarroller. 6 SRAT-informationen nr

7 Nye FRA-chefen: Jag ser fram emot ett samarbete med facket Det blev ingen lugn start för den nye generaldirektören vid Försvarets radioanstalt, Dag Hartelius. När han tillträdde sin tjänst den 1 november hade diskussionerna om signalspaning dragit igång på allvar. Försvarets Radioanstalt håller till på Lovön utanför Stockholm FRA är på många sätt en speciell arbetsplats, där kreativitet och förmåga att lösa problem självständigt värderas högt. Många har arbetat här i decennier och ser jobbet nästan som ett kall, säger Mattias Wåhlén. Här, precis som på andra myndigheter, ställer det extra stora krav på chefer i myndighetsvärlden för att kunna ta tillvara starka viljor, engagemang och drivkrafter och samtidigt införliva dem i regelverket. Så är det förstås viktigt att trotjänarna inte hamnar i bakvatten i förhandlingar om löner och anställningsvillkor. Har man arbetat tjugo år eller mer med underrättelseverksamhet är det inte så lätt att skaffa ett annat jobb, om man är missnöjd. Man vet ju knappt hur man får beskriva sina tidigare arbetsuppgifter i ett CV. Bättre samverkan Lönerna sätts, i enlighet med det statliga löneavtalet, efter lönesamtal mellan chef och medarbetare. En återkommande fråga är just hur erfarenhet ska värderas, samtidigt som det finns ett fackligt intresse av att höja golvet för de nyanställda. Det fungerar ganska bra, säger Kenneth Wase. Men det krävs att både de fackliga organisationerna och cheferna tar lönearbetet på allvar. Det har funnits en tendens att cheferna sugs upp av annat i hierarkin. Under de senaste fem åren är det samverkansavtalet som har dominerat det fackliga arbetet på FRA. Saco-S-föreningens uppfattning är att ledningen har suttit fast i ett gammaldags motpartsförhållande, och inte insett att arbetsgivare och fackliga representanter har gemensamma mål och gemensamt ansvar. I dag fungerar det ganska bra. Nu närmar vi oss en gemensam syn på samverkan som en viktig kvalitetsfråga. Men frågan är viktig, och den har en given plats i samtalen framöver. Det gäller sannolikt också diskussionerna om den svenska underrättelsetjänsten och vad de faktiskt gör, därute på Lovön. Fortsättning följer, både internt i lokala fackliga sammanhang och ute i samhället n n n Föreningen FRA-tjänstemän en del av SRAT Kenneth Wase Tfn arb kenneth.wase@fra.se Ansvarig ombudsman SRAT Mats Eriksson mats.eriksson@srat.se Höstens turbulens kring Försvarets Radioanstalt, FRA, med intensiv mediebevakning och frågor om svenskt samarbete med underrättelsetjänster i andra länder, skrämmer inte den nye generaldirektören. Jag har varit med förr när det har varit hårt tryck, säger han. Dag Hartelius har arbetat länge inom utrikesförvaltningen, i Moskva. Berlin, London, Estland och Polen och dessförinnan både vid Försvarsstaben och Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Till FRA kom han från chefsposten vid den svenska EU-representationen i Bryssel. EU är ju också föremål för en hel del diskussioner, säger han. Och jag kom dit under värsta eurokrisen. Han har ändå stor förståelse för att det kan vara påfrestande för de anställda när verksamheten ifrågasätts och trycket utifrån är stort. Det är en av hans viktiga uppgifter nu, säger han, att skapa legitimitet både utanför och inom myndigheten. Målet är att alla medarbetare ska känna att de har stöd, att de är trygga och att de har någonstans att vända sig när det känns besvärligt. Det är ett rimligt och begripligt krav. Och det är viktigt att intensifiera det arbetet omgående, samtidigt som det måste vara en kontinuerlig process. Jag ser fram emot diskussioner med de fackliga företrädarna om hur det arbetet ska gå till. Saco-S-föreningens styrelse har under många år arbetat för att få till en bättre samverkan med arbetsgivaren (se artikel här intill). Dag Hartelius, själv medlem i SRAT, försäkrar att han är inne på samma linje. Jag såg tidigt vilken enorm kompetens och vilket stort engagemang som finns bland de anställda, säger han. De fackliga organisationerna är en viktig kanal för att få in synpunkter, till mig och till övriga ledningen. Birgitta Jakobsson Foto: Pawel Flato SRAT-informationen nr

8 Ni har lämnat segelrännan och går mot grunt vatten. Korrigera kursen omedelbart! Faxborg, Faxborg! This is Soundtraffic on channel 71. Can you read me? Det var så de lät, VTS-operatörerna vid de stora panoramafönstren, när de såg ett fartyg på väg rakt in i en av Öresundsbrons pelare i tv-serien Bron. Så här skulle det också ha låtit om det vore på riktigt. Det försäkrar Christian Petersson (till höger) och Anders Jungquist vid övervakningscentralen i Malmö, som var engagerade i arbetet med manus och inspelning. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Adam Haglund och Svt 8 SRAT-informationen nr

9 Som i svensk/danska tv-serien Bron: Gemensam övervakning av fartyg för ökad säkerhet i Öresund Citatet i ingressen är hämtat från början av det första avsnittet av den danska dramaserien Bron, som visades i Svt under hösten. Det var ren slump att Christian Petersson och Anders Jungquist, båda SRAT-medlemmar och VTS-operatörer vid den dansk-svenska övervakningscentralen Sound VTS (från engelskans Vessel traffic service) i Malmö, blev engagerade i manusarbete och inspelningar av Bron. Samarbetet inleddes för ungefär ett och ett halvt år sedan när huvudförfattaren Hans Rosenfeldt besökte övervakningscentralen. Han var här för att göra research, och vi kom att prata om manuset, berättar Christian Petersson. Det förslag som fanns till dialog, där i början, var inte riktigt trovärdigt så jag skrev om det och de antog mitt förslag rakt av. När det sedan blev dags för inspelning var Anders Jungquist löpande i kontakt med koordinatorn för filmteamet, som befann sig ombord på fartyget Faxborg. Hans uppgift var att trygga en säker passage och filminspelning. Det handlade om var annan trafik befann sig i förhållande till dem och när de skulle lämna farleden, men också om att simulera en grundstötning vid Öresundsbron. Från början var det tänkt att scenerna från övervakningscentralen skulle filmas i autentisk miljö. Men vi insåg att det skulle ha blivit för struligt, så de byggde upp en liknande miljö på annan plats, berättar Christian Petersson. Med de stora panoramafönstren och alla dataskärmarna blev det ändå väldigt likt VTS-operatörernas ordinarie arbetsplats. Det är så det ser ut där de sitter, på fjortonde våningen i det så kallade Öresundshuset, med utsikt över fartygen i sundet, över Malmö, Köpenhamn och mer därtill. Det vi tv-tittare inte fick se var bland annat hytterna för dem som behöver övernatta på jobbet och det fina köket. Vi har verkligen fina lokaler, konstaterar Anders Jungquist. Övervakning dygnet runt Det svensk-danska samarbetet startade 2006, först som ett gemensamt projekt för övervakning av trafiken i Öresund. För ungefär två år sedan permanentades verksamheten och idag arbetar tjugo svenska och danska VTS-operatörer, alla erfarna sjökaptener, tillsammans på Sound VTS i Malmö. Deras uppgift är att övervaka och informera fartygstrafiken och därmed minska riskerna för sjö- och miljöolyckor i området. Från Bron : Saga (Sofia Helin) och Martin (Kim Bodnia) skyndar för att avvärja en katastrof. Till sin hjälp har de avancerad teknik, bland annat ett system som gör det möjligt att följa och identifiera ett fartyg på sjökorten på de stora dataskärmarna. Övervakningen sker dygnet runt, med tre operatörer på plats under varje skift. Fyra intensiva arbetsdygn med tolv timmars arbetspass följs av en veckas ledighet. Det gör att man hinner komma in i normal dygnsrytm igen, och ha tid för normalt liv med vänner, familj och fritid. Det är stor skillnad mot att vara ute till sjöss under långa perioder, säger Anders Jungquist. Rapportkrav Arbetet regleras av den internationella sjöfartsorganisationen International Maritime Organization, IMO, som sorterar under FN. Regelverket innebär bland annat att all yrkestrafik och alla fartyg över 300 registerton måste rapportera sin ankomst till sundet. De måste också lämna en mängd olika uppgifter om vart de är på väg, vad de har för last och om de har farligt gods, till exempel. Är fartyget högre än 35 meter informerar operatörerna Kastrups flygplats om fartygets ankomst, för att inte säkerhetsavståndet vid start och landning ska påverkas. Vi tar emot de första rapporterna från fartygen via mejl, berättar Anders Jungquist. Men när fartyget väl är i sundet har vi också en personlig kontakt med befälet via VHF-radion. Då gör vi en säkerhetskontroll av de viktigaste uppgifterna, som djupgående och rutt. Vi gör t SRAT-informationen nr

10 VTS-operatörerna Anders Jungquist och Christian Petersson. dem också uppmärksamma på meteorologiska förhållanden och vad som sker runt omkring dem som vilka andra fartyg finns i närheten och om andra hinder. Vi vill också höra hur fartygsbefälen låter på rösten, för att försäkra oss om att också de är i bra skick att de inte har somnat eller är berusade. Ja, sådant händer faktiskt. Många sjömän har långa pass och blir trötta. Ibland slumrar de till när de har kommit upp på bryggan efter att ha varit i hamn. Då är det viktigt att vi skickar ut larm via VHF för att väcka upp dem. Misstänker vi att något är riktigt på tok måste vi också varna annan trafik för att undvika en kollision. Åtminstone någon gång om året upptäcker vi befäl som är berusade. I sådana och andra allvarliga lägen informerar vi också berörda myndigheter, som kustbevakningen och sjö- och flygräddningscentralen, JRCC. Varje dygn går ungefär hundra fartyg genom Öresund, som egentligen är svenskt och danskt territorialvatten, men som betraktas som en internationell sträcka. Det innebär bland annat att det inte finns något lotstvång vid passage genom Öresund. Men i vissa fall rekommenderar vi ändå lots, och de allra flesta följer våra råd, säger Anders Jungquist. Råd men inte order I många stycken liknar VTS-operatörernas jobb flygledarnas. Men det finns en viktig skillnad. Medan flyget måste följa flygledarnas uppmaningar är VTS-operatörernas uppdrag bara att informera och rekommendera. Vi kan råda dem att sänka farten och vi kan informera om olika risker, men aldrig beordra något. Ingen kan ta över befälhavarnas ansvar för ett fartyg, sådan är lagen. Men i praktiken lyssnar de förstås ändå på oss. De som följde tv-serien under hösten vet att operatörerna inte fick svar på sina anrop i den där inledande scenen eftersom det ju inte fanns någon besättning ombord. Christian Petersson och Anders Jungquist konstaterar att det inte behöver vara så illa för att en allvarlig situation kan uppstå. Kombinationen stora fartyg och höga hastigheter innebär starka krafter, och bara några graders felmanöver gör att ett fartyg kan gå på grund på mindre än en minut. Men det är alltså för att undvika det och andra tillbud som operatörerna finns på plats. Sista avsnittet av denna den andra omgången av Bron sändes veckan före advent, och var enligt Svt ett av de mest sedda och hyllade programmen på svensk tv. Det var spännande, säger Christian Petersson efter att ha sett några avsnitt. Och det var kul att vara med i ett för oss så annorlunda arbete. Men tack och lov är vår vardag inte lika dramatisk. n n n SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket Hans Fotmeijer hans.fotmeijer@sjofartsverket.se Ansvarig ombudsman SRAT Sophie Silverryd sophie.silverryd@srat.se Dina medlemsförmåner Som medlem i SRAT och medlemsföreningarna har du en mängd medlemsförmåner förutom arbetsrättslig (lagar och kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och yrkesbevakning. Några förmåner ingår dessutom i medlemsavgiften. Försäkringar som ingår i medlemsavgiften 4 SRAT Hälsoskydd 4 SRAT Inkomstförsäkring 4 Liv-, olycksfallsförsäkring samt sjukkapital ingår i 3 månader 4 Loss of License för flygtekniker 4 Sjukkapital för studenter under studietiden Försäkringar du kan teckna 4 Arbetslöshetsförsäkring 4 Inkomstförsäkring, tillägg 4 Företagsförsäkring 4 Patientförsäkring för audiononomer, optiker och tandhygienister 4 Hem- och personförsäkringar 4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter 4 Pensionsförsäkring Karriärstöd 4 CV-granskning, sökjobb-tips och karriärsamtal Lönestatistik 4 Saco LöneSök marknadens bästa lönestatistik! Seminarier 4 Genom samarbete med olika aktörer kan vi erbjuda kostnadsfria seminarier. Alla aktiviteter finns i kalendern på SRATs webbplats Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad 4 SRAT-informationen 4 Föreningstidning, medlemsblad Övrigt till rabatterade priser 4 Medlemslån & bolån (förbättrade villkor!) 4 Bokföringsprogram och böcker för egenföretagare 4 Ledarskapslitteratur 4 Prenumerationserbjudande Personal & Ledarskap 4 Prenumerationserbjudanden via IDG 4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer 4 Saco EL 4 Spaerbjudande, weekenderbjudande, kryssningar Läs mer på 10 SRAT-informationen nr

11 Engagemang och ansvar som gör skillnad» Vi överlåter inte åt andra att hantera frågor som är viktiga för medlemmarna. «I mitten av november var det dags för ett av de arrangemang som, trots höstmörkret, kom att bli en riktig ljuspunkt i det fackliga arbetet. Jag syftar på Sacos kongress och de två novemberdagar, då 101 delegater tillsammans med oss i styrelsen, diskuterade och drog upp riktlinjerna för arbetet under de kommande åren. Det är en glädje att få möta så engagerade, kunniga och inspirerande företrädare för 22 medlemsförbund och över medlemmar i olika yrken och branscher. Känslan när jag lämnade kongresslokalerna i Nacka efter två intensiva dagar var att vi, tillsammans, kan göra stor skillnad inte bara i våra olika professioner och på arbetsplatserna, utan för hela samhället. De fackliga organisationerna associeras för det mesta med sådant som rör lönebildning, arbetsvillkor och arbetsmiljö. För Saco är utbildning en viktig grundpelare utbildning och bildning ska löna sig. Också i fortsättningen kommer vi att argumentera för individuella löner, lönespridning och god löneutveckling. Med kraft värnar vi kollektivavtalen och vi släpper inte frågor som rör inflytande och kompetensutveckling. Samtidigt vet vi att det är så många fler faktorer som påverkar situationen för varje enskild medlem de ekonomiska problemen i Europa, den höga arbetslösheten och effekterna av de stora pensionsavgångarna, till exempel. Hur produktiviteten och antalet arbetade timmar kan öka. Hur det ska finnas tillräckligt med pengar till kvalificerad utbildning och forskning. Hur omfördelningen av inkomster bör ske. Saco är en partipolitiskt obunden organisation, men det betyder inte att vi lutar oss tillbaka och överlåter åt andra att hantera sådana viktiga samhällsfrågor. Vi har också ordet Anitha Wijkström anitha.wijkstrom@srat.se anledning att föra medlemmarnas talan i, och ansvara för, mer övergripande frågor oavsett om de handlar om samhällsekonomin i stort eller miljön, om arbetsmarknaden, utbildningen eller välfärdssystemen. För att medlemmarna över huvud taget ska ha ett arbete att gå till, förstås, men också att de får använda sin kompetens fullt ut och värderas för den, att de har inflytande över sin situation och möjlighet att utvecklas och må bra på jobbet. Var och en ska vara trygg med att försörjningen fungerar också om man har oturen att drabbas av sjukdom och veta att det går att leva på pensionen när det är dags att lämna arbetslivet. Den vision som Sacokongressen har slagit fast att vi arbetar för ett kunskapssamhälle för alla, med hög kunskapsnivå, högt välstånd och stor individuell valfrihet under ansvar innebär att vi tar ansvar för de här och andra frågor som berör medlemmarna på olika sätt i yrkeslivet. Intresset för det samhällspolitiska programmet, som fått namnet Akademikerns ansvar utmaningar och möjligheter, var som väntat stort och diskussionerna på kongressen var både livliga och intressanta. Inte alls förvånande, tycker jag, med tanke på att det täcker in så många och så viktiga frågor, som berör oss alla som medarbetare, chefer och ledare, egna företagare och samhällsmedborgare. Det gäller, som det står i programmet, både ekonomins möjligheter att utvecklas i samspel med världsmarknaden, samhällets och arbetsmarknadens möjligheter att främja ett konkurrenskraftigt näringsliv och att ta vara på de arbetandes kunnande, ambitioner och nyfikenhet. Här har vi, som medlemmar och fackliga företrädare, ett stort och viktigt ansvar för att bidra med kunskap, leda och utveckla arbetslivet och bidra till att lösa problem. I programmet ingår därför en beskrivning både av vad Saco vill uppnå inom olika områden, vilket ansvar centralorganisationen och medlemsförbunden har och hur vi tillsammans kan främja den utvecklingen. Det samhällspolitiska programmet är en intressant och lärorik läsning, tillgänglig för alla på Sacos hemsida ( Det är en bra grund för det fortsatta arbetet med att påverka beslutsfattare i politiken, näringslivet och de offentliga förvaltningarna. Men här finns massor av kunskap och inspiration att hämta också för alla som är intresserade av samhällets utveckling. Och för den som vill vara delaktig i utvecklingsarbetet inom vissa områden, men som inte är beredd att arbeta i ett politiskt parti, finns alltså en väg via facket. En klar fördel med att ta på sig ett förtroendeuppdrag, alltså. Välkommen i diskussionen! n n n SRAT-informationen nr

12 Egenföretagare Inspirationsdagar om företagande Vårens dagar är under planering, håll utkik i SRATs kalender på för mer information. 27 mars i Stockholm 3 april i Göteborg 24 april i Luleå 8 maj i Malmö Bygg företagets hemsida Att själva bygga en hemsida med ett hemsidesverktyg är en av de enklaste lösningarna för småföretag att nå ut till marknaden. Nya Affärer tipsar om hur du kan tänka när du gör en professionell sajt på egen hand. Vilken budget har du, och hur ser behovet för ditt företag ut? Det måste du först ta ställning till när du bestämt dig för att utveckla en egen hemsida. När du bygger den måste du bestämma hur avancerad den ska vara, och vilka funktioner som ska finnas där. Behöver du en e-butik eller bokningsfunktion? Vissa hemsidesverktyg saknar de funktionerna och du kan därför behöva något av de mer avancerade verktygen. Så, det är mycket viktigt att se över ditt behov innan du bestämmer dig. Annars kanske du drabbas av extra kostnader om du måste göra om. Det finns många verktyg på marknaden med vars hjälp det går att själv bygga en hemsida. Några av de bästa hemsidesverktygen på den svenska marknaden kommer från företag som Hemsida24, Din Studio, Snowfire och 123minsida. Användarna behöver inga kunskaper inom webbdesign för att kunna använda dessa verktyg och kostnaden är låg, mellan 0 kr till några hundralappar i månaden. Prova gärna att googla på ovan nämnda hemsidesverktyg och jämför de erbjudna tjänsterna innan du bestämmer dig. Här är fem tips från Hemsida24 på hur du väljer rätt verktyg för att göra en professionell hemsida som är enkel att uppdatera och sköta: 1.Testa först. Hemsidesverktyg är generellt sett lättanvända men vissa är lättare än andra. Oftast kan du testa verktygen helt gratis och se vilket som känns bäst för just dig. 2.Design kan avgöra valet. Vilken design kommer ditt företags hemsida att ha? Möjligheterna till snygg design och anpassningsbarhet varierar mellan hemsidesverktygen. Fundera på hur viktig designen är på hemsidan och välj verktyg efter det. 3.Välj ett uppdaterat verktyg. Behöver ditt företag en e-butik eller stöd för mobiler och läsplattor? Om du inte behöver sådana funktioner nu, se till att verktyget stödjer de funktionerna i framtiden. 4.Kräv bra support. Är supporten på svenska? Finns det garantier för att den svarar inom 24 timmar? Förr eller senare behöver du säkerligen hjälp med något och då är det skönt att veta att supporten fungerar. 5.Integrera sociala medier. Sociala medier blir allt viktigare. Se till att hemsidesverktyget stödjer tredjeparts-plugin som Facebook och Twitter. Källa: Privata Affärer Vi frågade några av våra medlemmar: 1. Varför blev du medlem? 2. Blev det som du tänkt? MINI Intervju? Helena Sundman Audionomerna Arbetar på Karolinska Universitetssjukhuset 1. Jag blev medlem i SRAT då det var det förbund som hade en yrkesförening för oss audionomer, och då vi är en liten yrkeskår kändes detta rätt. För vem kan vara till bättre hjälp än dem som är insatta i yrket? 2. Jag är väldigt nöjd med att vara medlem i SRAT och Audionomerna. Jag tycker att våra ombudsmän gör ett väldigt bra jobb och de är alltid redo att komma ut och informera på arbetsplatsen när detta är aktuellt. Jag är också väldigt tacksam för det arbete som ombudmänen genomfört och genomför med att förbättra våra löner inom landstinget, de jobbar i en oerhörd uppförsbacke. Mari Carlsson Sveriges Tandhygienistförening Arbetar på Folktandvården Dalarna 1. Då jag jobbat facklig som tandsköterska i Vision var det helt naturligt att gå med i SRAT. Att vara med i facket är för mig ett måste då det är endast genom att vi är många som vi kan förändra vårt arbetsliv och vilkor till det bättre. Jag känner ett ansvar att fortsätta för de som kämpat fackligt före oss man kan bara titta på vad deras kamp har gett oss: semester, anställningstrygghet och så vidare. Listan kan göras lång. Villkoren är ju också under ständig attack från arbetsgivarhåll och då gäller det att vi tillsammans skapar ett starkt fack som bygger på gemenskap och trygghet 2. Ja, den fackliga världen har gett mig en tillhörighet samt en större insyn i samhällsfrågor, både i närmiljön samt i det större perspektivet. Den fackliga världen är ett livslångt lärande Niklas Strååt SRAT-A Arbetar inom Försvarsmakten 1. Framför allt ville jag vara med i en förening som sätter medlemmen i fokus, vilket SRAT gör. 2. Absolut och mer därtill, jag har till exempel alltid fått svar på de frågor som jag haft. Det är bara att ringa eller skicka e-post till kansliet och respektive specialist svarar oftast direkt eller efter någon dag på de arbetsrättsliga funderingar som vi medlemmar kan tänkas ha. 12 SRAT-informationen nr

13 Gemensam grund lagd för öppenhet i privat vård Efter ett års arbete har företrädare för huvudmän, utförare och anställda presenterat en överenskommelse om ökad öppenhet i den offentligt finansierade vården och omsorgen. Det är en bra grund för det fortsatta arbetet, säger SRATs förbundsordförande Anitha Wijkström, som har suttit med i styrgruppen. Vart går våra skattepengar? Har kvalitén inom vård och omsorg minskat i takt med den ökade privatiseringen? Eller öppnar konkurrensen för metodutveckling, effektiviseringar och utvecklingsmöjligheter av verksamheten och för de anställda? Meningarna om olika driftsformer går isär. Men frågor som de här har bidragit till att allmänhetens förtroende för den offentligt finansierade vården och omsorgen har minskat. Det var bland annat därför som socialminister Göran Hägglund och äldreminister Maria Larsson för ungefär ett år sedan bjöd in berörda arbetsgivar-, bransch- och fackliga organisationer till ett gemensamt arbete för ökad öppenhet. I slutet av september hade parterna kommit överens om den etiska plattform, som undertecknats av representanter för sjutton avtalsslutande organisationer, däribland alltså SRAT. Förbundets ordförande, Anitha Wijkström, har varit med i arbetet från början och hon har hela tiden har stämt av med övriga Sacoförbund som har medlemmar inom den här sektorn. De flesta yrkesgrupper inom vård och omsorg har sina egna etiska normer, säger hon. Att den här överenskommelsen har fått epitetet etisk har ingenting med dem att göra. Den uttrycker en gemensam viljeinriktning för att öka allmänhetens förtroende och den rör tre områden kvalitet, ekonomi och ägande och de anställdas villkor. Öppenhet gynnar kvalitet Öppenhet har ett värde i sig, men den bidrar också till att öka kvalitén det är en av parternas gemensamma utgångspunkter. Det ska vara enklare för patienter och brukare att få tydlig information om och insyn i verksamheterna, oavsett driftsform, säger Anitha Wijkström. Att kunna jämföra kvalitet och att se hur resurserna används är viktiga förutsättningar för var och en som ska välja utförare. Etisk plattform Parterna är också överens om de anställdas betydelse för långsiktig och god kvalitet i vård och omsorg. Det förutsätter tillräckliga resurser, gott ledarskap och bra anställningsvillkor och här har kollektivavtalen en viktig roll. Inom flera områden pågår utredningar som kan leda till förändrad lagstiftning, och som alltså kräver riksdagsbeslut. Det gäller bland annat meddelarskyddet. Parterna är överens om att en anställd måste ha möjlighet att rapportera avvikelser eller missförhållanden, både för kvaliténs och för insynens skull. Ett meddelarskydd, likt det som gäller i offentlig verksamhet, ska därför så långt det är möjligt också ska gälla för privata vårdgivare. En särskild arbetsgrupp fick uppdraget att utreda hur det kan se ut, för eventuell vidarebefordran till politikerna. Viktig grund Än återstår en hel del gemensamt arbete för att konkretisera de krav som kan och ska ställas på huvudmännen och utförarna. Man kan se den här överenskommelsen som en ram för att gå vidare med detaljfrågorna, säger Anitha Wijkström. Som alltid är det ett givande och ett tagande. Men en viktig grund är lagd och utgångspunkten för det fortsatta arbetet är tydlig att det är viktigt för alla inblandade att förtroendet för vården återskapas. Ökad öppenhet är en förutsättning för det. Också från arbetsgivarhåll är tongångarna positiva. Det har varit ett spännande arbete, säger Göran Fredriksson, ordförande i Vårdföretagarna, arbetsgivar- och branschorganisation för vårdgivare i privat regi. Vi är inne i ett skede då patienter och brukare får allt större inflytande över valet av utförare. Det är minst sagt anständigt att vi ska hjälpa till med underlag. Och tanken är ju att det inte ska innebära merjobb, utan att vi ska göra den information som redan finns mer tillgänglig. Också Lennart Hansson, sektionschef på SKL, Sveriges kommuner och landsting, är positiv till överenskommelsen. Han lyfter särskilt fram två saker: Vi har hittat en gemensam inriktning för att öka kvalitet och transparens, säger han. Men vi har också skapat en ny och gemensam arena för fortsatta diskussioner. Och en fortsättning blir det. Ett särskilt råd har tillsatts för att följa upp och utveckla plattformen och regeringen har tillsatt pengar för det arbetet, som kommer att ledas av en oberoende ordförande, en projektledare och en assistent. Birgitta Jakobsson Bakre raden: Ivar de la Cruz (Naturvetrna), Hans Göransson (Tjänstetandläkarna), Tony Björk (Sveriges Farmaceuter), Maria Enggren Zavisic, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund), Heike Erkers (Akademikerförbundet SSR), Annika Strandhäll (Vision). Främre raden: Håkan Sörman (SKL), Anneli Nordström (Kommunal), Petter Skogar (KFO), Anitha Wijkström (SRAT), Sineva Riberio (Vårdförbundet), Hans- Göran Elo (ArbetsgivarAlliansen), Göran Fredrikson (Vårdföretagarna). SRAT-informationen nr

14 Arbets Rätt Nytt avtal Almega Kommunikation SRAT har tillsammans med Sveriges Ingenjörer, Jusek och Civilekonomerna tecknat ett nytt kollektivavtal med Almega bransch Kommunikation. Avtalet omfattar medlemmar anställda vid bland annat Post Nord, Swedavia samt Bring. Förhandlingsprocessen har varit utdragen och bland annat förts via medlare då parterna stått långt ifrån varandra. Till slut kunde vi mötas i ett avtal där vi fortsätter med vårt löneavtal utan centralt angivna siffror, och där processen med bland annat individuella samtal är i fokus. Inom Post Nord har ett lokalt avtal tecknats med samma löptid med fastställda potter för respektive år. För övriga bolag inom branschområdet följer nu lokala förhandlingar och enskilda samtal. Lönerevisionsdatum är 1 juni respektive år om inte annat avtalas lokalt. Övriga förändringar är att ersättningsnivåerna har räknats upp med 2,0 procent från 1 juni 2013, 2,4 procent från 1 juni 2014 samt 2,4 procent från 1 juni Perioden med föräldralön utökas från maximalt fyra månader till maximalt sex månader. Avtalsperioden sträcker sig från 1 juni 2013 till 31 juli Anders Berndt, bitr. förbundsdirektör anders.berndt@srat.se Nytt kollektivavtal Flygtekniker I början av oktober blev ett nytt kollektivavtal undertecknat med Svenska Flygbranschen gällande för flygtekniker. Avtalet omfattar 36 månader och ger 6,8 procent i löneökningar under perioden. Vi hade ett antal övriga krav på bordet men tyvärr så fanns det låsningar som gjorde att vi inte kom vidare. Men vi kan ändå konstatera att det finns positiva delar i överenskommelsen. Det pågår förhandlingar som kommer att ge en utökad föräldralön. Dessutom blev det tredje avtalsåret uppsägningsbart, vilket är en säkerhetsventil under en så pass lång avtalsperiod. Kort om överenskommelsen Utgående löner höjs enligt följande: 2,2 procent den 1 november ,2 procent den 1 november ,4 procent den 1 november 2015 Det sista avtalsåret kan sägas upp av endera part. Det pågår förhandlingar om en utökad föräldralön genom en försäkringslösning. Den kommer att ersätta dagens skrivelse i avtalet. Det är LO och Svenskt Näringsliv som förhandlar om detta och det kommer även att omfatta alla som tillhör flygteknikeravtalet. Ola Blomqvist, ombudsman ola.blomqvist@srat.se Nyheter i avtalet för Privatanställd tandhygienist SRAT och Vårdföretagarna i Almega har kommit överens om ändringar i kollektivavtalet som gäller för de privatanställda tandhygienisterna. Ändringarna avser restidsersättning, föräldraledighetstillägg och uppsägningstid. Restid För första gången införs en rätt till restidsersättning. Den utgår för restid som ligger utanför den ordinarie arbetstiden vid beordrad tjänsteresa, exempelvis till och från kurser. Restidsersättning utbetalas per timme. Den räknas ut genom att man tar månadslönen och delar med 240. Man kan max få sex timmars restidersättning per kalenderdygn. Föräldraledighetstillägg Rätten till föräldraledighetstillägg (utfyllnad av ersättningen från Försäkringskassan) förlängs med en månad för de som varit anställda mer än fem år i följd. Det innebär att den som har fem års anställningstid kan få föräldraledighetstillägg i sex månader. Uppsägningstid Den egna uppsägningstiden förlängs från den 1 januari 2014 med en månad för de som varit anställda mer än två år. Det innebär att den som planerar att säga upp sig själv måste vara medveten om att om man säger upp sig i år är den egna uppsägningstiden alltid en månad, men om man väntar till efter årsskiftet med att säga upp sig kan den egna uppsägningstiden ha blivit två månader. Sophie Silverryd, förbundsjurist sophie.silverryd@srat.se Nytt avtal Akademiker i staten Saco-S tecknade den 4 oktober 2013 avtal för drygt akademiker i staten. Löneprocessen påverkas inte, utan fortgår som vanligt eftersom löneavtalet RALS-T och Villkorsavtal-T (anställningsvillkoren) löper tillsvidare. De centrala parterna är överens om att inleda arbetet för att teckna ett omställningsavtal som ska ersätta nuvarande trygghetsavtal. Dessutom inleds arbetet om den framtida tjänstepensionen inom staten. Saco-S har i år förhandlat inom ramen för det tillsvidareavtal som tecknades Parterna har kommit överens om att börja arbetet med att ta fram ett omställningsavtal. Dessutom ska ett arbete om den framtida tjänstepensionen inledas. Under 2014 startar även ett arbete med att följa utvecklingen och förekomsten av tidsbegränsade anställningar. Jag är mycket nöjd med att visstidsanställda även i fortsättningen kommer att omfattas av omställningsavtalet, säger Lena Emanuelsson, ordförande i Saco-S. Eftersom Saco-S har ett tillsvidareavtal har lönerörelserna på de flesta statliga myndigheter redan startat och i vissa fall även slutförts. Tillsvidareavtalet gör att den lokala löneprocessen inte stannat upp på grund av centrala avtalsförhandlingar, säger hon. Källa: Saco-S Inkomstförsäkring & sjukinkomstförsäkring. Båda ingår i medlemskapet. Det är unikt! 14 SRAT-informationen nr

15 Nytt kollektivavtal Tjänstepension för yngre medlemmar i kommuner, landsting och Pactabolag Den 4 oktober 2013 skrev AkademikerAlliansen (SRAT med flera) på ett nytt tjänstepensionsavtal tillsammans med arbetsgivarorganisationerna SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och Pacta. Avtalet heter A-KAP-KL och träder i kraft från och med 1 januari Avtalet i korthet Tjänstepensionen kompletterar den allmänna pensionen. A-KAP-KL gäller för anställda i kommuner, landsting och Pactabolag födda 1986 eller senare. För anställda som är födda 1985 eller tidigare fortsätter det nuvarande tjänstepensionsavtalet, KAP-KL, att gälla. A-KAP-KL är avgiftsbestämt, det vill säga utbetalning av den intjänade tjänstepensionen bygger helt och hållet på inbetalade premier (avgifter) som placeras i individuellt valda fonder. KAP-KL är också baserat på premier men endast på lönedelar upp till 7,5 IBB (inkomstbasbelopp). Om man har en högre lönenivå beräknas och utbetalas tjänstepensionen för den delen med utgångspunkt från lönen de sista åren innan pensionsavgång. Det är ett förmånsbestämt pensionsavtal. Pensionsavgiften som arbetsgivaren betalar in enligt A-KAP-KL är 4,5 procent av pensionsgrundande lön upp till och med 7,5 IBB. 7,5 IBB motsvarar 2013 en pensionsgrundande lön på kr per månad. För lön över 7,5 IBB är pensionsavgiften 30 procent upp till pensionsålder enligt lagen om anställningsskydd. Idag är den 67 år. Det nya avtalet innebär att hela livsinkomsten ger pensionsgrundande lön så länge man arbetar inom sektorn. Till skillnad mot andra pensionsavtal finns ingen undre åldersgräns för intjänande. I KAP-KL börjar man till exempel tjäna in till tjänstepension från 21 år och i privat sektor inte förrän man fyllt 25 år. Postadress Box Stockholm Telefon tfn tid mån-tor 9 16, fre Fax A-KAP-KL innebär att arbete efter pensionsålder enligt lag (idag 67 år) ger 4,5 procent i pensonsavgift oavsett lönenivå. All frånvaro enligt föräldraledighetslagen samt frånvaro med sjukpenning tillgodoräknas för tjänstepensionen. Det finns vissa möjligheter till undantag; Du kan alltid träffa överenskommelse med arbetsgivaren om att högre avgift ska inbetalas än vad A-KAP-KL anger. Ett bra tillfälle att diskutera detta kommer att vara vid fortsätt eller nytt arbete i sektorn efter uppnådd pensionsålder enligt lag. För personer födda 1985 eller tidigare med lön över 7,5 IBB kan överenskommelse träffas med arbetsgivaren om att omfattas av A-KAP-KL. För att se till att inget värde förloras för medlem finns några sk kontrollstationer som arbetsgivaren ska följa vid sådan överenskommelse. Innan sådan överenskommelse träder i kraft ska facklig organisation informeras. Facket kan då begära överläggning och därefter yttrande från Pensionsnämnden om man inte kommer överens. Dessutom ska rekommendation om tilläggspremier följas för att säkerställa värdet av förmånsbestämd pension som skulle ha erhållits om medlem fortsatt omfattas av KAP-KL. Personer födda 1986 eller senare kan komma överens med arbetsgivaren om helt annan pensionslösning under förutsättning att lönen är högre än 10 IBB ( kr/ månad 2013) och att det gäller nytt jobb. Det kan vara en fördel när man vill behålla annan lösning från tidigare arbetsgivare, till exempel från privat sektor. Ann Garö, ombudsman ann.garo@srat.se E-post medlemsfrågor Medlemsfrågor: medlem@aea.se Försäkringsfrågor: post@aea.se Hemsida SRAT vann diskrimineringsmål En av SRATs medlemmar sökte ett jobb på ett företag och genomförde en intervju per telefon. Medlemmen fick intrycket av att företaget var intresserad av att anställa henne. Innan de avslutade samtalet sade medlemmen att hon hoppas att det inte skulle vara något problem att hon bär slöja. Representanten för företaget svarade att han skulle prata med de andra anställda om slöjan och lovade återkomma. Efter att en månad gått och medlemmen inte hört något kontaktade hon företaget för att fråga om hon fortfarande hade jobbet. Senare samma dag svarade företagets representant via e-post "... med all respekt för din slöja... alla ska ha likadana kläder på sig...". Medlemmen fick inte anställningen i företaget. Medlemmen vände sig då till SRAT som stämde företaget. Tingsrätten ansåg att medlemmen hade blivit diskriminerad och tilldelade henne kronor i diskrimineringsersättning. Det är jätteroligt för vår medlem att tingsrätten, liksom vi, anser att bemötandet hon fick var felaktigt. Det är bara att beklaga att vi var tvungna att gå till domstol. Detta borde ha lösts vid förhandlingsbordet. Arbetsgivaren har överklagat domen till Arbetsdomstolen som beslutar i januari 2014 om prövningstillstånd beviljas eller inte. Sophie Silverryd, förbundsjurist sophie.silverryd@srat.se Missa inte medlemsutskick! Anmäl din e-postadress på MIN SIDA på SRAT-informationen nr

16 Besök oss gärna på Arbetsplikt under uppsägning? FRÅGA: Jag kommer troligtvis att bli uppsagd från mitt jobb. Förhandlingar pågår, men jag vet att min tjänst inte behövs längre och jag är dessutom sist anställd. Min fråga är vad som händer under uppsägningstiden. Om det är arbetsbrist, behöver jag verkligen jobba under uppsägningstiden? Fråga & Svar SVAR: Under uppsägningstiden har arbetsgivaren en skyldighet att betala ut lön och den anställde har en skyldighet att utföra arbete. Det du enligt lagen har rätt till vid en arbetsbristuppsägning är att under rimlig omfattning på arbetstid träffa din handläggare på Arbetsförmedlingen eller gå på anställningsintervju. I övrigt handlar det om vad ni kan komma överens om. Vissa arbetsgivare vill gärna erbjuda sina medarbetare en möjlighet att söka jobb på heltid, vissa tänker att en uppsagd medarbetare inte är bästa ambassadören för verksamheten och det är bättre att arbetsbefria. Andra arbetsgivare har behov av dina tjänster ända fram till sista anställningsdag och vissa vill undvika att verkställa uppsägningen genom att du kan hitta nya marknader under uppsägningstiden. Oavsett om din arbetsgivare kan bereda dig jobb eller inte så har du ändå rätt till din lön. Mitt råd är att fråga din fackliga företrädare om frågan har diskuterats i förhandlingen och berätta om dina önskemål. SRAT kansli@srat.se Anders Berndt, anders.berndt@srat.se Värva en kollega Hjälp oss att växa och bli ännu starkare! Du kanske har en kollega som är intresserad av att bli medlem i SRAT men inte gjort slag i saken? Som tack får du som värvat, ett presentkort på 500 kronor/värvad medlem att använda på Bokus. Information om kampanjen finns på 16 SRAT-informationen nr

17 Lönsamt läsa till yrke med hög lönespridning För att en tandhygienist inte ska förlora på sitt utbildningsval krävs det ett extra lönepåslag på en halv procent per år, utöver den ordinarie löneökningen. Och det genom hela yrkeslivet, visar nya siffror som Saco presenterade i oktober. Om din utbildning ska löna sig krävs det att du kan göra lönekarriär. Då måste lönespridningen, skillnaden mellan de som tjänar minst och mest, inom yrket vara stor, visar Sacos studie som presenterades i oktober. Exempel på yrken med hög lönespridning och god lönsamhet är läkare, ekonomer och jurister. Den grupp ekonomer som tjänar mest har en lön som är tre gånger så hög som de som tjänar minst. Möjligheterna att göra karriär är alltså goda, något som bäddar för en god löneutveckling genom livet. I den motsatta änden hittar vi kvinnodominerade yrken som tandhygienister, arbetsterapeuter och lärare. Inom dessa yrken går du back ekonomiskt på att utbilda dig jämfört med att börja jobba direkt efter gymnasiet. Gemensamt för dessa grupper är att lönespridningen är liten. För att en tandhygienist inte ska förlora på sitt utbildningsval krävs ett extra lönepåslag på en halv procent per år, utöver den ordinarie löneökningen. Ska samma person dessutom få en avkastning på sin utbildning på tre procent jämfört med en gymnasieutbildad måste det extra påslaget öka till knappt en procent per år. Och det genom hela yrkeslivet, visar Sacos studie. Hela listan över hur stort lönepåslag som krävs för olika yrken finns ai tabellen till höger. Vill du få en god löneutveckling genom livet, en bra livslön, måste du kunna göra karriär. Allt för många akademiker förlorar i dag ekonomiskt på att utbilda sig och i de yrkena måste lönespridningen öka, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Källa: Saco Uppgifterna är hämtade ur Sacos antologi "Lönespridning" som ges ut av SNS Förlag. I boken tas ett helhetsgrepp på begreppet lönespridning. Vad är det? Hur mäts det? Vad mäts och inte minst var och när mäts det? Hur ser ekonomer respektive psykologer på lön och lönespridning? Hur har lönespridningen i Sverige förändrats sedan slutet av 1990-talet och finns det något samband mellan lönespridning och könslönegapet? Yvonne Nyblom, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening, STHF: Det här med lönespridning har tyvärr inte fått stort genomslag för tandhygienisterna. Yrket är kvinnodominerat och har tidigare haft begränsade vägar för yrkesutveckling. Många arbetsplatser är relativt små med kanske en eller ett par tandhygienister och cheferna har många gånger inte klarat av att tydligt värdera skillnaderna i kompetens och ansvar vid lönesättningen. Vi har inte heller varit så bra på att lyfta fram vår kompetens och våra arbetsuppgifter, men vi blir bättre och bättre på att synliggöra detta. Allmänt sett har tandhygienisterna haft en relativt god löneutveckling och jag är övertygad om att även lönespridningen kommer att bli bättre. Ökad möjlighet till karriär, att arbetsgivarna värdesätter tandhygienisternas mångfacetterade yrke, liksom att tandhygienisterna själva ställer krav på löneutveckling kommer på sikt att ge resultat. Den individuella lönesättning som SRAT/STHF förordar ger i grunden en mycket god förutsättning för ökad lönespridning och ännu bättre löneutveckling. Extra lönepåslag som krävs per år för att undvika förlust gentemot gymnasieutbildade under arbetslivet. Beräkning utifrån 2009 års löner. Utbildningsinriktn. Extra lönepåslag/år Lärare för grundskolans tid. år 0,41% Lärare för grundskolans senare år och gymnasiet 0,18% Lärare i praktiskt-estetiskt ämne 0,32% Yrkeslärare 0,12% Humanistisk 0,08% Konstnärlig 0,53% Biblioteks- och informationsvetenskaplig 0,53% Biolog* 0,48% Geovetenskaplig* 0,15% Tandhygienistutbildning 0,53% Biomedicinsk analytikerutbildn. 0,26% Sjukgymnastutbildning 0,33% Arbetsterapeututbildning 0,51% Social omsorgsutbildning 0,21% Extra lönepåslag som krävs per år för att nå tre procents avkastning gentemot gymnasieutbildade under arbetslivet. Beräkning utifrån 2009 års löner. Utbildningsinriktn. Extra lönepåslag/år Lärare för grundskolans tid. år 0,74% Lärare för grundskolans senare år och gymnasiet 0,55% Lärare i praktiskt-estetiskt ämne 0,65% Yrkeslärare 0,42% Humanistisk 0,35% Konstnärlig 0,91% Biblioteks- och informationsvetenskaplig 0,96% Biolog* 0,79% Geovetenskaplig* 0,42% Tandhygienistutbildning 0,76% Biomedicinsk analytikerutbildn. 0,45% Sjukgymnastutbildning 0,60% Arbetsterapeututbildning 0,79% Social omsorgsutbildning 0,45% Anmärkning * Jämförs med utbildade från gymnasiets naturvetenskapliga program, övriga jämförs med utbildade från gymnasiets samhällsvetenskapliga program. Källa: Sacos beräkningar baserade på SCB:s lönestrukturstatistik SRAT-informationen nr

18 Din medlemsförmån SRATs karriärstöd Ska du söka ditt första jobb efter utbildningen? Hur ser du på din karriär? Gör du det du vill göra? Har du balans i ditt arbetsliv/privata liv? Vi erbjuder: CV-granskning Tips när du ska söka jobb Karriärsamtal Läs mer: Kontakt: karriar@srat.se vx 18 SRAT-informationen nr

19 Arbetslöshetsavgiften till a-kassorna avskaffas Regeringen har i dag fattat beslut om utfärdande av lag som innebär att omkring 2,2 miljoner löntagare kommer att få en lägre a-kasseavgift. För över en halv miljon människor sänks avgiften med 150 kronor i månaden eller mer. Till följd av de viktiga steg som arbetsmarknadens parter tagit inom ramen för trepartssamtalen för att möjliggöra fler jobb till unga har regeringen i dag fattat beslut om utfärdande av lagändringar som innebär att arbetslöshetsavgiften till a-kassorna avskaffas från och med den 1 januari Ett avskaffande av arbetslöshetsavgiften föranleder ändringar i lagen respektive förordningen om arbetslöshetskassor. Källa: Regeringen Plockat bland annat att komplettera Arbetsförmedlingens insatser med förstärkt stöd till de arbetssökande. Nu har Arbetsförmedlingen beslutat att avsluta denna tjänst, som var en lösning för att möta den snabbt stigande arbetslösheten under finanskrisen. Vår tolkning av budgetpropositionen är att regeringen inte prioriterar att fortsätta den satsning som tidigare gjorts på coachning för nyarbetslösa. Resurserna ska koncentreras på att stötta de personer som är i störst behov av insatser. Vi avslutar därför jobbcoachningstjänsten för nyarbetslösa, säger Clas Olsson, tf generaldirektör. Rent praktiskt innebär beslutet att inga nya anvisningar till tjänsten sker efter sista september i år. I dag finns arbetssökande inskrivna i tjänsten, vilket ska jämföras med att det finns inskrivna i de andra tjänsterna som Arbetsförmedlingen har upphandlat. De övriga upphandlade tjänsterna är etableringslots, aktiviteter inom garantierna och rehabiliteringstjänster. Samband mellan psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro Regeringen satsar nu 1,5 miljoner kronor på att öka kunskapen kring psykisk ohälsa och ger Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, i uppdrag att göra en kunskapsöversikt om sambanden mellan psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro. Den psykiska ohälsan har under de senaste 20 åren ökat som andel av den totala sjukfrånvaron och psykiska diagnoser utgör idag den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Kunskapen om vad utvecklingen beror på är begränsad och sannolikt finns det flera olika orsaker bakom utvecklingen. Vi har tidigare presenterat två uppdrag om att öka kunskapen om den psykiska ohälsan. Men vi behöver bredda problembilden ytterligare och analysera och problematisera utvecklingen utifrån flera olika forskningsdiscipliner, säger socialförsäkringsminister Ulf Kristersson, och fortsätter: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd ska därför göra en kunskapsöversikt om sambanden mellan psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro. I ett första skede får Forte i uppdrag att genomföra en kunskapsöversikt på området för att skapa en problembakgrund av befintligt material. Vid behov avser regeringen att därefter eventuellt initiera ett fördjupande forskningsuppdrag om sambanden mellan psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro. Källa: Regeringen Jobbcoachning för nyarbetslösa upphör En av Arbetsförmedlingens upphandlade tjänster, Jobbcoachning i ett valfrihetssystem, upphör. Ett av skälen är att Arbetsförmedlingen prioriterar resurserna till att förhindra och bryta långtidsarbetslöshet. När arbetslösheten steg kraftigt som en konsekvens av finanskrisen 2008 upphandlade Arbetsförmedlingen på bred front jobbcoachning för nyarbetslösa. Syftet var Källa: Arbetsförmedlingen Ge mer kunskap åt skyddsombuden! Den 23 oktober firades Skyddsombudens dag! Skyddsombuden spelar en viktig roll i arbetsmiljöarbetet i Sverige och verkar för att vi ska ha en god arbetsmiljö på våra arbetsplatser. En god arbetsmiljö är en av förutsättningarna för ett långt arbetsliv. Därför är det hög tid att agera nu! För att öka medvetenheten om betydelsen av arbetsmiljöfrågor och rusta våra skyddsombud bättre behöver både arbetsmarknadens parter och regeringen hjälpa till. Därför hoppas Saco att regeringen tar fasta på följande förslag Att ett nationellt kunskapscenter för arbetsmiljö inrättas snarast! Ökade resurser för kompetensutveckling av skyddsombud så att fler ges möjlighet till utbildning/ fortbildning. Naturligtvis bör detta även omfatta regionala skyddsombud. Att Arbetsmiljöverket får tillräckligt med resurser för att kunna möta framtidens utmaningar, jobba förebyggande och proaktivt och utöva en aktiv tillsyn. Arbetsmiljöverket kan vara ett viktigt stöd i skyddsombudens arbete. Med de utmaningar vi kan se i framtidens arbetsliv är kunniga och motiverade skyddsombud en god investering. Låt oss ge mer kunskap åt skyddsombuden! Källa: Saco Steg mot ny finansiering av skolan Det är viktigt att skolans finansiering tar hänsyn till behoven på den enskilda skolan och den enskilde eleven. Så är det alltför ofta inte i dag. Att regeringen nu lägger fram ett lagförslag om socioekonomisk fördelning mellan skolor, är i sig positivt, säger Göran Arrius, ordförande i Saco, och Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund, i en gemensam kommentar. Källa: Saco SRAT-informationen nr

20 SRAT inkomstförsäkring Passa på att teckna Tilläggsförsäkringen innan det är för sent! Nyheter i Tilläggsförsäkringen från den 1 januari 2014 är att slutåldern höjs från 62 år till 65 år och inträdesåldern sänks från 60 år till 55 år. Förändringen innebär att ersättning från Tilläggsförsäkringen kan utbetalas så länge som a-kassa kan utbetalas vilket är fram till månadsskiftet innan man fyller 65 år. Möjlighet att teckna Tilläggsförsäkring från den 1 januari 2014 finns till och med december månad det kalenderår man fyller 55 år. Så missa inte möjligheten att teckna Tilläggsförsäkringen innan det är för sent! Du tecknar tilläggsförsäkringen på www. inkomstforsakring.com/forbund. Har du frågor om Tilläggsförsäkringen är du välkommen att kontakta SRAT Inkomstförsäkring på telefon eller e-post kundservice@inkomstforsakring.com. Chef Nya ledamöter i Saco Chefsråd Folksams vd Jens Henriksson och Jens Mattsson, generaldirektör vid Statens veterinärmedicinska anstalt, är nya ledamöter i Sacos Chefsråd. De är ytterst kompetenta ledare och jag är övertygad om att de kommer bidra med värdefulla perspektiv till chefsrådet, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Källa: Saco Prenumerera på chefsnyheter från Saco ANNONS Vi på Folksam engagerar oss i det som våra kunder bryr sig om. Och en sak har vi lärt oss genom åren: försäkringar handlar om allt du håller kärt och bryr dig om i livet ditt hem, dina ägodelar, dina intressen, din familj och framtid. Därför är det extra roligt att vi är SRAT:s nya samarbetspartner. Det innebär att vi kan erbjuda dig försäkringar till ett fördelaktigt pris, men också att vi utvecklat och finslipat våra produkter och tjänster så att de passar just dig. Vi vet att du har annat att göra på dagarna än att grubbla över dina försäkringar. Men nästa gång du tänker på allt det du bryr dig om, som du älskar och vill skydda då vet du vem du kan prata med. Vi finns på tel Varmt välkommen! 20 SRAT-informationen nr