Miljörapport Hammarbyverket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljörapport 2012. Hammarbyverket"

Transkript

1 Miljörapport 2012 Hammarbyverket

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING Lokalisering Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Reningsutrustning Bränslelager FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER GÄLLANDE TILLSTÅND ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD TILLSYNSMYNDIGHETER VILLKORSEFTERLEVNAD TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION Bränsle Produktion VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND Allmänna villkor Driftvillkor Utlsäpp till vatten Utsläpp till luft Ventilationsluft Buller Kontroll Energieffektivisering Avfall Avveckling EFTERLEVNAD AV NFS 2002: EFTERLEVNAD AV NFS 2002: UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL FORTUM VÄRME HAMMARBYVERKET TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING Fortum Värme Hammarbyverket ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN...ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED. 9 KEMISKA PRODUKTER FORTUM VÄRME HAMMARBYVERKET...24

3 10 AVFALLSMÄNGDER RISKHANTERING FORTUM VÄRME HAMMARBYVERKET MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER ÖVRIG INFORMATION UNDERSKRIFT (28)

4 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering Hammarbyverket är en av basproduktionsanläggning i Stockholms södra fjärrvärme-nät som bl.a. försörjer stadsdelarna Södermalm, Sickla, Nacka Forum, Orminge, Årsta, Liljeholmen, Hammarby-höjden, Björkhagen, Kärrtorp, Bagarmossen, Skarpnäck och delar av Enskede och Västberga. Hammarbyverket är även en basproduktionsanläggning för fjärrkyla som ombesörjer Södermalm, Liljeholmen, Hammarby Sjöstad samt Globenområdet med kyla. I Stockholms södra fjärrvärmenät ingår ytterligare en basanläggning, Högdalenverket, och ett antal mindre värmeverk som fungerar som spets- och reservanläggningar. De mindre anläggningarna har tidigare använts för att producera fjärrvärme i egna lokala nät under södra fjärrvärmenätets uppbyggnad. Exempel på oljeeldade anläggningar knutna till södra fjärrvärmenätet är Liljeholmen HVC, Ludvigsberg värmeverk, Skarpnäcks värmeverk och Årsta värmeverk. Hammarbyverket produktionsenheter består av värmepumpar, fjärrkyla-anläggningen, oljepannor och elpannor Lokalisering Hammarbyverket är beläget i ett område i västra delen av södra Hammarbyhamnen i Stockholm. Det bostadskvarter som ligger närmast Hammarbyverket på norra sidan om Hammarbykanalen är det stora bostadskvarteret Tullstugan. Väster om det ligger Tullgårdsskolan och bakom den ligger Tullgårdsparken. Öster om Tullstugan ligger också två stora bostadskvarter utmed Hammarbykanalen. Avståndet till närmaste bostadsbebyggelse i söder är Hammarbyhöjden på cirka 100 meters avstånd från värmepumpanläggningen. En karta över Fortums fjärrvärmenät i Storstockholm inklusive Hammarbyverket visas i figur 1. 3(28)

5 Figur 1 Karta över Fortums fjärrvärmenät i Storstockholm Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Hammarbyverket består av värmepumpar, fjärrkyla-anläggning, elpannor och oljepannor. Värmepumparna svarar för basproduktion av värme till fjärrvärmenätet och övriga enheter svarar för reserv- och spetsproduktion. Det finns sju stycken värmepumpar, en på ca 25 MW, fyra på vardera ca 30 MW och två på vardera c:a 40 MW. Fyra av värmepumparna togs i drift 1986 och den femte togs i drift 1991 och ytterligare två togs i drift under Under 1998 togs fjärrkylaanläggningen på ungefär 23 MW. Renat avloppsvatten från Henriksdals reningsverk leds i bergtunnlar till en bassäng placerad under värmepumparna i Hammarbyverket. Från denna bassäng pumpas avloppsvattnet vidare till värmepumparnas förångare. I förångarna kyls avloppsvattnet samtidigt som köldmediet tar upp värme och förångas. Trycket i det förångade köldmediet ökas därefter i en eldriven kompressor varpå köldmedieångan kyls ned av fjärrvärmevatten och kondenserar i en kondensor. Det kylda avloppsvattnet, spillkyla leds till fjärrkyla-anläggningen och genom tryckväxlare vilket av ger kyla till fjärrkylnätet och 4(28)

6 kylan distribueras till kunder på nätet. Efter att avloppsvattnet har passerat fjärrkylaanläggningen leds avloppsvattnet åter till Henriksdals reningsverk. Figur 2 visar en principskiss av en värmepump. Abonnenter Värmeverk C C C Kondensor Kompressor Gas Vätska Strypning Förångare C 0,5-11 C Reningsverk Figur 2 Principskiss av värmepump De två senast installerade värmepumparna är försedda med så kallade strilförångare, vilket innebär att temperaturen på avloppsvattnet kan tas ned till cirka 1 C efter förångarna. Spillkyla som uppstår i anläggningen tas tillvara och distribueras till kunder i ett fjärrkylanät. I fyra av värmepumpar används köldmedium R22. Varje värmepump innehåller cirka 23 ton köldmedium med en installerad effekt vardera på 30 MW. I tre av värmepumparna används det klorfria köldmediet R134a, var av den ena ca 25 MW och två på ca 40 MW vardera. Det huvudsakliga bränslet i oljepannorna är biooljor som togs i drift 1987, då med fossil eldningsolja. Pannorna är utrustade med rotationsbrännare och panneffekten har uppgraderats från 80 MW till 100 MW vardera under Uppgraderingen av oljepannorna har gett den effekt att värmepumparna (VP) kan utnyttjas bättre med högre verkningsgrad, eftersom värmen från VP spetsas av oljepannorna för att ge höggradig värme till fjärrvärmenätet. 5(28)

7 En vattenturbin som kan återvinna hälften av den effekt som åtgår att pumpa avloppsvattnet till värmepumparna finns installerad i spillvattensystemet. Den nominella effekten på vattenturbinen är 315 kw. För att jämna ut dygnsvariationerna och därmed ge en jämnare drift av anläggningen är två stycken hetvattenackumulatorer kopplade till Hammarbyverkets fjärrvärmenät. Ackumulatorerna rymmer vardera 2400 m Reningsutrustning Utsläpp till luft I pannorna är det installerad rökgasåterföringssystem för att reducera emissioner av kväveoxid från anläggningen. Rökgasåterföringssystemet återför rökgaser dvs. varm förbränningsluft till sekundärluftsystemet och kan reducera emissionerna av kväveoxid med % jämfört med kall förbränningsluft. Efter oljepannorna sitter elfilter för avskiljning av stoft från rökgaserna. Rökgaserna leds ut i en 100 meter hög ellipsformad skorsten. Det avskiljda stoftet (flygaskan) från elfiltret matas ur med skruv och samlas i containers under el-filter för vidare transport till deponi. Ny mätutrustning för att mäta emissioner till luft har installerats under hösten 2004 för att uppfylla mätkraven enligt NFS 2002:26. Under 2006 anpassade den ena pannan (OP1) till avfallsdirektivet, NFS 2002:28 för eldning av biooljor som tolkas som avfall. Utsläpp till vatten, spillvattennätet Pannorna OP1-OP2 vattensotas vid behov. Sotningsvatten som uppkommer i samband med vattensotning av oljepannorna leds till en sedimenteringsbassäng där stoft sedimenterar varpå slammet sugs upp med en så kallad slamsugare för vidare transport till deponi och det sedimenterade sotvattnet leds till spillvattennätet vilket leder till Henriksdals reningsverk. Det renade sotvattnet ph-justeras vid behov till 6-10,5 vid eldning av fossilaoljor. Vid eldning av biooljor är det inte nödvändigt med någon ph-justering av sotvattnet eftersom sotvatten från biooljor ligger inom ramen för villkoret. I värmeverket finns en totalavsaltningsanläggning för beredning av matarvatten till el och oljepannor samt spädmatningsvatten till fjärrvärmenätet. Totalavsaltningsanläggningens regenererings med saltsyra och lut varav rejektet led till neutralisationsbassäng där ph-justeras vätskan medan rundpumpning sker före utpumpning till spillvattennätet. Även vatten från laboratoriet leds ned till neutralisationsbassängen. Neutralisationsbassängen töms och rengörs från utfällda salter/slam vid behov. Slammet transporteras till deponi. 6(28)

8 Spillvatten från golvbrunnar går till en spillvattengrop med ett antal oljevarnare. Larmar en oljevarnare stoppas utpumpningen till spillvattennätet och spillvattengropen slamsugas och det oljehaltiga slammet transporteras till deponi. Inkommande vatten till anläggningen är endast stadsvatten varav behov av analys bedöms omotiverat. Från anläggningen finns inget kontinuerligt flöde av processvatten till spillvattennätet förutom ett diskontinuerligt flöde av vatten från neutralisationsbassängen. Analyser av vattnet efter oljeavskiljare är utfört 2012 och visar mycket låg oljehalt. I samband med nya villkor ( ) har bolaget utökat egenkontrollen av utsläpp till spillvattennätet. Analys på sotvatten tas en gång per år i samband med periodisk besiktning och kontrolleras på susp och ph. Det förekommer inga utsläpp av föroreningar med avloppsvatten från rökgasreningen eftersom rökgasreningen inte genererar något avloppsvatten. Avloppsvatten som utnyttjas i värmepumparna släpps ut till Saltsjön på 30 m djup Bränslelager Lagring medför mycket begränsad miljöpåverkan. Hammarbyverket har fyra cisterner på 6100 m3 (73T301), 3000 m3 (73T302), 3000 m3 (73T303), respektive 60m3 (71T311). De större används för bioolja och den mindre, 71T311, för eldningsolja (EO1). Oljan i biooljecisternerna varmhålls med hjälp av värmeslingor som är instuckna i cisternerna. Värmeslingan genomströmmas av hett vatten, system 63. Den större cisternen har en spilloljegrop på 3 m3, med oljelarm. Oljeavskiljaren är på 7 m3 med en maximal oljevolym om 2 m m3-cisternerna har en kringgående överbyggd invallning. Larm går som summalarm till kontrollrummet som kontaktar driftpersonal i beredskap. Besiktning av cisternerna görs minst vart tolfte år, då dessa uppfyller SÄIFS 1997:9 krav på korrosionsskydd. 1.2 Förändringar av verksamheten under året Inga större förändringar av verksamheten har inträffat under Verksamhetens miljöpåverkan Den huvudsakliga miljöpåverkan från Hammarbyverket utgörs av utsläpp till luft av kväveoxider och köldmedier vid läckage samt risk för bullerstörning. Vid anläggningen förekommer hantering och förvaring av flytandebränsle, kemikalier och köldmedia samt ett antal andra aktiviteter som utgör en potentiell risk för olyckor som kan få konsekvenser för miljön. Det finns rutiner för kontroller, rapportering och övningar för hantering av riskerna. Utsläpp övervakas och mäts för att förebygga oplanerad miljöpåverkan, minska befintlig miljöpåverkan samt ge underlag för ständig förbättring. 7(28)

9 2.1 Utsläpp till luft Vid beräkning av utsläppta mängder av köldmedium görs en mängdmätning på varje VP under sommaren, dvs. efter varje driftår. Den uppmätta mängden av köldmedium jämförs med föregående års mängdmätning och utläckage kan beräknas av differensen på de uppmätta mängderna. Det erhålls ständigt en mätosäkerhet vid mängdmätningen som troligtvis beror på temperaturdifferensen mellan servicetank och rörsystem och vågens mätosäkerhet samt att en viss mängd köldmedium kan ligga kvar i rören och inte räknas med. Vågsystemet består av ett kärl och ett stativ med 3 lastpunkter. Vardera ben är utrustat med lastceller av Piezotyp som är kopplade till ett summeringsinstrument. Konstruktionen är väl utförd och ger en bra möjlighet att väga köldmedia. Däremot finns begränsade möjligheter att verifiera vår fullast då det inte finns möjligheter att lasta upp kärlet med provvikter. Möjligheten att fylla kärlet med kalibreringsmedia, exempelvis vatten, är begränsat då detta kan skada våra värmepumpar. Tomvikten kan däremot verifieras enkelt genom fullständig uttömning. Vår erfarenhet av liknande installationer är att de ger en noggrannhet som är bättre än 2%. I nedanstående tabell redovisas köldmediamätningarna för driftåret 2011/ 2012 på Hammarbyverket: Tabell 1: Uppskattat läckage av köldmedium driftåret 2011/2012 Värmepump Köldmedium Läckage (kg) Läckage (%) Kvarvarande mängd Kvarvarande mängd sommaren 2012 Påfylld mängd (kg) sommaren 2011 VP1 134a VP2 R VP3 134a VP4 134a VP5 R VP6 R VP7 R Utsläppet till luft av kväveoxider, svaveldioxider, kolmonoxid och stoft mäts kontinuerligt vid Hammarbyverket. Stoft mätarna installerades i samband med föreskriften NFS 2002:26 trädde i kraft för befintliga anläggningar i slutet av november Från den 20 april 2009 följs inte NFS 2002:28 för OP1 då inget avfall förbränns (enligt överenskommelse med tillsynsmyndighet). Halterna och de totala mängderna av utsläpp till luft från oljepannorna vid Hammarbyverket redovisas i tabell 2 nedan och månadsmedelvärden för utsläpp av stoft redovisas i tabell 3. Under 2012 var förbränningsandelen av tallbeck större än under Tallbeck innehåller mer svavel än MFA (Mixed Fatty Acids), vilket medför att svavelutsläpp blir högre under 2012 i jämförelse med året innan. Tabell 2: Utsläpp till luft Hammarbyverket (28)

10 Parameter Enhet Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Miljörapport för Hammarbyverket 2012 version Utsläppspunkter och utsläppsmängd till luft OP 1 OP2 OP1+ OP2 Svavel (S) mg/mj 49,8 36,8 43,26 M OTH Kontinuerlig insitumätning Svavel(S) ton 14,6 14,28 28,9 M OTH Kontinuerlig insitumätning Kväveoxider mg/mj 49,31 51,55 50,45 M OTH Kontinuerlig insitu - (NO x) Kväveoxider (NO x) mätning ton 28,31 26,92 55,23 M OTH Kontinuerlig mätning Stoft mg/mj 1,11 5,24 3,2 M OTH Kontinuerlig mätning Stoft ton 0,84 2,61 3,44 M OTH Kontinuerlig mätning Koldioxid CO 2 fossilt ton C NRB Beräknas utifrån bränsleförbrukning och emissionsfaktor Koldioxid CO 2 biogen ton C NRB Beräknas utifrån bränsleförbrukning och emissionsfaktor * M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden med förbrukning eller produktion,massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Förutom koldioxid räknas även metan, CH 4, och lustgas, N 2 O, till växthusgaserna. Tabell 3: Beräknade månadsmedelvärden av stoftutsläpp från de oljeeldade pannorna 2012 Månad Stoftutsläpp (mg/mj tillfört bränsle) Januari 1,94 Februari 4,04 Mars 4,24 April 5,75 Maj 12,75 Juni - Juli - Augusti - September 9,33 Oktober 1,75 November 1,68 December 2, Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön (http://www.ntm.a.se). 9(28)

11 Tabell 4: Utsläpp från transporter vid Hammarbyverket Transportarbete lastbil (tonkm) Transportarbete fartyg (tonkm) Drivmedel (m 3 ) Drivmedel (MWh) CO 2 (ton) NO x (kg) S (kg) PM (kg) Gällande tillstånd Tillstånd till verksamheten vid Hammarbyverket har meddelats i en rad beslut från koncessionsnämnden, länsstyrelsen och miljödomstolen. Tabell 5: Gällande tillstånd för Hammarbyverket Datum Tillståndsgivand e myndighet Tillstånd enligt Koncessionsnämnden Miljöskyddslagen Beslut avser Tillstånd enligt miljöskyddslagen att uppföra och driva ett värmeverk, bestående av en värmepumpanläggning (150 MW) och tre hetvattenpannor varav en elpanna (50 MW) och två oljeeldade pannor (2*140 MW) Länsstyrelsen Miljöskyddslagen Tillstånd att installera två oljeeldade hetvattenpannor om vardera 10MW och utnyttja dessa i reserv vid haverier i de i Hammarby befintliga oljepannorna Länsstyrelsen Miljöskyddslagen Tillstånd att elda med tallbeckolja och andra flytande biooljor i OP 1 och OP 2 samt installera ett el-filter i OP Länsstyrelsen Miljöskyddslagen Tillstånd att bygga ut verksamheten med två värmepumpar om vardera MW effekt för produktion av värme Miljödomstolen Miljöskyddslagen Beslut avseende uppskjutna frågor beträffande utsläpp till luft av stoft, kväveoxider och svavel vid eldning av tallbeckolja Miljö- och Hälsoskyddsnämnden Miljöskyddslagen Beslut om undantag från kontroller enligt föreskrift om avfallsförbränning. (NFS 2002:28 9 andra stycket). 10(28)

12 Datum Tillståndsgivand e myndighet Tillstånd enligt Länsstyrelsen Lagen om utsläpp av koldioxid (SFS 2004:656) Beslut avser Tillstånd till utsläpp av koldioxid Miljödomstolen Miljöbalken Kompletterande villkor för anpassning till IPPC Statsbyggnadsnämnden Tillstånd för hantering av brandfarlig vara. Lag (1998:868) om brandfarliga och explosiva varor 11(28)

13 3.1 Anmälda ändringar under året Fortum Värme har under 2012 konverterat värmepump 5 från R22 till R134a på Hammarby värmeverk. 3.2 Föreläggande och förbud Inga förelägganden har inkommit under Tillsynsmyndigheter Tabell 6: Tillsynsutövande myndigheter per tillstånd för Hammarbyverket Tillsynsmyndighet Tillsyn avser Miljöförvaltningen Länsstyrelsen Brandförsvaret Miljötillstånd Tillstånd för utsläpp av koldioxid Tillstånd för hantering av brandfarlig vara 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Bränsle Huvudbränsle till oljepannorna under året har varit biooljor: tallbecksolja och MFA. Som tändgas används gasol. Vid start och stopp samt torkeldning används eldningsolja 1 (Eo1). Oljan kontrolleras i Fortum Värmes oljedepå vid Värtahamnen. Bränsleförbrukning och bränslekaraktäristika redovisas i tabell 7 nedan. De biooljor som eldades under 2012 var mycket likartade till värmevärde, densitet osv. I jämförelse med året innan har andelen tallbecksolja ökat och MFA minskat. Innan inköp görs av biooljor genomförs bedömningar av huruvida dessa stämmer med bränslespecifikationen - ett slags ramverk Fortum Värme erfarenhetsmässigt tagit fram där tillåtna/möjlig variation i värmevärde, densitet, svavelhalt, askinnehåll, viskositet osv finns angivet. 12(28)

14 Tabell 7: Bränsleförbrukning vid Hammarbyverket jämfört med föregående år. Bränsle Mängd/Volym MWh Mängd/Volym MWh Eldningsolja, Nm Bioolja, MFA Nm Bioolja, tallbeck Nm Elförbrukning till VP Produktion Hammarbyverket har inga tillståndbegränsningar när det gäller produktion. Den totala värmeproduktionen vid Hammarbyverket uppgick till GWh, huvuddelen från värmepumpar. Tabell 8: Produktion av värme med olika bränslen vid Hammarbyverket i MWh 2012 jämfört med föregående år Anläggningsdel Produktion (GWh) Drifttid (timmar) Produktion (GWh) Drifttid (timmar) Värmepump 1 (VP 1) VP VP VP 4 Tot: Tot: VP VP VP Oljepanna 1, OP Tot: 238 Tot: 271 Oljepanna 2, OP Elpanna 1, EP 1 Elpanna 2, EP 2 Tot: 0,84 Tot: 54 Tot: 0,50 Tot: 18 Tabell 9: Vattenförbrukning vid Hammarbyverket i m3 år 2012 Avloppstyp Mängd i m 3, 2012 Recipient Total vattenförbrukning I pannprocessen avlopp - Fjärrvärmenät mark - Duschar, toa osv avlopp Den ökade vattenförbrukningen beror på spädmatningen av fjärrvärmenätet har ökat i Hammarby Orsaken till den ökade spädmatningen är att det vi alltid väljer den anläggning som för stunden kan producera vattnet effektivast och mest skonsamt för miljön. Turordningen är Högdalen, Igelsta, Hammarby och sist Värtan. 13(28)

15 4.2 Villkor i miljötillstånd Nedan följer en redovisning av de villkor som gäller för Hammarbyverket samt hur och vart och ett av dessa villkor har uppfyllts Allmänna villkor (KN-beslut , Villkor nr 1) Om annat ej följer av vad nedan sägs skall utbyggnaden av värmeverket genomföras och verksamheten vid verket - inklusive åtgärder för att begränsa vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig. Mindre ändring av process eller reningsförfarande m.m. får dock vidtas efter godkännande av länsstyrelsen. Som förutsättning för länsstyrelsens godkännande skall gälla att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av föroreningar eller annan störning till följd av verksamheten. Om länsstyrelsen inte godkänner föreslagen ändring, äger bolaget underställa frågan koncessionsnämnden för avgörande. Haveripannorna (LS-beslut , Villkor nr 1) Verksamheten skall bedrivas i överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överenskommelse med vad bolaget angivit i samband med miljöprövningar Driftvillkor (LS-beslut ) 2 Förbränning av tallbeckolja eller andra flytande biooljorn får ske endast om rökgaserna avleds via avancerad stoftavskiljning. Kommentar: Vid förbränning av biooljor avleds rökgaserna genom en skorsten via elfilter. (MD ) 1 Värmeproduktion baserad på fossil eldningsolja får normalt ske endast vid spetseller reservdrift. Omfattningen av sådan värmeproduktion skall årligen följas upp och redovisas i miljörapporten. Behovet av mer reguljär värmeproduktion baserad på fossil eldningsolja skall anmälas till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten bemyndigas att efter sådan anmälan meddela villkor för begränsning av utsläpp till luft av svavel, stoft och kväveoxider från fossileldningsoljeeldning. Bolaget berättigas att installera den reningsutrustning som krävs för att innehålla ett sålunda meddelat villkor. 14(28)

16 Villkor nr Villkorstext Kommentar: Produktionen har skett i huvudsaklig överensstämmelse med villkoret. Eldningsolja 1 har använts endast vid start och stop och torkeldning av pannorna Utsläpp till vatten (MD ) 2 Sotvatten får endast avledas till spillvattennätet via sedimenteringsbassäng eller motsvarande anordning. Halten suspenderade ämnen och ph i utgående vatten till spillvatten får som riktvärde inte överstiga 10 mg/l respektive ligga inom intervallen 6,5-11. Kommentar: Mätning av suspenderande ämnen och ph sker momentant vid utsläppstillfället. Vid höga halter suspenderande ämnen körs vattnet bort med tankbil. (MD ) 3 Oljehalten i utgående vatten från oljeavskiljare får som riktvärde inte överstiga 50 mg/l. Kommentar: Oljeindex i utgående vatten har vid mättillfället understigit riktvärdet (mätresultat < 0,05mg/l) Utsläpp till luft Utsläpp av stoft (KN-beslut ) 2 Utsläppet av stoft från oljeeldade pannor får ej överskrida 1,0 g per kg olja som månadsmedelvärde. Kommentar: Villkoret kan anses icke gällande då ett nyare villkor stipulerar lägre emissionsnivå vid eldning med bio-olja. (Miljödomstolen ) 1 Utsläppet av stoft får som månadsmedelvärde och riktvärde uppgå till högst 13 mg per MJ tillfört bränsle (avser tallbeckolja). Kommentar: Under året har riktvärdet följts upp genom kontinuerlig mätning vilket redovisas i tabell 3. Alla månadsmedelvärden innehölls. 15(28)

17 Villkor nr Villkorstext Utsläpp av svavel (Miljödomstolen ) 2 Utsläppet av svavel från eldning med tallbeckolja och andra flytande biooljor får som årsmedelvärde uppgå till högst 50 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Utsläppet av svavel har kontrollerats genom kontinuerlig mätning och uppgick till 43,26 mg S/MJ tillfört energi för OP1 och OP2 som årsmedelvärde. Villkoret innehålls således. Utsläpp av kväveoxider (Miljödomstolen ) 3 Utsläppet till luft av kväveoxider vid eldning av tallbecksolja och andra biooljor får som årsmedelvärde uppgå till högst 60 mg NO 2 /MJ tillfört bränsle. Kommentar: Utsläppet av NOx har kontrollerats genom kontinuerlig mätning och uppkom till 50,45 mg NOx/MJ tillfört energi för OP1 och OP2, som årsmedelvärde. Villkoret innehålls således. Utsläpp av köldmedier (MD ) 7 Läckaget av köldmedium från värmepumpsaggregaten får som riktvärde och år inte överstiga två procent av installerad mängd R134a och tre procent av installerad mängd R22. Riktvärdeberäkningen skall baseras på ett rullande medelvärde för de tre senaste kalenderåren. Kommentar: Köldmedieläckaget kontrolleras årligen genom vägning av aggregaten. För var läckaget av R134a 1 % som ett rullande 3 års medelvärde. Läckaget av R22 var 1 % som ett rullande 3 års medelvärde. Villkoret anses innehållas. 16(28)

18 4.2.5 Ventilationsluft (LS-beslut ) 6 Bolaget är skyldigt att vidta åtgärder för att motverka lukt från lagring och hantering av tallbeckolja och andra flytande biooljorn i huvudsak på det sätt som bolaget redovisat i ansökan. Länsstyrelsen överlåter enligt 20 miljöskyddslagen åt tillsynsmyndigheten att meddela närmare föreskrifter om sådana. Kommentar: AB Fortum Värme samägt med Stockholm stad har vidtagit erforderliga installationer för att motverka lukt från lagring och hantering av tallbeckolja och bränslefetter. Inga klagomål på lukt från biooljor har inkommit från närboende i området under Buller (KN-beslut ) 5 Bolaget skall innehålla naturvårdsverkets riktlinjer (1978:5) för externt industribuller vid nyetablering. (I NVV riktlinjer 1978:5 står bl a : Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid närmaste bostäder än: 50 db(a) vardagar (kl ) 40 db(a) nattetid (kl ) 45 db(a) under övrig tid. Om ljudet innehåller ofta återkommande impulser såsom vid nitningsarbete, slag i transportörer, lossning av järnskrot etc eller innehåller hörbara tonkomponenter eller bådadera skall för den ekvivalenta ljudnivån ett värde 5 dba-enheter lägre än vad som anges i tabellen tillämpas.) Kommentar: Villkoret kontrolleras i enlighet med kontrollprogrammet. Hammarbyverket innehåller naturvårdsverkets riktlinjer (1978:5) för externt industribuller vid nyetablering. Externa bullermätningar utförs vid tillfällen då fartyg anlöper hamnen för första gången. Transport till Hammarbyverket förbjuds om fartyg överskrider bullervillkor. Under 2012 inkom det 2 st klagomål på missljud från Hammarbyverket. Vid vidare undersökning för första överskridandet visade det sig att missljudet orsakades av en sugbil som sög stoft från en igensatt ficka i elfilteret på panna 2. Placeringen av sugbilen flyttas för att minska bullerrisken i framtiden. Det andra klagomålet orsakades av drift av en tillfällig hjälpmotor vid lossning. Detta pga originalkablarna stulits. Problemet är åtgärdat och driften är i normaldrift. Villkoret anses innehållas Kontroll 17(28)

19 (KN-beslut ) 6 Bolaget skall inom tid som länsstyrelsen bestämmer upprätta och till länsstyrelsen för fastställelse inge förslag till kontrollprogram avseende uppförandet och driften av värmeverket samt recipientförhållanden. I fråga om bolagets skyldighet att lämna tillsynsmyndighet upplysningar om verksamheten och utföra eller bekosta för tillsynens fullgörande behövliga undersökningar gäller i övrigt bestämmelserna i 43, 48 och 49 miljöskyddslagen. Beträffande utsläppet av utnyttjat avloppsvatten i Saltsjön erinras Stockholms vatten- och avloppsverk samt länsstyrelsen om behovet av erforderliga kontrollåtgärder Kommentar: Ett kontrollprogram upprättades under Bolaget har meddelat att miljöinstruktionen "Övervakning och Mätning" för Hammarbyverket har ersatt kontrollprogrammet Energieffektivisering (MD ) 4 Bolaget skall genomföra effektivisering och hushållning sträva efter att minska den egna energianvändningen i verksamheten. Energianvändningen skall följas och årligen rapporters till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Arbetet med energieffektivisering redovisas i avsnitt 8.1. Villkoret anses innehållas Avfall (MD ) 4 Åtgärder skall fortlöpande vidtas för att minska mängden avfall som uppkommer i verksamheten. Kommentar: De avfallsmängder som uppkommer är i första hand förbränningsrester och slam från sotvattenbassäng. Arbete pågår med att förbättra avskiljningen av suspenderande ämnen i sotvattenbassängen för att kunna minska mängden sotvatten som körs till deponi. Uppkomna avfallsmängder redovisas i avsnitt 10. För att minska mängden sotvatten har Hammarbyverket under 2011 testat att återföra sotvattnet till processen genom att använda det till vatteninsprutning på brännarna till oljepannorna. Vatten sprutas in för att sänka tempen på lågan och minska bildandet av termisk NOx. Detta har fungerat bra och Fortum avser att fortsätta med detta förfarande under 2012 och framöver. Villkoret anses innehållas. 18(28)

20 Avveckling (MD ) 6 Bolaget skall i god tid före nedläggning av verksamheten inge en avvecklingsplan till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Ej aktuellt då planer på nedläggning ej föreligger. 4.3 Efterlevnad av NFS 2002:26 Föreskriften reglerar utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med tillförd effekt över 50 MW. Utsläppsgränsvärdena enligt föreskriften började gälla för OP1 och OP2 år För uppfyllande av utsläppsvillkor gäller att under ett kalenderår och under den faktiska drifttiden: Inte något medelvärde för en kalendermånad överskrider utsläppsgränsvärdena i tabell nedan. Minst 97 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende SO2 och stoft uppgår till högst utsläppsgränsvärdena i tabell nedan. Minst 95 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende NOx uppgår till högst utsläppsgränsvärdena i tabell nedan. Utsläppsgränsvärden enligt NFS 2002:26 Parameter Utsläppsgränsvärde Anmärkning Stoft 50 mg/nm3 50 mg/nm3 vid 3% O2 motsvarar ca 13 mg/mj Svavel (S) 190 mg/mj NOx 450 mg/nm3 450 mg/nm3 vid 3% O2 motsvarar ca 120 mg/mj Den kontinuerliga övervakningen sker enligt föreskriften och är utformad för att säkerställa att gällande gränsvärden inte överskrids. Under året har gränsvärdena i NFS 20002:26 innehållits. 4.4 Efterlevnad av NFS 2002:28 Avfallsklassade oljor har inte förbränts under 2012 i Hammarbyverket. Den 20 april 2009 fick bolaget dispens från tillsynsmyndigheten om efterlevnad NFS 2002:28. 19(28)

Miljörapport 2012. Farmen panncentral

Miljörapport 2012. Farmen panncentral Miljörapport 2012 Farmen panncentral INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 1 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 1 1.1.1 Lokalisering... 1 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar...

Läs mer

Miljörapport 2010 Bredäng värmecentral

Miljörapport 2010 Bredäng värmecentral Miljörapport 2010 Bredäng värmecentral INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING... 2 1.1.1 Lokalisering... 3 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar...

Läs mer

Miljörapport 2012. Liljeholmens hetvattencentral

Miljörapport 2012. Liljeholmens hetvattencentral Miljörapport 2012 Liljeholmens hetvattencentral INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING... 2 1.1.1 Lokalisering... 2 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar...

Läs mer

Pannor Två stycken oljepannor på vardera 10 MW samt 2st pelletspannor på vardera 3MW.

Pannor Två stycken oljepannor på vardera 10 MW samt 2st pelletspannor på vardera 3MW. version 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 13-03-26 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 14-03-19 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Sammanfattning Sisjöns panncentral

Sammanfattning Sisjöns panncentral Sammanfattning Sisjöns panncentral I den här miljörapporten beskrivs verksamheten i Sisjöns panncentral under år 2014. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid:

Läs mer

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 MILJÖRAPPORT 2011 Anläggningens namn: MILJÖRAPPORT Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 Besöksadress: Postadress Telefon: 0771-416417 Fax: 0653-12063 Miljöansvarig Kommun:

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014.

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Textdel 2014 års miljörapport Värmepumpverket ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Västerås Värmepumpverk Anläggningens

Läs mer

Sammanfattning Tynnereds panncentral

Sammanfattning Tynnereds panncentral Sammanfattning Tynnereds panncentral I den här miljörapporten beskrivs verksamheten på Tynnereds Panncentral under år 2014. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid:

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Ärende Ronneby Miljö & Teknik AB (nedan kallat Miljöteknik) planerar för förändring av den befintliga verksamheten vid Sörbyverket, fastighetsbeteckning

Läs mer

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor SSAB Tunnplåt Bilaga H Förslag till slutliga villkor Allmänna villkor 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till luft och vatten och

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

RAPPORT. Bilaga A. Hammarbyverket, Teknisk beskrivning. AB FORTUM VÄRME samägt. Sweco Industry AB. Monika Bubholz, Helena Kvist

RAPPORT. Bilaga A. Hammarbyverket, Teknisk beskrivning. AB FORTUM VÄRME samägt. Sweco Industry AB. Monika Bubholz, Helena Kvist Bilaga A RAPPORT AB FORTUM VÄRME samägt Uppdragsnummer 1331251400 TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR HAMMARBYVERKET TEKNISK BESKRIVNING Karlstad 2012-10-26 Sweco Industry AB Monika Bubholz, Helena Kvist 1 (29) ra04s

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Anmälan om ägarbyte

Läs mer

Underlag för samråd med allmänhet enligt miljöbalken angående befintlig och utökad verksamhet i Hammarbyverket, Stockholm. Sweco Environment AB

Underlag för samråd med allmänhet enligt miljöbalken angående befintlig och utökad verksamhet i Hammarbyverket, Stockholm. Sweco Environment AB AB FORTUM VÄRME samägt med Stockholms stad Utveckling av Hammarbyverket Uppdragsnummer 1331251200 Underlag för samråd med allmänhet enligt miljöbalken angående befintlig och utökad verksamhet i Hammarbyverket,

Läs mer

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Administrativa uppgifter: Anläggningens namn: Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Utdelningsadress:

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan inklusive bilagor ska lämnas in i två exemplar senast sex veckor innan åtgärden påbörjas. Läs igenom bifogad information. Anmälan som inte är fullständigt ifylld

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN 1(7) Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN Enligt 10 och 11 i Miljöförordningen (2013:251) Anmälan avser Ny verksamhet med startdatum: Ändring av befintlig

Läs mer

GÖTEBORG ENERGI AB Årsrapport C-verksamhet 2014 Rya Värmepumpverk 10-2015-0078

GÖTEBORG ENERGI AB Årsrapport C-verksamhet 2014 Rya Värmepumpverk 10-2015-0078 Sammanfattning I den här rapporten beskrivs verksamheten på Rya värmepumpverk under år 2014 En sammanfattning över drift och användning av köldmedium visas i tabellerna nedan Observera att redovisning

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(6) Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Beskrivning för hur du fyller i blanketten finns längst bak! Ni ska ha lämnat in

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Beräknade värden avseende natt/kväll/dagtid: 38, 42 respektive 43.5 db(a). Villkoret innehålls

Beräknade värden avseende natt/kväll/dagtid: 38, 42 respektive 43.5 db(a). Villkoret innehålls Bilaga 1, villkor Villkor för Hässleholm Miljö AB, Beleverket, Hässleholm 87:10 1. Om inget annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter ska verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

GÖTEBORG ENERGI AB Miljörapport 2014 Sävenäsverket Diarienummer 10-2015-0075

GÖTEBORG ENERGI AB Miljörapport 2014 Sävenäsverket Diarienummer 10-2015-0075 Sammanfattning I den här miljörapporten beskrivs verksamheten på Sävenäsverket under 2014. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid pannor 1 : Förbrukad flis (fuktig):

Läs mer

E.ON Värme Sverige AB Protokoll över Riskbedömning miljö Datum: 2007-10-05 Sida 1 Anläggning: Järfälla Metod: Grovanalys

E.ON Värme Sverige AB Protokoll över Riskbedömning miljö Datum: 2007-10-05 Sida 1 Anläggning: Järfälla Metod: Grovanalys Bilaga A8. Projekt: P86 Protokoll över Riskbedömning miljö Datum: 2007-0-05 Sida Pannhus (bränslen eller kemikalier ej inkluderade) Pannor Explosion i pannan Hög halt koloxid. Fel på styrning. 2 Stoftfilter

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se Kontrollprogram Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Denna information är tänkt att underlätta framtagandet av kontrollprogram för er verksamhet. Tänk på att ett kontrollprogram enbart är en del av egenkontrollen

Läs mer

Miljörapport 2011. Värmepumpverket i Västerås

Miljörapport 2011. Värmepumpverket i Västerås Miljörapport 2011 Värmepumpverket i Västerås TEXTDEL MILJÖRAPPORT FÖR VÄRMEPUMPVERKET VÄSTERÅS 2011 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Västerås Värmepumpverket

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) Verksamhetens namn Organisationsnummer Adress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Postadress Faktureringsadress

Läs mer

GÖTEBORG ENERGI AB Miljörapport 2014 Angereds panncentral Diarienummer 10-2015-0071

GÖTEBORG ENERGI AB Miljörapport 2014 Angereds panncentral Diarienummer 10-2015-0071 Sammanfattning I den här miljörapporten beskrivs verksamheten på Angered panncentral under år 2014. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid 1 : Förbrukad bioolja:

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Fortum Heat Scandinavia

Fortum Heat Scandinavia Fortum Heat Scandinavia UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN ÖKAD ELPRODUKTION MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR SYSTEMEFFEKTIVITET KOSTNADSMINSKNING REDUCERADE

Läs mer

Miljörapport 2011 Värtaverket

Miljörapport 2011 Värtaverket Miljörapport 2011 Värtaverket INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING...3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING...3 1.1.1 Lokalisering...3 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar...4

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 1. Inledning 1.1 Riktlinjerna Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare i Enköpings kommun. Riktlinjerna

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Sida 1 av 5 Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Anmälan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ

Läs mer

LISTA 2. FÖRVARING. Se också punkt 5 i lista 3 om utrustning för att samla upp spill, stoppa utflödande vätskor m.m.

LISTA 2. FÖRVARING. Se också punkt 5 i lista 3 om utrustning för att samla upp spill, stoppa utflödande vätskor m.m. LISTA 2. FÖRVARING Se också punkt 5 i lista 3 om utrustning för att samla upp spill, stoppa utflödande vätskor m.m. i sammandrag. För preciseringar och undantag, se sid 7 f. 1 Invallning av kemikalier

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Drifttid: 2 231 h. Förbrukad Pellets 19 965 ton Förbrukad Naturgas 377 knm 3 Total bränsleenergi (tillförd energi): 100,7 GWh

Drifttid: 2 231 h. Förbrukad Pellets 19 965 ton Förbrukad Naturgas 377 knm 3 Total bränsleenergi (tillförd energi): 100,7 GWh Sammanfattning I den här miljörapporten beskrivs verksamheten på Rya Värmecentral (Rya VC) under år 2014. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid: 2 231 h Förbrukad

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Tillsyn på bilverkstäder 2006 Rapport nr 3/06 olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika mö Inledning Inom ramen

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

Produktion med sikte på framtiden

Produktion med sikte på framtiden Produktion med sikte på framtiden Årligen producerar Öresundskraft 1 000 GWh fjärrvärme (i samarbete med våra spillvärmeleverantörer), 300 GWh el och 15 GWh fjärrkyla till kunder i och utanför Öresundsregionen.

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

BESLUT Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt 1:3 i Eskilstuna kommun BESLUT Delegation

BESLUT  Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt 1:3 i Eskilstuna kommun BESLUT Delegation BESLUT 1 (9) Anl.nr: 0484-292 Eskilstuna Energi och Miljö AB Kungsgatan 86 631 86 ESKILSTUNA Kungörelsedelgivning Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Säkerhet, hälsa och miljö 2014. Haparanda värmeverk

Säkerhet, hälsa och miljö 2014. Haparanda värmeverk Haparanda värmeverk Det händer mycket i Haparanda 100 Nyckeltal Bränsle 74 % Värmeinköp Torneå (48,9 GWh) 100 Levererad energi Fjärrvärme (54,6 GWh) Nyckeltal, egenproducerad fjärrvärme, i kg/mwh = g/kwh

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Gröna listan för Medlemskap i BilRetur. Grön lista för Partners till BilRetur

Gröna listan för Medlemskap i BilRetur. Grön lista för Partners till BilRetur Gröna listan för Medlemskap i BilRetur Grön lista för Partners till BilRetur Vad krävs för att vara med i BilRetur Att du har Bilskrotningsauktorisation Att du uppfyller Lagkrav och Förordningar som krävs

Läs mer

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Möta är ett samverkansprojekt mellan länets 13 kommuner företrädda av miljökontoren samt Länsstyrelsen Östergötland. Maj 2009 Förvara kemiska produkter

Läs mer

GÖTEBORG ENERGI AB Miljörapport 2014 Rosenlundsverket Diarienummer: 10-2015-0073

GÖTEBORG ENERGI AB Miljörapport 2014 Rosenlundsverket Diarienummer: 10-2015-0073 Sammanfattning I den här rapporten beskrivs verksamheten på Rosenlundsverket under år 2014. En sammanfattning över drift och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid fjärrvärme produktion fjärrvärme:

Läs mer

Årsrapport 2009. Hetvattencentralen BORENSBERG

Årsrapport 2009. Hetvattencentralen BORENSBERG Årsrapport 2009 Hetvattencentralen BORENSBERG Innehåll 1 Grunddel 2 1.1 Allmänna uppgifter 2 2 Textdel 3 2.1 Organisationens uppbyggnad 3 2.2 Lokalisering och bakgrund 3 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar

Läs mer

Kummelnäs 1:500, Kummelnäs varv, Pråmvägen 6 Föreläggande om utredning, undersökning och åtgärder

Kummelnäs 1:500, Kummelnäs varv, Pråmvägen 6 Föreläggande om utredning, undersökning och åtgärder 2013-10-23 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE M2013-638 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Kummelnäs 1:500, Kummelnäs varv, Pråmvägen 6 Föreläggande om utredning, undersökning och åtgärder Förslag till beslut Miljö-

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm Sid 1 (67) Mål nr SÖKANDE Vafab Miljö AB, 556191-4200 Nyängsleden 721 87 Västerås Ombud: Advokat Mikael Hägglöf Fröberg & Lundholm Advokatbyrå

Läs mer

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare) 1 (5) Anmälan om avhjälpandeåtgärder med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett förorenat område) Länsstyrelsen

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Medarbetare. Hans Sjöholm Konsult 0451-599 82 070-567 89 16. Eva Lundin Sekreterare 0451-599 80. Bengt Ållemark Konsult 0451-599 83 070-667 89 16

Medarbetare. Hans Sjöholm Konsult 0451-599 82 070-567 89 16. Eva Lundin Sekreterare 0451-599 80. Bengt Ållemark Konsult 0451-599 83 070-667 89 16 Välkommen till Miljöassistans Norden AB. Miljöassistans är ett personalägt fristående konsultföretag med inriktning mot medelstora och mindre industriers behov av kompetens och resurser i sitt miljöarbete.

Läs mer

Lagar och föreskrifter

Lagar och föreskrifter Lagar och föreskrifter Det finns många lagar och författningar som syftar till att skydda miljön. För den yttre miljön är de viktigaste lagarna samlade i miljöbalken. I vissa fall anges detaljerade krav,

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014 Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen Panndagarna 6 februari 214 Varberg Energi AB Varberg Energi AB ägs av Varbergs kommun

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Miljöredovisning Verksamhetsår 2013

Miljöredovisning Verksamhetsår 2013 2014-04-15 Miljöredovisning Verksamhetsår 2013 Ewerman AB Knut Påls väg 9 256 69 Helsingborg Telefon: 042 490 11 00 Fax: 042 490 11 53 Hemsida: www.ewerman.se Verksamhetsutövaren. Ewerman AB Anläggningsnummer:

Läs mer

Anmälan enligt 17 och 40 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt 8 lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön

Anmälan enligt 17 och 40 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt 8 lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Sida 1 av 3 Anmälan enligt 17 och 40 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt 8 lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Anmälan insändes till: Öckerö kommun Plan-,

Läs mer

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket Foto av Cozyta, flickr.com 1 BAT-slutsatserna och Miljöbalken (MB) BAT-slutsatserna ersätter inte villkor i tillstånd enligt

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Miljöfarlig verksamhet, råd och anvisningar. Råd och anvisningar vid anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig verksamhet

Miljöfarlig verksamhet, råd och anvisningar. Råd och anvisningar vid anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig verksamhet Sid 1 (5) Miljöfarlig verksamhet, råd och anvisningar Har du frågor? Samhällsbyggnad Gävle Telefon 026-17 80 00 samhallsbyggnad@gavle.se Råd och anvisningar vid anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken till hantering av avfall och farligt avfall vid Stena Miljö AB i Eskilstuna kommun

Tillstånd enligt miljöbalken till hantering av avfall och farligt avfall vid Stena Miljö AB i Eskilstuna kommun BESLUT 1(9) Miljöprövningsdelegationen 551-1112-2005 Stena Miljö AB Box 4054 400 40 GÖTEBORG Tillstånd enligt miljöbalken till hantering av avfall och farligt avfall vid Stena Miljö AB i Eskilstuna kommun

Läs mer

DOM 2009-01-29 Stockholm

DOM 2009-01-29 Stockholm SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Rotel 1309 Copyright (c) Lex Press AB DOM 2009-01-29 Stockholm Sid 1 (12) MåI nr M 3792-07 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2007-04-25 i mål M

Läs mer

Egenkontroll Enligt miljöbalken

Egenkontroll Enligt miljöbalken Egenkontroll Enligt miljöbalken 1 Innehåll Miljösamverkan Kronoberg 3 Miljöbalken berör alla 4 Miljöbalkens mål 4 Förordningen om egenkontroll 4 Hur gör man i praktiken 5 Skaffa överblick 5 Kemikalier,

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping

Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping 1 (8) MÅNADSREDOVISNING Farledsavdelningen Handläggare, direkttelefon 2010-08-12 : 0903-10-01180 Åsa Jansson, 011-19 15 19 Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping Avser

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning 2014-08-07 Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning i Linköping Tekniska verken i Linköping AB (publ) äger och driver biogasproduktionsanläggningen

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Kraftvärmeverket i Katrineholm

Kraftvärmeverket i Katrineholm Miljörapport 2011 Kraftvärmeverket i Katrineholm KATRINEHOLM INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL 3 1.1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 3 2 TEXTDEL 4 2.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 4 2.2 LOKALISERING 4 2.3 BESKRIVNING AV

Läs mer

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Vår energi gör livet bättre idag och för kommande generationer. Fortum Värme med dotterbolag producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har totalt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Bristaverket i framtiden

Bristaverket i framtiden September 2009 Bristaverket i framtiden med avfallseldad kraftvärme u Avfallseldad kraftvärme i Brista Fortum Värme ansökte under våren 2009 om miljötillstånd för utbyggnad av kraftvärmeverket Bristaverket

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd MILJÖBALKEN TAXEBILAGA 1 Antagen av Kf i Habo 2012-10-25 86 Kf i Mullsjö 2012-06-19 53 Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Allmänna verksamheter (avlopp, värmepumpar etc.) Avgift 2014 (kr) av ansökan

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer