Gränsnytt. Gårdscharken med i ny TV-serie. Giovanni på Gränslös föreställning. Galleriet vill bli ny mötesplats. Unikt pensionat lockar i Hotagen

Transkript

1 Gränsnytt En tidning från Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt nr 5/09 eu Ministern: Jag vill göra gränspendlingen smidigare. sid 2 Giovanni på Gränslös föreställning. Sid 15 FLER NYHETER. Foto: Marléne Solberg Gårdscharken med i ny TV-serie n Jakten på den nordiske smaken heter en ny, TV-serie som ska sändas i Sverige, Norge och Danmark. Serien beskrivs som en nordisk variant på populära Solens Mat som visas i SVT. Sören Lundgren på Fågelbergets Gårdschark i Frostviken är en av huvudpersonerna i serien. När han fick besök av stjärnkockar från de tre länderna fick de och filmteamet bland annat vara med på älgjakt i Bågede. Kocken Marcus Samuelsson, som givit ut flera kokböcker och driver restaurang i New York, blev helt betagen av landskapet när han stod och lagade mat på ängen nedanför Sörens ladugård. Han vill komma tillbaka till sommaren, säger Sören Lundgren som tror att TVserien kommer att ge mycket positiva effekter för hela Frostviken. Sid 3 Galleriet vill bli ny mötesplats n Ett levande hantverkshus och en spännande mötesplats där det bara är fantasin som sätter gränser för vad som är möjligt. Det är vad Galleri Lierne vill bli i bygden. Gränsnytt gjorde ett besök, ett år efter invigningen. sid 6 Unikt pensionat lockar i Hotagen n Gästis i Lillholmsjö har varit öppet sedan Nils- Erik Johansson och sambon Elsa är tredje generationen på det anrika pensionatet. Vi vill bo här och då är det bara att kämpa på, säger Nils-Erik. sid 8 Nu finns Gränsnytt på webben. Läs fler nyheter på

2 INSIDAN Gränspendlingen ska bli smidigare. F å länder står varandra så nära som Norge och Sverige. Till viss del beror det på att vi tillsammans har Europas längsta landgräns. Men vi förstår också varandras språk och vi har ett gemensamt kulturarv och förflutet som givit de starka ekonomiska och folkliga band som vi har i dag. För Sverige är Norge den näst viktigaste exportmarknaden, bara lite mindre än Tyskland som är vår största. Ungefär svenskar bor i Norge, vilket är nästan lika många som bor i en genomsnittlig svensk kommun. Innehåll 04 Foto: Hanna Teleman Norge har sedan början av 1970-talet haft större ekonomisk tillväxt än de flesta industriländer. En av orsakerna till detta är den starka utvecklingen i den privata konsumtionen och investeringarna i olje- och gassektorn. Arbetslösheten har därför varit ganska låg i Norge och många svenskar har därför sökt sig dit för arbete. Det blir väldigt tydligt när man som svensk går på restaurang eller kafé. Ungefär svenskar bor i Norge, vilket är nästan lika många som bor i en genomsnittlig svensk kommun. Men många väljer att pendla över gränsen för att arbeta. I gränsregionerna mellan de nordiska länderna blir det allt vanligare att invånarna bor i ett land och arbetar eller studerar i ett annat. Arbetspendlingen mellan Norge och Sverige är störst i Norden. Genom gränspendlingen har vi i Sverige kunnat ta del av de goda tiderna i Norge. Det bidrar till högre tillväxt och välfärd i de kommuner som gränsar till Norge och det knyter länderna närmare varandra. En huvudprioritering i det nordiska samarbetet är att ta bort gränshinder mellan länderna och uppmuntra ökad rörlighet. Det har exempelvis blivit lättare att vara medlem i svensk a-kassa vid kortvariga jobb utomlands Just nu pågår också ett arbete med att revidera den nordiska konventionen om social trygghet så att man alltid är försäkrad i ett land och inte faller mellan stolarna. För att alla möjligheter ska kunna utnyttjas krävs att gränspendling blir ännu smidigare och att arbetet med att ta bort fler gränshinder hinder fortsätter. Det står högt på min agenda! 12 Cristina Husmark Pehrsson, m Nordisk samarbetsminister Mer om projektet och kommunerna som deltar: Mitt-Skandinaviska Regionprojektets hemsida: Gränsnytt ges ut av Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt GIM och finns att hämta i Frostviken, Hotagen, Røyrvik och Lierne. Total upplaga: ex. Tryckeri: Berndtssons, Östersund. Ansvarig utgivare: Ann-Louise Rönestål Ek Redaktör/ grafisk formgivare: Pernilla Hermansson. Redaktion: Jorunn Margrete Granheim, Michael Terning, Gerd Sjöberg, Helena Wallbing Renström, Pernilla Hermansson. Nästa nummer kommer i slutet på januari. God Jul och Gott nytt år! Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden En investering för framtiden Lyckad utdelning n Från och med förra numret delas Gränsnytt ut på serviceställen i projektområdet. Utdelningen förefaller i stort ha flutit på bra. Gränsnytt-redaktionen hoppas att du även fortsättningsvis hittar tidningen och vill läsa den! Självklart finns den också på webben, både på kommunernas webbplatser och på projektwebben under adressen: 2 Gränsnytt nr 5/09

3 Sören Lundgren på Fågelbergets Gårdschark hoppas och tror att medverkan i TV-seien ska öka besöksnäringen i området. Gårdscharken lyfts fram i ny TV-serie Sören Lundgren på Fågelbergets Gårdschark är en av flera småskaliga matproducenter som medverkar i en ny, nordisk TV-serie. Det var en spännande upplevelse och en fin möjlighet att visa upp verksamheten. Jag tror det kommer att öka besöksnäringen inte bara hos oss utan i hela Frostviken, säger Sören. text Pernilla Hermansson foto Tommy Andersson Under första veckan i oktober hade Sören Lundgren på Gårdscharken i Fågelberget besök av tre stjärnkockar från Sverige, Danmark och Norge. De hade ett filmteam med sig som filmade Sören till den kommande TV-serien Jakten på den nordiske smaken. Teamet filmade både under älgjakten och matlagningen på lägdan nedanför Sörens ladugård. Den svenske stjärnkocken Marcus Samuelsson, som gett ut flera kokböcker, medverkat i TV och driver restaurang i New York, blev helt betagen av landskapet i Frostviken. Det sista han sa innan han for härifrån var att han skulle komma tillbaka till sommaren. Han tyckte det var helt perfekt att filma här. Men usch vad kallt det var! Även om vädret var fint blåste det. Jag vet inte hur många omtagningar vi gjorde, men det var spännande att få vara med, säger Sören Lundgren och skrattar. Det är norska Tellus Works AS som producerar TV-serien om matkulturen i de tre nordiska länderna. Bakgrunden är projektet NyNordiskMat som arbetar för att lyfta fram områdets fantastiska matskatter. Eldrimner nationellt resurscentrum för mathantverk kom med tipset om besöksmålen i Strömsunds kommun. Förutom Fågelberget även getgården i Hillsand. Filmteamet har också besökt bland annat Halland, Gotland, Hardanger och Lofoten. Exakt när TVserien ska sändas är inte klart. Naturligtvis betyder det mycket att få visa upp sig på det här sättet, vi tror och hoppas att det ska gynna besöksnäringen i hela området. Nu ska vi förbereda oss så gott vi kan genom att fylla våra lager. Men vi tänker inte pruta på kvaliteten. Vi släpper inte ut en enda produkt härifrån som vi inte är nöjda med, säger Sören bestämt. Gårdscharken har funnits i tio år och har senaste tiden vunnit flera priser, bland annat på Smaklustmässan i somras och nu senast Årets Gröna Guld på Guldgalan. En av företagets specialiteter är lufttorkat kött. Varför har ni blivit så framgångsrika? Vi har byggt upp verksamheten långsamt och samlat på oss mycket kunskap. Vi har aldrig försökt att producera stora mängder utan arbetar enligt gamla metoder. Det ska vara unikt, inte massproducerat, säger Sören Lundgren. Han tror att småskalig verksamhet kan vara en viktig byggsten när det gäller att utveckla glesbygden och Bodil Cornell, projektledare på Eldrimner, håller med. Vi märker av att det finns ett stort intresse för att starta den här typen av företag och när det gäller turismindustrin finns det ett sug efter resor med mat som tema. Det finns en stor potential och med den här uppmärksamheten förstärks intresset ytterligare, säger hon. n Gränsnytt nr 5/09 3

4 Månadens NABO Litt øst for Eideskrysset og til høyre ligger Sørgården vakkert til. Her bor Lars Erling Bolling, inflytteren som har satset mye penger på ulika prosjekt i Lierne. Kaffelukta siver ut gjennom ytterdøren. Jeg blir møtt med en varm klem og hei, kjæm du no ja. Det er ikke vanskelig å føle seg velkommen her. Jeg er egentlig pensjonist. En kreativ og utadvent pensjonist. Det må skje noe hele tiden, og er opptatt av å få til noe, sier han och ler. av Jorunn Margrete Granheim Lars Erling idéskaper Hvem er da Lars Erling Bolling? Eremitt er det første Lars Erling kommer på og ler hjertelig. Lars Erling, en 57 år gammel tidligere stresset foretningsmann fra Byåsen i Trondheim, som nå har blitt en rolig (lugn) pensjonist. Gift med Elinor, er utdannet revisor, har to barn fra tidligere ekteskap og fem barnebarn + delt foreldreansvar for en hund. Spiller musikk til hobbybruk. Dagen starter alltid med å bære inn ved og fyre i ovnene. I forretningslivet ble jeg nok omtalt som en arrogant mann i dress og slips, men de som kjenner meg godt har nok en helt annen oppfatning. Jeg trives veldig godt i Lierne og spesielt på Sørgården. Her er det så spesielt at jeg har vanskelig for å reise bort. Dette er fjellet for meg. Min morfar var faktisk født og oppvokst i Lierne og på Sørgården. Sørgården var tidligere Lensmannsgård og min oldefar Johan Bolling var lensmann i Lierne fra 1886 og frem til han døde i Jeg er nå 4 generasjon Bolling som er på Sørgården. Men kan du fortelle hvordan og hvorfor du havnet på Sørgården igjen? I bardommen og ungdommen var jeg med mine besteforeldre til Lierne for vi hadde hytte ved sjøen nede ved Sørgården. Siden ble jeg borte fra Lierne en stund. Nyttårshelgen i milleniumskiftet ble jeg med broren min Reidar på tur til Lierne igjen. Da kjente jeg hvor inderlig godt det var å komme tilbake. På det tidspunktet var jeg separert. Det bodde ei taus med navn Elinor helt alene på Sørgården der vi fikk feire nyttårsaften. Ettersom jeg kunne tenkt meg å kjøpe tilbake Sørgården var det naturlig at jeg måtte spørre henne om det. Men svaret var spontant nei, hun ville ikke selge. Ok, tenkte jeg, men da må plan B på plass, og jeg spurte henne træng du ein dræng? Svarte da ble ja, og siden har jeg vært på Sørgården. Hva jobber du med i dag? Jeg er egentlig pensjonist. En kreativ og utadvent pensjonist. Det må skje noe hele tiden, og er opptatt av å få til noe. Jeg liker å ha et konkret prosjekt å jobbe med, for så å gjøre det ferdig. Så må man ha tro på det man gjør. Jeg viste vel i tidlig alder at jeg var en planlegger. Da jeg var 8 år planla og tegnet jeg mitt første hus. Fra 1980 og frem til 1995 startet jeg en rekke firma i Trondheim, det kan nevnes; revisjonsfirma, regnskapskontor, grossistfirma og flere eiendomsselskap. Har vært med og etablert ideer og hvordan det skulle drives, men aldri deltatt aktivt i drifta, foruten at jeg da har sittet i styret og som styreformann. Jeg jobbet også som økonomisk rådgiver frem til I 1995 skjedde det noe som forandret livet mitt. Jeg ble utsatt for en alvorlig bilulykke, og fikk en skade på hjernebarken, og mistet hukommelsen. På den tiden satt jeg i flere styrer i en rekke store bedrifter i Trondheim, og det viste seg å bli vanskelig etter skaden som jeg fikk. Jeg slet i mange år etter ulykken. Det gikk faktisk 5 år før jeg kunne lese en bok igjen. Nå har jeg det bra, veldig bra. Da jeg leste en annonse i Li-Nytt om at Blengslibygget i Sandvika skulle rives, begynte det å klø i kroppen. Jeg liker nemlig ikke at ting skal rives, og kontaktet en bygningskonsulent i Trondheim. Vi fant fort ut at dette kunne det gjøres noe med. Jeg hadde lenge vært fasinert av utstillingen som da var nede på butikken ICA Nær, og var mektig imponert. Etter hvert ble jeg kjent med Arne Berg, som er en veldig entusiastisk person og dermed var planene i gang. Rådmannen ble kontaktet og planer ble presentert. Dette resulterte i at vi fikk Blengslibygget i gave fra kommunen. Fortell om planene for bygget? Jeg så nok for meg et hus der det skulle være produksjon og opplevelser, men også til inspirasjon for de yngre. Et sted å produsere å selge Vi har enorme fjellområder og en stabil snøvinter, som det er en skam at vi ikke får utnyttet bedre. produksjonen og et sted som samler både gamle og unge. Ser det som viktig å ta vare på de tradisjoner av brukskunst som finnes her. Vi fikk til et samarbeid mellom kommunen, Innovasjon Norge og Sørgården. Fikk tilskudd på 1,8 millioner, og det gjorde sitt til at vi kunne starte prosjektet. Hans Fagerstrand styrte hele byggeprosessen sammen med Galleriet, men så ble Hans dessverre syk. Det stoppet litt opp da, men vi fikk etter hvert god hjelp av Sørli Bygg og Mesterbygg. Hans Fagerstrand har gjort en kjempejobb, og hadde det ikke vært for han hadde ikke Galleriet blitt realisert. Hvor viktig er Galleriet for Lierne og omegn? Jeg håper at vi kan trekke til oss noen som lager så gode produkter at det blir så interessant at folk vil komme hit for å se og handle. Sammenligner Galleriet med Juuls sølvsmie i Kautokeino. Smia ligger midt på Finnmarksvidda. Der produ- 4 Gränsnytt nr 5/09

5 med framtidstro seres det veldig spesielle ting, og nettopp p.g.a. dette kommer det mange tilreisende som vil se og handle. Lierne ligger jo midt i landet, så mulighetene ligger der. Hva er ditt forhold til kunst og håndverk? Jeg har et avslappet forhold til det. Liker det som er fint å se på. Alt fra tekstil, tre, metall, men jeg må forstå det jeg ser, og kunne bruke det til noe praktisk. Er kunst og håndverk noe som setter Lierne på kartet? Håpet er at Lierne kan bli mere kjent p.g.a. Galleriet, i hvert fall at vi kommer på 5. plass etter Lierne Bakeri, En smak av Lierne, Bjønn og ungkara. Du har også satset penger på andre prosjekt i bygda, som Nordbakk og Gamle herredshuset og hjemme på gården. Fortell litt om det. Det var Elinor som kjøpte Nordbakk, med tanke på å gjøre de store friluftsområdene vi har i Lierne tilgjengelig for de som sitter bak skrivepultene og lager regler for ferdsel i utmark. For å rykke de opp av sofaen eller kontorstolen sin må vi gjøre naturen like tilgjengelig som det de har gjort i Amerika, Østen og Afrika, nemelig tilgjengelighet for folk. De har 100 års erfaring av drift av nasjonalparker. Skal folk få opplevelse må infrastruktur og tilgjengelighet være på plass. Et godt system for safari både sommer og vinter. Gamle herredshuset startet vi med etter bygginga med Galleriet. Det bygges leiligheter for utleie. Prosjektet har tatt litt lengre tid en beregnet, da jeg måtte ha konsulenter utenfra for å hente inn priser. Valgte å satse på dette da det ikke finnes andre utleiemuligheter i sentrum, og så har det jo en bra beliggenhet. På Sørgården har vi egen aktivitet. Ellinor driver frisørsalong, og vi har restaurert fjøset på gården til selskapslokaler. Vi har 3 utleiehytter nede ved sjøen. Vi har ikke fått markedsført dette så mye ennå p.g.a. andre prosjekter, men vi er i gang. Vi samarbeider med Li-vert`n og Storåstuggu om arrangement, og håper og få til mer av det. Jobber du på annen måte for utviklingen av bygda? Som innflytter vil jeg være litt forsiktig med å mene for mye om hvordan bygda skal utvikle seg. Men jeg savner et fremtidsrettet engasjement fra den ekte Libyggen. Libyggen har både tanker og ideer om hvordan ting skal være i fremtiden, men er veldig forsiktig med å bruke utestemmen for å få det gjennomført. Hvordan ser du på fremtiden? Største problemet er nok folketallet og fraflytting. Jeg har stor tro på Regionprosjektet ut fra det jeg har sett til nå. Men jeg har et godt råd å komme med her, og det er og ta vare på det bestående. Ikke let med lys og lykter etter nye ideer og prosjekter. Ta vare på landbruk og bedrifter, og bruk ressurser på det som i dag går bra. Ta vare på, gi hjelp og tilrettelegg for de som tar initiativ til både å skape og produsere arbeidsplasser. Du som forretningsmann og investor, hvordan synes du at kommunen skal arbeide for å lokke flere innflyttere og bedrifter? Vi har masse kvaliteter i bygda og da nevnes spesielt fjell, natur, grisgrendt bebyggelse. Vi må finne dem som setter pris på disse kvalitetene. Våre kvaliteter som er gitt oss fra naturens side er noe vi må kunne utnytte. Storbyene har Opera, kjøpesenter, store hoteller, nattklubber og et yrende båtliv uten særlige begrensninger. Vi har enorme fjellområder og en stabil snøvinter, som det er en skam at vi ikke får utnyttet bedre. Tenk deg en guidet snøscootersafari Vänd och läs i klarvær om Galleri og måneskinn! Lierne. n Gränsnytt nr 5/09 5

6 Gemensam tandvård på gång n Nu pågår förhandlingar mellan Sverige och Norge om gemensam tandvård i Frostviken-Lierne. Tandläkare Stig Östling i Gäddede har tillsammans med sin tandsköterska vid flera tillfällen varit på möten i Nordli för att ta reda på hur behoven ser ut på den norska sidan och för att diskutera ett gemensamt upplägg. Folktandvårdschefen i Jämtlands län, Kristin Gahnström- Jonsson ser mycket ljust på framtiden i området: För några månader sedan var vi osäkra på om det skulle gå att ha någon tandläkare över huvud taget i Gäddede, nu är vi nära en lösning tillsammans med Norge! Gahnnström-Jonsson berättar vidare att man under januari månad ska ha ett färdigt avtal klart som ska gälla ett år framåt. Det här känns strålande, säger hon. Bra resultat för Dalarnas kampanj n I förra numret av Gränsnytt skrev vi om Region Dalarnas lyckade kampanj Flytta till Dalarna. Genom att låta politiker och andra makthavare ringa upp olika grupper och be dem flytta till länet har man fått 313 nya hushåll till länet de senaste åren! I september ordnade Region Dalarna en ringa-upp-kväll igen. Denna gång kontaktade man ungdomar och bad dem stanna kvar. Vi träffade projektledaren Helene Persson Grafman för att höra hur det gick. Vår utvärdering visar att ungdomarna blev mycket glada över att bli kontaktade. Till vår förvåning berättade många unga om sin kärlek till naturen, skidåkningen, det lugna livet. Nästan ingen sa att de ville ha fler discon i Dalarna! Någon mer iakttagelse? Våra politiker och tjänstemän tog verkligen intryck av budskapet att unga som stannar kvar är en tillgång, inte en belastning.när de ledande personerna i ett län ändrar tankebanor kan mycket hända. Från bilverkstad Den nedgångna fastigheten vid vattnet var för ett par år sedan en skamfläck i Nordli. Idag har den förvandlats till ett modernt galleri som nyss ettårsjubilerat och strävar efter att bli mer än bara en utställningshall. Vi ska bli ett levande hantverkshus och en spännande mötesplats, säger platschefen Carina Bergli. av Pernilla Hermansson Få gallerier kan stoltsera med lika vacker utsikt som Galleri Lierne i Nordli. Bara några meter från huset kluckar vattnet mot stranden och de mäktiga fjällen strävar mot skyn på andra sidan sjön. Det är både fördelar och nackdelar med att ligga så här nära vattnet. När första höststormen kom trodde jag vi skulle blåsa bort, säger platschefen Carina Bergli och skrattar. Vi sitter i det nyrenoverade köket med putsade vita väggar och svarta köksskåp. Stora kontraster, precis som i resten av byggnaden. För ett par år sedan var hela huset, en gång bilverkstad, nedgånget. Sedan köpte Lars Erling Bolling fastigheten och har genom en omfattande renovering givit huset en mycket modern framtoning. Galleri Lierne, som tidigare låg i källaren på ICA, flyttade in i november förra året. Vi ska bli ett levande hantverkshus. Vi ska ha utställningar, försäljning, mötesverksamhet, konserter och annat. Det är bara fantasin som sätter gränser. En kväll var det till exempel yoga i utställningslokalen på andra våningen och en annan dag jaktpub, säger Carina Bergli. Hon är anställd som daglig ledare på 50 procent under ytterligare ett år. Det är kulturavdelningen i Fylkeskommunen, Innovation Norge och Lierne kommun som ligger bakom satsningen som sedan ska stå på egna ben. Carina Bergli är daglig ledare på Galleri Lierne. På andra våningen konst. Det har arrangerats både yogakurser och jaktpub här! Under den här tiden är det upp till oss att göra galleriet så attraktivt som möjligt och skapa evenemang som lockar människor och får in pengar till verksamheten, säger Carina Bergli. Galleri Lierne drivs av de 45 Norska staten satsar stort på att få människor att engagera sig frivilligt. Därför skapas nu en Frivillighetscentral på Galleri Lierne. Norska statens satsning på frivillighet har pågått under ett par år. Målet är att skapa Frivillighetscentraler i medlemmarna. På entréplanet finns deras utställningslokal. Här samsas tavlor, smide, smycken, handarbete med mera. Ibland sitter hantverkarna också här och skapar. Just den här dagen arbetar Hege Gjertsås med sina smycken. Jag arbetar med silvertråd, det Frivillighetscentral ska få varje kommun. Nu är det Liernes tur. Till Frivillighetscentralen, som kommer att finnas på Galleri Lierne, ska alla som kan tänka sig att jobba frivilligt anmäla sig. Genom att samla kunskap och kompetens på ett ställe är målet att öka och koordinera ideella insatser och få 6 Gränsnytt nr 5/09

7 till galleri Många hade samlats vid Valsjöbua för att få klippa det historiska bandet. Väginvigning ger nya möjligheter ligger utställningslokalen. Här kan besökarna inte bara titta på kallas ringteknik. Det tar tid så det gäller att ha tålamod, säger hon. Både Hege och Carina upplever ett stort intresse för konst och hantverk i området. I utställningshallen på andra våningen byts konstverken ut var sjätte till åttonde vecka. Över julen människor att engagera sig är det Martha Åslund från Kycklingvattnet i Sverige som ska ställa ut lerfigurer. Det blir också en julutställning. I källaren finns bland annat en butik och en keramikverkstad där det blir kurser framöver. Vi hoppas bli en spännande oas i Nordli, säger Carina Bergli. n människor att starta nya och utvecklande projekt som gagnar Liernes befolkning. Vi vill att galleriets lokaler ska bli en mötesplats och ett ställe där det går att ge eller få hjälp. På det sättet hoppas vi skapa ett aktivt och levande hus. På sikt ska vi ha ett kartotek över vilka som finns och vad de kan göra. Allt ska vara gratis förutom eventuella bensinkostnader. Det kan handla om hjälp med nästan vad som helst, säger Carina Bergli. En heltidstjänst kommer att knytas till Frivillighetscentralen som väntas starta i november/december. Satsningen finansieras av Kulturog kirkedepartementet i Norge och Lierne kommun. n Den 30 oktober nyinvigdes den sista biten av Fiskevägen genom Valsjöbyn. Nu är hela sträckan asfalterad. Det är ett viktigt steg. Nu är min önskan att vi jobbar hårdare med att marknadsföra vägen, säger Margareta Andersson på Valsjöbua. text Pernilla Hermansson foto Marléne Solberg Längs Fiskevägen, som löper de 30 milen från Krokom till Namsos, bjuds det på fiske i världsklass. Nu är dessutom hela sträckan asfalterad. Den 30 oktober invigdes den nybelagda vägen genom Valsjöbyn. Det här betyder naturligtvis väldigt mycket för området. Jag tror starkt på att fler människor kommer att åka den här vägen nu. Det är redan en viktig transportväg och många från Nordnorge åker den här vägen när de ska till Oslo, säger Margareta Andersson som driver Valsjöbua. MER NYHETER PÅ WEBBEN Nu har hon en önskan om att företagare och Byalag går samman för att arbeta fram en strategi för att marknadsföra vägen och området. Om vi kan jobba tillsammans har vi mycket att vinna. Genom det här har vi chans att locka mer turister, tror hon. Alf Robert Arvasli, ordfører i Lierne, tror också att vägen kan öka genomströmningen framöver. En forutsetning for at det skal bo folk i et område er at man har det meste av infrastruktur på plass. For at folk overhodet skal tenke på å bosette seg i et område så må de på ett eller annet tidspunkt ha vært på stedet. Jeg tro at den nye veien gjør at flere velger å kjøre over Valsjøbyn. Turistnæringen som er et viktig satsningsområde, vil utvilsomt kunne dra nytte av dette, säger han. Tillsammans med Krokoms kommunalråd Maria Söderberg, c, invigde Alf Roberg Arvasli vägen den 30 oktober och många människor hade samlats utanför Valsjöbua, som dagen till ära anordnat en marknad med bland annat kryddor, ost, mjukt tunnbröd, textilier, rökt och torkat viltkött samt älgburgare. n Föreläsning med rutinerad björnjägare. Nytt rosa rekord i Frostviken. Projektet på konferens i Trondheim, (bilden). Gränsnytt nr 5/09 7

8 Foto: Åke Johansson Gästis har lock Felles heiskort i vinter n Det blir ett felles heiskort for Børgefjellsenteret og Blåsjøliften i vinter. Dette betyr at alle kort som er kjøpt hos en av partene unntatt sesongkort gjelder i begge liftanlegg innfor gyldighetstiden på kortet. Disse heisene ligger 30 min fra hverandre og vil gi turisten i detteområdet et bedre totaltilbud, sier Knut Berger, prosjektleder for turism och reiseliv inom Midtskandinaviskt Regionprosjekt. Han tror dette totalt sett vil gi området et mer spennende utseende i markedet.... og bookingsamarbeid n Nå kan du snart hyra stuga i Blåsjøn på norske www. visitborgefjell.no Vi er svært glade for at det allerede nå kommer konkrete resultater av samarbeidet over grensen, sier Knut Berger i Turismprosjektet. Vi har fått bedre tillit og kjennskap til hverandre, og vi ser klare fordeler i markedet ved at flere benytter moderne infrastruktur som allerede finnes i området. Mange av våre produkter som bare har vært kjent på ene siden av grensen vil nå bli tilgjengelige i begge markeder. Dette skal vi utnytte for å gi oss større trafikk, flere arbeidsplasser og positiv folketallsutvikling. Projektet satsar på digitala möten n Under hösten har flera grupper i Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt kommit igång med videokonferensmöten. Tekniken finns hos de fyra kommunerna vilket sparar både tid, pengar och miljö. Det första man lägger märke till när man stannar vid gästgiveriet i Lillholmsjö är skylten. Jo, den är speciell, en originalskylt från 1950-talet som många brukar kommentera, skrattar Nils-Erik Johansson som driver gästgiveriet tillsammans med sambon Elsa Andersson sedan trettio år tillbaka. av Ann-Louise Rönestål Ek Här vid trevägskorsningen i Hotagen med skyltar som pekar mot Föllinge- Krokom-Valsjöbyn står det välhållna sekelskifteshuset som lockar besökare året runt. Gästis i Lillholmsjö har varit öppet sedan 1887, det är tredje generationen som driver verksamheten. Tämligen unikt! Jo, vi är envetna i vår släkt. Vi vill bo här och då är det bara att kämpa på, säger Nils-Erik. Från början startade verksamheten i en annan byggnad, men 1907 stod huvudbyggnaden klar och sedan dess har besökarna tagits emot här. Mycket har hänt de senaste decennierna. Säsongerna har blivit längre och antalet jägare i området har ökat. Vägarna har blivit mycket bättre och de norska besökarna fler. På Gästis finns 60 bäddar i stugor och lägenheter och matservering kan man få på beställning. Det är många stamgäster, berättar Nils-Erik. Men också en hel del jobbare, när elnäten ska vädersäkras och kraftverken renoveras kommer de hit och bor i perioder. Det har fungerat väldigt bra. Många norrmän hittar förstås också till Lillholmsjö. Norrmännen är självklart våra kompisar och grannar, säger Nils- Nils-Erik Johansson och sambon Elsa Andersson har drivit Gästis i Lil ska ta över. Erik. Många norska fågeljägare kommer hit och nu när vägen över Valsjöbyn är så fin räknar vi med ännu fler norska gäster. I byn Lillholmsjö bor 24 personer, den yngsta är 16 år. Nils-Erik och Elsa funderar mycket över framtiden för bygden och för gästgiveriet: Problemet är för få arbetstillfällen. Många vill bo här, men numera är det mest pensionärer. Servicen ute på landsbygden är avgörande, säger Nils-Erik bestämt. Vi som är äldre kanske accepterar läget, men det gör inte ungdomarna. De vill ha service. 8 Gränsnytt nr 5/09

9 at turister i 100 år Månadens ENKÄT Vad har ni för jultraditioner? Dennis Johansson, Rötviken och Lars-John Mattias Persson, Valsjöbyn: Det är mycket mat, gott sällskap, snö och skoterkörning. Sedan är det viktigt med Kalle Anka och julklappar förstås. Sissel Anita Ditløv, Røyrvik: Vi starter juleforberedelsene første helg i advent med å ta julevask og litt julepynting, noe som vi fortsetter med fram til 20. desember, da pyntes juletreet. Julaften og romjulen har blitt så travle at de dagene går av seg selv. På selve julaften har vi ribbe med tilbehør, en tradisjon som kommer fra min samboer. Jeg var vant til røkt kjøtt, lutefisk og rømmegrøt til dessert, men det har nok blitt en naturlig overgang til min samboer sin tradisjon. lholmsjö i 30 år. I framtiden hoppas de att sonen Elsa hoppas att politiker på alla nivåer börjar uppmärksamma landsbygdsfrågorna bättre: Politikerna måste lyssna på de unga. Upplägget måste ändras, de unga är vår framtid. Om inte landsbygden helt ska tömmas på folk måste man ta hänsyn till de behov framtidens folk har. Hon tittar ut genom fönstret mot skogarna och ängarna. Det är vackert i Lillholmsjö. Jag är säker på att många fler vill bo så här, säger hon. Det är speciellt att uppleva friheten med naturen inpå sig. Elsa och Nils-Erik hoppas att sonen ska ta över Gästis så småningom. I så fall blir det fjärde generationen som håller öppet för gäster i Lillholmsjö. Om sonen ska ta över ska han få göra det på sitt sätt, säger Elsa. n John Olav Vestgård, Lierne: Som ungkar og gårdbruker er det ikke så mye ritualer. Halve jula er jeg på jobb, og når jeg har fri så blir det noen middager med slekt og venner. Ellers er det stille og rolig. Julerevy er en tradisjon for meg, en arti ting jeg prøver å delta på. Og noe av det fineste med jula er at sola snur og det går mot lysere tider. Gränsnytt nr 5/09 9

10 Foto: Jorunn Granheim Bok kastar nytt ljus över historien n Den 28 november var det boklansering av Samene i Østre Namdal i Røyrviks Samfunnshus. Så här beskrivs boken: Den favner videre enn kommunegrensene, og bør vekke interesse langt utafor Røyrvik kommune. Boka gir en oversikt over den samiske historien i Østre Namdal fra 1700 til 2000, og berører mange tema som reindrift, matstell og politikk. Slik er den noe av det første som er skrevet om samisk historie i dette området. Den vil utvilsomt gi et nytt perspektiv på historien i Trøndelag. Daglig leder i Lierne Nasjonalparksenter Bente Estil med boka Blå fjell og gylne drømmer.... även i Lierne är det boklansering n Blå fjell og gylne drømmer er praktboka om våre nasjonalparker. Det er ei unik bok som er realisert etter mange års arbeid. Lierne Nasjonalparksenter er utgiver av boka. Steinar Johansen og Kjartan Trana har stått bak kamera og fanget opp alle blinkskudd og alle stemninger. Tormod Aune har skrevet historiene som viser at dette er naturområder som har blitt brukt, og fortsatt brukes av mennesker med en sterk tilhørighet til naturen. Arbeidet med boka om Blåfjella-Skjækerfjella og Lierne nasjonalparker startet samtidig som parkene ble opprettet i Boka er å få kjøpt hos bokahandlerne både i Namsos, Grong, Steinkjer, Verdal, Levanger og Stjørdal. I Lierne selges boka på Lierne Servicetorg og på Sørli folkebibliotek. På Snåsa selger Coop boka. Jorm bygger för Satsar på nytt slakteri Till våren ska nya slakteriet i Jorm stå färdigt. Jaktlaget i byn och Frostvikens jordbruks ekonomiska förening har investerat över en miljon kronor i bygget. Det är en viktig satsning, både för ungdomarna och matproducenterna i området, säger Bengt Blom i jaktlaget. av Pernilla Hermansson För ett antal år sedan byggde medlemmarna i Jorms jaktlag ett nytt slakteri några hundra meter från byskolan. Nu har jaktlaget och Frostvikens jordbruks ekonomiska förening tillsammans satsat på en utbyggnad och modernisering av slakteriet. Bland annat har ett nytt djurstall byggts. Där kommer samtliga djur att veterinärbesiktas före slakt. Målet är att slakteriet ska vara godkänt och klart för bruk till våren. Vi kommer att ha kapacitet för Tema for årets konferanse var en moderne framtidsrettet hjorteviltforvaltning med en touch av rovdyr. Blant foredragsholderne var noen av landets beste fagfolk innen sine fagområder, og dette bidro sterkt til at årets konferanse på mange måter ble en stor suksess. av Geir Flakken Konferansen ble av taktiske årsaker flyttet fra Røyrvik til Værnes. Ved å flytte tidspunktet fra vår til høst, og endre sted, greide vi å samle ca. 90 personer til denne konferansen. att slakta 20 får eller sex nöt per dag. Men slakteriet blir inte öppet hela året utan bara under säsongen, det vill säga från sensommaren och framåt hösten. Eventuellt kan det bli tal om att ha några extra säsongsarbetare men i vilken omfattning går inte att säga i dagsläget, säger Bengt Blom, medlem i jaktlaget och ordförande för LRF i Frostviken. Till viss del har bygget finansierats med bygdemedel, men den senaste kompletteringsansökan avslogs. Något som väcker en del frågor. Vi förstår inte riktigt varför. Det måste vi titta närmare på. Men att vi inte får de extra pengarna är ingenting som kommer att stoppa oss. Vi gör det här bygget för de yngre i bygden. Många har visat intresse för att hålla på med slakt och det här är en chans för dem. Vi måste göra något för att hålla kvar dem i bygden, säger Bengt Blom. Även lokala matproducenter gynnas av bygget. Det blir billigare Deltakerne kom fra Alta i nord til Agder i sør. Fokus for denne konferansen var framtida for hjorteviltforvaltninga (elg, hjort, rådyr og rein) i Norge og hva som kan gjøres for å få til en enda bedre forvaltning. Sentralt i dette står det nasjonale Hjorteviltregisteret ( som NINA naturdata drifter og utvikler på oppdrag for Direktoratet for naturforvaltning. Det nye registeret som legges ut for allmennheten i uke 49 er oppgradert fra bunnen av og vil bli et viktig verktøy for de som driver innen forvaltning av hjortevilt. I tillegg er det en del grep som myndighetene har satt i gang Bengt Blom i Jorms jaktlag anser för dem att få tag på köttråvaran. Dessutom är det mer skonsamt för djuren naturligtvis. Inga långa Suksess for rovdyrkonferanse og vil sette i gang framover som gjør at denne delen av naturforvaltningen vil bli viet større oppmerksomhet. NINA Naturdata hadde derfor vår egen lanseringspresentasjon av det nye Hjorteviltregistret på konferansen for å markedsføre dette. Vår fagkonsulent odd N. Lykkja sto for denne gjennomgangen. Blant de andre foredragsholderne som deltok var viltforvalter Paul Harald Pedersen fra fylkesmannens miljøvernavdeling i Nord-Trøndelag. Han tok blant annet for seg ny virkemiddelbruk mot 2015 og Elgen i et samfunnsperspektiv. Erik Lund fra Direktoratet for 10 Gränsnytt nr 5/09

11 framtiden Ann-Katrine Roth är jämställdhetskonsult. Jämställdhet är ingen luddig mjukisfråga. Det handlar om sysselsättning, arbetsmarknad och tillväxt, menar hon. Mångfald är en överlevnadsfråga att satsningen är viktig för hela bygden. transporter. Vi ska försöka inleda samarbete med så många som möjligt i närområdet. Om samerna är Konferensen lockade många besökare. naturforvaltning innledet hele konferansen med temaet: Direktoratets strategi for forvaltning av hjortevilt. Han trakk opp de store linjer framover. Stein Joar Hegland fra Norsk intresserade av att hyra in sig skulle vi kunna lösa det också, säger Bengt Blom. n Hjortesenter prediket om framtidens hjorteforvaltning, og Vidar Holthe om rådyret. n Mer information på Ann-Katrine Roth är jurist och jämställdhetskonsult. Hon har också varit programledare för SVT:s realityserie Jobba jämt som sändes för några år sedan. I serien hjälpte Ann-Katrine Roth företag att gå från ord till handling i jämställdhetsarbetet. av Ann-Louise Rönestål Ek Är arbete med jämställdhet och mångfald något man ska bry sig om i glesbygden? Absolut: Det är en överlevnadsfråga. Det är belagt i flera studier att öppenhet för olikheter skapar tillväxt. Ett exempel är en rapport från FN i början av 2000-talet. Där konstaterade man att diskriminering av kvinnor och andra underrepresenterade grupper hämmar länders tillväxt! Tror du att det är lättare att föra in det här tänkandet i kristider? Det vet vi att det är. Under andra världskriget till exempel, när många män var borta plockades kvinnorna in i industrin. Det var oerhört utvecklande både för de enskilda kvinnorna och för länderna. Det är som om makthavare på olika nivåer tänker ok, nu är det kris nu är vi tvungna att släppa fram kvinnorna. Om vi Fakta/lagen Den nya diskrimineringslastiftningen gäller i Sverige sedan 1 januari i år. Läs mer på: sb/d/108/a/ översätter det till situationen i en utflyttningsbygd: Vi ser att de unga kvinnorna flyttar först. Om man på allvar vill vända den utvecklingen, måste fler människor få makt och inflytande över sitt eget liv och över samhället. Oavsett kön, ålder, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning eller social tillhörighet. Du hävdar att Sverige fått fart på arbetet med mångfald och jämställdhet sedan vi gick med i EU. Hur menar du? EG-rättens strängare krav kring antidiskriminering och mänskliga rättigheter har tvingat Sverige att skärpa sin lagstiftning. Det är ett helt annat tryck idag. EU har faktiskt en väldigt krass inställning. Jämställdhet är ingen luddig mjukisfråga. Det handlar om sysselsättning, arbetsmarknad, tillväxt. Diskriminering är förödande för ett samhälle. Detta måste chefer ta till sig, så att man kan jobba för ett öppnare samhälle. n Gränsnytt nr 5/09 11

12 Gränslös helg lockade i Røyrvik Den november var ett 20-tal konfirmander samlade till läger i Røyrvik. Ungdomarna kom från Sørli, Nordli, Tunnsjøn, Røyrvik och Frostviken och planer finns på fler satsningar av det här slaget. av Marita Arnsäter Undervisningen varvades med sång, drama, lekar och uteaktiviteter. Under lördagens envisa regnande var sittningen i kåtan vid museet ett välkommet avbrott där Thomas Åhrén, Røyrvik, gav historiska glimtar ur samernas vardag, alltmedan elden sprakade och värmde. Helgen avslutades med en gudstjänst där konfirmanderna medverkade med textläsning och inspirerande sång, samt dramatisering av söndagens bibeltext. Den Gränslösa menighetsdagen var ett arrangemang initierat av Kyrkoprojektet där ett 40-tal människor, barn och vuxna, Røyrviksbor samt tillresande från Sørli och Frostviken med flera delade gemenskapen kring den goda soppan, kaffet, sången och samtalet om kommande gränsmöten. Nästa menighets/-församlingsdag är planerad till den 31 januari i Hotagen, med Föllingebygdens församling som värd. n Se fler bilder på webben! Små och stora trivs på menighetsdag i Røyrvik. Fiskodling och namntävling på gång n Cirka 50 personer slöt upp när Näringslivsgruppen inom Mitt-Skandinaviska Regionprojektet bjöd in till Regionträff i Gäddede den 2 november. Deltagarna fick bland annat lyssna på Richard Uski från Trångsviksbolaget som berättade om Trångsviksandan, vikten av att arbeta tillsammans för att få utveckling i bygden. Kjell Schive berättade också om huvudprojektets arbete. Knut Berger, ledare för turismgruppen, berättade om det pågående arbetet med att bland annat hitta ett gemensamt namn för regionen. Förenklade tulldeklarationer för hantverkare samt förslaget att bygga Per Albin-torp för att lösa boendeproblematiken var andra ämnen som diskuterades. Vi pratade också om planerna på en fiskodling/förädling i vårt område och det kommer vi att jobba vidare med, säger Anna Rönnqvist, ledare för näringslivsgruppen. Nästa regionträff blir i mars, då i Lierne. 12 Gränsnytt nr 5/09

13 Marte om livet i Røyrvik: Det är viktigt att alla tillåts vara sig själva Marte kände inte en själ när hon flyttade från storstaden Trondheim till lilla Røyrvik för sex år sedan. Men chansningen visade sig vara ett lyckokast. Hon hittade både jobb och kärlek i fjällbyn och har inga planer på att flytta därifrån. text Ann-Louise Rönestål Ek foto Pernilla Hermansson Velkommen hjem til meg! Det är en leende kvinna med klar blick som öppnar när jag knackar på dörren till villan i Røyrvik. Vi får omedelbar kontakt, Marte Mikkelsen Ruderaas ger intryck av att vara en social människa med rörligt intellekt och naturlig pondus. Min första fråga blir: Men Marte, trivs inte du bättre i en storstad? Nejdu, inte nu längre, skrattar hon. Men det var gruvsamt när jag tog beslutet att prova Røyrvik. Jag fick erbjudande om ett lärarjobb på skolan här och kände att det var en spännande utmaning. Jag hoppade av bussen mitt i vintern och tänkte vad ÄR det här för ett ställe, och vad ska jag göra på kvällarna? Allt löste sig efterhand. På jobbet kom Marte snabbt in i verksamheten. Røyrviks skole har 47 elever. Marte är utbildad inom tyska, drama, hemkunskap och engelska. Hon tycker det är en kreativ arbetsplats och trivs mycket bra med både barnen och kollegorna. Kulturskolelederen blev hennes Medvetna VAL första riktiga kompis i Røyrvik, de fann varandra snabbt. Det var så märkligt den där första tiden, minns Marte. Alla verkade veta allt om mig innan jag ens hunnit presentera mig. Alla känner apan! Men det var bara bra, folk var vänliga och kom fram och pratade med mig. Numera har jag koll på nästan varenda människa här i Røyrvik! Är det bra eller dåligt? Bra OCH dåligt, säger Marte. Alla hejar på mig när jag är och handlar och om jag går ut på promenad kan det ta två timmar för att man stannar och pratar så ofta. Men risken i en liten by är att det blir skvallrigt. Inte på något ondsint vis, men ändå alla har koll på varandra. Om någon ska ha barn vet hela Røyrvik det inom en timme. Så är det INTE i en storstad! Men Marte menar att den där nyfikenheten till största delen handlar om mänsklig omsorg man vill se att medmänniskorna är lyckliga och har det bra. Kärleken Oskar mötte hon i Røyrvik. De började umgås och tycke uppstod. Nu är de gifta och har sonen Yrjan på tre år. Att Marte är lycklig över sin familj märks tydligt när hon talar om dem. Hur ska bygden överleva? Marte blir allvarlig. Man måste göra bygden intressant på olika sätt. Det finns utflyttade Røyrviksungdomar som vill komma tillbaka och bidra. Men vad ska de bidra med? Vi kanske inte klarar att skapa arbete till alla som vill vara här. Så det gäller att tänka nytt turismen kan växa mer och den samiska kulturen är stark i Røyrvik, där finns mycket att bygga på! Kontakterna över gränsen med Blåsjön, Ankarede, Jormvattnet är också viktiga. Sen tror jag verkligen på tolerans, säger Marte. Att vi ser och respekterar varandra oavsett om vi är inflyttade, adopterade, homosexuella, unga, gamla... Jag har hela tiden varit tydlig med att jag måste få vara mig själv för att leva här och det har fungerat. Även om du provocerar någon ibland så finns det alltid andra som gillar dig! säger Marte med en glimt i ögonvrån som visar att hon definitivt tror på framtiden för sig själv och andra i Røyrvik. n Gränsnytt nr 5/09 13

14 ANNONSER Informationsmöte om byggnation för Närvård Frostviken 14 december kl SAGA, Gäddede Kommunfullmäktige beslutade i våras att inte fullfölja bygget av ny hälsocentral och nytt äldreboende i Gäddede. Kommunen har därefter utrett två andra alternativ: 1. Äldreboende vid Forsgården 2. Nytt äldreboende intill nuvarande hälsocentral rosa TACK till alla som bidrog till detta fantastiskt fina resultat vid Rosa Bandet-insamlingen Ullavillekullahjälpen i Frostviken. /Ulla Jonsson Möt Närvård Frostvikens ordförande Bengt Bergqvist som berättar om Hälsoval Jämtland och konsekvenser för Närvård Frostviken. Möt också kommunchefen Anders Andersson som berättar om kommunens två alternativ. Mötet avslutas med frågor. Välkommen Tipsa Gränsnytt! med Grensekören Lördagen den 12/12 Gäddede Kyrka kl Nordli Kirke kl Entré 100 kr Vem vill du läsa om i tidningen? Hör av dig till oss och berätta! Skicka ditt nyhetstips till: pernilla.hermansson@ stromsund.se Titta också på nya hemsidan: En tidning t ojekt.eu! sid 4 Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt nr 1/09 Stora visione r hos nytt företag Det är härligt här att få boserieså Månadens Framtidsanda n i Skärvånge säljer Mejeri n Skärvågens till 500 butik sina produkter är er. Senaste lanseringen messmör. ett pulveriserat företag Det saknas varken i Hotagen, samhet eller idéer Tor Norrman. säger delägaren sid 12 En tidning från Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt Svenska Camilla Bengtsson FLER NYHETER. företa n Förra året prisades hög för sitt get Woolpower klassiga varumärkesarbete. hur viktigt Företaget har insett att skapa en rätt bilder är för framgångsrik reklamkampanj. självklart Därför var det skulle foto att årets bilder graferas i Frostviken. hänförd Fotografen blev säger mark över Frostviken, Wänseth. nadschefen Sara sid 3 n I Gränsnytts Arnold från Nabo träffar vi från Lierne. Gäddede och Margit och trivs i Båda driver företag året öppnade sina bygder. Förra Westbergs. Arnold butiken erbjuda Glädjen att få sortiment kunderna ett varierat han. är det bästa, säger sid 10 Gränsnytt Medvetna Så tycker VAL Bente i Lierne. sid 15 Camilla sa Frostviken nr1 för Woolpower Gränsnytt nr 5/09 nr 4/09 Nisse tror på ökat samarbete En tidning från 14 från Mitt-Skandina viskt Regionprojek Gränsnytt Grensekören Studiefrämjandet 12/12 kl Gränsnytt Kom och njut av körens härliga jultoner! Varmt Välkomna! Julmarknad i Skärvången! n Ett 100 år gammalt recept och den goda fisken i bringa framgång Røyrvik ska för nystartade Fjellfesk AS. sid 15 Barna var Valsjöbyn för filmfes värd tival n Valsjöbyn har ett jämtländskt blivit lite av filmmecka. Hollywoodstjä Margret kommer rnan Ann härifrån och filmen Varg med Peter Stormare spelades in i området. Sista helgen i oktober står byn värd för en filmfestival i samarbete med Mitt-Skandina viskt Regionprojekt. godt kledd, sid 6 og smilet hittade i Norge. møter med Røyrvik og Frostviken hvert år på blitt en stor suksess hver fire lørdager I n Grenseliret har ung tre lag hjemmebane. norske barn og hver enkelt klubbs hvor svenske og år unger fra 8 til 16 fotball sammen. gjennomsnitt 160 dommer spiller startet det som engasjement. Sam For 22 år siden deltar med stort har de fire klubbene Grenseliret i fot arbeidet mellom etter hvert er blitt Sørli, Nordli, ball, der klubbene ar varandra bra Vi kompletter Läs intervjun og det medført stor aktivitetsøkning, plass for alle interesserte. første run igjen og Nå er vi igang mai. Sørli lørdag 30. de i år spilles i med projektledarna, sid 9 sid 6 öppnat Ministern: butik i Nordli. i sid 16 numret av Gränsnytt tema. På har boende sju sidor som hur kommunerna får du bland annat läsa om BOENDE flyttare. Eldsjälen arbetar för att locka A nya inpexo Melin om sin idé på ett Marknadsförini Jorm berättar Gränsnytt gsbolag. har 313 nya familjer också besökt Dalarna där man lockat att flytta till kampanj. länet genom Vi har en uppringarför erfarenheter? även varit i Belgien och träffat en svensk familj. Vad har de Sid 8 14 Giovanni på Gränslös föreställning. regnet. selv om det Sid 15 nar Gränsliret före stor både liten och Nu har hon Inflyttare så ska och bostäder de bli fler n Hur ska vi bli fler i regione i vår region? Det här n var på plass og Bruce, Nordli Sørli, Hans Olav Karl Audun Fagerli Amund Sundvik, fotball. Foto: i Grenseliret. alle tre for Lierne av klubbene kretsserien spiller Spillere fra tre Frostviken. I Mathias Rolandsson, nr 5/09 Jag vill göra gränspendlingen smidigare. sid 2 kärleken tsar i Nordl TE M Julkonsert God Jul & Gott Nytt År! sid 20 Foto: Marléne Solberg FLER NYHETER. Fågelberget med i ny TV-serie n Jakten på den nordiske smaken heter en ny, TV-serie som ska sändas i Sverige, Norge och Danmark. Serien beskrivs som en nordisk variant på populära Solens Mat som visas i SVT. Sören Lundgren på Fågelbergets Gårdschark i Frostviken är en av huvudpersonerna i serien. När stjärnkockar från de tre länderna var på besök fick de och filmteamet bland annat vara med på älgjakt i Bågede. Kocken Marcus Samuelsson, som givit ut flera kokböcker och driver restaurang i New York, blev helt betagen av landskapet när han stod och lagade mat på ängen nedanför Sörens ladugård. Han vill komma tillbaka till sommaren, säger Sören Lundgren som tror att TVserien ger mycket positiva effekter för hela Frostviken. Sid 3 Galleriet vill bli ny mötesplats Unikt pensionat lockar i Hotagen n Ett levande hantverkshus och en spännande mötesplats där det bara är fantasin som sätter gränser för vad som är möjligt. Det är vad Galleri Lierne vill bli i bygden. Gränsnytt gjorde ett besök, ett år efter invigningen. sid 6 n Gästis i Lillholmsjö har varit öppet sedan NilsErik Johansson och sambon Elsa är tredje generationen på det anrika pensionatet. Vi vill bo här och då är det bara att kämpa på, säger Nils-Erik. sid 8 Nu finns Gränsnytt på webben. Läs fler nyheter på Kom och besök oss i en mysig stämningsfull miljö. Här kan du smaka, prova och uppleva olika alster och idéer! Lokala förmågor underhåller ca 13,00 och i serveringen kan du köpa kaffe/te/saft och juldoppa!

15 Evenemangs- GUIDEN För mer information om evenemangen, kontakta turistbyråerna: Krokom Strömsund Lierne Røyrvik n Julemesse på Rørsla, 5 desember kl n Julmarknad i Häggsjövik Bygål n 5 december kl Försäljning av allehanda alster från bygden. Gröt, skinkstut och kaffe. Lotteri. Välkommen att boka bord: Siv Persson Arrangör Häggsjöviks Byalag. n ABF-cirkel i glöggprovning samt jultallrik på Lilla Stallet, Gäddede, lördag 5 december. n Mountain Moose i Stora Blåsjön. Älgfarm, Butik och Café har extraöppet. Söndag 6 december kl Butiken är fylld med nya varor! n Barnehage- og skoleforestilling i Lierne, 10 desember kl På Lierne samfunnshus viser Stortangen skole julespillet om Onkel Per, reinsdyret Rudolf, den skumle Sylte, alle arbeidsnissene og Putti Plutti Pott. Premiere för allmänheten i Lierne Sammfunnshus, 11 december kl n JULSJAU, 12 december i Nordli. n Mountain Moose i Stora Blåsjön. Älgfarm, Butik och Café har extraöppet. Lördag och söndag december kl Butiken är fylld med nya varor! n Julmarknad den 12 december på Saga, Gäddede, kl n Julmarknad i Skärvången 12 december kl n Luciabasar på Sørli Sammfunnshus 13 desember kl 14. Grautsalg, loddsalg, tombola, kaffesalg. n Kino i Røyrvik samfunnshus, 14 desember kl n Hemvändarcafé på Lilla Stallet, Gäddede, lördag och söndag december. n Hemvändarkväll på Hotell Gäddede, lördag 26 december. n Revy og fest på Nordli samfunnshus 3. Juledag. 2 forestillinger kl og Fest med Odd Arnes kl n Juletrefest i Gudøyvangen, 27 desember kl n Fest i Gudøyvangen Grendehus, 27 desember kl n Revy og fest på Sørli samfunnshus, 4. juledag. 2 forestlillinger kl og Fest med Yvonne and the quick picks kl n Sparkfest. Finn fram sparken å kom til Kveli samfunnshus på sparkfest, 5. juledag kl n Gammeldans i Røyrvik samfunnshus, 29 desember kl 21. Nyttårskonsert i Røyrvik kirke, 31 desember kl n Fjällbjörken Design. Bakvattnet. Butiken är fylld med nyheter. Lärorika textilböcker för de minsta, tvålar, smide, ljus och ljusstakar. Ripsmattor, löpare, stolsdynor m m från Nyblom och Kollén. Mycket stickat, tovat och vävt som vanligt. Juldekorationer. Öppet lör sön kl (t o m 20/12). Alla dagar kl (26/12 6/1) Eller ring om ni vill komma en annan tid , n Blåsjöns Loppis har öppet varje lördag & söndag. Med reservation för ev ändringar Här kan du äta julbord 4 december: n Julbord i Bakvattnet på Ewas Pensionat AB. Mysigt och gemytligt. Ring för bokning: december: n Julbord på restaurang Fjällripan. Stora Blåsjön. För mer information, ring: n Julebord på Li-vert n i Nordli, kl Cocktail, forrett, varm julematbuffe, dessertbord og dans til det svenske dansebandet Scam. Bar med alle rettigheter kl Mer information, ring: n Julbord med Dans till Ulf Lindeberg på Hotell Gäddede. För mer information, ring: december: n Julbord på restaurang Fjällripan. Stora Blåsjön. För mer information, ring: december: n Julbord i Bakvattnet på Ewas Pensionat AB. Mysigt och gemytligt. Ring för bokning: december: n Børgefjell Gjestegard har Julebord fra kl Med Tipsa oss! Tipsa Gränsnytt och få med ditt evenemang i vår guide! Mejla till: pernilla.hermansson@ stromsund.se Ribbe, Pinnekjøtt og masse god julemat. Musikk og dans fra kl m/ Lost Highway. Påmelding, telefonnummer: n Julbord i Bakvattnet på Ewas Pensionat AB. Mysigt och gemytligt. Ring för bokning: alla dagar: n Välkommen till ett alldeles lagom stort julbord på Fjällgården i Åkersjön. Julbordet är bokningsbart fram till 15 december. Ring för bokning och mer information: eller Med reservation för ev ändringar Gränslös mix av dikt och musik n I slutet på oktober uppträdde Marléne Solberg och Anders Hedén tillsammans under namnet Gränslöst. De bjöd på dikter, tavlor och sång. Här är några röster om föreställningen: Forestillinga Gränslöst var en god opplevelse for de oppmøtte tilhørere. Varm visesang framført av Anders Heden, med kjente og kjære svenske godbiter, og et par norske framført i svensk versjon. Godt å høre på og godt formildet. Marléne Solberg imponerte med sine dikt. En spennvidde i type, men de hadde alle en god signatur. Temaet om reiser i rom og tid gikk igjen. God lyrikk skal gi tilhøreren noen nye tanker og det gjorde Marlénes dikt, godt understreket av hennes solide og strålende framføring. Marléne og Anders var gode i lag, som to dråper. Dette var virkelig en forestilling for hjerte, sjelen og for tanken!, mener Anne Bjørg Evensen Svestad, kultur- og museumsleder Røyrvik kommune. I Jorm fanns en fikasugen gäst: Gott fika och snurriga tavlor. Jag tyckte om sångerna, men sjunga själv ville jag inte göra, sa Giovanni Olofsson, 4 ½ år från Blåsjön. Läs mer på webben! Gränsnytt nr 5/09 15

16 Gränsnytt Mittskandinaviskt Regionprojekt Box Strömsund B Porto betalt Midt-Skandinavisk Regionprosjekt Lierne Kommune 7882 NORDLI I VÄNTAN PÅ JULEN: Nordman i Ankarede Foto: Stig Karlsson Foto: Julia Skjelbred många besökare i Lierne. Mellom 1800 og 2000 personer besøkte årets Førjulsmartna i Lierne. n nytt rekord i ankarede. Över 700 personer kom till Ankarede Konsert och Julmarknad den 28 november. Det är nytt rekord. Den svenske artisten Nordman hade två konserter i kapellet och fick fina recensioner. Med sig på scenen hade han också syskonparet Caroline och Martina Moberg från Jorm. Tillsammans sjöng de bland annat Vandraren. Han var grymt bra och tjejerna likaså. När vi snackades vid efteråt sa han att han kunde tänka sig att flytta hit. Så mysigt tyckte han att det var, säger Lotta Falk i arrangörsstaben. n Du har just läst en tidning från: Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt Lierne kommune Krokoms kommun Røyrviks kommune Strömsunds kommun NORD-TRØNDELAG Sør Trøndelag Nord Trøndelag FYLKESKOMMUNE Fylkeskommune Fylkeskommune Europeiska Unionen