En framåtsyftande utvärdering av utbildning och forskning inom ekonomiområdet vid MDH. Leif Lindmark

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En framåtsyftande utvärdering av utbildning och forskning inom ekonomiområdet vid MDH. Leif Lindmark"

Transkript

1 En framåtsyftande utvärdering av utbildning och forskning inom ekonomiområdet vid MDH Leif Lindmark

2 Innehållsförteckning Förord 3 Rapporten i sammanfattning 4 Bakgrund, uppdrag och genomförande 7 Nya tider, nya förutsättningar 9 En ny organisation vid MDH 12 Utbildning och forskning i ekonomi vid MDH 15 Lärarkompetens och lärarkapacitet 15 Studenterna i ekonomi vid MDH 16 Ekonomutbildning vid MDH 17 Forskning och forskarutbildning inom ekonomiområdet 19 Uppdragsverksamhet 20 Förslag på åtgärder 21 Några utgångspunkter 21 Lärar- och forskarkompetens 22 Rekrytering av studenter 25 Framtida grundutbildning 26 Framtida forskning och forskarutbildning 28 Framtida uppdragsverksamhet 29 Organisation 30 Fortsatt arbete 32 2

3 Förord Denna rapport om forskning och utbildning inom ekonomiområdet vid Mälardalens högskola har genomförts på uppdrag av högskolans rektor, Karin Röding. Rapporten skall ses som ett första inspel i en långsiktig process om ledningen för MDH och akademiledningen vid HST beslutar att arbeta vidare för att förstärka utbildning och forskning inom ekonomiområdet. I denna process har lärarna och forskarna vid Avdelningen för ekonomi en central roll. En uppgift är att tillsammans med akademiledning och dekanus fördjupa analyserna inom olika delområden, analysera resursbehov, mål och möjliga vägval. Som författare till rapporten är jag ensamt ansvarig för innehåll och slutsatser. Utan att ett stort antal personer vid MDH, men också tidigare anställda vid högskolan, hade det dock inte varit möjligt att skriva rapporten. Ett speciellt tack vill jag rikta till tidigare akademichefen vid HST, Elvy Westlund och den nytillträdde chefen, Thomas Wahl. Jag vill också rikta ett stort tack till professorerna Peter Dobers, Lars Hallén och Esbjörn Segelod och till avdelningschef Madeleine Lundberg för den tid ni lagt ner i samtal med mig kring olika frågor och för den information ni tagit fram och som arbetats in i rapporten. För siffror om ekonomi och antal studenter vill jag rikta ett speciellt tack till HSTs administrative chef Yvonne Arlestrand-Lundgren. Till alla andra, lärare och forskare vid Avdelningen för ekonomi, akademichef och lärare vid IDT, personer i olika stabsfunktioner vid MDH, ordföranden för Mälekon och tidigare anställda lärare och forskare vid MDH, som jag haft samtal med enskilt eller i grupp framför jag här ett varmt tack. Stockholm Leif Lindmark Professor Handelshögskolan i Stockholm 3

4 Rapporten i sammanfattning I utredningsuppdraget ingick att göra: En genomgång av utbildningsmiljön på grund- och avancerad nivå inom ekonomiområdet En genomgång av befintlig forskningsmiljö inom Industriell ekonomi och organisation Att lämna en slutrapport som är framåtsyftande En utgångspunkt för de analyser och förslag som redovisas i rapporten är att konkurrensen om studenter, lärare och forskare och pengar har ökat under en följd av år och att denna konkurrens sannolikt kommer att skärpas ytterligare under kommande år. En huvudförklaring är att ett nytt högskolelandskap håller på att växa fram där fokus skiftas från kvantitet till kvalitet. Examensrättigheter dras in och forskningsmedel kommer i än högre utsträckning än idag att koncentreras till de mest forskningsproduktiva lärosätena. En annan förändring är att kraven på forskningsanknytning av grundutbildningen skärps. Till detta skall läggas att studentkullarna kommer att minska med storleksordningen 25 % inom en sexårsperiod. Tappet av studenter kommer inte att fördelas jämnt mellan landets lärosäten utan främst drabba de med redan idag lågt söktryck. Det är detta ramverk som ligger till grund för analyser och förslag som presenteras i rapporten. Ramverket ligger väl i linje med den forsknings- och utbildningsstrategi för perioden som MDHs styrelse nyligen ställt sig bakom. Den bild som växer fram vid en genomgång av lärarkompetens, utbildning och forskning inom ekonomiområdet är följande: Andelen disputerade lärare är låg och lägre än vid flertalet andra lärosäten i landet. Andelen disputerade lärare har dessutom minskat sedan tiden som ekonomihögskola. För att möta de krav som finns på ökad forskningsanknytning av grundutbildningen behöver denna andel öka. Ytterst löper annars MDH risk att i framtiden tappa examensrätter i ämnet företagsekonomi. Lärare och forskare i ekonomi är splittrade på två akademier. Det kan starkt ifrågasättas om ett förhållandevis litet antal disputerade lärare skall vara uppdelade på två miljöer. Flera ledande lärare och forskare inom entreprenörskapsområdet med ämnesmässig bas i företagsekonomi och med placering vid IDT har lämnat MDH för andra lärosäten. Ekonomi är ett av de stora utbildningsområdena vid MDH. Skall MDH kunna hålla uppe antalet studenter på nuvarande nivå när studentkullarna drastiskt minskar torde ett nödvändigt, men inte tillräckligt, villkor vara att antalet studenter som läser ekonomi vid MDH inte minskar annat än marginellt. Utmaningen blir att kunna rekrytera studenter då söktrycket under senare år varit relativt lågt. Det är för övrigt en situation man delar med många andra utbildningsprogram vid MDH. En bedömning av utbildningskvalitet är svår att göra. En bedömning kan göras baserad på lärarkompetens och kapacitet som redovisats ovan. Ett alternativ är ranking av ekonomutbildningar vid landets lärosäten. En sådan redovisas i rapporten. Den skall tolkas med stor försiktighet men visar att MDH kommer ut i mitten när det gäller totalplacering men på undre halvan på flera viktiga parametrar. Forskningsproduktionen kunde vara mer omfattande. En förklaring är att disputerade lärare har liten tid för egen forskning inom ramen för sin tjänst. Forskarutbildningen verkar fungera relativt bra mätt i antal avhandlingar som producerats. Ett problem är att man har betat av och fortsätter att beta av en stock av doktorander. Nyintagning till forskarutbildningen under senare år är låg. 4

5 En tidigare relativt omfattande uppdragsutbildning inom ekonomiområdet är idag helt avvecklad. Flera förklaringar, kompletterande och konkurrerande, finns till att det blivit så. Lärare och forskare i ekonomi upplever att utbildningarna i ekonomi fungerar som kassako för att stödja annan utbildning och annan verksamhet vid MDH. En genomgång av ekonomiska data tyder på att denna uppfattning är korrekt. I storleksordningen 4 mkr verkar årligen överföras till annan verksamhet. I rapporten diskuteras ett antal förslag på åtgärder för att utveckla forskning och utbildning inom ekonomiområdet vid MDH. Förslagen skall ses som ett första inspel i en långsiktig process om ledningen för MDH akademiledningen vid HST beslutar att arbeta vidare för att förstärka utbildning och forskning inom ekonomiområdet. I denna process bör lärare och forskare vid Avdelningen för ekonomi delta aktivt för att tillsammans med akademiledning och dekanus fördjupa analyserna inom olika delområden, om resursbehov, mål och möjliga vägval. Förslag på åtgärder måste baseras på en tänkt resursram. Den diskussion som förs om olika åtgärder utgår från tre resursalternativ. För det första att inga andra resurser än idag finns att tillgå. För det andra att de medel som MDH får för studerande i ekonomi används för utbildning i ekonomi och inte för att stödja andra verksamheter men också att ekonomerna tilldelas ytterligare forskningsmedel i enlighet med högskolans strategi för att öka utbildningarnas forskningsanknytning. Det borde innebära en sammanlagd resursförstärkning på åtminstone 5-6 mkr/år jämfört med idag. I det tredje alternativet lägger högskolans ledning till ytterligare resurser utöver de som finns i alternativ 2. Bl.a. följande åtgärdsförslag presenteras och diskuteras i rapporten: En ökad forskningsanknytning genom fler disputerade lärare som också har möjlighet att bedriva egen forskning. Andelen disputerade bör uppgå till minst 60 %, helst 70 %, år MDH måste tänka långsiktigt när det gäller framtida personalstruktur. Med en längre tidshorisont öppnas betydligt fler möjligheter än om man bara ser framåt ett år i taget. Pensionsavgångar under den närmaste femårsperioden ger möjlighet att öka andelen disputerade lärare utan tillskott av nya pengar. Med mer pengar skapas möjligheter att mer radikalt höja andelen disputerade. Rekrytering av medarbetare skall göras aktivt utifrån de kompetensbehov som finns för att ge bra utbildningar och med beaktande av krav för examensrätter. Om möjligt bör en handfull personer rekryteras i en första omgång för att signalera start på en nysatsning. För att få nya impulser och ny energi bör majoriteten av nyrekryteringarna göras externt. Med externt rekryterade personer avses också de som lämnat MDH för tjänster vid andra lärosäten. För att öka söktrycket krävs bra utbildningar och kurser i ekonomi. Bas för utbildningarna i ekonomi skall vara ekonomprogrammet, dvs. ett standardprogram. Civilekonomutbildning bör övervägas när MDH har nödvändig lärarkompetens och lärarkapacitet för att ge denna utbildning. I rapporten diskuteras varför ett starkt specialiserat programutbud är en riskfylld strategi. Där diskuteras dock vissa specialiseringsmöjligheter och vad som kan göras för att ge standardprogram som ekonomprogrammet ökad attraktionskraft. MDH har en konkurrensfördel gentemot många andra lärosäten genom lokaliseringen i den snabbväxande Mälardalsregionen. Profilering förespråkas däremot när det gäller forskning och forskarutbildning. Bland professorerna finns en enighet om att Industriell förnyelse är en profil som man skulle kunna samlas krig. Uppdragsutbildning måste åter bli en verksamhet för ekonomerna. Detta för att man får ytterligare resurser för nyanställningar genom att bedriva uppdragsutbildning, men också därför att uppdragsutbildning ger kunskaper, erfarenheter och data som kan användas i grundutbildningen och forskningen. För en mer omfattande uppdragsutbildning med medverkan av 5

6 ekonomerna behöver en rad saker klaras ut. Det gäller bl.a. rollfördelning mellan olika nivåer vid MDH, incitamentsstruktur och planeringsförutsättningar. Organisatoriskt borde alla forskare och lärare i ekonomi vara placerade i samma akademi. Namnet Akademin för Hållbar Samhälls- och Teknikutveckling inte är lättkommunicerat. Ekonomi saknas helt i namnet trots att utbildningar i ekonomi utgör två tredjedelar av akademins grundutbildning. Många framhåller att MDH har två ekonomiutbildningar eller rent av två ekonomi- /managementhögskolor med olika akademiinplacering. Frågan är om detta är optimalt. Skulle det inte vara möjligt att samla all ekonomiutbildning i en akademi? MDHs organisation i akademier med åtminstone vid HST en stark centralisering av beslutsfattandet innebär att akademichefen har ett mycket stort ansvar för hur verksamheten bedrivs och utvecklas. Om MDH skall arbeta vidare för att förstärka utbildning och forskning inom ekonomiområdet ligger det på akademichefen att initiera processer för fördjupade analyser inom olika delområden, för analyser av resursbehov, mål och möjliga vägval. I denna process har lärarna och forskarna vid avdelningen för ekonomi en central roll, liksom dekanus. Rapporten avslutas med ett förslag att inrätta ett advisory board för synpunkter på och inspel i olika framtidsfrågor. 6

7 Bakgrund, uppdrag och genomförande Konkurrensen om forskningsanslag, studenter, lärare och forskare har under en följd av år kontinuerligt ökat. Denna konkurrens kommer sannolikt att ytterligare skärpas under kommande år. Detta bl.a. som följd av kraftigt minskande studentkullar, ökade kvalitetskrav på lärosätena för att få behålla studieplatser och examensrättigheter och en fortsatt omfördelning av forskningsresurser till landets forskningstunga universitet och specialhögskolor. Ekonomi är ett av de stora utbildningsområdena inom MDH med knappt 1500 helårsstudenter år Det motsvarar knappt 20 % av totalt antal helårsstudenter vid MDH detta år. För 2011 uppgick antalet helårsstudenter till Konkurrenskraftiga utbildningar inom ekonomiområdet är därför avgörande om MDH skall kunna behålla antalet studenter på nuvarande nivå när studentkullarna minskar. Forskningen i ekonomi vid MDH är av relativt liten omfattning mätt i t.ex. vetenskapliga publikationer men också uttryckt i antalet disputerade lärare, docenter och professorer och den tid som finns för forskning. För grundutbildningen är detta ett problem eftersom akademisk utbildning skall vila på vetenskaplig grund. Kravet på forskningsanknytning har skärpts under senare år inte minst i samband med Högskoleverkets prövningar av examensrättigheter. Signaler finns också på att grundutbildningens forskningsanknytning kan komma att påverka den framtida fördelningen av utbildningsplatser till landets lärosäten (Utbildningsminister Jan Björklund på DN Debatt ). I bakgrundsbeskrivningen till det utredningsuppdrag som avrapporteras i denna rapport framhålls att MDH kontinuerligt arbetar med att förbättra och stärka sina utbildningar. En annan del av bakgrundsteckningen är att Högskoleverket för närvarande genomför en kvalitetsutvärdering av ämnena företagsekonomi och nationalekonomi med fokus på måluppfyllelse och resultat. Mot denna bakgrund ser MDH ett behov av att se över ekonomiutbildningarnas processer och förutsättningar för att uppnå ökad kvalitet. Utredningsuppdraget innefattar: En genomgång av utbildningsmiljön på grund- och avancerad nivå inom ekonomiområdet En genomgång av befintlig forskningsmiljö inom Industriell ekonomi och organisation Inhämta nödvändig information genom intervjuer och skriftligt underlag 0m ovanstående punkter Att lämna en slutrapport som är framåtsyftande Med området ekonomi avses i rapporten företagsekonomi, nationalekonomi och handelsrätt, dvs. de ämnen som ingår i avdelningarna Industriell ekonomi och Marknadsföring inom Akademin för Hållbar Samhälls- och Teknikutveckling (HST) 1. Utbildning och forskning inom ekonomiområdet vid akademin Innovation, Design och teknik (IDT) berörs också i viss utsträckning. 1 Vid Avdelningen för ekonomi finns några personer i gränslandet mellan informatik och företagsekonomi. Dessa är i MDHs rapport för Högskolverkets kvalitetsvärdering inplacerade i ämnet företagsekonomi. De behandlas fortsättningsvis i denna rapport som företagsekonomer. På flera ställen i rapporten används ekonomer synonymt med personal vid Avdelningen för ekonomi. Det torde dock framgå om texten avser samtliga vid 7

8 Rapporten är uppdelat i fyra huvuddelar. I den första redovisas inledningsvis uppdragets bakgrund och genomförande. I denna första del diskuteras därefter översiktligt ett antal omvärldsförändringar som påverkar förutsättningarna för utbildning och forskning i ekonomi vid MDH. Slutligen behandlas i denna första del den organisationsförändring som genomfördes vid MDH 2008 med uppdelning i akademier och nedläggning av ekonomihögskolan. I rapportens andra huvuddel görs en nulägesbeskrivning av lärar- och forskarkompetensen inom ekonomiområdet vid HST, av grund- och forskarutbildningen och av forskningen i ekonomi. I denna genomgång kommenteras också att ekonomerna inte längre medverkar i MDHs uppdragsutbildning. I nulägesbeskrivningen ingår kortare återblickar till åren när MDH hade en ekonomihögskola. Här skall dock redan nu sägas att något förslag att skapa en ny ekonomihögskola inte kommer att presenteras. Det finns dock anledning att redovisa vissa synpunkter på fördelningen av personal och utbildningar mellan olika akademier. I nulägesbeskrivningen redovisas vissa analyser men dessa är i huvudsak samlade i ett separat efterföljande avsnitt med förslag på framtida färdriktning. Där görs en koppling till den strategi för utbildning och forskning vid MDH som högskolans styrelse nyligen fattat beslut om. I rapportens fjärde och avslutande del redovisas kortfattat några synpunkter på hur man kan arbeta vidare med fortsatta analyser och åtgärder. avdelningen eller endast en del t.ex. företagsekonomer. I det senare fallet används också vanligen begreppen företagsekonomi och företagsekonomer. 8

9 Nya tider, nya förutsättningar I den nyligen publicerade antologin `Morgondagens industri ställer forskare vid Handelshögskolan i Stockholm ett antal frågor om svensk industris framtid 2. Det gör man därför att det är uppenbart att någonting har hänt. Den industriella struktur som utgjort den ekonomiska plattformen för dagens välstånd är under kraftig omvandling. Nya strukturer håller på att växa fram. Utvecklingen kan beskrivas i termer som globalisering, ekonomiska obalanser, finanskriser och tjänste- och kunskapssamhällets framväxt för att bara ge några exempel hur den pågående samhällsomvandlingen kan beskrivas. I de framtidsstrategier som presenteras är behovet av kunskap, kompetens och forskning för utveckling och konkurrenskraft återkommande inslag. I dessa strategier har en utbyggnad av forskning och högre utbildning varit viktiga inslag. Som ett svar på behovet av ökad kunskap och kompetens har utbildningssystemet kraftigt byggts ut. Nya lärosäten har etablerats och fyra högskolor har fått universitetsstatus. Andra, som MDH, har fått fasta forskningsresurser inom vissa områden. Sedan ett par år tillbaka håller ett nytt högskolelandskap på att växa fram. Fokus skiftas från kvantitet till kvalitet. Examensrättigheter prövas och dras in av Högskoleverket. Resurstilldelningen för forskning har ändrats så att resurser till lärosätena kan omfördelas efter prestationer baserat på vetenskapliga publiceringar och externa forskningsmedel. I en artikel på DN Debatt ( ) är utbildningsminister Jan Björklund mycket tydlig på hur han önskar se den fortsatta utvecklingen. Först och främst tydligare kvalitetskrav. I det ligger regeringens uppdrag till Högskoleverket om att göra skarpare kvalitetsutvärderingar och examenstillståndsprövningar av alla högre utbildningar. Utbildningsministern lyfter i artikeln också fram att forskningsanknytningen på många utbildningar är otillräcklig. Forskningsanknytningen är svag trots att det är en viktig förutsättning för akademisk utbildning. Han understryker att en stor andel av lärarna bör vara högskoleutbildade och därmed själva ha möjlighet att följa med i aktuell forskning. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) har under en tid drivit projektet Agenda för forskning. I arbetet har man granskat forskningsanknytningens teori och praktik i dagens svenska högskola. Man har också problematiserat begreppet forskningsanknytning. En huvudslutsats är att man vill prioritera en höjd andel disputerade lärare och öka de mest erfarna forskarnas deltagande i grundläggande högre utbildning (IVA 2011) 3. Man lyfter också fram att tydligare principer för krav på forskningsanknytning i olika utbildningar bör utarbetas i examensprövningar och ingå i det pågående arbetet med kvalitetsutvärderingar. Inom ramen för projektet Agenda för forskning har statistik tagits fram som visar andelen adjunkter i relation till totalt antal lärare (heltidsekvivalenter). Statistiken visar att MDH har en förhållandevis hög andel adjunktsundervisning, 54 % år 2010, och delar en 24:e plats bland landets lärosäten. Endast fyra högskolor har en högre andel adjunktsundervisning (Källa: HSVs NU databas. Underlagsrapport till IVAs projekt Agenda för forskning, 2011). Ett exempel med direkt koppling till denna utredning om forskning och utbildning i ekonomi vid MDH, där tydliga krav på forskningsanknytning tillämpats, är rätten att ge en civilekonomexamen. 2 Benson, I., Lind, J., Sjögren, E. & Wijkström, F. (2011) Morgondagens industri. Att sätta spelregler och flytta gränser. Studentlitteratur 3 Agenda för forskning. Vilka krav bör vi ställa på forskningsanknytning av den högre utbildningen. Ett förslag till inriktning för svensk högskolepolitik. IVA november

10 Ansökan och prövning av examensrättigheter ägde rum våren Bedömargruppen kom fram till att för examensrättighet i företagsekonomi måste studenterna ha möjlighet att välja mellan minst tre fördjupningar under det fjärde studieåret på avancerad nivå. Två av de mest populära inriktningarna, redovisning (inklusive ekonomistyrning) och marknadsföring, skulle vara obligatoriska för alla lärosäten. Inom vart och ett av de minst tre fördjupningsalternativen måste lärosätet ha åtminstone en person med docentkompetens. Ett annat krav var att handledning av examensarbeten och kurser på avancerad nivå i princip enbart skulle skötas av disputerade lärare. Av 21 ansökningar om examensrätt godkändes enbart sex. Det som de flesta lärosätena föll på var att man inte hade tillräcklig kompetens inom redovisningsområdet. Vid några lärosäten hade man inte heller tillräckligt antal disputerade lärare för att få examensrätt. MDH var ett av lärosätena som inte fick rätten att utfärda civilekonomexamen. Det positiva med tydliga kriterier för examensrätt är att flera lärosäten gjort stora ansträngningar att skaffa den lärarkompetens och den lärarkapacitet som behövs för att få ge en civilekonomutbildning, en utbildning som många studenter upplever som mycket attraktiv. För att kunna rekrytera nödvändig kompetens har lönenivån anpassats till att det råder kompetensbrist inom de mest populära områdena inom företagsekonomi. Som en del i ansträngningarna att möta de krav som ställs för examensrättighet har docenter och professorer rekryterats från utlandet. De statliga forskningsresurserna är idag koncentrerade till ett tiotal universitet. Utbildningsministern signalerar inte någon förändring i fördelningen av forskningsmedel till förmån för de mindre högskolorna (DN Debatt ). Tvärtom pekar mycket på att omfördelningen av forskningsresurser till de mest forskningsproduktiva lärosätena kommer att fortsätta. En utredning under professor Anders Flodströms ledning arbetar med förslag för att ytterligare premiera forskning av hög kvalitet. Om det förslag som nu diskuteras accepteras innebär det att en ökad andel av lärosätenas resurser för forskning blir konkurrensutsatta och möjliga att omfördela mellan landets lärosäten. Gjorda beräkningar visar att de etablerade universiteten med den nya modellen kommer att tilldelas en ökad andel av de statliga forskningsmedlen jämfört med idag. Ett annat återkommande tema i diskussioner om forskning och högskoleutbildning är att verksamheten måste ha en bättre koppling till det omgivande samhället. I diskussioner om forskning framhålls inte minst att kopplingen mellan forskningsresultat och nya produkter och tjänster måste bli bättre. Inom grundutbildningen framhålls pedagogiska effekter av en bättre koppling och att studenterna efter avslutade studier har kunskaper som gör att de snabbare kan skolas in i arbetslivet. Det bör här understrykas att det inte finns något motsatsförhållande mellan en forskningsbaserad utbildning och en ökad koppling till praktiken. Inte minst inom ekonomiområdet kännetecknas utbildning av hög kvalitet nationellt och internationellt av relevance and rigour. I MDHs nyantagna strategidokument lyfts såväl en ökad forskningsanknytning i utbildningen som samproduktion fram som centrala delar i strategin för utbildning och forskning för perioden Högskolan skall kraftsamla för att fortsätta utveckla forskningsbaserad utbildning liksom utbildningsrelevant forskning i samverkan till värde för och nytta för samhället genom samproduktion och internationalisering. En annan avgörande omvärldsförändring för landets universitet och högskolor är att ungdomskullarna kommer att successivt kommer att minska kommande år. Dramatiken för de mindre lärosätena förstärks av att en nedgång på 25 % av antalet 20-årigar inom en sexårsperiod inte kommer att fördelas jämnt mellan lärosätena. De med i dag högt söktryck och höga antagningspoäng kommer även 10

11 fortsättningsvis att fylla sina platser, möjligen med något lägre antagningspoäng för den sist antagne än idag. I klartext betyder det att minskningen till allra största delen kommer att drabba lärosäten som idag tar in merparten eller alla sökande på sina utbildningar. För många lärosäten och utbildningar kan detta innebära mycket drastiska minskningar i antalet studenter och nedläggningar av utbildningsprogram. Denna utveckling kommer att förstärkas ytterligare om studentinflytandet över fördelningen av utbildningsplatser ökar vilket utbildningsministern också signalerar som önskvärt i artikeln på DN Debatt. Ur ett studentperspektiv är tanken på omfördelning av platser positiv då fler får möjlighet att välja lärosäte efter eget önskemål. Utifrån ett regionalt perspektiv kan en sådan omfördelning av högskoleplatser däremot ses som negativ då möjligheterna att rekrytera studenter till olika arbetsuppgifter i privat och offentlig verksamhet kan försvåras. Olika rankinglistor är en av flera informationskällor för studenter vid val av lärosäte för sina studier. En sådan ranking görs av den fristående akademikergruppen Urank. Urank rangordnar lärosäten, men även ämnesområden inom lärosätena. Rankingen baseras på ett stort antal variabler inom sex områden: studenter, grundutbildning, forskning/forskarutbildning, internationalisering, lärare och sociala indikatorer. Valet av variabler och deras viktning kan diskuteras men rankingen ger trots allt vissa indikationer på var olika lärosäten står i den nationella konkurrensen. För MDH blev det 22:a plats (av 30 lärosäten) i 2011 års ranking. Året innan hade man en något bättre placering som nummer 20. I topp ligger landets specialhögskolor och de etablerade universiteten. Bland högskolorna är det i första hand Södertörns högskola och Högskolan i Jönköping som sticker ut. Bryts data ner på olika områden är rangordningen för MDH något bättre. HumSam rankas som 14 bland 26 lärosäten, TekNat som nummer 15 av 28. Man kan ha olika uppfattningar om ökade kvalitetskrav, forskningsanknytning och omfördelning av forskningsresurser och studieplatser men mycket pekar på att det är i denna riktning som utvecklingen kommer att gå. Senast i raden av indikationer på att denna utveckling fortsätter är förslaget att inrätta en ny myndighet för kvalitetssäkring och tillsyn av högskolan 4. Den demografiska utvecklingen är dock obeveklig. Studentkullarna kommer att minska och konkurrensen om studenterna kommer att öka. För MDH och andra lärosäten gäller det att förhålla sig till omvärldsförändringarna och utveckla och genomföra strategier som gör att man kommer ut så väl som möjligt i den ökade konkurrensen om studenter, lärare och forskare och externa medel för forskning och annan verksamhet. Det är detta ramverk som ligger till grund för analyser och förslag i den utvärdering som presenteras i denna rapport. Ramverket ligger väl i linje med den forsknings- och utbildningsstrategi för perioden som MDHs styrelse nyligen ställt sig bakom. 4 SOU 2012:1 Tre blir två. Två nya myndigheter inom utbildningsområdet. 11

12 En ny organisation vid MDH År 2008 införde MDH en ny organisation. Verksamheten delades upp i fyra akademier. Ekonomihögskolan avvecklades och merparten av verksamheten placerades i Akademin för Hållbar Samhälls- och Teknikutveckling (HST). Ett antal lärare och forskare i ekonomi inom främst, men inte enbart, entreprenörskapsområdet placerades dock i Akademin för innovation, design och teknik (IDT). Omorganisationen innebar att varumärket Ekonomihögskola avvecklades och att merparten av utbildning och forskning i ekonomi placerades in i en akademi där ekonomiämnet helt saknar synlighet i namnet. Detta trots att man svarar för två tredjedelar av all utbildning inom akademin. Uppdelningen av företagsekonomer på två akademier innebär att en relativt liten grupp forskare i företagsekonomi delades upp på två enheter. Uppdelningen lär ha flera förklaringar men uppenbart har den åtminstone för de lärare och forskare som hade en inriktning mot entreprenörskap inte fungerat som avsett. Man har inte känt sig hemma i den miljö som man hamnade i och flera av de ledande forskarna inom området har lämnat MDH för andra lärosäten. Ett annat problem med uppdelningen är att man inte (ens) internt ser den samlade kompetens man har inom ekonomiområdet. Detta framgår tydligt i den rapport MDH skickade in till Högskoleverket för verkets kvalitetsvärdering av ämnet företagsekonomi vid landets lärosäten. I denna självvärdering finns inga ekonomer verksamma vid IDT medtagna. En annan konsekvens av uppdelningen är att MDH enligt vissa nu har två ekonomihögskolor/ekonomiutbildningar med olika huvudmanskap, IDT och HST. Den nya organisationen har inneburit att ledningsresurser, ekonomi och beslutsfattande koncentrerats till akademinivån. Ekonomiämnet inom HST är i sin tur uppdelat på två avdelningar, Industriell ekonomi och Marknadsföring. De båda avdelningarna har sedan en tid tillbaka en gemensam chef och behandlas därför fortsättningsvis som en enhet, avdelningen för ekonomi. På avdelningsnivå ligger främst bemanningsplanering och att se till att verksamheten bedrivs enligt uppgjorda planer. Budgetansvar, bortsett från några mindre belopp, ligger liksom rekrytering av personal på akademinivå. Det innebär att akademichef och hans eller hennes närmaste medarbetare inte bara har det övergripande ansvaret för utbildning och forskning inom ekonomiområdet utan också har ett stort ansvar för hur verksamheten bedrivs och utvecklas. Den ekonomiska styrningen och redovisningen vid MDH har en enkel grundstruktur. Statliga medel till högskolan fördelas ut till akademierna. Den fortsatta kostnadsfördelningen är dock inte lika enkel att följa bl.a. beroende på att inte alla kostnadsposter bokförs på ämnen (avdelningar) eller utbildningsområden som ekonomi. Detta innebär att transparens saknas som gör det möjligt för högskolans medarbetare att få inblick i hur olika resurser används. I denna utvärdering är det av intresse att få en någorlunda korrekt bild av intäkter och kostnader för utbildning och forskning inom ekonomiområdet vid HST. Utbildningar i ekonomi har jämfört med utbildningar inom andra områden som teknik och vård en förhållandevis låg tilldelning av medel per student. Med utgångspunkt i den låga medelstilldelningen kan man argumentera för att det är viktigt att varje tilldelad krona (HÅS och HÅP för studenter i ekonomi) används för kurser och utbildnings- 12

13 program i ekonomi 5. I det följande görs därför ett försök att redovisa intäkter och kostnader för utbildning och forskning inom ekonomiområdet vid HST 6. För verksamhetsåret 2010 som är det senaste som slutredovisning finns tilldelades HST kr för grundutbildningen. Av dessa pengar avsåg kr utbildning som gavs av ekonomer (inklusive handelsrätt). Lönekostnaden för ekonomernas utbildningsinsatser uppgick till kr. Till MDH centralt avsattes ett belopp motsvarande 30 % på denna lönekostnad, 6, 7 mkr plus 14 % av intäkterna för utbildningar i ekonomi, 8 mkr. För den gemensamma verksamheten inom akademin utgick en avsättning på 18 % av lönekostnaden eller 4 mkr. Dessa pengar används för administration och gemensamma kostnader som data, post och tele. Hyra för undervisningslokaler och för tentamen uppskattades år 2010 till 2,5 respektive 1,3 mkr. Gemensamma verksamheter som studievägledning, repro mm beräknades kosta ca 5 mkr. För kontorslokaler betalade utbildningarna i ekonomi 1,8 mkr (8 % på lönekostnaden). Avdelningen för ekonomi tilldelades därutöver av HST kr för inköp av externa tjänster (externa lärare, gästföreläsare mm) och kr för expenser. HST hade statliga anslag för forskning och forskarutbildning för år 2010 på 19 mkr. Av dessa medel tilldelades ekonomerna 1,2 mkr i lönemedel för professorers forskning och 1, 6 mkr för doktorander, dvs. totalt 2,8 mkr. För 2011 är totalbeloppet för forskning och forskarutbildning i ekonomi högre, totalt kr. Anslaget till professorslöner har ökat betydligt. Förklaringen är att en nyanställd professor var verksam vid MDH endast en del av Däremot har anslaget till doktorandlöner minskat kraftigt. Också de externa medlen för forskning är relativt blygsamma, drygt 1, 4 mkr år Forskningstiden uttryckt i lönekostnader är med andra ord liten inom ekonomiområdet. Av de totala lönekostnaderna avser endast 16 % forskning. Med forskningsanknytning av grundutbildning avses i den offentliga debatten och vid examensprovningar som ovan diskuterats andel disputerade lärare men också att lärarna är aktiva forskare. Inom ekonomiområdet är denna senare koppling uppenbart svag vilket blir än tydligare om medel för doktorandlöner exkluderas. I samband med att examensprövningen för civilekonomexamen offentliggjordes skev ordföranden för den sakkunniggrupp som beredde Högskoleverkets beslut, Erik Åsbrink, en debattartikel i DN. Han konstaterade bl.a. att resurserna för ekonomutbildning är låga jämfört med t.ex. naturvetenskapliga ämnen och att detta leder till få lärarledda undervisningstimmar i veckan. Han konstaterade vidare att problemet förvärras av att man på några lärosäten, trots den måttliga resurstilldelningen, likväl slussar över pengar från ekonomutbildning till andra områden (DN Debatt ). Om man accepterar de fördelningsnycklar som ligger till grund för gemensamma kostnader på olika nivåer och för kontorslokaler mm innebär det att den totala kostnaden för att genomföra utbildningar i ekonomi år 2010 uppgick till ca 53,5 mkr, dvs. utbildningarna i ekonomi gick med ett överskott på ca 4 mkr detta år. Slutsatsen om redovisade siffror är någorlunda korrekta och inga större kostnadsposter saknas är att ekonomutbildningarna är en betydande kassako för MDH och för HST. Ekonomutbildningarna har inte bara varit med och betalat av historiska underskott vid andra enheter 5 Det står dock lärosätet fritt att göra andra prioriteringar 6 Yvonne Arlestrand-Lundgren, administrativ chef vid HST, har på ett förtjänstfullt sätt tagit fram uppgifter om kostnader och intäkter för utbildning och forskning inom ekonomiområdet. 13

14 och för andra utbildningar. Utbildningarna i ekonomi fortsätter att ge ett stort stöd till annan verksamhet. Bristande resurser för att ge mer timmar i undervisningen och för bättre forskningsanknytningen inom ekonomiområdet genom fler disputerade lärare och medel för lärares forskning beror därför inte bara på att tilldelningen per student är dålig för att inte säga katastrofal inom humaniora och samhällsvetenskap. Bristen på resurser är också en följd av intern resursfördelning inom HST och rekryteringsbeslut inom akademin. Omfördelningar kan naturligtvis göras men då i klart medvetande om att detta påverkar kvaliteten i utbildningarna i ekonomi. En bättre utbildning i ekonomi skulle vara möjlig om tilldelade resurser användes för denna utbildning och inte för annan verksamhet. 14

15 Utbildning och forskning i ekonomi vid MDH För en bra utbildning i ekonomi, liksom inom andra områden, är lärarnas kompetens och engagemang avgörande. Denna del av rapporten om utbildning och forskning inom ekonomiområdet inleds därför med en redovisning och analys av lärarkompetensen inom ekonomiområdet. En annan viktig förutsättning för en bra utbildning är kvaliteten på de studenter som går på utbildningen. Ju bättre förutsättningar studenterna har att tillgodogöra sig akademisk utbildning desto bättre möjligheter att ge en bra utbildning. Rekryteringen av studenter till MDH behandlas i avsnittet efter det om lärarkompetens. Därefter behandlas utbildningen och forskningen inom ekonomiområdet följt av en diskussion om uppdragsutbildning och annan uppdragsverksamhet. Förslag på åtgärder presenteras inte i denna del av rapporten utan i ett separat avsnitt. Lärarkompetens och lärarkapacitet Högskoleverket genomför för närvarande kvalitetsutvärderingar av ämnena företags- och nationalekonomi. I underlaget till HSV skall lärarkompetens och lärarkapacitet redovisas. I MDHs redovisning tar man upp 40 lärare och forskare i företagsekonomi, varav fem är doktorander 7 och fem i nationalekonomi. I redovisningen för företagsekonomi ingår inte lärare och forskare vid IDT vilket är anmärkningsvärt om man vill lyfta fram den samlade lärarkompetens och lärarkapacitet som finns vid högskolan. I företagsekonomi finns förutom de nämnda 40 lärarna också en handfull lärare som hyrts in från andra lärosäten för att i första hand klara av handledning av examensarbeten på engelska. Vid avdelningen för ekonomi finns tre adjunkter som undervisar i handelsrätt. I nationalekonomi är lärarkompetensen och lärarkapaciteten förhållandevis bra uttryckt i andel disputerade lärare. Av de fem lärarna är två docenter, en doktor och två adjunkter. En av adjunkterna är anställd på halvtid. Den tid som redovisas för egen forskning är dock liten. För samtliga utom den deltidsanställde adjunkten redovisas 10 % som tid för egen forskning. Den mycket begränsade tid som finns för forskning bekräftas vid samtal med en av avdelningens nationalekonomer. Uttryckt i andel disputerade lärare är situationen sålunda relativt god, vilket ger en bra grund för att ge en bra forskningsanknytning i grundutbildningen. Däremot är forskningsanknytningen bristfällig om man ser till den tid för forskning som nationalekonomerna har. Läraruppsättning i företagsekonomi vid HST utgörs av tre professorer, tre docenter, ytterligare nio disputerade, 19 adjunkter, en icke disputerad lektor och fem doktorander. Av adjunkterna har två avlagt licentiatexamen och tre bedriver doktorandstudier. Av de 15 disputerade lärarna i företagsekonomi är åtta 60 år eller äldre. Bland adjunkterna är fyra personer 60 år eller äldre. Räknat på antal individer uppgår andelen disputerade lärare till 43 %. I praktiken är dock andelen ännu lägre. En av de tre professorerna är verksam på heltid som dekanus och en av de disputerade lärarna som ingår i underlaget till Högskoleverket slutade vid MDH vid halvårsskiftet Därtill kommer att en av de disputerade lärarna bara arbetar 20 % vid MDH och en annan 50 %. En uppdelning av disputerade lärare på olika delområden i ämnet företagsekonomi visar att lärarkompetens och lärarkapacitet, för att använda HSVs begreppsapparat, inom flera delområden områden är mycket svag. Anmärkningsvärt är att antalet professorer, docenter och doktorer i företagsekonomi minskat sedan tiden som Ekonomihögskola. Då var 6 professorer, 1 professor emeritus, 1 adjungerad professor, 3 7 Med doktorander avses här inte tre adjunkter som ägnar 50 % eller mer av sin tid åt forskarutbildning. De ingår i kategorin adjunkter. 15

16 docenter och 19 doktorer i företagsekonomi/informatik anställda vid MDH. Det betyder att när andra lärosäten ökat antalet och andelen disputerade lärare inom ekonomiområdet har MDH gått motsatt väg. Såväl antal som andel har minskat. Som ovan redan nämnts är disputerade lärares forskningstid finansierade med interna och/eller externa medel liten. För två av professorerna i företagsekonomi uppges forskningstiden i underlaget till HSV till 60 %, för den tredje som är dekanus till 0 procent. Två av docenterna saknar helt egen forskningstid i tjänsten, för den tredje uppgår den till 25 %. Av doktorerna saknar fyra helt egen forskningstid. För övriga fem är det dock bättre. Tre ägnade 75 % eller mer av tiden åt forskning. En av dessa slutade dock vid MDH vid halvårsskiftet En jämförelse med andra lärosäten visar att MDH har en lägre andel disputerade lärare i företagsekonomi än flertalet andra högskolor. Uppgifterna är baserade på lärosätenas underlag till HSVs kvalitetsutvärdering och räknade på personbasis och inte som heltidsekvivalenter. Uppgifterna till HSV om lärarkompetens och lärarkapacitet skall tolkas med viss försiktighet då det kan finnas kvalitetsbrister i uppgivna data och lärosätena därför senare kompletterat sina uppgifter efter påpekanden från HSV. Med detta sagt kan man ändå konstatera att de flesta andra lärosätena verkar ha en betydligt högre andel disputerade lärare i företagsekonomi än MDH. Att Handelshögskolan i Stockholm och de gamla universiteten har en betydligt högre andel disputerade lärare än MDH är inte så mycket att säga om, men detta gäller också för de nya universiteten Linné, Örebro och Karlstad 8. Med undantag för Gävle som redovisar strax under 50 % i andel disputerade lärare och Högskolan Väst med 45 % har andra högskolor en andel som överstiger 50 %. För flera lärosäten ligger andelen långt över denna nivå. Noteras kan att Jönköping (Internationella Handelshögskolan) med något undantag enbart redovisar disputerade lärare. En hög andel disputerade lärare är ingen garanti för bra utbildning. Många adjunkter och doktorander gör fantastiska insatser som lärare genom stort engagemang, bra pedagogik och goda kunskaper inom det ämnesområde som man undervisar. Men akademisk utbildning skall vila på vetenskaplig grund. Disputerade lärares träning i vetenskapliga metoder och fördjupade kunskaper inom det område som man bedriver egen forskning ger bättre förutsättningar, allt annat lika, att ge en bra akademisk utbildning än avsaknad av den kompetens som en doktorsexamen innebär. Forskningsanknytning inte bara genom doktorsexamen utan också genom fortsatt egen forskning ger kompetens inom området och om vetenskapliga metoder som är väsentliga för att träna studenterna i kritiskt tänkande och för att ge exempel från forskningsfronten inom olika ämnesområden. I MDHs strategidokument för framhålls också som ett centralt mål att öka andelen disputerade lärare och forskningsanknytningen i den utbildning man ger. Studenterna i ekonomi vid MDH Utbildning i ekonomi är ett av de stora utbildningsområdena vid MDH. Som inledningsvis redovisades uppgick antalet helårsstudenter år 2010 till närmare hade antalet minskat till 1350, men är även efter denna nedgång en stor del av den utbildning som MDH ger. Kandidatexamen i företagsekonomi vid MDH kan erhållas genom Ekonomprogrammet, programmet International Business Management och Internationella marknadsföringsprogrammet men också 8 Mittuniversitetet har utelämnats eftersom uppgifterna i deras underlag till HSV reser en rad frågor om korrekthet. 16

17 genom Innovationsprogrammet MTO med inriktning mot företagsekonomi och programmet Analytical Finance. Därutöver ges ett antal fristående kurser i företagsekonomi. Uppskattningsvis studerar ungefär 57 % av studenterna på kandidatnivå på programkurser och 43 % på fristående kurser 9. MDH erbjuder också två magisterprogram i ämnet, Magisterprogram i företagsekonomi och programmet International Marketing. Inom ramen för det förstnämnda programmet kan tre fördjupningsalternativ väljas, redovisning, marknadsföring och organisation. Nationalekonomi har ett kursutbud som ger möjlighet till fördjupning upp till kandidatnivå. Till ekonomprogrammet tog MDH in 151 studenter till 160 platser, 76 till 70 platser på programmet International Business management och till Internationella marknadsföringsprogrammet 63 till 60 platser. På ekonomprogrammet lyckades man sålunda inte helt fylla antalet platser, för de två andra programmen hade man mindre överintag. En slutsats baserad på en genomgång av VHS antagningsstatistik är att söktrycket till ekonomutbildningarna vid MDH är relativt svagt. Det relativt svaga intresset för studier i ekonomi delar ekonomutbildningarna med många andra program vid lärosätet med undantag för främst socionom- och vårdutbildningarna som har ett betydligt starkare söktryck. Ansökningsstatistik visar att det i första hand är till Handelshögskolan i Stockholm och till de gamla universiteten som studenterna söker när man vill läsa ekonomi. Lärosäten som fått examensrätt för civilekonomutbildning verkar också ha förhållandevis många sökanden. Två studenter vid Handelshögskolan i Stockholm presenterade våren 2011 en masteruppsats 10 där man genomfört en ranking av kandidatutbildningar vid 24 lärosäten. Studien baserades på officiella data som antagningsstatistik och enkätdata från studenter som relativt nyligen avslutat sin utbildning eller fortvarande bedrev studier. Till grund för analyserna låg data för 14 parametrar uppdelade i fyra grupper. Parametrarna hade valts ut av studenter som ingick i undersökningen och viktats utifrån hur studenterna själva värderade dem. En av parametrarna var genomsnittlig antagningspoäng till ekonomprogrammet för åren Här kom MDH ut på 18 plats av de 24 lärosätena. Noterbart är att samtliga lärosäten som placerades efter MDH i denna ranking hade sämre geografiskt läge för rekrytering. Ekonomutbildning vid MDH Som framhållits tidigare skall alla rankingar av utbildningar tolkas med stor försiktighet. Så även den ranking av utbildningar som de två studenterna vid Handelshögskolan genomfört. Den visar å ena sidan ett antal förväntade resultat, å andra sidan resultat som åtminstone i ett första påseende kan uppfattas som oväntade. En tolkning av oväntade resultat kan vara att data återspeglar verkligheten, en annan att studenterna vid olika lärosäten har skilda måttstockar för vad man upplever som bra och mindre bra. Kritiska studenter på en bra utbildning skulle kunna resultera i en förhållandevis dålig ranking, medan det omvända skulle bli följden om studenter på en sämre utbildning är mindre kritiska till sin läggning. Mälardalen kommer i totalrankingen ut på tolfte plats, dvs. i mittskiktet. I topp ligger Handelshögskolan i Stockholm och den i Göteborg. I botten utbildningarna i Skövde, Dalarna, Mittuniversitetet och den vid Blekinge tekniska högskola. Lärosäten som sticker ut om man ser till totalranking är för det första Högskolan i Kristianstad som i rankingen kommer på tredje plats. Det är möjligt att denna pla- 9 MDHs underlag till Högskoleverkets kvalitetsvärdering av kandidatexamen i företagsekonomi 10 Hultberg J och Jacobsson, P (2001). Letting the students decide what is important A ranking of 24 Swedish business programs on bachelor level. Handelshögskolan i Stockholm. 17

18 cering inte speglar verkliga förhållanden, men det är inte omöjligt att man skall ha en relativt hög placering. En indikation på att placeringen inte är helt fel är att Kristianstad enligt ett rykte lär komma ut högt i den kvalitetsutvärdering som Högskoleverket för närvarade genomför. Andelen disputerade lärare är också en indikation på att en hög placering kan vara korrekt. Högskolan i Jönköping, dvs Internationella Handelshögskolan, kommer på fjärde plats. Här har man under många år systematiskt satsat på bra lärar- och forskningskompetens och på utbildningsupplägg som lockar studenter som vill läsa ekonomi. Genom att knyta fadderföretag till utbildningarna får studenterna möjlighet att relatera olika teorier i utbildningen till hur företagen arbetar och på seminarier göra jämförelser mellan fadderföretag i hur man t.ex. bedriver marknadsföring. Även på andra sätt, t.ex. genom ett fokus på entreprenörskap, har man i Jönköping försökt länka samman teori och praktik i utbildningen. Relevance and rigour utgör sålunda hörnstenar i utbildningen. Intressant att notera är att både Uppsala universitet och Stockholms universitet hamnar på den nedre halvan i denna studentranking. En tolkning är de båda lärosätena inte förmår omvandla goda förutsättningar i form av högt söktryck och en kompetent lärarkår till utbildningar som studenterna upplever som bra. En alternativ tolkning skulle vara att studenterna i Uppsala och Stockholm är förhållandevis kritiska, vilket resulterar i en dålig ranking. Redovisningen av utfallet på enskilda parametrar visar att MDH hamnar på 17:e plats i handelshögskolestudenternas undersökning när det gäller arbete inom sex månader efter avslutade studier och på tionde plats för lön tre år efter avslutade studier. MDH rankades som tidigare nämnts på 18:e plats avseende antagningspoäng. Antal lärarledda timmar 15:e plats, antal timmar med lektion eller seminarier med färre än 50 studenter 14:e plats, antal externa kontakter 3:e plats, tillgång till lärare vid sidan av direkt undervisning 16:e plats, upplevd attraktivitet på utbytesuniversitet 11:e plats och upplevd tillgång på studieplatser 10:e plats. I enkäten till studenterna ingick också fyra parametrar om studenttillfredsställelse. Här är enkätsvaren mer problematiska för MDH. När det gäller övergripande uppfattning om undervisningskvalitet kommer MDH på 14:e plats, bedömning av utbildningen för möjlighet att få ett intressant arbete efter avslutade studier delad 18:e plats, övergripande tillfredsställelse med utbildningen 20:e plats och på frågan om man skulle välja samma utbildning igen om man kunde göra om sitt val så hamnar MDH på 24.e och sista plats. Bilden av hur ekonomstudenterna vid MDH upplever sin utbildning är något mer positiv i Civilekonomernas årliga undersökning från Den avser studenter som tog examen Här kommer MDH ut på 12:e plats av 25 lärosäten som svar på frågan om de tycker att de haft mycket stor nytta eller ganska stor nytta av sin ekonomutbildning i sin yrkesroll. Man kom ut relativt högt när det gäller andel studenter som fått arbete före avslutade studier, på nionde plats. Däremot var placeringen sämre när det gäller andel som fått arbete inom sex månader efter avslutade studier. Här placerade man sig först på 20:e plats trots lokaliseringen i Mälardalsregionen. Sammanfattningsvis visar denna redovisning att ekonomiutbildningarna vid MDH rankas i mitten eller på den under halvan bland ekonomutbildningar vid landets lärosäten. Denna bild stöds av antagningsdata och andra data som inte baseras på studenternas subjektiva uppfattningar. 18

19 Forskning och forskarutbildning inom ekonomiområdet Genomgången ovan av lärarkompetens och lärarkapacitet visade att den tid som finns för forskning bland disputerade företags- och nationalekonomer är begränsad. Det beror dels på begränsade resurser från MDH för forskare i ekonomi, men också på att forskarna åtminstone under senare år inte förmått att dra till sig externa forskningsmedel i större omfattning. En genomgång av CVn för disputerade lärare i ekonomi vid MDH visar att forskningsproduktionen kunde varit betydligt mer omfattande. Naturligtvis finns ett samband mellan den tid som kan avsättas för forskning och forskningsproduktion i termer av antal artiklar, monografier, antologier, konferensrapporter mm, men slutsatsen är att den ekonomiska forskningen vid MDH behöver förstärkas. Ett problem är att kompetenta forskare, varav flera företagsekonomer inom entreprenörskapsområdet vid IDT, valt att lämna MDH för tjänster vid andra universitet. En kommentar i marginalen är att påslag för att täcka overheadkostnader verkar ligga högre vid MDH än vid andra lärosäten. En liten skillnad finns också i påslag för lkp till MDHs nackdel (om man ser det ur forskarsynpunkt). I ett räkneexempel som baseras på data från en ansökan till ett av landets ledande forskningsråd med en lönekostnad på kr/mån blir årskostnaden för projektet i Linköping kr, i Jönköping kr och på MDH kr. I kronor är skillnaden i projektkostnad kr mellan Linköping och MDH. Det är med andra ord nästan 10 % dyrare att driva projektet vid MDH. Forskarutbildningen i företagsekonomi (industriell ekonomi och organisation) vid MDH har av allt att döma fungerat väl. Ett betydande antal doktorer har examinerats. Under åren 2002 till 2011 har 21 forskarstuderande doktorerat i ekonomi och nio licentiatexamina har avlagts. Anmärkningsvärt är att endast några få av de som disputerat och som inte hade en adjunktstjänst i botten när man doktorerade har blivit kvar vid högskolan. För en livaktig och framgångsrik forskarmiljö krävs en ständig påfyllning av unga post doc som vill göra karriär som forskare och som vill vara med och bygga upp forskningsmiljön inom det egna forskningsfältet. Totalt finns enligt den personalredovisning som gjordes till Högskoleverket tio aktiva doktorander i företagsekonomi vid HST. De har tid i tjänsten för forskarutbildning eller skulle enligt de uppgifter som redovisades disputera under år Endast fem doktorander som inte är adjunkter finns vid HST. Även om det därutöver finns ett antal doktorander med företagsekonomisk inriktning vid IDT blir bilden att forskarutbildning är inne i en nedåtgående trend. Stocken av doktorander betas av och förhållandevis få har börjat på forskarutbildningen under senare år. Forskare och doktorander vid MDH publicerade under professor Esbjörn Segelods ledning under senhösten 2011 en antologi på temat Industriell förnyelse 11. I antologin medverkar inte bara forskare i ekonomi utan också forskare vid MDH med annan ämnesmässig bakgrund. I samtal med professorerna i företagsekonomi har industriell förnyelse utkristalliserats som en framtida forskningsprofil för forskare och forskarstuderande inom ekonomiområdet att samlas kring. Till denna profil skulle också forskare inom andra discipliner vid MDH kunna ansluta sig för konstruktiv korsbefruktning. Till fördelar med att koncentrera begränsade forskningsresurser till ett eller möjligen ett par områden återkommer jag i rapportens del om åtgärdsförslag. 11 I antologin medverkar också forskare från andra lärosäten. 19

20 Uppdragsverksamhet Enligt samstämmiga uppgifter bedriver lärarna och forskarna inom ekonomiområdet vid HST ingen uppdragsutbildning eller annan uppdragsverksamhet. Det finns olika uppfattningar om varför det förhåller sig på detta sätt. Till detta återkommer jag i ett senare avsnitt av rapporten. Min bestämda uppfattning är att uppdragsutbildning men även annan uppdragsverksamhet är viktiga inslag i en högskolas verksamhet. Detta därför att denna verksamhet ger intäkter som gör att fler kan anställas, men också därför att kunskap, erfarenheter och exempel från näringsliv, myndigheter och andra organisationer som inhämtas i uppdragsutbildning och utredningsuppdrag kan användas i grundutbildningen. Data som samlas in i uppdragsprojekt liksom idéer och analyser kan användas i avhandlingsarbeten och/eller vid artikelskrivande. Därtill kommer att kontakter etableras som kan användas t.ex. för att engagera gästföreläsare och för produktion av praktikfall. 20

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2013 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2013:04 Diarienummer: V 2013/357 Göteborgs Göteborg, april 2013 Övergripande beskrivning av Urank Den fristående associationen Urank (Stig Forneng,

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd i pedagogik

Uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd i pedagogik Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Stella Annani 08-563 08569 Stella.Annani@hsv.se

Läs mer

Ansökan om examensrätt för civilekonomexamen

Ansökan om examensrätt för civilekonomexamen Rektor Örebro universitet 70182 Örebro Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Joakim Palestro 08-563 086 08 joakim.palestro@hsv.se

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M.

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Tid: Kl 09:00 11:00 Plats: L324 Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Ekström Professor Olov Forsgren Professor Rikard Lindgren Professor Olof

Läs mer

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 Stig Forneng, Ingemar Lind, Thorsten Nybom Författarna är grundare till Urank, som är en fri och obunden association för studier i och utförande av svenska universitets-

Läs mer

Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1

Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1 1 Urank 22 mars 2011 Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1 Handelshögskolan i Stockholm och Karolinska institutet fortsätter att toppa Uranks lista över landets utbildningsinstitutioner.

Läs mer

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Enkäten skickades ut i första halvan av augusti 2014. Sista svarsdatum var den första

Läs mer

Utvärdering av resursfördelningsmodellen. fördelning av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. Rapport från arbetsgrupp

Utvärdering av resursfördelningsmodellen. fördelning av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. Rapport från arbetsgrupp Dnr SAMFAK 2012/19 Utvärdering av resursfördelningsmodellen för fördelning av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå Rapport från arbetsgrupp Matz Dahlberg, Emma Elfversson, Ewa Hjertsén,

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Agenda för 20 februari 2013 09.30-10.00 Inledning (dekaner) 10.00-10.20

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Program den 18 mars Högskolesystemet och Högskolans profil Forskningen Utbildningen Samverkan Paneldiskussion och frågor Vad

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng

Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: SEV24 OINR Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng Business studies, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora,

Läs mer

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24 Dnr 193/2012-200 Anvisningar till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet Giltig från 2012-04-24 Fastställd av rektor den 17 januari samt 24 april 2012 INNEHÅLL 1. INLEDNING...

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Ä10.090603.ITFN Beslut 2009-03-06 Dnr G217 843/09 Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet 2009-03-

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen

Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen PRÖVNINGAR AV EXAMENSTILLSTÅND för om tillstånd att utfärda examen Generell och konstnärlig masterexamen BILAGA 2 för om prövning av tillstånd att utfärda examen: Bilaga 2 Generell och konstnärlig masterexamen.

Läs mer

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Agenda för 20 februari 2013 09.30-10.00 Inledning (dekaner) 10.00-10.20

Läs mer

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Per Westman 08-563 085 39 per.westman@uk-ambetet.se BESLUT Mälardalens högskola Rektor Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden Utbildningsstrategiska rådet 2013-06-18 Fastställd av rektor 2013-10-08 Dnr:

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Plan för intern kvalitetssäkring av utbildning 2012-2014

Plan för intern kvalitetssäkring av utbildning 2012-2014 Plan för intern kvalitetssäkring av utbildning 2012-2014 Råd för utbildning på grund- och avancerad nivå Fakulteten för humanvetenskap Fastställd 2012-05-23 Reviderat 2013-04-08 Dnr MIUN 2012/895 1. Inledning

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda civilekonomexamen

Beslut om tillstånd att utfärda civilekonomexamen Rektor Karlstads universitet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Loulou von Ravensberg 08-5630 8547 Loulou.von.ravensberg@hsv.se

Läs mer

Högskolan i Skövde Rektor

Högskolan i Skövde Rektor Högskolan i Skövde Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Södling 08-563 085 78 Maria.Sodling@hsv.se

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Anställningsordning för Stockholms konstnärliga högskola

Anställningsordning för Stockholms konstnärliga högskola 1/16 Dnr 654/1.2.1/2014 Anställningsordning för Stockholms konstnärliga högskola Beslutad av Organisationskommittén 2013-12-20 Reviderad av högskolestyrelsen 2015-02-16 2/16 Innehållsförteckning Anställningsordning

Läs mer

Analys av antal helårsstudenter och av andel studenter på avancerad nivå 2008 och 2009

Analys av antal helårsstudenter och av andel studenter på avancerad nivå 2008 och 2009 HÖGSKOLAN DALARNA Analys av antal helårsstudenter och av andel studenter på avancerad nivå 2008 och Tove Holmqvist 2010-04-23 Det finns minst fyra goda skäl att noggrant följa utvecklingen på avancerad

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering

Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011 2014 www.hsv.se Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom företagsekonomi (Business Administration)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom företagsekonomi (Business Administration) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom företagsekonomi (Business Administration) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-02-07. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad

Läs mer

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap.

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap. BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar@uka.se 2016-05-02 42-402-15 Högskolan i Gävle Rektor Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Läs mer

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå DNR: SLU ua Fe 2013.1.1.1-2588 Internrevisionen 2013-09-25 Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå Rapport från internrevisionen Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund och motiv... 4 2 Granskningens

Läs mer

Framställan angående anställningar av professorer i företagsekonomi, inriktningarna entreprenörskap och redovisning.

Framställan angående anställningar av professorer i företagsekonomi, inriktningarna entreprenörskap och redovisning. Bil 66 HÖGSKOLAN I GÄVLE AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI AVDELNINGEN FÖR EKONOMI 2010-11-23 AVDELNINGSCHEF LARS STEINER Dnr 21-1454-55/10 Fastställt Högskolestyrelsen 2010-12-10 Till Högskolestyrelsen

Läs mer

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen 1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära

Läs mer

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) 2009-03-30 Rnr 1.09 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) Sveriges akademikers centralorganisation har beretts tillfälle att yttra

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Strategisk plan för fakulteten för konst och humaniora

Strategisk plan för fakulteten för konst och humaniora Dnr: 2013/39-2.2.4 Strategisk plan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-01 Innehåll Inledning 3 1. Kompetensförsörjning 5 2. Utmanande utbildningar 5 3. Framstående

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnena matematik och religionskunskap

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnena matematik och religionskunskap Örebro universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson +46 8 5630 86 58 viveka.persson@hsv.se

Läs mer

Växjö universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr

Växjö universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr Växjö universitet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Växjö universitet ges rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen.

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Resurser till högre utbildning

Resurser till högre utbildning Resurser till högre utbildning Det satsas idag mindre än hälften så mycket resurser på de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna som det görs på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

Läs mer

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle. Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle. Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137 1 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle HIG-STYR 2014/137 Inledning Fastställt av Högskolestyrelsen

Läs mer

VISION & LÅNGSIKTIG PLAN

VISION & LÅNGSIKTIG PLAN VISION & LÅNGSIKTIG PLAN 2011-2014 Innehåll 1. Vision 3 2. Strategi 3 3. Strategiska mål 3 4. Den långsiktiga planens målstruktur 4 5. Mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4 5.1 EXAMINA 4

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen

Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen Högskolan Kristianstad Utvärderingsavdelningen Ann-Britt Gabrielsson BESLUT 2004-03-02 Reg.nr 641-3907-02 Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen Högskolan Kristianstad ges rätt att utfärda specialpedagogexamen.

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU) 1 (21) 2010-12-03 Dnr SU 601-3485-10 Anställningsordning för anställning som och befordran till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-12-03 att gälla fr.o.m.

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2014/2098/10 Rektor 2014-12-19 Rev. 2015-02-09 Rev. 2015-03-09 Rev. 2015-08-24 Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 Ärendet Rektor beslutade 2014-12-19 om verksamhetsuppdrag

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Högskolan i Kalmar Rektor. Luntmakargatan 13, Box 7851, SE Stockholm, Sweden Tfn/Phone: Fax:

Högskolan i Kalmar Rektor. Luntmakargatan 13, Box 7851, SE Stockholm, Sweden Tfn/Phone: Fax: Högskolan i Kalmar Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se Annika Vänje 08-563 085 87 annika.vanje@hsv.se BESLUT 2008-12-09

Läs mer

PF3-1/1516. Forskning för en högskola som håller ihop

PF3-1/1516. Forskning för en högskola som håller ihop PF3-1/1516 Forskning för en högskola som håller ihop - SFS inspel inför forskningspropositionen 2016 Handläggare: Johan Alvfors Datum: 2015-11-02 Dnr: PF3-1/1516 Vår vision Forskning och utveckling är

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Föreskrifter för hantering av forskningsmedel vid Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier

Föreskrifter för hantering av forskningsmedel vid Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier Föreskrifter för hantering av forskningsmedel vid NMT DNR: MIUN 2016/03 Föreskrifter för hantering av forskningsmedel vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier Beslutsfattare: Handläggare: Fakultetsnämnden

Läs mer

Ekonomprogrammet, 180 högskolepoäng

Ekonomprogrammet, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Dnr: MDH 2.1.2-997/10 Programkod: GKE02/GKV02 Ekonomprogrammet, 180 högskolepoäng Business studies, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora,

Läs mer

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Årsredovisning Innehålls PM

Årsredovisning Innehålls PM Fastställt av Årsredovisning Innehålls PM 1. Syfte Enligt förordningen (SFS 2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten årligen upprätta och till regeringen lämna årsredovisning senast

Läs mer

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning

Fakultetsnämnden, utskottet för forskning Föredragningslista Nr 4:2012 Omfning 24-34 Datum och tid: Fredagen den 31 augusti 2012 kl 9.15-15.00. Plats: Rum L370 (Stora konferensrummet IDT, Verktyget), Mälardalens högskola, Eskilstuna Ledamöter:

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

Strategiska rekryteringar 16

Strategiska rekryteringar 16 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 16 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen

Läs mer