KREATIVA EUROPA EN ANALYS AV DE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR EU:S KULTURPROGRAM RYMMER FÖR SVENSK UTSTÄLLNINGSSEKTOR !!! R13-17 !!!!!!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KREATIVA EUROPA EN ANALYS AV DE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR EU:S KULTURPROGRAM 2014-2020 RYMMER FÖR SVENSK UTSTÄLLNINGSSEKTOR !!! R13-17 !!!!!!"

Transkript

1 R13-17 KREATIVA EUROPA EN ANALYS AV DE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR EU:S KULTURPROGRAM RYMMER FÖR SVENSK UTSTÄLLNINGSSEKTOR

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning och förslag 3 Sammanfattning 3 Förslag 5 Inledning 7 Uppdraget 7 Tolkning av uppdraget 7 Genomförande 7 Avgränsningar 8 Läsanvisning 8 Svensk utställningssektor och internationella kulturutbyten några utgångspunkter 10 Ekonomi 10 De statliga museerna 12 De regionala museerna 13 Kommunala museer 14 Samtidskonsten 15 Analys 16 Svensk utställningssektor och Kulturprogrammet 20 Kulturprogrammet en sammanfattning 20 Svensk utställningssektor och Kulturprogrammet 21 Analys 24 Information och stöd kring EU:s kulturprogram 26 Analys 27 Kultursamverkansmodellen och internationella samarbeten 28 Analys 29 Finland och Italien 30 Finland, Italien och Kulturprogrammet 30 Analys 32 Kreativa Europa 33 Analys 35 Utställningssektorn som del av den Kulturella och kreativa sektorn 37 Analys 42 Referenslista 44 Bilaga 1 - Förteckning över svenska aktörer inom utställningsområdet som deltagit i EU:s Kulturprogram under perioden Bildkonst 46 Museer 47 Bilaga 2 Några definitioner över tid av de kulturella och kreativa näringarna. 48 2

3 Sammanfattning och förslag Sammanfattning Främjandet av internationella kulturutbyten är ett av de nationella kulturpolitiska målen. Riksutställningar har inför implementeringen av det nya EU-programmet för kultur, Kreativa Europa, genomfört en analys på uppdrag av Kulturdepartementet. Analysen ska bland annat se på utställningssektorns förutsättningar att ta tillvara på de möjligheter och utmaningar som programmet rymmer samt hur kopplingarna till den kulturella och kreativa sektorn kan nyttjas. Analysen är genomförd mot bakgrund av att svenska museer, under den nuvarande programperioden ( ), utmärkt sig negativt när det gäller att utnyttja programmets möjligheter till stöd av internationella kulturutbyten. Analysen visar att sammanlagt sju museer har deltagit i elva projekt finansierade via EU:s Kulturprogram under innevarande period. 1 Det ska i sin tur ses mot bakgrund av att det i Sverige finns drygt 230 offentligt finansierade museer. 2 Dessa museer omsatte 2012 sammanlagt 4 miljarder kronor av vilka 47,8 miljoner var projektstöd från EU:s samtliga fonder. 3 Mot bakgrund av dessa siffror menar Riksutställningar att det finns en stor utvecklingspotential för svenska museer när det gäller att i högre utsträckning delta i internationella kulturutbyten finansierade via EU:s fonder i allmänhet och Kulturprogrammet i synnerhet. Ambitionen borde vara att under kommande programperiod utöka EU-stödet till svenska museer så att det utgjorde minst 2,5 procent av omsättningen. Med 2012 års siffror skulle det innebära 100 miljoner kronor. För att bättre kunna utnyttja denna utvecklingspotential behöver de nationella strukturerna för kunskapsinhämtning, information och kunskapsöverföring systematiseras och delas av flera. När det gäller betydelsen av internationella kulturutbyten och vad de betyder för utställningssektorn har Riksutställningar i analysen fått fram följande faktorer. Internationella kulturutbyten: ger inspiration som är värdefull för den egna institutionens utveckling. bidrar till att höja kompetensen hos den egna personalen. bidrar till att man ser på den egna verksamheten med nya ögon. bidrar till att stärka det egna varumärket. bidrar till att förbättra institutionens ekonomi. Internationella kulturutbyten bidrar till en bred utveckling av institutionernas verksamhet. De stärker personalens kompetens, gör det ekonomiskt möjligt att satsa på utvecklingsprojekt samt stärker institutionens varumärke på sikt. Riksutställningar menar därför att det är en viktig framtidsfråga för svensk utställningssektor att i högre grad delta i internationella samverkansprojekt. När det gäller de hinder och utmaningar som utställningssektorn upplever finns vissa variationer mellan de olika museikategorierna. Men de viktigaste faktorerna är; 1. Kunskaper Musei- och utställningssektorn har generellt bristande kunskaper kring EU:s olika stödprogram i allmänhet och Kulturprogrammet i synnerhet. Detta stöds också av rapporter som bland annat Kulturrådet tidigare lagt fram. Det handlar dels om hur man söker, men också hur man ska tolka de programguider som ligger till grund för programmen och omsätta deras generella skrivningar till den egna verkligheten. Flera av de företrädare Riksutställningar talat med under analysarbetet framhåller vikten av att information och kunskapsöverföring är sektoranpassad. 1SeavsnittetSvenskutställningssektorochKulturprogrammetförnärmaredetaljerkringvilkadeär. 2DetärdetsammanlagdaantaletmuseersomMyndighetenförKulturanalysskickadeutsinenkättill2013fördenårliga 2DetärdetsammanlagdaantaletmuseersomMyndighetenförKulturanalysskickadeutsinenkättill2013fördenårliga museirapporten. 3Museer2012.MyndighetenförKulturanalys. 3

4 2. Attityder Det finns en attityd kring EU:s Kulturprogram där ansökningsprocessen ses som krånglig och osäker samt att administrationen och den ekonomiska redovisningen uppfattas som omfattande. Riksutställningar menar att attityderna mer är uppkomna ur en resursbrist än ett faktiskt förhållande. Vår analys stöds av det faktum att svenska ansökningar beviljas i högre utsträckning än genomsnittet när det gäller Kulturprogrammet och när det gäller de för utställningssektorn attraktiva stödformerna är beviljandegraden under perioden så hög som 37,8 procent. 3. Avsaknad av internationella erfarenheter och kontakter Många museer saknar internationella erfarenheter och kontaktnät. Att arbeta internationellt ses av många huvudmän som något som ligger utanför den ordinarie verksamheten och flera museiverksamma upplever att det finns en restriktiv syn på internationella resor inom kommunal och regional förvaltning. För många museer saknas också resurser för internationellt arbete och nätverksbyggande. I vår genomgång av de regionala kulturplanerna ser Riksutställningar också att det internationella perspektivet är svagt framskrivet i en större del av kulturplanerna. Eftersom främjandet av internationella kulturutbyten är ett av de nationella kulturpolitiska målen och av regeringen prioriterat borde även Kultursamverkansmodellen och de regionala kulturplanerna bidra till måluppfyllelse. Genom att hårdare trycka på det internationella perspektivet i dialogen med regionerna skulle det kunna bidra till att det strukturerades på ett bättre sätt och på sikt utvecklade arbetet kring internationella samarbeten. 4. Behovet av ekonomiska stöd Många aktörer framhåller avsaknaden av ekonomiska stöd som ett hinder. Det som efterlyses är stöd för nätverksarbete, förstudier och medfinansiering av projekt. Riksutställningars analys visar att behovet finns men myndigheten menar att det finns en dold potential i befintliga bidragssystem som först bör nyttjas. Genom ett utvecklat, tvärsektoriellt myndighetssamarbete skulle de olika bidragssystem som finns idag kunna göras tillgängliga och utnyttjas i högre utsträckning. Som exempel vill vi lyfta fram den just nu aktuella tematiska utlysning från Kulturbryggan som syftar till medfinansiering av internationella projektarbeten. Kreativa Europa Riksutställningars analys av de förhandsarbeten som hittills publicerats kring det nya Kulturprogrammet, Kreativa Europa, ser vi som positiva för svensk utställningssektor. Inriktningen mot publikutveckling passar aktuella utvecklingsprocesser inom både museisektorn och samtidskonsten. Även perspektiv som mobilitet och utvecklingen av digitala gränssnitt är intressanta utvecklingsområden för hela utställningssektorn. De delar av programmet som pekar på kulturen som ett ekonomiskt tillväxtområde ligger bra i tid för svensk utställningssektor eftersom denna del av programmet harmoniserar med Kultursamverkansmodellen och regionernas intresse av tvärsektoriella samarbeten. Riksutställningar gör även analysen att det tredje programområdet rymmer stora utvecklingsmöjligheter för svensk utställningssektor. När det gäller lånegarantiinstrumentet vill myndigheten betona vikten av att djupa och breda kunskaper om svensk utställningssektor, museiverksamhet och samtidskonst finns tillgängliga för de kreditinstitut som ska hantera instrumentet. Kulturella och Kreativa sektorn Den viktigaste faktorn för att utställningssektorn ska kunna nyttja kopplingarna till den kulturella och kreativa sektorn (KKS) är att konst och kulturarv omfattas av den nationella definitionen av de kulturella och kreativa näringarna. Tidigare har kulturarv stått utanför den officiella svenska definitionen som ringar i dessa näringar, men under arbetet med denna analys har Tillväxtverket vidgat definitionen till att även omfatta kulturarv. Det är viktigt att denna vidgade definition, som också på ett bättre sätt harmoniserar med internationell praxis, 4

5 behålls. Detta eftersom det påverkar olika typer av programskrivningar som syftar till att utveckla den kulturella och kreativa sektorn samt att det gör det möjligt för utställningsaktörer, inom både konst och kulturarv, att på ett bättre sätt bidra till en utveckling av denna sektor. Riksutställningar menar i sin analys att ytterligare två sammanfallande strukturer inverkar positivt på utställningssektorns möjligheter att nyttja kopplingarna till den kulturella och kreativa sektorn. Det är dels EU:s nya ramprogram för kultur, Kreativa Europa, som i högre grad än tidigare ser kulturen som en tillväxtmarknad och trycker på kulturens möjlighet till ekonomisk utveckling. Den andra strukturen är Kultursamverkansmodellen, där en regionaliserad kultur i allt högre grad kommit att ett erbjuda tvärsektoriella samarbeten och utmaningar för utställningssektorn. Kultursamverkansmodellen kommer på sikt bidra till att utveckla utställningsaktörernas funktioner i lokala och regionala ekonomiska system. Förslag Utifrån vår analys ser vi att den allra viktigaste åtgärden, inför implementeringen av Kreativa Europa, är att utveckla den nationella strukturen för informations- och kunskapsöverföring till svensk utställningssektor. Vi stödjer därför Kulturrådets förslag kring en samordnad myndighetssamverkan avseende ett effektivare informations- och kunskapsarbete kring det kommande Kulturprogrammet Kreativa Europa. 4 För utställningssektorn är det också viktigt att ett sådant utvecklat informations- och kunskapsarbete omfattar EU:s andra stödformer. En samordning skulle dels bidra till att förbättra kunskaperna kring EU:s bidragsformer men även påverka attityderna kring internationella kulturutbyten. Vi menar också, med tanke på museisektorns klena resultat när det gäller antalet beviljade ansökningar under innevarande period, att Riksutställningar bör ingå i en sådan myndighetssamverkan. Riksutställningars analys visar också att det finns en efterfrågan på sektoranpassad informations- och kunskapsöverföring som särskilt tar fasta på museernas, samtidskonstens och andra utställningsaktörers förutsättningar och behov. För att ett utvecklat informations- och kunskapsarbete ska få genomslag och bidra till en hållbar förändring menar Riksutställningar att berörda myndigheter behöver få tydliga uppdrag på området. Detta för att arbetet ska prioriteras och ge mandat. När det gäller olika typer av ekonomiska stöd till internationellt projektarbete menar vi att de olika former av stöd som finns idag, genom ett tvärsektoriellt samverkansarbete mellan myndigheter, i högre grad skulle kunna göras tillgängliga för svenskt kulturliv och utställningssektorn. Det samordnade myndighetsnätverk som föreslås ovan skulle, via en tvärsektoriell samverkan, i högre grad kunna nå ut med information om olika befintliga stödformer samt öka tillgängligheten till dessa. Den absolut viktigaste faktorn för att utställningssektorn ska kunna nyttja kopplingarna till den kulturella och kreativa sektorn är att sektorn också omfattas av definitionen. Vi lämnar inget förslag kring detta men vill betona vikten av att både konst och kulturarv omfattas av gällande definition vilket också skulle innebära en svensk anpassning till internationella definitioner. Riksutställningar har också konstaterat att det internationella perspektivet generellt sett är svagt framskrivet i de regionala kulturplanerna. Riksutställningar menar att det internationella perspektivet, som ett nationellt kulturpolitiskt mål, behöver prioriteras hårdare i samtalen mellan staten och regionen. Det skulle stödja en utveckling av området samt påverka attityder. Myndigheten menar också att det vore bra om de nationella kulturpolitiska målen, och i vilken utsträckning dessa prioriteras i de regionala kulturplanerna, utgjorde en av de utgångspunkter som Myndigheten för Kulturanalys använder i sina löpande utvärderingar av modellen. 4RedovisningavuppdragavseendeförberedelserinförEU:skommandeprogramKreativaEuropa2014E2020.KUR 2013/

6 Utvecklingen av den kulturella och kreativa sektorn och utstäliningssektorns kopplingar till denna är ett aktuellt utvecklingsområde. Riksutställningar ser att området väl harmoniserar med Kulturprogrammet Kreativa Europa och bör utgöra en del av det utvecklade informations- och kunskapsarbete som föreslås i rapporten. I det fortsatta arbetet med att nyttja och utveckla utställningssektorns kopplingar till den kulturella och kreativa sektorn blir det viktigt att i högre grad analysera och beskriva de samhälleliga effekter som uppnås när aktörer inom utställningssektorn tar ett ansvar för en större ekonomisk, social och kulturell gemenskap. Detta borde förslagsvis utvärderas av Myndigheten för Kulturanalys som en del av en utvärdering kring den kulturella och kreativa sektorns betydelse för svensk kultur och samhällsutveckling. 6

7 Inledning Uppdraget Regeringen har i regleringsbrevet för 2013 uppdragit åt Riksutställningar att mot bakgrund av det kommande EU-programmet, Kreativa Europa ( ), ta fram en analys inför implementeringen Analysen ska bland annat tydliggöra förutsättningarna för att ta vara på de möjligheter och utmaningar som programmet erbjuder utställningssektorn samt hur kopplingen till den kulturella och kreativa sektorn kan nyttjas. Redovisning av uppdraget ska senast den 20 september 2013 till Regeringskansliet (Kulturdepartementet). Tolkning av uppdraget Riksutställningar har tolkat det som att myndigheten i första hand behövt ta fram en kartbild över hur situationen ser ut kring utställningssektorns deltagande i EU:s nuvarande kulturprogram. Med det som utgångspunkt har vi sedan kartlagt sektorns förutsättningar att delta i internationella kulturutbyten. Det handlar bland annat om kunskap om EU:s fonder, attityder till internationellt arbete, olika typer av incitament, upplevda och reella hinder samt hur kulturpolitiken ger förutsättningar för deltagande. När det gäller det kommande EU-programmet, Kreativa Europa, har Riksutställningar sett på det förslag som lagts fram av kommissionen, men som ännu inte ratificerats av rådet. Förslaget till program har sedan ställts mot den utveckling som myndigheten i sin omvärldsbevakning ser att utställningssektorn befinner sig i eller som sektorn inom en snar framtid kommer att behöva ta ställning till. När det gäller kopplingen till den kulturella och kreativa sektorn har vi tillsammans med företrädare för sektorn och experter försökt ta fram en bild av hur museer och andra utställningsaktörer ska förstås inom detta ekonomiska system. Utifrån den bilden går det sedan att beskriva ett antal funktioner som museet fyller och som bidrar till tydliggöra ett museums eller en konsthalls kopplingar till den kulturella och kreativa sektorn. Genomförande Uppdraget har genomförts i projektform där Göran Björnberg som handläggare varit projektledare med stöd av en projektgrupp bestående utav Mårten Jansson, huvudredaktör, och Eva Lundqvist, koordinator. Göran Björnberg har sedan stått som författare av denna rapport. Projektgruppen har vid två tillfällen mött en runda-bords-grupp bestående av Elin Rosenström, handläggare för EU-frågor samt Kulturkontakt Sverige på Kulturrådet, Annika Strömberg, EU-samordnare för Västra Götalandsregionens kultursekretariat, Christer Gustafsson, professor i hållbar byggnadsvård vid Uppsala universitet Campus Gotland och f.d. landsantikvarie i Hallands län samt Rebecka Nolmark, kulturarvskonsult och tidigare EUsamordnare på Riksantikvarieämbetet. Runda-bords-gruppens funktion har varit att bidra med sina erfarenheter och ge perspektiv på projektgruppens arbete vilket vi tackar dem för. Underlag till analysen har samlats in på en rad olika sätt. Dels genom tyst spaning där projektgruppen studerat regionala kulturplaner, rapporter, litteratur, webb och annat relevant material. Dels genom en aktiv spaning där vi träffat och samtalat med företrädare för en rad olika institutioner och organisationer. Dessa underlag och möten redovisas i referenslistan. Projektet har även arrangerat två workshops. En kring information, inspiration och behovsfångst i samarbete med Västra Götalandsregionens kultursekretariat och Göteborgs Stadsmuseum, riktad till utställningsaktörer i regionen. Ytterligare en workshop handlade om kulturella och kreativa näringar sett ur utställningssektorns perspektiv. Projektet har även beställt in tre stycken delrapporter. Rebecka Nolmark har kartlagt de svenska kommunala museernas situation ur ett EU-perspektiv. För att få en bild av hur Finland och Italien byggt upp sitt arbete kring EU:s Kulturprogram har Riksutställningar låtit 7

8 två frilansjournaliser, Sanna Svanberg och Alexandre Rossenov Botev, intervjua företrädare för finska och italienska museer och kulturorganisationer. Vi tackar dessa personer för deras bidrag till analysarbetet. Avgränsningar Svensk utställningssektor är ett vitt begrepp och det har varit nödvändigt för projektgruppen att avgränsa sig. Riksutställningar har i sin instruktion att erbjuda stöd till sådana arrangörer och producenter av utställningar och utställare som antingen har ett offentligt uppdrag eller arbetar på ideell basis. I denna rapport omfattar begreppet de utställningsaktörer som har statlig, regional eller kommunal huvudman eller på annat sätt omfattas av offentlig finansiering. Här ingår aktörer inom kulturarv, konst och samtidskonst. När det gäller samtidskonsten måste det även påpekas att det här finns en mängd aktörer inom det fria konstlivet som på olika sätt ställer ut sin konst. De får också anses vara en del av utställningssektorn. Analysen omfattar också ett antal institutioner och organisationer som genomför projekt vars resultat har bäring på utställningssektorn. Ett exempel på en sådan organisation är Kulturarv utan gränser. Projektgruppen har även diskuterat i vilken utsträckning förutsättningarna för utställningssektorn skiljer sig från andra kultursektorer när det gäller implementeringen av EU:s kommande kulturprogram. Vi har dock funnit att det ligger utanför vårt analysuppdrag och myndighetens generella uppdrag att förslå lösningar eller dra slutsatser kring andra kultursektorer. I vår kartläggning kan vi även se att EU:s olika stödprogram ofta dras över en kam, både av aktörerna själva och i den officiella statistik som Myndigheten för Kulturanalys årligen tar fram. Pengar som stöd för utveckling är värdefullt, men i slutändan spelar det mindre roll om de kommer från ett ramprogram eller en strukturfond inom EU. Vi gör i denna analys, enligt uppdraget, avgränsningen mot EU:s kulturfonder, under perioden kallad Kulturprogrammet och för perioden , Kreativa Europa. Läsanvisning Uppdraget anger att analysen ska tydliggöra förutsättningarna för utställningssektorn att ta till vara på de möjligheter och utmaningar som det nya programmet, Kreativa Europa, erbjuder. Det gör att vi inledningsvis behöver teckna en översiktlig bild över svensk utställningssektor eftersom dess struktur, ekonomi, politiska incitament och utvecklingsområden i mångt och mycket styr möjligheterna och viljan att delta i internationella kulturutbyten. I avsnittet Svensk utställningssektor och internationella kulturutbyten några utgångspunkter försöker Riksutställningar fånga de hinder och framgångsfaktorer som sektorns olika delar uttryckt just kring deltagandet i internationella projektarbeten. En utgångspunkt för uppdraget har varit en uppfattning att svensk kultur i allmänhet, och svenska museer i synnerhet, inte söker projektmedel från EU:s Kulturprogram i den utsträckning som de borde. Detta tittar vi närmare på i avsnittet Svensk utställningssektor och Kulturprogrammet, detta för att vederlägga hur det verkligen förhåller sig. En viktig aspekt för ett nationellt framgångsrikt arbete är hur informationen kring EU:s Kulturprogram når ut till sektorns olika aktörer. I avsnittet Information och stöd kring EU:s Kulturprogram ser vi på hur det är organiserat och hur det skulle kunna organiseras framöver. Kultursamverkansmodellen är en annan viktig aspekt för utställningssektorns utveckling, och då kanske speciellt när det gäller hur kopplingen till den kulturella och kreativa sektorn kan nyttjas. I avsnittet Kultursamverkansmodellen och internationella samarbeten ser vi på hur modellen stödjer internationellt arbete och hur denna viktiga del av svensk kulturpolitik i än högre grad skulle kunna stödja internationellt arbete. Några naturliga frågor som inställer sig när man ska se över ett område där det upplevs finnas en brist är Vilka länder är bra då? Hur gör de? I avsnittet Finland och Italien analyserar vi översiktligt hur dessa länder, som ofta framställs 8

9 som goda exempel, lyckats och hur de organiserat sitt arbete kring information och stöd till kulturaktörer avseende internationellt projektarbete. Förutsättningarna för ett lyckosamt nationellt arbete finns inte bara att hämta på hemmaplan. I avsnittet, Kreativa Europa, tittar vi på det kommande programmet och redogör för de mål och inriktningar som programmet omfattar. Vi gör också en analys av de möjligheter och utmaningar som programmet rymmer kopplade till de utvecklingsområden som vi just nu ser att svensk utställningssektor brottas med. Analysen ska också titta på hur kopplingen till den Kreativa och Kulturella sektorn kan nyttjas. Det gör vi i avsnittet Utställningssektorn som del av den Kreativa och Kulturella sektorn. 9

10 Svensk utställningssektor och internationella kulturutbyten några utgångspunkter Främjandet av internationella kulturutbyten är ett av de nationella kulturpolitiska målen. Redan i den Internationella kulturutredningen (SOU 2003:121) fastslogs vikten av en internationell kulturpolitik i en allt mer globaliserad värld och ett allt mer mångkulturellt svenskt samhälle. Utredning fastslog också att de statliga insatserna skulle vara baserade på en samlad planering, tydligt formulerade uppdrag och samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Att internationella kulturutbyten är viktiga för kultursektorns utveckling vidimeras av en rad rapporter och även av den omvärldsbevakning Riksutställningar gjort i arbetet med denna analys. Exempel på rapporter som uttrycker detta är bland annat Internationella kulturutbyten inom scenkonsten ett splittrat konststycke (Svensk scenkonst 2013) och Svenska museers internationella arbete (ICOM och Riksförbundet Sveriges Museer, 2007). När det gäller de samtal som genomförts med företrädare för utställningssektorn i detta analysarbete är det några faktorer som framhålls före andra vad det gäller vikten av internationella kulturutbyten. Man menar att internationella kulturutbyten: ger inspiration som är värdefull för den egna institutionens utveckling. bidrar till att höja kompetensen hos den egna personalen. bidrar till att man ser på den egna verksamheten med nya ögon. bidrar till att stärka det egna varumärket. bidrar till att förbättra institutionens ekonomi. En första utgångspunkt för att kunna göra denna analys är att se på den aktuella situationen för svensk utställningssektor. Framför allt för att se vilka incitament och strukturer som på olika sätt, positivt och negativt, bidrar till sektorns intresse och möjlighet att söka projektstöd för internationellt kulturutbyte, via EU:s fonder i allmänhet och Kulturprogrammet i synnerhet. Riksutställningar försöker också lyfta fram de framgångsfaktorer och hinder som myndigheten fått fram i sin analys. Ekonomi Ett första incitament eller perspektiv att behandla rör de svenska museernas och utställningsaktörernas ekonomi. Riksutställningar ger här en översiktlig bild av denna satt mot de stöd som svensk kultur och utställningssektor får från EU:s olika fonder. Kultursektorns hela finansiering omfattade 2011, 63 miljarder kronor. 5 Av dessa stod det offentliga för 23,8 miljarder. Ser vi bara till fondfinansiering via EU kan vi konstatera att den utgör en liten del av den totala finansieringen av svenskt kulturliv (se tabell 1), ca ½ procent. Tabell 1 Stöd till svenska projekt med kulturanknytning beviljade under Regionala Strukturfondsprogram Gränsöverskridande program Interregionala program Socialfonden Landsbygdsprogrammet exkl. Leader Leader-projekt Summa 34 miljoner 70 miljoner 73 miljoner 77 miljoner 12 miljoner 71 miljoner 337 miljoner kronor Till summan 337 miljoner ska även läggas svenska kulturaktörers deltagande i projekt via Kulturprogrammet. Dessa projekt beviljades drygt 101 miljoner kronor i 2012 års fördelningar 5Samhälletsutgifterförkultur2010E2011,Kulturfakta2012:1,MyndighetenförKulturanalys. 6SiffrornahämtadefrånKulturrådetsrapportRedovisningavprojektmedkulturanknytningiEU:sstrukturfonder

11 från Kulturprogrammets samtliga stödformer. 7 Summan omfattar samtliga beviljade ansökningar med svensk medverkan och en mindre del tillföll svenska aktörer. Ser vi till museisektorns totala ekonomiska utveckling under perioden och andelen EU-stöd får vi följande tabell: Tabell 2 Museisektorns totala intäkter 2005 och 2012 samt andelen EU-stöd i miljoner kronor. 8 Museikategorier Utveckling i % Intäkter totalt ,2% Centrala museer EU-stöd 6 11,9 som andel 0,4% 0,6% Intäkter totalt ,7% Regionala museer EU-stöd 11,8 19,4 som andel 1,2% 1,7% Kommunala museer 9 EU-stöd 1,7 4,1 Intäkter totalt ,9% som andel 0,3% 0,7% Övriga statliga museer 10 EU-stöd 1,6 11,7 Intäkter totalt ,8% som andel 0,7% 5,2% Övriga museer 11 EU-stöd 3,6 0,7 Intäkter totalt ,4% Samtliga museer som andel 2,1% 0,4% Intäkter totalt ,3% EU-stöd 24,7 47,8 93,5% som andel 0,7% 1,2% Tabellen visar att de svenska museerna har ökat sina totala intäkter med drygt 20 procent under perioden Av dessa är det de centrala museerna som står för huvuddelen av ökning genom att de omsätter mest pengar och även har ökat mest. De övriga kategorierna ligger under genomsnittet. Två kategorier, övriga statliga museer samt övriga museer, har en negativ ekonomisk utveckling under perioden. Under perioden har intäkterna från EU:s olika fonder ökat med 93,5 procent. Det innebär att EU-stödets andel av de svenska museernas ekonomi i stort sett har fördubblats under perioden, men faktum kvarstår att det ändå rör sig om i sammanhanget tämligen blygsamma belopp. Den sammanlagda EU-finansieringen av svensk utställningssektor 2012 på 47,8 miljoner utgör ca 1 procent av museernas totala ekonomi och står därmed stort sett i samma proportion som den totala finansieringen av svensk kultur via EU:s samtliga fonder (tabell 1). Även om företrädare för utställningssektorn anger ett antal olika skäl till varför det är viktigt att arbeta med internationella kulturutbyten är ändå ekonomin en viktig faktor när det gäller i vilken utsträckning och på vilket sätt som en verksamhet kan utvecklas. De av sektorn utpekade faktorerna gör det viktigt för svenska utställningsaktörer att i högre grad delta i internationella kulturutbyten och att EU:s finansieringssystem i högre grad används för att utveckla den svenska utställningssektorn. 7SvenskmedverkaninomEU:sKulturprogram2012.Kulturrådet KällorärMuseer2005frånKulturrådetsamtMuseer2012frånMyndighetenförKulturanalys. 9Svarsfrekvensenfördekommunalamuseernasjunkerfrån93%2005(64/69)till74%2012(68/92). 10Svarsfrekvensenfördeövrigastatligamuseernasjunkerfrån97%2005(28/29)till68%2012(17/25). 11Svarsfrekvensenfördeövrigamuseernasjunkerfrån91%2005(43/47)till59%2012(36/61). 11

12 När vi ser till de kulturpolitiska strukturer som svensk utställningssektor har att verka i, ser vi att förutsättningarna för att delta i internationella kulturutbyten varierar stort mellan olika typer av museer och utställningsaktörer. I det följande gör vi därför en översiktlig beskrivning av de olika kategorierna utställningsaktörer och hur deras situationer skiljer sig åt. De statliga museerna De statliga museerna delas in i två grupper, Centrala museer samt övriga statliga museer. De centrala museerna är 25 till antalet medan det finns 26 övriga statliga museer. Ser vi till de statliga museernas internationella arbete så är det idag omfattande och en naturlig del av institutionernas arbete. Via olika typer av nätverk, direkta samarbeten och personliga kontakter sker dagligen ett utbyte av erfarenheter och kunskaper. Vanligt är samarbeten kring utställningar, forskning, lån ur samlingar samt olika typer av utvecklingsprojekt. De centrala museerna har generellt också de ekonomiska förutsättningarna för att samverka internationellt omsatte de 25 centrala museerna 1,9 miljarder kronor (tabell 3). Den relativt sett goda ekonomin för de centrala museerna innebär att det ekonomiska incitamentet inte är så starkt som för andra museikategorier, vilket även tidigare rapporter framhållit. 12 För kategorin övriga statliga museer gör vi ingen djupare analys av ekonomin i förhållande till EU eftersom svarsfrekvensen sjunkit från 97 procent 2005 till 68 procent Det gör det svårt att dra långtgående slutsatser kring denna grupp av museer, men vi kan konstatera att denna grupps ekonomiska situation inte utvecklats på samma sätt som för de centrala museerna. I den gruppen finns dock Bildmuseet som deltagit i 3 projekt finansierade via Kulturprogrammet under perioden. Tabell 3 En jämförelse av de statliga museernas intäkter 2005 och 2012 i miljoner kronor. 13 Centrala museer Övr. statliga museer Bidrag/Anslag Statliga bidrag Landsting 0,2 9 0,1 3 Kommun 0,3 0, EU Övriga intäkter Entréer Uppdrag ,8 1 Sponsring Försäljning Egna fonder ,3 Övriga intäkter Summa Bland de företrädare vi talat med i denna kategori av museer lyfts den internationella kontexten som viktig för att utveckla kompetens och verksamhet och för att bygga det egna varumärket. Den generella uppfattningen bland denna grupp museer när det gäller Kulturprogrammet är att det är smalt, eftersom det är sektorbundet, att det finns relativt lite pengar i det samt att det är svårare att medfinansiera. Ansökningsprocessen ses också som krånglig, resurskrävande och osäker samt att administrationen av projekten uppfattas som svårhanterad. Man menar mot bakgrund av detta att det finns ett behov av en nationellt samordnad rådgivning och en information och kunskapsöverföring som är sektoranpassad. 12Set.ex.FrämjandeavansökningartillEU:sKulturprogram,Kulturrådet Museer2012.MyndighetenförKulturanalys. 12

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Ny museipolitik (SOU 2015:89)

Ny museipolitik (SOU 2015:89) YTTRANDE Vårt dnr: 15/06257 2016-03-11 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Louise Andersson Kulturdepartementet 13 33 Stockholm Ny museipolitik (SOU 2015:89) Sammanfattning SKL avstyrker förslaget

Läs mer

2004-05-06 2.1. Remiss Internationella kulturutredningen. Ärendebeskrivning:

2004-05-06 2.1. Remiss Internationella kulturutredningen. Ärendebeskrivning: 2004-05-06 2.1 Ärendebeskrivning: Region Skåne har beretts tillfälle att senast 2004-05-12 lämna synpunkter till Kulturdepartementet på betänkandet Internationella kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121)

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Presentation vid Länsteatrarnas vårmöte i Växjö 2013. Clas-Uno Frykholm

Presentation vid Länsteatrarnas vårmöte i Växjö 2013. Clas-Uno Frykholm Presentation vid Länsteatrarnas vårmöte i Växjö 2013 Clas-Uno Frykholm Myndighetens uppgifter är! Att med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen utvärdera, analysera och redovisa effekter av

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Riktlinjer för budgetåret 2013 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Riktlinjer för budgetåret 2013 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet l ^.cft/vww.cx Regiat. 2013 "01-09 Regeringsbeslut 16 REGERINGEN D*SHaO 2>- I 5" 2012-12-20 Ku2012/1898/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13) YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens

Läs mer

På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34)

På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2010-10-01 Dnr 14-13/2010 Ku2010/882/KV YTTRANDE På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34) Konstnärsnämnden har till

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum för konstutveckling

Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum för konstutveckling TJÄNSTESKRIVELSE Kultur i Halland Ingemar Andréasson Utvecklingsledare Datum Diarienummer 20150410 DNKS150152 Driftnämnden Kultur och skola Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum

Läs mer

12-23. 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

12-23. 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet REGERINGEN Kulturdepartementet 12-23 Regeringsbeslut 63 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Ku2013/2461/RFS (delvis) Riktlinjer för budgetåret 2014

Läs mer

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens

Läs mer

Kommunens arbete med EU-projekt

Kommunens arbete med EU-projekt www.pwc.se Förstudie Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Tilda Lindell 22 maj 24 Kommunens arbete med EUprojekt Trosa kommun Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 22 maj 24 Förstudie kommunens

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision:

Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision: Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision: Verksamhetsidé: tar tillvara och driver den svenska museisektorns gemensamma intressen. Vision:

Läs mer

Kulturrådets internationella strategi

Kulturrådets internationella strategi Kulturrådets internationella strategi 2016 2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att stärka den konstnärliga utvecklingen samt skapa en mångfald och kvalitet i kulturutbudet genom

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Svenska museers internationella arbete - Rapport från en förstudie som har genomförts på uppdrag av Svenska ICOM och RSM

Svenska museers internationella arbete - Rapport från en förstudie som har genomförts på uppdrag av Svenska ICOM och RSM Nolmark Projektutveckling AB/ Rebecka Nolmark 2007-12-21 Svenska museers internationella arbete - Rapport från en förstudie som har genomförts på uppdrag av Svenska ICOM och RSM Bakgrund Ett av de nationella

Läs mer

EU:S KULTURPROGRAM Stöd till kulturellt samarbete i Europa

EU:S KULTURPROGRAM Stöd till kulturellt samarbete i Europa EU:S KULTURPROGRAM Stöd till kulturellt samarbete i Europa retroyou r / c [radio / control series], projekt av konstnären Joan Leandre kulturkontakt sverige EU:s kulturprogram Europaparlamentet och EU:s

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) 1 YTTRANDE 2010-06-04 Dnr Ku2010/292/KV Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Sammanfattning och allmänt Svenska Tornedalingars

Läs mer

Länsmuseernas situa-on. Presenta-on på länsmuseernas höstmöte

Länsmuseernas situa-on. Presenta-on på länsmuseernas höstmöte Länsmuseernas situa-on Presenta-on på länsmuseernas höstmöte 2015-10- 21 Uppdraget Syfte Ge en helhetsbild av situationen för länsmuseerna i landet som kunskapsunderlag för Riksutställningars arbete Genomförande

Läs mer

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet.

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet. 1 Riksorganisationen Folkets Hus och Parkers remissyttrande över betänkandet Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Folkets Hus och Parker (FHP) är positiva

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07

Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07 SOU 2015:88 GESTALTAD LIVSMILJÖ - EN NY POLITIK FÖR ARKITEKTUR, FORM OCH DESIGN (KU2015/02481/KL) Konstnärsnämnden

Läs mer

YTTRANDE Fi2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet Stockholm

YTTRANDE Fi2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet Stockholm 2016-10-05 YTTRANDE Fi2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Regional indelning tre nya län Delbetänkande av Indelningskommittén (SOU 2016:48) Svensk Scenkonst

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Datum Dnr Remiss. Betänkandet (SOU 2015:89) Ny Museipolitik

Datum Dnr Remiss. Betänkandet (SOU 2015:89) Ny Museipolitik Kulturnämnden Karl-Magnus Lenntorp Utvecklare kulturarv 040-675 37 32 Karl.M.Lenntorp@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-02-29 Dnr 1504021 1 (5) Kulturnämnden Remiss. Betänkandet (SOU 2015:89) Ny Museipolitik

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

1(2) Diarienummer DNKS150151. Datum. unga. Riktlinjer för. regionalt stöd. riktlinjer. nivå.

1(2) Diarienummer DNKS150151. Datum. unga. Riktlinjer för. regionalt stöd. riktlinjer. nivå. TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kultur i Halland Eva Nyhammar Förvaltningschef Datum 2015-04-10 Diarienummer DNKS150151 Driftnämnden Kultur och skola Riktlinjer för regionalt stöd gällande kultur för barn och unga

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Strategikarta 2015 Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014 Medborgarperspektivet Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Antalet besök/år till kulturverksamheter med regionala

Läs mer

Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020

Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020 Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020 Robert Nyholm Internationella Staben Enheten EU fondsamordning 1 EU-fonderna Verktyg för att uppnå Europa 2020-strategin Europeiska socialfonden

Läs mer

Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till

Läs mer

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Sökbara stipendier Handläggare: Bo Olls Verksamhet: Enheten för kultur och kreativitet, ledningsstaben Datum: 2016-02-17 Diarienummer: RUN 2015-429

Läs mer

STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31

STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31 STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31 INNEHÅLL INLEDNING...5 Strukturfonderna i Sverige 2007-2013...5 Organisation och

Läs mer

Regler för stöd från Kulturutveckling

Regler för stöd från Kulturutveckling Regler för stöd från Kulturutveckling Region Gävleborg vill ge nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen. Detta övergripande mål uttrycks i den regionala

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Riksförbundet Sveriges museer

Riksförbundet Sveriges museer Riksförbundet Sveriges museer Bildat 2004 - ideell verksamhet 150 medlemmar, endast institutioner Centrala museer, länsmuseer, kommunala museer och övriga museer Medlemsavgifter, projektintäkter Riksförbundets

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

>venska Filminstitutet

>venska Filminstitutet B l " g* REGERINGEN Regeringsbeslut 1:53 2014-12-22 Ku2014/1241/MFI Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm >venska Filminstitutet inkom

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

nyhetsbrev från kulturkontakt sverige

nyhetsbrev från kulturkontakt sverige 2011#6 nyhetsbrev från kulturkontakt sverige Henrik Berggren i samtal med sina tyska översättare Susanne Dahmann och Paul Berf på Bok & Bibliotek i Göteborg. Stort intresse för att börja söka EU:s översättningsstöd

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Återrapportering av regeringsuppdraget angående den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige

Återrapportering av regeringsuppdraget angående den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige Datum 2011-02-28 Dnr 301-3954-2010 Återrapportering av regeringsuppdraget angående den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige Sammanfattning Riksantikvarieämbetets förslag i sammanfattning:

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016!

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! 1 ( 6) Ansökan om! Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! För några år sedan väcktes tanken av tjänstemän vid Västra Götalandsregionens kultursekretariat att Nätverkstan

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Det här är Kulturrådet. Myndighet under Kulturdepartementet Ca 75 anställda Styrelse Referens- och arbetsgrupper samt sakkunniga

Det här är Kulturrådet. Myndighet under Kulturdepartementet Ca 75 anställda Styrelse Referens- och arbetsgrupper samt sakkunniga Det här är Kulturrådet Myndighet under Kulturdepartementet Ca 75 anställda Styrelse Referens- och arbetsgrupper samt sakkunniga Kulturrådets uppdrag Kulturrådet har till uppgift att, med utgångspunkt i

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND Fastställd av regionfullmäktige 2014-06-16, 98. Syftet med Region Gotlands internationella strategi är att vara ett verktyg för förtroendevalda och anställda inom regionen samt att fungera som stöd och

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN 3.7.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 151/25 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN Inbjudan att lämna förslag Programmet Kultur (2007 2013) Genomförande av programåtgärderna:

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Riksutställningar

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Riksutställningar Regeringsbeslut 34 Kulturdepartementet 2013-12-19 Ku2013/372/KA Ku2013/1897/KA Ku2013/2461/RFS (delvis) Riksutställningar Box 1033 62121Visby Regleringsbrev för budgetåret avseende Riksutställningar Riksdagen

Läs mer

Kulturpolitik för hela landet

Kulturpolitik för hela landet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) Kulturpolitik för hela landet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten

Läs mer

Maktförskjutningen inom den regionala kulturpolitiken.

Maktförskjutningen inom den regionala kulturpolitiken. Maktförskjutningen inom den regionala kulturpolitiken. Medverkande: Helena Wessman, vd Göteborgs Symfoniker, Björn Jansson, ordförande, Gotlandsmusiken och regionfullmäktige på Gotland, Gösta Bergenheim,

Läs mer

Skellefteås kulturplan. Kultur i centrum

Skellefteås kulturplan. Kultur i centrum Skellefteås kulturplan Kultur i centrum Dialog Nu är vi alltså i fasen där vi talar med medborgare, föreningar och förbund om vad de tror om kulturen i Skellefteå och om vad de vill se hända! Därför vill

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Fördubbla anslagen Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Strategi EU-kontor Skåne Nordost

Strategi EU-kontor Skåne Nordost Strategi EU-kontor Skåne Nordost 1 Innehållsförteckning 1. Syfte sid. 3 2.1 Mål/inriktning sid. 3 2.2 EU 2020 sid. 4 3.1 Verksamhetsutveckling sid. 4 3.2 Metod och genomförande sid.5 4.1 Strategisk påverkan/samverkan

Läs mer

Yttrande över remiss från kommunstyrelsen - Yttrande över betänkandet Ny museipolitik, SOU 2015:89

Yttrande över remiss från kommunstyrelsen - Yttrande över betänkandet Ny museipolitik, SOU 2015:89 Kultur- och fritidsnämnden Datum 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen KFN/2015:272 Arkiv och museer Nils Mossberg, 016-710 29 90 Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över remiss från kommunstyrelsen -

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns Resumé 117/54/07 Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens område Föremål för den parallella revisionen var resultaten (utfall/verkningar)

Läs mer

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet Stockholm 10 mars 2016 103 33 Stockholm Ert dnr Ku2015/02481/KL Vårt dnr 1-110/15 Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88),

Läs mer