KREATIVA EUROPA EN ANALYS AV DE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR EU:S KULTURPROGRAM RYMMER FÖR SVENSK UTSTÄLLNINGSSEKTOR !!! R13-17 !!!!!!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KREATIVA EUROPA EN ANALYS AV DE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR EU:S KULTURPROGRAM 2014-2020 RYMMER FÖR SVENSK UTSTÄLLNINGSSEKTOR !!! R13-17 !!!!!!"

Transkript

1 R13-17 KREATIVA EUROPA EN ANALYS AV DE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR EU:S KULTURPROGRAM RYMMER FÖR SVENSK UTSTÄLLNINGSSEKTOR

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning och förslag 3 Sammanfattning 3 Förslag 5 Inledning 7 Uppdraget 7 Tolkning av uppdraget 7 Genomförande 7 Avgränsningar 8 Läsanvisning 8 Svensk utställningssektor och internationella kulturutbyten några utgångspunkter 10 Ekonomi 10 De statliga museerna 12 De regionala museerna 13 Kommunala museer 14 Samtidskonsten 15 Analys 16 Svensk utställningssektor och Kulturprogrammet 20 Kulturprogrammet en sammanfattning 20 Svensk utställningssektor och Kulturprogrammet 21 Analys 24 Information och stöd kring EU:s kulturprogram 26 Analys 27 Kultursamverkansmodellen och internationella samarbeten 28 Analys 29 Finland och Italien 30 Finland, Italien och Kulturprogrammet 30 Analys 32 Kreativa Europa 33 Analys 35 Utställningssektorn som del av den Kulturella och kreativa sektorn 37 Analys 42 Referenslista 44 Bilaga 1 - Förteckning över svenska aktörer inom utställningsområdet som deltagit i EU:s Kulturprogram under perioden Bildkonst 46 Museer 47 Bilaga 2 Några definitioner över tid av de kulturella och kreativa näringarna. 48 2

3 Sammanfattning och förslag Sammanfattning Främjandet av internationella kulturutbyten är ett av de nationella kulturpolitiska målen. Riksutställningar har inför implementeringen av det nya EU-programmet för kultur, Kreativa Europa, genomfört en analys på uppdrag av Kulturdepartementet. Analysen ska bland annat se på utställningssektorns förutsättningar att ta tillvara på de möjligheter och utmaningar som programmet rymmer samt hur kopplingarna till den kulturella och kreativa sektorn kan nyttjas. Analysen är genomförd mot bakgrund av att svenska museer, under den nuvarande programperioden ( ), utmärkt sig negativt när det gäller att utnyttja programmets möjligheter till stöd av internationella kulturutbyten. Analysen visar att sammanlagt sju museer har deltagit i elva projekt finansierade via EU:s Kulturprogram under innevarande period. 1 Det ska i sin tur ses mot bakgrund av att det i Sverige finns drygt 230 offentligt finansierade museer. 2 Dessa museer omsatte 2012 sammanlagt 4 miljarder kronor av vilka 47,8 miljoner var projektstöd från EU:s samtliga fonder. 3 Mot bakgrund av dessa siffror menar Riksutställningar att det finns en stor utvecklingspotential för svenska museer när det gäller att i högre utsträckning delta i internationella kulturutbyten finansierade via EU:s fonder i allmänhet och Kulturprogrammet i synnerhet. Ambitionen borde vara att under kommande programperiod utöka EU-stödet till svenska museer så att det utgjorde minst 2,5 procent av omsättningen. Med 2012 års siffror skulle det innebära 100 miljoner kronor. För att bättre kunna utnyttja denna utvecklingspotential behöver de nationella strukturerna för kunskapsinhämtning, information och kunskapsöverföring systematiseras och delas av flera. När det gäller betydelsen av internationella kulturutbyten och vad de betyder för utställningssektorn har Riksutställningar i analysen fått fram följande faktorer. Internationella kulturutbyten: ger inspiration som är värdefull för den egna institutionens utveckling. bidrar till att höja kompetensen hos den egna personalen. bidrar till att man ser på den egna verksamheten med nya ögon. bidrar till att stärka det egna varumärket. bidrar till att förbättra institutionens ekonomi. Internationella kulturutbyten bidrar till en bred utveckling av institutionernas verksamhet. De stärker personalens kompetens, gör det ekonomiskt möjligt att satsa på utvecklingsprojekt samt stärker institutionens varumärke på sikt. Riksutställningar menar därför att det är en viktig framtidsfråga för svensk utställningssektor att i högre grad delta i internationella samverkansprojekt. När det gäller de hinder och utmaningar som utställningssektorn upplever finns vissa variationer mellan de olika museikategorierna. Men de viktigaste faktorerna är; 1. Kunskaper Musei- och utställningssektorn har generellt bristande kunskaper kring EU:s olika stödprogram i allmänhet och Kulturprogrammet i synnerhet. Detta stöds också av rapporter som bland annat Kulturrådet tidigare lagt fram. Det handlar dels om hur man söker, men också hur man ska tolka de programguider som ligger till grund för programmen och omsätta deras generella skrivningar till den egna verkligheten. Flera av de företrädare Riksutställningar talat med under analysarbetet framhåller vikten av att information och kunskapsöverföring är sektoranpassad. 1SeavsnittetSvenskutställningssektorochKulturprogrammetförnärmaredetaljerkringvilkadeär. 2DetärdetsammanlagdaantaletmuseersomMyndighetenförKulturanalysskickadeutsinenkättill2013fördenårliga 2DetärdetsammanlagdaantaletmuseersomMyndighetenförKulturanalysskickadeutsinenkättill2013fördenårliga museirapporten. 3Museer2012.MyndighetenförKulturanalys. 3

4 2. Attityder Det finns en attityd kring EU:s Kulturprogram där ansökningsprocessen ses som krånglig och osäker samt att administrationen och den ekonomiska redovisningen uppfattas som omfattande. Riksutställningar menar att attityderna mer är uppkomna ur en resursbrist än ett faktiskt förhållande. Vår analys stöds av det faktum att svenska ansökningar beviljas i högre utsträckning än genomsnittet när det gäller Kulturprogrammet och när det gäller de för utställningssektorn attraktiva stödformerna är beviljandegraden under perioden så hög som 37,8 procent. 3. Avsaknad av internationella erfarenheter och kontakter Många museer saknar internationella erfarenheter och kontaktnät. Att arbeta internationellt ses av många huvudmän som något som ligger utanför den ordinarie verksamheten och flera museiverksamma upplever att det finns en restriktiv syn på internationella resor inom kommunal och regional förvaltning. För många museer saknas också resurser för internationellt arbete och nätverksbyggande. I vår genomgång av de regionala kulturplanerna ser Riksutställningar också att det internationella perspektivet är svagt framskrivet i en större del av kulturplanerna. Eftersom främjandet av internationella kulturutbyten är ett av de nationella kulturpolitiska målen och av regeringen prioriterat borde även Kultursamverkansmodellen och de regionala kulturplanerna bidra till måluppfyllelse. Genom att hårdare trycka på det internationella perspektivet i dialogen med regionerna skulle det kunna bidra till att det strukturerades på ett bättre sätt och på sikt utvecklade arbetet kring internationella samarbeten. 4. Behovet av ekonomiska stöd Många aktörer framhåller avsaknaden av ekonomiska stöd som ett hinder. Det som efterlyses är stöd för nätverksarbete, förstudier och medfinansiering av projekt. Riksutställningars analys visar att behovet finns men myndigheten menar att det finns en dold potential i befintliga bidragssystem som först bör nyttjas. Genom ett utvecklat, tvärsektoriellt myndighetssamarbete skulle de olika bidragssystem som finns idag kunna göras tillgängliga och utnyttjas i högre utsträckning. Som exempel vill vi lyfta fram den just nu aktuella tematiska utlysning från Kulturbryggan som syftar till medfinansiering av internationella projektarbeten. Kreativa Europa Riksutställningars analys av de förhandsarbeten som hittills publicerats kring det nya Kulturprogrammet, Kreativa Europa, ser vi som positiva för svensk utställningssektor. Inriktningen mot publikutveckling passar aktuella utvecklingsprocesser inom både museisektorn och samtidskonsten. Även perspektiv som mobilitet och utvecklingen av digitala gränssnitt är intressanta utvecklingsområden för hela utställningssektorn. De delar av programmet som pekar på kulturen som ett ekonomiskt tillväxtområde ligger bra i tid för svensk utställningssektor eftersom denna del av programmet harmoniserar med Kultursamverkansmodellen och regionernas intresse av tvärsektoriella samarbeten. Riksutställningar gör även analysen att det tredje programområdet rymmer stora utvecklingsmöjligheter för svensk utställningssektor. När det gäller lånegarantiinstrumentet vill myndigheten betona vikten av att djupa och breda kunskaper om svensk utställningssektor, museiverksamhet och samtidskonst finns tillgängliga för de kreditinstitut som ska hantera instrumentet. Kulturella och Kreativa sektorn Den viktigaste faktorn för att utställningssektorn ska kunna nyttja kopplingarna till den kulturella och kreativa sektorn (KKS) är att konst och kulturarv omfattas av den nationella definitionen av de kulturella och kreativa näringarna. Tidigare har kulturarv stått utanför den officiella svenska definitionen som ringar i dessa näringar, men under arbetet med denna analys har Tillväxtverket vidgat definitionen till att även omfatta kulturarv. Det är viktigt att denna vidgade definition, som också på ett bättre sätt harmoniserar med internationell praxis, 4

5 behålls. Detta eftersom det påverkar olika typer av programskrivningar som syftar till att utveckla den kulturella och kreativa sektorn samt att det gör det möjligt för utställningsaktörer, inom både konst och kulturarv, att på ett bättre sätt bidra till en utveckling av denna sektor. Riksutställningar menar i sin analys att ytterligare två sammanfallande strukturer inverkar positivt på utställningssektorns möjligheter att nyttja kopplingarna till den kulturella och kreativa sektorn. Det är dels EU:s nya ramprogram för kultur, Kreativa Europa, som i högre grad än tidigare ser kulturen som en tillväxtmarknad och trycker på kulturens möjlighet till ekonomisk utveckling. Den andra strukturen är Kultursamverkansmodellen, där en regionaliserad kultur i allt högre grad kommit att ett erbjuda tvärsektoriella samarbeten och utmaningar för utställningssektorn. Kultursamverkansmodellen kommer på sikt bidra till att utveckla utställningsaktörernas funktioner i lokala och regionala ekonomiska system. Förslag Utifrån vår analys ser vi att den allra viktigaste åtgärden, inför implementeringen av Kreativa Europa, är att utveckla den nationella strukturen för informations- och kunskapsöverföring till svensk utställningssektor. Vi stödjer därför Kulturrådets förslag kring en samordnad myndighetssamverkan avseende ett effektivare informations- och kunskapsarbete kring det kommande Kulturprogrammet Kreativa Europa. 4 För utställningssektorn är det också viktigt att ett sådant utvecklat informations- och kunskapsarbete omfattar EU:s andra stödformer. En samordning skulle dels bidra till att förbättra kunskaperna kring EU:s bidragsformer men även påverka attityderna kring internationella kulturutbyten. Vi menar också, med tanke på museisektorns klena resultat när det gäller antalet beviljade ansökningar under innevarande period, att Riksutställningar bör ingå i en sådan myndighetssamverkan. Riksutställningars analys visar också att det finns en efterfrågan på sektoranpassad informations- och kunskapsöverföring som särskilt tar fasta på museernas, samtidskonstens och andra utställningsaktörers förutsättningar och behov. För att ett utvecklat informations- och kunskapsarbete ska få genomslag och bidra till en hållbar förändring menar Riksutställningar att berörda myndigheter behöver få tydliga uppdrag på området. Detta för att arbetet ska prioriteras och ge mandat. När det gäller olika typer av ekonomiska stöd till internationellt projektarbete menar vi att de olika former av stöd som finns idag, genom ett tvärsektoriellt samverkansarbete mellan myndigheter, i högre grad skulle kunna göras tillgängliga för svenskt kulturliv och utställningssektorn. Det samordnade myndighetsnätverk som föreslås ovan skulle, via en tvärsektoriell samverkan, i högre grad kunna nå ut med information om olika befintliga stödformer samt öka tillgängligheten till dessa. Den absolut viktigaste faktorn för att utställningssektorn ska kunna nyttja kopplingarna till den kulturella och kreativa sektorn är att sektorn också omfattas av definitionen. Vi lämnar inget förslag kring detta men vill betona vikten av att både konst och kulturarv omfattas av gällande definition vilket också skulle innebära en svensk anpassning till internationella definitioner. Riksutställningar har också konstaterat att det internationella perspektivet generellt sett är svagt framskrivet i de regionala kulturplanerna. Riksutställningar menar att det internationella perspektivet, som ett nationellt kulturpolitiskt mål, behöver prioriteras hårdare i samtalen mellan staten och regionen. Det skulle stödja en utveckling av området samt påverka attityder. Myndigheten menar också att det vore bra om de nationella kulturpolitiska målen, och i vilken utsträckning dessa prioriteras i de regionala kulturplanerna, utgjorde en av de utgångspunkter som Myndigheten för Kulturanalys använder i sina löpande utvärderingar av modellen. 4RedovisningavuppdragavseendeförberedelserinförEU:skommandeprogramKreativaEuropa2014E2020.KUR 2013/

6 Utvecklingen av den kulturella och kreativa sektorn och utstäliningssektorns kopplingar till denna är ett aktuellt utvecklingsområde. Riksutställningar ser att området väl harmoniserar med Kulturprogrammet Kreativa Europa och bör utgöra en del av det utvecklade informations- och kunskapsarbete som föreslås i rapporten. I det fortsatta arbetet med att nyttja och utveckla utställningssektorns kopplingar till den kulturella och kreativa sektorn blir det viktigt att i högre grad analysera och beskriva de samhälleliga effekter som uppnås när aktörer inom utställningssektorn tar ett ansvar för en större ekonomisk, social och kulturell gemenskap. Detta borde förslagsvis utvärderas av Myndigheten för Kulturanalys som en del av en utvärdering kring den kulturella och kreativa sektorns betydelse för svensk kultur och samhällsutveckling. 6

7 Inledning Uppdraget Regeringen har i regleringsbrevet för 2013 uppdragit åt Riksutställningar att mot bakgrund av det kommande EU-programmet, Kreativa Europa ( ), ta fram en analys inför implementeringen Analysen ska bland annat tydliggöra förutsättningarna för att ta vara på de möjligheter och utmaningar som programmet erbjuder utställningssektorn samt hur kopplingen till den kulturella och kreativa sektorn kan nyttjas. Redovisning av uppdraget ska senast den 20 september 2013 till Regeringskansliet (Kulturdepartementet). Tolkning av uppdraget Riksutställningar har tolkat det som att myndigheten i första hand behövt ta fram en kartbild över hur situationen ser ut kring utställningssektorns deltagande i EU:s nuvarande kulturprogram. Med det som utgångspunkt har vi sedan kartlagt sektorns förutsättningar att delta i internationella kulturutbyten. Det handlar bland annat om kunskap om EU:s fonder, attityder till internationellt arbete, olika typer av incitament, upplevda och reella hinder samt hur kulturpolitiken ger förutsättningar för deltagande. När det gäller det kommande EU-programmet, Kreativa Europa, har Riksutställningar sett på det förslag som lagts fram av kommissionen, men som ännu inte ratificerats av rådet. Förslaget till program har sedan ställts mot den utveckling som myndigheten i sin omvärldsbevakning ser att utställningssektorn befinner sig i eller som sektorn inom en snar framtid kommer att behöva ta ställning till. När det gäller kopplingen till den kulturella och kreativa sektorn har vi tillsammans med företrädare för sektorn och experter försökt ta fram en bild av hur museer och andra utställningsaktörer ska förstås inom detta ekonomiska system. Utifrån den bilden går det sedan att beskriva ett antal funktioner som museet fyller och som bidrar till tydliggöra ett museums eller en konsthalls kopplingar till den kulturella och kreativa sektorn. Genomförande Uppdraget har genomförts i projektform där Göran Björnberg som handläggare varit projektledare med stöd av en projektgrupp bestående utav Mårten Jansson, huvudredaktör, och Eva Lundqvist, koordinator. Göran Björnberg har sedan stått som författare av denna rapport. Projektgruppen har vid två tillfällen mött en runda-bords-grupp bestående av Elin Rosenström, handläggare för EU-frågor samt Kulturkontakt Sverige på Kulturrådet, Annika Strömberg, EU-samordnare för Västra Götalandsregionens kultursekretariat, Christer Gustafsson, professor i hållbar byggnadsvård vid Uppsala universitet Campus Gotland och f.d. landsantikvarie i Hallands län samt Rebecka Nolmark, kulturarvskonsult och tidigare EUsamordnare på Riksantikvarieämbetet. Runda-bords-gruppens funktion har varit att bidra med sina erfarenheter och ge perspektiv på projektgruppens arbete vilket vi tackar dem för. Underlag till analysen har samlats in på en rad olika sätt. Dels genom tyst spaning där projektgruppen studerat regionala kulturplaner, rapporter, litteratur, webb och annat relevant material. Dels genom en aktiv spaning där vi träffat och samtalat med företrädare för en rad olika institutioner och organisationer. Dessa underlag och möten redovisas i referenslistan. Projektet har även arrangerat två workshops. En kring information, inspiration och behovsfångst i samarbete med Västra Götalandsregionens kultursekretariat och Göteborgs Stadsmuseum, riktad till utställningsaktörer i regionen. Ytterligare en workshop handlade om kulturella och kreativa näringar sett ur utställningssektorns perspektiv. Projektet har även beställt in tre stycken delrapporter. Rebecka Nolmark har kartlagt de svenska kommunala museernas situation ur ett EU-perspektiv. För att få en bild av hur Finland och Italien byggt upp sitt arbete kring EU:s Kulturprogram har Riksutställningar låtit 7

8 två frilansjournaliser, Sanna Svanberg och Alexandre Rossenov Botev, intervjua företrädare för finska och italienska museer och kulturorganisationer. Vi tackar dessa personer för deras bidrag till analysarbetet. Avgränsningar Svensk utställningssektor är ett vitt begrepp och det har varit nödvändigt för projektgruppen att avgränsa sig. Riksutställningar har i sin instruktion att erbjuda stöd till sådana arrangörer och producenter av utställningar och utställare som antingen har ett offentligt uppdrag eller arbetar på ideell basis. I denna rapport omfattar begreppet de utställningsaktörer som har statlig, regional eller kommunal huvudman eller på annat sätt omfattas av offentlig finansiering. Här ingår aktörer inom kulturarv, konst och samtidskonst. När det gäller samtidskonsten måste det även påpekas att det här finns en mängd aktörer inom det fria konstlivet som på olika sätt ställer ut sin konst. De får också anses vara en del av utställningssektorn. Analysen omfattar också ett antal institutioner och organisationer som genomför projekt vars resultat har bäring på utställningssektorn. Ett exempel på en sådan organisation är Kulturarv utan gränser. Projektgruppen har även diskuterat i vilken utsträckning förutsättningarna för utställningssektorn skiljer sig från andra kultursektorer när det gäller implementeringen av EU:s kommande kulturprogram. Vi har dock funnit att det ligger utanför vårt analysuppdrag och myndighetens generella uppdrag att förslå lösningar eller dra slutsatser kring andra kultursektorer. I vår kartläggning kan vi även se att EU:s olika stödprogram ofta dras över en kam, både av aktörerna själva och i den officiella statistik som Myndigheten för Kulturanalys årligen tar fram. Pengar som stöd för utveckling är värdefullt, men i slutändan spelar det mindre roll om de kommer från ett ramprogram eller en strukturfond inom EU. Vi gör i denna analys, enligt uppdraget, avgränsningen mot EU:s kulturfonder, under perioden kallad Kulturprogrammet och för perioden , Kreativa Europa. Läsanvisning Uppdraget anger att analysen ska tydliggöra förutsättningarna för utställningssektorn att ta till vara på de möjligheter och utmaningar som det nya programmet, Kreativa Europa, erbjuder. Det gör att vi inledningsvis behöver teckna en översiktlig bild över svensk utställningssektor eftersom dess struktur, ekonomi, politiska incitament och utvecklingsområden i mångt och mycket styr möjligheterna och viljan att delta i internationella kulturutbyten. I avsnittet Svensk utställningssektor och internationella kulturutbyten några utgångspunkter försöker Riksutställningar fånga de hinder och framgångsfaktorer som sektorns olika delar uttryckt just kring deltagandet i internationella projektarbeten. En utgångspunkt för uppdraget har varit en uppfattning att svensk kultur i allmänhet, och svenska museer i synnerhet, inte söker projektmedel från EU:s Kulturprogram i den utsträckning som de borde. Detta tittar vi närmare på i avsnittet Svensk utställningssektor och Kulturprogrammet, detta för att vederlägga hur det verkligen förhåller sig. En viktig aspekt för ett nationellt framgångsrikt arbete är hur informationen kring EU:s Kulturprogram når ut till sektorns olika aktörer. I avsnittet Information och stöd kring EU:s Kulturprogram ser vi på hur det är organiserat och hur det skulle kunna organiseras framöver. Kultursamverkansmodellen är en annan viktig aspekt för utställningssektorns utveckling, och då kanske speciellt när det gäller hur kopplingen till den kulturella och kreativa sektorn kan nyttjas. I avsnittet Kultursamverkansmodellen och internationella samarbeten ser vi på hur modellen stödjer internationellt arbete och hur denna viktiga del av svensk kulturpolitik i än högre grad skulle kunna stödja internationellt arbete. Några naturliga frågor som inställer sig när man ska se över ett område där det upplevs finnas en brist är Vilka länder är bra då? Hur gör de? I avsnittet Finland och Italien analyserar vi översiktligt hur dessa länder, som ofta framställs 8

9 som goda exempel, lyckats och hur de organiserat sitt arbete kring information och stöd till kulturaktörer avseende internationellt projektarbete. Förutsättningarna för ett lyckosamt nationellt arbete finns inte bara att hämta på hemmaplan. I avsnittet, Kreativa Europa, tittar vi på det kommande programmet och redogör för de mål och inriktningar som programmet omfattar. Vi gör också en analys av de möjligheter och utmaningar som programmet rymmer kopplade till de utvecklingsområden som vi just nu ser att svensk utställningssektor brottas med. Analysen ska också titta på hur kopplingen till den Kreativa och Kulturella sektorn kan nyttjas. Det gör vi i avsnittet Utställningssektorn som del av den Kreativa och Kulturella sektorn. 9

10 Svensk utställningssektor och internationella kulturutbyten några utgångspunkter Främjandet av internationella kulturutbyten är ett av de nationella kulturpolitiska målen. Redan i den Internationella kulturutredningen (SOU 2003:121) fastslogs vikten av en internationell kulturpolitik i en allt mer globaliserad värld och ett allt mer mångkulturellt svenskt samhälle. Utredning fastslog också att de statliga insatserna skulle vara baserade på en samlad planering, tydligt formulerade uppdrag och samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Att internationella kulturutbyten är viktiga för kultursektorns utveckling vidimeras av en rad rapporter och även av den omvärldsbevakning Riksutställningar gjort i arbetet med denna analys. Exempel på rapporter som uttrycker detta är bland annat Internationella kulturutbyten inom scenkonsten ett splittrat konststycke (Svensk scenkonst 2013) och Svenska museers internationella arbete (ICOM och Riksförbundet Sveriges Museer, 2007). När det gäller de samtal som genomförts med företrädare för utställningssektorn i detta analysarbete är det några faktorer som framhålls före andra vad det gäller vikten av internationella kulturutbyten. Man menar att internationella kulturutbyten: ger inspiration som är värdefull för den egna institutionens utveckling. bidrar till att höja kompetensen hos den egna personalen. bidrar till att man ser på den egna verksamheten med nya ögon. bidrar till att stärka det egna varumärket. bidrar till att förbättra institutionens ekonomi. En första utgångspunkt för att kunna göra denna analys är att se på den aktuella situationen för svensk utställningssektor. Framför allt för att se vilka incitament och strukturer som på olika sätt, positivt och negativt, bidrar till sektorns intresse och möjlighet att söka projektstöd för internationellt kulturutbyte, via EU:s fonder i allmänhet och Kulturprogrammet i synnerhet. Riksutställningar försöker också lyfta fram de framgångsfaktorer och hinder som myndigheten fått fram i sin analys. Ekonomi Ett första incitament eller perspektiv att behandla rör de svenska museernas och utställningsaktörernas ekonomi. Riksutställningar ger här en översiktlig bild av denna satt mot de stöd som svensk kultur och utställningssektor får från EU:s olika fonder. Kultursektorns hela finansiering omfattade 2011, 63 miljarder kronor. 5 Av dessa stod det offentliga för 23,8 miljarder. Ser vi bara till fondfinansiering via EU kan vi konstatera att den utgör en liten del av den totala finansieringen av svenskt kulturliv (se tabell 1), ca ½ procent. Tabell 1 Stöd till svenska projekt med kulturanknytning beviljade under Regionala Strukturfondsprogram Gränsöverskridande program Interregionala program Socialfonden Landsbygdsprogrammet exkl. Leader Leader-projekt Summa 34 miljoner 70 miljoner 73 miljoner 77 miljoner 12 miljoner 71 miljoner 337 miljoner kronor Till summan 337 miljoner ska även läggas svenska kulturaktörers deltagande i projekt via Kulturprogrammet. Dessa projekt beviljades drygt 101 miljoner kronor i 2012 års fördelningar 5Samhälletsutgifterförkultur2010E2011,Kulturfakta2012:1,MyndighetenförKulturanalys. 6SiffrornahämtadefrånKulturrådetsrapportRedovisningavprojektmedkulturanknytningiEU:sstrukturfonder

11 från Kulturprogrammets samtliga stödformer. 7 Summan omfattar samtliga beviljade ansökningar med svensk medverkan och en mindre del tillföll svenska aktörer. Ser vi till museisektorns totala ekonomiska utveckling under perioden och andelen EU-stöd får vi följande tabell: Tabell 2 Museisektorns totala intäkter 2005 och 2012 samt andelen EU-stöd i miljoner kronor. 8 Museikategorier Utveckling i % Intäkter totalt ,2% Centrala museer EU-stöd 6 11,9 som andel 0,4% 0,6% Intäkter totalt ,7% Regionala museer EU-stöd 11,8 19,4 som andel 1,2% 1,7% Kommunala museer 9 EU-stöd 1,7 4,1 Intäkter totalt ,9% som andel 0,3% 0,7% Övriga statliga museer 10 EU-stöd 1,6 11,7 Intäkter totalt ,8% som andel 0,7% 5,2% Övriga museer 11 EU-stöd 3,6 0,7 Intäkter totalt ,4% Samtliga museer som andel 2,1% 0,4% Intäkter totalt ,3% EU-stöd 24,7 47,8 93,5% som andel 0,7% 1,2% Tabellen visar att de svenska museerna har ökat sina totala intäkter med drygt 20 procent under perioden Av dessa är det de centrala museerna som står för huvuddelen av ökning genom att de omsätter mest pengar och även har ökat mest. De övriga kategorierna ligger under genomsnittet. Två kategorier, övriga statliga museer samt övriga museer, har en negativ ekonomisk utveckling under perioden. Under perioden har intäkterna från EU:s olika fonder ökat med 93,5 procent. Det innebär att EU-stödets andel av de svenska museernas ekonomi i stort sett har fördubblats under perioden, men faktum kvarstår att det ändå rör sig om i sammanhanget tämligen blygsamma belopp. Den sammanlagda EU-finansieringen av svensk utställningssektor 2012 på 47,8 miljoner utgör ca 1 procent av museernas totala ekonomi och står därmed stort sett i samma proportion som den totala finansieringen av svensk kultur via EU:s samtliga fonder (tabell 1). Även om företrädare för utställningssektorn anger ett antal olika skäl till varför det är viktigt att arbeta med internationella kulturutbyten är ändå ekonomin en viktig faktor när det gäller i vilken utsträckning och på vilket sätt som en verksamhet kan utvecklas. De av sektorn utpekade faktorerna gör det viktigt för svenska utställningsaktörer att i högre grad delta i internationella kulturutbyten och att EU:s finansieringssystem i högre grad används för att utveckla den svenska utställningssektorn. 7SvenskmedverkaninomEU:sKulturprogram2012.Kulturrådet KällorärMuseer2005frånKulturrådetsamtMuseer2012frånMyndighetenförKulturanalys. 9Svarsfrekvensenfördekommunalamuseernasjunkerfrån93%2005(64/69)till74%2012(68/92). 10Svarsfrekvensenfördeövrigastatligamuseernasjunkerfrån97%2005(28/29)till68%2012(17/25). 11Svarsfrekvensenfördeövrigamuseernasjunkerfrån91%2005(43/47)till59%2012(36/61). 11

12 När vi ser till de kulturpolitiska strukturer som svensk utställningssektor har att verka i, ser vi att förutsättningarna för att delta i internationella kulturutbyten varierar stort mellan olika typer av museer och utställningsaktörer. I det följande gör vi därför en översiktlig beskrivning av de olika kategorierna utställningsaktörer och hur deras situationer skiljer sig åt. De statliga museerna De statliga museerna delas in i två grupper, Centrala museer samt övriga statliga museer. De centrala museerna är 25 till antalet medan det finns 26 övriga statliga museer. Ser vi till de statliga museernas internationella arbete så är det idag omfattande och en naturlig del av institutionernas arbete. Via olika typer av nätverk, direkta samarbeten och personliga kontakter sker dagligen ett utbyte av erfarenheter och kunskaper. Vanligt är samarbeten kring utställningar, forskning, lån ur samlingar samt olika typer av utvecklingsprojekt. De centrala museerna har generellt också de ekonomiska förutsättningarna för att samverka internationellt omsatte de 25 centrala museerna 1,9 miljarder kronor (tabell 3). Den relativt sett goda ekonomin för de centrala museerna innebär att det ekonomiska incitamentet inte är så starkt som för andra museikategorier, vilket även tidigare rapporter framhållit. 12 För kategorin övriga statliga museer gör vi ingen djupare analys av ekonomin i förhållande till EU eftersom svarsfrekvensen sjunkit från 97 procent 2005 till 68 procent Det gör det svårt att dra långtgående slutsatser kring denna grupp av museer, men vi kan konstatera att denna grupps ekonomiska situation inte utvecklats på samma sätt som för de centrala museerna. I den gruppen finns dock Bildmuseet som deltagit i 3 projekt finansierade via Kulturprogrammet under perioden. Tabell 3 En jämförelse av de statliga museernas intäkter 2005 och 2012 i miljoner kronor. 13 Centrala museer Övr. statliga museer Bidrag/Anslag Statliga bidrag Landsting 0,2 9 0,1 3 Kommun 0,3 0, EU Övriga intäkter Entréer Uppdrag ,8 1 Sponsring Försäljning Egna fonder ,3 Övriga intäkter Summa Bland de företrädare vi talat med i denna kategori av museer lyfts den internationella kontexten som viktig för att utveckla kompetens och verksamhet och för att bygga det egna varumärket. Den generella uppfattningen bland denna grupp museer när det gäller Kulturprogrammet är att det är smalt, eftersom det är sektorbundet, att det finns relativt lite pengar i det samt att det är svårare att medfinansiera. Ansökningsprocessen ses också som krånglig, resurskrävande och osäker samt att administrationen av projekten uppfattas som svårhanterad. Man menar mot bakgrund av detta att det finns ett behov av en nationellt samordnad rådgivning och en information och kunskapsöverföring som är sektoranpassad. 12Set.ex.FrämjandeavansökningartillEU:sKulturprogram,Kulturrådet Museer2012.MyndighetenförKulturanalys. 12

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Kommunens arbete med EU-projekt

Kommunens arbete med EU-projekt www.pwc.se Förstudie Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Tilda Lindell 22 maj 24 Kommunens arbete med EUprojekt Trosa kommun Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 22 maj 24 Förstudie kommunens

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Riksförbundet Sveriges museer

Riksförbundet Sveriges museer Riksförbundet Sveriges museer Bildat 2004 - ideell verksamhet 150 medlemmar, endast institutioner Centrala museer, länsmuseer, kommunala museer och övriga museer Medlemsavgifter, projektintäkter Riksförbundets

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

1(2) Diarienummer DNKS150151. Datum. unga. Riktlinjer för. regionalt stöd. riktlinjer. nivå.

1(2) Diarienummer DNKS150151. Datum. unga. Riktlinjer för. regionalt stöd. riktlinjer. nivå. TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kultur i Halland Eva Nyhammar Förvaltningschef Datum 2015-04-10 Diarienummer DNKS150151 Driftnämnden Kultur och skola Riktlinjer för regionalt stöd gällande kultur för barn och unga

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Begäran om samverkan och bidrag till Garnisons- och luftvärnsmuseet i Halmstad

Begäran om samverkan och bidrag till Garnisons- och luftvärnsmuseet i Halmstad TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Kultur i Halland Ingemar Andréasson Utvecklingsledare Datum Diarienummer 20150427 RS140512 Driftnämnden för Kultur och skola Begäran om samverkan och bidrag till Garnisons- och luftvärnsmuseet

Läs mer

Yttrande över betänkandet Kraftsamling (SOU 2009:15)

Yttrande över betänkandet Kraftsamling (SOU 2009:15) (Yttrande, 2009-05-19) Regeringen Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Kraftsamling (SOU 2009:15) (RSM) har ombetts att yttra sig över Museikoordinatorns betänkande Kraftsamling!

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska återvändandefonden äger rum från 15 juli till 20 september

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

EU-finansiering av projekt

EU-finansiering av projekt Revisionsrapport EU-finansiering av projekt - Uppföljning Halmstads kommun 22 februari 2010 Bo Thörn Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun genomförde 2004 en granskning om ansvar och befogenheter

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Att söka EU-pengar 1

Att söka EU-pengar 1 1 Att söka EU-pengar Varför söka EU-pengar? 2 Marknadsutveckling Kompetensutveckling Produktutveckling Samverkan Internationellt nätverk 3 EUs organisation Europaparlamentet - det folkvalda organet Ministerrådet

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Principiella utgångspunkter för Kulturbryggans försöksverksamhet

Principiella utgångspunkter för Kulturbryggans försöksverksamhet Dnr 2010:04/2010/6 Kulturbryggan Ku 2010:04 Kulturdepartementet Enheten för kulturarv och trossamfund Verksamhetsplan för Kulturbryggan Enligt direktiven för Kulturbryggan Dir. 2010:77 ska en första delrapport,

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014 Att använda EU-program som verktyg bakgrund Halmstad, 22 maj 2014 Vilka EU-program finns det? EU-program 2014-2020 Internationellt Nationellt Regionalt Kreativa Europa 1,3 miljarder Erasmus+ 14,7 miljarder

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

Deadlines EU-program

Deadlines EU-program Uppdaterad av Janna Wellander 2006-09-29 Deadlines EU-program INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTBILDNING 2. KULTUR 3. UNGDOM 4. INFORMATIONSTEKNOLOGI 5. SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR 6. MILJÖ OCH ENERGI 7.

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-03-13 Dnr: 15-1774 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr:

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr: För förvaltningschefsgruppen 1 (5) SKRIVELSE (Diskussionsunderlag) 2014-08-14 Roland Persson Socialchef Kommunstyrelsen Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning

Läs mer

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2014-11-21 Kulturberedningen Tid Fredagen 7 november 2014 kl. 9-15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Musik i Syd Kulturkvarteret,

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Redovisning av Tillväxtverkets uppdrag i Regleringsbrevet för 2013 vad gäller stöd och insatser kopplat till Kulturhuvudstadsåret (KHÅ) 2014 i Umeå

Redovisning av Tillväxtverkets uppdrag i Regleringsbrevet för 2013 vad gäller stöd och insatser kopplat till Kulturhuvudstadsåret (KHÅ) 2014 i Umeå Dokumentnamn Dokumenttyp Datum 2013-09-26 Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version 3.1.7-2013-4007 med koppling till Dnr 1.2.1-2013-1. PO Remmare 1.0 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011 Grupp 1 - Positivt med fondöverskridande program så som Kommissionen föreslår - FLEXIBEL elektronisk hantering gällande ansökan och rapportering önskvärd - Förenklad/samordnad hantering/rapportering av

Läs mer

Externa bedömares synpunkter angående Immigrant-institutet

Externa bedömares synpunkter angående Immigrant-institutet Externa bedömares synpunkter angående Immigrant-institutet Eva Hansen, Malmö museer Immigrant-institutet är en ideell förening och ett centrum för dokumentation om invandrare, flyktingar och rasism. Institutet

Läs mer

Motion om utvärdering av EU projekt med kommunal medfinansiering

Motion om utvärdering av EU projekt med kommunal medfinansiering Kommunfullmäktige 2009 11 30 200 476 2010 11 29 179 422 Kommunstyrelsen 2010 11 15 209 506 Arbets och personalutskottet 2010 10 11 190 398 Dnr 09.729 008 novkf37 Motion om utvärdering av EU projekt med

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

Powering Regions for the 21 st Century

Powering Regions for the 21 st Century Powering Regions for the 21th Century Josefin Strömberg Bryssel, 2011-04-14 Powering Regions for the 21 st Century Den 14:e april 2011 hölls en konferens under EU:s temavecka EU Substainable Energy Week

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikrapport Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikperiodens längd och omfång: 1 september 2010 21 december 2010, heltid Handledare: Madelen Charysczak, Avenue Marnix

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam

EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam 2011-01-17 EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam Följande synpunkter på EU:s framtida sammanhållningspolitik, som svar på Europeiska kommissionens samråd om den femte sammanhållningsrapporten,

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Delområde Nord och delområde Sápmi Yta: Nord ca 380 221 km 2, Sápmi: ca 388 350 km² (inklusive Kolahalvön i Ryssland). Folkmängd: ca 1,4 miljoner invånare, ca 3,75 invånare/km 2.

Läs mer

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN KUNSKAPSBASERAD KOMMUNAL UNGDOMSPOLITIK BUDGETÅRET 2011 UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER för en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik BUDGETÅRET 2011

Läs mer

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden 1(8) Diarienummer 2013-03-12 Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer