PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2008 2009"

Transkript

1 PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Fakta om prognosen 4 Utmaningar och möjligheter i länet 4 Efterfrågan på arbetskraft 4 Lediga platser 5 Varsel 6 Sysselsättningen 6 Utveckling per bransch 7 Varuproduktion 7 Tillverkningsindustrin 7 Transportmedelsindustrin 7 Livsmedelsindustrin 8 Träindustrin 8 Bygg 8 Privat tjänsteproduktion 9 Handel 9 Hotell 9 Restaurang 10 Transport 10 Finansiell verksamhet och företagstjänster 11 Konsulter teknik 11 Offentligt finansierad verksamhet 12 Utbildning 12 Vård och omsorg 12 Offentlig förvaltning 12 Utbud av arbetskraft 13 Befolkningsutvecklingen 13 Utbildning 13 Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska program 14 Utvecklingen av sjuk- och aktivitetsersättning 15 Bilaga 1. Tabell över arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd 15 Bilaga 2. Tabell över arbetslöshetens struktur fördelat på arbetsmarknadsområden 15 För kommentarer kring prognosen, kontakta arbetsförmedlingschef Per Olsson, eller respektive arbetsförmedlingschef. För ytterligare information, kontakta utredare Monica Klawitter, Prognosen och ytterligare material om utvecklingen på arbetsmarkanden i Västra Götalands län, i andra län och i riket finns på arbetsformedlingen.se under Nyheter/fakta, under rubriken Rapporter, prognoser och publikationer. 2

3 Sammanfattning Sedan våren 2006 har efterfrågan på arbetskraft varit hög i Västra Götalands län. Så även i vårens enkätunderlag, även om styrkan i tillväxten har dämpats. För innevarande år förväntas sysselsättningen att utvecklas positivt och öka med nya arbetstillfällen, motsvarande 1,2 procent. Arbetskraften kommer under motsvarande tid att öka med personer. På ett år, fram till sista kvartalet i år, kommer arbetslösheten att minska med uppemot personer till uppemot motsvarande 2,1 procent av befolkningen år. Antal personer som uppbär aktivitetsstöd är runt och bedöms ligga kvar på samma nivå med små förändringar under året. Dämpning i vissa branscher Tydliga signaler om en dämpning på efterfrågan kommer från tillverkningsindustrin med personbilsproducenterna i spetsen, följda av trävaruindustrin och tillverkare av elkomponenter. Sammantaget kommer industrin att minska sysselsättningen marginellt i år och för nästkommande år kommer minskningen av antal arbetstillfällen bli tydligare. Byggbranschen bedömer att bygginvesteringar fortsätter att växa även om ökningstakten har dämpats till följd av en svagare ekonomisk tillväxt. Offentliga anläggningsinvesteringar ökar med en utbyggnad av flera stora trafikleder. På bostadssidan ökar flerbostadsprojekten men också småhusen. Branschen kommer att nyrekrytera och sysselsättningen bedöms öka med 2000 personer i år är det främst de små och medelstora företagen som tror på en fortsatt tillväxt medan de stora företagen är mer försiktiga. Den privata tjänsteproduktionen, med handel, hotell och restaurang, har en positiv framtidstro. Besöksnäringen utvecklas gynnsamt, med konferenser och företagsevent tillsammans med privatresemarknaden, vilket genererar fler arbetstillfällen. Gränshandeln mot Norge är konstant hög, utbyggnad pågår av köpcentra och nyrekryteringar kommer att göras. Inom finansiell verksamhet och företagstjänster varierar utvecklingen beroende på inriktning. Inom banker, revisions- och reklambyråer är läget stabilt. Konsultbolagen med inriktning mot IT- och teknik har ett behov av välutbildat yrkesfolk. Priserna pressas av bilindustrin, beläggningsgraden är för närvarande hög, men kan i takt med att uppdragen från bilindustrin minskar, sjunka. Trots bemanningsföretagens uttalande om en stabil uppdragsingång är läget svårtolkat på grund av signalerna från industrin om en avmattning. Bemanningsföretagens uppdrag kommer till stor del från industrin och en förändring där återverkar direkt på branschen. 3

4 Många företag i privata tjänstesektorn anser sig fortfarande ha en stark efterfrågan på tjänster och sysselsättningen beräknas att öka med personer, drygt fyra procent. De negativa signaler som hörs från konsulter som är beroende av uppdrag från fordonsindustrin bedöms inte ha någon större effekt på sysselsättningen i år. Inom den offentliga sektorn är sysselsättningen stabil och under innevarande år planeras inga stora förändringar. Ett överskott på lärare i grundskolan finns men omställning sker utan uppsägningar. En marginell minskning av arbetstillfällen inom offentlig förvaltning är prognostiserad. Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I Västra Götalands län var urvalet 1670 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 73 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. För den kommunala och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn görs ett litet antal intervjuer. Utmaningar och möjligheter i länet - Nyttja än mer de kvalificerade yrkesutbildningarna, som tillsammans med näringslivet och i samverkan med gymnasieskolan/högskolan, har gett gott resultat. - Då infrastrukturen i och omkring Göteborg inte byggs ut i önskad och välbehövlig takt har detta blivit ett hämmande, strukturellt problem. Problemen med tröga flöden är inte bara en angelägenhet för Göteborg utan för hela regionen. - Ovanstående och brist på tomtmark för nyetableringar och utbyggnad gör att företag ser sig nödsakade att flytta ut ur Storgöteborg och etablera sig utmed riksväg 40 och En av grupperna som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är nyanlända utrikes födda. Möjligheten är nu större för arbetsförmedlingen att påskynda arbetsmarknadsetableringen för dessa arbetssökande. Efterfrågan på arbetskraft Efterfrågan på företagens varor och tjänster har minskat sedan förra vårens enkätundersökning och bedöms nu gå in i en något lugnare period. I resultatet i vårens enkätundersökning kan vi se en förskjutning från andel företag som svarat ökande efterfrågan, till oförändrat läge på 4

5 sex månaders sikt. Det var 61 procent som förra våren svarade en ökad efterfrågan mot 40 procent i vår. Dock är det åtta procent av de tillfrågade arbetsgivarna som bedömer att efterfrågan kommer att minska, vilket är 5 procentenheter fler jämfört med för ett år sedan. På sex till tolv månaders sikt är läget ungefär detsamma, jämförelsevis är det en större andel företag som ser ett oförändrat läge och färre som ser att efterfrågan kommer att öka. En mindre andel, nio procent, bedömer en minskning. Andel (procent) Bedömning av efterfrågan på varor och tjänster inom det privata näringslivet Västra Götalands län Minskande Oförändrat Ökande Minskande Oförändrat Ökande Komm 6 mån Vår 2007 Vår 2008 Komm 7-12 mån Lediga platser Inflödet av lediga platser har avtagit. Allt sedan hösten 2004 har platsinflödet successivt ökat och i höstas noterades trendbrottet då färre platser anmäldes till länets arbetsförmedlingar jämfört med månaden dessförinnan. Under denna konjunkturuppgång har också arbetsgivarnas sätt att nyttja möjligheten till att anmäla ledig plats i funktionen annonsera direkt förändrats. Det är framför allt bemanningsföretagen som anmäler en plats i flera omgångar och i flera kommuner, vilket gör att platsinflödet har överskattats. Från och med i år finns en spärr som förhindrar möjligheter till dubbelregistrering av lediga platser. Samtidigt som vi kan skönja en konjunkturavmattning så bidrar också ovanstående till ett minskat platsinflöde med färre dubbletter. Arbetsgivarna är något avvaktande inför semestern och väntar med eventuella nyrekryteringar. V äs tra Götalands län Nyanmälda platser med mer än 10 dagars varaktighet jan apr Säsongsrensad och trendad serie Kä lla: A rbetsfö rm edlingen 5

6 Varsel Varseltalen under 2007 var extremt låga. För att hitta motsvarande låga tal får vi gå tillbaka till högkonjunkturåret 1998 och inte ens då var varselinflödet lika lågt. Under de första fyra månaderna i år har varselinflödet varit i nivå med förra året och år 2006 och ännu ser vi inte någon dramatisk ökning av inkomna varsel. Då bör man också ha i åtanke att historiskt sett har länet inte noterat så låga varselsiffror som under år Antal varslade om uppsägning (ackumulerade värden) Västra Götaland Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Sysselsättningen Sysselsättningen har utvecklats mycket positivt de senaste åren. Behovet av arbetskraft har ökat stegvis under flera års tid. Mellan fjärde kvartalet 2006 och 2007 uppskattas sysselsättning ha ökat i länet med cirka personer. Efterfrågan har mattats av något men kan betecknas som god. För innevarande år uppskattas sysselsättningsökningen till uppemot Sysselsättningens förändring per bransch från 4:e kvart 2007 till 4:e kvart 2008 och uppskattad utveckling till 4:e kvartalet Västra Götaland Riktning Sysselsatta Sysselsatta Förändring Förändring uppskattad utv Bransch 4:e kv :e kv 2008 antal procent 4:e kv 2009 Varuproduktion Jord- och skogsbruk ,0% Tillverkning inkl verkstad ,2% Byggverksamhet ,3% Privat tjänsteproduktion Handel ,8% Personliga tjänster, hotell- o restaurang ,0% Transport ,2% Finansiell verksamhet, företagstjänster ,4% Offentlig finansierad verksamhet Offentlig förvaltning ,6% Utbildning, forskning ,0% Vård och omsorg ,0% Övrigt ,0% Totalt ,2% 6

7 För år 2009 är läget mer svårbedömt och splittrat. Det kommer att ske personalneddragningar inom industrin, framför allt inom bilindustrin och dess underleverantörer, men också inom trävaruindustrin och tillverkare av elkomponenter. De rekryteringar som planeras inom andra delar av tillverkningsindustrin kommer inte väga upp neddragningarna, vilket innebär en minskning av arbetstillfällen. På sikt kommer detta att återverka på transportsidan och privata företagstjänster. Men detta kan inte utläsas i enkätsvaren då intervjuerna gjordes tidigt i våras då företagen fortfarande hade en positiv framtidstro. Positiva förtecken finns framför allt inom den privata tjänstesektorn men även byggsektorn har en positiv framtidstro och då främst de små och medelstora företagen. Privata tjänstesektorn med personliga tjänster, finansiell verksamhet och företagstjänster bedömer efterfrågan även för år 2009 som god. Ökningstakten av tillväxten har mattats av men företagen inom sektorn bedömer även år 2009 som ett tillväxtår då sysselsättningen kommer att öka. Inom offentlig finansierad verksamhet är läget inom vård och omsorg stabilt och inga neddragningar planeras. Däremot bedöms utbildning och offentlig förvaltning minska sysselsättningen under nästkommande år. Utveckling per bransch Varuproduktion Tillverkningsindustrin Tillverkningsindustrin som är den största enskilda branschen i länets näringsliv, bedömer efterfrågeläget i vårens enkätundersökning som något sämre än i höstas och höstens optimism inför framtiden har dämpats något. För perioden sex månader framåt, blev utfallet något lägre än vad företagen förutspådde då. I vårens intervjuer kan utläsas att en ökande andel, 15 procent, tror på en minskande efterfrågan samtidigt som andelen som anser att efterfrågan kommer att öka på sex månaders sikt minskat från 47 procent till 39 procent. Samma trend kan ses på sex till tolv månaders sikt. Trots neddragningar inom industrin efterfrågas duktiga och erfarna CNC-operatörer och verktygsmakare. Transportmedelsindustrin Den internationellt konkurrensutsatta fordonsindustrin är mer försiktig i denna prognosomgång än i höstens. Fler företag tror på en minskad efterfrågan på sex månaders sikt. Det är på personbilssidan som företagen ser en nedgång i efterfrågan, mycket beroende på en efterfrågeminskning från det största exportlandet och en minskande lönsamhet på grund av den svaga dollarkursen, men nu också en vikande allmän bilförsäljning i Europa. Detta har resulterat i korttidspermitteringar och att inhyrd personal får gå. Signaler kommer nu också om att tredjeskiftet hos en av länets bilproducenter kommer att läggas ner vid årsskiftet. De sedvanliga rationaliseringarna fortgår i syfte att öka lönsamheten och när företagen jagar kostnader får även anlitade teknikkonsulter kännas vid kostnadsneddragningar. Men situationen kan förändras mycket snabbt. Bland annat väntar en av länets personbilsproducenter på besked om var produktionen av bilar skall ske. Skulle produktionen läggas i Sverige innebär detta att anställningar tryggas, om inte, kommer neddragningar att ske på sikt. Situationen är betydligt ljusare för producenterna av tunga fordon. God orderingång och hög lönsamhet. Produktionstakten skall snabbas upp och ytterligare personal kommer att anställas. 7

8 Signalerna från länets tillverkare av kundanpassade, större fritidsbåtar, där det mesta går på export, är positiva. Dessa små och medelstora företag har ett rekryteringsbehov och kommer att öka sysselsättningen successivt fram till prognosperiodens slut. Livsmedelsindustrin Nya produkter och nya avsättningsmarknader har resulterat i att den processinriktade livsmedelsindustrin har en stabil, jämn efterfrågan. Sektorn har endast behov av att ersättningsrekrytera, vilket inte alltid görs då bemanningsföretag nyttjas i allt större utsträckning. Träindustrin Bra lönsamhet och god utveckling har varit kännetecknande för branschen som har drivits på av den goda byggkonjunkturen. Med ökat byggande, ökar också kraven på rationaliseringar, vilket gör att branschen industrialiseras med modulbyggande enligt löpandebandprincipen. Samtidigt som en inbromsning på marknaden för monteringsfärdiga hus kan ses, hårdnar konkurrensen från utländska tillverkare av byggmaterial vilket gör att efterfrågan på svensktillverkat material viker, tecknen på en avmattning är tydliga. Läget inom tillverkningsindustrin varierar beroende på produktionsinriktning, sammantaget kommer dock branschen att minska sysselsättningen då företag som skall rekrytera inte väger upp neddragningar inom andra delar av industrin, bland annat på personbilssidan. Bygg Aktiviteten inom byggbranschen är fortsatt hög men uppgången har brutits, enligt de enkätsvar som inkommit. Branschen går in i ett lugnare skede på en mer normal nivå och jämfört med i höstas har företagens förväntningar dämpats men andas ändå optimism. Även under denna prognosperioden kommer arbetsgivarna att anställa, dock inte alls i den utsträckning som tidigare. De större företagen är något återhållsamma vad gäller kommande rekryteringar medan de många små och medelstora företagen kommer att rekrytera. Ett tecken på att branschen gått in i ett lugnare skede är att en större andel nu än i höstas kan öka produktionen utan att rekrytera personal. Bristerna är stora inom branschen, även om de dämpats något sedan förra prognosen. Var fjärde företag i enkätundersökningen, som svarat att arbetskraftsbrist förekommer, har tackat nej till order vilket skall jämföras med vart tredje företag i höstas Andra konsekvenser är att det tog längre tid än normalt att rekrytera och man har också sänkt kraven på yrkeserfarenhet. Var fjärde företag har svarat att man över huvud taget inte kunnat rekrytera på grund av bristerna. Nu är det också en större andel som erbjuder högre löner för att få arbetskraft. En ökad löneglidning tillsammans med ökande materialkostnader innebär att byggkostnaderna stiger och lönsamheten pressas, vilket också dämpar aktiviteterna något. Som tidigare finns brister både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Byggnadskalkylatorer efterfrågas och behovet av bygg- och civilingenjörer med arbetsledar- och projektvana har inte minskat. Bland byggnadshantverkarna är bristen stor på betongarbetare, byggnadsplåtslagare och VVS-montörer. Här varierar det dock inom länet. 8

9 Privat tjänsteproduktion Handel Dagligvaruhandeln har sett en försäljningsökning i kronor och anser att den kommer att fortsätta, främst beroende på ökande livsmedelspriser. Efterfrågan på ekologisk mat, rättvisemärkta varor och närproducerade produkter ökar tydligt. Det är viktigt att erbjuda rätt varor vid rätt tidpunkt, även sett ur en kulturell och etnisk synvinkel. För att locka kunder finns en ökad trend att gå tillbaka till manuella charkdiskar samt att erbjuda konditorivaror, vilket gör att efterfrågan på personal som kan stycka och baka i butik ökar. Gränshandeln mot Norge är konstant hög där Strömstad har landets överlägset högsta omsättningsindex inom detaljhandeln. Nu sker en fortsatt utbyggnad affärscentra och rekryteringar planeras. Behovet av butiksbiträden ökar. Sällanköpshandeln med byggvaror, elektronik och bilförsäljning har dock noterat ett tapp. Nybilsförsäljningen har sjunkit totalt sett däremot ökar andelen sålda miljöbilar. Detta återspeglas i enkäterna där vi kan utläsa att förväntningarna på framtiden har dämpats, endast 25 procent av företagen ser en ökning kommande sex månader vilket skall jämföras med 46 procent i höstas. Nya trender medför nya nischer inom handeln, med god efterfrågan och ökad omsättning. Till exempel säger babyfackhandlarna att de ökat omsättningen och de ser en fortsatt stor efterfrågan på deras varor och tjänster. Många sällanköpssäljare, framför allt inom elektroniksektorn, säljer nu även försäkringar, dock konkurrerar inte dessa med försäkringsbolagen. Hotell Hotell- och restaurangsektorn är starkt knutna till turismen, det finns ett samband mellan hög andel uthyrda hotellrum och en hög restaurangkonsumtion per invånare De senaste åren har varit rekordår för hotellnäringen i länet. Förväntningarna är även stora för de kommande sex månaderna medan de dämpats något sex till tolv månader framåt. Detta är en bransch där säsongssvängningarna är tydliga, vilket delvis i kombination med en minskad efterfrågan på branschens tjänster, kan förklara den dämpade framtidstron på längre sikt. Personalomsättningen är hög och som inom handeln förekommer tim- och deltidsanställningar i stor omfattning. De nya deltidsreglerna tvingar branschens företrädare att tänka om, det finns en fara i att det blir än svårare att hitta personal när dessa inte längre har möjligheter att stämpla upp till heltid. Effekterna av de nya reglerna kommer först att visa sig i höst. Framtiden ser ljus ut inom sektorn, där konferenser och företagsevent tillsammans med privatresemarknaden, gör att efterfrågan även i fortsättningen kommer att vara hög. Nordens största hotell, beläget i Göteborg, med en tiondel av hotellkapaciteten i Storgöteborg, noterar nytt rekord i antal hotellövernattningar. De planerade om- och nybyggnationerna av hotell kommer att på några år sikt ge ett ytterligare tillskott på omkring 2000 rum. Inom branschen har man under denna prognosperioden inga större nyrekryteringsbehov och inga brister har noterats. På sikt när om- och nybyggnationerna blir klara kommer rekryteringsbehovet att öka. 9

10 Restaurang Lönsamheten är god och restaurangbranschen ser mer optimistiskt på framtiden än i hotellen. Personalliggare har införts inom restaurang som syftar till en effektivare bekämpning av den ekonomiska brottsligheten. Kafékulturens utbredning har inneburit att cafétätheten har ökat och det har resulterat i att fler ingångsjobb har skapats. Ungdomar kan på detta sätt få en naturlig ingång till arbetslivet, men många ser jobb inom branschen som genomgångsarbete innan man går till en mer stadigvarande sysselsättning. Branschen brottas även under denna prognosperiod med brister på kockar och kallskänkor. Kockar med tre till fem års erfarenhet söks och då intresset för internationell mat har ökat finns ett behov av kockar med specialinriktning vilka är betydligt svårare att hitta och brister förekommer lokalt. Transport Kapacitetsutnyttjandet inom sektorn ligger på en hög nivå, både för bilar och för personal. Främst är det arbetsgivarna på godstranssportsidan som har högt nyttjande av personal och det är också här vi ser de största bristerna på chaufförer. Med effektivare planering, samlastning m.m. nyttjas bilarna nu i ännu större utsträckning samtidigt som nya EU-direktiv om kompetensutveckling av chaufförer, påverkar utbudet av tillgängliga chaufförer och de försvårande nya arbetstidsreglerna med det digitala färdskrivarkortet, innebär att fler chaufförer behövs per bil. Åkerierna anser också att det är större omsättning bland chaufförerna nu än tidigare och rekryteringar tar lång tid. Det blir svårare och svårare att rekrytera till branschen. I höstens enkätundersökning var företagen för optimistiska, utfallet för de senaste sex månaderna blev betydligt lägre än vad som då förutspåddes. Företagen har dämpat sina förväntningar något inför framtiden och efterfrågan har planat ut, men på en hög nivå. På persontransportsidan finns en efterfrågan på lokförare, spårvagns- och bussförare samt taxiförare. För tillfället finns inga svårigheter att rekrytera till spårvagnsförare och företaget ligger i fas med utbildningen. Däremot är bristen på lokförare stor och pensionsavgångarna fram till år 2014 stora. Kollektivtrafiken har ett ständigt behov av bussförare med rätt kompetens vilket bland annat innebär att kravet på svenska språket ökar, stresstålighet, social kompetens i och med ökande kundkontakter m.m. Ställda förväntningar på ökade godsvolymer i Göteborgs hamn, landets strategiskt mest viktiga hamn, har inte infriats. Efterfrågan på tjänster har avtagit och behovet av rekryteringar minskat. Vid eventuell rekrytering finns det gott om sökande då det är attraktivt att vara så kallad blixtarbetare i hamnen. För att utveckla metoder och styrinstrument för hur arbetet i hamnen skall genomföras och rationaliseras finns ett behov av controllers. Den nu privatägda hamnen på Tjörn, Wallhamn har expanderat kraftigt. Från Wallhamn går bilimport och -export till övriga Skandinavien, Balticum samt västra Ryssland. Volymen kommer att öka ytterligare och nyrekryteringar kommer att göras. I samband med in- och utforsling av fordon kommer dessa utrustas för den Europeiska marknaden vilket ökar behovet av en enklare form av bilbyggare som skall utrusta bilarna innan leverans till återförsäljare. Detta kommer att ske på hamnområdet. 10

11 Inom lager och godsterminaler redovisas nu lägre godsvolymer och efterfrågan kommer att vara oförändrad under prognosperioden. Endast ersättningsrekryteringar kommer att göras och bemanningsföretagens tjänster kommer även fortsättningsvis nyttjas vid arbetstoppar eller akuta personalbehov. Finansiell verksamhet och företagstjänster Till finansiella verksamheter hör banker, kreditinstitut, försäkringsbolag och serviceföretag. Effektiviseringen fortsätter i och med att allt fler kunder gör sina bankaffärer via Internet och telefon. Kontoren blir färre och regionaliserade. Det finns fortfarande ett visst behov av rekryteringar och duktiga, erfarna privatrådgivare är svårt att få tag på vilket har inneburit en löneglidning inom gruppen. Bankerna och andra kreditinstitut noterar en avmattning på finans- och bostadsmarknaden. Den är föranledd av oron på räntemarknaden vilken har lett till att kunderna är något avvaktande till bostadsköp. Till andra företagstjänster räknas konsulter inom bygg, teknik, revision, juridik, reklam, bemanningsföretag och olika serviceverksamheter som lokalvård och bevakningsföretag. Konsulter teknik Efterfrågan på tekniska konsulttjänster är fortsatt hög. Produktiviteten kommer under innevarande år fortsätta uppåt, en effekt av att industrikunderna investerar och produktutvecklar som aldrig förr. Under år 2009 kommer efterfrågan att plana ut, men fortfarande vara på en hög nivå. Inom teknikkonsultföretagen finns en stor arbetskraftsbrist. Här råder stor efterfrågan på maskin- och elektronikkonstruktörer, ingenjörer, beräkningsingenjörer och inte minst projektledare med erfarenhet. Flertalet av konsultbolagen inom teknik, framför allt IT, är beroende av fordonsindustrin. Signaler om en avmattning där med personalneddragningar och kostnadsjakt som följd drabbar även länets aktörer inom teknikkonsultbranschen. Konsultbolagens prisnivåer kommer nu i än högre grad att hårt, styras av fordonsbranschen. Beläggningsgraden är hög men kommer att minska mot bakgrund av ovanstående. I enkätsvaren kan utläsas att en planerad, avsevärd nyrekrytering kommer att ske fram till och med år Tar man i beaktande de signaler som kommit från fordonsindustrin om neddragningar kommer ändock antal anställda i branschen att öka mer än måttligt. Inom IT-företagen med inriktning system- och programvaror har man svårt att rekrytera programmerare/systemerare, systemutvecklare, civilingenjörer, men även högskoleingenjörer med inriktning data/elektronik. En ökad efterfrågan kan ses på systemtestare, testledare och IT-arkitekter med lång och bred erfarenhet, minst fem år, inom området. Här anställs i hög grad nyutexaminerade trots brist på erfarenhet. Ett arbetsuppehåll på mer än två år bedöms av arbetsgivare som ett för långt avbrott då kompetens och kunskap betecknas som färskvara. Reklaminvesteringarna har planat ut på en hög nivå och ökar inte längre. Möjligen kommer en förskjutning ske från reklam i tryckt form till etermedia och Internet. Stora arbetsgivare har större framtidstro än de mindre, vilka ofta har nischat sig och har uppdrag inom en smalare sektor. Branschen söker projektledare vilka inte enbart skall vara duktiga i sin yrkesutövning utan även fungera som säljare. 11

12 Bemanningsföretagen, vilka inte förekommer i så stor utsträckning i arbetsförmedlingens enkäturval, signalerar om en stabil efterfrågan på deras tjänster. Underlaget bör tolkas med en viss försiktighet då intervjuerna gjordes innan de planerade neddragningarna inom bilindustrin hade presenterats. Industrin har vidkänts en avmattning och eftersom de står för en stor del av uppdragen inom branschen återverkar det direkt på bemanningsföretagen. Offentligt finansierad verksamhet Utbildning Barnkullarna minskar inom grundskolan och där svarar arbetsgivarna att det finns ett överskott av lärare. Ett sätt att inom förskolan komma tillrätta med det uttalade behovet av förskollärare är att vidareutbilda grundskollärare till förskollärare. Detta har ett antal kommuner gjort med gott resultat. Ansökningarna om att få starta friskolor har ökat och de kommer under prognosperioden att bli fler. De lärare som önskar jobba på friskolor får tjänstledigt från sina ordinarie arbeten inom den kommunala skolan. Sysselsättningsmässigt blir det en förskjutning från kommunal huvudman till privat huvudman. Det förekommer brister på gymnasielärare, lärare i estetiska och praktiska ämnen. Vård och omsorg Länet består av 49 kommuner och många av dessa aviserar att pensionsavgångarna kommer att innebära att fler ersättningsrekryteringar måste göras. Antalsmässigt höga volymer av undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, skötare och vårdare finns det ett framtida behov av. Idag har kommunerna svårt att hitta geriatriksjuksköterskor till äldreomsorgen. En viss privatisering pågår och fler privata aktörer kommer att etablera sig inom den kommunala vård- och omsorgsverksamheten. Inom Västra Götalandsregionen, med ungefär anställda, har det ekonomiska läget varit och bedöms vara gott. För närvarande bedöms inte sysselsättningen påverkas i någon större utsträckning utan kommer att ligga på samma nivå som tidigare. Men på sikt kommer konjunkturens avmattning och lägre skatteinkomster innebära sämre ekonomi för Västra Götalandsregionen. Till detta kommer ökande pensionsinbetalningar och extra avsättningar för framtida pensioner. I budgeten för år 2009 råder försiktighet mot bakgrund av ovanstående, men inga neddragningar planeras. Ökad produktivitet skall nås genom att effektivisera och rationalisera. Det är fortfarande svårt att rekrytera läkare, sjuksköterskor och tandläkare med specialistkompetens. Bemanningsföretag nyttjas och kostnaderna för inhyrd personal har ökat under det senaste året. Offentlig förvaltning Här återfinns bland annat statliga myndigheter, Försvaret, Polisen med flera. Under flera års tid har sektorn fått vidkännas neddragningar. Läget är något stabilare för tillfället och det är endast Försvaret som har annonserat neddragningar. I vilken utsträckning detta drabbar länet är inte fullt utrett ännu. Polisen utökar antal utbildningsplatser för polisaspiranter och söker även icke polisutbildade brottsutredare för utredning av enklare brott. 12

13 Utbud av arbetskraft Arbetskraftutbudet kommer att öka under innevarande år men inte i den utsträckning som under 2007 då ökningen var omkring personer. Ett positivt flyttningsnetto, tillsammans med ett tillskott av invandrare, färre som uppbär aktivitetsstöd från Försäkringskassan och studerande som återkommit till arbetskraften bedöms ytterligare personer tillföras innevarande år. För år 2009 bedöms arbetskraften öka med måttliga personer mot bakgrund av en avmattning av konjunkturen. Vid en konjunkturavmattning väljer många att studera vidare och resa i stället för att söka sig ut på en skakig arbetsmarknad. Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2007kv kv Befolkningsutvecklingen Länets befolkning har ökat det senast året med personer (motsvarande 0,6 procent) till Till stor del beror befolkningsökningen på ett positivt flyttningsnetto men också på migration och ett födelseöverskott. Befolkningsutvecklingen varierar dock i de olika delarna i länet. De senaste åren har befolkningen minskat kraftigt i norra Dalsland och nordöstra Skaraborg medan storkommuner som Göteborg och Borås samt kustnära kommuner ökar sin befolkning. Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer yrkesverksamma åringar öka under prognosperioden, dock inte i den omfattningen som tidigare. Bedömningen är att befolkningsökningen kommer ligga på uppemot personer i år och marginellt lägre för år Antal nytillträdande åringar ligger i år i nivå med de frånträdande åringar för att under nästa år vara något fler än de åringar som skall lämna arbetslivet och så kommer det vara enligt prognosen fram till år Det finns också en tendens till att allt fler arbetar efter den formella pensionsåldern 65 år. Jämfört med år 2005 var det 2006 tio procent fler som arbetade i åldern 65 år och däröver. Det är också en effekt av högkonjunkturen och en allt bättre arbetsmarknad. När nu efterfrågan sjunker torde antal yrkesarbetande äldre minska. Utbildning Länets vuxenutbildning har dragit ner på utbildningsplatserna, en effekt av att regeringen har minskat kommunernas bidrag för komvux men också en förbättrad arbetsmarknad. En stor kategori som söker sig till komvux för att läsa upp sina grundbetyg är vuxna i åldern år och som är arbetslösa. En högkonjunktur medför att dessa i större utsträckning kan få arbete och väljer detta i stället för att utbilda sig. Samma beteende gäller för nya högskolestudenter. Allt sedan toppåret 2004 har allt färre påbörjat högskolestudier. Antal nya studenter under 2006 var marginellt högre än år För 2007 har en svag minskning noterats, men fortfarande är utbildningsvolymerna höga. Inför kommande år bedöms antal högskolestudenter öka mot bakgrund av den minskande arbetskraftsefterfrågan. Effekten på arbetskraften blir marginell. 13

14 Den kvalificerade yrkesutbildningen växer och uppfyller de högt uppsatta målen att leverera efterfrågad kompetens. I nära samverkan med länets näringsliv har antal utbildningsplatser utökats för att täcka arbetsgivarens behov av yrkeskompetens. En stor del av utbildningen är arbetsplatsförlagd och innebär att den studerande får ett nätverk och kontakter på arbetsmarknaden vilket underlättar inträdet i arbetslivet. Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska program Arbetslösa, i program med aktivitetsstöd samt i arbete med stöd Västra Götaland 5,0% 4,5% Procent av bef år 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% Prognos 0,5% 0,0% 2004 kv 1 kv kv 1 kv kv 1 kv kv 1 kv kv 1 kv kv 1 kv 3 Arbetslösa I Program Arbete med stöd Under våren har arbetslöshetsminskningen fortsatt, om än i en lägre takt jämfört med tidigare och antal arbetslösa är nu, i slutet av maj, nere under personer, vilket motsvarar 2,0 procent av befolkningen år. Under andra halvåret i år kommer arbetslösheten i snitt att ligga på runt personer, motsvarande 2,1 procent. Det är omkring personer färre jämfört med för ett år sedan. Signaler kommer nu från marknaden om en avmattning. Svårigheten ligger i att bedöma hur kraftig och varaktig den kommer att bli men Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten kommer att öka mer tydligt under nästkommande år. Nya arbetsmarknadspolitiska program har etablerat sig på marknaden bland annat jobb- och utvecklingsgarantin som ersätter tidigare aktivitetsgarantin, jobbgarantin ersätter de tidigare ungdomsprogrammen ungdomsgarantin och den kommunala ungdomspraktiken. Från förra våren har antal personer som deltar i program med aktivitetsstöd ökat med 15 procent till personer. Den i särklass största gruppen är de som deltar inom jobb- och utvecklingsgarantins aktiviteter, personer motsvarande 57 procent av alla i program. Detta på bekostnad av andra aktiva arbetsmarknadspolitiska program såsom yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning, som nu omfattar rekordlåga 620 personer. För nästkommande år görs bedömningen att antal personer som uppbär aktivitetsstöd kommer att vara i nivå med i år. Personer som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och uppbär aktivitetsstöd, ingår inte i arbetskraften 14

15 Utvecklingen av sjuk- och aktivitetsersättning Enligt Försäkringskassans egen bedömning fortgår minskningen av antal personer som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning. Aktiva insatser görs för att tidigt sätta in rehabiliteringsaktiviteter där arbetsgivaren och personens egen motivation har en viktigt roll. I år kommer uppemot personer i länet att uppbära sjuk- eller aktivitetsersättning. Detta är personer färre än förra året och antal sjuka bedöms sjunka ytterligare med personer under år Samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i syfte att återrehabilitera de sjuka till arbetslivet har genererat att uppemot personer återkommer till arbetskraften. Många av dessa kan inte återgå till full sysselsättning och effekten på arbetskraften bedöms vara marginell. Bilaga 1. Arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd Arbetslösa, i arbete med stöd och i program med aktivitesstöd Skattning av antalet arbetslösa, personer i arbete med stöd och antalet i program med aktivitetsstöd som kvartalsgenomsnitt samt procentuell förändring ett år bakåt. A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Period Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2006kv kv kv kv kv % % % 2007kv % % % 2007kv % % % 2007kv % % % 2008kv % % % Prognos 2008kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % Bilaga 2. Arbetslöshetens struktur Västra Götalands län Arbetslöshetens struktur Andelen personer arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, mars 2008 och i procent av samtliga "arbetslösa och i program med aktivitetsstöd" i resp region. För länet även jämförelsesiffror mars Region Kvin- Män Ungd Äldre Funktions- Utlands- Långtids- Långtids- Utbildnings- Län nor -24 år 55- år hindrade födda arbetslösa arbetslösa bakgrund Riket totalt ungdomar Grund Gymn Högsk av a-lösa av a-lösa totalt ungdomar Arbetsmarknadsomr Göteborg 45% 55% 14% 14% 17% 44% 30% 17% 26% 41% 33% Arbetsmarknadsomr Mölndal 49% 51% 16% 21% 17% 26% 25% 19% 29% 44% 27% Arbetsmarknadsomr Borås 47% 53% 21% 18% 19% 31% 24% 26% 38% 44% 18% Arbetsmarknadsomr Trollhättan 47% 53% 20% 17% 21% 33% 29% 32% 34% 48% 18% Arbetsmarknadsomr Lidköping 55% 45% 21% 20% 22% 22% 22% 19% 32% 50% 18% Arbetsmarknadsomr Skövde 49% 51% 22% 17% 19% 27% 30% 32% 32% 50% 18% Västra Götaland mars % 53% 18% 17% 19% 35% 28% 23% 30% 45% 25% Västra Götaland mars % 53% 17% 18% 16% 30% 34% 32% 30% 45% 25% Riket mars % 53% 18% 18% 19% 30% 27% 22% 30% 46% 24% Arbetsmarknadsomr Göteborg Kommunerna: Göteborg och Öckerö Arbetsmarknadsomr Mölndal Kommunerna: Mölndal, Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille, Alingsås, Orust, Stenungsund och Tjörn Arbetsmarknadsomr Borås Kommunerna: Borås, Bollebygd, Mark, Herrljunga, Vårgårda, Svenljunga, Ulricehamn, Tranemo Arbetsmarknadsomr Trollhättan Kommunerna: Trollhättan, Grästorp, Mellerud, Vänersborg, Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Uddevalla, Strömstad och Tanum Arbetsmarknadsomr Lidköping Kommunerna: Lidköping, Essunga, Götene, Vara och Skara Arbetsmarknadsomr Skövde Kommunerna: Skövde, Falköping, Hjo, Karlsborg, Tibro, Tidaholm, Gullspång, Mariestad och Töreboda. 15

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2010:

PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2010: PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2010: MINSKAD SYSSELSÄTTNING, BYGGNADS TYNGER OCH FORTSATT TURBULENT INOM INDUSTRIN ARBETSMARKNADEN I EN ÅTERHÄMTNINGSFAS Utvecklingen har varit dyster på länets arbetsmarknad

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2014

Gästnattsrapport februari 2014 Gästnattsrapport 214 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Gästnattsrapport April 2015

Gästnattsrapport April 2015 Gästnattsrapport April 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

prognos arbetsmarknad

prognos arbetsmarknad prognos arbetsmarknad VÄSTRA GÖTALAND 2009 2 Arbetsmarknadsutsikter för Västra Götalands län Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...3 Utmaningar

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt.

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

"07-12-10" www.businessregion.se

07-12-10 www.businessregion.se Dagens upplägg: Trender globalt och regionalt? Hur går det för Göteborg? Styrkor och svagheter Framtida utvecklingsmöjligheter Effekter på fastighetsvärden och miljö Den helt globala världen Export och

Läs mer

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Sebastian Andersson, Restaurang Bryggan. Vinnare av tävlingen Västra Götalands mest företagsamma människa i Sjuhärad 2014. Västra Götalands län Innehåll 1. Inledning...2

Läs mer

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,

Läs mer

Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionen Västra Götaland 49 kommuner 1,6 miljoner invånare Västra Götalands län Landskap: Västergötland, Bohuslän och Dalsland Största stad: Göteborg Minsta kommun: Dals Ed Regionhuvudstad: Vänersborg 29 611 öar,

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

prognos arbetsmarknad

prognos arbetsmarknad prognos arbetsmarknad gotland 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...2 Fakta om prognosen...3 Definitioner...3 Sysselsättning och efterfrågan på arbetskraft...4

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...3 BRISTEN PÅ ARBETSKRAFT KVARSTÅR...7

ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...3 BRISTEN PÅ ARBETSKRAFT KVARSTÅR...7 2 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 SAMMANFATTNING...3 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...3 FAKTA OM PROGNOSEN...4 DEFINITIONER...4 SYSSELSÄTTNING

Läs mer

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT Prognos 2012 Hallands län: Dämpad framtidsoptimism bland de halländska företagen I Hallands län har företag inom alla branscher upplevt två mycket goda år av återhämtning efter finanskrisen. Det har lett

Läs mer

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen 2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Allt fler arbetslösa saknar a-kassegrundad ersättning i Västra Götalands kommuner Februari 2013 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Vilka får a-kasseersättning

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik december 2004 Inkvarteringsstatistik december 2004 Gästnätter december 2004, län (tusen) 1 600 1 524 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 223 422 138 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 22/02/2005 www.vastsverige.com

Läs mer

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen

Läs mer

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 2 (22) Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 UTMANINGAR I LÄNET... 4 SKILLNADER I LÄNET... 4 OMVÄRLDSBILD... 4 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Livskraftigt näringsliv

Livskraftigt näringsliv 1 Livskraftigt näringsliv Två huvuduppdrag Hälso- och sjukvård Tillväxt och utveckling Ca 50 000 anställda. 2 Bredd i uppdraget Helhetssyn - Utmaningar Infrastruktur Kollektivtrafik Näringsliv FoU Kunskap

Läs mer

prognos arbetsmarknad Halland 2008 2009

prognos arbetsmarknad Halland 2008 2009 prognos arbetsmarknad Halland 2008 2009 2 Arbetsmarknadsutsikter förhallands län Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 4 Ekonomisk översikt...

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Författare: Monica Klawitter Ansvarig utgivare: Clas Olsson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Författare: Monica Klawitter Ansvarig utgivare: Clas Olsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING Omvärldsorientering 2 Länets tillverkningsindustri leder nedgången 2 Sammanfattning 2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutvecklingen 3 Utmaningar i länet 3 Lediga platser

Läs mer

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN Prognos 2012 Jämtlands län: Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad Utvecklingen i världsekonomin har sedan sommaren dominerats av händelser i euroområdet samt i USA. Som det ser ut under hösten 2011

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län 1 PROGNOSEN Stark konjunktur i Hallands län Den globala ekonomin fortsätter att förstärkas under 2014 och 2015, vilket medför att världshandeln ökar. Utvecklingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Värderingar. Företagsklimat, entreprenörskap. Tillväxt. Tillgång Efterfrågan Strukturomvandling

Värderingar. Företagsklimat, entreprenörskap. Tillväxt. Tillgång Efterfrågan Strukturomvandling Fakta & Analys 2011:2 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Kompetensprofil för Västra Götaland KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND Matchning på arbetsmarknaden Att det finns arbetskraft och

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Existensen av det nationella målet på

Läs mer

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm INNOVATION Olika typer av innovationer Innovationsprocessen Idégenerering Utvärdering Utveckling Kommersialisering Företagsledare Forskare

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar

Läs mer

Om kvinnor och män i Västra Götalands län. en statistikbok

Om kvinnor och män i Västra Götalands län. en statistikbok Om kvinnor och män i Västra Götalands län en statistikbok Innehåll Befolkning... 4 Hälsa... 11 Utbildning... 17 Barn och familj... 24 Förvärvsarbete... 31 Inkomst... 49 Kriminalitet... 54 Makt och inflytande...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Västra Götalands RA-organisation

Västra Götalands RA-organisation Västra Götalands RA-organisation Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås stad Dals-Ed kommun Essunga kommun Falköping kommun Färgelanda kommun Grästorp kommun Gullspång kommun

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

prognos Arbetsmarknad Värmlands län

prognos Arbetsmarknad Värmlands län prognos Arbetsmarknad Värmlands län 2010 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...1 Antalet sysselsatta minskar under 2010...1 Arbetskraften minskar...1 Arbetslösheten ökar under 2010...1 Utmaningar på länets

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Västerbottens län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Västerbottens län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Västerbottens län 1 PROGNOSEN Ökad optimism för arbetsmarknaden 2014 och 2015 Vid slutet av 2013 hade arbetsgivarnas optimism dämpats jämfört med året innan, de tror ändå

Läs mer

Vidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen

Vidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen Information till öppenvårdsapotek 1(8) Vidarefaktureringsrutiner för landstingssubventioner i Västra Götalandsregionen Inledning Instruktionen avser öppenvårdsapotekens fakturering av kostnader för följande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

FÄRDTJÄNST SKARABORG. 30 8 JAN SEP 2012 och tills vidare

FÄRDTJÄNST SKARABORG. 30 8 JAN SEP 2012 och tills vidare FÄRDTJÄNST SKARABORG 30 8 JAN SEP 2012 och tills vidare FÄRDTJÄNST Färdtjänst är en del av kollektivtrafiken som beviljas efter individuell prövning, enligt Lag om färdtjänst (LAG 1997:736). Du kan beviljas

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008 Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT PROGRAM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET & FOLKHÄLSOKOMMITTÉNS KANSLI. Sveriges äldre

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT PROGRAM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET & FOLKHÄLSOKOMMITTÉNS KANSLI. Sveriges äldre FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT PROGRAM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET & FOLKHÄLSOKOMMITTÉNS KANSLI Sveriges äldre En statistisk sammanställning över den åldrande befolkningen med utgångspunkt i Västra Götaland Sara

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

RESULTATRAPPORT. KUNDUNDERSÖKNING INOM PROJEKTET HUSBILSDESTINATION VÄSTSVERIGE Genomförd under sommaren 2012

RESULTATRAPPORT. KUNDUNDERSÖKNING INOM PROJEKTET HUSBILSDESTINATION VÄSTSVERIGE Genomförd under sommaren 2012 RESULTATRAPPORT KUNDUNDERSÖKNING INOM PROJEKTET HUSBILSDESTINATION VÄSTSVERIGE Genomförd under sommaren 2012 Innehåll Rapporten är indelad i följande avsnitt Avsnitt Bakgrund Husbilsdestination Västsverige

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Västra Götalands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Jens Sandahl, Analysavdelningen Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 för Västra Götalands län 3 Innehåll

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 1. Hur uppfattar du arbetsmarknaden? Tävling!! 2. Befolkning, arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. 3.

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Våren 2013 Näringslivskontoret, Malmö stad www.malmobusiness.com

Våren 2013 Näringslivskontoret, Malmö stad www.malmobusiness.com Våren 2013 Näringslivskontoret, Malmö stad www.malmobusiness.com Alla grafer avser Malmö Presentationen utkommer vår & höst Grafer med den historiska utvecklingen av nyckeltalen finns på vår hemsida Läs

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Storstadspriser Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Sidan 3 Spretigt på bostadsmarknaden Sidan 5 Bostadsrätter unga färgade av 15 års uppgång Sidan 6 Lägre

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Snabbindikator på konjunkturen i mars 2003: 1(5) 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Fortsatt dämpat konjunkturläge men underliggande optimism inför framtiden Det aktuella konjunkturläget i Sverige är fortfarande

Läs mer

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Bakgrund Yrkesvux är i Göteborgsregionen en kommunalt och statligt finansierad

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län 1 PROGNOSEN Skåne går mot bättre tider Situationen i vår omvärld har stor påverkan på svensk ekonomi, inte minst på den exportberoende verkstadsindustrin. Under

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Samverkansavtal. om utomlänsvård inom tandvården VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN. 2012-01-01 1.1 Gäller till och med 2012-03-30

Samverkansavtal. om utomlänsvård inom tandvården VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN. 2012-01-01 1.1 Gäller till och med 2012-03-30 VÄSTRA SJUKVÅRDREGIONEN Samverkansnämnden vgregion.se/svn Samverkansavtal om utomlänsvård inom tandvården Underavtal till parternas samverkansavtal inom hälso- och sjukvården i Västra Sjukvårdsregionen

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

prognos arbetsmarknad jönköpings län

prognos arbetsmarknad jönköpings län prognos arbetsmarknad jönköpings län 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Omvärldsbild...4 Utvecklingen på arbetsmarknaden...4 Nya platser...4 Varselutvecklingen...6 Sysselsättningsutvecklingen...6

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer