handplockad läsning från krösatågen nr Krösakalas lingonet 1

Transkript

1 handplockad läsning från krösatågen nr Krösakalas lingonet 1

2 Krösatågen fyller 30 och firar med en tripp till tranås! Krösatågens framgångsrika verksamhet är resultatet av ett mångårigt samarbete mellan de olika regionerna. Det visar också hur viktigt det är att vi fortsatt utvecklar vårt samarbete i sydlänen. Kring tågtrafiken i synnerhet, men också kring andra färdmedel. Dagens resenärer, jobb- och studiependlare, bryr sig egentligen inte om hur man åker, och definitivt inte var länsgränserna går. Allt man vill är att komma fram snabbt och säkert och ha många alternativ för sitt resande. I takt med att vi pendlar allt längre blir resandet gränslöst. Därför handlar inte samarbetet bara om infrastruktur, tåg och tidtabeller vi arbetar också hela tiden med att utveckla våra system för taxa och biljetter, med ambitionen att göra det sömlöst. Under lång tid har varje länstrafikbolag haft sitt eget betalningssystem men nu ställer det ändrade resandet nya krav. Det ska vara lätt att förstå och betala sin resa oavsett var man befinner sig. Vi har fortfarande en lång väg att gå, men det är viktigt att du som resenär vet att vi arbetar aktivt med frågan. Att vi denna jubileumssommar också förlänger Krösatågens verksamhet upp till Jönköpings läns norra gräns är förstås extra roligt. Från och med juni kör Krösatågen ända till Tranås där Östgötapendeln kommer att möta upp. Under året kommer vi att fintrimma tidtabellen ytterligare för att få till ännu fler alternativ för dig som pendlar till Linköping och Norrköping, med smidiga byten. Välkommen ombord! Carl-Johan Sjöberg. Trafikdirektör, Jönköpings Länstrafik. INNEHÅLL Tema Krösatågen 30 år!...3 Krösatågen genom tiderna...4 Krösakalas!...8 Nostalgitripp till 80-talet Festligt och fullsatt, bästa kalasprylarna...12 Minnesvärda klick...14 En arbetsplats med fart...16 Från Krösatåg till vakuumtunnel...18 Glass i stora lass...20 Växjö årets Matlandethuvudstad...22 Sommarens utflyktsmål...24 Ta tåget till Eksjö stadsfest...26 Monica tipsar, Information för din resa...28 Krösakrysset...30 På Spåret...31 Lingonet är Krösatågens ombordtidning. Lingonet ger dig aktuell information om Krösatågens verksamhet och en stunds förströelse under tågresan. Tveka inte att kontakta oss direkt om du har synpunkter, självklart är du också välkommen att byta några ord med din tågvärd. Om du deltar i någon av våra tävlingar vill vi göra dig uppmärksam på att vinnaren själv står för eventuell vinstskatt. Hemtrevlig resa! Lingonet utges i samarbete mellan Blekingetrafiken, Hallandstrafiken, Jönköpings Länstrafik, Kalmar Läns Trafik, Länstrafiken Kronoberg och Skånetrafiken. Lingonet är registrerad som periodisk tidskrift hos prv och utkommer med fyra nummer per år. Upplaga: 5500 ex. Ansvarig utgivare: Carl-Johan Sjöberg. Produktion: Lindqwist Kommunikationsbyrå, Art Director; Bosse Lindqwist, Text: Amelie Bergman, Jordbruket (om inget annat anges) Omslagsbild: Daniel Nilsson. Kontakta redaktionen: Christel Axelsson; christel.axelsson@skanetrafiken.se Jenny Karlsson; jenny.m.karlsson@kronoberg.se Anders Ekman; anders.ekman@transdev.se eller Anne Mårtensson; anne.martensson@jlt.se tårtan, på omslaget och sid. 3, är komponerad och bakad av elsies i nässjö. 2 lingonet

3 Hipp, hipp, hurra! I sommar är det 30 år sedan Krösatågen tuffade ut på rälsen för första gången. Med god vilja och uppfinningsrikedom har Krösatågen bildat skola i svensk kollektivtrafik. Vi vågar till och med påstå att Sveriges järnvägskarta hade varit ganska mycket glesare om vi inte hade vågat. I dag är det ingen som talar om att lägga ner järnvägstrafik snarare handlar det om att utveckla! I det här numret av Lingonet får du ta del av vår historia. Vi delar också med oss av våra och andras tankar om framtidens tågtrafik. Vad är det som krävs för att vi ska vilja åka tåg i framtiden? Och hur ser framtidens tåg egentligen ut? Vi har frågat en framtidsforskare som tar oss med på en häftig resa i flera tusen knyck. Som resenär är det du som har största delen i vår framgång därför firar vi vår födelsedag med ett stort Krösakalas tillsammans med våra resenärer. Stort tack för att du väljer att resa med oss även i framtiden. Hemtrevlig resa önskar alla vi på Krösatågen! lingonet 3

4 Från kris till kalas. Krösatågen firar 30 år. foto: Örjan Henriksson Det har hänt mycket sedan 1985! Krösatågen har tuffat in i medelåldern och gjort karriär i de angränsande länen. Carl-Johan Sjöberg, Trafikdirektör för Jönköpings Länstrafik, och hans företrädare Ingemar Lundin, hyllar en jubilar med framtiden för sig. 4 lingonet

5 foto: Örjan Henriksson rösatågen är resultatet av småländsk tåga kom ett trafikpolitiskt beslut som skulle avhjälpa den svenska järnvägskrisen. Tanken var att de järnvägslinjer som ansågs vara utvecklingsbara skulle tas tillvara och läggas i ett riksnät som staten svarade för. Kvar blev ett 20-tal banor runtom i landet där Transportrådet föreslog nedläggning av persontrafiken. Ansvaret lades över på landets länstrafikbolag, varav de flesta valde att lägga ned tågtrafiken och istället sätta in bussar. I Jönköpings län fanns två olönsamma linjer som var viktiga för att knyta samman länet i ett heltäckande järnvägsnät; Jönköping Vaggeryd och Nässjö Vetlanda Nybro. Länge försökte Jönköpings Länstrafik få med linjerna i riksnätet men när detta misslyckades togs ett unikt beslut. Jönköpings Länstrafik skulle ta över ansvaret för tågtrafiken. Beslutet drevs igenom 1984 och längst fram i tågsättet stod den relativt nybakade länstrafikchefen Ingemar Lundin. «Statens förhandlare var tveksamma till vårt ovanliga tilltag men ordnade ändå 53 miljoner till upprustning av de nedslitna banorna. Men det krävdes naturligtvis mer än så. Situationen var ovanlig, men inte omöjlig», minns Ingemar. «Vi tvingades att tänka annorlunda och hitta nya lösningar. Vi var tidigt ute med att koppla samman olika typer av resande och satsa på arbetspendling. Vi hade redan tidigare efter tuffa förhandlingar med SJ fått avtal om att våra period- och rabattkort skulle gälla på deras tåg. Det var en stor framgång. Nu kunde vi gå vidare och samordna trafiken. Buss och tåg skulle komplettera varandra inte konkurrera.» Samarbete och yrkeskompetens Under årens lopp har Krösatågen inte bara expanderat geografiskt de har också bidragit till en attitydförändring. I dag talar man sällan om att lägga ner järnvägar. Nu är det utveckling av tågtrafik som gäller, konstaterar Ingemar och Carl-Johan. Framgångsfaktorerna? Ja, de är flera. Den viktigaste av dem alla är samarbete. Krösatågen har ofta fått stå för hur man kan samverka över länsgränserna. «Det ligger ju i tågtrafikens natur. Busstrafiken kan alla sköta själva, men tåg det kräver samling. Alla länstrafikbolagen Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Skåne lägger ner ett stort engagemang och det faktum att vi gör gemensamma upphandlingar för Krösatrafiken är själva fundamentet, säger Carl-Johan. Ett levande exempel på det goda samarbetet är Skånetrafikens Tiffany Persson som just denna dag delar perrong med Pär Lagerkvist. Tiffany har under våren varit inlånad av Jönköpings Länstrafik för att trafikera den så kallade Östgötapendeln på sträckan Jönköping Norrköping. «Skånetrafikens Pågatåg och våra Krösatåg är samma andas barn den lokala förankringen med tåg döpta efter traktens profiler blev en stor succé i båda fallen. Det som skiljer dem åt är att Pågatågen i större utsträckning är ett lokalt system med korta avstånd mellan stationerna medan Krösatågen är ett regionalt system», säger Ingemar. Alla hjälps åt Järnvägsstaden Nässjö är ett annat starkt kort i rockärmen. «Nässjö är ju lite av ett nav i Krösatågstrafiken och den gedigna kompetens och erfarenhet som finns här är guld värd. Alla inblandade, från operatörer, ombordpersonal och andra medarbetare, till underhållsteknikerna på Bombardier och alla leverantörer, kan tågtrafik och vet vad som gäller», säger Carl-Johan: «Sättet att lösa saker och ting på är nog ganska unikt. Det har hänt att leverantörer har gett sig ut och skottat snö på eget initiativ på helgerna. Tågen ska fram och alla hjälps åt.» Ett annat område där Krösatågen sticker ut i kollektivtrafiken är stämningen ombord, menar Ingemar: «Vi har haft turen att få behålla vår ombordpersonal under lång tid. Många har valt att följa med även i samband med operatörsbyten. Det finns en småskalighet och ett personligt bemötande ombord. Alla, även resenärerna, tar sitt ansvar för trevnaden och försöker hålla vagnarna rena och snygga. Det är nog därför som det känns lite hemtrevligt.» Världen krymper Sedan har det förstås hänt mycket på 30 år. Vårt vardagsliv och vårt resande har förändrats. Förr i världen tog man cykeln till den lokala industrin. Så är det inte längre. Vi arbetar i ett kunskaps- och tjänstesamhälle. Resorna har blivit längre till både utbildning och jobb. Tiden blir alltmer värdefull och resorna måste gå snabbare, konstaterar Carl-Johan. Förändringar som förstås också påverkat Krösatågen. Tidigare hållplatser som Byarum och Bratteborg har lagts ned, liksom hela sträckan Eksjö Oskarshamn. Nödvändigt, kan man undra? Om människor ska välja att pendla med Krösatågen, till exempel mellan Jönköping och Värnamo, så måste vi ner i restid och då kan tåget inte stanna överallt. Men självklart har det inte varit något lätt beslut. Vad gäller sträckan Eksjö Oskarshamn så var resandeunderlaget helt enkelt för dåligt. I och med att landsvägen går parallellt med järnvägen den här sträckan så blev bussen ett mer ekonomiskt alternativ, säger Carl- Johan. Att regiontågssystemen växer är en naturlig följd av utvecklingen. Från Krösatågens sida hoppas man att kunna knyta samman regionhuvudstäderna på ett ännu bättre sätt i framtiden. Idag, precis som för 30 år sedan, handlar det om att erbjuda våra resenärer alternativ. Resmöjligheter är vår affärsidé och då gäller det att kunna kombinera tåg och buss på ett bra sätt. Jag tror inte att våra resenärer funderar så mycket över färdmedlet så länge kollektivtrafiken ger dem många resmöjligheter på bra tider. Krösatågen i kristallkulan Hur ser då Krösatågens framtid ut? Nu som då, så hänger en hel del på hur själva järnvägen kan underhållas och rustas upp. I dagsläget pågår en utredning om en möjlig elektrifiering av sträckan Jönköping- Värnamo och eventuellt också av sträckan Vaggeryd Nässjö. På sikt är det inte miljömässigt hållbart att köra diesellok och därför är en elektrifiering av dessa sträckor avgörande. Inga beslut är dock fattade, säger Carl-Johan som menar att en upprustning och elektrifiering också skulle betyda mycket för att korta restiden mellan de två regionhuvudstäderna Jönköping och Växjö. Samtidigt hopas orosmolnen över sträckan Halmstad Värnamo. Vem ska ta över ansvaret och ekonomin när statens bidrag upphör om några år? Det talas om nedläggning och det lokala näringslivet protesterar. Vad som händer återstår att se, men faktum kvarstår: de vägburna alternativen på sträckan Halmstad Nässjö är inte särskilt effektiva. Det är långt, kringelkrokigt och går långsamt även med bil och lastbil. Historien upprepar sig, med ständigt nya ställningstaganden och investeringsbehov. Men både Carl-Johan och Ingemar tror på Krösatågens, och tågtrafikens, framtid. Krösatågen är beviset på att det faktiskt går att driva regional tågtrafik på ett vettigt sätt. Om inte Krösatågen hade funnits så tror jag att Sveriges järnvägskarta hade varit betydligt glesare, säger Ingemar samtidigt som han vinkar av Pär Lagerkvist mot Värnamo. lingonet 5

6 Krösatågen några historiska hållplatser: 1985 Krösatågen invigs med trafikstart på sträckan Nässjö Vetlanda Åseda i samverkan mellan Jönköpings Länstrafik och Länstrafiken Kronoberg. Trafiken Jönköping Vaggeryd startar samma höst. Vissa turer förlängs till Värnamo Länstrafikbolagen i Hallands, Jönköpings och Kalmar län gör en gemensam upphandling och privata BK Tåg AB från Vetlanda får uppdraget köra tågen. Befintlig trafik kompletteras med linjerna Nässjö Oskarshamn, Nässjö Halmstad och Halmstad Hyltebruk. Krösatågens linjelängd fyrdubblas och Krösatågen byter namn till det mer neutrala «Länstågen» Nya motorvagnar köps in och namnet Krösatågen kommer tillbaka. Samarbete inleds med Länstrafiken Kronoberg och Krösatågen börjar gå till Växjö Krösatågstrafiken tar steget in i Blekinge och Skåne, i samarbete med Blekingetrafiken och Skånetrafiken. 6 lingonet

7 illustration: Tinna Ahlander Järnvägsm Krösatåg et innen 16 Dska tå grev minnen Ingemar Lu Järnvägs Den sm ålän olutio nen -Åke Berg holm Ingemar Lu ndin Sten -Åke Berg holm et Den 16 Kr ösatåg ndin Sten småländ ska tågr evolu tionen Xxxxx xxx x xxxxxx Ingemar xxxx Lorem ips um dolor sit amet, cons incididunt ectetur adipi ut labore et sicing elit, dolore magn exercitatio sed do eiu a aliqua. Ut n ullamco smod tempo enim ad mi laboris nis irure dolor r nim veniam, i ut aliquip in reprehen quis nostrud ex ea comm derit in vo pariatur. Ex od o luptate velit consequat. cepteur sin Duis aute esse cillum t occaecat cupidatat no dolore eu fugiat nulla n proident. Lundin Krösatåg et Den sm åländs ka tåg revolu tionen Krösatågens historia i text och bild Allt om vår tåghistoria kan du läsa i nya boken «Krösatåget. Den småländska tågrevolutionen». Ingemar Lundin har författat och Sten-Åke Bergholm fotograferat. Boken ges ut i serien Järnvägsminnen som nummer 16. BOKEN GES UT AV TRAFIK NOSTALGISKA FÖRLAGET SOM NUMMER 16 I SERIEN JÄRNVÄGSMINNEN OCH BERÄKNAS VARA UTE I HANDELN I SLUTET AV lingonet 7

8 Krösakalas Fira med oss 9 12 september Krösatågen fyller 30 år! Det firar vi med stort kalas ombord på våra tåg under fyra dagar i september. Vi bjuder på kalasfika, överraskningar och underhållning. Välkommen på en nostalgitripp! Tut i luren! Kalasmusik för Krösatågsfirandet. Åkte du tåg under Krösatågens barndom och var lycklig ägare till en Walkman så var nog chansen stor att du lyssnade på de stora hitsen En alldeles utmärkt 80-talssamling är Absolute 80 s. Du hittar den på Spotify. ET SHOP BOYS SPANDAU BALLET TWISTED SISTER PHIL COLLINS WHITESNAKE E COCKER DAVID BOWIE A-HA BBA CHRISTOPHER CROSS THE PROCLAIMERS PETER CETERA IRENE CARA DURAN DURAN ROXETTE INA TURNER EE GEES AN HALEN 8 lingonet PRINCE SAMANTHA FOX LIMAHL ALPHAVILLE MADONNA THE BUGGLES FOREIGNER ZZ TOP BANANARAMA

9 KRÖSAMINNEN «I mitt jobb händer det något roligt varje dag, eller som gör mig glad. Oftast är det just i kontakten med resenärerna. En del underliga saker händer det också. En av de mer udda historierna är den om mannen som kontaktade mig på tåget och meddelade att han låst in sin familj. Efter mycket fixande kunde vi tillsammans ordna så att en nyckel skickades tillbaka till hans hemort. Än i dag vet jag inte om barnen kom till skolan den dagen.» Lars Pettersson. «En god historia som jag gärna delar med mig av är hämtad från Krösatågens hittegodsavdelning. En gång fick vi in en trumpet. Ägaren som hade rest med oss men som bodde på annan ort hörde snart av sig. Vi erbjöd oss att sätta trumpeten på tåget till ägaren, vilken lät meddela att hans hustru skulle komma och hämta upp trumpeten på stationen. Hustrun ringde dock samma dag och sa att hon inte alls tänkte hämta någon trumpet. Den låg bra på vår hittegodsavdelning! Uppenbarligen var hon trött på musikunderhållningen. Så trumpeten fick stanna kvar hos oss några månader innan mannen kom och hämtade den personligen.» Anders Ekman. Jubiléumstävling Vinn resor för 4000: Nu har du chansen att vinna en Reskassa laddad med 4000 kr! Vi har fyra vinster att dela ut och du tävlar genom att dela med dig av ditt bästa resminne från Krösatågen. Skriv en reseberättelse på max 2000 tecken och skicka den till oss. Vi tar emot ditt bidrag via e-post på adressen: minne@krosatagen.se eller per post på adressen: Lindqwist, Storgatan 44, Nässjö. Vi vill ha ditt tävlingsbidrag senast den 28/8. Vi förbehåller oss rätten att publicera bidragen i Lingonet och på Krösatågens hemsida. Observera att eventuell vinstskatt bekostas av vinnaren. Lycka till! lingonet 9

10 Älskade åttital! Från Piccadilly Circus till Vaggeryd Pernilla Wahlgren tog dubbeldäckaren till Piccadilly Circus. Jönköpingsborna hoppade på Krösatåget till Vaggeryd. Året var 1985 och många av oss minns tiden med skräckblandad förtjusning. Åttiotalsexperten Eva Kallhed lotsar oss tillbaka till hårdtuperade luggar och benvärmare. Mobiltelefon, funkade faktiskt också i Schweiz. Mått, utan antenn: mm. Hur det började? Ja, egentligen var det mina barns leksaker som satte igång alltihop. Jag fick barn på 80-talet och de hade en hel hög leksaker som var typiska för tiden My Little Pony, Ninja Turtles och sånt Jag och min kollega Annica Triberg började fundera på det där med leksaker, nostalgi och minnen från barndomen,» förklarar Eva Kallhed. Tillsammans kläckte de idén om att skriva «Nostalgiboken», en vandring längs minnenas allé med mode, mat, prylar och företeelser från 50-, 60- och 70-talen. Boken kom ut 1998 och gjorde omedelbar succé. Upplaga efter upplaga sålde slut och 2009 var det dags för ett nytryck med tillägg om 80-talet. «Vi blev helt överväldigade av gensvaret. De flesta kunde identifiera sig med innehållet. Jag vet inte hur många tevesoffor, radioprogram och tidningsspalter som vi figurerade i. Men framförallt var det läsarna som tog kontakt och delade med sig av sina minnen och nostalgiprylar. När karusellen väl var i gång behövde vi inte leta. Det ena gav det andra. Materialet kom till oss,» skrattar Eva som medger att hon själv egentligen inte alls är särskilt förtjust i åttiotalet. «Nej, jag ville absolut inte se ut som alla andra. Jag körde det alternativa stuket. Men det hindrar ju inte att man minns åttiotalet med värme luggarna, axelvaddarna, tubsockarna, Susanne Lanefelts jympa, stora örhängen och plast, plast, plast i det oändliga Så när kommer då boken om 1990-talet? Det borde väl snart vara läge att få vältra sig i grunge och Spice Girls? «Jag och Annica har faktiskt pratat om att ta tag i 90-talet Det behöver gå 20 år så att man får lite distans till det hela. Och där är vi ju snart». Eva Kallhed är inredare, kreatör och författare uppvuxen i Nässjö. Under många år bodde Eva i Växjö där hon bland annat drev butikerna Rackartyg och I Robe You och jobbade med inredningsprojekt för offentlig miljö. Idag driver Eva B&B och butik på Strandbadsgården i Löderup, samt en livsstilsbutik i Ystad, parallellt med nya bok- och inredningsuppdrag. Annica Triberg är journalist och författare och tillsammans har de gett ut flera nostalgiböcker, bland andra Nostalgiboken, Lilla Nostalgiboken 70-talet, Lilla Nostalgiboken 80-talet, Nostalgiboken om godis och glass samt Nostalgiboken om leksaker. De har också skrivit boken «Huset i Gransjö» om hur man renoverar ett gammalt hus utan att gå in i väggen. 10 lingonet

11 Kalikåfigurerna i mysig velour tillverkades för högtryck både i syslöjden och hemma i gillestugorna. lp-skiva, kassettband och en Aiwa kassettbandspelare som man kunde bära med sig. Under 80-talet tog plastleksakerna över och My Little Pony gick i bräschen. Handspelen Game & Watch från Nintendo var drömprylen för många. «Alla» på högstadiet ville spela Donkey Kong. Plastsmycken var populärt på 80-talet och det ryktas om att de är på väg tillbaka Teenage Mutant Ninja Turtles var det omständliga namnet på de här hjältemodiga sköldpaddorna. Alla figurerna var uppkallade efter klassiska konstnärer. Donatello, Leonardo, Michelangelo och Raphael. Det hände 1985 Rockgalan Live Aid i London och Philadelphia. Café au Lait är nytt i kaffekoppen. CD-skivan är det senaste i tekniksvängen. Pernilla Wahlgren får en hit med Piccadilly Circus. «Rör inte min kompis»-kampanjen. Årets glassnyheter från GB är bland andra Pop Up och Glassburgaren. lingonet 11

12 Kalasklart! Saftkalas, tårtkalas eller ett vanligt hederligt partaj? Vi hjälper dig att komma i rätt feststämning med säsongens härligaste kalastillbehör. Välkommen på ett kalas utan kras! 12 lingonet

13 Glasskön börjar här! Servera direkt från glassmaskinen. Finns hos coolstuff.se Kalas i rävkulan! De här fina vimplarna med rävar hittar du hos bluebox.se Svårsönderslaget. Sätt färg på kalaset med tåliga plastglas. Finns hos bluebox.se Tripp, trapp, trull. Serveringsfat i tre etage sätter färg på festen. Från Koziol. F e s t fi n t. Smycka trädgården eller uteplatsen med rosa dekorationer. Finns hos celebrations.se Ett kalasmåste. Serpentiner deluxe i blåmetallic från festvaruhuset.se Mera saft! Glasburk med mässingskran från lagerhaus.se Sätt din prägel! Kakstämplar från nicolasvahe.com Stjärnspäckat! Muffinsformar från nicolasvahe.com Pricken över i. Festlig serveringsburkar med plats för sugrör från lagerhaus.se Glassbilen kommer! Glassbägare ståndsmässigt levererade i en glassbil. Från leilasgeneralstore.se lingonet 13

14 Minnesvärda klick från Krösatågen Krösatågen är nostalgi för många och kanske hör du till dem som tagit Krösatåget till jobbet eller skolan under årens lopp? Under våra 30 första år har vi bytt namn, utseende och vagnar ett antal gånger. Minns du? De första åren var SJ ansvarig operatör för Krösatågen. Avtalet tillät endast att tåget försågs med dekal fordonen skulle återställas till original om trafiken avvecklades. Motorvagnen på bilden är en av fem vagnar som användes i trafiken från start Den var också den första som fick sitt namn. Namngivningen av Pälle Näver skedde vid Krösatågens invigning i Vetlanda i juni foto: sten-åke bergholm utvecklades Krösatågstrafiken ytterligare då länstrafikbolagen i Hallands, Jönköpings och Kalmar län gjorde en gemensam upphandling. Linjerna utökades till att omfatta även Nässjö Oskarshamn och Nässjö Halmstad och under sommaren fyrdubblades Krösatågens linjelängd. Krösatågen bytte också namn, till det mer neutrala «Länstågen». Vid lanseringen av Länstågen målades alla vagnarna om till blå färg och fick nya dekaler. De snedställda färgfälten symboliserade de tre länen tillsammans med lingon, en utter och en glad lax. foto: sten-åke bergholm. Två generationer tre färgsättningar. foto: sten-åke bergholm. 14 lingonet

15 foto: Julija Markensten 2013 var det dags för invigning av sträckan Växjö Hässleholm. Just den här bilden är tagen på den nya stationen i Diö. De nya tåg som köpts in för att trafikera sträckan hade ännu inte hunnit renoveras och målas under en tid fick passagerarna därför åka lila Krösatåg. foto: Ingemar Elofsson 2013 invigdes också Krösatågens nya linje Emmaboda Karlskrona. Sven Andreasson hoppade in som stins var det så dags för invigning av sträckan Kalmar-Emmaboda. Lugn, det går fler tåg! Löd budskapet. Bernt Jonsson, kommunstyrelsens ordförande i Nybro klippte bandet och förklarade Örsjö station invigd. lingonet 15

16 Ett jobb i tiden Fem medarbetare om sin resa med Krösatågen Lars Pettersson, tågvärd KrösatNord «Jag har jobbat som tågvärd på Krösatågen sen Innan dess arbetade jag för SJ på samma sträckor. Det har hänt enormt mycket de senaste åren! Förr skrev vi biljetterna för hand idag då sker allt med hjälp av en handdator. Vi kan ju också ta emot kortbetalning vilket är positivt. Det som jag kan tycka är trist är att de spår som vi trafikerar i dag, med ett undantag, har samma standard som när jag började Jag hade helst sett ett rejält samlat tag från staten och regionerna så att vi kunde fördubbla tågtätheten och återigen köra tåg till Oskarshamn. Men det kräver pengar och politisk vilja vilket jag tycker saknas i dagsläget. För Krösatågens del går utvecklingen mot fler eldrivna tåg av miljömässiga skäl dieseltågen missgynnas också avgiftsmässigt.» Ulf Dahlgren, tågvärd Krösatåg Syd «Krösatågens ankomst har lyft Karlskronaregionen, framförallt har kommunikationerna med närområdet förbättrats markant, och så även pendlingen mellan Kronoberg och Kalmar. När samhällena längs banan får en hållbar kommunikation med bättre restider så ökar deras attraktionskraft!» foto: Bosse Lindqwist Gunnar «Ryssby» Carlsson Gunnar är en av Nässjös lokförare som är utbildad på många olika loktyper och har lång erfarenhet av att köra både person- och godståg. Här berättar han om hur en arbetsdag kunde vara på 1980-talet. «Det är fredag förmiddag. Igår körde jag en extra tur som hämtade ungdomar som återvände från musikfestivalen i Hultsfred. Det var så fullt att jag fick stänga dörrarna manuellt. Dagens tur börjar kl med klargörning av motorvagnen. Kolla toaletter, vatten och att allt är som det skall för våra resenärer. Innan avgång skall vi lasta ombord gods. Det varierar från dag till dag och kan vara allt från avelsminkar till Eksjö eller blommor till Berga. Minkarna är värdefulla och hämtas därför ofta direkt av mottagaren medan vi får ställa av blommorna på plattformen i Berga. Är det kallt brukar jag ringa mottagaren så att blommorna inte fryser. Vår avgångstid var Det är inte så mycket resenärer mitt på dagen och resan går som planerat till Oskarshamn. Jag har bara några minuter på mig för att gå till andra hytten och göra tåget klart för återfärd till Nässjö. På återvägen skall jag tömma brevlådor vid stationerna i Mariannelund, Hjältevad och Eksjö. När jag är tillbaka i Nässjö efter drygt två timmars körning får jag avlösning och en kort rast. Nästa uppdrag börjar kl Jag skall köra kvällståget till Oskarshamn med avgång från Nässjö kl Vi väntar in anslutande tåg. Denna gång är det betydligt fler resenärer. Många skall med båten till Gotland. När jag passerat Berga får jag dra på högre fart för att hålla tidtabellen. Det går bra. Vi är framme i rätt tid och alla resenärer hinner med båten. Eftersom tågklareraren i Oskarshamn gått hem för dagen får jag själv lämna tåganmälan till Nässjö. Jag avslutar arbetspasset med att parkera motorvagnen, plocka upp lite skräp och koppla in vagnen till eluttag för värme och batteriladdning. Sedan går jag till överliggningsrummet på andra våningen i det pampiga stationshuset. Nästa morgon är jag nere vid motorvagnen kl för att göra den klar och köra fram till plattform. Det är bara en handfull resenärer vid avgång kl men det blir fler när vi kommer till Hultsfred och stannar vid stationerna på Höglandet. Vi ankommer Nässjö kl på lördagsförmiddagen. Resenärerna hastar vidare till anslutande tåg och jag kör motorvagnen till lokstallet för tankning och städning. Jag har en ledig lördag eftermiddag framför mig i Nässjö. Text av Ingemar Lundin, hämtad ur jubileumsboken «Nässjö 100 år» utgiven av Nässjö Kommun. 16 lingonet

17 Mats Andersson Lokförare «Tänk, jag har varit med redan från början det är helt otroligt egentligen. På åttiotalet jobbade jag inom industrin. Men så sökte en kompis in på SJ:s lokförarutbildning och jag tyckte det verkade spännande. Vi var 300 sökande till 13 platser och jag kom in. Har aldrig ångrat mig! Eftersom SJ körde Krösatrafiken i början så dröjde det inte länge innan jag fick börja köra Krösatåg och så har det faktiskt förblivit. Fast det är nästan bara namnet som är detsamma, i övrigt har det varit många förändringar. Det som har påverkat oss i personalen är att det regelbundet har handlats upp nya avtal. Med nya operatörer har vi också fått nya arbetsgivare och jag har jobbat för dem alla. SJ, BK-tåg, BSM, Merresor, DSB och Veolia eller Transdev som vi ju heter nuförtiden. En av de saker som jag kommer ihåg från de tidiga Krösatågsdagarna var att det var begränsat med tider, vi kunde bara köra en gång i timmen. Det fanns få mötesplatser på sträckorna och jag minns att vi skapade ett upplägg där vi kopplade ihop flera motorvagnar som sedan kopplades om i Vaggeryd och Värnamo. På det sättet kunde vi vara lite mer flexibla. I dag har vi fått nya mötesplatser och kan köra en gång i halvtimmen. På den tiden hade vi resanden om året på Krösatågen. I dag har vi passerat en miljon! Jag har alltid trivts väldigt bra, inte minst med mina arbetskamrater. Trots alla förändringar så finns det en fin anda där alla värnar om varandra och verksamheten. Man gör alltid det där lilla extra. Innan man går av passet så försöker man stöka undan lite sysslor åt den som kommer efter. Det kanske låter som en enkel sak men är avgörande för slutresultatet. Just samarbetet tror jag är jätteviktigt för tågtrafikens utveckling i framtiden. Man måste se helhetsbilden och tänka över läns- och regiongränser. Det är då som man ser möjligheterna. Ibland tänker jag till exempel att Oskarshamnsträckan nog kunde bli intressant igen om man kopplar på Visbytrafiken, väl medveten om att det ytterst är en fråga om pengar. När jag pratar om helheten så menar jag också att man inte får titta sig blind på trafikslagen. Det handlar inte om antingen tåg eller buss eller bil utan om att hitta de bästa kombinationerna för en bra person- och godstrafik. En av de saker som jag är mest stolt över är den trafikledningscentral som vi byggde upp i Nässjö under tiden med Merresor och DSB. Härifrån sköttes inte bara Krösatrafiken utan även regiontrafik i Värmland och Uppland. Vi byggde upp något som fungerade väldigt bra och som har varit en viktig del av Krösatågens framgångar och punktlighet. Det är en styrka som jag hoppas att vi ska lyckas bevara även nu när trafikledningen flyttat till Skåne.» foto: Bosse Lindqwist Anders Ekman Affärschef, Krösatåg Nord «Min relation med Krösatågen går tillbaka till ungdomsåren då jag brukade ta Krösatåget till Halmstad för att hälsa på släktingar. Den professionella relationen började 2009 då jag började på Merresor och senare DSB Småland. I dag är det nuvarande operatören Transdev som är min arbetsgivare och jag är precis tillbaka på min tjänst som affärschef för Krösatåg Nord efter att ha startat upp Krösatåg Syd. Jag tror på en bra framtid för Krösatågen. Vi har flera växande regionstäder som är i behov av tågförsörjning för pendling till arbete och utbildning. Krösatågen har en tät uppehållsbild och stannar på platser som andra tåg kör förbi, vi har ett viktig uppdrag att förse mindre orter med trafik till och från större orter. Inte minst är vi också väldigt viktiga för vidare anslutningar i exempelvis Alvesta, Nässjö och Emmaboda. Genom ombyggnad och upprustning av banor kan tiderna kortas ner och pendlingen göras mer effektiv. Men då pratar jag längre tidshorisonter på år.» lingonet 17

18 Flyg, bil eller vakuumtåg? Så reser vi i framtiden. Anders Ekholm är vice VD för Institutet för Framtidsstudier där han har ett särskilt ansvar för institutets policyinriktade verksamhet. Han är också institutets talesperson i allmänna frågor. Anders har tidigare arbetat som analyschef på Socialdepartementet där han bland annat har undersökt det framtida behovet av vård och omsorg. Han har även arbetat på Finansdepartementet och är en flitigt anlitad föreläsare. Bland annat talar han om hur demografiska förändringar, värderingsförskjutningar och teknik påverkar vår framtida välfärdssektor. Den kollektiva tågtrafiken har 200 år på nacken. Så vad händer i framtiden? Kommer Krösatågen att konkurreras ut av andra färdmedel? «I framtiden kommer vi att resa ännu mer, och ha ännu mer bråttom. Om tåget ska vara intressant så måste det utvecklas», säger framtidsforskaren Anders Ekholm. Kan man förutsäga framtiden? Vi människor har försökt i alla tider. Rådfrågat grekiska orakel, tittat i kristallkulor och spått i kaffesump. Numera finns det mer tillförlitliga alternativ. Institutet för Framtidsstudier har regeringens uppdrag att forska i vår mer eller mindre oförutsägbara framtid. Allt började på 1970-talet, förklarar Anders Ekholm som är vice VD för institutet. «Det här var en tid då framtiden verkligen var på tapeten. Det fanns mycket att oroa sig för; det kalla kriget mellan USA och Sovjet och, inte minst, kapprustningen. Atombomben var det stora orosmolnet.» I många länder etablerades särskilda institut med uppdrag att analysera möjliga framtidsscenarion, och i Sverige ville vi naturligtvis inte vara sämre tillsatte regeringen en utredning för att undersöka möjligheterna. Utredningen leddes av kulturpersonligheten Alva Myrdal som vid den tiden var statsråd. På rekommendation av utredningen öppnades 1973 «Sekretariatet för framtidsstudier» som 14 år senare omvandlades till Institutet för framtidsstudier. Institutet är ett mångvetenskapligt center för avancerad samhällsvetenskaplig forskning, med uppgift att bedriva egen framtidsforskning och att främja framtidsperspektivet i svensk forskning. «I dag är det andra frågor som står i centrum. Vi är inte lika rädda för atombomben längre, kanske skulle man kunna säga att klimatfrågan har tagit atombombens plats», säger Anders Ekholm. Annorlunda arbetsplats Institutet finansieras genom bidrag från statsbudgeten och via externa forskningsanslag på samma sätt som andra forskningsinstitutioner. Det drivs i stiftelseform och styrs av nio ledamöter som utses av regeringen. Styrelsen leds av före detta folkpartiledaren Bengt Westerberg och det är också styrelsen som utser institutets verkställande direktör, tillika vetenskapliga ledare. Att jobba på det här stället är, minst sagt, lite annorlunda. «Vart femte år så utses en ny verkställande direktör och denna får också ta ut riktningen för den kommande perioden. Det innebär även att all personal och alla forskare byts ut. Förra chefen var matematiker, vilket gjorde att forskningen i stor utsträckning baserades på matematiska modeller. Vår nuvarande VD är praktisk filosof just nu handlar det alltså mycket om hur vi skulle vilja att framtiden ser ut, förklarar Anders Ekholm. Demografin påverkar Men går det verkligen att ta reda på vad som händer i framtiden? Jodå, det är inga konstigheter alls, menar Anders. «Faktum är att vi människor har börjat förstå lite hur världen fungerar. Vi inser att världen är kaotisk och komplex men det finns också sådant som vi kan förutsäga med någorlunda säkerhet.» Eller som Anders uttrycker det: «det finns vissa saker som har en viss inbyggd determinism». Till det hör förstås vädret. Det är större sannolikhet att det snöar på julafton än på midsommarafton. Demografi, det vill säga befolkningens sammansättning och ålder, är en annan faktor som vi vet påverkar landets framtida ekonomi och omsorgsbehov. Men det finns också mer överraskande slutsatser att dra av befolkningens ålder. Visste du till exempel att samhällen med en äldre befolkning är mindre benägna att starta krig? «Det är statistiskt bevisat. I takt med att vi människor lever längre så krigar vi mindre. Det startas betydligt färre krig i dag än på 1600-talet. Det här är en utveckling som har varit stabil i mer än 100 år och som har en tydlig koppling till ett samhälle där vi är friskare och blir allt äldre. Visst, det finns alltid galningar som kan hoppa in i ekvationen och starta ett krig, men det är helt rimligt att bygga en prognos om framtiden på den kunskapen, förklarar Anders. Åldern påverkar också våra åsikter. «Fram till 30-årsåldern är vi relativt formbara och kan ändra oss i våra åsikter och värderingar. Därefter stabiliseras värderingarna och vi tycker i princip samma saker resten av livet. Därför kan vi vara säkra på att det som dagens 25 till 30-åringar tycker är viktigt kommer att vara normen i framtidens samhälle.» 18 lingonet

19 Att mötas är viktigt Men vilka slutsatser går det då att dra om framtidens resande? Finns det en «viss determinism» att stötta sig mot när man utformar framtidens kollektivtrafik? «Visst gör det! Vi kan väl börja med att sammanfatta trenden; vi reser allt mer och allt längre. På 1800-talet så reste vi otroligt lite, färdades kanske några hundra meter från bostaden varje dag. I takt med att samhället har utvecklats så har radien växt. Vi vill resa och uppleva både i jobbet och privat. De som bor i storstäderna är de som reser mest, de som bor i glesbygden reser mindre och det är en utveckling som är stabil.» Att behovet av bra transporter kommer att öka, trots mobildata och ökade möjligheter att jobba hemifrån, det är Anders säker på. «Interaktion, det vill säga att människor möts och samarbetar rent fysiskt, är väldigt viktigt för produktiviteten. Det finns en direkt koppling till bruttonationalprodukten. Därför kommer goda kommunikationer att vara prioriterade även i framtiden.» Individualismen styr I takt med att den svenska befolkningen blir äldre och fler går i pension kommer punktbelastningen på kommunikationssystemen att minska. Pucklarna under rusningstid blir ett mindre problem, men samtidigt höjs kraven på bättre och mer individuellt anpassade trafiksystem. «Individualismen tar allt större plats i vårt samhälle. Sverige är faktiskt det land i världen där vi har flest hushåll med ensamboende. I stor utsträckning handlar det om en självvald ensamhet. Man har ett rikt socialt liv men väljer att bo ensam. Det här innebär att vi i framtiden kommer att få allt lägre tolerans för trängsel. Vi kommer inte att acceptera att stå packade som sillar i tåg och bussar. I framtiden kommer var och en att vilja ha sin egen lilla förstaklassinredda tågkupé där man får arbeta ostört utan att ha en massa främmande människor inpå sig.» En annan sak som kommer att styra våra resandeval i framtiden är tiden. Tid är redan i dag en bristvara och kommer att bli allt mer värdefull. «Framtidens resenärer kommer inte att godta att de och hela tåget måste stanna vid små hållplatser ute i skogen för att släppa av andra resenärer.» Från diesellok till vakuumtunnel Teknikutvecklingen kommer också enligt Anders att leda till effektivare och billigare transporter. Och tåget får konkurrens. Av bil och flyg. Lite otippat? «Utvecklingen mot förarlösa bilar och flygplan kommer kraftigt att reducera kostnaderna för personal. Samtidigt pressas priserna av mer miljövänliga och effektiva bränslen. Resultatet är en bil- och flygtrafik som mer än väl kommer att kunna matcha tåget vad gäller ekonomi och miljöhänsyn.» Tågtrafikens stora utmaning blir alltså att utveckla resandet så att det blir snabbare, billigare och mer individuellt anpassat än i dag. Idéer finns. «En av de lösningar som diskuterats, och som det faktiskt redan görs försök med, är vakuumtåg. Genom att bygga tunnlar med vakuum kan man minska luftmotståndet och tågen kan därmed färdas mycket fortare, med en fart på km i timmen.» Med vakuumtåget skulle sträckan Stockholm Göteborg vara avklarad på ett nafs och jobbpendlingen skulle få helt nya förutsättningar. Återstår då att lösa det här med det individuella resandet? «Ett framtidsscenario är att var och en har sin egen lilla personliga förarlösa kapsel eller bil som man färdas i. På morgonen går man ut i hallen och sätter sig i kapseln som matas ner till tågstationen. När tåget kommer rusande i vakuumtunneln ansluter kapseln till tåget och under färden kan man sedan sitta och jobba, läsa eller vad man nu känner för. När du når din destination kopplar kapseln loss från vakuumtåget och går in i lokaltrafiksystemet mot din slutdestination. Resan slutar kanske i entrén hos en kund eller i hallen hos dina vänner. Det är, eller kan vara, framtiden.» lingonet 19

20 g g Glass i stora lass! Ta Krösatåget till Mormor Magdas i sommar Precis nedanför järnvägsstationen i Taberg hittar du Mormor Magdas glassfabrik. Småskaligt och därproducerat med spännande smaker. Bara att hoppa av tåget och smaka! är kommunikatören Angela Hafström blev arbetslös började hon smida företagsplaner. «Eftersom jag är kommunikatör och marknadsförare ville jag gärna bygga ett eget varumärke. Frågan var bara inom vad? Min man hade precis varit i USA och vi diskuterade den amerikanska glasskulturen och framgångsrika företaget Ben & Jerrys en kväll. Det var då polletten trillade ner. Det var glass jag skulle göra! Eftersom jag själv är väldigt matintresserad kändes det självklart», berättar Angela Hafström som sedan fyra år tillbaka framgångsrikt driver sin glassfabrik vid Tabergs fot. 150 nya glassglada ägare Namnet «Mormor Magdas» är inspirerat av Angelas älskade mormor Magda och ordet «därproducerat» är kärnan i glassfabrikens koncept. Att erbjuda närproducerat kändes inte riktigt rättvisande eftersom planen var att sälja inom en radie av 50 mil. Samtidigt värnar företaget om råvarornas ursprung och småskalig produktion. All därproducerad glass görs i Taberg och förses med ursprungsförteckning. Helst använder Angela och hennes kolleger Emelie, Jonatan och Malin producerade råvaror från Vätterbygden. Idag säljs Mormor Magdas glass i matbutiker, på restauranger och kaféer i Småland och Stockholm. Men planen är att expandera ytterligare. «Nyligen har vi också etablerat oss i Halmstad,», berättar Angela som precis genomfört en nyemission. «Vi vill växa på fler platser, köra ut fler frysar och få ut mer marknadsförings material. För det behöver vi mer kapital. Att som småföretagare få ett banklån är inte lätt. Alternativet är att ta in en extern investerare. Vi fastnade för så kallad crowdfunding som är ett relativt nytt sätt att få in utvecklingskapital. Uppropet gick över förväntan. Ett 150-tal aktieägare har investerat i företaget och det är drygt en halv miljon mer än vad som behövdes.» Glassigt men inte glamoröst När Angela startade sin verksamhet fanns det ett tiotal mindre glassproducenter i Sverige. I dag har konceptet exploderat antalet tillverkare är många och efterfrågan är stor. «Jag tänker att det är en samhällstrend. Människor sitter på välbetalda konsultjobb i storstaden och har fullt upp med att fixa jobbet och vardagen. Jag tror att många drömmer om ett lite enklare liv på landet med färre måsten, med tid över att laga god mat från grunden och göra något eget. I det sammanhanget fungerar Mormor Magdas väldigt bra som varumärke. Sedan kan jag kanske skratta ibland när jag förstår vilken romantiserad bild folk har av egenföretagandet. En del tror att jag går omkring i pastellfärgade gummistövlar och myser med en kopp kaffe hela dagarna. Så glamoröst är det ju inte riktigt», skrattar Angela som dock trivs alldeles utmärkt med det strävsamma livet som glassfabrikör. Fyra nya sommarsmaker Under sommaren står glassfabrikens dörrar öppna med kulglassförsäljning rakt över disk. Övriga tider på året är besökare också välkomna på glassprovning, barnkalas och företagsevent efter bokning. I samtliga fall går det utmärkt att ta Krösatåget till Taberg och gå de hundratalet metrarna bort till glassfabriken. «Vi har en del gäster som tar tåget och är lite bekymrade för hur de ska få med sig glassen de gör, eller köper, hem. Och det är ju jätteenkelt! Ta med en frysväska», tipsar Angela och poängterar att det ändå kan vara smart att kolla Mormor Magdas hemsida eller att ringa före utflykten. Väl på plats kommer du att kunna njuta av säsongens nyheter. «I sommar har vi fyra nya smaker på menyn. Söta Citron Lemon Curd, Chokladkolasås med bitar av choklad, en Regnbågsglass i samarbete med Qom Ut-festivalen och en Lakritsglass som vi tillverkar tillsammans med Lakritsfabriken i Ramlösa.» 20 lingonet