Sveriges största handikapporganisation för demenssjuka och deras anhöriga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges största handikapporganisation för demenssjuka och deras anhöriga"

Transkript

1 DEMENS Demensförbundet Bildat 1984 och medlem i Alzheimer Europe NR Sveriges största handikapporganisation för demenssjuka och deras anhöriga Tema yngre demenssjuka LSS-lagen 4 Jag miste min mamma 5 Club Lyra och Trollflöjten 8 Safiren på Rönnbacken 9 Gula Paviljongen 13 Demensförbundet behöver mer resurser för att arbeta för demenssjuka och der as anhöriga! Stöd Demensförbundets utvecklingsfond pg

2 2 Innehåll Ordföranden har ordet... 2 Öppet brev: Sjuksköterskan behövs i äldreomsorgen... 3 Stöd till yngre enligt LSS... 4 Jag miste min mamma... 5 Svenskt demenscentrum invigt... 6 Ny dagverksamhet i Malmö... 6 Agnetas spalt... 7 Club Lyra och Trollflöjten i Linköping... 8 Rönnbacken, Skarpnäck... 9 Från våra föreningar Doktorn har ordet Nytt Alzheimersplåster Gula Paviljongen Anhöriggrupp för unga anhöriga i Umeå Korsord Nya böcker Tänkvärt Förbundets skrifter m.m Telefonrådgivning DEMENS Ansvarig utgivare: Stina-Clara Hjulström, förbundsordf. Redaktör: Yvonne Jansson Grafisk formgivning och tryckning: Lenanders Grafiska AB, Kalmar, februari ISSN Prenumeration: 150:-/år Du som vill skriva i Demensforum: Skicka ditt manus till Demensförbundet helst som bifogad fil med e- post. (Spar te xten som ren te xtfil i ordbehandlingsprogrammet). Skicka gärna med foton eller illustrationer till din ar tikel! Vi förbehåller oss rätten att redigera insända ar tiklar. Citera gär na men ange alltid källan! Adress, se sista sidan. Nästa Demensforum utkommer i vecka Manusstopp för nästa nummer är 1 april Sunt förnuft och respekt En sagolik park med två stora pooler omgärdade hotellet i Thailand. Tänk att det f inns människ or som har råd att bo så tänkte jag där jag satt och väntade på en bekant. Jag observerade en gammal man, säkert europé, som a vvek från de övriga gästerna. Han gick i kalsonger na och så hörde jag hur han sa att han skulle gå hem till Sv erige. Hotellpersonalen l yckades få tag på en svensktalande man. Han v erkade vara i 40-års ålder n. Med spänning väntade jag på vad som skulle hända. Den unge mannen gick fram, lo g och hälsade ar tigt på den gamle demenssjuke gästen. (F ick efteråt veta att han hade en demenssjukdom.) Småpratade med honom och så hörde jag hur han sa: Det är väldigt trevliga byxor Ni har, men kanske skulle Ni vilja b yta till något ledigare och bekvämare? Den gamle mannen nickade instämmande. Mera småprat och så hör jag: Jag har en bekväm bil här ute. Ni kansk e vill åka i den? Jag såg hur den gamle mannen glatt v ar med på noter na. De v andrade bor t tillsammans till receptionen i ett som det v erkade trevligt samtal. Dagen där på träffade jag a v en händelse den unge mannen och kunde inte låta b li att fråga honom vad han hade för erfarenhet a v demensvård. Han tittade förvånat på mig och sa Ingen! Ja, men... stammade jag. Han skrattade och sa: Det handlar om sunt förnuft och respekt. Så enk elt! Jag sade inget mer. Visst behövs det utbildning inom demensvård men vad nyttjar det till om vi inte samtidigt har sunt förnuft och respekt för individen? Hur lär vi ut det? Kvalitetsmätning Jag tycker naturligtvis det är bra att regeringen vill förbättra inom demensvården. Att man skall kunna rangordna k ommunernas kv alitet när det gäller vården av demenssjuka. Ingen kommun vill väl v ara sist på DEMENS ORDFÖRANDEN HAR ORDET listan! Men v em mäter? Inte k ommer väl en k ommun att kr yssa i att man t.ex. har ett dåligt bemötande, liggsår osv. För länge sedan läste jag en bok som hade titeln Hur mäter man vackert. Jag vet inte om jag blev så mycket klokare, men jag kom i alla f all att tänka på den i detta sammanhang. Men som sagt var det är bra att re geringen har ambitioner! Men jag är tveksam till om alla k ommuner har samma ambitioner. Kvalitet har ett samband med hur mycket personal som f inns på demensenheten. Det är ett viktigt mått, men inte det enda. Utbildning och engagemang betyder naturligtvis också m ycket, men v ad hjälper det om det inte f inns tillräckligt med personal? Det tar tid att mata, trösta och aktivera förvirrade oroliga äldre. Det kan väl inte v ara så svårt att räkna ut! Jag är rädd för att vi successi vt vänjer oss vid li vets nödtorft och inget mer när det gäller vården av demenssjuka. Vart går skattepengarna? Ibland undrar jag v art alla skattepengar tar vägen. Ett land med ett av världens högsta skattetr yck! Används skattepengar na ef fektivt och ansvarsfullt? Detta frågade jag mig efter att ha talat med ett par makar som båda hade bistånd till olika göromål. Problemet för dem var att de hade v arsin biståndshandläggare! K ommunens biståndshandläggare organiserade verksamheten efter indi vidernas födelseår och to g inte hänsyn till adressen!! Sunt för nuft? Alla omorganisationer som med jämna mellanrum görs inom k ommun och landsting; vem gagnar de? Och hur utvärderas de? Ibland leker jag med tank en på att om all engagerad personal med sunt förnuft skulle få fria händer att organisera vården skulle den säk ert se annorlunda ut! Hur stor del a v omsorgens budget går v erkligen direkt till vården av demenssjuka?

3 DEMENS Öppet brev 3 Sjuksköterskan behövs i äldreomsorgen Med anledning av den uppgivenhet och oro som k ommit oss till del a v anhöriga och omvårdnadspersonal, anser vi oss nödgade att skri va några rader. T ryggheten sätts på undantag skriver Kent Lundholm i en debattar tikel i VK 28 augusti De demenshandikappade skall helst skötas hemma. De anhöriga har v arken ork eller kunskap till detta. Hemtjänstpersonalen har sällan kunskaper om demenssjukdomar. Enligt Omvårdnadsmagasinet 2/2006 är 60 procent a v personalen inom den k ommunala äldreomsorgen outbildad. Sparandet inom äldreomsor gen har inga g ränser. Den så kallade Hälsovårdsenheten arbetar i det tysta. Ingen infor mation går ut till berörda anhöriga och personal. De anhöriga blir bara oroliga, lika bra att de inte v et något. De anhöriga är en sv ag g rupp. Om de ser v ad som händer och sker i boendet törs de ändå inte protestera, eftersom de är i beroendeställning. Socialtjänsten får tacka sin lyckliga stjärna att personalen är så lojal och försök er pussla och jämka, så att det skall fungera i boendena. Eller törs de inte heller protestera? Konsultativa sjuksköterskor Numera är sjuksköterskorna i kommunen konsultativa. Det innebär att de tvingas f atta beslut på andras beskrivningar, eller göra bedömningar utan att ha när mare kännedom om personen i fråga. Som konsult har sjuksköterskan bara k orta möten med den äldre och får sämre förutsättning för sina bedömningar. Bemanning a v sjukskötersk or på framförallt kvällar, nätter och helger har förändrats drastiskt. Nattsjuksköterskorna på boendena är borta och har ersatts av ett mobilt team (två skötersk or per natt) som ansvarar för alla boenden i stan. Konsekvensen a v detta kan b li att smärtlindring b lir försenad, att medicinska bedömningar görs per telefon eller att medicinska dele geringar sker i sådan utsträckning att patientsäkerheten inte kan garanteras. På vissa enheter kan man finna mediciner i köksskåpen, if all det uppstår beho v på natten. De demenssjuka medicineras ibland på lösa bedömningar. Vem gör bedömningen och på vilka grunder? Vi ser allt oftare i massmedia hur äldre utsätts för felbehandlingar i samband med e xempelvis f allskador samt felaktig medicinering. Nattpersonalen måste ofta lämna sina egna avdelningar för att hjälpa varandra med lyftningar, vändningar mm. Konsekvensen blir att enheten blir utan tillsyn under denna tid. Men de boende är väl i gott för var, de är ju inlåsta! Nattbemanningen är minimal en personal per avdelning. Den mobila sköterskan Fallolyckorna ökar i demensboendena eftersom personalen inte alltid hinner bevaka de boende. Speciellt nattetid är en f allolycka rena katastrofen. Den stackars boende kan få ligga och vänta under lång tid på golvet innan den mobila sjuksköterskan är på plats. Det är sjuksköterskans ansv ar att bedöma den skadade innan personalen får l yfta upp personen som f allit med tank e på e ventuella frakturer. Detta sk er naturligtvis ändå eftersom den skadade inte kan ligga på golv et så länge. Av de personer som be viljas vård i särskilda boenden är de flesta multisjuka eller demenshandikappade. Detta innebär att de inte kan sköta sin egen omvårdnad och i många fall har svår t att berätta hur de mår. Äldre multisjuka har rätt till hög kompetens i sin närhet! Därför behövs det välutbildade sjuksköterskor och övrig omvårdnadspersonal i den k ommunala äldreomsorgen. För Demensföreningen i Umeå Karin Linghult, ordförande Bilaga om demens i Svenska Dagbladet Demensförbundet har givit ut en 12-sidig bilaga om demens i Sv enska Dagbladets riksupplaga. Den når läsare i hela landet. Förutom information om förbundets och föreningarnas verksamhet innehåller bilagan också f akta om demenssjukdomarna och annat läsvärt. Bilagan ingår i en bilageserie som heter Vård & Hälsa under temat Demens. LLäs L som pdf-tidning på Bilagan går också att beställa från kansliet ,

4 4 DEMENS Stöd till yngre personer med demens ska alltid ges enligt LSS-lagen! Demensförbundets nätv erk för anhöriga till per soner under 65 år med demenssjukdom, har de senaste år en arbetat intensi vt för att yngre demenssjuka ska få tillgång till rättighetslag en LSS-insatser. Karin Lindgr en från Nätv erket säger så här: Ansök om stöd enligt LSS redan från början när beho vet a v hjälp a v andra än familjen uppstår. Yngre personer med demens har en självklar rätt och stor nytta av att få sina behov av stöd och hjälp be viljade enligt LSS-lagen. Kunskapen om rätten till LSS-insatser för yng re personer med demens är tyvär r for tfarande dålig i många kommuner, men det har b livit bättre. Vi i Nätverket driver på och ser att det ger resultat. LSS-lagens insatser passar m ycket bra för att tillgodose de beho v som brukar uppstå. F rån att man tidigt i sjukdomen kan ha behov av en ledsagare och/eller avlösare i hemmet samt dagverksamhet, till att i senare sk ede få behov av personlig assistans, k orttidsboende och kansk e bostad med särskild service. Daglig verksamhet ger rätten till personer i yrk esverksam ålder att få en meningsfull sysselsättning på v ardagarna. Insatsen gör det samtidigt möjligt för den anhörige att for tsätta sitt yrkesarbete. Dagverksamheter som är anpassade för yngre med demens börjar nu växa upp på flera håll i landet, men det behövs många fler. Anhöriga till yngre personer med demens dri ver bäst på utvecklingen genom att ansöka om dagv erksamhet, vilk et ger kommunen en lagstadgad sk yldighet att se till att det f inns lämpliga verksamheter att tillgå. Det f inns få k orttidsboenden och boenden för yng re personer med demens. Inte ens Stockholm, Göteborg och Malmö har k ortidsboende och boende för yng re med demens. Detta är oacceptabelt! Försäkringskassan ansvarar för insatsen personlig assistans. Utdrag ur Anhörigboken, kapitlet Lag och rätt LSS är en rättighetslag och innebär ett särskilt stöd för personer med omf attande och varaktiga funktionshinder. LSS är ett k omplement till socialtjänstlagen. Om man ingår i någon av följande så kallade personkretsar, kan man ha rätt till insatser enligt LSS: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjär nskada i vux en ålder föranledd a v yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på nor malt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga li vsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Personer med demenssjukdom ingår i första hand i personkrets 2. Anhörigboken har getts ut i över ex. Beställ från Demensförbundet. Se tidningens baksida. Bli medlem så får du boken gratis! LSS innehåller 10 insatser, varav de följande 8 kan vara aktuella för personer med demenssjukdom. 1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder. Ansökan görs hos landstinget om ingen särskild öv erenskommelse har gjorts med kommunen. 2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans.behovet kan handla om hjälp att kommunicera, att klä sig, att klara sin h ygien eller att äta. Man måste ansöka om personlig assistent innan man fyller 65 år. Insatser efter denna ålder kan ges endast om de beviljats före 65 års ålder. Dessa insatser kan dock ej utökas. 3. Ledsagarservice. För den som behöver hjälp att komma ut på fritids- och kulturaktiviteter m m. 4. Biträde av kontaktperson. 5. Avlösarservice i hemmet. För den som vårdar en funktionshindrad f amiljemedlem. 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet. För att ge anhöriga avlastning och personer med funktionshinder rekreation och miljöombyte. 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan sär skilt anpassad bostad för vuxna. 10. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Gäller för personer som bedömts tillhöra personkrets 1 eller 2. OBS begränsningen till yrkesverksam ålder!

5 DEMENS Under lite mer än ett års tid har jag, Susanne Axelsson, dri vit hemsidan som kommit att betyda mycket för mig och andra som befinner sig i samma situation. En hemsida för unga anhöriga till demenssjuka föräldrar. Jag blev själv ung anhörig när jag var c:a femton år och min mamma började bete sig konstigt, blev arg och glömde saker. Diagnosen frontallobsdemens kom något år senare och förändrade mitt och min f amiljs li v totalt. De k ommande åren skulle komma att b li en tung tid. Jag v ar i den ålder n då ungdomen b lomstrade som mest. Jag hade ingen aning om vad som väntade mig, vad min mammas sjukdom skulle k omma att innebära för mig. Det var en lång tid utan vetskap om v arför min mamma betedde sig så konstigt, hade ett ovårdat språk, glömde sak er och blev lätt irriterad och ar g. Besk yllde mig för hennes felste g eller för att hon inte kunde hitta glasögonen. Vetskapen om sjukdomen f anns inte och det var inget som jag blev meddelad i samma stund som min mamma fick diagnosen. Jag visste helt enk elt inte v ad hennes sjukdom innebar. Skönt tänkte jag, nu kan mamma få en medicin som äntligen hjälper och snart har jag min mamma tillbaka. Det v ar den första tank en som slo g mig då vi äntligen f ick en diagnos. Jag hade ingen aning om att sjukdomen skulle leda min mamma till döden. Att det inte f anns något att göra för att min familj skulle få henne tillbaka igen, som den hon en gång v ar. Jag kände mig lurad. Ingen kunde förklara för mig v ad som hände, hur det fungerade. F ick söka alla sv ar själv, jag var inte mogen för det. Att klara av allt som händer i kroppen och alla tankar som kretsar i ens huvud i den ålder n var inte det enklaste. Att dessutom hantera en sjukdom som jag inte visste vad den innebar underlättade inte heller. Stödet utifrån v ar obef intligt. Jag v ar ofta arg på dem som inte kunde förklara. Irriterad på situationen, ledsen öv er att min mamma inte f anns där för mig. Jag miste min mamma Fakta: Frontallobsdemens är en ovanlig demensform med tidigt insjuknande, ibland före 50 års ålder, som ger personlighetsförändringar tidigt i sjukdomsförloppet. Susanne Axelsson har startat webbplatsen med råd och stöd till ungdomar med föräldrar som insjuknat i demens. Susanne Axelsson har startat w ebbplatsen för att sprida kunskap om demens. Om jag tog mig modet och berättade för någon vux en k om oftast trösten med en gång, det b lir bra snar t.., du har ju i alla f all din mamma kvar.., det f inns dom som har det värre... Ingen tycktes kunna förstå min situation, v ad som v ar fel. Jag behövde inte trösten, jag behövde få dela min hemlighet med någon annan. Lätta på allt och sen kansk e komma med en lösning. Kände mig undanskyfflad. Min tr ygghet, min mamma, hade tagits ifrån mig. Idag, sex år senare, har jag lärt mig att leva med min mammas sjukdom. Vägen hit har varit tung och lång. All hjälp som jag och min f amilj fått har vi sökt på egen hand. Ofta får jag frågan om hur jag orkar. Vad som driver mig efter allt jag och min familj gått igenom. Men jag vill göra en förändring a v något som påverkat mig så ne gativt, jag vill vända det negativa till något positi vt. Jag vill tro att det f inns en mening med att just min f amilj drabbades. Framförallt vill jag göra en skillnad. En skillnad för andra unga anhöriga som blir drabbade. Jag vill underlätta för dessa, få dem att förstå att de inte behöver skämmas, att det är tillåtet att vara arg, ledsen och att hata i samma stund som man ändå älskar. Jag vill inte att de ska känna samma motgångar som jag upple vde när min mamma insjuknade. Detta har b livit min drivkraft som jag hela tiden vill lyfta till nya nivåer. Förbättra, utveckla, göra en skillnad. Jag tror att varje människa har ett val. Jag v alde att inte låta min mammas sjukdom förstöra mitt li v eller min framtid. Jag har lär t mig att trots mycket ont kan man överleva även de jobbigaste situationer na i li vet. Människan har en otrolig öv erlevnadsförmåga. Sjukdomen har äv en fått mig att inse att varje dag som jag 5 forts. på sid. 6

6 6 forts. från sid 5 är frisk och mår bra är en gåv a. Idag har jag dock svår t att se min mamma så som hon v ar när hon v ar frisk, sjukdomen speglar de flesta minnena jag har från henne. Men jag vill minnas henne som omtänksam, snäll och stark. Jag tror och hoppas att minnena av min friska mamma kommer tillbaka den dag då hennes tid på jorden är förbi. Idag ser jag ljust på framtiden, jag har många drömmar och visioner. Min mamma le ver inte med DEMENS mig längre, utan genom mig och för allt det hon gett mig är jag djupt tacksam. Gå gär na in på och läs mer eller följ mitt li v i min blogg, blogg.unganhorig.se. Susanne Axelsson Ny dagverksamhet och träffpunkt för yngre demenssjuka i Malmö För att förbättra li vssituationen för demenssjuka personer under 65 år och deras närstående öppnades i okto - ber en dagv erksamhet och en träf f- punkt på Ängelholmsgatan 2 i Malmö. Träffpunkten Två gånger i v eckan är yngre demenssjuka och närstående välk omna till träffpunktsverksamheten för samvaro och utbyte av erfarenheter. Den 15 febr uari in vigdes Sv enskt demenscentrum (SDC) i Stockholm. Silviahemmet tillsammans med Äldrecentrum har erhållit uppdraget från Socialstyrelsen att starta och driva ett nationellt k ompetenscentrum för demensfrågor. Re geringen har a vsatt 5 miljoner kronor per år i två år. Dagverksamheten är öppen tre dagar i v eckan och vänder sig till personer med en diagnostiserad demenssjukdom. Personer som kan tillgodo göra sig social gemenskap men som har svår t att själv a skaffa sig stimulans utanför hemmet och är i behov av råd och stöd för att klara vardagslivet. För att delta i dagverksamheten, där underskötersk or, sjuksköterskor och arbetsterapeut samverkar, krävs remiss från läkare. Svenskt demenscentrum invigt Uppdraget innebär att en sambandscentral ska skapas för all kunskap inom demensområdet. Demenscentrat ska samla och sprida kunskap om god demensvård. Centrat k ommer att samarbeta med Nationellt kompetenscentrum anhöriga, som Fokus Kalmar har utsetts att driva. Anpassad verksamhet Dagverksamheten vill erbjuda de demenssjuka personer na och deras närstående en social gemenskap och en meningsfull v ardag utifrån deras intresse och förmåga. Minnesmottagningen på UMAS neuropsykiatriska klinik bidrar med kunskap och utbildningar för de drabbade och deras anhöriga, b l.a. inom området minnesträning. Wilhelmina Hof fmann, geriatrik er och chef för Silviahemmet, har utsetts till SDC:s föreståndare. Demensförbundets ordförande Stina-Clara Hjulström ingår i styrelsen. Hemsida: När hemma inte räcker till finns vi för heltidsboende eller som avlastning Till oss kommer både yngre och äldre människor med psykiska funktionshinder eller demens. Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje människa. Vill du veta mer om oss? Ring eller besök vår hemsida. 18th Alzheimer Europe Conference mai 2008, Oslo BRYT BARRIERENE På tide å tenke offensivt? En demensdiagnose skaper bekymring. Personer med demens og deres familier opplever mange barrierer som hindrer dem å leve et meningsfullt liv. Det er mulig å bryte noen av disse barrierene og oppleve livsglede og mening i livet til tross for sykdommen. Konferansen vil vise hvordan barrierer kan brytes og at en demensdiagnose ikke bare betyr lidelse og håpløshet. Konferansen skal vise oss at det finnes håp om å få: ivaretatt sine rettigheter behandling hjelpemidler støtte gjennom alle faser av sykdommen støtte til familien Omvårdnad i Skönvik, Damastvägen 5, Box 77, Hedemora Tfn E-post

7 DEMENS 7 När jag som ung präst började mitt arbete f ick jag ansv ar för pensionärsföreningen i församlingen. Där trivdes jag. Det var en stor samling, De gamlas klubb, som träf fades varannan v ecka. Efter ett par år kom någ ra på att den skulle heta något annat. De ville inte v ara gamla. Jag som alltid trott att det var fint att vara gammal kände mig ganska ställd. Förk ortningen på namnet v ar DGK, så något snille ville att vi skulle heta De gladas klubb. Jag väg rade. Att alltid vara glad krävdes inte i prästlöftena. De äldres klubb v ar ett annat förslag, men vad då... Gammal, äldre, äldst komparerade man för r. Hur kunde då äldre vara yngre än gammal? Till slut f ick klubben sitt namn efter kyrkan. Det där har jag tänkt på då och då, nu när jag själv är gammal. Varför är det fult att v ara gammal? Jag tycker att det är väldigt skönt. Inte behöver jag var rädd för att b li gravid, inte behöv er jag v ara kvinnligt behagfull, inte behöv er jag passa in i olika arbetsg rupper, inte behöv er jag styras a v klockan på samma sätt. Jag kan välja var jag vill lägga min kraft. Jag får v ara mig själv. Jag varken vill vara eller se yngre ut än jag är. Det skall väl synas i mina rynkor att jag levt helt och fullt i både jublande glädje och svartaste sorg. Naturligtvis vore det roligare att v ara gammal och frisk, framför allt vore det mer praktiskt. Det samhälle vi har idag är gjort för de friska och vitala. Att åka X2000 är ett äv entyr. Bara att v ackla fram till toan har sina risker, när balansen är dålig. Väl inne är jag tacksam att jag tillhör den del av människosläktet som sitter ned, annars skulle man aldrig pricka rätt. Sedan gäller det bara att fatta var och hur man trycker på knapparna. Men det var värre Gammeltankar AGNETAS SPALT Agneta Ingberg har Alzheimers sjukdom sedan 2002 i Bistron. Jag br ukar undvika den, men en gång v ar jag tvungen. Det var kvällståget från Götebor g, så alla andra v ar också där. Först begrep jag ingenting. Jag såg ju var maten och kassan f anns men alla stod och trängdes i en lång kö åt fel håll. Men ljuset tändes till slut. Man skulle själv laga sin mat i mikron. Det var dit kön gick. Jag åt kall mat. Kan varken sköta en mikro eller stå rak i den f arten. Vi gamla får ha matsäck med oss eller välja annat färdsätt. Helst ett där man hinner komma av på rätt ställe. Det svåraste med att v ara gammal och sjuk är att v ara beroende a v andras beslut. Att ha k ommit tillbaks till den tid då din vilja sitter i skogen. I december är det dags för det årliga biståndsbesök et. Nu v ar det n ya tjänstemän. Vi har b ytt många gånger under året. Eftersom min man och jag har olika biståndsbedömare bad jag dem att k omma samtidigt. Det har våra tidigare alltid gjor t. Det satt hår t åt. Jag har inte telefonnumret till LSS, sade den ena. Ni sitter i samma korridor, så du kan väl gå ut och ropa, svarade jag. Men det är en lång k orridor.. Jag v et inte hur de löste det, men efter fyra samtal på lika många dagar v ar besök et inbokat. När de steg in blev jag först lite förvirrad av att båda stod och trängdes precis innanför dörren och trevade i fickorna. Sedan f ick jag se att de höll på att f ippla upp de v anliga blå plasttofflorna. Sådana f inns där i k orgen, sade jag. Jag vill ha mina egna, dom är hela och man v et ju aldrig vad man trampar i. Men här ser det ju ganska rent ut. Talade biståndsdamen och klämde tof florna utanpå de stora vinterstövlarna, som nog stått emot det mesta. Det to g en lång stund innan jag fattade. Jag blir så förbannad och kränkt! För det första; det är ju dom som ansv arar för att det är rent hos oss. För det andra; måste man säga vad man tänker? F inns det möjligen bidrag till en tvådagars char mkurs för biståndsbedömare? Men efteråt har jag insett det positiva. Jag behöver aldrig mer stånka mig ner till golvni vå och f ajtas med b lå tof flor hos läkare och tandläkare. Jag utgår från att jag inte behöv er trampa i v ad som helst hos dem. Det är skönt att b li gammal och äntligen f atta de b lå plasttofflornas funktion. Tack för biståndet! Ge ett bidrag till: Demensfonden Pg

8 8 DEMENS Club Lyra och Trollflöjten i Linköping Dagverksamhet och gruppboende för yngre demenssjuka Centrala Östra, Aspen fick uppdraget att ta över dagverksamheten för yngre (under 65 år) demenssjuka Vid övertagandet beslöt medlemmar och personal att dagv erksamheten skulle heta Club Lyra. Vi som träffas där har nämligen många strängar på vår Lyra! Kontakten med de sjuka själv a och deras anhöriga väckte tankar om att det f anns en del att utv eckla när det gällde vården a v den här g ruppen. Genom samtal med anhöriga framkom det att det f anns ett beho v a v boende för yngre personer. Naturligtvis fanns flera gruppboenden för personer med demenssjukdom i Linköping, men både de som drabbats av demenssjukdom och deras anhöriga upplevde att miljön och vården v ar anpassad för äldre personer. Det v ar svårt för den yngre gruppen att känna tillhörighet där bland människor som tillhör en annan generation. Både anhöriga och sjuka upple vde också att det v ar jobbigt med alla olika personalg rupper man behövde ha kontakt med t.ex. när det var dags att ansöka om a vlastning eller väx elvård eller en per manent fl ytt. Detta ledde till att vi började fundera på om/hur vi skulle kunna förändra vår verksamhet för att tillgodose den här yngre gruppens behov. Inom enheten Aspen Centrala Östra området, som Club Lyra tillhör, fanns sen tidigare ett ser vicehus med ca 80 lägenheter och Trollflöjten, ett boende i två plan med g ruppboende för demenssjuka på första våningen och ett sjukhemsboende på våning två. Där f anns också Asplövet, en dagverksamhet för demenssjuka och så kom den n ya dagv erksamheten till, Club L yra, för den yng re g ruppen. Club Lyra är öppen måndag fredag och tar emot personer under 65 år med demenssjukdom. Det beslöts att på sikt förändra v erksamheten på Trollflöjten med inriktning på yngre personer med demenssjukdom. På första våningen bor numera personer med demenssjukdom som är uppe gående och har ett stor t behov a v fysisk akti vitet och stimulans. Det är ingen strikt åldersg räns vid 65 år utan man ser individuellt till vilket behov personen har av de aktiviteter som f inns, men boendet riktar sig till den yng re g ruppen. Personer under 65 år har för tur. Inredningen har moder niserats och Kalle Jularbo har ersatts med Elvis! För att underlätta vid fl ytt till Trollflöjten sträv ar personalen efter att ha ett nära samarbete. Vi har gemensamma akti viteter, t.e x. har dagverksamheterna en gemensam kör Sånglust som uppträder både på servicehuset och g ruppboendet. Personalen är också inställd på att vara fl yttbar om beho v f inns att t.ex. under en tid följa med sin k ontaktperson vid öv ergång mellan dagverksamheterna eller vid en fl ytt till gruppboendet. Vi har också förmånen att ha en handläggare från sociala förvaltningen som handhar alla ärenden när det gäller yngre. När eller om en boendes beho v ändras för att gå öv er i mer sjukhemsliknande omvårdnad flyttar personen till våning två som nu är inriktat mot demenssjuka personer med stor t omvårdnadsbehov. Där är miljön lugnare och anpassad efter de behov som finns i det sk edet av sjukdomen. I de fall en person ska flytta upp en våning ombesörjer Trollflöjten flytten. Vi upplever att det har v arit ett stor t värde i att samla flera olika former av demensvård inom samma enhet, personalen har n ytta a v v arandras kunskap och erf arenheter vilk et också underlättar både för de som är sjuka och deras anhöriga. P ersonalen kan lättare v ara en br ygga mellan olika verksamheter när vi f inns inom samma enhet. Vår vision nu är att kn yta ett g ruppboende för äldre till oss med ett lika nära samarbete så att vi ska kunna medverka till en hel vårdkedja även för dem. Vårdpersonalen har deltagit i demens - utbildning, där en del a v innehållet har varit att få kunskap om de v erktyg vi använder i det dagliga vårdarbetet, t.ex. jagstödjande förhållningssätt, reminiscens och beröringsmassage. Ett Lärcenter ska b yggas upp v ars syfte b l.a. ska v ara att dokumentera och utvärdera de metoder vi använder i vårdarbetet. Att kunna sätta ord på både bra och dåliga erfarenheter är ett steg i vår sträv an att erbjuda en bra och indi viduellt anpassad vård för alla demenssjuka. Ett viktigt och svårt arbete som aldrig får stanna a v! Vi har m ycket kv ar att lära från de personer som har drabbats a v demenssjukdom och deras anhöriga. Liselotte Björk och Eva-Lena Lundberg Undersköterskor med specialkompetens inom demensvården

9 DEMENS Safiren på Rönnbacken Demensboende för demenssjuka som är under 65 år 9 När vi besökte Rönnback en låg en doft av snö över marken. Rönnbacken ligger ca en mil från Stockholms centr um. Enheten Safiren är avsedd för demenssjuka personer under 65 år. Enhetschef Annika Eriksson och sjuksköterskan Marie berättade om verksamheten och den utv eckling som den genomgått under åren. Boendet startade år 2000 och drivs av Carema äldreomsor g. Varje stadsdel köper platser på enheten. Det finns 12 platser med stora rum och välplanerade bad/duschrum. Vid star ten var de demenssjuka som flyttade in i betydligt bättre for m både fysiskt och psykiskt än vad de är idag. Det verkar som om de demenssjuka bor kvar i sitt eget hem allt längre tid innan de får ett annat boende. Annika berättade att man vid star ten hade höga ambitioner att ha m ycket aktiviteter och utflykter. Man har t.ex. tillgång till bil för sådana tillfällen. De boende kunde också delta mera aktivt i v ardagliga sysslor som matlagning och städning än v ad som är fallet idag. Man hade en tanke om att de boende skulle kunna le va så normalt och vanligt som möjligt. Idag har man fått anpassa akti viteterna efter v ar och ens dagsfor m. De orkar inte med utfl ykter eller besök på stan som tidigare utan uppskattar mer en stillsam och indi vidanpassad aktivitet. Det räcker att kontaktpersonen och den boende gör något tillsammans. P ersonalen har fått sänka sin ambitionsni vå. V i måste möta personerna där de är i sin sjukdom och låta dagsformen a vgöra säger Marie. Tidigare planerade man för en vecka i taget nu gäller planerna för en dag i taget. En glädje för de boende är de två hundarna som personalen har med sig på dagarna. Man åk er for tfarande på en v eckas sommarvistelse med de som har glädje av det och de hemma varande får då lite e xtra uppmärksamhet som k ompensation. Personalen försöker hitta n ya for mer för stimulans och guldkant på tillvaron. T.ex. har man haft ett tema Sköna fredag, för damer na, som började med manik yr, pedik yr, hårläggning och mak e up. Dagen a vslutades med att middagen gjordes extra festlig. Männen hade sin her rmiddag. Man har också anordnat Barafton i huset och den var också mycket uppskattad. All personal har utbildning och får handledning. Med beho vsanpassat önskeschema kan man ha ett flexibelt arbetssätt med exempelvis 5 personal på för middagen och 3 personal på kvällen vilket är en relativt hög personalbemanning. Nattpersonalen är 2 personer som dock delas med k orttidsboendet. Personalen äter pedagogiska måltider med de boende, men just för tillfället fungerar det inte eftersom de har många matningar. Det är inte meningen att det skall vara ett boende till livets slut och det är ett dilemma att man har kv ar de boende längre än vad som var tänkt, eftersom det är svårt att hitta lämpliga omvårdnadsboenden för dem. Anhöriga är oftast med på att fl ytta den demenssjuke då de från början blir medvetna om avsikten med vistelsen på enheten Safiren. Då den demenssjuk e inte längre kan utn yttja alla de möjligheter till aktiviteter som f inns mår de kanske bättre av en annan typ av boende. Det finns helt klart behov av ett boende för de som är under 65 år. Fanns det dessutom möjlighet att få flytta in mycket tidigare i sjukdomssk edet skulle det ha stor betydelse för den som drabbats av en demenssjukdom. Ulla Josefsson och Kerstin Nordin ADVOKAT PÄR RAHMSTRÖM Allmän praktik, företrädesvis ekonomisk familjerätt såsom arvs- och gåvojuridik, testamenten, boutredningar, bodelningar, socialrätt samt fastighetsrätt. Fri rådgivning per telefon eller

10 10 DEMENS Från våra föreningar Anhörigcentrum har öppnat i Uppsala Anhörigcentrumet ska samordna och utveckla stödet till alla dem som hjälper och vårdar en anhörig eller vän. Detta är en stor grupp, när det gäller äldre personer uppskattas att minst 75 % a v äldrevården utförs av en anhörig eller på annat sätt när stående. Anhörigstödet ska utv ecklas i samv erkan med fri villiga och ideella kr after, däribland Demensföreningen i Uppsala. Anhörigcentrum i Uppsala in vigdes den 5:e oktober under pompa och ståt. In vigningstalare v ar Marianne Winqvist, lektor vid sociolo giska institutionen på Uppsala uni versitet, som har forskat på anhörigfrågor i många år. Anhörigcentrum utv ecklas delvis med hjälp a v statliga projektmedel fördelade a v Länsstyrelsen. Syftet med projektet är att k ommunen ska utveckla och förstärka stödet till den som hjälper och vårdar en närstående. Anhörigas situation ska underlättas, såväl fysiskt och psykiskt som socialt. Det varaktiga stödet ska förbättras och göras mer lättillgängligt. För att bygga upp Anhörigcentrum har en verksamhetsutvecklare, Åsa Franzén, anställts. Anhörigcentrum ligger centralt i Uppsala och f inns till för den som vårdar/stöttar en anhörig eller vän. Det kan v ara exempelvis make, maka, bar n, goda g rannar eller en nära vän. Verksamheten vänder sig också till andra aktörer som vill få mer kunskap om anhörigas situation och olika stödinsatser för den anhörige. En samlad specialistk ompetens och kunskap r unt anhörigfrågor ska b yggas upp. Till Anhörigcentrum kan man komma för att få information, få hjälp att hitta rätt i djungeln a v k ontakter och komma i k ontakt med olika fri villigorganisationer som Demensförbundet. Den anhörige kan även komma in för att hämta kraft eller bara samtala över en k opp kaffe. Ett gediget program har framtagits. Det innehåller såväl tematräf far och föreläsningar som olika former av friskvård. Det är helt kostnadsfritt att besöka Anhörigcentrum och det är äv en helt k ostnadsfritt att delta i de olika aktiviteter och föreläsningar som anordnas. Att vårda en anhörig eller vän kan innebära att li vet förändras och det kan finnas behov av att skapa nya nätverk, hämta kraft och att träffa andra personer i samma situation. Anhörigcentrum har öppet varje vardag Det f inns ett telefonnummer, , för frågor. Det går också att skicka sina frågor via e- post. I lokalerna finns en anhörigkonsulent, v olontärer och representanter från olika fri villigorganisationer. Anhörigcentrum samarbetar med en rad olika fri villigorganisationer och föreningar, därib land Demensföreningen i Uppsala, med Torsten Tornberg som ordförande. Målet är en ökad samverkan runt den anhörige och dennes situation för kunna ge ett så bra stöd som möjligt. För mer information kontakta Åsa Franzén, verksamhetsutvecklare Anhörigcentrum, Tel: , E-post: Tips till andra Demensföreningar Sedan flera år tillbaka har Demensföreningen i Umeå haft möjlighet att hyra Umeå k ommuns badbassäng, som är belägen i Hemgårdens Äldrecenter. Det är anhöriga som gympar tillsammans i 33-g radigt v atten v arje måndag kl Vi engagerar sjukgymnaststuderande vid Umeå universitet som ledare. Det har fungerat m ycket bra. Ledaren Sara Nylund avslutade terminen med Torsten Tornberg, ordförande Demensföreningen i Uppsala. Siv Plym, anhörig, Åsa Franzén, verksamhetsutvecklare Anhörigcentrum.

11 DEMENS 11 Från våra föreningar julmusik och anpassade rörelserna till musiken. Hösten 2007 deltog 30 personer. Både före och efter gympapasset träffas vi i bastun och dr yftar aktuella problem och glädjeämnen. Eftersom alla tillhör Demensföreningen och har erfarenhet av att vara anhörig kan vi dela våra upplevelser med varandra. Vi a vslutar ter minerna med en gemensam måltid. Höstens ter min avslutades med julg röt och skinka, vilket uppskattades av alla deltagare! Japanskt besök hos Hisingens demensförening För andra året i rad har Hisingens demensförening fått besök a v en grupp från Japan. Under tre dagar har gruppen studerat äldre vård i Göteborg och speciellt demensomvårdnad. De har under ledning a v arbetsterapeut Inge Dahlenbor g besökt b l.a. Högsbo rehabiliteringscenter och tagit del a v vårdkedjan med bistånd, dagvård, särskilt boende och olika aktiviteter m.m. De avslutade sitt besök med en kväll tillsammans med en demensförening. Hisingens demensförening passade på att anordna en fest-kväll för både medlemmar i föreningen och för de japanska gästerna. Ordföranden Marianne Nilsson hälsade välkommen och presenterade kvällens program och därefter berättade Gerd Larsson om demensföreningens arbete. Ulla Josefsson redo gjorde k ort för demensförbundets olika verksamheter. Eftersom det v ar dagen före Lucia bjöds det på lussekatter och pepparkakor till kaf fet. Sånggruppen Bojen bjöd på härlig sång och musik. Stämningen ste g med de gamla välkända sångerna och till slut sjöng de flesta med och gungade i takt med musiken. Som mellanunderhållning f anns det lotteri med många f ina vinster och som avslutning bjöd de japanska gästerna på uppvisning i konsten att vika en papperstrana. De försökte också lära ut denna k onst till oss o vana svenskar med mer eller mindre gott resultat. Däremot b lev det många glada skratt och gem ytlig stämning. Gruppledaren Ms Tamura tackade hjärtligt för kvällen och delade som vanligt ut presenter. En föreningsmedlem som hade sin demenssjuk e make med sig tackade särskilt och sa: Vi har haft så roligt i kväll! Ulla Josefsson Hallå där! Karin Linghult Margareta Svensson, ordförande i Demensföreningen i Nyköping: Varför har ni star tat en daglig träffpunkt för yngre dementa? Det f inns en skriande brist på aktiviteter för personer under 65 år. Deras partner arbetar ofta, så beho vet a v avlösning är jättestort. Andra behöver en stunds ro och vila. Träffpunkten är också öppen för n yinsjuknade äldre som ännu är för friska för att omfattas av stöd i hemmet. Vilka sor ts aktiviteter handlar det om? Några exempel är trädgårdsskötsel, bakning, musikcirklar och målarkurser. Aktiviteterna ska ge stimulans och v ara lustfyllda. Tack v are stöd från länsstyrelsen och Nyköpings kommun kan man k omma hit k ostnadsfritt. Era tematräf far för anhörig a lär också uppskattas... Ja, intresset är jättestor t. Vi bjuder till e xempel in arbetsterapeuter och strokesjuksköterskor. Ju mer välinformerade de anhöriga är, desto bättre vård får den demenssjuke. Ni riktar er också till barn? Ja, med stöd av Demensfonden gav vi häromåret ut boken Morfar är helt borta, där bar n i årskurs fyra medverkar med teckningar och k orta berättelser. Man bör absolut involvera barnen, inte sk ydda dem. Då b lir det mer naturligt när morf ar eller f armor plötsligt förändras.

12 12 DEMENS Doktorn har ordet Kan man bli manisk på äldre dar? Ingvar Karlsson, docent och överläkare i psykiatri vid Mölndals sjukhus. Ledamot i Demensförbundets styrelse och medicinska råd. Manodepressiva sjukdomar br ukar debutera i vux en ålder ib land ända ner i tonåren. Dessa sjukdomar präglas a v svängningar i stämningsläge från depression till motsatsen mani. Mani kännetecknas a v förhöjt stämningsläge, ökad akti vitet, minskad sömn, snabba tankar och ökat talflöde men också ir ritabilitet. Den som drabbas a v en mano-depressi v sjukdom har både maniska och depressiva skov. Behandlingen skall leda såväl till att läka ut ett sk ov som att förhindra återinsjuknanden. Den viktigaste stabiliserande behandlingen är litium-medicinering. Det f inns olika typer av mano-depressiv sjukdom, en stor g rupp har endast be gränsade maniska perioder medan depressi va perioder dominerar. En mano-depressi v sjukdom for tsätter hela li vet och n ya sk ov kan komma också i hög ålder. Därför måste en stabiliserande behandling finnas hela li vet. Det f inns också en annan for m av mano-depressiv sjukdom som orsakas a v skador på hjärnan. Speciellt skador på höger pannlob kan ligga bakom. Skador av kärlförändringar (v askulär demens eller stroke) men också Alzheimers sjukdom kan leda till en mano-depressi v sjukdom. Maniska symptom hos äldre, framförallt vid demens, misstolkas ofta. Man ser då en relati vt snabb förändring, inom någ ra veckor, med påtagligt ändrat beteende. Oftast är denna förändring utlöst a v behandling mot depression. Bilden präglas av: Överaktivitet med framförallt ökat tal Förhöjning av stämningsläget Irritabilitet (aggressivitet) Ångest och depressiva tankar Förvirringsattacker Symptombilden är m ycket påtaglig för omgi vningen och kan leda till mycket prob lem. Bilden är svår tolkad, de depressi va symptomen kan leda tanken till depression. Den v erbala öv eraktiviteten är ofta m ycket typisk och viktig för att ställa en k orrekt diagnos. Ir ritabilitet och agg ressivitet kan vara betydande. Maniska symptom kan leda till mycket svåra beteendesymptom. En k orrekt diagnos är nödvändig för att sätta in en behandling. Mediciner mot depression måste sättas ut helt och dämpande läk emedel ges. Ef fekt a v behandling k ommer snabbt och kan på kort tid få den drabbade att fungera nor malt. Om inte rätt behandling ges kvarstår problemen och kan leda till att vårdare/boende inte längre klarar upp situationen. Denna typ a v mano-depressi v sjukdom som är orsakad a v hjär nskada drabbar inte så många, men ligger ofta bak om m ycket svåra beteendesymptom. Eftersom det finns läkemedel som kan bota, är det viktigt att känna igen bilden. K unskapen om detta är dock be gränsad inom sjukvården. En litium-medicinering kan startas också hos m ycket gamla. Rätt skött ger den få biverkningar. Nytt Alzheimersplåster godkänt i Sverige Novartis har i Sverige fått godkänt det nyutvecklade Alzheimersplåstret Exelon (rivastigmin), av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA. Plåstret ökar markant minnesförmågan hos patienterna jämfört med sockerpiller. Tack vare att plåstret ger en jämn och kontinuerlig tillförsel under 24 timmar minimeras också biverkningar i form av illamående. Exelon plåster är godkänt för behandling av lätt till måttligt svår Alzheimers sjukdom.

13 DEMENS Gula Paviljongen ligger i utkanten av centrala Söder tälje i ett enplanshus med trädgård. Närmaste granne är en förskola vilk et bidrar till ett härligt och naturligt samspel mellan ung och gammal. Gula Paviljongen drivs i kommunens regi och har öppet måndag-fredag För att få k omma till Gula Paviljongen behövs en demensdiagnos samt ett beslut från biståndshandläggaren. Gula P aviljongen kan ta emot sex deltagare per dag. I dagsläget är det fyra demenssjuka personer som kommer varje dag. Personalen på Gula P aviljongen består av Lena och Maria som båda har lång erf arenhet av att arbeta med demenssjuka i olika stadier. Lena har en 2-årig utbildning i demensvårdsutveckling och äv en utbildning i taktil stimulering. Maria är undersköterska med flera k ortare vidareutbildningar inom demensorådet. Maria är äv en utbildad massör. Personalen arbetar utifrån ett jagstödjande förhållningssätt med le vnadsberättelsen som g rund. Gula Paviljongens huvudsakliga syfte är att skapa en meningsfull och tr ygg dag med social samv aro och gemenskap samt att stärka de demenssjuka i deras sjukdom. Dagen planeras under den gemensamma fr ukosten efter deltagar nas önskemål och dagsfor m. Under fr u- kosten planeras även vad som senare skall tillagas och ätas till lunch. Gula Paviljongen En dagverksamhet för yngre/medelålders demenssjuka i Södertälje med omnejd I v erksamheten f inns också hunden Lina som b l.a. bidrar till att dagliga promenader blir en naturlig aktivitet. Andra naturliga inslag i v ardagen är utflykter till sk og och mark, se värdheter så som Taxinge slott, Torekällberget, Antroposofernas handelsträdgård i Jär na, Östersjöns och Mälarens stränder mm. Det uträttas även ärenden på sta n ibland. Hemma på Gula P aviljongen läggs det pussel, det bakas, man löser k orsord, handarbetar, man gjuter ljusstakar och krukor. Sång och musik är ett naturligt inslag som gör alla glada. Trädgården erbjuder g räsklippning, ogräsrensning, odling och skörd a v t.ex. rabarber, vinbär och ör ter. Det finns också en underbar uteplats som används flitigt från tidiga våren när solen kommer fram till sena hösten. Varje år anordnas en gemensam vår - och jullunch där äv en deltagar nas 13 anhöriga bjuds in. Personalen har en re gelbunden k ontakt med anhöriga efter de anhörigas behov. En enkätundersökning som v erksamheten gjort bland de anhöriga visar att Gula P aviljongen fyller en viktig funktion för att både anhörig och sjuk ska få möjlighet att uppleva god livskvalitet. Ord som använts i svaren är: Trygghet, Upplevelsen av värme och gemenskap och Om inte Gula Paviljongen f anns skulle tillv aron vara ett kaos. Personalen ingår äv en i ett nätv erk med personal från liknande v erksamheter, från Stockholm i nor r till Linköping i söder samt Eskilstuna. Den röda tråden för alla på Gula Paviljongen är Glädje, skratt och lust till livet! Lena Kock Ordf. i Södertälje demensförening Anhöriggrupp för unga anhöriga i Umeå Samordnaren i Demensförbundet för unga anhöriga Klaes Axelsson inbjöd till en anhörigträff för unga anhöriga i Nor rland i oktober Den följdes upp av ytterligare en anhörigträff i Umeå i maj Som ett resultat av dessa träffar bildades en anhörigg rupp för unga anhöriga under ledning av Demensföreningen i Umeå. Vi träffas en gång i månaden! Under en helg i oktober anordnade Demensföreningen i Umeå en sammankomst för unga anhöriga till demenssjuka personer på Källan SPA i Åmliden. SP A-helgen b lev mycket lyckad. Deltagarna f ick för utom god mat, massage, f in och stimulerande miljö och trivsam samvaro en introduktion i Basal kroppskännedom under ledning a v sjukgymnast Monica Mattsson. Basal kroppskännedom är en sjukgymnastisk behandlingsmetod som även lämpar sig väl att utöv a för att befrämja förbättring och bibehållandet av god fysisk och psykisk hälsa. Rörelserna är anpassade efter människans anatomiska förutsättningar och vardagslivets beho v och kan därigenom locka fram det mest funktionella sättet att an vända kroppen för var och en. Förutom rörelseövningar och teori gavs rikligt med utr ymme för reflektion och deltagarna fick möjlighet att dela erf arenheter och upple velser med de övriga i gruppen. Samtliga deltagare uppskattade det välkomponerade k onceptet som ga v plats för både vila och akti vitet. Men framför allt uppskattade man den unika möjligheten att få utr ymme att ägna två hela dagar bara åt sig själva. Karin Linghult Demensföreningen i Umeå

14 14 DEMENS Lösningen på korsordet skall vara oss tillhanda senast den 1 april. Demensförbundet, Lundagatan 42 A, Stockholm De tre första öppnade rätta lösningarna vid dragningen vinner 2 trisslotter vardera. Korsord nr 1-08 Namn: Adress: Postadress: Lösningen för korsordet nr 4-07 Grattis säger vi till vinnarna av korsord nr 4-07, Jeannine Skansberger, Malmö Björn Bönnestig, Båstad Elisabeth Walfridsson, Sundsvall

15 DEMENS Hundens betydelse i vården -erfarenheter och praktiska råd 15 Författare: Barbro Beck-Friis, Peter Strang och Anna Beck-Friis Denna bok är en initierad, kunskapsfylld och fullvärdig rek ommendation av människans bästa vän. Den visar på upplevd förbättrad livskvalitet hos vårdtagare, där man haft tillgång till hundsällskap, inom såväl äldreomsor g som hos svårt sjuka i livets slutskede. Boken tar också upp den arbetande hundens behov av skötsel och omvårdnad. De tre författarna har, vilket tydligt framgår, lång erfarenhet av vård och umgänge med både människor och husdjur. Bodil Hallin Boken finns i bokhandeln. Pris i en nätbokhandel c:a 185:- inkl. porto Gothia Förlag AB ISBN Med omsorg om vårdgivaren -en handbok på väg mot en kvalitetshöjning i vården av äldre med Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar Ett inter nationellt samv erkansprojekt som ingått i Daphne-programmen har resulterat i denna handbok. Daphnepro gram är ett åtgärdsprogram inom EU som syftar till att förebygga och motarbeta våld mot bar n, ungdomar och kvinnor, samt att besk ydda offer och utsatta riskgrupper. Tre länder har ingått i detta projekt, Sverige, Italien och Litauen. Man har jämför t olika sociala modeller inom vården a v personer med demens. Projektet har enats kring gemensamma riktlinjer för alla som vårdar en äldre person med demenssjukdom, vilket sammanfattats i handboken. Kontakt: Anita Ohlsson, demenssjuksköterska , Nytt informationskort Lyfta tillsammans Studieförbundet Vuxenskolan har tillsammans med Anhörigstöd Omvård nad Gävle tagit fram en m ycket bra samtalsguide för både anhöriggrupper och personal. Min första reaktion v ar: Att ingen tänkt på att gör a citatkort förut! Till varje avsnitt finns förslag till vilka citatk ort som kan användas. En av deltagarna tar ett kort och om det känns angeläget samtalar man runt citatet. Det kan ju ibland vara svår t att for mulera det man känner och vill prata om. Men det är inte bara k orten som gör att jag tyck er materialet är bra. Det tar upp angelägna samtalsämnen som berör både anhöriga och personal. Dessutom f inns det en r uta med Personalfokus och en ruta med Tips. Kerstin Nordin Mer information finns hos de lokala SV-avdelningarna. Lyfta tillsammans ISBN Lundagårdsgrupperna, Demensförbundets stöd- och självhjälpsgrupper, är till för dem som n yligen fått en demensdiagnos och som insjuknat i yrkesverksam ålder. Deltagarna arbetar bl.a. med att ta fram informationsmaterial och tips och råd till hjälp för andra i samma situation. Tillsammans har g rupperna nu tagit fram ett infor mationskort Jag har en demenssjukdom som man kan bära med sig som hjälpmedel. Kortet f inns hos demensföreningen på din or t. Det kan också beställas från Demensförbundets kansli. Tänkvärt! En vädjan till alla som har någon i släkt- eller vänkretsen som drabbats a v någon demenssjukdom. Glöm inte bort dem! Besök dem även om de inte visar att de känner igen er eller säger något. Vet av egen erfarenhet att det är viktigt för dem att få besök. Det betyder också m ycket för oss anhöriga att ni visar att ni for tfarande betraktar dem som levande människor. Maka till man med vaskulär demens

16 16 DEMENS Vill du bli medlem? Kontakta den lokala demensföreningen på din ort eller ring Demensförbundet. Vi har nästan medlemmar, i 118 demensföreningar, spridda över hela Sverige. Som medlem får du: Demensforum (Demensförbundets tidning) 4 nr/år Anhörigboken med information och praktiska råd Råd, stöd och hjälp. Utbyta erfarenheter med anhöriga till demenssjuka som är eller har varit i samma situation Möjligheter att i gemenskap med andra påverka och förbättra demenssjukas och anhörigas situation. Demensförbundets adress: Lundagatan 42 A 5 tr Stockholm tel , fax e-post: hemsida: pg , bg Är du anhörig? Har du frågor? Demensförbundet har telefonrådgivning rikstäckande: Demenslinjen lokalt: Se telefonkatalogen, rosa delen, under Demensförbundet/ demensföreningen. Demensförbundets skrifter m.m. DemensForum Prenumeration på förbundets tidning 4 nummer/år. Pris 150:- (med porto) Anhöriga och vården Ett arbetsmaterial för vårdpersonal och anhöriga. Pris 60:- Att handleda inom demensomsorgen Hur man kan använda den jagstödjande metoden. Pris 90:- Berättelsen om Morbror H En bok om demens för barn i åldern 9-12 år. Pris 70:- Trädgård en möjlighet i all vår d Hur man skapar en stimulerande utemiljö inom vården. Pris 90:- Anhörigboken En skrift med information och praktiska råd. Pris 90:- Fråga på Diskussions- och studiematerial kring demensfrågor. Pris 90:- Demenssjukdomen Lättfattlig och saklig kunskap om olika demenssjukdomar. Pris 60:- Den lilla boken om demens För anhöriga, närstående eller för dig som arbetar med demenssjuka. Pris 80:- I slutet av minnet finns ett annat sätt att leva Agneta Ingberg om sitt liv med Alzheimers sjukdom. Pris 130:- Vardagens guldkant se möjligheterna Ett aktiveringsmaterial, som ger idéer och hjälp att med enkla medel ge stimulans till den demenssjuka. Materialet består av en handledning, almanacka, små tygpåsar att lägga saker i som väcker minnen, plastramar med tillhörande årstidskort och pussel. Pris 250:- Morfars batteri håller på att ta slut Hjälpmedelsguide med tips och hjälpmedel för en lättare vardag för demenshandikappade och deras anhöriga. Pris 60:- Alzheimer En lättläst bok om Alzheimers sjukdom med pedagogiska illustrationer. Pris 100:- Musik-CD Havsväktaren Visor av och med Bo Lycke. Pris 100:- Filmer Ja så kan det va En film om frontallobsdemens. VHS och DVD. Pris 550:- Se mig som jag var Enkel och lättfattlig undervisningsfilm om demens, 30 minuter. VHS och DVD. Pris 550:- (Porto och emballage tillkommer för leverans) Forskning om Alzheimer och andra demenssjukdomar behöver mera resurser! Stöd Demensfonden bg pg

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos Ett annorlunda liv -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos Det kan ta tid att acceptera sin diagnos. Hur länge varierar från person till person. Informationen här

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Yngre personer med demens Rättigheter enligt socialtjänstlagen och LSS. Karin Lindgren

Yngre personer med demens Rättigheter enligt socialtjänstlagen och LSS. Karin Lindgren Yngre personer med demens Rättigheter enligt socialtjänstlagen och LSS Karin Lindgren Fakta om yngre med demens 9500 personer under 65 år Alzheimers sjukdom Frontallobsdemens Lewy-body demens Vaskulär

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Information från socialtjänsten Sundsvalls kommun Omsorg om funktionshindrade LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser. Vård- och omsorgsförvaltningen

Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser. Vård- och omsorgsförvaltningen Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun 2013. Formgivning: Elin Hjelm LSS: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap? LÄNKTIPS OM DEMENSSJUKDOM OCH OM ATT VARA ANHÖRIG Sammanställda av Jenny Eriksson föreläsare och Ung Anhörig Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Vad är LSS? LSS-lagen är en rättighetslag om stöd och service till vissa

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Information om LSS LÄTTLÄST

Information om LSS LÄTTLÄST Information om LSS LÄTTLÄST Version 5 2015-08-04 Här skriver vi om den hjälpen som du kan få enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. VAD ÄR LSS? LSS är en lag. LSS betyder Lagen

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Riktlinjer för insatser enligt LSS

Riktlinjer för insatser enligt LSS Riktlinjer för insatser enligt LSS Antagna av Omsorgsnämnden den 17 december 2008 128 Här presenteras besluts- och stödenhetens riktlinjer avseende insatser enligt lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Tidningen Äldre

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Till dig som stödjer någon i din omgivning Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se Leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.ronneby.se Innehåll Vad är LSS? 3 Leva som andra 3 För vem gäller lagen? 4 Alla insatser i LSS är gratis 5

Läs mer

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen Att leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Handikappomsorgen Innehåll Vad är LSS?... sid 3 Leva som andra... sid 3 För vem gäller lagen?... sid 4 Alla

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig LÄNKTIPS om demenssjukdomar och att vara anhörig Sammanställda av Jenny Eriksson, ung anhörig och föreläsare Kontakt: Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se Som anhörig kan det vara svårt att veta vart

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Tjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun

Tjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Socialförvaltningen Tjänstedeklaration för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Foto: Ekbacken Beslutad av omsorgsnämnden 2011-06-16, 94 Övertagen av socialnämnden

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter Anhörig i nöd och lust Skyldigheter Rättigheter Möjligheter Skyldigheter Äktenskapsbalken (6 kap. 1 ) Föräldrabalken (6 kap. 2 ) Rättigheter Socialtjänst lagen Hälso-och sjukvårdslagen Lagen om stöd och

Läs mer

Välkommen till Aspen o Linden

Välkommen till Aspen o Linden TÖREBODA KOMMUN Kommunstyrelsen Vård och omsorg Box 83 545 22 Töreboda 0506-180 00 växel Välkommen till Aspen o Linden 2014-05-06 Välkommen som hyresgäst på Aspen o Linden Vi är glada att få dig som hyresgäst

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer