Projektet En lättare framtid I Norrtälje kommun slutrapport av ett folkhälsoprojekt i tiden

Transkript

1 Projektet En lättare framtid I Norrtälje kommun slutrapport av ett folkhälsoprojekt i tiden Madeleine Larsson, Projektledare

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD SAMMANFATTNING BAKGRUND Handlingsprogram övervikt och fetma 2004 och Samhällsinriktat folkhälsoarbete Norrtälje kommun Övervikt och fetma i Norrtälje kommun TioHundra Projektet En lättare framtid PROJEKTETS MÅL OCH SYFTE PROJEKTETS ORGANISATION OCH FINANSIERING Projektets organisation Projektets genomförande Projektets ekonomi METOD Insamling av data Bearbetning och analys RESULTAT Förekomsten av övervikt och fetma Norrtälje kommun Delprojekten inom En lättare framtid Delprojektet Idrottsfritids/Idrottsskola Delprojekt Fysisk aktivitet på recept, Motiverande samtal och Gratis Gravidsim Delprojekt Familjeviktskola Övriga projektinsatser MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE De fem strukturmålen Måluppfyllelse ANALYS OCH DISKUSSION Tydliga mål och strategier

3 8.2 Stöd för projektet på olika beslutsnivåer Projektet och dess styrning Resurser Vad blev resultatet av En lättare framtid En lättare framtid, Ung&Sund och Ett gott liv för alla en jämförelse Sammanfattande erfarenheter och rekommendationer för framtida folkhälsosatsningar SLUTSATSER och LÄRDOMAR inför framtiden REFERENSER

4 FÖRORD Mellan åren genomfördes ett treårigt samarbetsprojekt mellan Stockholms läns landsting (SLL) och Norrtälje kommun vid namn En lättare framtid. Utgångspunkten var SLL:s Handlingsprogram mot övervikt och fetma Utifrån detta formades en lokal handlingsplan för Norrtälje kommun. Syftet med den lokala handlingsplanen var att öka den fysiska aktiviteten och förbättra matvanorna hos barn och unga. Anledningen till att projektet initierades i kommunen var det oroande antalet medborgare med övervikt och fetma hos befolkningen. Slutrapportens syfte är att presentera en helhetsbild av projektets genomförande, organisation och resultat. Rapporten belyser både aktiviteter som varit framgångsrika och de problem/hinder som projektet mött på vägen. Därefter analyseras projektarbetet inför framtida vägledning av ett lyckat lokalt folkhälsoarbete i kommunen. I samband med denna slutrapport skall även en populärversion tas fram. Denna skrift skall syfta till att lyfta fram goda idéer från projektet. Detta för att inspirera personal både inom kommunal- och landstingsverksamheterna till att arbeta med en ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn och unga. Madeleine Larsson Projektledare En lättare framtid FoUU-avdelningen Norrtälje kommun 4

5 1. SAMMANFATTNING Bakgrund Antalet barn och vuxna med övervikt har ökat konstant de senaste decennierna och är ett av de snabbast växande hoten mot folkhälsan. Befolkningens medelvikt har successivt ökat vilket leder till ett ökat insjuknande i följdsjukdomar som diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Stockholms läns landsting an tog 2004 ett handlingsprogram för att stoppa den ökande trenden av övervikt och fetma i befolkningen i Stockholms län. Programmet reviderades år I handlingsprogrammet prioriterades förebyggande insatser riktade mot barn och unga och behandlande insatser riktade mot överviktiga och feta barn och vuxna med komplicerade sjukdomar. Norrtälje kommun ansökte och blev beviljad medel från landstingets budget kring handlingsprogrammet för att inom kommunen, förebygga övervikt och fetma bland barn och unga. Projektet fick namnet En lättare framtid och har drivits i kommunen under åren Projektets mål, syfte, organisation och finansiering Projektets övergripande mål var att främja hälsan och förebygga övervikt och fetma hos barn och unga i åldern 0-16 år i Norrtälje kommun. Syftet med projektet var att samordna och initiera hälsofrämjande och förebyggande insatser inom fysisk aktivitet och nutrition i Norrtälje kommun gentemot målgruppen. Organisationen har utgjorts av en styrgrupp, en projektgrupp, en projektledare samt en rad delprojektorganisationer. Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting (SLL) samfinansierade projektet. SLL bidrog med en miljon kronor. Norrtälje kommuns bidrag var tusen kronor. Kommunens lägre bidrag i förhållande till landstinget berodde på projektets senarelagda start då projektet skulle ha startats år Projektet har även haft externa medel från bland annat Trafikverket, Folkhälsoanslaget och Skandia på totalt tusen kronor. Totalt genomfördes cirka 730 åtgärder för att främja fysisk aktivitet och goda matvanor inom projektet En lättare framtid i Norrtälje kommun. En del av aktiviteterna var riktade direkt till barnen, en del till föräldrar och en del till olika personalgrupper inom kommunens och TioHundras organisationer. Insatserna har delats in i tio olika delprojekt; Idrottsfritids Ungdomsträffar Säker och Lekvänlig skolväg Förbättrade matvanor Föräldrastöd RÖRIS/miniRÖRIS Fysisk aktivitet på recept Familjeviktskolan Skolgårdstävling Informationsinsatser 5

6 Projektet har även varit delaktig i arbetet med kommunens nya sommaridrottskola Campus Roslagen, ett nationellt orienteringsprojekt vid namn HittaUt och även ett naturläger på Färsna Gård för barn som genomgått Familjeviktskolan. Resultat Sedan år 2005 har antalet 4-åringar med övervikt och fetma minskat i Norrtälje kommun. År 2008 var 11,3 % av 4-åringarna i Stockholms län överviktiga eller feta och i Norrtälje kommun var den siffran 15,8 %. Till år 2010 hade andelen 4- åringar med övervikt och fetma i länet ökat marginellt till 11,4% och i Norrtälje kommun minskat till 14 %. Tabellen nedan visar fördelningen av 4-åringarna med Övervikt och Fetma i Norrtälje kommun åren åringar Övervikt och Fetma i Norrtälje kommun % Övervikt Fetma Övervikt och Fetma Sedan år 2007/2008 har inga större förändringar skett hos grundskoleelever med övervikt och fetma i kommunen. Vi ser en viss tendens till minskning. Diagrammet nedan visar att andelen med övervikt och fetma är som lägst hos 4 åringarna på 14 % för att sedan successivt öka till strax över 20 % i ålderspannet 6-16 år och 33 % hos åringarna. Högst andel med övervikt och fetma är i åldersspannet år där 64,9 % är överviktiga eller feta i kommunen år Andelen med övervikt och fetma i åldern 4-84 år i Norrtälje kommun % Ålder 6

7 Tabellen nedan sammanfattar resultaten från samtliga delprojekt från projektet En lättare framtid i Norrtälje kommun. Projektnamn Huvudansvarig Resultat/Utfall Idrottsfritids TioHundraförvaltningen Kultur och Fritid Upplandsidrotten Totalt har idrottsfritids genererat drygt 1913 deltagande barn vilka har fått ta dela av 26 idrottsföreningars olika idrotter på fem olika skolor mellan åren Det har inneburit 630 timmar av ökad fysisk aktivtet för barn och unga i Norrtälje kommun. Verksamheten är permanentad. Ungdomsträffar Säker och Lekvänlig skolväg Förbättrade matvanor Föräldrastöd Fysisk aktivitet på recept Motiverande samtal Gratis gravidsim Familjeviktskolan TioHundraförvaltningen Studiefrämjandet TioHundraförvaltningen Teknik och Service TioHundraförvaltningen Kultur och Fritid Barn och Utbildning TioHundraförvaltningen ABF TioHundraförvaltningen TioHundra AB Kultur och Fritid Privata vårdgivare TioHundraförvaltningen TioHundra AB Privata vårdgivare 56 träffar har genomförts sedan start och har haft över 1200 besökande ungdomar. Aktiviteter som bland annat hälsoföreläsningar, livebandspelningar och sexualundervisning har genomförts på ungdomsträffarna. Ungdomsträffarna som är mycket uppskattad bland ungdomarna har nu permanentats. På tre låg- och mellanstadieskolor i kommunen har events och inspirationsåtgärder genomförts för att uppmuntra fysisk aktiv pendling. Personal upplever att trafiksituationen har blivit bättre vid skolorna, att fler barn använder cykelhjälm och på en av skolorna har en avlämningsplats upprättats. Uppföljande resvaneundersökningar kommer att genomföras hösten Den kommunala kostpolicyn reviderades under våren 2009 och en implementeringsplan har arbetats fram. Sammanlagt har sedan hösten 2009 åtta föreläsningar ägt rum och besökts av 413 personer.utvärderingen visar att serien har varit mycket uppskattad. Föräldrastödsprogrammet Familjeverkstan ingår numera som ett av ABF s ordinarie programutbud. Sex cirkelledare har utbildats och en första Familjeverkstad skall starta under år Totalt 23 vårdgivare och 15 FaRledare (mottagare inom friskvården) har utbildats inom FaR. 19 vårdgivare har utbildats inom MI. Andelen medborgare som upplever att TioHundra ger människor stöd så att de själva kan förbättra sin hälsa har ökat från 35 % 2008 till 42 % år besök av gravida, vilka ordinerats fysisk aktivitet av sin barnmorska, har skett på badhusen. Konceptet har falltit väl ut hos både gravida och barnmorskor och är nu permanentad. Två pilotskolor har genomförts under projekttiden. Samtliga familjer utom en som genomförde skolan informerade att de hade gjort hälsofrämjande förändringar och ökat sin fysisk aktivitet eller förbättrat sina matvanor. Vanligast förekommande var att fler tänkte på vardagsmotionen och åt mer frukt och grönsaker. Barnen som deltog tappade i snitt 2,07 cm i midjemått, 0,08 i iso BMI och 0,53 i BMI sds. Verksamheten är nu premanentad. 7

8 RÖRIS/miniRÖRIS Skolgårdstävling TioHundraförvaltningen Friski&Svettis Upplandsidrotten TioHundraförvaltningen Teknik och Service Två utbildningsdagar i samverkan med Friskis & Svettis har genomförts för skolpersonal i kommunen. Sammanlagt utbildades 110 grundskolelärare, idrottslärare, förskollärare, fritidspersonal och barnskötare. På en uppföljande enkätundersökning svarade samtliga svaranden (36%) att de hade använt sig av verktyget sedan utbildningsdagen och 77% av de svarande angav att utbildningen lett till att de ökat den fysiska aktiviteten för barnen/eleverna under skoldagen. Sju olika skolor har med hjälp av projektet En lättare framtid och dess skolgårdstävling gjort sin skolgård mer fysiskt stimulerande för barn och unga. Exempel på åtgärder var bland annat en skateboardramp, pingisbord, renoverat längdhoppsgrop, ny gungställning samt nya hagar och bollplanslinjer. Informationsinsatser TioHundraförvaltningen Genom en mängd olika informations- och kommunikationskanaler har projektet kommunicerat ut hälsofrämjande budskap och information till barn, unga, föräldrar och personal. Informationsblad, foldrar, temadagar, kampanjer, informationsspridning via hemsidor och Norrtelje tidning samt föreläsningar och kommunpresentationer har genomförts. 8

9 Slutsatser Resultatet från projektet En lättare framtid visar att en satsning på kommunbaserade projekt genererar en mängd insatser som fokuserar på en ökad fysisk aktivitet och goda matvanor gentemot medborgarna i en kommun. Andelen barn och unga med övervikt och fetma har efter projekttiden sjunkit i Norrtälje kommun. Detta har skett hos 4-åringarna och vi ser en tendens till viktminskning hos kommunens grundskoleelever. Det är dock inte möjligt att helt relatera denna viktminskning till projektet En lättare framtid. Tre år är en kort projekttid för att se resultat inom viktminskning. Man bör ha i åtanke att arbetet med att inspirera till goda matvanor och en ökad fysisk aktivitet bidrar till en rad andra hälsoeffekter utöver viktnedgång, såsom ökad livskvalitet och minskad risk för sjukdom. Projekt som En lättare framtid måste bäras fram av många för att nå framgång. Projektet fick olika genomslag beroende på verksamhet och flera inom projektorganisationen upplevde att arbetstid, roll- och ansvarsfördelning var otydliga. Dessa projektvillkor borde tydligare ha definieras av projektledning redan innan arbetet påbörjades så att projektarbetet lättare flutit på under projektets gång. Projektets genomförandeplan och mål borde ha analyserats mer noggrant både i startskedet och efter halva tiden. Det var inte realistiskt att projektet skulle kunna nå total måluppfyllelse med tanke på de resurser i form av tid, personal och ekonomi som projektet tillhandahållits. Mål borde ha sållats bort så att större fokus kunde ha lagts på de verksamheter där det fanns vilja, prioritering och en möjlighet att genomföra hälsofrämjande insatser. En stor framgång med projektet är det ökade samarbetet mellan förvaltningar och verksamheter som inte fanns innan projektets start. Många av projektets aktiviteter har blivit permanentade och rullar nu vidare inom ordinarie verksamhet. Inför framtida liknande folkhälsosatsningar i kommunen bör man organisatoriskt placera ansvaret för denna typ av projekt som berör majoriteten av befolkningen på en hög nivå i kommunens organisation. Detta dels för att underlätta implementeringen i alla led, dels för att visa att projektet har stöd från styrande politiker och ledande tjänstemän i kommunen. Det är lönsamt att investera i åtgärder mot övervikt och fetma. Kostnadsbesparingarna är betydande om övervikten pressas ner och därmed finns en relativt stor investeringspotential som kan användas i det förebyggande arbetet. Investeringar i folkhälsa kan göras mer systematiskt än vad som är vanligt idag och bör lämpligen finnas med som en del i kommunens investeringar och budget. 9

10 2. BAKGRUND Antalet barn och vuxna med övervikt har ökat konstant de senaste decennierna och är ett av de snabbast växande hoten mot folkhälsan. Befolkningens medelvikt har successivt ökat i såväl Stockholms län som i övriga Sverige. Detta har lett till ett ökat insjuknande i följdsjukdomar som diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Sjukdomar som tidigare förknippades med hög ålder men som numer drabbar unga överviktiga personer vilket leder till en försämrad livskvalitet och ökade samhällskostnader 1. Folkhälsorapport visar att drygt varannan man och var tredje kvinna är fet eller överviktig i Stockholms län. Bland barn och unga finns lika oroande resultat med stigande siffror och en förekomst av övervikt och fetma på cirka 15 % hos 4- åringarna i länet 3. Världshälsoorganisationen (WHO) har bedömt att 80 % av hjärt- och kärlsjukdomar, 90 % av diabetes typ 2 och 30 % av all cancer kan förebyggas genom bra matvanor, tillräckligt med fysisk aktivitet samt rökstopp 4. Människors levnadsvanor, såsom matvanor och fysisk aktivitet, förklarar i viss utsträckning skillnader i övervikt och fetma. Levnadsvanorna beror dock inte enbart på egna val, utan även på de möjligheter som skapas av strukturer och förhållanden i samhället, såsom bostadsområdet, transportmöjligheter och skolans miljö 5. Genom att inom kommunala och landstingsdrivna verksamheter arbeta med fysisk planering och andra generella åtgärder, kan man troligen på sikt minska förekomsten av övervikt och fetma. Förbättrade gång- och cykelvägar, tillgängliga och bra idrottsfaciliteter, bra skolmat och andra gynnsamma förhållanden i skolmiljön är åtgärder som gynnar de flesta barn, oavsett social klass och bakgrund. Likaså kan landstingen arbeta för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och integrera motiverande samtalsteknik, sprida hälsofrämjande budskap i väntrum samt erbjuda föräldrastöd vilket på sikt kan förebygga övervikt och fetma samt främja en god hälsa hos befolkningen 6. 1 Folkhälsorapport Stockholms läns landsting och Centrum för folkhälsa. Stockholm Folkhälsorapport Årsrapport Stockholms läns landsting. Stockholm juni WHO. Diet, nutrition, and the prevention of chronic diseases. Report of a WHO Study Group. Techn Rep Ser 797, Geneva: WHO, Kommunernas arbete med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor bland skolbarnen i Stockholms län. Rapport 2007:6 Centrum för folkhälsa. 6 Se ovan. 10

11 2.1. Handlingsprogram övervikt och fetma 2004 och 2010 Ett handlingsprogram för att stoppa den ökande trenden av övervikt och fetma i befolkningen i Stockholms län antogs av SLL Programmet har följts upp och reviderats och publicerats i en reviderad upplaga Handlingsprogrammet består av tre delar; en beställarplan som presenterar konkreta förslag på åtgärder, uppföljning och utvärdering; ett vårdprogram som beskriver vilka förebyggande, utredande och behandlande insatser som ska göras i vården och ett samhällsinriktat arbete som beskriver hur landsting och kommun kan samarbeta för att förebygga övervikt i befolkningen. I handlingsprogrammet görs nedanstående prioriteringar; 1. Förebyggande insatser riktade mot barn och ungdom 2. Behandlande insatser riktade mot överviktiga och feta barn och vuxna med komplicerade sjukdomar 3. Behandlande insatser riktade mot barn och vuxna med fetma 4. Förebyggande insatser i form av kunskapsförmedling riktade mot vuxna med övervikt 5. Förebyggande insatser till normalviktiga Inriktningsmålen för prioriterade grupper är att alla i vården ska identifiera riskgrupper bland barn/ungdomar. Med riskgrupper menas barn och unga som har eller som har en högre risk än andra att utveckla övervikt eller fetma. Alla barn och unga med fetma (BMI 30) ska erbjudas behandling och överviktsarbetet ska främst vara kunskapsförmedlande 9. Figur 1 på nästa sida visar hur handlingsprogrammet skall fungera och vilka resultat som förväntades uppnås. I figuren presenteras och identifieras centrala beståndsdelar i programmet baserat på dess mål och strategier för att uppnå önskvärt resultat för det samhällsinriktade arbetet. Norrtälje kommun ansökte tillsammans med två andra kommuner, Upplands Väsby och Sigtuna om medel från landstingets budget för Handlingsprogrammet övervikt och fetma 2004, för att på lokal nivå förebygga övervikt och fetma bland barn och unga. Samtliga tre kommuner beviljades bidrag. Figur 1 avser att sätta in folkhälsoprojektet, En lättare framtid, i Norrtälje i SLL s handlingsprograms sammanhang. 7 Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting. Stockholm Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting. Stockholm Handlingsprogram övervikt och fetma

12 Figur 1 SLL's Handlingsprogram övervikt och fetma Inflöde Genomförande Resultat/ prestationer Effekter Aktiviteter Aktörer Kortsiktiga Intermediära Långsiktiga Landsting Finansiella resurser Personal Handlings program övervikt och fetma Kommun Finansiella resurser Personal Prioritetsordning 1. Förebyggande insatser riktade mot barn och ungdom 2. Behandlande insatser riktade mot barn och ungdom med övervikt och fetma och vuxna med komplicerad sjukdom 3. Behandlande insatser riktade mot barn och vuxna med fetma 4. Förebyggande insatser i form av kunskapsförmedling riktade mot vuxna med övervikt 5. Förebyggande insatser till normalviktiga Landsting Beställarkontor vård/geografiska beställar avdelningar (implementering) BVC MVC Vårdcentraler Tandvården Forum för kunskap och utveckling/cff Kommun Kommunledning Skolhälsovård Avtal eller samverkans överenskommelser med aktörer utanför landstingets beställar organisation Pilotprojekt En lättare framtid i Norrtälje kommun Pilotprojekt Upplands-Väsby och Sigtuna Vårdprogrammet Ökad kunskap om implementerings processen Kunskap om vilka delar i handlings programmet som är effektiva Ökad kunskap hos personal som möter barn/ungdomar Ökad samverkan mellan MVC, BVC och Skolhälsovård Utveckling av det samhälls inriktade arbetet Handlings programmet implementeras i länets samtliga kommuner Andelen personer med övervikt och fetma halveras från år 2003 till jämfört med Samhällsinriktat folkhälsoarbete I propositionen för folkhälsopolitiken (Prop. 2007/08:110) poängterar regeringen vikten av samverkan och breda insatser som involverar olika verksamhetsområden för att få långsiktiga effekter i arbetet med att främja goda kost- och motionsvanor 10. I SLL:s handlingsprogram mot övervikt och fetma framhålls betydelsen av en aktiv samverkan mellan kommuner och SLL för att det överviktsförebyggande arbetet ska bli effektivt. Utöver det samhällsinriktade arbetet som landstinget bedriver genom BVC, MVC, vårdcentraler, ungdomsmottagningar, tandvården och familjecentraler, bistår landstinget kommunerna med behovsbilder, kunskap och metoder. Landstingets beställarorganisation har en nyckelroll genom att beställa och ställa krav på att överviktsförebyggande arbete följs upp. I SLL:s handlingsprogram poängteras vikten av ett länsövergripande samarbete mellan kommuner och landsting. Detta bland annat mot bakgrund av att många invånare i Stockholms kommuner dagpendlar Socialdepartementet. (2008). En förnyad folkhälsopolitik. Prop. 2007/08:110. Stockholm: Socialdepartementet. 11 Kommunernas arbete med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor bland skolbarnen i Stockholms län. Rapport 2007:6 Centrum för folkhälsa 12

13 2.3 Norrtälje kommun Norrtälje kommun är Stockholms läns till ytan största kommun och upptar cirka en tredjedel av länets yta. Kommunen är en glesbygdskommun. Andelen invånare uppgår till cirka tre procent av länets totala befolkning. Kommunen är belägen 8 mil norr om Stockholm. Antalet invånare växer. Vid årsskiftet 09/10 hade kommunen invånare 12, av dessa var 17 % mellan 0-15 år, det vill säga cirka personer. Utöver de fastboende beräknas ytterligare minst fritidsboende och sommargäster vistas i kommunen sommartid. I kommunen finns 30 kommunala och 30 enskilda förskolor samt 16 familjedag/ familjefritidshem. Grundskolorna är indelade i fjorton kommunala enheter (i vissa ingår flera skolor) och nio friskolor. Kommunen har många naturområden med rekreationsmöjligheter och ett rikt föreningsliv, som dock generellt upplever en neråtgående trend i antalet medlemmar, speciellt bland barn och unga. Norrtälje kommun har högst andel arbetare och lägst andel tjänstemän av kommunerna i Stockholms län. Andelen medborgare med en eftergymnasial utbildning är 24 %. I Stockholms län är motsvarande siffra i snitt 44 % 13. Kommunen socioekonomiskt sett stora utmaningar. Medborgarna har lägre utbildning, lägre inkomst och en högre ohälsa än genomsnittet i länet. Ohälsotalet i Stockholms län 2009 var högst i Norrtälje kommun, 46,8 dagar jämfört med 29,7 dagar i snitt i länet Övervikt och fetma i Norrtälje kommun En rapport från 2005 visar att drygt varannan man och var tredje kvinna är fet eller överviktig i Stockholms län. I Norrtälje kommun hade 56,3 % av männen och 42.9 % av kvinnorna, övervikt eller fetma år I länet var motsvarande siffror 53 % respektive 35 %. Bland barnen led mer än 20 % av fyraåringarna av övervikt och fetma år 2005 och cirka var sjätte fyraåring år 2006 i Norrtälje kommun. I länet var motsvarande siffra 12 respektive 11 %. Av kommunens 15 åringar hade cirka 38 % viktproblem år Det finns stora sociala skillnader i hälsa med kraftigt förhöjda risker för övervikt och fetma bland lågutbildade och arbetare. Likaså förekommer geografiska 12 SCB Kommunfakta Norrtälje kommun 2010, Kommunala basfakta för folkhälsoplanering. Statens Folkhälsoinstitut år aspx Försäkringskassan 2011, Ohälsotalet statistik. ( FoUU rapport 2, FoUUavdelningen, TioHundraförvaltningen 2008 (

14 skillnader med lägre förekomst av övervikt och fetma i storstadsområden och högre prevalens på landsbygden och glest bebyggda områden TioHundra Försöksverksamheten TioHundra är ett unikt samverkansprojekt mellan kommun och landsting i Norrtälje som syftar till att utveckla hälsa, sjukvård och omsorg utifrån den enskilda människans behov och önskemål. Det politiska ansvaret för sjukvård och omsorg för Norrtäljeborna finns sedan 2006 samlat hos TioHundranämnden. Nämnden består av 12 förtroendevalda från Norrtälje kommun och 12 förtroendevalda från Stockholms läns landsting. TioHundraförvaltningen i Norrtälje kommun är en beställarorganisation och förvaltar nämndens beslut och verkställer verksamhetsprioriteringar. TioHundraförvaltningen har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att ansvara för folkhälsoarbetet i kommunen Projektet En lättare framtid Under 2005 arbetades en lokal handlingsplan fram för hur Norrtälje kommun och SLL (nuvarande TioHundra) kunde arbeta mer hälsofrämjande gentemot de unga kommuninvånarna i och med den stigande förekomsten av övervikt och fetma. Handlingsplanen baserades, som tidigare framgått, på SLL s handlingsprogram övervikt och fetma Planen hade en förvaltningsövergripande karaktär och innefattade även landstingsverksamheterna. Efter en remissrunda till barn- och skolnämnden, utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt socialnämnden under slutet av år fattades beslut i både kommunfullmäktige 18 och landstingsfullmäktige 19 att projektet skulle genomföras. Kommunfullmäktige beslutade att uppdra åt TioHundranämnden att i samarbete med berörda nämnder och TioHundra AB genomföra projektet. I januari 2008 anställdes projektledare Madeleine Larsson inom TioHundraförvaltningens FoUU-enhet för att driva projektet En lättare framtid. Detta skedde tre år efter det att handlingsplanen skrivits och lite mer än ett år efter det att kommunfullmäktige tagit beslutet att projektet skulle genomföras. Det var samtidigt under denna tid hela TioHundraprojektet skapades, formades och organiserades. 16 Neovius M, Rasmussen F. Place of residence and obesity in 1,580,913 young Swedish men between 1969 and Accepted for publication in Obesity Kommunstyrelsen, Norrtälje kommun, Förslag till handlingsplan för att förebygga övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Norrtälje kommun Diarienummer , Norrtälje kommun 18 Kommunfullmäktige Norrtälje kommun, Handlingsplan för att förebygga övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Norrtälje kommun, KF 299, Diarienummer 04-5, Hälso- och sjukvårdnämndens förvaltning, Stockholms läns landsting, Genomförande av handlingsplan för att förebygga övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Norrtälje kommun. BESLUT HSD LS , Stockholm 14

15 3. PROJEKTETS MÅL OCH SYFTE Projektets övergripande mål var att främja hälsan och förebygga övervikt och fetma hos barn och unga i ålder 0-16 år i Norrtälje kommun. Fler strategiska var; Att utveckla ett system för hur barn och ungdomars vikt- och längdutveckling på gruppnivå kan följas Att alla barn och ungdomar ska erbjudas hälsosamma livsmedel och måltider i barnomsorg och skola Att öka kunskapen hos barn, ungdomar, föräldrar och personal om vad som är hälsosam mat, bra mat- och rörelsevanor och hur den kunskapen kan omsättas i praktiken Att alla barn och ungdomar ska vara fysiskt aktiva i barnomsorg och skola varje dag och öka andelen som är fysiskt aktiva på fritiden Barn och ungdomar med risk för övervikt/fetma ska erbjudas insatser i tidigt skede Handlingsplanen innehöll även en rad effektmål och strukturmål. Se bilaga 1. Syftet med projektet var att samordna och initiera hälsofrämjande och förebyggande insatser inom fysisk aktivitet och nutrition i Norrtälje kommun gentemot målgruppen. 15

16 4. PROJEKTETS ORGANISATION OCH FINANSIERING 4.1 Projektets organisation Organiserationen inom projektet har utgjorts av en styrgrupp, en projektgrupp, en projektledare samt en rad delprojektorganisationer. Strygrupp Styrgruppen bestod av förvaltningschefer, verksamhetschef samt enhetschefer från Kultur- och fritidsförvaltningen, Barn- och utbildningskontoret, Teknik och Service, TioHundra AB och TioHundraförvaltningen. Under projekttiden har det varit förändringar vad gäller chefsposterna på Forsknings, utvecklings och utbildnings avdelningen (FoUU), Teknik och Service och Barn, Ungdom och Familj (BUF) verksamheterna inom TioHundra AB. Verksamheterna inom BUF var; BVC, MVC, Ungdomsmottagning, Elevhälsan, Barnläkarmottagning och Familjecenter (öppen förskoleverksamhet). Styrgruppens uppdrag var att styra projektet och ansvara för prioriteringen av verksamheten och aktiviteter av övergripande karaktär. Styrgruppen beslutade om projektets innehåll. Styrgruppen har träffats 2-3 ggr per termin. Ordförande för styrgruppen har varit Karin Thalén, förvaltningschef på TioHundraförvaltningen. Namnen på övriga inom stygruppen framgår av bilaga 2. Projektgrupp I projektgruppen har ingått tjänstemän från samtliga förvaltningar och verksamheter som var respresenterade i styrgruppen; projektledare, idrottschef, kostkonsulent, trafikingenjör, chef för MVC, BVC samt familjecenter och chefen för elevhälsan. Projektgruppen bestod inledningsvis av sju personer. Namnen på dessa framgår av bilaga 4. Under de tre åren som projektet drevs har chefen för BVC,MVC och Familjecenter bytts ut, trafikingenjören tillkommit under kostkonsulten slutade under senare delen av 2009 och hade under resterande projekttid ingen ersättare.. Projektgruppens uppdrag var att verkställa styrgruppens beslut. Projektgruppen ansvarade även för utformning av delprojekten. Medlemmarna hade även ett ansvar för att planera, förankra samt följa upp projektaktiviteterna. Projektgruppen träffades tre gånger per termin. Projektledare Projektledaren var under hela projekttiden anställd på heltid inom TioHundraförvaltningen på FoUU-avdelningen. Under projekttiden var projektledaren föräldraledig under 10 månader och ansvaret för projektet låg på chefen för FoUU-avdelningen. En extra resurs, Torbjörn Jepsson, hjälpte under 16

17 denna period till med att driva delprojektet Säkra skolvägar. Han var även en administrativ resurs under projektledarens ledighet. Organisationsskiss Av organisationsskissemn nedan framgår hur projektet En lättare framtid har organiserat. I de olika delprojekten medverkade flera medlemmar från projektgruppen, projektledaren samt även andra nyckelpersoner från andra organisationer, föreningar alternativt förbund under projekttiden. Se bilaga 2. Figur 2. Organisationsskiss för projektet En lättare framtid 4.2 Projektets genomförande Projektet bedrevs under 3 år med start Efter projekttiden sammanställdes resultaten och projektet utvärderades. Inspirationskonferens Under hösten 2008 genomfördes en inspirationskonferens som vände sig till tjänstemän, politiker och all personal som arbetade med barn och unga i kommunen. Syftet var att inspirera till arbete med fysisk aktivitet och goda matvanor. Föreläsare under dagen inspirerade till hälsofrämjande arbete genom en mängd olika metoder. Utvärderingen av konferensen, i form av en enkät, visade att dagen var mycket uppskattad av de cirka 100 deltagarna. Kartläggningar 17

18 Under projektets första år genomfördes flera kartläggningar. Kommunens generella folkhälsoarbete och kommunens arbete med fysisk aktivitet och goda matvanor kartlades. Det genomfördes även en mer djupgående kartläggning av fysiska aktivitets- och matvanor. Dessa kartläggningar 2008 har redovisats i två FoUU rapporter (FoUU rapport 2 - Nulägeskartläggning av Norrtälje kommuns arbete kring fysisk aktivitet och goda matvanor hos barn och unga samt FoUU rapport 3 - En kartläggning av Norrtälje kommuns årskurs 9 elevers vikt, längd, BMI samt vanor inom kost och fysisk aktivitet ) 20. En kartläggning av skolbarns övervikt och fetma i kommunen genomfördes med hjälp av skolhälsovårdens hälsojournaler. Uppgifter om 4-åringarnas BMI samlades in från Barnhälsovården i Stockholms län. Aktivitetsplan Efter genomförandet av kartläggningarna i kommunen presenterade projektledaren förslag på aktiviteter och insatser som projektet kunde genomföra under projekttiden. Se bilaga 3. Det finns relativt lite forskning på området förebyggande av fetma hos barn och ungdom 21. Däremot finns forskning på metoder som främjar fysisk aktivitet 22. Många av förslagen på insatser styrgruppen fick ta del av baserades på dessa evidensbaserade metoder. Hänsyn togs även till den då nyligen av regeringen presenterade folkhälsopropositionen. I propositionen poängterar regeringen vikten av samverkan och breda insatser som involverar olika politikområden för att få långsiktiga effekter i arbetet med att främja goda kost- och motionsvanor. Fokus på förvaltningsövergripande samverkan och hälsofrämjande och förebyggande arbete skulle bli en naturlig del av samtliga nämnders ordinarie verksamhet. Tips och idéer togs även från de två projekten som har genomförts i Sigtuna och Upplands Väsby med samma mål och syfte som projektet En lättare framtid. Insatserna var många och breda. Berörda verksamheter var bland annat förskola, skola, MVC, BVC, tandvård, samhällsplanering, föreningsliv, elevhälsan, gata och park med flera. Styrgruppen prioriterade och skar ner på antalet insatser, vilket resulterade i det dokument som har legat till grund för genomförda insatser och aktiviteter inom projektet En lättare framtid. Se bilaga 4. Motiven till varför många av förslagen togs bort i den slutgiltiga aktivitetsplanen var bland annat tidsbrist, uppfattningen om att personal och resurser inte skulle räcka till, att frågorna inte var prioriterade från kommunledningshåll samt att Barn och utbildningskontoret under denna tid prioriterade kunskapsutveckling före annan verksamhet och inte tyckte sig ha tid eller möjlighet att delta i många av de föreslagna verksamheterna som då fick utgå. 20 FoUU rapport 2, FoUU rapport 3, TioHundraförvaltningen Norrtälje kommun SBU. (2004). Förebyggande åtgärder mot fetma. Gul rapport 173. Stockholm: SBU 22 SBU. (2007). Metoder för att främja fysisk aktivitet, Gul rapport Stockholm: SBU 18

19 Figur 3 på nästa sida visar en schematiskt bild över projektet En lättare framtid. I figuren framgår projektets förutsättningar (inflöde), genomförande (aktiviteter och aktörer), resultat/prestationer på olika nivåer i organisationen, samt förväntade effekter på kort, medel och lång sikt. Denna modell användes även för analys av de två andra folkhälsoprojekten i Upplands Väsby och Sigtuna 23 Bilden avser att ge en samlad bild av hela projektet. 23 Mälardalens högskola, Utvärdering av iplementeringsprocessen för Ung och Sund i Sigtuna kommun och Ett gott liv för alla i upplands Väsby kommun.. Stockholm

20 Figur 3 Folkhälsoprojektet En lättare framtid i Norrtälje kommun Inflöde Genomförande Resultat/prestationer Effekter Aktiviteter Aktörer Kortsiktiga Intermediära Långsiktiga Finansiella resurser Kartläggningar Kommunen Projektnivå Personal Handlings program övervikt och fetma Politiker Samverkans/arbetsgrupper Informera/ förmedla kunskap Projektnivå Förvaltningschefer Mobilisera Verksamhetsnivå Verksamhetsnivå Idrottschef Handlings program En lättare framtid Kostkonsult Idrottsfritids Trafikingenjör Syfte Studieförbund Ungdomsträffar Att samordna och initiera hälsofrämjande och Föreningar förebyggande insatser inom fysisk aktivitet och nutrition i Norrtälje kommun. Föräldrar Säker och lekvänlig skolväg Övergripande mål Barn Att främja hälsan och förebygga övervikt och fetma hos barn och unga i ålder 0-16 år TioHundra Fysisk aktivitet på recept och Motiverande samtal Mål Projektnivå Föräldrastöd * Att utveckla ett system för hur barn och ungas vikt- Politiker och längdutv. på gruppnivå kan följas Förvaltningschef RÖRIS/miniRÖRIS * Att alla barn och ungdomar ska erbjudas Verksamhetschef BUFF hälsosamma livsmedel och måltider i barnomsorg FoUU Chef och skola * Att öka kunskapen hos barn, unga, föräldrar och Verksamhetsnivå Skolgårdstävling personal om goda matvanor och rörelse och hur Chef Barn och kunskapen kan omsättas i praktiken Elevhälsan * Att alla barn och unga ska vara fysiskt aktiva i Chef MVC, BVC och barnomsorg och skola varje dag och öka andelen Familjecenter Informationsinsatser som är fysiskt aktiva på fritiden * Barn och ungdomar med risk för övervikt/fetma MVC, BVC och ska erbjudas insatser i tidigt skede Ungdomsmottagning Utbildning för yrkesverksamma Ökad och stärkt samverkan mellan kommun och landsting Ökad och stärkt samverkan mellan kommunens förvaltningar och lokala aktörer Ökad kunskap om effektiva metoder för att främja fysisk aktivitet och goda matvanor Ökad kunskap hos personal och medborgare En större följsamhet av Handlingsprogram Övervikt och fetma Arbetet integrerat inom ordinarie verksamhet Barnen är mer fysiskt aktiva än vid starten av projektet Minskat antal barn med övervikt och fetma Arbetet sprids till andra skolor/enheter/ verksamheter Ett gemensamt förhållningssätt, gemensam kunskapsbas och en fungerande gemensam vårdkedja 20

21 4.3 Projektets ekonomi Projektet samfinansierades av Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting (SLL). SLL finansierade projektet med tusen kronor år 2008 och för de två följande åren kronor/år. SLL bidrog därmed med en miljon kronor. Norrtälje kommun bidrog år 2008 med tusen kronor och år 2009 med tusen kronor. Kommunens bidrag utgjorde totalt tusen kronor. Kommunens lägre bidrag i förhållande till landstinget berodde på projektets senarelagda start. Projektets budget finansierade lokalhyra och övriga materialkostnader samt lön för projektledaren. Under projektets gång sökte och fick projektet även externa medel, bland annat från Folkhälsoanslaget SLL, från Trafikverket och från Skandia. Utöver projektledarens lön hade projektet En lättare framtid haft en verksamhetsbudget på cirka kronor. Endast projektledaren var heltidsanställd för projektet. Övriga deltog inom ramen för sina ordinarie tjänster. Projektets budget och dess användning redovisas i bilaga 5. 21

22 5. METOD 5.1 Insamling av data Insamling av data har skett på olika sätt beroende på insats och aktivitet. Kvantitativa data såsom deltagarantal på utbildningar, föreläsningar, utförda kampanjer/aktiviteter med mera har samlats in. I flertalet av delprojekten har uppföljande enkäter använts för att följa upp aktiviteten mer ingående. Insamling av data har även skett i form av intervjuer med nyckelpersoner från de olika delprojekten. En extern kvalitativ utvärdering av projektet har genomförts. Ann-Marie Lidmark, folkhälsovetare och zoofysiolog, konsult på Nature Associates har ansvarat för denna utvärdering. Utvärderarens uppgift var dels intervjua nyckelpersoner i projektet, dels att sammanfatta och analysera intervjuerna samt ta fram en rapport med resultatet. Arbetet med den externa utvärderingen fick dock avbrytas på grund av bristande kvalitet i datainsamlingen. Vissa resultat från utvärderingen har dock lyfts in i denna slutrapport. 5.2 Bearbetning och analys Då projektet har varit mycket omfattande har jag valt att lyfta fram tre delprojekt och beskrivit dessa mer ingående. Jag ansvarade för urvalet. Kriterierna för urvalet av delprojekt var att de skulle visa på projektets varierande innehåll och olika samverkanspartners. Ett av dem har drivits inom landstingsverksamheten, ett inom den kommunala verksamheten och ett av delprojekten har drivits inom både den kommunala och landstingsverksamheten. Jag ville även lyfta en projektverksamhet som har riktats direkt mot barn och unga och något som har riktats mot personal som arbetar med barn och unga. Övriga sju delprojekt har redovisats kortfattat. Fokus ligger på vad respektive delprojekt uppnått i form av resultat och prestationer. Resultaten av projektets kvalitativa effekter utifrån den externa utvärderingen diskuteras och analyseras framförallt i avsnittet kring bedömning och diskussion. 22

23 6. RESULTAT I följande kapitel redovisas först projektets övergripande resultat. Därefter presenteras några av delprojekten mer ingående. 6.1 Förekomsten av övervikt och fetma Norrtälje kommun BMI 4 åringar Definitionen av övervikt för barn är det BMI-värde som ligger över den gräns för åldern som motsvarar BMI 25 för vuxen, det vill säga ISO-BMI 25. Fetma föreligger när barnets BMI ligger över den BMI-gräns för åldern som motsvarar BMI 30 för vuxna (ISOBMI 30) 24. För att följa viktutvecklingen har barnhälsovården i Stockholm inhämtat vikt- och längduppgifter på fyraåringar sedan tre år tillbaka. Inom barnhälsovården mäts och väg alla fyraåringar i Stockholms län. I länet, har sedan fyra år tillbaka, andelen 4-åringar legat på mellan och Bortfallet, det vill säga dem som inte har mätts, har varit mellan procent och utgjordes av barn som vägts och mätts utanför ± 3 månader från sin fyraårsdag. Andelen överviktiga och feta var i stort sett densamma i denna grupp jämfört med de bedömbara. I Norrtälje kommun har antalet 4-åringar under åren varierat mellan barn och bortfallet har varit mellan %. Nedan visar diagrammen utvecklingen av övervikt och fetma i Stockholms län och Norrtälje kommun samt utvecklingen inom kommunen. Uppgifter för Norrtälje kommun saknas för år 2006 då denna information inte inhämtats. Andelen 4-åringar med övervikt och fetma i Norrtälje kommun har de senaste fyra åren legat över snittet i länet. Se diagram 1 på nästa sida. Sedan 2005 har den ökande trenden av barn med övervikt och fetma stannat av och minskat framförallt i kommunen men även i länet. År 2008 var 11,3% av 4-åringarna i Stockholms län överviktiga eller feta och i Norrtälje kommun var den siffran 15,8 %. Till år 2010 hade andelen 4-åringar med övervikt och fetma i länet ökat till 11.4% och i Norrtälje kommun minskat till 14 %. 24 Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting. Stockholm

24 Diagram 1. Övervikt och fetma bland 4-åringarna i Stockholms län och Norrtälje kommun Övervikt och Fetma bland 4-åringarna i Stockholms län och Norrtälje kommun % 10 5 Stockholms län Norrtälje kommun Mellan 2007 och 2008 ökade andelen 4-åringarna med övervikt i Norrtälje kommun från 10% till 15,8%. Åren därpå sjönk andel överviktiga bland 4- åringarna för att hamna på 10,9% år Se diagram 2 nedan. Andelen 4-åringar med fetma minskade från 3% 2007 till 2,1% 2008 för att till året därpå, 2009, öka med 1,7% till 3,8%. År 2010 hade andelen 4-åringar med fetma återigen sjunkit till 3 %. Diagram 2. Fördelningen av 4-åringarna med övervikt och fetma i Norrtälje kommun 4-åringar Övervikt och Fetma i Norrtälje kommun % Övervikt Fetma Övervikt och Fetma Den geografiska fördelningen av 4-åringar med övervikt och fetma i Norrtälje kommun har varierat från år till år. Ingen markant skillnad har setts förutom år 2009, då en stor andel av 4-åringarna med övervikt och fetma bodde i Hallstavik/Väddö. 24

25 Diagram 3. Geografisk fördelningen mellan 4-åringarna med övervikt och fetma i Norrtälje kommun Geografisk fördelning av övervikt och fetma bland 4-åringarna i Norrtälje kommun % Norrtälje N Norrtälje S Rimbo Hallsta BMI grundskolan Elevhälsan i Norrtälje kommun utför hälsokontroller på alla elever i grundskolan. På hälsokontrollen väger och mäter skolsköterskan eleven. Under läsåret 2007/2008 vägdes och mättes 1587 elever i kommunen i åldrarna 6-16 år. Andelen elever med övervikt eller fetma var då 20,6 %. Läsåret 2010/2011 vägdes och mättes 1159 elever och andelen elever med övervikt och fetma var i stort sett oförändrad på 20,4 %. Diagram 4. Övervikt och fetma hos elever i åldrarna 6-16 år i Norrtälje kommun Övervikt och fetma hos elever i åldrarna 6-16 år i Norrtälje kommun % / / Övervikt Fetma Övervikt och fetma 25

26 BMI vuxna Norrtälje kommun har en hög andel vuxna i ålder år med övervikt eller fetma. Tabellen nedan visar Norrtälje kommun i relation till de andra kommunerna i Stockholms län. Diagram5. Övervikt och fetma hos den vuxna befolkningen i åldern år i Norrtälje kommun BMI 25 och över Prevalens Östermalm Danderyd Norrmalm Lidingö Kungsholmen Södermalm Bromma Vaxholm Täby Ekerö Hägersten-Liljeholmen Nacka Skarpnäck Solna Älvsjö Enskede-Årsta-Vantör Salem Vallentuna Sollentuna Farsta Sundbyberg Järfälla Spånga-Tensta Värmdö Österåker Huddinge Hässelby-Vällingby Tyresö Upplands-Bro Skärholmen Norrtälje Nykvarn Haninge Nynäshamn Rinkeby-Kista Sigtuna Upplands-Väsby Södertälje Botkyrka Kommun eller stadsdel Utvecklingen av övervikt och fetma har stått relativt stilla i kommunen sedan år 2002 bland den vuxna befolkningen och ligger år 2010 på 49,9 %. Se tabell 1 på nästa sida. Men i förhållande till övriga kommuner i länet så har kommunens andel med övervikt och fetma heller inte ökat. Tabell 1. Utvecklingen av övervikt och fetma hos den vuxna befolkningen i åldrarna år i Norrtälje kommun Prevalens av BMI 25 och över uppdelat på 2002, 2006 och 2010 i Norrtälje kommun År Prevalens (%) , ,9 Åldersstandardiserad kalibreringsvikt 26

27 Fördelningen av övervikt och fetma ser olika ut beroende på åldern hos medborgarna i Norrtälje kommun. I diagrammet nedan ser vi att andelen med övervikt och fetma är som lägst hos 4 åringarna på 14 % för att sedan successivt öka till strax över 20 % hos grundskoleeleverna och 33 % hos åringarna. Högst andel vuxna med övervikt och fetma är i åldersspannet år där 64,9 % är överviktiga eller feta i Norrtälje kommun år Diagram 6. Övervikt och fetma hos befolkningen fördelat mellan 4-84 år i Norrtälje kommun. Andelen med övervikt och fetma i åldern 4-84 år i Norrtälje kommun % Ålder 6.2 Delprojekten inom En lättare framtid Totalt har cirka 730 aktiviteter genomförts inom ramen för projektet för att främja fysisk aktivitet och goda matvanor inom projektet. En del av aktiviteterna var riktade direkt mot barnen, en del mot föräldrar och en del mot olika personalgrupper inom kommunens och TioHundras organisationer. Insatserna har delats in i tio olika delprojekt. I tabell 1 på nästa sida redovisas delprojekten ansvariga samt dess mål och syfte. En sammanfattning av resultaten från delprojekten redovisas på sida

28 Tabell 2. Översikt delprojekt i En lättare framtid Projektnamn Huvudansvarig Syfte och mål Idrottsfritids TioHundraförvaltningen Kultur och Fritid Upplandsidrotten Syftet var att uppmuntra till en hälsosam livsstil. Målet var att öka andelen barn och ungdomar som är aktiva på sin fritid och på fritidshem samt öka andelen barn och ungdomar som är aktiva i en idrottsförening. Ungdomsträffar Säker och Lekvänlig skolväg Förbättrade matvanor Föräldrastöd Fysisk aktivitet på recept (FaR) Motiverande samtal Gratis gravidsim Familjeviktskolan RÖRIS/miniRÖRIS Skolgårdstävling TioHundraförvaltningen Studiefrämjandet TioHundraförvaltningen Teknik och Service TioHundraförvaltningen Barn och Utbildning TioHundraförvaltningen ABF TioHundraförvaltningen TioHundra AB Kultur och Fritid TioHundraförvaltningen TioHundra AB TioHundraförvaltningen Friski&Svettis Upplandsidrotten TioHundraförvaltningen Teknik och Service Syftet var att ungdomar skulle få möjlighet att ta del av kultur- och fritidsverksamheter samt att erbjuda en mötesplats. Målet med projektet var en ökad medvetenhet kring hälsa och vad som är en hälsosam livsstil. Syftet var att genom olika metoder få fler barn att promenera eller cykla till och från skolan och därmed medverka till att biltrafiken runt skolorna minskar. Syftet var att klargöra rättigheter och ansvar kring måltids- och kostfrågor inom den kommunala verksamheten. Målet var att alla barn och unga ska erbjudas hälsosamma livsmedel inom barn och skola. Syftet var att informera och inspirera föräldrar till ett gott samspel gentemot sina barn för att på så sätt inspirera till en god livskvalitet och minska risken för olika former av psykisk ohälsa. Syftet var att ge vårdgivare ett lätthanterligt verktyg för att inspirera till en sund livsstil. Målet är en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt att öka andelen norrtäljebor som är fysiskt aktiva. Syftet var att hjälpa patienten och familjen till en hälsosam livsstil genom ökad fysisk aktivitet och goda matvanor. Syftar även till att hjälpa patienten att avstanna eller gå ned i vikt. Målet var att minska andelen barn och ungdomar med fetma i Norrtälje kommun Syftet var att erbjuda pedagoger ett enkelt verktyg för att öka den fysiska aktiviteten på skolan under dagen. Öka andelen barn och unga som är fysiskt aktiva inom skola och förskola varje dag. Syftet var att göra skolgårdarna med rörelsestimulerande. Målet var att öka andelen barn och unga som är fysiskt aktiva under sin skoldag. Informationsinsatser TioHundraförvaltningen Syftet med dessa var att informera och inspirera till en hälsosam livsstil genom olika informationsinsatser och informationskanaler. 28

29 6.3 Delprojektet Idrottsfritids/Idrottsskola Idrottsfritids är ett koncept där barn får prova på olika idrotter genom att lokala idrottsföreningar bjuds in till fritidsverksamheten/ skolundervisningen på skolan. Liknande koncept har drivits på initiativ av Stockholms Idrottsförbund och i andra kommuner som exempelvis i Upplands Väsby. Syftet med idrottsfritids är att uppmuntra till en hälsosam livsstil genom fysisk aktivitet, rörelse och goda matvanor. Syftet är även att erbjuda ett smörgåsbord av Norrtälje kommuns lokala föreningsliv. Målet med idrottsfritids är att öka andelen barn och ungdomar som är aktiva på sin fritid och på fritidshem samt att öka andelen barn och ungdomar som är aktiva i en idrottsförening i Norrtälje kommun. Genomförande Barnen som deltog var mellan 6 och 12 år och gick på fritidsverksamheten på Grind- eller Parkskolan eller inom ordinarie skoltid på Gottsta skola. Efter ett pilotidrottsfritids under en termin på Grindskolan startades idrottsfritids på felr skolor. Ett sammarbete inleddes hösten 2009 med Upplandsidrotten som tillsammans med TioHundra och Kultur och Fritid samfinansierat Idrottsfritids. Upplandsidrotten tog hösten 2009 över det administrativa abetet samt projektledarrollen. Ett avtal mellan Upplandsidrotten och kommunen har tecknats som gällde till och med våren Totalt har projektet satsat kronor i idrottsfritids. Resultat Efter pilotterminens slut skickades en enkät ut till all fritidspersonal och samtliga idrottsledare som deltagit i idrottsfritids, totalt 22 personer varav 11 från skolan och 11 från idrottsföreningarna. På frågan om personalen upplevde att barn som annars inte är fysiskt aktiva nu ökat sin fysiska aktivitet i och med idrottsfritids svarade samtliga ja. Likaså ansåg personalen att idrottsfritids skapat nya fysiska aktiviteter och att barnen varit stolta och vågat prova nya saker. Åtta av nio idrottsledare svarade att de upplevde att barn som inte annars skulle ha kommit i kontakt med deras idrott nu hade gjort det. Flera av föreningarna hade även värvat nya medlemmar. Sammanfattningsvis visar utvärderingen mycket goda resultat då det gäller inställning och uppskattning av idrottsfritids hos både barn, personal och idrottsledare. Den fysiska aktiviteten har ökat markant hos barnen i och med införandet av idrottsfritids och inspirerat personalen till nya typer av aktivitet och rörelse för barnen på skolan. 29