ANALYS AV IT-SYSTEM FÖR UNDERHÅLLSPROCESS PÅ SVENSKA KRAFTNÄT. Slutrapport. Frida Stålbom KTH

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANALYS AV IT-SYSTEM FÖR UNDERHÅLLSPROCESS PÅ SVENSKA KRAFTNÄT. Slutrapport. Frida Stålbom KTH"

Transkript

1 ANALYS AV IT-SYSTEM FÖR UNDERHÅLLSPROCESS PÅ SVENSKA KRAFTNÄT Frida Stålbom Mars 2007

2 Abstract This report is a Master thesis performed by Frida Stålbom at Royal Institute of Technology () for Svenska Kraftnät. The purpose of the thesis is to evaluate how well the IT-system Banken supports the maintenance process. The thesis deals with how to define and measure the value gained from using an IT-system to assist a process. A framework was created that displays how to measure the support given by an IT-system to a maintenance process at a power distributor. The framework was then applied through data collection on the specific system Banken and the work order flow at Svenska Kraftnät. Analysis of the values gave a 93 % rate of support from Banken and was considered to be very good. - I -

3 Sammanfattning Denna rapport är ett examensarbete utfört av Frida Stålbom för Svenska Kraftnät. Examensarbetet syftar att besvara hur väl Svenska Kraftnäts IT-system Banken stödjer deras underhållsprocess. Arbetet behandlar frågan om hur väl ett IT-system stödjer en process; hur detta definieras och mäts. Ett generellt ramverk har utvecklats för att mäta hur väl ett IT-system stödjer en underhållsprocess hos ett elbolag. Genom empiriinsamling har ramverket applicerats på ITsystemet Banken och flödet av arbetsorder hos Svenska Kraftnät. Analys av värden gav ett svar på 93 % stöd från Banken, vilket ansågs vara mycket bra. - II -

4 Innehållsförteckning Abstract...I Sammanfattning... II Innehållsförteckning...III 1 Inledning Bakgrund Syfte Frågeställning Mål Avgränsningar Disposition Metod Kvalitet på fallstudie Teorimetod Empirimetod Analysmetod Teori Datakvalitet Ledtider Funktionalitet Teoriträd Utvärderingsmetod Intervjupersoner Ledtider Funktionalitet Trovärdighet för intervjuer Sammanställning av värden Empiri Intervjupersoner Intervjusvar Empiri ledtider Empiri funktionalitet Resultat Resultat av viktning Värde för noder Resultat ledtider Resultat funktionalitet Resultat för delträd Svar på frågeställningen Diskussion III -

5 8 Bilagor Teoriträd Datakvalitet Teoriträd Datakvalitet Teoriträd Datakvalitet Teoriträd Datakvalitet Teoriträd Datakvalitet Funktionslista Intervjufrågor Användare/Sällananvändare Intervjufrågor Systemanalytiker Intervjuer Betyg från intervjuer Kommentarer från intervjuer Viktning Arbetsorderflöde Mätpunkter funktionalitet IV -

6 1 Inledning Denna rapport är ett examensarbete utfört av Frida Stålbom i samarbete med institutionen för Industriella Informations- och Styrsystem (ICS), för Svenska Kraftnät. Arbetet syftar till att avgöra hur väl Svenska Kraftnäts IT-system Banken stödjer deras underhållsprocess. I dagens samhälle används IT-system till många olika saker, till exempel att söka information, betala räkningar och kommunicera. Alla dessa aktiviteter har olika krav och mål och behöver ett IT-system som stödjer dem. Ett av senaste tidens största problem är att få IT-system att möta de krav och mål som finns inom verksamheten på ett företag [13]. IT-system kan avsevärt öka effektiviteten men kan också kraftigt komplicera situationen om det inte är rätt system till rätt funktion. Med IT-system så avses i denna rapport enbart sådana program som har till syfte att underlätta verksamheten och därav strategiskt strävar att uppnå verksamhetsmålen. För Svenska Kraftnät så innebär detta säker överföring av el på stamnätet, vilket skapar ett behov av underhåll. Ett IT-system som stödjer underhållsprocessen ska då sträva mot samma mål och behöver uppfylla alla egenskaper som krävs för att lyckas med detta. 1.1 Bakgrund Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk som sköter stamnätet för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Detta ansvar innebär att se till att elsystemet kortsiktigt är i balans och att dess anläggningar samverkar driftsäkert. Stamnätet omfattar totalt cirka km 220 kv och 400 kv kraftledningar med bland annat stationer, förbindelser med utlandet, kontrollsystem och optofiber för bredbandskommunikation [21]. Fyra uppdrag finns för verksamheten [21]: Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt. Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. Verka för en robust elförsörjning. För att kunna uppfylla verksamhetsmålen är underhåll vitalt. Underhåll är fortlöpande arbete med avsikt att behålla/förbättra standarden på materiella tillgångar. Syftet med underhåll är att skapa driftsäkerhet samt drifteffektivitet [6][7]. Tillståndsunderhåll bygger på regelbundna kontroller då komponenten undersöks för förslitningsskador och en uppskattning av livslängd görs. Denna metod bygger på att komponenten visar förslitningsskador innan det uppstår fel. Avhjälpningsunderhåll -6-

7 innebär att komponenten lagas eller byts ut då fel har uppstått. Detta fungerar bra då underhåll och konsekvens står för låg kostnad [7]. Svenska Kraftnät har till större delen tillståndsbaserat underhåll och en viss del avhjälpande underhåll. Underhållet har sedan Svenska Kraftnät bildades för tolv år sedan förändrats mycket. Nya rutiner och metoder har utvecklats och kostnaderna har sjunkit. För att underlätta arbetet med underhåll har Svenska Kraftnät ett ITsystem, Banken, till hjälp (med Banken avses i denna rapport underhållsmodulen samt dess gränssnitt). Systemet har utvecklats löpande och har uppdaterats ett antal gånger sedan starten 1996, då kallat TIFO. IT-systemet Banken är uppbyggt av en rad processer och funktioner, en av de viktigaste är hantering av arbetsorder. Denna process löper genom hela systemet och är en viktig informations- och kommunikationskanal mellan Svenska Kraftnät och entreprenörerna. För Svenska Kraftnät så innebär arbetsorderhantering en status på arbetet hos entreprenören. Information visas om var i kedjan som arbetsordern ligger; om arbetet är startat, refuserat, avslutat eller fakturerat. För entreprenören så innebär arbetsorderflödet information om vad som ska utföras, var det ska utföras och när det ska utföras. Denna information används sedan som faktureringsunderlag samt minskar risken för missförstånd. Figuren nedan visar översiktligt detta flöde. Figur 1: Förenklat flöde av arbetsorder på Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät har vissa krav på systemet som måste uppfyllas, till exempel är det viktigt att säkerheten är hög eftersom delar av informationen är känslig för landets elförsörjning. Kraven har delats upp i tre olika huvudområden; datakvalitet, ledtider och funktionalitet. Den första faktorn avgör hur väl systemet är anpassat att hantera för underhållsprocessen nödvändiga data, däribland hur säkerheten är uppbyggd. Den andra faktorn avgör hur väl systemet stödjer korta ledtider i underhållsprocessen; systemet ska underlätta och påskynda arbetet, inte orsaka väntetider. Den tredje och sista faktorn avgör hur många av underhållsprocessens funktioner som stöds av systemet, detta för att systemet ska täcka in hela underhållsprocessen och inte orsaka splittring ut i fler system. Problemställning på Svenska Kraftnät Med en förändrad underhållsprocess och ett förändrat IT-system så är det numera oklart hur väl Banken verkligen stödjer underhållsprocessen. Åsikterna går isär på punkten då vissa anser att systemet har förändrats till det bättre medan andra menar att det stör mer än det hjälper. -7-

8 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att ge Svenska Kraftnät en uppfattning av hur väl deras IT-system stödjer deras underhållsprocess. Det syftar också till att visa hur väl de olika delmomenten; datakvalitet, ledtider och funktionalitet; är anpassade till underhållsprocessen samt att påvisa styrkor och svagheter i systemet. Arbetet syftar också till att skapa bättre kontakter mellan och Svenska Kraftnät samt att ge författaren ökade kunskaper. 1.3 Frågeställning Frågeställningen för detta examensarbete att besvara är: Hur väl stödjer Svenska Kraftnäts IT-system Banken deras underhållsprocess? Denna frågeställning definieras av tre underfrågeställningar: 1. Hur bra datakvalitet har Banken? 2. Hur bra stödjer Banken ledtider i arbetsorderflödet? 3. Hur bra funktionalitet har Banken för underhållsfunktioner inom arbetsorderflödet? 1.4 Mål Huvudmål Framtagning av ett generellt ramverk för att avgöra hur väl ett IT-system stödjer underhållsprocessen hos el-distributörer med givna kriterier: datakvalitet, ledtider och funktionalitet. Analys enligt ramverket för att hitta flaskhalsar/problemområden/bra lösningar i underhållssystemet hos Svenska Kraftnät. 1.5 Avgränsningar För att arbetet ska kunna utföras på tjugo veckor krävs en del avgränsningar. Dessa ska minska arbetsbördan utan att resultatet blir lidande mer än nödvändigt. det teoretiska ramverket kommer inte att baseras på all tillgänglig litteratur inom området examensarbetet kommer inte att behandla hela underhållsprocessen, utan flödet av arbetsorder datainsamling kommer att fokuseras på de områden som ramverket ska appliceras på, flödet av arbetsorder examensarbetet behandlar inte hela IT-systemet Banken, utan underhållsmodulen och dess gränssnitt -8-

9 1.6 Disposition Rapporten är uppbyggd enligt följande; metod teori empiri resultat. I kapitel två beskrivs de metoder som har använts genom hela arbetet, både för att insamla information och för att utvärdera den. I kapitel tre beskrivs hur teorin har sökts, avgränsats och använts. Det åtföljs i kapitel fyra av en beskrivning av hur mätpunkterna i teorin ska besvaras av empirin och av kapitel fem med all insamlad empiri sammanfattad. I kapitel sex redovisas resultatet av alla delmoment samt svar på frågeställningen. Det sjunde och sista kapitlet är en diskussion kring resultatet och de teorier som formats under arbetet. -9-

10 2 Metod Arbetet utfördes i fyra olika faser; Projektetablering, Teorifas, Empirifas och Analysfas. Figur 2: Projektets faser Första fasen i projektet var etablering av grunddata som frågeställning, mål och syfte. Dessa la upp riktningen för resten av arbetet och visade vad som skulle besvaras. Första fasen var också till för etablering av kontakter som på ett eller annat sätt behövdes senare i projektet för att uppfylla målen. Bland dessa kontakter kan speciellt nämnas underhållsingenjör Bertil Bartholdsson som tillhandahållit mycket av den information som krävdes för att starta projektet. Under teorifasen insamlades nödvändig information och sammansattes till ett ramverk. Denna fas var den längsta och själva kärnan i arbetet. Den information som hittades sammanställdes till det ramverk som visar hur ett IT-system kan mappas mot en underhållsprocess. Denna teori applicerades sedan med hjälp av empirin. Empiri är egeninsamlad data och behövs för att ge svar på den specifika situationen, i detta fall Banken och arbetsorderflödet på Svenska Kraftnät. Under analysfasen var all information och data insamlad och skulle tolkas. Detta var den avslutande fasen och resulterade i ett svar på frågeställningen samt påvisade styrkor och svagheter i Banken. 2.1 Kvalitet på fallstudie Arbetet är uppbyggt som en fallstudie och kvalitetsmått är valda därefter. Enligt Yin [22] så bör en fallstudie ha tre egenskaper; Extern validitet, Konstruktionsvaliditet och Reliabilitet. Då dessa egenskaper är uppfyllda är fallstudien tillförlitlig vilket ger ett användbart resultat. Extern validitet Extern validitet uppnås om teorierna kan appliceras på andra fall än de som ingår i studien [22]. Det uppnås i detta arbete genom att skapa ett generellt ramverk och tydligt dokumentera vilka steg som är specifika för företaget i fråga. För att uppnå extern validitet ska arbetet vara så generellt som möjligt. Så stor del som möjligt av teorierna ska kunna användas i andra studier. Ramverket är generellt med undantag för fem noder som har anpassats efter behovet hos Svenska Kraftnät. Denna anpassning är dock något som med stor sannolikhet passar även många andra företag. Företag inom samma bransch har ofta likartade behov har nytta av samma -10-

11 anpassning. Ramverket är utformat för underhållsprocess men kan användas för andra processer. Detta enbart med ändringen att funktionalitet gäller den nya typen av process istället för underhållsprocessen. För att kunna använda ramverket längre fram i tiden behöver litteraturen kontrolleras för aktualitet. Konstruktionsvaliditet Konstruktionsvaliditet är ett mått på de metoder och den litteratur som har använts [22]. Att litteraturen är välciterad och välrefererad ger hög konstruktionsvaliditet. Litteraturen i arbetet kontrolleras mot citeringar och referenser för att säkerställa kvaliteten och intervjuer är försvarligt många och utförs med personer med skilda positioner och synvinklar för att subjektiviteten ska utjämnas. Litteraturen har tagits från stora och välkända databaser med ett brett utbud av trovärdiga artiklar inom området. Sökning med variation av nyckelord ger hög sannolikhet att hitta trovärdiga artiklar. De som har använts har kontrollerats för referenser och citeringar för att säkerställa kvaliteten. Intervjuerna har utförts med personer med olika positioner och arbetsuppgifter för att få olika synvinklar och krav på systemet. Detta inkluderar personer inom Svenska Kraftnät, från entreprenörer samt systemleverantör. Spridningen på intervjupersoner utjämnar subjektiviteten och skapar god konstruktionsvaliditet. Reliabilitet Reliabilitet innebär att vem som helst med befintlig dokumentation ska kunna göra om samma fallstudie och då komma fram till samma resultat [22]. För att uppnå reliabilitet krävs att varje steg i studien dokumenteras. Det är inte bara relevant att veta var informationen kom ifrån utan även varför den togs fram, hur den togs fram och vad den resulterade i. Detta arbete är dokumenterat enligt dessa riktlinjer och har hög reliabilitet. Dock så finns det alltid en viss mängd subjektivitet i tolkning av information. 2.2 Teorimetod För att ge ett korrekt resultat måste teorin vara trovärdig. Trovärdighet i teorin uppnås genom välrennomerad litteratur som noga dokumenteras med avseende att visa varifrån litteraturen togs, varför den hämtats och vad den resulterade i. Motiveringen till litteraturen ger konstruktionsvaliditet och dokumenteringen ger intern validitet och reliabilitet. Teoridelen har stor tyngd i denna fallstudie och det är viktigt att insamlad litteratur är tillräckligt omfattande och relevant. Teorin är uppdelad i tre delar; Datakvalitet, Ledtider och funktionalitet. Denna gruppering valdes efter behov hos Svenska Kraftnät samt med målet att täcka in så många synvinklar och kriterier som möjligt. Teorin har med hjälp av metoden EID sammanställts till ett teoriträd (se stycke 3.4). EID är en metod utvecklad av Lagerström [10] som underlättar faktainsamling från texter. Metoden bygger på tre enkla grundstenar; läs, skriv ner och sammanfoga. Lagerström beskriver i detalj hur man ska göra detta och metoden har för detta -11-

12 arbete visat sig både enkel och effektiv. Den information som fås fram i slutändan är i form av ett teoriträd. Ett teoriträd består av tre olika typer av noder; toppnod, definitionsnod och nod. Dessa representerar olika nivåer i ett teoriträd. Det finns endast en toppnod i varje teoriträd. Toppnoden är frågeställningen som teoriträdet ska belysa. I det här fallet så är toppnoden IT-system för UH process (se stycke 3.4). Definitionsnoder är mellansteg som påverkas av underliggande noder och definierar noden ovanför. IT-system för UH process har tre definitionsnoder; Datakvalitet, Ledtider och Funktionalitet. En definitionsnod är toppnod för ett delträd, varav Datakvalitet, Ledtider och Funktionalitet även kallas delträd. En definitionsnod har istället för en vanlig pil en rombformad pilspets (se exempelträd nedan). Grundnivån i teoriträdet är noderna. Dessa är mätbara egenskaper som påverkar överliggande nod. Teoriträdet i detta arbete har tjugo noder vars mätvärden redovisas i Empirikapitlet (kapitel 5). Toppnod Definitionsnod Definitionsnod Nod Nod Nod Figur 3: Exempel på teoriträd Val av litteratur Teoriinsamlingen har fokuserats på att besvara de tre underfrågeställningarna (se stycke 1.3). Dessa definierar huvudfrågeställningen vilket gör att resultatet inte påverkas, dock så blir litteratursökningen lättare. Sökning på huvudfrågeställningen resulterade i litteratur på en övergripande strategisk nivå, vilket inte har eftersökts i detta arbete. Underfrågeställningarna à andra sidan gav upphov till litteratur på mätbar funktionsnivå, vilket var vad som eftersöktes. Litteratur har sökts i databaser såsom Libris, Google Scholar, Elsevier och ACM med variation av sökord som process, flow, data quality, information, cycle time och business/it alignment i olika kombinationer. Databaserna är stora, välanvända och täcker in sökt litteraturkategori vilket ger konstruktionsvaliditet. Insamlad litteratur har visat sig välciterad på området och ansågs tillförlitlig för utformning av ramverket. Delträdet i teoriramverket om datakvalitet har främst baserats på litteraturen från Redman [17][18]. Redmans litteratur är välciterad och välrefererad vilket ger hög -12-

13 konstruktionsvaliditet. Övrig litteratur till datakvalitet är dominerad av Wang [19][20] som är lika välciterad på området. Litteratur till delträdet om ledtider har främst baserats på Krovi et al [9]. Artikeln var en av få som hittades om problemet i fråga, nämligen; hur väl stödjer ett IT-system ledtider i en affärsprocess och hur kan detta mätas. Artikeln ansågs tillförlitlig för utformning av delträdet om ledtider. Delträdet om stöd för underhållsfunktioner är baserat på enbart ett arbete [16]. Detta för att en uppradning av underhållsfunktioner var den enda information som krävdes och arbetet i fråga ansågs ha tillräcklig validitet för den informationen. Funktioner definieras i detta arbete som egenskaper hos ett IT-system, som till exempel förmåga att söka, spara och skriva ut. Viktning I ramverket har noderna olika stor påverkan på toppnoden. För att värdet på toppnoden ska bli korrekt måste resterande noder viktas i enlighet med deras påverkan. Detta har uppnåtts genom att låta underhållsansvariga personer på Svenska Kraftnät prioritera noderna i enlighet med företagets underhållsstrategi. Personerna fick en summa av 100 poäng att dela ut, vilket gjordes mycket jämnt och resulterade i små skillnader mellan noderna. För att öka utslaget räknades vikterna om till procent av maxvärdet. Detta resulterade i ett något större utslag och nodernas resultat har angetts för båda typerna av vikter. 2.3 Empirimetod Empiri är egeninsamlad data som i det här fallet behövs för att kunna applicera ramverket. Ett välutfört ramverk kan ge ett felaktigt resultat om inmatad data är bristfällig. För att minimera felmarginalen och ge hög konstruktionsvaliditet har data samlats in med tre olika metoder; intervjuer, dokumentation och observationer. Främst kommer data ifrån intervjuer, detta för att tester är svåra att dokumentera och vore alltför tidskrävande. Dokumentation användes då det fanns tillgängligt och observationer användes som komplement till övriga källor. Beroende på vilken data som skulle insamlas under intervjuerna så tillfrågades olika personer, detta eftersom olika personer besatt den kunskap som krävdes. Insamlad data värderades för trovärdighet i två steg; trovärdighet för källan och trovärdighet för insamlingsmetod. Till exempel så ger möte öga mot öga bättre svar än en mailkonversation. Källan för informationen bedömdes efter vad som efterfrågades; systemanalytiker har högre trovärdighet vad gäller systemstruktur och drifttekniker har högre trovärdighet vad gäller driftfrågor. Dokumentation anses ha hög trovärdighet och utnyttjades då det fanns tillgängligt. Observationer användes som stödjande information till övriga källor, främst till ledtider och funktionalitet. Detta för att observationer i vissa fall ger mycket bra empiri, men är svåra att dokumentera och skapa reliabilitet. -13-

14 Ledtiderna mättes på två olika sätt beroende på nod. De två noderna Entydighet i information och Korrekthet i information mättes samtidigt som datakvalitet. De övriga noderna Flöde på information och Antal steg i processen mättes genom en specifik intervju där observationer var ett viktigt komplement. Detta för att empirin skulle besvara frågor som Hur många steg ingår i hantering av komponenten X?. Många intervjuer för att utjämna subjektivitet är onödigt eftersom svaret är objektivt och bevisas genom observation. Listan med alla funktioner som kan finnas inom en underhållsprocess jämfördes med de funktioner som används inom Svenska Kraftnät. Alla funktioner som inte användes ströks från listan och användes inte vidare i arbetet. Kvarvarande funktioner mappades mot systemet för att se var de behövdes i arbetsorderflödet. Funktionerna testades sedan i systemet och gav värde 1 för funktioner som stöds, värde 0,5 för funktioner som stöds efter anpassning och värde 0 för funktioner som inte stöds alls. 2.4 Analysmetod Då teori- och empiridelarna var avslutade skulle allt sammanställas och analyseras. Under denna fas summerades alla värden i sina respektive noder och delträd. Värdet på vartdera delträdet besvarade de tre underfrågeställningarna medan toppnodens värde besvarade huvudfrågeställningen. Delträdet för datakvalitet viktades av Svenska Kraftnät enligt deras underhållsstrategi. Dessa vikter multiplicerades med betyget för respektive nod och gav noden dess värde. Nodernas betyg; 0-4; beräknades genom medelvärdet av insamlad empiri. För mellannoderna så summerades alla understående noder och likaså för toppnoden. Värdena för alla noder redovisas som procenttal för att tydligt illustrera styrkor och svagheter i systemet. Övriga delträd viktades lika för alla sina respektive noder samt mot toppnoden. -14-

15 3 Teori Nedan redovisas hur insamlad litteratur har sammanvägts till teoriramverket. Kapitlet är uppdelat i tre avsnitt, efter delträden, och redovisar stegvis hur informationen har använts. 3.1 Datakvalitet Litteraturen till delträdet om datakvalitet domineras av Redman [17][18] och Wang [19][20]. Dessa författare är båda välciterade på området vilket ger hög konstruktionsvaliditet. Litteratur inom datakvalitetsområdet refererar ofta till både Redman och Wang och deras idéer och teoriträd används flitigt. För att utöka litteraturgrunden har två artiklar används som båda bygger på idéerna från Redman och Wang. Den ena artikeln har utgått ifrån Redmans idéer och med hjälp av annan välciterad litteratur inom datakvalitet byggt vidare därifrån. Den andra artikeln har gjort detsamma men utgått ifrån idéerna från Wang. All litteratur sammantaget; Redman, Wang, artiklar; ger upphov till fem olika ramverk. Det är viktigt att utreda varför författaren har skrivit litteraturen eftersom påverkan från företag eller liknande gör litteraturen vinklad. Varken Redman eller Wang har skrivit litteraturen i kommersiellt syfte utan anses objektiva i sina idéer och utan märkbar påverkan för någons fördel annat än användaren. Synsätten på datakvalitet för Redman och Wang skiljer sig något åt. Redman har ett starkt användarfokus, han anser att datakvaliteten är högre om datamängden bättre möter användarens behov [17]. Även Wang har ett användarfokus men inte lika utpräglat. Datakvalitet har många olika egenskaper men i slutändan så är ändå målet att datan ska kunna användas av någon till något. Detta ger naturligt ett användarfokus och högprioriterar egenskaper som är viktiga för användaren. Detta synsätt har uppmärksammats i detta arbete och grunden till delträdet om datakvalitet kommer från Redmans idéer. Wang ser datakvalitet i ett kontextuellt perspektiv och fokuserar på empiriska värden [20]. Redman ser datakvalitet mer från en organisatorisk nivå. Detta ger en mer övergripande bild av datakvalitet från Redman som till skillnad från Wangs idéer inte lägger lika stor vikt vid varje enskilt värde. Litteraturen från Redman [17][18] och Wang [19][20] har sammanställts och översiktligt ritats upp som teoriträd (se bilagor 1-3). Delträdet om datakvalitet bygger som nämnt ovan främst på Redmans [17][18] litteratur om datakvalitet. Redman har definierat datakvalitet i fem olika delträd; tillgänglighet, kvalitet på innehållet, kvalitet på värden, presentationskvalitet och flexibilitet. Dessa fem delträd har lagt grunden för de fyra delträden; presentationskvalitet, systemkvalitet, värdehantering och flexibilitet. Delträden presentationskvalitet och flexibilitet finns med i båda och har samma betydelse. Delträdet för tillgänglighet har utökats med säkerhet och benämnts systemkvalitet. -15-

16 Delträdet värdehantering hanterar alla övriga noder; vilket omfattar värden och innehåll. Datakvalitet Flexibilitet Presentationskvalitet Systemkvalitet NULL-värde Format Tillgänglighet Kompatibilitet Lagring Precision Säkerhet Modifierbarhet Värdehantering Relevans Aktualitet Fullständighet Korrekthet Identifierbarhet Entydighet Tydlighet Figur 4: Delträd Datakvalitet Dessa fyra delträd har byggts upp av noder som finns med i fyra eller fler av de fem teoriträden (se bilaga 1-5) om datakvalitet. Undantag från detta är fem noder; säkerhet, modifierbarhet, kompatibilitet, NULL-värde och identifierbarhet. Dessa noder finns endast med i tre av ramverken men ansågs tillräckligt välrefererade och viktiga för att få balans i delträdet. Denna värdering har baserats på specifika behov hos Svenska Kraftnät i enlighet med verksamhetsmålen, därav kan dessa fem noder väljas bort för att ytterligare generalisera teoriträdet. Valet av noder delvis baserat på behov hos Svenska Kraftnät minskar den externa validiteten något. Detta uppvägs dock av nyttan från noderna. -16-

17 3.2 Ledtider Delträdet för ledtider bygger på två artiklar som båda tar upp fyra mätbara noder. Dessa fyra har alla tagits med i ramverket och bygger upp delträdet för ledtider. Ledtider Flöde på information Korrekthet i information Antal steg i processen Entydighet i information Figur 5: Delträd Ledtider Flöde av information är vitalt i alla processer för att kunna ändra antal/modell/metod efter de behov som finns. För att ledtider ska kunna hållas korta behöver IT-systemet stödja det flöde av information som processen behöver. Ett effektivt flöde av information är lagom snabbt, jämnt och korrekt [9][12]. Flödet bör vara lagom snabbt för att få fram information i tid men inte för snabbt. Ett onödigt högt tempo på information ger litet utrymme för att ändra felaktiga uppgifter och drar ned korrekthet på informationen. Låg korrekthet leder till att informationen behöver kontrolleras i större utsträckning än önskvärt innan den kan användas. Då informationen sedan används bör det vara tydligt var den finns och vart den ska. Det går åt onödigt tidsspill att leta efter information som kunde ha varit entydigt utformat efter en standard och därav alltid på samma format och plats. När informationen har använts så skickas den vidare; som material, driftorder eller dylikt; och används i nästa steg i processen. Ett steg i processen definieras som varje gång information kommuniceras med systemet. Det är till exempel varje entertryckning, sidbyte eller ifyllt fält som resulterar i att information skickas till systemet och ett svar väntas. Varje steg i processen tar tid och systemresurser varpå det är viktigt att det tillför nytta, eller tas bort. Tillförd nytta definieras som något som hjälper användaren. Det kan till exempel vara sökresultat eller sparad information. Vissa steg i processen är väldigt små, som ett enda fält som ska fyllas i, medan andra är längre, som beskrivande texter. Detta påverkar inte ledtiderna förutsatt att steget i sig tillför nytta. Tillförd nytta är till viss del subjektivt och minskar den externa validiteten något. Om steget tillför nytta eller inte går att observera, dock så blir det subjektivt för personen som frågas om tillförd nytta är proportionell mot mängden arbete som ingår i steget. Ett annat argument för få processteg är att då varje steg i processen är beroende av information från föregående steg blir osäkerheten för korrektheten större ju längre -17-

18 bak i kedjan steget är [9][12]. Då vissa steg är mänskliga faktorn, t.ex. en maskinist, ökas osäkerheten ytterligare då det är svårt att varje gång lyckas formulera information på ett sätt som inte går att misstolka för andra. Arbetsorderflödet på Svenska Kraftnät har delats upp i fem steg och är illustrerat nedan (för utförlig information se bilaga 13). Dessa fem steg är UH plan/felanmälan, Beredning, Utförande, Avrapportera och Historik. Då underhållsfunktionerna mappas mot systemet så används dessa fem steg för att klargöra i vilken del av flödet som funktionen behövs. Figur 6: Arbetsorderflöde 3.3 Funktionalitet Funktioner definieras i detta arbete som egenskaper hos ett IT-system, som till exempel förmåga att söka, spara och skriva ut. Alla IT-system har ett antal funktioner som stöds och huruvida det är ett bra IT-system för processen beror av vilka funktioner som tillför processen nytta. För att mäta hur bra funktionalitet IT-systemet Banken har så behövs en komplett lista över funktioner som kan finnas inom en underhållsprocess, Funktionslistan. Funktionslistan kommer från Närmans arbete A functional reference model for work and maintenance applications within asset management at Vattenfall [16]. Närman har tagit fram en tillfredställande komplett lista över funktioner som bör finnas inom ett IT-system för en underhållsprocess. Listan bygger på IEC standarden med tillägg från bland annat SAP och Oracle. Arbetet har välunderbyggda metoder samt att listan med underhållsfunktioner är refererad till i liknande arbeten. Figur 7: Delträd Funktionalitet 3.4 Teoriträd Nedan är det kompletta ramverket uppritat. De tre delträden Datakvalitet, Ledtider och Funktionalitet är representerade med sina underliggande noder. Antalet noder skiljer sig kraftigt åt mellan de tre delträden vilket är resultatet av olika många -18-

19 nedbrytbara faktorer. Relevansen av de tre delträden är inte kopplat till antalet underliggande noder. En beskrivning av alla noder följer nedan ramverket. Figur 8: Teoriträd IT-system för UH process Förklaring av trädnoder Nedan följer en kort beskrivning av alla noder samt dess referens. IT-system för UH process Hur väl ett IT-system stödjer en underhållsprocess inom eldistribution. Datakvalitet Hur bra datakvalitet systemet har Presentationskvalitet Hur väl data presenteras för användaren Format [4][5][17][18][19] -19-

20 Refererar till hur data presenteras för användaren, till exempel som text, tabell eller procentsats Precision [4][5][17][18][19] Det är viktigt att tillräckligt många värdesiffror visas för att inte förlora information men utan att informationen blir överflödig Lagring [4][5][17][18] För snabb och effektiv åtkomst bör informationen vara sparad på ett enkelt och kompakt sätt Systemkvalitet Hur bra systemets grundläggande funktioner är Säkerhet [4][5][20] Säkerheten bör vara tillräcklig för systemet i fråga utan att vara för hård eftersom detta orsakar onödiga restriktioner Tillgänglighet [4][5][17][18][19][20] I vilken utsträckning systemet är tillgängligt för att tillhandahålla information Värdehantering Hur väl systemet hanterar data Tydlighet [4][5][17][18][19][20] Det är viktigt att informationen är lätt att tolka Entydighet [4][5][17][18][19][20] Information, t.ex. datum, bör presenteras i samma format oberoende av varifrån i systemet den hämtas Aktualitet [4][5][17][18][19][20] Värden som inte är statiska behöver kontinuerligt uppdateras. Vad som är lämplig period avgörs beroende på vikten hos värdet och risken med inaktuellt värde -20-

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Effektivisering av det förebyggande underhållet

Effektivisering av det förebyggande underhållet Effektivisering av det förebyggande underhållet Vi har härmed nöjet att presentera följande beskrivning av utbildningsinsatser i Effektivisering av det förebyggande underhållet. Bakgrund Utbildningen är

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

"Distributed Watchdog System"

Distributed Watchdog System Datavetenskap Emma Henriksson Ola Ekelund Oppositionsrapport på uppsatsen "Distributed Watchdog System" Oppositionsrapport, C-nivå 2005 1 Sammanfattande omdöme på exjobbet Projektet tycks ha varit av

Läs mer

Kartläggning av underhållsledning i processindustrier

Kartläggning av underhållsledning i processindustrier Kartläggning av underhållsledning i processindustrier (johan.johansson@liu.se) Doktorand Avdelningen för produktionsekonomi Linköping Universitet +46 (0)13 28 2378 Martin Rudberg (martin.rudberg@liu.se)

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Produktivitetsförbättring av manuella monteringsoperationer

Produktivitetsförbättring av manuella monteringsoperationer Produktivitetsförbättring av manuella monteringsoperationer Sekvensbaserad Aktivitets och Metodanalys (SAM) vid sex nordiska företag BJÖRN JOHANSSON, ANDERS KINNANDER Product and Production Development

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www PROMEMORIA/PM 1(7) Kontaktperson Miljöavdelningen Niccola Eklund 010-2241607 niccola.eklund@lansstyrelsen.se Deponiprojekt 2014 Sammanfattning Under 2014 avsattes tio arbetsdagar till ett mindre projekt

Läs mer

CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA

CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA CDC6600 - en jämförelse mellan superskalära processorer av: Marcus Karlsson Sammanfattning I denna rapport visas konkret information om hur den första superskalära processorn såg ut och hur den använde

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Building Automation. Prisma. Översiktsdokumentation. Basfunktionerna inklusive Arbetsorder, Utrustningshantering, Fastighet och Diverseregister

Building Automation. Prisma. Översiktsdokumentation. Basfunktionerna inklusive Arbetsorder, Utrustningshantering, Fastighet och Diverseregister Prisma Översiktsdokumentation Basfunktionerna inklusive Arbetsorder, Utrustningshantering, Fastighet och Diverseregister Innehåll 1. ARBETSORDER... 3 1.1 Flöde...3 1.2 Arbetsorder, allmänt...4 2. UTRUSTNINGSHANTERING...

Läs mer

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi.

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Att skriva uppsats fordrar planering och struktur! I samband med uppsatsskrivning kan extra energi på tankar och motiv bakom

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Övergång till komponentavskrivning

Övergång till komponentavskrivning INFORMATION Övergång till komponent Bakgrund I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponent. Även om tidigare versioner av rekommendationen inte har

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

GENOMGÅNG EKG Förändringar och Förbättringar. 2014-12-04 Upprättad av: Anders Bondemark 2014/10194307/1

GENOMGÅNG EKG Förändringar och Förbättringar. 2014-12-04 Upprättad av: Anders Bondemark 2014/10194307/1 GENOMGÅNG EKG Förändringar och Förbättringar PM 2014-12-04 Upprättad av: Anders Bondemark 2014/10194307/1 2 (14) GENOMGÅNG EKG Förändringar och Förbättringar KUND Trafikverket KONSULT WSP Sverige AB 121

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik Säbyholms montessoriskola Årskurs 6 Plats för bild som har med arbetet att göra Eget arbete 15 Poäng Rubrik Underrubrik Förnamn Efternamn Examinator: Förnamn Efternamn Handledare: Förnamn Efternamn 1 Sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av intern kontroll avseende fakturahantering

Uppföljning av intern kontroll avseende fakturahantering Revisionsrapport Uppföljning av intern kontroll avseende fakturahantering Katrineholms kommun 2009-06-11 Oscar Hjelte 2009- - Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Bakgrund...1 1.1

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva

Läs mer

Underhållssystem Vad är det?

Underhållssystem Vad är det? Underhållssystem Vad är det? Grunderna Vi avser här en programvara som installerats på en dator, eller i ett nätverk med flera datorer, lokalt hos er eller på en fjärr-dator/server, kanske som en hyrtjänst.

Läs mer

Datainsamlingsdokument

Datainsamlingsdokument 2006 En kort beskrivning Datainsamlingsdokument är r ett Internetbaserat hjälpmedel för f r framtagning av Nyckeltal och möjlighet m till Benchmarking inom underhåll föf r alla branscher. Nyttjandet av

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Ett Trafikverket/VTI/Nynäs/SBUF-projekt Datum 2010-11-16 Författare Richard Nilsson DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Skanska Sverige AB Teknik - Väg och Asfalt Box 9044 200 39 Malmö Tel: 010-448 32 68 Fax: 010-448

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Driftsäkerhetsaspekter i Projekt

Driftsäkerhetsaspekter i Projekt Driftsäkerhetsaspekter i Projekt Underhållskrav vid upphandling av ny utrustning i Forsmark Ett praktikfall Christer Olsson Senior Consultant, Maintenance and Project Management MIDROC ENGINEERING AB 1

Läs mer

SCA Ortviken. IFS för operatörer. Christer Byström Driftsäkerhet

SCA Ortviken. IFS för operatörer. Christer Byström Driftsäkerhet SCA Ortviken IFS för operatörer Christer Byström Driftsäkerhet Underhåll terminologi Planerad arbetsorder Utförs inom 3 dygn Oplanerad arbetsorder Utförs inom 3 timmar Utförs inom 24 timmar Underhåll =

Läs mer

Malmö stad Fritidsförvaltningen. Statistik- och uppföljningsverktyget i QlikView

Malmö stad Fritidsförvaltningen. Statistik- och uppföljningsverktyget i QlikView Malmö stad Fritidsförvaltningen Statistik- och uppföljningsverktyget i QlikView 2 (26) Datum och version Dokumentansvarig 2014-03-31 version 1.4 Hamid Rafiei hamraf Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

Kommentarer till behandlingen av data som ligger till grund för den statistiska utvärderingen av Genetisk Analys av Svenska Vorstehklubbens Jaktprov.

Kommentarer till behandlingen av data som ligger till grund för den statistiska utvärderingen av Genetisk Analys av Svenska Vorstehklubbens Jaktprov. Kommentarer till behandlingen av data som ligger till grund för den statistiska utvärderingen av Genetisk Analys av Svenska Vorstehklubbens Jaktprov. Rolf Bergman Gammelhöjdas Kennel I examensarbetet Genetisk

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) Inom ramen för ISO utvecklas fortgående system för att underlätta samarbetet mellan organisationer men även förbättra t.ex. konsumenters möjlighet

Läs mer

De nationella provens effekter på skolan och lärares arbete i åk 6 och 9

De nationella provens effekter på skolan och lärares arbete i åk 6 och 9 De nationella provens effekter på skolan och lärares arbete i åk 6 och 9 21/9 2016 2016-09-22 1 - Validitetsbegreppets 1900-tal en lång historia kort - Upplägget på vår studie - Lärarröster om proven -

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Göteborg Energi AB. Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte. 18 december 2012

Göteborg Energi AB. Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte. 18 december 2012 Göteborg Energi AB Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte 18 december 2012 1 Sammanfattning Med start hösten 2010 har Deloitte, Ernst & Young och PwC på uppdrag av Göteborgs

Läs mer

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra!

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra! Välj rätt affärssystem för att din organisation ska blomstra! - En guide till dig som funderar på att byta eller investera i ett ERP system. Innehåll Därför är ett affärssystem viktigt för tillväxten...

Läs mer

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Introduktionskursen på 7 poäng som ingår i receptarieutbildningen på 120 poäng vid Umeå

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Studieplan i Fysik Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Syftet med att fylla i denna studieplan är att du ska reflektera över och bli mer förtrogen med dina förmågor, samt bli medveten

Läs mer

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt)

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt) Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Wahlquist Verkstäder grundades 1945 och har idag växt till en storlek av 150 anställda på tre platser: Linköping, Ödeshög och Tallinn. De har en hög teknisk

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002 Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 22 Vid konferensen VIND-22 i Malmö 6-7 november, 22 presenterade Julija Sveca resultatet av en studie om konsekvenserna

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Datavetenskap Opponenter: Anders Heimer & Jonas Seffel Respondenter: Daniel Jansson & Mikael Jansson Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Oppositionsrapport, C-nivå 2006:10 1 Sammanfattat

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Modernt Underhåll för ledare

Modernt Underhåll för ledare Modernt Underhåll för ledare Mot målet EFNMS Certifierad Underhållsexpert: European Expert in Maintenance Management Modernt Underhåll för ledare Åtta lärarledda utbildningsdagar med tillhörande webbaserade

Läs mer

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007)

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Rektors och fakultetens riktlinjer Rektor utfärdade i juni 2006 riktlinjer för

Läs mer

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Densitet, Tryck, Värme, Väder "Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"

Läs mer

Här nedan är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som kommit till FAR och Srf konsulterna om uppdragsavtal.

Här nedan är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som kommit till FAR och Srf konsulterna om uppdragsavtal. Svensk standard för redovisningstjänster, Reko FAQ Vanliga frågor om uppdragsavtal Här nedan är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som kommit till FAR och Srf konsulterna

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt 2 Bara ett fåtal företag lyckas skapa en uthållig och lönsam tillväxt! Under åren 2008-2012 har 3 449 företag blivit Gaseller enligt Dagens industris kriterier.

Läs mer

Kalmar Care Making sure your business never stops

Kalmar Care Making sure your business never stops Kalmar Care Making sure your business never stops Serviceavtal för materialhantering Vi säkerställer tillgänglig Vi vet att er verksamhet kräver att allt görs så effektivt som möjligt. Varje liten detalj

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8)

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8) IT avdelningen Piparegränd 3 271 42 Ystad Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8) S.M.Y.K Beskrivningar och hänvisningar till rutiner och riktlinjer som ligger till grund för ett tryggt förvaltande

Läs mer

QC i en organisation SAST 2008-09-16

QC i en organisation SAST 2008-09-16 QC i en organisation SAST 2008-09-16 1 Agenda Hur är vi organiserade inom test på SEB? Hur är QC uppsatt på SEB? Hur arbetar vi med QC i en stor organisation? Uppfyllde QC våra förväntningar och hur har

Läs mer

Utgåva Ändringsnot Datum. 2 Denna riktlinje är omarbetad och ersätter den gamla TR08:01 version A med publiceringsdatum 2008-06-30.

Utgåva Ändringsnot Datum. 2 Denna riktlinje är omarbetad och ersätter den gamla TR08:01 version A med publiceringsdatum 2008-06-30. Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum 2 Denna riktlinje är omarbetad och ersätter den gamla TR08:01 version A med publiceringsdatum 2008-06-30. 2012-06-20 2/12 Innehåll 1 Allmänt... 4 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Introduktion - version 3.0 Copyright Tyréns AB ETT SYSTEM FÖR INVENTERING, BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING AV FASTIGHETER

Introduktion - version 3.0 Copyright Tyréns AB ETT SYSTEM FÖR INVENTERING, BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING AV FASTIGHETER ETT SYSTEM FÖR INVENTERING, BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING AV FASTIGHETER Instrument för miljöstyrning En miljöbedömning ger dig kunskap om dina fastigheters miljöbelastning. Systemet redovisar olika miljönyckeltal

Läs mer

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Svar beträffande Granskning av landstingets fastighetsförvaltning Med anledning av revisorernas granskning

Läs mer

Exempel på verklig kravspecifikation

Exempel på verklig kravspecifikation Exempel på verklig kravspecifikation Detta är ett exempel på en proffessionell kravspecifikation hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Avropsförfrågan från ramavtalsområde it-tjänster, e-förvaltningsstödjande tjänster 2010 med specifik avgränsning till framtagande av strategidokument

Avropsförfrågan från ramavtalsområde it-tjänster, e-förvaltningsstödjande tjänster 2010 med specifik avgränsning till framtagande av strategidokument Administrativa avdelningen Eva Emfel 1 (7) från ramavtalsområde it-tjänster, e-förvaltningsstödjande tjänster 2010 med specifik avgränsning till framtagande av strategidokument Uppdraget i korthet Delta

Läs mer

extensible Markup Language

extensible Markup Language Datavetenskap Opponenter: Björn Olsson Andreas Svensson Respondenter: Sanaa Al-abuhalje Afrah Al-abuhalje XML extensible Markup Language Oppositionsrapport, C-nivå 2007:06 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

Upplysning Rasmus Hasselrot Benjamin Blomqvist Martin Lundmark

Upplysning Rasmus Hasselrot Benjamin Blomqvist Martin Lundmark Upplysning Rasmus Hasselrot Benjamin Blomqvist Martin Lundmark Handledare: Jonathan Fagerström Kurs: Introduktion till ingenjörsarbete, 7.5 HP Sammanfattning Apoidea beställde en undersökning av olika

Läs mer