Sim sala. BIM Adina Jägbeck och Maria Johansson. testar gränserna för BIM. Chef över kompisarna? Så undviker du de vanligaste fällorna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sim sala. BIM Adina Jägbeck och Maria Johansson. testar gränserna för BIM. Chef över kompisarna? Så undviker du de vanligaste fällorna"

Transkript

1 Så överlever du i ett gränslöst arbetsliv (Nej, du måste inte alltid vara tillgänglig!) Sveriges arkitekters bransch- och medlemstidning NummeR 11 november 2013 Expanderande kontor satsar på rekrytering Vinnande bro blir dubbelt nav i Linköping Hammarkullen nu och då Han driver världens minsta bomässa En stor del av vårt jobb ligger i frågan: Vad vill vi veta om projektet om 30 år? Maria Johansson jämställdhet: Vartannat kontor uppfyller inte kraven Sim sala plus Chef över kompisarna? Så undviker du de vanligaste fällorna BIM Adina Jägbeck och Maria Johansson testar gränserna för BIM på Nya Karolinska Solna

2 O RD&BILD REKLAMBYRÅ KAN SJÄLV. VINN IPAD MINI Lös A+I Dubbelquiz på aipension.se/quiz Varför ska vi anförtro våra pensionspengar till någon annan, som i sin tur ska tjäna på dem? Precis så resonerade vi när vi startade Hos oss är alla sparare delägare som delar på hela vinsten. Och även du är välkommen om du är arkitekt eller ingenjör förstås.

3 November 2013 I detta nummer 3 Nu får aktiviteten styra utformingen De monotona kontorslandskapens tid är förbi. Nya friare sätt att jobba innebär en utmaning för arbetsplatsens struktur. Sidan 32

4 4 Innehåll November Briefing 9 Byggboom i vårdsektorn. 10 Först ut. Ruben Albertsson är arkitekten som utbildar hantverkare. 11 Just nu. Nyheter i korthet. 12 Fokus. Var tredje kontor saknar systematiskt jämställdhets- och mångfaldsarbete. 14 Ny dom stärker kamp mot prisdumpning. 15 Utrett. Ekosystemtjänster. 16 Få husarkitekter praktiserar på kommun. 19 Byggandet i siffror. Långt kvar till effektiv byggprocess. 20 Synpunkt. Byggherren behöver ekonomiska morötter för att skapa gröna stadslandskap, menar Mattias Gustafsson Arkitekturgalan. 24 Pristagarna. De fick Sveriges Arkitekters arkitekturpriser. 26 Nyöppnat. Brasserie KP i Malmö. 27 På plats. Passivhuskonferens i Göteborg. 28 Tävling. Metro och Rundquist vann Linköpingstävling. 30 Guiden. Utställningar, seminarier, konferenser med mera. 61 Reportage 32 De aktivitetsbaserade kontoren har kommit till Sverige. 38 Hammarkullen under 40 år. 42 Så används BIM i Nya Karolinska i Solna. Perspektiv 50 Rädsla för gentrifiering ökar segregationen, skriver Alexander Ståhle. 52 Shop Show på Form/Design Center. Verktyg 55 Chef över sin kompis, hur gör man? 56 Koppla ner. Så klarar du det gränslösa arbetet. 58 Så gjorde jag. Peter Sundin utformade avluftstorn efter luftflödet. 55 Karriär 61 Peter Ullstads kontor har vuxit från 7 till 22 på bara ett år. 63 Arkitekter på nytt jobb och nya företag. Sveriges Arkitekter 72 Sveriges Arkitekter informerar. 78 Friyta.

5 November 2013 Välkommen 5 Arkitektens releasemingel den 22 oktober blev en succé! Ordförande Jacob Sahlqvist fanns på plats. Kan en skateboard främja kreativiteten? Arkitekter och branschfolk kom förbi. Maria Blom Chefredaktör och ansvarig utgivare Jag vill rikta ett stort tack till alla som hört av sig med kommentarer om tidningens nya form och innehåll. De allra flesta verkar uppskatta att vi satsat ännu mer på aktualiteter och tävlingsbevakning. Dessutom verkar en så enkel sak som att tidningen numera går att rulla ihop och ta med sig, ha fallit i god jord. Tanken är ju att den ska vara en viktig nyhetskälla och ett praktiskt verktyg i vardagen, inte något man känner sig tvungen att spara årgångsvis i bokhyllan. Stort tack också till alla arkitekter, branschkollegor och övriga gäster som kom till vårt releasemingel på Arkitekturgalleriet i Stockholm för några veckor sedan. Det var en underbart trevlig kväll, och roligt att för första gången ta del av alla reaktioner på den nya tidningen. I det här numret skriver Nina Gunne om hur man utformar de nya aktivitetsbaserade arbetsplatserna, ett arbetssätt som de senaste åren börjat omsättas i praktiken. Den som inte provat har nog svårt att föreställa sig hur det är att inte ha ett fast revir på jobbet. Men visst funkar det. Tidigare arbetade jag i det nyligen ROT-prisade Jarlahuset och där kunde man via ljusgården kika upp till Spotifys glasade våningsplan och förundrat betrakta hur de anställda rullade runt på skateboards mellan kontorslandskapets chill rooms och war rooms (!). Frågan är om och när det första arkitektkontoret med liknande arbetssätt dyker upp. Det kanske redan finns? Hör av er i så fall, det vill vi gärna berätta om. Annika Jensfelt Redaktionssekreterare/ redaktör/reporter Nina Gunne Redaktör/reporter Sveriges Arkitekters bransch- och medlemsmagasin foto: peter phillips Storgatan 41 Box Stockholm Kontaktuppgifter till Sveriges Arkitekter finns på sid 73. Vill du annonsera? Vill du prenumerera? Prenumerationer på den tryckta tidningen, eller e-prenumeration beställs på arkitekten Vill du bidra till tidningen? Mejla till eller de enskilda journalisterna. Allt redaktionellt material i tidningen publiceras också på Sveriges Arkitekters webbplats Omslagsfoto: Henric Lindsten Tryck och repro: Ineko Stockholm ISSN X Produktannonser: Margareta Karlsson, Plats- och eftertextannonser: Ina Flygare, Webbannonser: Bengt Samuelsson, Utgivningsplan 2013 Annons- och Nr manusstopp Utgivning 11/ /10 23/11 12/ /11 18/12 Rebecka Gordan Redaktör/reporter Jonas Lindgren Reporter/Redigering Elisabet Näslund Redaktör/reporter TS-upplaga:

6

7 November 2013 Brev till redaktionen 7 Hör av dig till oss! Skicka ditt mejl till: Fler än arkitekter jobbar över Kommentar till förra numrets ledarsida: Det är självklart viktigt att som fack jobba för de sinas bästa! Dock känns det mycket samhällsfrånvänt att få det att låta som att inga andra yrkesgrupper skulle jobba över. Vårdpersonal, barnmorskor, lärare och många fler vänder ut och in på sig för att räcka till varje dag. Många med betydligt lägre löner. Minna Hatti, arkitekt Svar: Givetvis har du rätt. Det finns många andra grupper som också jobbar över. Men att nio av tio inom arkitektkåren gör det regelbundet kan väl knappast vara hållbart ur ett mänskligt perspektiv, oavsett lönen. Maria Blom, chefred Man blir sugen på att läsa Ville bara gratulera till en grymt bra nylansering av Arkitekten. Ni har verkligen skapat något nytt, framför allt känns det som en produkt som man direkt blir sugen på att läsa. Jag gillar de nya vinjetterna och nyhetsupplägget med många korta grejer, lite smörgåsbord över det. Uppskattar också de korta insändarna som lyfts till början. Överhuvudtaget känns det som personer fått ta mer plats på ett trevligt sätt, som under vinjetten Så gjorde jag. Det enda som förvirrar mig lite är att avdelningen Briefing är så pass lång och innehåller så mycket olika saker. Kanske något som man vänjer sig vid. Gustav Björeman, arkitekt? Ronneby kommun bjuder in till ARKITEKTUPPDRAG om Sveriges första Cradle to Cradle -inspirerade stadsdel Kilen. Var med på workshopen i mars 2014 där idéer och modeller för området utvecklas! Förfrågningsunderlaget hämtas på Edge Vägg Edge Golv Edge Bord

8 Vi på Folksam engagerar oss i det som våra kunder bryr sig om. Och en sak har vi lärt oss genom åren: försäkringar är, precis som arkitektur, så mycket mer än siffror i ett Excelark. Det handlar om känslor. Om allt du håller kärt och bryr dig om i livet ditt hem, dina ägodelar, dina intressen, din familj och din framtid. Därför är det extra roligt att vi är Sveriges Arkitekters nya samarbetspartner. Det innebär att vi kan erbjuda dig försäkringar till ett fördelaktigt pris, men också att vi utvecklat och finslipat våra produkter och tjänster så att de passar just dig. Vi vet att du har annat att göra på dagarna än att grubbla över dina försäkringar. Men nästa gång du tänker på allt det du bryr dig om, som du älskar och vill skydda - då vet du vem du kan prata med. Vi finns på tel Varmt välkommen!

9 November 2013 Briefing. Nyheter 9 Briefing Tävlingar Trender Arkitekternas världsnamn är med och fajtas när vårduppdragen blir fler och kvalitetskraven på vårdbyggnader höjs. Snøhetta har ritat det senaste Maggie s Centre, en serie hospice för cancerpatienter i Storbritannien. Det våras för vården foto: PHILIP VILE Nu boomar vårdbyggandet igen. Nya behov, sprungna ur förändrad demografi, och snabb teknikutveckling ställer krav på fler och andra typer av vårdanläggningar. Vad utmärker dagens vårdmiljöer? Goda material, ljus och Trend grönska, svarar Peter Fröst som är professor på Centrum för vårdens arkitektur (CVA) på Chalmers: Landstinget är ju den perfekta beställaren i och med att man alltid bygger för egen, långsiktig förvaltning och därför satsar på kvalitet. Så har det kanske alltid varit Huddinge sjukhus är ingen lågprislösning men man hade andra arkitektoniska ideal tidigare. En medvetenhet har växt fram om att du blir friskare av rätt utformad vårdmiljö. Forskning visar att bra arkitektur ger vinster för hälso- och sjukvården; exempelvis behöver depressiva patienter tre sex dagars kortare vårdtid om de placeras så att de utsätts för direkt solljus på morgonen. Det, i kombination med en strävan att sätta patienten i centrum och ett allmänt högre krav på offentliga miljöer från medborgarna, höjer ribban på vårdens arkitektur. Att upplevelsen av arkitekturen påverkar hur vi uppfattar bemötandet är ingen ny insikt för de som bygger hotell. Men det är nytt inom vården, säger Peter Fröst. Elisabet Näslund På sidan 44 kan du läsa om Sveriges största pågående vårdprojekt, universitetssjukhuset Nya Karolinska i Solna.

10 10 Briefing November 2013 Först ut Det finns annat än att bara bygga nytt Arkitekten Ruben Albertsson insåg att det behövs engagerade praktiker när 1900-talets bostadsbestånd ska rustas upp. Nu leder han den ettåriga utbildningen Ombyggnad och renovering för bygghantverkare vid Nässjöakademin. Varför behövs utbildningen? De treåriga byggprogrammen på gymnasiet hanterar väldigt lite ombyggnad. Samtidigt hamnar många på ombyggnader och använder där samma tänk och metoder som vid nybyggnad. Men ombyggnad handlar mer om problemlösande, att man i arbetet stöter på det som inte är förväntat. De som idag är skickliga inom yrket är ofta över 50 år och har lärt av lång erfarenhet. Vad är det era studenter får lära sig? Teknik- och bebyggelsehistoria är en bas i utbildningen. Tre och en halv dag i veckan är vi ute och bygger. Då uppstår situationer som leder till samtal om hur vi gör, vilka kvaliteter som är viktiga för det liv som finns i bostäderna idag. Det skapas ett engagemang för frågorna hos den yngre generationen och det är jätteviktigt! Det handlar inte främst om kulturbevarande byggnadsvård utan om att unga ska få ta plats och påverka. Ni har också sjösatt Världens minsta bomässa. Vad är det? Under förra läsåret renoverade vi i kursen en vattenskadad lägenhet, en tvåa i ett traditionellt trevånings tegelhus från 1955, ritat av Erik Sigfrid Persson. Vi öppnade lägenheten för studenter och byggföretag som kom och tittade. Varför bryr du dig så mycket om ombyggnad? Jag har alltid varit intresserad av återbruk och när jag gick på KTH slängde vår lärare Jan Magnus Berg ut oss i containrarna för att samla material till att bygga en by. Det blev som en bekräftelse för mig och satte ribban i min själ, att det finns annat än att bara bygga nytt. Annika Jensfelt ruben albertsson Aktuell: Med utbildningens nästa ombyggnadsprojekt: Ett lägenhetshus i centrala Nässjö, med fyra lägenheter, byggt Det är förfallet men en riktig pärla, fint hantverk och fina material som parkettgolv. Framtiden här är inte att riva utan att rusta. Foto: sofia runarsdotter

11 November 2013 Just nu För övrigt Briefing öppnar brittiska bevarandeorganisationen National Trust inspelningsplatsen för Big Brother för allmänheten. Vilket för diskussionen om definitionen av kulturarv till en ny nivå. Värmland regerar i statistiken Sveriges Byggindustriers (BI) Konjunktur konjunkturprognos får ofta redaktionen att hicka till. Så också denna gång när Värmland toppar länslistan över ökade bygginvesteringar. Sett i procentuell förändring 2013/14 ökar Värmland med 21 procent att jämföra med storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne som ökar med mer beskedliga 1, 4 respektive 2 procent. Två stora privata projekt i Karlstad drar upp statistiken. I kronor och ören är dock Stockholms investeringar (2012:s siffror) högst: 94,5 miljarder kronor, mot Värmlands 4,8 miljarder. I övrigt spår BI att Sveriges förbättrade konjunktur spiller över på byggsektorn, där bostäder och privata investeringar drar byggandet Emporia. Talk of the WAF Wingårdhs knep priset för Prisat bästa köpcentrum med Emporia på World Architecture Festival, WAF. Det finaste priset, årets byggnad, gick till australiska kontoret Francis-Jones Morehen Thorp för sitt Auckland Art Gallery. Festivalens snackis blev Sancaklar-moskén i närheten av Istanbul, ritad av EAA-Emre Arolat Architects som ersatte traditionell moskétypologi med, enligt AJ:s chefredaktör Christine Murray, en poetisk dans av materialitet och ljus. Tre tecken på att bostäderna borde krympa Singelhushållen har ökat med en halv miljon sedan Idag bor singlar i 60% av Stockholms bostäder. Den största ökningen av 2 singelhushåll sker i gruppen åringar. Sverige tillhör de länder 3 som har flest självständiga, individualistiska och självförverkligande medborgare, enligt World Values Survey. Forskarna ser ett samband med singelhushållen. 1 1 Appropå Erskinejubileet Arkitektur- och designcentrum, Arkdes, har Mobilt också (liksom Nynäshamn) valt appen som verktyg för att nå fler. Appen vid namn Arkitektur Nu/Stockholm innehåller 40 av de senaste årens byggnader, inredningar och landskapsprojekt. Tanken är att lägga till fler städer under nästa år är också året då Ralph Erskine skulle ha fyllt 100 år. Det kommer Arkdes att fira med en app. Singellägenheter i Rindö hamn för Vasallen av White Arkitekter. Hälften av lägenheterna är under 35 kvadrat. och två tecken på att de faktiskt gör det Villasäljarna försvann som målgrupp för bostadsbolagen 2008 när bland annat reavinstskattereglerna skärptes. När osålda projekt med stora lägenheter ritas om till små, finns efterfrågan. I Boverkets nya byggregler 2 (BBR) som gäller från 1 juli 2014 finns särskilda regler som lättar på utformningskraven för student- och ungdomsbostäder. Regeringen hoppas att det ska öka byggandet av små bostäder. Inhämtat på Whites seminarium Varför bygger vi för kärnfamiljer när singlarna är i majoritet? den 16 oktober. Siffrorna kommer från SCB. Nynäshamn tar hjälp av mobilen Nynäshamn har skapat Dialog en app för att få in medborgarnas synpunkter. På knappt en månad fick man 499 svar som bildar underlag för arbetet med en fördjupad översiktsplan, FÖP. Ett mål med appen var att nå yngre och medelålders medborgare, vilket man också lyckats med. Bland de svarande var det ungefär lika många i åldern som och tillsammans utgjorde de den största gruppen. Hur vill då medborgarna helst använda Stadshusplatsen och Fredstorget i centrala Nynäshamn? 55 procent svarade äta och shoppa. Fritt wifi hamnade också högt på önskelistan. Arkitektur är en magisk handling. Att bygga ett hus är som att dra en kanin ur en hatt fast mycket, mycket långsammare. Redaktör Rory Olcayto på architectsjournal.co.uk den 17 oktober gånger per dag får riktvärdet för flygbuller, max 70 dba vid uteplats, överskridas enligt förslag i delbetänkandet av Bullersamordningsutredningen, som behandlar flygbuller. Det följer samma principer som övriga utredningen (se Arkitekten 8.12). Tengbom får ny vd Den nya vd:n på Ledarbyte Tengbom heter Bo Ringdahl och kommer från IToch managementkonsultbolaget HiQ Stockholm där han varit vd i sju år. Han börjar den 1 december och efterträder Magnus Meyer, som varit Tengboms vd i åtta år. Han i sin tur går vidare till posten som vd för WSP Sverige. Bo Ringdahl. foto: stefan kalm/saab AB

12 12 Briefing November 2013 Fokus För Liljewall arkitekter blev jämställdhets- och mångfaldsarbetet en ögonöppnare. Flera kontor saknar mål för jämställdhet Även Sveriges Arkitekter står utan den plan och de strategier som lagen kräver Nära hälften av de svenska arkitektkontor som enligt lag ska ha både en jämställdhetsplan och ett målinriktat arbete för jämställdhet och mångfald har det inte. Sveriges Arkitekter har varken en egen plan som arbetsgivare eller utåtriktat jämställdhetsarbete som förbund. Det är ett viktigt fackligt arbete, men frågan finns inte med Diskriminering i vårt nuvarande verksamhetsprogram, säger förbundsdirektör Catherina Fored. Skälet till att Sveriges Arkitekter inte driver frågan om jämställdhet och mångfald beror enligt Catherina Fored på att styrelsen prioriterat annat sedan hon tillträdde i januari Samtidigt vill jag säga att vi hela tiden arbetar med frågan. Den finns inbakad, till exempel i ett projekt vi har med Saco om det gränslösa arbetet. Och vi för statistik över löneskillnader mellan kvinnor och män. Enligt diskrimineringsombudsmannen har facket en nyckelroll i arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering. En kartläggning Saco gjort visar att många förbund satsar på jämställdhetsfrågorna i en större omfattning än vad Sveriges Arkitekter gör, till exempel genom att driva kampanjer, anordna normkritiska chefsutbildningar och bjuda in till särskilda löneseminarier för föräldralediga. Att som fackförbund göra satsningar av det här slaget är inget lagen kräver. Däremot måste Sveriges Arkitekter i egenskap av arbetsgivare ha en jämställdhetsplan och arbeta målinriktat med frågorna. Josefin Edström, Sacos utredare i jämställdhet och integration, anser att förbunden bör föregå med gott exempel. Är man inte medveten om frågan är det allvarligt. Det målinriktade arbetet är till för att upptäcka var det behövs insatser och vem som ska ansvara för att bedriva och följa upp dem, säger hon. Catherina Fored säger att hon insåg att det saknades en jämställdhetsplan på förbundskansliet när hon började Nu är det på gång. Jag hade önskat att arbetet kommit längre men vi har inte hunnit med, säger hon. I Sverige finns det 41 arkitektkontor med 25 eller fler anställda vilket betyder att de enligt lag ska ha en jämställdhetsplan och ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnicitet och religion. Arkitektens undersökning, riktad till vd:ar och personalansvariga, visar att 17 kontor av de 36 som svarat, alltså nästan hälften, saknar antingen plan eller målinriktat arbete eller både och precis som Sveriges Arkitekter. Ett kontor som arbetar aktivt med frågorna är Liljewall arkitekter i Göteborg. När Per-Henrik Johansson tillträdde som vd 2010 visade en medarbetarenkät att de anställda inte tyckte att män och kvinnor hade samma möjlighet att avancera. Detta trots att kontoret hade en jämställdhetsplan. Så svarade kontoren Fråga: Har ni en jämställdhetsplan samt arbetar planmässigt med jämställdhet och mångfald? Nej: 17 Då bestämde vi oss för att jobba med det här. Vi vill vara en attraktiv arbetsplats, och då måste alla få möjlighet att utvecklas efter bästa förmåga, säger han. I samarbete med en genusexpert startade de flera aktiviteter, som föreläsningar om aktuella begrepp, lagar och strategier, grundandet av en jämställdhetsgrupp, djupintervjuer med medarbetare samt kartläggningar på ett flertal områden, exempelvis lön, beslutspositioner, rekrytering, sjukfrånvaro, föräldraledighet och vård av sjukt barn. Det som kom fram var en ögonöppnare. Vi såg att det i vår struktur fanns vissa konkreta saker vi kunde göra för att ej svar: 5 Ja: 19 Nio av dessa kontor har en aktuell jämställdhetsplan men arbetar inte målinriktat med jämställdhet och/ eller mångfald. Åtta kontor saknar plan. Av dem har sex inget jämställdhets- och mångfaldsarbete alls. undanröja hinder. Till exempel visade det sig att det var svårt för deltidsarbetande småbarnsföräldrar att få krävande uppdrag, säger Per-Henrik Johansson och berättar att man nu utformar grupperna med målsättning att det ska finnas stöd för de med ansvar och att inga viktiga möten läggs efter klockan fyra. Det insamlade materialet ligger till grund för kontorets nya handlingsplan där mål, kartläggningar, analyser och konkreta åtgärder finns med. Vid rekrytering kallar man nu till exempel sökande som kan bidra med bredd, som kunskaper i språk eller om andra länders arkitektur. Det har gett resultat. Att han som vd deltar aktivt i jämställdhetsgruppen och det fortsatta arbetet ser Per-Henrik Johansson som en viktig markering. Det ger en tydlig signal att vi prioriterar frågorna. De är viktiga för oss. Vi har kommit en bit på vägen men har mycket kvar att åstadkomma. Rebecka Gordan, Annika Jensfelt Fotnot. Antal anställda på kontoren är enligt STD:s senaste branschöversikt.

13 November Briefing foto: nicke johansson 4 Det säger lagen Jämställdhet och mångfald är inte längre bara ord på intranätet. Det känns bra att vara del av ett företag som medvetet arbetar för en god arbetsmiljö., säger Annelie Idermark, fackklubbens ordförande på Liljewall arkitekter. För vår del har det handlat om att få syn på de hinder och strukturer som finns på ett omedvetet plan, säger Per-Henrik Johansson, vd på Liljewall arkitekter. Våra kvantitativa mätningar har hjälpt oss att se att vi är på rätt väg. De ger ett förbättrat underlag för styrning och beslut, säger Monica Österberg, HR-chef på Liljewall arkitekter. Arbetsgivare med 25 anställda eller fler ska var tredje år upprätta en plan för jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsplanen ska innehålla de åtgärder som behövs på arbetsplatsen för att det exempelvis ska vara möjligt att förena arbete och föräldraskap, för att främja en jämn könsfördelning och förhindra att sexuella trakasserier uppkommer. Arbetsgivaren ska vart tredje år kartlägga och analysera löner och andra anställningsvillkor för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. På arbetsplatser med 25 anställda eller fler ska det finnas en handlingsplan för arbetet med jämställda löner. Arbetsgivaren ska även arbeta målinriktat med att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning inom områdena arbetsförhållanden och rekrytering. Fackets representanter på arbetsplatserna ska företräda medlemmar som blivit utsatta för diskriminering, men också samverka med arbetsgivaren om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen. Checklistor och mer information på Liljewall arkitekters jämställdhetsgrupp bildades Johan Brendelökken, Annelie Idermark, Calle Hellberg, Per-Henrik Johansson, Lotta Josefsson och Monica Österberg ingår i gruppen. Kontoren med jämställdhetsplan och målinriktat arbete för både jämställdhet och mångfald White Tengbom Temagruppen Wingårdhs Liljewall arkitekter Fojab Krook & Tjäder Semrén & Månsson ÅWL Arkitekter Strategisk Arkitektur Wester + Elsner Aperto Reflex Arkitekter BSK Arkitekter Equator Stockholm Berg/C. F. Møller Abako Arkitektkontor Pyramiden Arkitekter MAF Arkitektkontor Så satsar andra saco-förbund några exempel: Anordnar normkritiska chefsutbildningar. Driver kampanjer om lika lön. Anordnar kurser för förtroendevalda om aktivt jämställdhetsarbete. Driver skräddarsydda mentorsprogram för invandrade akademiker. Arrangerar seminarier för medlemmar som ska vara föräldralediga.

14 14 Briefing November 2013 Nyheter Stenpriset till Stortorget Sienapristagaren från 2011, Stortorget i Gävle av Anderson Jönsson Landskapsarkitekter, fick Stenpriset 2013 för användandet av natursten på ett estetiskt, hållbart och nyskapande sätt. Ny dom stöd i kamp mot prisdumpning Ett upphandlingsbolag i Göteborg förkastade fem byggbolags anbud på grund av omotiverat låga timpriser. Byggbolagen överklagade men nu har Kammarrätten gett upphandlaren rätt. Domen är goda Upphandling nyheter för Sveriges Arkitekter som vill sätta stopp för prisdumpning i arkitektupphandlingar. Det ska bli intressant att se om de företag som fått sina anbud uteslutna går vidare till Högsta förvaltningsdomstolen. Står sig domen kan det ge råg i ryggen för upphandlande myndigheter att förkasta onormalt låga anbudspris även i arkitektupphandlingar, säger Ulrik Östling, jurist på Sveriges Arkitekter. Så kallad prisdumpning är en het fråga i Sveriges Arkitekters styrelse. Den har satt upp företeelsen som en av sina fokusfrågor under hösten, som ett tillägg till verksamhetsplanen för 2013 och Sveriges Arkitekter konstaterar att genomsnittspriset på en arkitekttimme idag ligger på cirka 795 kronor men att det inte är ovanligt att ramavtalsupphandlingar sker till genomsnittliga timpriser runt 500 kronor, i sämsta fall 200 kronor eller faktiskt noll kronor för vissa tjänster. Många medlemmar vi Jacob Sahlqvist, ordförande i Sveriges Arkitekter. pratat med känner sig allt oftare tvungna att agera pristaktiskt istället för att ge väl underbyggda och realistiska anbud. Om några företag accepterar uppdrag på dåliga villkor lär sig beställarna att arkitekttjänster kan köpas billigt och det kan och bör vi bekämpa, säger Jacob Sahlqvist, Foto: patrick miller Sveriges Arkitekters ordförande. Kampen mot prisdumpning ska ske bland annat genom debattartiklar. Förbundet har också startat en utredning för att ta fram relevanta fakta som ska ligga till grund för en kampanj. I lagen om offentlig upphandling, LOU, finns regeln som säger att en upphandlande myndighet har möjlighet att förkasta anbud som de tycker är onormalt låga, så som skett i Göteborg. Regeln ger en möjlighet men inte en skyldighet att förkasta anbudet. För att komma åt prisdumpning hade det varit bra om regeln innehållit en skyldighet, säger Ulrik Östling. Annika Jensfelt IfoElectric_Arkitekten_93,5x131mm_131104_IfoElectric_AoB_90x Betong i nya banor 6 nya modeller med sensor! rörelse för ljus Sockel i vitt under hålls fritt porslin, kapslingsklass IP44. Du ser det nya sortimentet med inbyggd rörelse- och dagsljusdetektor på Helsinki Kathy and Helsinki Neptun GCPro Tel /

15 November 2013 Nyheter Utrett: Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster (SOU 2013:68) 15 Briefing Ekosystem in i PBL Betänkandet i korthet För att inkludera ekosystemtjänster i samhälls- 1 planering och näringslivsutveckling måste de integreras i beslutsprocesserna. Det krävs också bättre kunskapsunderlag och ökat lärande. För detta föreslås en kunskapsnod i form av en tillfällig myndighet, verksam fram till 2018 då målet om värdet av ekosystem ska följas upp. 2 Se över hur de lagar som styr mark- och vattenanvändningen, såsom Plan- och bygglagen (PBL), gynnar ett hållbart nyttjande av viktiga ekosystemtjänster. Ändra lagen om det finns brister. 3 Utred om ekologisk kompensation, det vill säga att förorenaren betalar för negativ inverkan på ekosystemtjänster vid exploatering, är effektivt. Om så är fallet, ta fram nationella riktlinjer och verktyg för genomförande och se över gällande lagstiftning. Elisabet Näslund Utredare: Maria Schultz, enhetschef på Stockholm Resilience Centre. Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som gynnar människan. Genom att främja dem kan vi dra nytta naturens förmåga till exempelvis klimatstabilisering och luftrening. Mer på sidan 20. Foto: Nora Lidfeldt Hallå där Gunnar Lidfeldt F. d. stadsarkitekt i Gävle protesterar genom Hembygdsföreningen mot kommunens planer på att göra saluhall av gamla Rådhuset. Gävle saknar stadsarkitekt Varför protesterar du? Rådhuset är stadens förnämsta märkesbyggnad och bör ha ett värdigt innehåll. Planerna på kommersiell användning är hårresande och vittnar om total brist på förståelse för byggnadens karaktär och dess historiska och arkitektoniska värde. Ponera att Stockholms stadshus skulle konverteras till saluhall! Vilket liv det skulle bli! Bara ett restaurangkök kräver ombyggnader som enligt mig är omöjliga att genomföra utan att man förgriper sig allvarligt på Rådhusets interiör. Hade jag varit i tjänst som stadsarkitekt hade jag inte kunnat godta detta. Jag hade agerat kraftfullt för att starta en diskussion både internt och utanför. Nu saknar Gävle stadsarkitekt. Huset har stått tomt sedan i mars, vad ska man göra istället? Ett förslag som jag tror har stöd bland många är att kommunalråden flyttar in med kansli. Det skulle innebära en värdig användning som gav byggnaden skäl för namnet. Annars kunde man använda en del av bottenvåningen till ett stadsmuseum och turistinformation. Så har man gjort i Sundsvall. Annika Jensfelt M3 Mobil Glas M3 Mobil

16 16 Briefing November 2013 Nyheter Islossning för ny arkitekturpolitik Nu finns en öppning för en ny arkitektur-, form- och designpolitik. Kulturdepartementet kartlägger hur målen i nuvarande politik har nåtts. Resultatet kan bli grund för en utredning. Något beslut om att en Politik utredning ska starta har regeringen dock inte tagit. Vi får se när vi är i mål om utredningsdirektiv. Ambitionen nu är att titta på målen, säger Martin Sundin, avdelningschef på Kulturdepartementet. Regeringen har droppat löften om att 1998 års arkitekturpolitiska handlingsprogram Framtidsformer ska ses över och eventuellt ersättas med en ny statlig politik för arkitektur, form och design vid några tillfällen under året. I oktober startade en tjänstemannagrupp med att göra en förstudie som ska lägga en grund för fortsatt arbete med översynen. Den kartlägger Framtidsformer och andra dokument samt intervjuar fackfolk. Uppdraget ska vara klart vid årsskiftet. Elisabet Näslund Foto: Annika Jensfelt Carolina Biasca är praktikant på arkitektkontoret Jägnefält Milton i Stockholm. Flest praktiserar på privata kontor Alla husarkitektstudenter praktiserar på privata kontor, visar Sveriges Arkitekters enkät till masterstudenterna. Av de 97 studenter som Praktik deltog i undersökningen, svarade 69 stycken att de gjort praktik. 37 av dessa var husarkitekter och 23 var landskapsarkitekter. Samtliga svarande husarkitekter angav att de gjort sin praktik på ett privat arkitekt- eller teknikkonsultföretag. Bland landskapsarkitekterna var det inte lika ensidigt. Hälften Omstritt arkitekturprogram klubbat till slut av de svarande angav att de praktiserat på ett kommunalt stadsbyggnadskontor eller på en statlig myndighet. Christer Malmström är skolchef på arkitektskolan i Lund. Han är förvånad över siffrorna. Det är märkligt, jag har ingen känsla av att studenterna helst vill praktisera på privata kontor. Jag har haft studenter som praktiserat kommunalt och många är stadsbyggnadsintresserade, säger han. En förklaring kan enligt Christer Malmström vara att det inte finns så mycket ritarbete på en kommun. Det är det studenterna kan efter tre år på utbildningen, då de flesta gör sin praktik. För landskapsarkitekter däremot kan jag tänka mig att det finns fler relevanta arbetsuppgifter inom till exempel praktisk parkförvaltning. Ytterligare en förklaring kan vara att studenterna inte har tillräcklig kännedom om kommunalt arbete, att de helt enkelt inte hittar dit. Men det beror enligt Christer Malmström inte på att utbildningen missat att uppmärksamma det alternativet. Jag är ganska säker på att vi uppmärksammar det. Men det är som med allt annat, det behövs sägas minst tre gånger innan det fastnar och det gäller oss alla: studerande, praktiserande och skrivande arkitekter. Liksom människor i gemen! Annika Jensfelt Den 14 november klubbades Arkitektur Stockholm en strategi för stadens gestaltning, i Stockholms byggnadsnämnd. Under utställningen 28 juni till 6 september 2013, engagerade sig många Stockholmsarkitekter och kom med både ris och ros. Tobias Olsson, arkitekturpolitisk chef på Politik Sveriges Arkitekter som lämnade remissvar, är positiv till att Stockholm nu får en arkitekturstrategi. Sveriges Arkitekter har däremot påpekat att utställningsförslaget var otydligt kring till exempel hur den nya byggnadsordningen ska kopplas till dokumentet. Programmet blir som ett skyltfönster för arkitektur, att använda mot beställare och politiker. Det är generellt hållet, men exempelsamlingen blir viktig att mäta arkitektonisk kvalitet mot, säger Tobias Olsson. Stockholms Arkitektförening lämnade in remissvar med kommentarer. De arrangerade den 21 oktober ett rundabordssamtal på Liljewalchs. Där deltog medlemmar i föreningen, gruppen Samhällsdebattörerna och representanter för SBK. Samhällsdebattörerna hade lämnat kommentarer till utställningen med ett brev ställt till SBK den 6 september. Gruppen skrev bland annat att programmet borde redovisa hur riksintresset i Stockholms innerstad ska tas om hand. Karolina Keyzer, stadsarkitekt i Stockholm, påpekar att programmet är ett levande dokument som fortfarande kan införliva goda exempel för att konkretiseras. Med ett arkitekturpolitiskt dokument kopplat till översiktsplanen blir stadens strävan efter hög kvalitet på arkitektur tydlig. Det viktigaste är att dokumentet finns! Nina Gunne

17 FUSION RT 570 FUSION RT 571 FUSION RT 572 FUSION RT 573 UNIKA ATTIKA RT 546 SLAGNA NYHETER På Randers Tegl arbetar vi kontinuerligt och målinriktat med att skapa nya tegeltyper till innovativa projekt. Senast utökades vårt sortiment med Unika Attika och fyra nya varianter i vår helt nya Fusion serie, som bjuder på harmoniska och exklusiva färgnyanser. randerstegl.se

18 Hållbara golvlösningar för kommersiella och industriella miljöer Möt Flowcrete Sweden på Arkitekturgalan 2013 Stockholm, Waterfront 8 november Var du på Arkitekturgalan? Missade du vår trollkarl? Vill du lära dig använda kortleken? Besök oss online...

19 19 Briefing Oktober 2013 Byggandet i siffror Långt kvar till effektivt byggande Kostnad för att åtgärda byggets största fel Enligt beställaren och platschefen (antal fel i % av totalt antal) Byggkostnaden och dess variation Baserat på 274 projekt, rangordnade efter kostnad i kr/kvm BTA percentil kr 50-percentil kr 25-percentil kr 90-percentil kr 75-percentil kr Produktivitet Det är variationerna som slår läsaren av rapporten Produktivitetsläget i svenskt byggande Varken byggkostnader eller ledtider är likformiga, felen är legio och kostar massor. Dessutom beskrivs samarbetet som generellt. Det står klart att byggbranschen har långt kvar till de effektiva, industrialiserade processer som gör att delar av tillverkningsindustrin kvalitetssäkrat sin produktion. Elisabet Näslund 5 0 Antal fel (%) Beställare Platschef Mer än 50 projekt har haft ett enskilt fel som kostat över 1 miljon kronor Felkostnad (tkr) Så nöjda är beställarna och platscheferna med konsulterna Beställare Platschef Byggkostnad (Kr/kvm BTA) Projektnummer % 74% 73% 69% 69% 64% 66% 65% 62% 63% 274 Arkitekt Konstruktör El-konsult VS-konsult Vent-konsult Källa: Produktivitetsläget i svenskt byggande 2013, av Per-Erik Josephson på uppdrag av Svenska byggbranschens utvecklingsfond, SBUF. Bygger på data från 625 intervjuade projektledare i beställarorganisationer och byggplatschefer i 444 projekt. M5 Konferens M Box

20 20 Briefing Oktober 2013 Synpunkt Reagera, replikera eller debattera: Hemlösheten ökar med 500 personer per år, i takt med bostadsbristen. Chefen för Stockholms Stadsmission Marika Markovits är kritisk till att många av Sveriges kommuner inte skapar riktlinjer för bostadsförsörjningen trots att det är ett lagkrav. Intervjuad av Mikael Delin i Dagens Nyheter den 17 oktober. Mattias Gustafsson: Ge byggherren skäl att skapa gröna städer Byggherren behöver ekonomiska morötter för att skapa anläggningar med urbana ekosystemtjänster, menar landskapsarkitekt Mattias Gustafsson. När den hållbara staden ska ta form kommer programmeringen av offentliga utemiljöer att spela en avgörande roll för ett lyckat stadsliv. I ett tätare stadslandskap måste grönstrukturen bli smartare för att kunna hantera det trånga och hårdgjorda och samtidigt bidra med positiva effekter. Landskapsarkitekturen bör inte bara berika människors upplevda välbefinnande, den måste dessutom leverera urbana ekosystemtjänster. Vi stadsbor behöver rekreativa vardagsmiljöer med ren luft och rent vatten som också ger oss en utjämning av oönskade effekter av ett lynnigare klimat. Vad kan skynda på utvecklingen av mellanrummens kompetens i Sverige? Först och främst handlar det om att öka kunskapsnivån om urbana ekosystemtjänster inom både arkitektkåren och bland byggherrar. Det är viktigt att få fram en palett av goda exempel på väl gestaltade och funktionella anläggningar. Hållbara systemlösningar måste förstås fungera på våra breddgrader. I ett tätare stadslandskap måste grönstrukturen bli smartare. Här krävs kvalitativt innovationsarbete, kombinerat med uppföljning av byggda exempel och utvärdering av dess faktiska effekter. Eftersom landskapsarkitekturen iordningsställs sist i husprojekten är det inte helt sällan där det också prutas. Då är det viktigt att ha kunskapen om att gemensamma takterrasser, blomstrande biotoptak och renande regnträdgårdar faktiskt för relativt små summor pengar i sammanhanget ger stor socioekologisk utväxling. Det grundläggande ansvaret för att få till stånd landskapslösningar som levererar urbana ekosystemtjänster ligger hos kommunerna. Visst är det bra att kommuner på många håll har börjat ställa hårdare hållbarhetskrav på byggherrarna, exempelvis genom flödeskrav på utgående dagvatten och grönytefaktor. Det är propåer som skyndar på en hållbar samhällsutveckling. Därför är det djupt problematiskt att ambitiösa miljökrav i stadsutvecklingsprojekt som Norra Djurgårdsstaden sammanfaller med kraftigt stigande markpriser. Faran är att byggherren, för att få ihop kalkylen, i slutändan är tvungen att banta bort goda miljölösningar. Här behöver byggherren ekonomiska incitament för att kunna försvara okonventionella miljölösningar högre upp i sin organisation. Frågan är: vad kostar det lokalsamhället att det inte kommer fram gröna stadslandskap Urbana ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som gynnar människan; naturens gratistjänster som pollinering av grödor eller fotosyntesen som möjliggör andning. Urbana ekosystemtjänster är nyttor som naturen tillhandahåller på stadsnivå. LÄS OM Miljödepartementets utredning Synliggöra värdet av ekosystemtjänster på sid 15 som levererar urbana ekosystemtjänster? Det är dags för kommunerna att börja ta ekosystemtjänsterna på allvar och prissätta dessa mervärden i projekten! Eftersom vi skattebetalare är vinnarna på att hållbarheten verkligen realiseras i våra städers mellanrum, är det inte orimligt att kommunerna tar på sig ledartröjan och inför ekonomiska morötter som katalyserar hållbara landskap. Så varför inte införa en ekosystemtjänstpremie? Byggherren betalar fullt markpris men får efter uppvisande av byggd anläggning med hållbara funktioner tillbaka en summa efter verifierad grönytefaktor. En ekosystemtjänstpremie skulle definitivt driva på grön innovation och en diskussion kring vad som verkligen ger en hållbar stadsutveckling. Vi skulle så småningom få uppleva en rad byggda goda exempel och kunna verifiera effekten av de urbana ekosystemtjänsterna. När dessa typer av system blir mer standardiserade kommer vi också få se en kostnadseffektivisering. Med hjälp av ekosystemtjänstpremier kan Sverige ta täten och visa omvärlden hur framtidens hållbara stadslandskap ska gestaltas. Mattias Gustafsson är landskapsarkitekt, driver landskapsarkitektkontoret Urbio och verkar i gröna stadsbyggnadsprojekt som Hammarby sjöstad, Norra Djurgårdsstaden och Årstafältet i Stockholm.

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010. Dnr KS 2010:231

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010. Dnr KS 2010:231 MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010 Dnr KS 2010:231 Fotografier på framsidan Kompisar: Foto Shayfoto Kille pluggar: Foto Anna Wahlström Fotbollsmatch: Foto

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne Beslutad av styrelsen -09-11 Beslutad: -09-11 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Övergripande mål 3 1.1 Definition av begrepp 3 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2014 års löneenkät 2 Löneenkät 2014 Innehåll Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor 13 Chefer

Läs mer

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

BILAGA 3. MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

BILAGA 3. MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN MILJÖFÖRVALTNINGEN 2007-10-11 SID 1 (5) Kontaktperson Ingegärd Bergsmark BILAGA 3. MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN Inledning Arbetet med mångfald och jämställdhet styrs av lagstiftning och stadens interna

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan 2015-2017 Tyresö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för såväl kvinnor som män. Alla individer ska ges lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön. Det ska finnas

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017-2019 2016-10-13 1 Ansvar och arbetssätt HR-funktionen ansvarar för att ta fram likabehandlingsplanen och hålla den uppdaterad. Ledningsgruppen fattar beslut om planen i samband

Läs mer

Upplands Väsby kommuns policy för likabehandling

Upplands Väsby kommuns policy för likabehandling Styrdokument Kommunledningskontoret 2016-09-12 Viktoria Färm 08 590 971 06 Dnr viktoria.farm@upplandsvasby.se KS/2016:214 Upplands Väsby kommuns policy för likabehandling Nivå: Kommungemensamt styrdokument

Läs mer

Vässa verktygen. med bättre och tätare lönekartläggningar. Oktober 2015

Vässa verktygen. med bättre och tätare lönekartläggningar. Oktober 2015 Vässa verktygen med bättre och tätare lönekartläggningar Oktober 2015 Lönekartläggningar i kommuner, landsting och regioner Löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar sakta i Sverige. För sakta är

Läs mer

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN INLEDNING Svenska Basketbollförbundet vill att anställda, föreningsaktiva, eller inhyrd personal ska känna att de har lika värde, oavsett kön,

Läs mer

GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Yttrande 1 (5) Enheten för samhällsplanering Emma Franzén Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: Ku2015/02481/KL ku.remissvar@regeringskansliet.se GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.

Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv. NÄR BAKSIDAN SKA BLI FRAMSIDA 2013-01-09 Av: Movium Foto: Oskarshamns kommun Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren

Läs mer

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL TIPS &RÅD LÖNESAMTAL 2 Sveriges Arkitekter 2014 OM LÖN Sveriges Arkitekter anser att lönen ska vara individuell och differentierad mellan grupper och individer. Lönen ska spegla din prestation i förhållande

Läs mer

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dalarnas Arkitekturråd 2016-03-07 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Detta

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2013 års löneenkät

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2013 års löneenkät Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2013 års löneenkät 2 Löneenkät 2013 Innehåll Tack 3 Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs genom riktlinjer, förhållningssätt,

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker

Läs mer

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-10-20 Dnr KS 2015/0342 Till Kommunfullmäktige Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Sammanfattning Arbetet med lika rättigheter

Läs mer

Var med och arbeta för en säkrare värld

Var med och arbeta för en säkrare värld Var med och arbeta för en säkrare värld människorna gör företaget Urban Karlström Generaldirektör Välkommen till en fascinerande arbetsplats Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 1 av 6 Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 2 av 6 Diskrimineringslagen Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Österåkers Kommun 2015-2017 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personalstatistik... 4 Förvärvsarbete och föräldraskap... 8 Trakasserier... 9 Lediga

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136. Jämställdhetsplan 2016 Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober 2016. Dnr 2016/1136. 1(7) Innehåll Vad säger diskrimineringslagen om jämställdhet?... 2 Arbetsförhållanden... 2 Rekrytering... 2 Lönefrågor...

Läs mer

Gestaltad livsmiljö svar på remiss

Gestaltad livsmiljö svar på remiss BN 30 Gestaltad livsmiljö svar på remiss BN 2015/7023 - SBF den 15 februari 2016 Au 28 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteskrivelse. Paragrafen förklaras omedelbart

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2010-2012 för personal, barn och elever inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Lilla Rådmansgatan

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/ TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött 2016-01-08 SN 2016/0022.01.01 0480-45 09 31 Socialnämnden Jämställdhetsplan Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna Jämställdhetsplan.

Läs mer

Jämställdhets- och diskriminerings- program

Jämställdhets- och diskriminerings- program Jämställdhets- och diskriminerings- program Inledning De flesta arbetsgivare, universitet och högskolor är måna om att ta tillvara den bästa kompetensen. Ingen har råd att avstå från betydande delar av

Läs mer

Tillgänglighet i detaljplaner

Tillgänglighet i detaljplaner Tillgänglighet i detaljplaner Planera för tillgänglighet Kommunerna har ett viktigt ansvar i att verka för ett samhälle som är tillgängligt för alla. Detta styrs av bl.a. Plan- och bygglagen och ska beaktas

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

Klockan är strax åtta och du skyndar dig över den öppna plats som binder samman Smålands Museum och WTC Växjö. Här, där dåtid möter nutid, vimlar det

Klockan är strax åtta och du skyndar dig över den öppna plats som binder samman Smålands Museum och WTC Växjö. Här, där dåtid möter nutid, vimlar det VÄXJÖ Klockan är strax åtta och du skyndar dig över den öppna plats som binder samman Smålands Museum och WTC Växjö. Här, där dåtid möter nutid, vimlar det av folk på väg till tåget och ut i världen. Själv

Läs mer

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare

Läs mer

Vad vill du? Innehåll. Jag vill

Vad vill du? Innehåll. Jag vill Jag vill. Jag vill Innehåll veta mer 3 vara delaktig 4 5 utvecklas 6 7 ha mer tid för ungarna, och för annat än jobbet 8 11 göra karriär och ha ett gott ledarskap 12 13 Vad vill du? I den här broschyren

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013 Bilaga 5 KONTAKTPERSON Ann-Charlotte Heldenius Personalenheten 08-737 24 65 Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013 Familjebostäders arbete med jämställdhet och mångfald utgår från bolagets mångfalds- och

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare S MARIA - GAMLA STANS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2007 DNR 102-719/2006 SID 1 (5) LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 Utgångspunkter Målet med jämställdhets- integrations och mångfaldsarbetet är att

Läs mer

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror p Sju av tio hr-medarbetare tror på idén om en rättvisemärkning av rekryteringsprocesser. Fem av tio anser att det bästa alternativet vore att rättvisemärka hela arbetsplatsen.

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Design your story. skype. Det är en sak att göra coola saker på papper, men det ska landa också.

Design your story. skype. Det är en sak att göra coola saker på papper, men det ska landa också. Design your story skype Det är en sak att göra coola saker på papper, men det ska landa också. Specialritat och prisbelönat UMGÄNGE Skypes chill out-område angränsar till entrén och receptionen. Här finns

Läs mer

Sverige sämst i Norden på innovativ arkitektur

Sverige sämst i Norden på innovativ arkitektur Sverige sämst i Norden på innovativ arkitektur säger Sveriges arkitekter Sverige hamnar på sista plats och Danmark på första när Sveriges arkitekter själva får betygsätta hur innovativ arkitekturen i Norden

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 Sid 1(6) JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 För allas lika värde, rättigheter och möjligheter i jobbet Sid 2(6) 1 Inledning och bakgrund Jämställdhets-

Läs mer

Vårt. personalpolitiska. program

Vårt. personalpolitiska. program Vårt personalpolitiska program 2 Innehåll Inledning 5 Personal- och arbetsmiljöpolicy 7 Personalstrategi 9 Övergripande mål för personalarbetet 19 Omslagsbild: Lydia Lehtonen och Erik Lööv, projektledare

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2016-01-20 Vår referens Caroline B. Le Bongoat projektledare caroline.lebongoat@malmo.se Tjänsteskrivelse Ann Bergström enhetschef ann.bergstrom@malmo.se Remiss

Läs mer

Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör

Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör STARTSIDA ARTIKLAR BRANSCHNYTT REDAKTIONEN ANNONSERA PRENUMERERA EVENEMANGSKALENDERN SENASTE NUMRET SSQ AWARD BRANSCHNYTT

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Mångfaldsplan. Volvo GTO Powertrain Production Skövde 2012-2014

Mångfaldsplan. Volvo GTO Powertrain Production Skövde 2012-2014 Mångfaldsplan Volvo GTO Powertrain Production Skövde 2012-2014 Framtagen av Mångfaldskommittén: Jens Holtinger, Platschef Nina Persson, HR-chef Jenny Gustafsson, HR Business Partner Thomas Medin, Funktionschef

Läs mer

Handlingsplan för likabehandling vid Göteborgs universitetsbibliotek 2012 Fastställd av överbibliotekarien

Handlingsplan för likabehandling vid Göteborgs universitetsbibliotek 2012 Fastställd av överbibliotekarien Handlingsplan för likabehandling vid Göteborgs universitetsbibliotek 2012 Fastställd av överbibliotekarien 2012-02-28 Innehåll Inledning... 3 Vad är Likabehandling?... 3 Styrdokument och organisation...

Läs mer

Likabehandlingsplan för Region Halland

Likabehandlingsplan för Region Halland TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2013-12-17 RS130059 Regionkontoret Suzanna Klang, personalstrateg HR-utvecklingsavdelningen 035-13 49 06 Regionstyrelsen Likabehandlingsplan för Region Halland 2013

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer