BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna

Transkript

1 KRIS BEREDSKAP När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna

2 Innehåll Kända politiker dog av viruset 3 Tingsrydsbor ihjälfrusna i hemmet När hemtjänsten knackade på dörren var Tingsrydsbor ihjälfrusna i hemmet 3 det ingen som öppnade. Inne i huset i Kåramåla satt de åldriga syskonen i soffan, ihjälfrusna. Hjälpen hann inte fram i tid. Är vi bra på att klara kriser? 5 Identifiera analysera agera 5 Foto: Per Petersson, Filip Sjöfors, Stefan Ahlrik Megapix/Jakob Halaska, Amie Stenhammar Naturfotograferna/Peter Lilja, Helena Larsson Text: Anneli Wirdenäs Form: Marie Sterte Kända politiker dog av viruset Hittills är 17 dödsfall kända men polisen befarar att det rör sig om många fler. Ingen vet ännu hur hårt kölden och de omfattande elavbrotten slagit mot länet. Under den närmaste tiden kommer det att uppdagas Den svåra pandemin har nu lamslagit Växjö om fler personer omkommit i kylan. Nu när Aktuella hotbilder 6 lasarett. Under helgen avled 15 personer till följd av den fruktade influensan. Bland temperaturen stigit något, börjar samhället så smått fungera igen. El och telefoner har de omkomna finns flera lokala politiker kommit tillbaka i delar av Växjö, Ljungby Vem bär ansvaret? 10 och tjänstemän med ansvarsfulla positioner i samhället. Polisen vill ännu inte gå ut och Alvesta. Ännu hålls alla skolor i länet stängda efter den värsta isvintern i historien. med namn på de döda. Många människor På måndag räknar man i de flesta kom- Samhällets krishanteringssystem 13 insjuknar nu runt om i södra Sverige. Det rapporteras om överfulla sjukhus där underbemannad personal gör heroiska insatser. muner kunna återgå till vardagen igen, om elbolagen håller vad de lovat. Rädslan för att bli smittad har skapat panik Under en svår isvinter kan elnätet slås Krisledning 14 i samhället. Läget är mycket allvarligt och regeringen har sammankallat en katastrofgrupp. ut. Kommunerna har inte råd att ta fram reserv-elverk till alla invånare. Det är främst de gamla och svaga som er- Information till allmänheten är A och O 15 Hur skyddar vi oss mot smitta? Vågar bjuds hjälp. Vilket stöd kan man räkna med? Hur prioriterar kommunen? Vilka man gå till jobbet? Vem tar hand om resurser finns? Stöd åt drabbade 15 barnen när skolorna måste stänga? Tänk om sjukvårdspersonal blir smittad? Ska vi som anhöriga ta äldre släktingar från kommunens serviceboende Att vara förberedd 15 för att sköta dem hemma? 3

3 Är vi bra på att klara kriser? Varje år gör kommunerna, länsstyrelsen, landstinget och polisen analyser över tänkbara händelser som skulle kunna skada vårt län. Varje kris är unik, det går aldrig att helt skydda sig mot oförutsedda händelser, det dyker ständigt upp nya hotbilder. I Kronobergs län har vi erfarenhet av krishantering efter översvämningar och stormarna Gudrun och Per, med långa el- och teleavbrott som följd. Årligen genomförs en mängd aktiviteter för att vi ska bli ännu bättre förberedda när det oväntade inträffar. Det är viktigt för kommuner, länsstyrelse, landsting och övriga aktörer att ständigt göra analyser, utbilda och öva sin krisorganisation. (Läs mer i Regional risk- och sårbarhetsanalys för Kronobergs län 2006, Identifiera analysera agera Länsstyrelsen, kommunerna och landstinget arbetar med en gemensam metod som ligger till grund för den regionala risk- och sårbarhetsanalysen, RSA. Med hjälp av den försöker man identifiera allvarliga risker och hot som kan uppstå i länets åtta kommuner. (Läs om metoden ROSA, samt kommunernas hemsidor) Krisarbete är en pågående process: Öva, Utbilda, Analysera, Öva, Utbilda, Analysera, Öva Målet med risk- och sårbarhetsanalysen är att göra beslutsfattare och ansvariga tjänstemän medvetna om vilka hot och risker som finns inom deras område. När något händer ska de olika krisorganisationerna vara förberedda. Den kommunala risk- och sårbarhetsanalysen startar alltid med ett beslut i kommunstyrelsen. Den politiska förankringen är viktig. Morgondagens olyckor vet vi ingenting om. Bara att de kommer 4 5

4 Aktuella hotbilder: Långvariga elavbrott Isvinter med svår storm drabbar södra Sverige. Även tätorterna blir strömlösa under lång tid. Det får svåra konsekvenser på samhället. Människor fryser ihjäl. Stort el-bortfall är det scenario som länets krisorganisation övat mest. Det finns viktig erfarenhet från verkliga händelser. Särskilt allvarligt var läget efter stormen Gudrun. Pandemi infektionssjukdomar som sprids över världen och drabbar många invånare i varje land En Ljungbybo som just kommit hem från Thailand blir allvarligt sjuk. Det visar sig att han drabbats av ett nytt influensavirus. Smittan spåras till en ny form av fågelinfluensa som muterat så att det även kan angripa människor. Sjukdomen sprider sig snabbt över världen. I Kronobergs län töms arbetsplatser på folk. Det finns en stor oro i landet: hur ska man skydda sig mot viruset? Sannolikheten för att vi ska drabbas av en pandemi inom år är mycket stor. Personalbrist på länets arbetsplatser kommer att vara det stora problemet när det gäller att hantera en pandemi. Under 2007 ska länsstyrelsen och kommunerna arbeta fram egna pandemiplaner. Djursmitta, exempelvis mul- och klövsjuka, (Epizooti) Turister som rastar längs E4:an slänger en halväten smörgås som tagits in i Sverige från utlandet. Den äts av ett vildsvin som blir smittat. Via kontakt med en tamgris förs smittan vidare. Det ger upphov till ett mycket svårhanterligt och omfattande utbrott av mul- och klövsjuka i länet. En ny plan för att hantera epizooti har tagits fram i Kronobergs län. Veterinärer och tjänstemän på länsstyrelsen och i kommunerna ska få utbildning och information om epizooti. Vi är väl rustade för att klara ett litet utbrott, men konsekvenserna av omfattande epizooti kommer att bli mycket allvarliga.behovet av att öva är stort, gärna ihop med angränsande län. Datorer och telefoner slås ut under lång tid Ett nytt virus drabbar länet och slår snabbt ut ett stort antal datorer. Även telefonerna tystnar. Myndigheter, banker och affärer står handfallna. Den snabba tekniska utvecklingen har gjort samhället sårbart. Vi är beroende av att IT-teknik och telefoner fungerar. Ett skadligt virus skapar därför mycket allvarliga problem. Hur stor är risken att det ska ske? Hur ska man få ut information till allmänheten om inte tekniken fungerar? Det är högaktuella frågor som diskuteras fortlöpande. Länsstyrelsen i Kronobergs län satsar stort på att utbilda kommuner i Bits basnivå för IT-säkerhet. 6 7

5 Hot och våld exempelvis hot från organiserad brottslighet, Aktuella hotbilder: gisslantagning, terroristangrepp, hot mot tjänstemän Stora oroligheter mellan etniska grupper har brutit ut i södra Sverige. Anledningen är EU:s inblandning i X-land och utbildningen av multinationella styrkor som Sverige tagit på sig. Utbildningen ska ske på Kosta skjutfält. Södra Sverige utsätts för mordbränder, Brist på rent dricksvatten vårt viktigaste livsmedel Omfattande skogsbränder sabotage och upplopp. Krisorganisationen i länet aktiveras och även högsta ledningen i landet involveras. Kring scenariot hot och våld förs aktiva Dricksvattnet i Växjö och Ljungby utsätts för sabotage genom förgiftning. Det blir otjänligt under en längre tid, vilket får allvarliga konsekvenser för länets invånare. En stor skogsbrand bryter ut i södra delarna av Tingsryds kommun. Flera bostadshus ligger i närheten och ett par ladugårdsbyggnader har redan fattat eld när räddningsstyrkorna anländer. Vind- diskussioner om rimlig beredskap och samverkan Kommunerna ska tillsammans med livsmedelsverket ta fram en modell för hur man riktningen och det torra riset efter stormen Per gör att elden sprider sig snabbt. Olyckor i kärnkraftverk hanterar en situation där vi inte har tillgång till dricksvatten. Ett av problemen är hur man ska klara av insatser på flera ställen, samtidigt. En annan svårighet är att få fram tillräckligt En kärnkraftsolycka inträffar i ett land nära Sverige. Det får svåra konsekvenser för människor och miljö för lång tid framöver. Utsläpp av kemikalier/miljöfarliga ämnen mycket vatten för att kunna bekämpa brand i otillgänglig terräng. Till följd av stormen Gudrun är man ändå bra förberedd Hårdast drabbat blir de södra delarna av landet. Länsstyrelsen i Kronobergs län ska i samarbete med kommunerna ta fram ett underlag för omfattande sanering efter kärnteknisk olycka. Beredskapen för att hantera radioaktivt nedfall är ett prioriterat område. Ett tåg som transporterar ammoniak spårar ur i Alvesta. Olyckan resulterar i ett omfattande utsläpp. Personer som bor i närheten måste evakueras. Ett vårdboende med resurskrävande patienter finns i området. Rutiner för räddningstjänst och polis fungerar bra. Beredskap för utrymning och tack vare utbildning, samverkan och depåer med materiel. Andra aktuella frågor för länets krishanteringsorganisation: Hur kommer klimatförändringarna att påverka oss? Hur hanterar vi allvarliga blockeringar av trafik och transporter? inkvartering behöver övas mer, i samverkan. Mer kunskap behövs om hur man ska hantera olyckor med farliga transporter. Vi måste också vara vaksamma på att hot och risker kan uppstå hastigt och utan förvarning. 8

6 Vem bär ansvaret? I länet finns flera nätverk med personer som är utbildade för att hantera kriser. Där ingår länsstyrelsen, landstinget, kommunerna med räddningstjänster, polisen, övriga myndigheter och organisationer, privata näringslivet och frivilligorganisationerna. Länsstyrelsen ansvarar för att bygga en stark krisorganisation ihop med kommuner och landsting Kommunerna har en nyckelroll i samhällets krisberedskap ska stödja och samordna länets krisarbete har ansvar för att förebygga hot och risker ser till att det hålls återkommande utbildningar och krisövningar i länets nätverk informerar allmänheten om läget, när krisen är här är en länk mellan regeringen och kommunerna På länsstyrelsen finns en tekniskt avancerad ledningscentral, Kronoborgen, där man under en kris hämtar in, sammanställer och analyserar information och gör relevanta prognoser över läget. Där hålls även krisledningsmöten och samråd. ska för varje mandatperiod fastställa en plan för hur man hanterar extraordinära händelser ska regelbundet utbilda och öva politiker och tjänstemän i krishantering rapporterar till länsstyrelsen om läget vid extraordinära händelser Eftersom hotbilderna mot samhället hela tiden förändras måste krisberedskapen ständigt hållas levande i den dagliga verksamheten

7 Samhällets krishanteringssystem har tre delar: Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvaret för en verksamhet under normala förhållanden också har det under en krissituation. Den vanliga sjukvården ansvarar för vården, elbolagen för elen, kommunen för åldringsvården, osv. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och lokalisering ska vara den samma även under kris, om det är möjligt. Närhetsprincipen innebär att kriser i första hand bör hanteras där de inträffar och av dem som är närmast berörda. Länsstyrelserna, regeringen och kommunerna har dessutom ett geografiskt områdesansvar. Vid en kris ska de se till att samordningen fungerar mellan inblandade aktörer, på regional och central nivå, och lokalt i kommunernas alla delar. Ingen övertar ansvaret från någon annan. Områdesansvaret handlar också om att hitta bra former för ett Regionalt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor. Rådet ska vara en strategisk mötesplats för ledning och ansvariga tjänstemän i alla län, både regionalt och lokalt på kommunnivå. Arbetet i rådet ska förbereda och underlätta för samordning och samverkan när en extraordinär händelse inträffar. Deltagarna ska träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter och information. Det är viktigt att det privata näringslivet är samverkanspart i länets risk- och sårbarhetsanalys, liksom på gemensamma övningar och utbildningar. I Kronobergs län pågår en utvecklingsprocess där länsstyrelse och kommuner tillsammans diskuterar med större företag hur man framöver gemensamt ska hantera problem som kan uppkomma i en kris. Det gäller främst reservkraft, livsmedel, betalningsväsen och drivmedel

8 Krisledning Vid en allvarlig händelse sätter kommunerna och länsstyrelsen igång sin krisledningsorganisation. Det är flexibla organisationer som kan hantera olika typer av händelser. När en extraordinär händelse har inträffat kan den drabbade kommunen aktivera sin krisledningsnämnd. Den består uteslutande av politiker, oftast från kommunstyrelsen, och har rätt att besluta över andra kommunala nämnder. Krisledningsnämnden ska samordna den kommunala verksamheten under krisen. Efter Stormen Gudrun utvecklades G-sam ett forum inom länet där man träffas för utbyte av information i förskedet av en kris. Tanken med gruppen är att skapa en gemensam lägesuppfattning, för att snabbt komma igång med effektiva insatser. De som ingår i G-sam är länsstyrelsen, länets räddningstjänster, polismyndigheten, landstinget, SOS Alarm och Försvarsmakten. Alla har ständigt jourhavande tjänstemän som är beredda att agera när larmet går. Information till allmänheten är A och O När krisen drabbar stora delar av länet, och olika myndigheter blir inblandade då hjälps man åt att samla in information till allmänheten. Det finns flera olika kanaler för att nå ut med information. I vårt län finns Krissamverkan Kronoberg Krissam som aktiveras vid kris. Det är ett system som tar emot och ger ut information om den aktuella krisen och olika driftsstörningar. Vem som helst kan ringa och ställa frågor till Krissam eller söka informationen via internet. Länsstyrelsen, landstinget, kommunerna, Polisen, SOS Alarm, skapar den gemensam informationsbank som används i Krissam. ( ) Samverkan sker med media, bland annat genom återkommande presskonferenser. VMA Viktigt Meddelande till Allmänheten går ut via radio och TV när något allvarligt inträffat. Länets invånare kan också informeras via annonser i lokalpressen, post, flygblad, frivilligrörelsen och Försvaret. Stöd åt drabbade I de flesta kommuner finns särskilda krisstödsgrupper som aktiveras när något allvarligt hänt. Där ingår Svenska kyrkan, primärvården, skolkuratorer med flera. Landstinget aktiverar krisstödsgrupper för anhöriga. Att vara förberedd Vi måste ständigt förbereda oss så vi kan möta nya hot mot samhället. För en sak är säker: Vi kommer att drabbas av fler allvarliga händelser

9 Alla människor har ansvar för att minska konsekvenserna vid en kris, och att vara förberedda när en kris inträffar.