Säkerheter. 3 Säkerheter. Finlands Banks regler för motparter och kunder. 3.1 Avtal avseende säkerheter Pantavtal

Transkript

1 3 3.1 Avtal avseende säkerheter Pantavtal Pantavtal om lånefordringar 3.2 Regler för Finlands Banks säkerhetshantering Godkända tillgångar Krav på tillfredsställande säkerheter Urvalskriterier för omsättbara tillgångar Urvalskriterier för icke omsättbara tillgångar Belåningsvillkor Kreditvärdighetskrav Kreditvärdighet för omsättbara tillgångar Kreditvärdighet för icke omsättbara tillgångar Omsättbara skuldförbindelser utan externt kreditbetyg Godkännande av kreditbedömningssystem Övervakning av kreditbedömningssystem Säkerhetshantering Poolningssystem Inhemska omsättbara tillgångar Utländska omsättbara tillgångar Inhemska icke omsättbara tillgångar Utländska icke omsättbara tillgångar Behov av tilläggssäkerheter i poolen till följd av marknadsvärdering Särskilda metoder för utländska säkerheter Tariffer 3 1

2 3.2.3 Riskkontrollåtgärder och sanktioner Allmänna principer Riskkontrollåtgärder för omsättbara tillgångar Riskkontrollåtgärder för icke omsättbara tillgångar Prissättning och värdering av säkerheter Sanktioner Godkännande av säkerheter i andra valutor än euro i undantagsfall Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Webbadresser till euroområdets centralbanker Externa kreditvärderingsföretag som anlitas av Eurosystemet Öppettider och tidsfrister för säkerhetshanteringen Meddelanden om säkerhetshanteringen Meddelande om ändring av säkerhetskrav/checkkontolimit Meddelande om utländska säkerheter Pantmeddelande om lånefordringar Finlands Bank regler för gränsöverskridande användnig av icke omsättbara tillgångar som säkerhet via korrespondentcentralbanker Exempel på säkerhetsbehov och säkerhetsvärdering Kontaktpersoner för säkerhetshanteringen 3 2

3 Avtal avseende säkerheter Pantavtal Pantgivare: Pant: Skuldbelopp: Panttagare: XX-Bank Pantsättningsvillkor: 1. Värdeandelskonto nr yyy i XX-Banks [NN-Banks] andelsregister och på detta konto innestående värdeandelar eller de medel som inflyter vid förfall eller försäljning av värdeandelar och som förvaras på Finlands Värdepapperscentral Ab:s betalningsförmedlingskonto i Finlands Bank avskilda för pantgivarens räkning. 2. För användning vid realisation XX-Banks värdeandelskonto nr ååå i Finlands Banks andelsregister och på detta konto innestående värdeandelar eller de medel som inflyter av värdeandelarna då dessa förfaller till betalning. 3. Värdepapper som för pantgivarens räkning förvaras hos utländska värdepapperscentraler. 1. Den beviljade intradagskredit i euro för XX-Bank i TARGET2- Suomen Pankki. 2. Enligt Finlands Banks villkor upptagen likviditetskredit som motsvarar ett eventuellt debetsaldo på PM-kontot vid bankdagens slut och/eller som beviljats för att uppfylla kassakravet. 3. Summan av de penningpolitiska transaktionerna i form av lån mot säkerhet vid var tid och marginalkravet för repor. Finlands Bank Pantsättningen registreras på värdeandelskontot. Värdeandelskonto nr yyy är ett s.k. säkerhetshanteringskonto, där säkerhetskravet för kontot och godtagbarhetskriterierna för värdeandelarna som accepteras som säkerheter har antecknats. Finlands Bank fastställer reglerna för hur säkerhetsvärdet skall beräknas. Den del av panten som överskrider säkerhetskravet får avföras från kontot utan panttagarens särskilda samtycke. XX-Bank svarar enligt avtal om kontoförande institut (asiamies) med Finlands Värdepapperscentral Ab och enligt värdeandelslagstiftningen för sina registreringar på det pantsatta kontot. Finlands Bank har inte rätt att i andra hand pantsätta den pant som lämnats som säkerhet. På panter som finns utanför Finland tillämpas de villkor som gäller för upplåtelse av bindande panträtt enligt lagstiftningen i det aktuella landet. Rättigheter som hänför sig till kontot: Kostnader: Finlands Bank har debiteringsrätt och begränsad insynsrätt avseende värdeandelarna på ett pantsatt konto och de penningmedel som hänför sig till kontot. Finlands Bank har rätt att för kontot ändra säkerhetskravet, godtagbarhetskriterierna för säkerheter och reglerna för beräkning av säkerhetsvärdet. Finlands Värdepapperscentral Ab har insynsrätt i samband med aktivering av kontot samt teknisk debiteringsrätt. XX-Bank svarar för kostnaderna för de pantsatta kontona

4 Avtal avseende säkerheter Realisering av pant: Force majeure: Pantförklaring: Tillämplig lag: Om XX-Bank i något avseende inte fullgör den förpliktelse som panten utgör säkerhet för, har Finlands Bank rätt att utan att höra pantgivaren och utan att utverka dom eller beslut eller iaktta annat i lag föreskrivet förfarande och utan att offentligt utbjuda panten till försäljning realisera panten på ett ändamålsenligt sätt som tillvaratar parternas intressen. Finlands Bank kan på grund av sin debiteringsrätt få värdeandelar som registrerats på kontot överförda i sin besittning för realisering. Värdeandelarna registreras på värdeandelskonto nr ååå som öppnats i XX-Banks namn och pantsatts till förmån för Finlands Bank. Finlands Bank har på grundval av pantsättningen rätt att få de pantsatta penningmedlen överförda i sin besittning. Panter som finns utanför Finland realiseras enligt förfaranden som tillämpas i det aktuella landet. Finlands Bank har rätt att använda de ur panten realiserade medlen för att täcka förpliktelser som inte fullgjorts. Om realiseringen av panten avkastar mera än vad XX-Banks åtaganden enligt detta avtal förutsätter, återlämnar Finlands Bank överskottet till XX-Bank. Om det finns flera panter, har Finlands Bank rätt att bestämma i vilken ordningsföljd de skall realiseras och tas i anspråk för fullgörande av förpliktelserna. Finlands Bank skall snarast och om möjligt före realiseringen skriftligt underrätta pantgivaren om åtgärden till den adress pantgivaren lämnat. Avtalsparterna svarar inte för skada förorsakad av annan myndighets åtgärder, krig eller krigshot, uppror eller upplopp, störningar i den automatiska databehandlingen eller dataöverföringen, post- och teletrafiken eller eldistributionen vilka uppkommit utan avtalsparternas förvållan och vilka i väsentlig grad påverkar deras verksamhet, av avbrott eller försening i avtalsparternas verksamhet eller åtgärder på grund av eldsvåda eller jämförbar olyckshändelse, av stridsåtgärd på arbetsmarknaden som i väsentlig grad påverkar avtalsparternas verksamhet, inte ens då sådan berör endast en del av avtalsparternas personal eller av annat med dessa jämförbart oöverstigligt hinder eller av motsvarande omständighet som i oskälig grad försvårar avtalsparternas verksamhet. Till säkerhet för sin skuld enligt ovan, för den initiala säkerhetsmarginalen, för värderingsavdrag (haircut), för upplupen ränta och för eventuella indrivningskostnader pantförskriver XX-Bank ovan nämnda pant till Finlands Bank. Pantgivaren förbinder sig att sörja för att skuldbeloppet vid var tid täcks av säkerheter. Pantgivaren förbinder sig att bibehålla de rättigheter som hänför sig till kontot hos Finlands Bank och iaktta Finlands Banks bestämmelser för värderingen av säkerheterna. Finlands Bank godkänner att den del av säkerheterna som överskrider säkerhetskravet kan avföras från kontot utan panttagarens särskilda samtycke. På detta avtal tillämpas Finlands lag. På pantsättning av utländska värdepapper tillämpas de bestämmelser om upplåtelse av panträtt och realisering av säkerheter som gäller enligt lagstiftningen i det aktuella landet. Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar, ett för vardera avtalsparten. En kopia av avtalet tillställs Finlands Värdepapperscentral Ab. Datum

5 Avtal avseende säkerheter Pantavtal om lånefordringar 1. Pantsättare XX Bank 2. Pant 3. Skuldbelopp 4. Panthavare 5. Pantförklaring Icke omsättbara lån som beviljats av pantsättaren och som uppfyller godtagbarhetskriterierna och de ytterligare rättsliga kraven i reglerna för Finlands Banks säkerhetshantering och om vilka uppgifter lämnats till centralbanken i ett pantmeddelande eller i en formbunden elektronisk fil. Enligt lånevillkoren skall finsk lag vara tillämplig på lånefordringarna. 1. Den beviljade intradagskredit i euro för XX-Bank i TARGET2- Suomen Pankki. 2. Belopp som enligt villkoren i Finlands Banks regler för penningpolitiska instrument och förfaranden redovisas som utnyttjad utlåningsfacilitet och som motsvarar ett eventuellt debetsaldo på PM-kontot vid bankdagens slut och/eller har beviljats för uppfyllande av kassakravet. 3. Summan av de penningpolitiska transaktionerna i form av lån mot säkerhet vid var tid och marginalkravet för repor. Finlands Bank XX Bank pantförskriver ovannämnda pant till Finlands Bank som säkerhet för sin ovannämnda skuld, för värderingsavdrag (haircut), för upplupen ränta och för eventuella indrivningskostnader. (Ändrad ) 6. Pantsättningsvillkor Pantsättaren skall enligt 11 i lagen om skuldebrev (622/1947) förse löpande skuldebrev med en separat endossering och sända en kopia av endosseringen till Finlands Bank. Pantsättaren skall förvara pantsatta lånefordringar enligt 22 2 mom. i lagen om skuldebrev. (Ändrad ) Vid pantsättning av enkla skuldebrev enligt 26 i lagen om skuldebrev skall pantsättaren underrätta gäldenären om överlåtelsen. Pantsättaren förbinder sig att skicka överlåtelsemeddelandet på det sätt som överenskommits med gäldenären och en kopia av meddelandet till Finlands Bank. Pantsättaren förbinder sig att följa de operativa rutiner för belåning av lånefordringar som fastställts i reglerna för Finlands Banks säkerhetshantering. Pantsättaren skall omedelbart eller senast påföljande bankdag underrätta Finlands Bank om alla sådana väsentliga förändringar i låneförhållandet mellan pantsättaren och gäldenären som påverkar pantens godtagbarhet. Sådana förändringar kan vara t.ex. förtida, partiella eller fullständiga återbetalningar, förändringar i gäldenärens kreditvärdighet eller väsentliga förändringar i lånevillkoren. Pantsättaren driver in amorteringar och räntor från gäldenären såvida Finlands Bank inte uttryckligen meddelar något annat. 7. Förvaltning av panterna Pantsättaren förbinder sig att omsorgsfullt och säkert förvara de skuldebrev med bilagor och säkerheter som pantsatts till förmån för Finlands Bank. (Ändrad )

6 Avtal avseende säkerheter 8. Finlands Banks rätt att kontrollera och lämna uppgifter till Eurosystemet För att kontrollera att de lånefordringar som pantförskrivits till Finlands Bank existerar och att lånevillkoren stämmer har centralbanken rätt att utföra kontroller i pantsättarens lokaler eller ge den finansiella tillsynsmyndigheten eller en extern revisor i uppdrag att utföra kontrollerna. Om pantsättaren använder en metod baserad på intern riskklassificering (IRB-metod) för att fastställa godtagbarheten inte bara av lånefordringar utan också av omsättbara skuldförbindelser utan externa kreditbetyg gäller kontrollrätten också uppgifterna om utgivaren av skuldförbindelserna i fråga. Finlands Bank har rätt att överlämna uppgifter om de pantsatta lånefordringarna till andra centralbanker i Eurosystemet. Om pantsättaren bedömer godtagbarheten av lånefordringar och/eller omsättbara skuldförbindelser med en IRB-metod har Finlands Bank rätt att överlämna uppgifter om metoden och de resulterande bedömningarna till andra centralbanker i Eurosystemet. När en IRB-metod används för godtagbarhetsbedömning har Finlands Bank rätt att lämna uppgifter om metoden och dess prestanda till de finansiella tillsynsmyndigheterna i EUländer som har gett tillstånd att använda metoden för beräkning av kapitaltäckningen. Pantsättaren förbinder sig att se till att Finlands Bank i alla lägen har rätt att överlämna de uppgifter som nämnts ovan i denna avtalspunkt. 9. Realisering av pant 10. Force majeure Om XX Bank i något avseende inte fullgör den förpliktelse som panten utgör säkerhet för, har Finlands Bank rätt att utan att höra pantsättaren realisera panten på ett ändamålsenligt sätt som tillvaratar parternas intressen. XX Bank förbinder sig att till Finlands Bank överlämna alla de dokument som behövs realisering av panten. Avtalsparterna svarar inte för skada på grund av force majeure eller motsvarande omständighet som i oskälig grad försvårar avtalsparternas verksamhet. I fall av force majeure skall avtalsparten underrättas snarast möjligt. 11. Forum och tillämplig lag Tvister med anledning av denna pantsättning skall avgöras vid Helsingfors tingsrätt. På detta avtal tillämpas finsk lag. Datum Finlands Bank XX Bank

7 3.2 Regler för Finlands Banks säkerhetshantering Godkända tillgångar Krav på tillfredsställande säkerheter Enligt stadgan för Europeiska centralbankssystemet ska Eurosystemets kredittransaktioner vara baserade på tillfredsställande säkerheter. Finlands Bank kräver därför att säkerheter ställs för likvidiserande öppna marknadstransaktioner 1, utnyttjad utlåningsfacilitet och intradagskredit. Som säkerhet godtas omsättbara och icke omsättbara tillgångar 2 definierade av Eurosystemet. Den grupp tillgångar som godtas som säkerhet för Eurosystemets kredittransaktioner är identisk i alla euroländer från och med den 1 januari 2007 och kallas det gemensamma ramverket eller den gemensamma listan (single list). Den gemensamma listan har ersatt det tidigare systemet med två listor (grupp ett och grupp två) som har varit i kraft sedan starten av etapp tre av EMU. Det gemensamma ramverket omfattar två olika tillgångskategorier: omsättbara och icke omsättbara tillgångar. På dessa tillämpas urvalskriterier (godtagbarhetskriterier) 3 som är enhetliga i hela euroområdet (se avsnitt ). För att garantera hög kreditvärdighet har Eurosystemet upprättat ett ramverk för kreditbedömning av emittenter och gäldenärer (ECAF) baserat bl.a. på kreditbedömningsinformation från alternativa källor (se avsnitt ). I avsnitt beskrivs hanteringen av säkerheter ställda av bankerna i Finland. Där finns regler för belåning av både inhemska och utländska tillgångar. De gemensamma riskkontrollåtgärder och sanktioner för Eurosystemet som också Finlands Bank tillämpar på säkerheter och motparter redovisas i avsnitt Europeiska centralbanken (ECB) lägger dagligen ut en lista över godkända omsättbara tillgångar på sin webbplats ( eller Icke omsättbara tillgångar samt omsättbara tillgångar som inte har kreditbetyg från något sådant externt kreditvärderingsföretag som finns förtecknat på ECB:s webbplats godtas som säkerhet specifikt för varje bank för sig (se avsnitt och ). Uppgifter om sådana belåningsbara tillgångar publiceras inte. Finlands Bank ger motpartsbankerna råd om tillgångarnas godtagbarhet som säkerhet endast om de är redan emitterade omsättbara tillgångar eller utestående icke omsättbara tillgångar. Finlands Bank tar inte ställning till godtagbarheten före emission eller beviljande av lån. Då harmoniserade godtagbarhetskriterier och riskkontrollåtgärder gäller för Eurosystemet motsvarar reglerna för säkerhetshanteringen till denna del innehållet i riktlinjen om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden. 4 (Ändrad ) Centralbanken kan tillföra likviditet också genom att köpa tillgångar. För sådana direkta köp godtas samma omsättbara tillgångar som vid kredittransaktioner. Dra in likviditet kan centralbanken antingen genom direkta försäljningar eller reverserade transaktioner. Som säkerhet för reverserade transaktioner används samma tillgångar som vid kredittransaktioner men vid direkta försäljningar endast omsättbara tillgångar. Värderingsavdrag tilllämpas inte på likviditetsdränerande transaktioner. Assets på engelska. Godtagbarhetskriterierna och de operationella kriterierna för lånefordringar som är icke omsättbara kan skilja sig mellan euroländerna under en interimsperiod fram till (Ändrad ) Europeiska centralbankens riktlinje av den 31 augusti 2000 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden (EGT L , p.1) i deras ändrade lydelse., Riktlinjen finns i ECB:s författningssamling på Europeiska centralbankens webbplats på adressen (Ändrad )

8 Urvalskriterier för omsättbara tillgångar Finlands Bank godkänner som säkerhet för sina kredittransaktioner sådana omsättbara skuldförbindelser som uppfyller godtagbarhetskriterierna nedan. Godkända är skuldcertifikat som emitterats av ECB och alla skuldcertifikat som emitterats av de nationella centralbankerna i Eurosystemet före antagandet av euron i dessa medlemsstater. För att bedöma godtagbarheten av andra omsättbara tillgångar gäller följande urvalskriterier. Typ av tillgångar De måste vara skuldförbindelser som har a) ett fast och villkorslöst kapitalbelopp 5 och b) en kupong som ej kan resultera i ett negativt kassaflöde. Dessutom måste räntan vara en av följande: 1) en nollkupong, 2) en fast ränta eller 3) en rörlig ränta baserad på en räntereferens. Räntan kan vara kopplad till en förändring i emittentens eget kreditbetyg. Vidare är även inflationsindexerade obligationer godtagbara. Dessa karaktäristika måste förbli oförändrade under skuldförbindelsens hela löptid. Skuldförbindelserna får ej ge en rätt till kapital och/eller ränta som är efterställd andra skuldförbindelser som emittenten har gett ut. Krav a är inte tillämpligt på värdepapper med bakomliggande tillgångar med undantag för skuldförbindelser som har emitterats av kreditinstitut i enlighet med de villkor som anges i artikel 22.4 i fondföretagsdirektivet 6 (s.k. säkerställda bankobligationer). Eurosystemet utvärderar om värdepapper med bakomliggande tillgångar, exklusive de säkerställda bankobligationerna, är godtagbara enligt villkoren i följande punkter: Värdepapper med bakomliggande tillgångar De kassaflödesgenererande tillgångarna som täcker värdepapper med bakomliggande tillgångar a) ska ha förvärvats i enlighet med lagstiftningen i en EU-medlemsstat b) ska ha förvärvats av ett SPV-företag för värdepapperisering från långivaren, dvs. originatorn eller ett ombud på ett sätt som Eurosystemet anser vara en verklig försäljning som kan göras gällande mot tredje part, och som måste vara utom räckhåll för originatorn och dennes fordringsägare, eller för ombudet och dennes fordringsägare, även för det fall originatorn eller ombudet blir insolvent (Ändrad ) c) ska härröra från och säljas till emittenten av en originator eller, i tillämpliga fall, ett ombud med säte i EES d) och de får inte helt eller delvis, faktiskt eller potentiellt bestå av trancher av andra värdepapper med bakomliggande tillgångar. 7 De får inte heller, helt eller delvis, faktiskt eller potentiellt, bestå av kreditlänkade obligationer, swappar eller andra derivatinstrument eller syntetiska värdepapper (Ändrad ) e) om tillgångarna är lånefordringar, ska gäldenärerna och borgenärerna ha sitt säte (eller hemvist om det rör sig om fysiska personer) i EES och det tillhörande värdepapperet ska, i tillämpliga fall, finnas i EES. Lånefordringarna ska regleras av ett EES-lands lagstiftning. Om de är obligationer, ska emittenten ha sitt säte i EES, obligationerna ska Obligationer med optionsbevis eller andra liknande rätter godtas inte. Rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EGT L 375, , s. 3). Direktivet ändrat genom direktiv 2005/1/EG (EUT L 79, , s. 9). Observera dock att detta krav inte exkluderar värdepapper med bakomliggande tillgångar där emissionsstrukturen omfattar två SPV-företag och kravet på verklig försäljning uppfylls avseende dessa två SPV-företag så att de skuldinstrument som emitteras av det andra SPV-företaget täcks direkt eller indirekt av de ursprungliga tillgångarna och samtliga kassaflöden från de kassaflödesgenererande tillgångarna överförs från det första till det andra SPV-företaget

9 ges ut i ett EES-land enligt ett EES-lands lagstiftning och samtliga tillhörande värdepapper ska finnas i EES. (Ändrad ) Om de enheter (originatorer), eller i tillämpliga fall ombud, som har ställt tillgångar som säkerhet har sitt säte i euroområdet eller i Storbritannien har Eurosystemet kontrollerat att det inte förekommer några ingripande clawback-bestämmelser i dessa rättsordningar. Om originatorn, eller i tillämpliga fall ombudet, har sitt säte i ett annat EES-land, är värdepapper med bakomliggande tillgångar godtagbara endast om Eurosystemet ser till att dess rättigheter på lämpligt vis skyddas mot clawback-bestämmelser som Eurosystemet bedömer vara relevanta i respektive EES-lands lag. Innan värdepapper med bakomliggande tillgångar kan anses vara godtagbara måste för detta ändamål lämnas in en oberoende rättslig bedömning i en form som Eurosystemet accepteras och som fastställer vilka clawback-bestämmelser som är tillämpliga i landet. För att kunna bedöma huruvida dess rättigheter på lämpligt vis skyddas mot clawback-bestämmelser kan Eurosystemet begära in andra handlingar, inklusive ett solvensintyg från mottagaren, för den kritiska perioden. Clawback-bestämmelser som Eurosystemet anser vara allvarliga och därför inte acceptabla är t.ex. bestämmelser om att konkursförvaltaren kan ogiltigförklara en försäljning av underliggande tillgångar enbart därför att försäljningen har genomförts under en viss period (den kritiska perioden) innan säljaren (originatorn/ombudet) förklarats insolvent eller om att mottagaren kan förhindra en sådan ogiltigförklaring endast genom att bevisa att han inte hade kännedom om att säljaren (originatorn) var insolvent vid tidpunkten för försäljningen. (Ändrad ) För att strukturerade emissioner (av värdepapper med underliggande tillgångar) ska vara godtagbara får en tranch (eller undertranch) inte vara efterställd andra trancher av samma värdepappersemission. En tranch (eller undertranch) betraktas som inte efterställd andra trancher (eller undertrancher) av samma värdepappersemission om, i enlighet med betalningsprioritet tillämplig efter leverans av ett verkställighetsmeddelande enligt vad som anges i emissionsprospektet, ingen annan tranch (eller undertranch) erhåller betalning (kapital och ränta) i prioritet till andra trancher (eller undertrancher) eller är sist att ta förluster bland olika trancher eller undertrancher i en strukturerad emission. För strukturerade emissioner som enligt prospektet kräver leverans av ett avräknings- eller verkställighetsmeddelande måste säkerställas att en tranch (eller undertranch) inte är efterställd den betalningsprioritet som anges i såväl avräknings- som verkställighetsmeddelandet. (Ändrad ) Finlands Bank förbehåller sig rätten att kräva bekräftelse och klargörande av berörda tredje parter (t.ex. utfärdare, originator eller arrangör) där Eurosystemet anser det befogat för att bedöma godtagbarheten av tillgångar med bakomliggande tillgångar. Kreditvärdighetskraven för sådana värdepapper med bakomliggande tillgångar som uppfyller ovan nämnda urvalskriterier framgår av avsnitt och (två kreditbetyg på nivån AAA vid emission och två bästa kreditbetyg på minst A under värdepapperets löptid). (Ändrad ) Värdepapper med bakomliggande tillgångar som uppfyller särskilda urvalskriterier (Ändrad ) Värdepapper med bakomliggande tillgångar som har två bästa kreditbetyg på minst BBB 8 både vid emission och under värdepapperets löptid och som uppfyller ovan nämnda övriga urvalskriterier, är belåningsbara på följande villkor: a) De kassaflödesgenererande tillgångarna som täcker värdepapper med bakomliggande tillgångar ska vara i) bolån, ii) lån till små och medelstora företag, iii) kommersiella fastighetslån, iv) billån, v) leasing eller vi) konsumentkrediter. b) De kassaflödesgenererande tillgångarna får inte bestå av olika tillgångsklasser. c) De kassaflödesgenererande tillgångarna som täcker värdepapper med bakomliggande 8 Minst Baa3 hos Moodys, BBB hos Fitch eller Standard & Poor s och BBB hos DBRS

10 tillgångar får inte innehålla några lån i) som är oreglerade vid tidpunkten för emission av värdepapperen ii) iii) som är oreglerade när de kopplas till värdepapper med bakomliggande tillgångar under värdepapperens löptid, till exempel vid substitution eller utbyte av eller tillägg till de kassaflödesgenererande tillgångarna som vid någon tidpunkt är strukturerade lån, syndikerade lån eller högrisklån (s.k. leveraged loan). d) Handlingarna om transaktionen med värdepapper med bakomliggande tillgångar ska innehålla bestämmelser om kontinuerligt betalningsansvar. Diskretionärt godtagbara värdepapper med bakomliggande tillgångar (Ändrad ) En nationell centralbank får godta värdepapper med bakomliggande tillgångar som innehåller bolån och/eller lån till små och medelstora företag och som har två bästa kreditbetyg på minst BBB. Värdepapperen ska uppfylla urvalskriterierna för värdepapper med bakomliggande tillgångar med undantag för kriterierna i styckena a d ovan under rubriken Värdepapper med bakomliggande tillgångar som uppfyller särskilda urvalskriterier. För att vara belåningsbara ska värdepapperen ha emitterats före den 20 juni Värdepapperen publiceras inte i förteckningen över godtagbara säkerheter på ECB:s webbplats. Sådana värdepapper med bakomliggande tillgångar godtas inte av Finlands Bank som säkerhet för centralbankskredit. Belåningsvillkoren för värdepapper med bakomliggande tillgångar finns i avsnitt Definitioner i samband med värdepapper med bakomliggande tillgångar (Ändrad ) Med bolån avses utöver lån med säkerhet i bostad även garanterade bolån om garantin betalas ut omedelbart vid fallissemang. Sådana garantier får tillhandahållas i olika avtalsformat, däribland försäkringsavtal, förutsatt att de beviljas av en offentligrättslig enhet eller ett finansinstitut som står under offentlig tillsyn. För att kunna tillhandahålla sådana garantier ska borgensmannens kreditbetyg vara minst kreditkvalitetssteg 3 ( BBB ) på Eurosystemets harmoniserade riskklasskala under transaktionens löptid. Med små och medelstora företag avses allt slags enheter oavsett juridisk status som bedriver ekonomisk verksamhet där enhetens eller den finansiella företagsgruppens rapporterade omsättning understiger 50 miljoner euro. Med oreglerade lån avses sådana lån där ränta eller kapital förfallit till betalning sedan mer än 90 dagar och gäldenären har fallerat enligt definitionen av fallissemang i punkt 44 i bilaga VII i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG 9 av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut eller om det föreligger goda skäl att betvivla att full betalning kommer att erhållas. Med strukturerade lån avses en struktur som inkluderar efterställda lånefordringar. Med syndikerade lån avses lån som beviljas av en grupp borgenärer som ingår i ett syndikat. Med högrisklån avses lån till ett företag med en hög skuldsättningsgrad, t.ex. företagsuppköp eller lånefinansiering av förvärv där lånet används för att förvärva aktier i ett företag som även står som gäldenär för lånet. Med bestämmelser om kontinuerligt betalningsansvar avses klausuler i den rättsliga dokumentationen för värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerställer att gäldenärens fallissemang inte leder till att betalning uteblir och som innehåller regler för utnämning 9 EUT L 177, , s

11 av en alternativ betalningsansvarig och en åtgärdsplan som anger vilka åtgärder som ska vidtas när en alternativ betalningsansvarig utses och hur förvaltningen av lånen ska överföras. Kreditvärdighetskrav Skuldförbindelsen måste uppnå de höga krav på kreditvärdighet som specificeras i ECAF:s regler för omsättbara tillgångar (se avsnitt ). Utgivningsplats Skuldförbindelsen måste deponeras/registreras (emitteras) inom EES hos en centralbank eller en värdepapperscentral som uppfyller de minimikrav som fastställts av ECB. 10 Om en omsättbar skuldförbindelse emitteras av ett icke-finansiellt företag 11 som inte bedömts av ett godkänt externt kreditvärderingsföretag (ECAI) måste emissionen ske inom euroområdet. Avvecklingsförfaranden Skuldförbindelsen måste vara överförbar i kontobaserad form. Den måste hållas och avvecklas inom euroområdet genom ett avvecklingskonto hos Eurosystemet eller i ett värdepappersavvecklingssystem som uppfyller de standarder som fastställts av ECB så att fullgörelse och realisering följer lagstiftningen i en EU-medlemsstat. Om den värdepapperscentral där värdepapperet är emitterat inte är identiskt med det värdepappersavvecklingssystem där värdepapperet hålls måste de båda systemen vara förbundna genom en av ECB godkänd förbindelse (länk). 12 Godtagbara marknader Skuldförbindelsen måste vara registrerad eller noterad på en reglerad marknad enligt definitionen för en sådan marknad i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG 13 av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument, eller registrerade, noterade eller omsatta på vissa icke reglerade marknader som specificerats av ECB. 14 Eurosystemets bedömning av icke reglerade marknader baseras på tre principer: säkerhet, transparens (öppenhet) och tillgänglighet. Säkerhet, transparens och tillgänglighet definieras av Eurosystemet endast i termer av Eurosystemets funktion som förvaltare av säkerheter. Urvalsprocessen syftar inte till att bedöma den inneboende kvaliteten på de olika marknaderna. Termerna har följande innebörd: Säkerhet avser säkerhet vad gäller transaktioner, speciellt säkerhet om transaktioners giltighet och genomförbarhet. Transparens avser fri tillgång till information om marknadens regler för förfarande och verksamhet, tillgångarnas finansiella kännetecken, prisbildningsmekanismen samt relevanta priser och kvantiteter (noteringar, räntor, handelsvolymer, utestående belopp osv.). Tillgänglighet avser Eurosystemets möjlighet att delta i och ha tillgång till marknaden. En marknad är tillgänglig för hantering av sä- 10 Internationella skuldförbindelser emitterade genom de internationella värdepapperscentralerna Euroclear Bank (Belgien) och Clearstream Banking Luxembourg den 1 januari 2007 eller senare måste ges ut i s.k. New Global Note-form för att vara godtagbara, och de måste deponeras hos en Common Safekeeper, som är en internationell värdepapperscentral, eller i förekommande fall, en värdepapperscentral som uppfyller minimistandarderna som fastställts av ECB. Internationella skuldförbindelser som emitterades i Classic Global Note-form före den 1 januari 2007 samt utbytbara skuldförbindelser som emitterats enligt samma ISIN-kod på eller efter detta datum är godtagbara till förfallodagen. Internationella skuldförbindelser emitterade genom de internationella värdepapperscentralerna Euroclear Bank (Belgien) och Clearstream Banking Luxembourg i Global Registered-form efter den 30 september 2010 måste ges ut enligt den nya förvaringsorganisationen för internationella skuldförbindelser för att vara godtagbara. Internationella skuldförbindelser emitterade i Global Registered-form den 30 september 2010 eller tidigare godtas till förfallodagen. Internationella skuldförbindelser i Individual Note-form godtas inte längre om de är emitterade efter den 30 september Internationella skuldförbindelser i Individual Noteform emitterade den 30 september 2010 eller tidigare godtas till förfallodagen. 11 Icke-finansiella företag är definierade enligt Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (ENS 95), se Statistikcentralens sektorindelning 2000 på 12 En beskrivning av standarderna för användning av godkända värdepappersavvecklingssystem i euroområdet och en uppdaterad förteckning över godkända förbindelser mellan dessa system finns på ECB:s webbplats ( 13 EUT L 145, , s En lista på godtagbara icke reglerade marknader offentliggörs på ECB:s webbplats ( och uppdateras minst en gång om året

12 kerheter om dess regler för förfarande och verksamhet ger Eurosystemet möjlighet att erhålla information och genomföra transaktioner när så behövs. Emittent/borgensman Skuldförbindelsen kan emitteras eller garanteras av centralbanker I EU:s medlemstater, offentliga organ, aktörer i den privata sektorn, eller internationella eller överstatliga institutioner. Emittenten av skuldförbindelser som inte har något kreditbetyg från ett externt kreditvärderingsföretag och som godkänts som säkerhet för en specifik bank får inte tillhöra finans- eller försäkringssektorn. (Ändrad ) Emittentens/borgensmannens hemvist Emittenten måste vara etablerad i EES eller i ett G10-land utanför EES. 15 I det senare fallet kan skuldinstrumenten bara godtas om Eurosystemet säkerställer att dess rättigheter på lämpligt vis skyddas i lag i respektive G10-land som inte ingår i EES i enlighet med vad som fastställts av Eurosystemet. För detta ändamål måste en rättslig bedömning i en form som är godtagbar för Eurosystemet lämnas in till Finlands Bank innan tillgången kan anses godtagbar. För tillgångar med bakomliggande tillgångar gäller att emittenten måste vara etablerad inom EES. Borgensmannen ska vara etablerad inom EES, utom när det inte krävs någon garanti för att uppfylla kreditvärdighetskraven för omsättbara tillgångar enligt avsnitt (Ändrad ) Internationella eller överstatliga institut är godtagbara emittenter/borgensmän oberoende av var de är etablerade. Om en omsättbar skuldförbindelse emitteras av ett icke-finansiellt företag som inte har kreditbetyg från ett externt kreditvärderingsföretag måste emittenten/borgensmannen vara etablerad i euroområdet. Valuta Skuldförbindelsen måste i normala fall vara denominerad i euro. 16 Vidare godtas omsättbara skuldförbindelser denominerade i engelska pund, japanska yen eller US-dollar temporärt förutsatt att a) de emitteras och innehas/avvecklas i euroområdet, b) emittenten är etablerad i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och c) skuldförbindelserna uppfyller alla urvalskriterierna i dessa regler för säkerhetshantering. (Ändrad ) Utövande av diskretion i fråga om vissa statsgaranterade bankobligationer som ingår i förteckningen över godtagbara värdepapper (Ändrad ) En nationell centralbank inom Eurosystemet kan låta bli att vid sina kredittransaktioner godta som säkerhet sådana bankobligationer som garanteras av medlemsstater som omfattas av Europeiska unionens och Internationella valutafondens finansiella stödprogram eller som inte uppfyller kreditvärdighetskraven för emittenter och garanter av obligationerna i avsnitt Centralbanken ska informera ECB-rådet om sitt beslut att inte godta sådana obligationer som säkerhet. Finlands Bank godtar inte sådana obligationer som säkerhet för centralbankskredit. 15 G10-länder som inte ingår i EES omfattar i dagsläget USA, Kanada, Japan och Schweiz. Omsättbara tillgångar som emitterats före den 1 januari 2007 av en enhet som inte är etablerad inom EES eller i ett icke-ees-land inom G10, men som garanterats av en enhet som är etablerad inom EES, kommer att godtas fram till den 31 december 2011, förutsatt att de uppfyller övriga godtagbarhetskriterier. 16 Denominerad i euro eller nationella underuppdelningar av euron

13 Urvalskriterier för icke omsättbara tillgångar Finlands Bank godkänner som säkerhet vid sina kredittransaktioner inlåning med fast löptid från godkända motparter vilka fastställs i avsnitt , icke omsättbara lånefordringar (banklån) 17 och icke omsättbara skuldförbindelser med bolån som underliggande tillgångar (retail mortgage-backed debt instruments, RMBD).Irländska icke omsättbara skuldsedlar med bolån som underliggande tillgångar är för närvarande den enda instrumenttyp som godtas som säkerhet i den här kategorin. Icke omsättbara tillgångar godtas som säkerhet specifikt för varje motpartsbank för sig. (Ändrad ) För att vara godtagbar måste en lånefordran uppfylla följande urvalskriterier: Typ av tillgångar: Lånefordran måste vara en skuldförbindelse från en gäldenär till en av Eurosystemets motparter. Även lånefordringar som har en minskande balans (dvs. där kapitalet och räntan betalas av enligt en förutbestämd plan) är godtagbara. Ej dragna kreditutfästelser (t.ex. ej nyttjade faciliteter av återkommande lånefordringar), checkräkningskrediter och remburser (som auktoriserar användning av kredit men inte i sig är lånefordringar) är inte godtagbara. En syndikatsmedlems andel av ett syndikerat lån anses vara en godtagbar typ av lånefordran. Lånefordringar får inte ge rätt till kapital och/eller ränta som är efterställda andra lånefordringar (eller andra trancher eller undertrancher i samma syndikerade lån) eller skuldförbindelser från samma emittent. Lånefordran måste ha a) ett fast och villkorslöst kapitalbelopp och b) en ränta som ej kan resultera i ett negativt kassaflöde. Dessutom måste räntan vara 1) av nollkupongstyp, 2) fast eller 3) rörlig baserad på en annan räntereferens. Godtagbara är också lånefordringar med inflationsindexerad ränta. Dessa karaktäristika måste förbli oförändrade under skuldförbindelsens hela löptid. Gäldenär/borgensman: Godtagbara gäldenärer och borgensmän är icke-finansiella företag, 18 offentliga organ samt internationella och överstatliga institutioner. Varje gäldenär är individuellt ansvarig för att lånefordran i fråga betalas tillbaka helt och fullt (vilket utesluter att flera gäldenärer tillsammans ansvarar för enskilda lånefordringar). Gäldenärens och borgensmannens hemvist: Gäldenären ska ha sitt hemvist i euroområdet. Borgensmannen ska också ha sitt hemvist i euroområdet, utom när det inte krävs någon garanti för att uppfylla kreditvärdighetskraven för icke omsättbara tillgångar enligt avsnitt Detta krav gäller inte internationella eller överstatliga institutioner. (Ändrad ) Kreditvärdighet: Lånefordringars kvalitet bedöms utifrån gäldenärens eller borgensmannens underliggande kreditvärdighet. Lånefordringar måste uppnå de höga krav som specificeras i ECAF:s regler för icke omsättbara tillgångar (se avsnitt Minsta storlek: När motparten framställer om att använda lånefordran som säkerhet måste den uppnå en minsta storlek. Varje nationell centralbank tillämpar en eget vald minsta storlek för inhemska lånefordringar. Finlands Bank har beslutat tillämpa en minsta storlek på euro. Denna storlek är den samma som under 2013 kommer att införas för alla kreditfordringar i euroområdet. För gränsöverskridande användning gäller ett generellt lägsta tröskelvärde på euro. Tröskelvärdet gäller det utestående beloppet av enskilda lån vid belåningen. (Ändrad ) Hanteringsförfaranden: Lånefordringarna ska hanteras enligt rutiner som beskrivs i avsnitt Mellan 2007 och 2013 gäller ett tillfälligt system för lånefordringar, enligt vilket varje nationell centralbank kan välja ett lägsta tröskelvärde för storleken på lånefordringar som är godtagbara som säkerheter (utom för gränsöverskridande användning) och om en administrationsavgift ska tas ut. Ett gemensamt system kommer att gälla alla Enligt definitionen i Europeiska nationalräkenskaperna 1995 (ENS 95), se Statistikcentralens sektorindelning 2000 på

14 Tillämplig lag: På både lånefordringsavtalet och det avtal mellan motparten och Finlands Bank varmed lånefordran ställs som säkerhet (belåningsavtal) ska tillämpas lagstiftningen i euroländerna, Finland inräknad. Dessutom får det totala antalet olika lagar som är tillämpliga på 1) motparten, 2) fordringsägaren, 3) låntagaren, 4) borgensmannen (i förekommande fall), 5) avtal om lånefordringar och 6) belåningsavtal inte överstiga två. Valuta: Lånefordringar måste vara denominerade i euro 19 Icke omsättbara skuldförbindelser med bolån som underliggande tillgångar kan inte utfärdas t.ex. i Finland. Följande urvalskriterier gäller för icke omsättbara skuldförbindelser med bolån som underliggande tillgångar (Ändrad ): Typ av tillgångar: De måste vara icke omsättbara skuldförbindelser med bolån som underliggande tillgångar (skuldebrev eller växel) vars säkerhet består av bolån som underliggande tillgångar som innehas av emittenten av skuldförbindelserna och som inte är fullt värdepapperiserad. Byte av värdepapper i den underliggande poolen måste vara möjligt och det måste finnas en mekanism som garanterar att Eurosystemet har prioritet framför fordringsägare, utom de som undantagits på grund av offentlig reglering. (Ändrad ) En skuldförbindelse med bolån som underliggande tillgång måste ha a) ett fast och villkorslöst kapitalbelopp och b) en ränta som ej kan resultera i ett negativt kassaflöde. (Ändrad ) Kreditvärdighetskrav: En skuldförbindelse med bolån som underliggande tillgång måste uppnå höga krav på kreditvärdighet, vilka utvärderas via den del av ECAF som handlar om skuldförbindelser med bolån som underliggande tillgångar. (Ändrad ) Emittent: Godtagbara emittenter är kreditinstitut som är godkända motparter. Emittentens hemvist: Emittenten ska vara hemmahörande i euroområdet. Hanteringsförfaranden: En skuldförbindelse med bolån som underliggande tillgång måste hanteras enligt Eurosystemets förfaranden framför allt såsom de definierats av den irländska centralbanken, som också lämnar närmare upplysningar om dem. (Ändrad ) Valuta: En skuldförbindelse med bolån som underliggande tillgång måste vara denominerad i euro 19. (Ändrad ) Urvalskriterier för ytterligare lånefordringar (Ändrad ) En nationell centralbank inom Eurosystemet får godta lånefordringar som inte uppfyller Eurosystemets sedvanliga urvalskriterier. Centralbanker som beslutar godta sådana lånefordringar ska för dem fastställa särskilda urvalskriterier och riskhanteringsmetoder, som i sista hand godkänns av ECB-rådet. I regel ska de ytterligare lånefordringarna regleras av lagstiftningen i den medlemsstat där den nationella centralbanken som fastställer urvalskriterierna har sitt säte. Finlands Bank godtar inte sådana ytterligare lånefordringar som säkerhet för centralbankskredit. I undantagsfall får en nationell centralbank godta lånefordringar för vilka urvalskriterierna och riskhanteringsmetoderna fastställts av en annan nationell centralbank och som regleras av lagstiftningen i en annan EU-medlemsstat. De nationella centralbankerna kan sinsemellan komma överens om att bistå varandra med värderingen av ytterligare lånefordringar. För sådana undantagsfall krävs ECB:s godkännande i förväg. 19 Denominerade i euro eller nationella underuppdelningar av euron

15 Belåningsvillkor Villkor för att använda omsättbara och icke omsättbara tillgångar Omsättbara tillgångar kan användas för alla penningpolitiska transaktioner, dvs. reverserade transaktioner, utlåningsfaciliteten och direkta köp/försäljningar av värdepapper. Icke omsättbara tillgångar kan användas för reverserade transaktioner och utlåningsfaciliteten men inte för direkta köp/försäljningar. Alla omsättbara och icke omsättbara tillgångar kan också användas som underliggande tillgångar vid intradagskrediter. Alla godtagbara omsättbara och icke omsättbara tillgångar ska kunna användas gränsöverskridande i hela euroområdet. Det betyder att alla motparter i Eurosystemet ska kunna använda sådana tillgångar antingen genom länkar till sina inhemska värdepappersavvecklingssystem, ifall det rör sig om omsättbara tillgångar, eller genom andra godtagbara arrangemang för att kunna erhålla kredit från den nationella centralbanken i den medlemsstat där motparten är etablerad (se avsnitt 3.2.2). Bestämmelser om nära förbindelser Oavsett om en omsättbar eller icke omsättbar tillgång uppfyller alla urvalskriterier kan en motpart inte som säkerhet lämna tillgångar som emitterats eller garanteras av motparten själv eller en enhet med vilken den har nära förbindelser. 20 Nära förbindelser är en situation där motparten är förenad med skuldinstrumentens emittent/låntagare/borgensman genom att (i) motparten äger direkt, eller indirekt genom ett eller flera företag, 20 % eller mer av emittentens/låntagarens/ borgensmannens kapital eller (ii) emittenten/låntagaren/borgensmannen äger direkt, eller indirekt genom ett eller flera företag, 20 % eller mer av motpartens kapital (iii) en tredje part äger 20 % eller mer av både motpartens kapital och emittentens/låntagarens/borgensmannens kapital, antingen direkt eller indirekt genom ett eller flera företag. Det är vidare förbjudet att lämna säkerheter med bakomliggande tillgångar om motpartsbanken (eller en tredje part som banken har nära förbindelser med) lämnar en valutahedge för den bakomliggande tillgången genom att ingå en valutahedgetransaktion med emittenten som motpart eller lämnar likviditetsstöd för 20 % eller mer av det utestående beloppet av säkerheten med bakomliggande tillgångar. Utöver i de fall som nämns ovan får värdepapper med bakomliggande tillgångar som uppfyller särskilda urvalskriterier (se avsnitt ) inte heller lämnas som säkerhet när motpartsbanken (eller en tredje part med vilken banken har nära förbindelser) lämnar en räntehedge för den bakomliggande tillgången genom att ingå en räntehedgetransaktion med emittenten. (Ändrad ) En motpart till Finlands Bank som lämnar värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet ska meddela Finlands Bank om sådana planerade ändringar i värdepapperen som påverkar eller kan påverka värdepapperens kreditbetyg en månad före den planerade ändringen, om motparten står som originator för värdepapperen (har överfört tillgångar till säkerhetspoolen för värdepapper) eller har nära förbindelser med orignatorn. När sådana värdepapper med bakomliggande tillgångar lämnas som säkerhet, ska motparten meddela Finlands Bank om ändringar i värdepapperen under de sex föregående månaderna som har påverkat värdepapperens kreditbetyg. (Ändrad ) 20 I det fall en motpart använder tillgångar vilka inte (längre) är att betrakta som godtagbara säkerheter för en utestående kredit till följd av att de är utgivna/garanterade av motparten eller att en nära förbindelse existerar, måste motparten omedelbart meddela detta förhållande till Finlands Bank. Tillgångarna värderas då till noll vid nästa värderingstillfälle och vid behov kommer krav på tilläggssäkerheter att ställas. Dessutom måste motparten så snart som möjligt ta bort tillgångarna

16 För att genomföra penningpolitiken, i synnerhet övervaka efterlevnaden av belåningsreglerna i fråga om nära förbindelser, förmedlar Eurosystemet internt sådan information om kapitalinnehav som tillsynsmyndigheterna tillhandahåller för detta ändamål. För denna information gäller samma sekretessregler som tillsynsmyndigheterna tillämpar. (Ändrad ) Undantag från bestämmelserna om nära förbindelser Ovannämnda bestämmelser om nära förbindelser gäller inte: a) nära förbindelser mellan motparten och en offentlig myndighet inom EES med rätt att ta ut skatt, eller en offentlig myndighet inom EES med rätt att ta ut skatt som är emittentens borgensman, b) säkerställda bankobligationer som emitterats i enlighet med kriterierna som fastställts i artikel 22.4 i fondföretagsdirektivet, eller c) fall där skuldförbindelser skyddas av särskilda juridiska skyddsmekanismer jämförbara med dem i b. Exempel på c är i) icke omsättbara skuldförbindelser med bolån som underliggande tillgångar (retail mortgage-backed debt instruments, RMBD) som inte är värdepapper och ii) strukturerade säkerställda bankobligationer med bolån som underliggande tillgångar eller strukturerade säkerställda bankobligationer med inteckningslån i kommersiella fastigheter som underliggande tillgångar, dvs. vissa säkerställda bankobligationer som enligt Europeiska kommissionen inte följer UCITS-direktivet, som uppfyller samtliga kriterier för värdepapper med bakomliggande tillgångar enligt avsnitt och (Ändrad ) På godtagbarheten för instrument enligt punkt a tillämpas dock vissa restriktioner. Motparterna i Eurosystemet får som säkerhet ställa obligationer som emitterats av dem själva eller en enhet som de har nära förbindelser med och garanteras av en offentlig myndighet inom EES med rätt att ta ut skatt, till högst det nominella värdet av sådana obligationer som redan ställts som säkerhet den 3 juli ECB-rådet kan undantagsvis besluta att godta dessa obligationer till ett större värde. För sitt beslut ska rådet ha tillgång till motpartens finansieringsplan. (Ändrad ) När det gäller strukturerade säkerställda bankobligationer med bolån som underliggande tillgångar, gäller bestämmelserna om nära förbindelser inte dem, förutsatt att följande villkor uppfylls 21 : (Ändrad ) Bolån som utgör underliggande tillgångar för strukturerade säkerställda bankobligationer ska vara denominerade i euro; emittenten (samt gäldenären och borgensmannen, om de är juridiska personer) ska ha sitt säte i en medlemsstat, de underliggande tillgångarna ska finnas i en medlemsstat och lånet ska omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat. (Ändrad ) Bolån är godtagbara för säkerhetspoolen för relevanta strukturerade säkerställda bankobligationer om de garanteras genom en godtagbar garanti eller en godtagbar säkerhet i fastighet. Vid betalningsinställelse ska en godtagbar garanti kunna realiseras inom 24 månader. När det gäller sådan utlåning mot garantier kan godtagbara garantier tillhandahållas i olika avtalsformat, däribland försäkringsavtal, förutsatt att de beviljas av en offentlig myndighet eller ett finansinstitut som står under offentlig tillsyn. Borgensmannen för sådan utlåning mot garantier får inte ha nära förbindelser med emittenten av de säkerställda obligationerna och måste ha minst kreditbetyget "A+"/"A1"/"AH" av ett godkänt externt kreditvärderingsföretag under den tid som transaktionen pågår. (Ändrad ) Ersättningssäkerheter med hög kreditvärdighet på upp till 10 % av säkerhetspoolen ska godtas som säkerheter. Detta tröskelvärde får överskridas endast efter en ingående granskning av den berörda nationella centralbanken. 21 Strukturerade säkerställda bankobligationer med bolån som underliggande tillgångar som lämnas före och som inte uppfyller dessa kriterier får fortsätta att användas fram till Strukturerade säkerställda bankobligationer med inteckningslån i kommersiella fastigheter som underliggande tillgångar som lämnas in före och som inte uppfyller dessa kriterier får fortsätta att användas fram till

17 Varje enskilt godtagbart lån får maximalt finansieras till 80 % genom emission av strukturerade säkerställda bankobligationer (belåningsvärde). Belåningsvärdet ska beräknas på en konservativ marknadsvärdering. (Ändrad ) Den obligatoriska säkerhetsmarginalen ska vara minst 8 %. Bolånebeloppet får vara högst 1 miljon euro. Den fristående kreditbedömningen av säkerhetspoolen måste motsvara en årlig PD-nivå på 10 baspunkter i enlighet med tröskelvärdet för kreditbetyg "A" ( ). För långfristiga skulder ska miniminivån "A" ("A-" hos Fitch och Standard & Poor's, "A3" hos Moody's eller "AL" hos DBRS) tillämpas på emittenten samt de relaterade enheter som ingår i eller är relevanta för transaktionen med strukturerade säkerställda bankobligationer. (Ändrad ) När det gäller strukturerade säkerställda bankobligationer med inteckningslån i kommersiella fastigheter som underliggande tillgångar gäller bestämmelserna om nära förbindelser inte dem, förutsatt att följande villkor uppfylls: (Ändrad ) Alla inteckningslån i kommersiella fastigheter som utgör underliggande tillgångar för strukturerade säkerställda bankobligationer ska vara denominerade i euro; emittenten (samt gäldenären och borgensmannen, om dessa är juridiska personer) ska ha sitt säte i en medlemsstat, de underliggande tillgångarna ska finnas i en medlemsstat och tilllämplig lag för lånet ska vara lagstiftningen i en medlemsstat. (Ändrad ) Högkvalitativ ersättningssäkerhet på upp till 10 procent av säkerhetspoolen ska godtas. Denna tröskel får endast överskridas efter en ingående granskning av den berörda nationella centralbanken. (Ändrad ) Varje enskilt godtagbart lån får maximalt finansieras till 60 procent genom emission av strukturerade täckta bankobligationer (lån i relation till värde). Beräkningen av lånets storlek i relation till värdet ska ske på grundval av en konservativ marknadsvärdering. (Ändrad ) Obligatorisk säkerhetsmarginal ska vara minst 10 procent. (Ändrad ) Varje låntagares andel i säkerhetspoolen får, efter aggregering av de enskilda utestående lånebeloppen för varje låntagare, inte överstiga 5 procent av säkerhetspoolens samlade värde. (Ändrad ) Den fristående kreditbedömningen av säkerhetspoolen ska motsvara kreditkvalitetssteg 1 enligt Eurosystemets ratingskala (se ). (Ändrad ) Kreditkvalitetssteg 2 ska tillämpas på emittenten och de relaterade enheter som ingår i, eller är relevanta för, den transaktion som rör den strukturerade säkerställda bankobligationen. (Ändrad ) Minst en gång per år ska alla underliggande inteckningslån för kommersiella fastigheter värderas. Om marknadsvärdet på en fastighet fallit ska detta fullt ut reflekteras i värderingen. Om priserna stigit tillämpas ett värderingsavdrag på 15 procent. Lån som inte uppnår minimikraven för lånets storlek i relation till värdet ska antingen ersättas med nya lån eller så ska högre säkerhet ställas, förutsatt att den relevanta nationella centralbanken godkänner detta. Den primära värderingsmetod som ska användas är marknadsvärdering, dvs. det uppskattade pris som tillgångarna rimligtvis borde inbringa vid en normal försäljning. Skattningen ska baseras på mycket konservativa antaganden. I andra hand får även statistiska metoder användas för en värdering. (Ändrad ) Vid varje given tidpunkt ska det finnas en likviditetsbuffert bestående av tillräckligt med likvida medel i form av eurokontanter hos en godkänd motpart för att täcka alla räntebetalningar avseende de säkerställda bankobligationerna under nästkommande sexmånadersperiod. (Ändrad )

18 Om det kortfristiga kreditbetyget för en låntagare av ett underliggande kommersiellt inteckningslån faller under kreditkvalitetssteg 2 under den niomånadersperiod som föregår dagen då en del av en garanterad säkerställd bankobligation (återbetalas på en gång, antagligen på förfallodagen) förfaller till betalning, ska denne låntagare inbetala tillräckligt med kontanta euromedel till likviditetsbufferten för att täcka den relevanta delen av den säkerställda bankobligationens kapitalbelopp samt relaterade kostnader som emittenten ska betala enligt den täckta bankobligationen. (Ändrad ) I situationer då likviditeten är begränsad får det ursprungliga förfallodatumet förlängas upp till 12 månader för att kompensera för olika löptider på återbetalningen av lånen i säkerhetspoolen och återbetalningarna som sker inom ramen för den säkerställda bankobligationen. Den säkerställda bankobligationen får dock inte nyttjas för egen användning efter det ursprungliga förfallodatumet. (Ändrad ) Vad gäller strukturerade säkerställda bankobligationer med bostadslån som underliggande tillgångar eller strukturerade säkerställda bankobligationer med inteckningslån i kommersiella fastigheter som underliggande tillgångar ska motparterna också tillhandahålla rättslig information från en välrenommerad advokatbyrå som bekräftar att följande villkor är uppfyllda: (Ändrad ) Emittenten av de säkerställda bankobligationerna är ett kreditinstitut med säte i en medlemsstat och inte av ett SPF-företag, även i det fall att obligationerna garanteras av ett kreditinstitut med säte i en medlemsstat. (Ändrad ) Enligt lagstiftningen i den medlemsstat där kreditinstitutet har sitt säte eller där de säkerställda bankobligationerna har emitterats står emittenten/emissionen av obligationerna under särskild offentlig tillsyn som syftar till att skydda obligationsinnehavarna. (Ändrad ) Vid insolvens av emittenten prioriteras innehavarna av de säkerställda bankobligationerna i fråga om återbetalning av kapital och räntebetalning för (underliggande) godtagbara tillgångar. (Ändrad ) Kapital som härrör från emission av säkerställda bankobligationer ska (enligt de investeringsregler som fastställs i dokumentationen över obligationer) investeras i enlighet med tilllämplig nationell lagstiftning om säkerställda obligationer eller annan lagstiftning som tillämpas på dessa tillgångar. (Ändrad )

19 Ytterligare rättsliga krav för lånefordringar För att säkerställa att en giltig säkerhet upplåts i lånefordringar (banklån) och att lånefordringarna snabbt kan realiseras om en motpart fallerar, ska följande rättsliga krav uppfyllas: Kontroll av att lånefordran existerar. Finlands Bank kontrollerar att de lånefordringar som lämnas som säkerhet existerar åtminstone på följande sätt: 1) Minst en gång i kvartalet ska motparten göra en självcertifiering och lämna garantier till Finlands Bank att de lånefordringar som lämnats som säkerhet existerar. 2) Finlands Bank eller tillsynsmyndigheten på uppdrag av Finlands Bank eller en extern revisor ska genomföra en engångskontroll av de förfaranden som motparten tillämpar för att lämna uppgifter till Finlands Bank om huruvida lånefordringarna existerar. 3) Finlands Bank, tillsynsmyndigheten på uppdrag av Finlands Bank eller en extern revisor ska göra stickprov av kvaliteten och riktigheten i självcertifieringen. Den kvartalsvisa självcertifieringen och garantin i punkt 1 ovan innebär att Finlands Banks motparter måste bekräfta och försäkra skriftligt att de lånefordringar som pantsatts hos Finlands Bank uppfyller de kriterier på godtagbarhet som tillämpas inom Eurosystemet (Ändrad ) bekräfta och försäkra skriftligt att ingen av de lånefordringar som inlämnats som underliggande tillgångar samtidigt används som säkerhet med någon tredje part som förmånstagare, samt garantera att någon lånefordran inte lämnas som säkerhet till någon tredje part bekräfta och försäkra skriftligt att de omedelbart eller senast inom loppet av följande bankdag meddelar Finlands Bank om allt som i väsentlig grad påverkar det egentliga avtalsförhållandet mellan motparten och Finlands Bank, i synnerhet om förtida, partiella eller fullständiga återbetalningar, nedgraderingar eller väsentliga förändringar i villkoren för lånefordran. För att sådana kontroller som beskrivs i punkt 2 och 3 ovan (engångskontroller och stickprovskontroller) ska kunna genomföras, måste Finlands Bank/tillsynsmyndigheten/externrevisorerna vara behöriga att genomföra denna utredning. Detta bemyndigande kan vid behov fastställas genom avtal. Det kan också baseras på gällande nationella krav. Finlands Banks operativa rutiner för punkterna 1 3 beskrivs i avsnitt Överlåtelsemeddelande eller endossering till gäldenären. Enligt finsk lag får enkla skuldebrev användas som säkerhet om gäldenären och eventuella borgensmän underrättas i förväg om detta (överlåtelsemeddelande). Motparterna till Finlands Bank ska underrätta gäldenären och eventuella borgensmän i förväg när de avser att lämna enkla skuldebrev som säkerhet till Finlands Bank. När löpande skuldebrev används som säkerhet behöver gäldenären och eventuella borgensmän inte underrättas i förväg, men lånehandlingarna ska förses med en separat endossering.. I det fall att motparten ställer in betalningarna eller inte fullgör de förpliktelser som lånefordran utgör säkerhet för, skickar Finlands Bank ett överlåtelsemeddelande till gäldenären och eventuella borgensmän om att lånefordran ställts som säkerhet till förmån för centralbanken och lämnar nya betalningsinstruktioner. (Ändrad ) Inga begränsningar gällande banksekretess och konfidentialitet: Motparten får inte vara tvungen att inhämta godkännande från gäldenären för att offentliggöra uppgifter om lånefordran och gäldenären. Detta krävs av Finlands Bank för att säkerställa att en giltig säkerhet upplåts i lånefordringar samt att lånefordringarna snabbt kan realiseras om motparten fallerar. Om banksekretessen är ett hinder ska motparten och gäldenären genom avtal fastställa att gäldenären utan förbehåll godkänner att sådana uppgifter om lånefordran och gäldenären lämnas till Eurosystemet

20 Inga begränsningar gällande användning av lånefordran som säkerhet. Motparterna ska säkerställa att lånefordringarna är fullt överförbara och utan inskränkning kan lämnas som säkerhet med Finlands Bank som förmånstagare. Det bör inte finnas några förbehåll om pantsättning i avtalet om lånefordran eller i andra kontrakt mellan motparten och gäldenären. Inga begränsningar gällande realiseringen av lånefordran: Avtalet om lånefordran eller övriga kontrakt mellan motparten och gäldenären ska inte innehålla några begränsningar gällande realiseringen av den lånefordran som används som säkerhet, och inte heller något krav på form, tid eller andra krav gällande realiseringen Kreditvärdighetskrav Eurosystemet och Finlands Bank som en del av Eurosystemet ställer krav på hög kreditvärdighet för alla tillgångar som används som säkerhet. Med det avses att de omsättbara skuldinstrumenten, emittenten av instrumenten eller gäldenären har hög kreditvärdighet. Vidare beaktas eventuella ytterligare faktorer som ökar skyddet för investeraren, t.ex. borgen. Eurosystemet har godkänt fyra källor för bedömning av kreditkvaliteten av tillgångar som ställs som säkerhet: externa kreditvärderingsföretag (External Credit Assessment Institutions, ECAI) bankernas interna riskklassificeringssystem (Internal Ratings Based Systems, IRB). ratingverktyg som drivs av utomstående operatörer (Rating Tools) nationella centralbankers interna kreditbedömningssystem (ICAS, finns för närvarande i Frankrike, Spanien, Tyskland och Österrike). De externa kreditbetyg som Eurosystemets kreditriskbedömning baseras på ska vara offentliga. Eurosystemet förbehåller sig rätten att vid behov begära ytterligare information. Kreditbetygen för värdepapper med bakomliggande tillgångar ska förklaras i en kreditratingrapport som publiceras antingen före eller i samband med emissionen. Den ska innehålla bl.a. en omfattande strukturell och juridisk analys och en detaljerad analys av säkerhetspoolen, deltagarna i transaktionen och eventuella andra särdrag i transaktionen. Dessutom ska externa kreditvärderingsföretag regelbundet publicera rapporter över värdepapper med bakomliggande tillgångar. Rapporterna ska publiceras enligt samma intervall och tidpunkter som gäller för räntebetalningar och ska innehålla åtminstone en uppdatering av de viktigaste uppgifterna om transaktionen, t.ex. säkerhetspoolens sammansättning, deltagarna i transaktionen, kapitalstruktur och nyckeltal. (Ändrad ) Eurosystemets lägsta möjliga kreditvärdighet (kreditkvalitetströskeln) är lika med kreditkvalitetssteg 3 på Eurosystemets harmoniserade riskklasskala 22. Enligt Eurosystemet motsvarar en sannolikhet för betalningsinställelse på 0,40 % på ett års sikt en kreditbedömning på kreditkvalitetssteg 3, vilket omvärderas regelbundet. Externa kreditvärderingsföretag följer den definition av betalningsinställelse (fallissemang) som används i EU:s kapitaltäckningsdirektiv (CRD) 23. Eurosystemet publicerar det lägsta kreditbetyg som når upp till den kreditkvalitetströskel som krävs för varje godkänt externt kreditvärderingsföretag, utan att ta ansvar för bedömningen av företaget. Det lägsta kreditbetyget omvärderas regelbundet. För vissa värdepapper med bakomliggande tillgångar (se avsnitt ) är Eurosystemets 24 kreditkvalitetströskel lika med kreditbetyget "AAA" vid emission. Under dessa värdepap- 22 Eurosystemets harmoniserade riskklasskala finns på ECB:s webbplats ( En kreditbedömning på kreditkvalitetssteg 3 betyder minst kreditbetyg motsvarande "BBB-" (Fitch och Standard & Poor's), "Baa 3" (Moody's) eller "BBB" (DBRS) för långfristiga skulder. 23 Kapitaltäckningsdirektivet omfattar Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (EUT L 177, , s.1) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (EUT L 177, , s.201). 24 "AAA" betyder minst kreditbetyg "AAA" hos Fitch, Standard & Poor's och DBRS eller "Aaa" hos Moody's för långfristiga skulder eller, om detta inte finns tillgängligt, kreditbetyg "F1+" hos Fitch, "A-1+" hos Standard & Poor's eller ""R-1H" hos DRBS för kortfristiga skulder

21 pers löptid krävs minst kreditkvalitetssteg 2 på Eurosystemets harmoniserade riskklasskala ("A") 25. Enligt Eurosystemet motsvarar en sannolikhet för betalningsinställelse på 0,10 % på ett års sikt en kreditbedömning på kreditkvalitetssteg 2, vilket omvärderas regelbundet. (Ändrad ) Eurosystemet, inbegripet Finlands Bank, förbehåller sig rätten att avgöra om en emission, emittent, gäldenär eller borgensman uppfyller kraven på kreditvärdighet på grundval av all information som det anser relevant. Finlands Bank kan baserat på sådan information vägra att acceptera en tillgång, begränsa användningen av tillgångar eller använda extra värderingsavdrag om så behövs för att säkerställa tillräckligt riskskydd för Eurosystemet i linje med artikel 18.1 i ECBS-stadgan. Sådana åtgärder kan även användas på specifika motparter, speciellt om motpartens kreditvärdighet verkar uppvisa en hög grad av korrelation med kreditvärdigheten för tillgångar som ställs som säkerhet av motparten. Om ett sådant avvisande grundas på tillsynsinformation ska användandet av den informationen, oavsett om den härrör från motparter eller tillsynsmyndigheter, stå i rimlig proportion till och vara nödvändig för Eurosystemets uppgift att bedriva penningpolitik. Från förteckningen över godtagbara säkerheter kan avlägsnas tillgångar som getts ut eller garanterats av enheter vars tillgångar frysts eller mot vilka EU, eller en medlemsstat, vidtagit andra åtgärder i enlighet med artikel 75 i fördraget vilka begränsar användningen av deras tillgångar, eller om ECB-rådet till följd därav beslutat att tillfälligt avstänga eller helt utesluta instituten från tillträde till öppna marknadsoperationer eller Eurosystemets stående faciliteter. (Ändrad ) Huvudregeln är att kreditvärdigheten av omsättbara skuldinstrument bedöms utifrån kreditbetyg från externa kreditvärderingsföretag. Emissioner som har tillräckligt höga kreditbetyg (och uppfyller övriga godtagbarhetskriterier) publiceras på listan över godkända tillgångar på Europeiska centralbankens webbplats. Källan för kreditbedömning av lånefordringar (banklån) väljs av motparten, dvs. den som ställer en lånefordran som säkerhet. Vissa regler gäller för detta val (se avsnitt ). Om ett omsättbart skuldinstrument inte har något externt kreditbetyg alls kan kreditbedömningskällan väljas enligt samma regler som källan för lånefordringar (se avsnitt ) Kreditvärdighet för omsättbara tillgångar Omsättbara tillgångar har hög kreditvärdighet när följande villkor uppfylls: Externt kreditbetyg (ECAI-kreditbedömning): Minst ett kreditbetyg från godkända externa kreditvärderingsföretag (se avsnitt ) för emissionen (eller, i avsaknad av en sådan, av emittenten) måste nå upp till Eurosystemets kreditkvalitetströskel. 26, 27 ECB publicerar en kreditkvalitetströskel för alla godkända externa kreditvärderingsföretag. 28 "ECAI kreditbedömning av värdepapper med bakomliggande tillgångar: för värdepapper med bakomliggande tillgångar kräver Eurosystemet minst två kreditbedömningar från ett godkänt ECAI för varje emission. För att bedöma huruvida dessa värdepapper med bakomliggande tillgångar är godtagbara, ska regeln om "näst bästa kreditbedömning" gälla vilket innebär att inte bara den bästa, utan även den näst bästa tillgängliga ECAI kreditbedömningen, måste uppfylla kreditkvalitetströskeln som ställs på värdepapper med bakomliggande tillgångar. För att värdepapperen ska vara godtagbara kräver Eurosystemet, baserat på denna regel, att båda kreditbedömningarna för vissa värdepapper med bakomliggande tillgångar (se avsnitt ) ligger på nivå "AAA" vid emissionen samt att kreditbedömningen under värdepapperets löptid inte understiger nivå "A". För 25 "A" betyder minst kreditbetyg "A-" (Fitch och Standard & Poor's), "A3" (Moody's) eller "AL" (DBRS). för långfristiga 26 skulder" Om det finns flera eventuellt motsägande bedömningar från olika kreditvärderingsföretag för samma emittent/gäldenär 27 eller borgensman tillämpas först-bäst regeln (dvs. det högsta kreditbetyget). Kreditvärdigheten för säkerställda bankobligationer som emitterats före den 1 januari 2008 bedöms i enlighet med detta avsnitt. Säkerställda bankobligationer som emitterats före den 1 januari 2008 anses uppfylla kraven 28 på kreditvärdighet om de strikt uppfyller kriterierna i artikel 22.4 i fondföretagsdirektivet. Denna förteckning offentliggörs på ECB:s webbplats (

22 värdepapper med bakomliggande tillgångar som uppfyller särskilda urvalskriterier och diskretionärt godkända värdepapper med bakomliggande tillgångar ska kreditbedömningen ligga på minst nivå BBB både vid emission och under löptiden (Ändrad ). Fungibla tap-emissioner (löpande emissioner) av värdepapper med bakomliggande tillgångar som emitteras i flera delar anses utgöra nyemissioner av värdepapper med bakomliggande tillgångar. Samtliga värdepapper med bakomliggande tillgångar som emitteras enligt samma ISIN-kod måste följa de urvalskriterier som gällde vid tidpunkten för den sista emissionen. Uppfylls dessa urvalskriterier inte av alla värdepapper med bakomliggande tillgångar i emissionen, betraktas samtliga värdepapper med bakomliggande tillgångar som emitteras enligt samma ISIN-kod som icke godtagbara. Denna regel gäller inte värdepapper med bakomliggande tillgångar som tas upp på Eurosystemets lista över godtagbara tillgångar den 10 oktober 2010 om den sista emissionen har genomförts före detta datum. Icke-fungibla tap-emissioner betraktas som olika värdepapper med bakomliggande tillgångar. (Ändrad ) ECB offentliggör kreditkvalitetströskeln för alla godkända ECAI i enlighet med vad som framgår av punkt (Ändrad ). Borgen: Om kreditbetyg från ett (godkänt) externt kreditvärderingsföretag saknas för emittenten kan hög kreditvärdighet fastslås genom borgen från finansiellt sunda borgensmän. Borgensmannens finansiella soliditet bedöms med externa kreditbetyg som når upp till Eurosystemets kreditkvalitetströskel. Borgen måste uppfylla följande kriterier: En borgen bedöms godtagbar om borgensmannen villkorslöst och oåterkalleligen garanterat utfärdarens åtaganden att till innehavarna av skuldförbindelser betala kapital, ränta och andra belopp i samband med skuldförbindelserna tills de är helt inlösta. Garantin ska vara en proprieborgen betalbar på första begäran (oberoende av den underliggande skuldförbindelsen). Garantier som tillhandahålls av offentliga myndigheter med rätt att ta ut skatt ska antingen vara betalbara på första begäran eller på annat sätt ge möjlighet till omedelbar och punktlig betalning efter betalningsinställelse. Borgensmannens åtaganden inom ramen för garantin ska minst ske på lika villkor och minst ha samma prioriteringsgrad (pari passu) som borgensmannens alla övriga åtaganden utan säkerhet. Garantin ska regleras av lagen i en EU-medlemsstat och vara rättsligt giltig, bindande och verkställbar gentemot borgensmannen. Vid behov ber Finlands Bank att få en kopia av borgen för godkännande. En juridisk bekräftelse på att garantin är rättsligt giltig, bindande och verkställbar ska lämnas till Finlands Bank, utom för garantier som lämnats för skuldförbindelser med en enskild tillgångsrating eller garantier som lämnats av offentliga myndigheter med rätt att ta ut skatt. Den juridiska bekräftelsen ska lämnas in i en form som är godtagbar för Eurosystemet innan den tillgång som täcks av garantin kan anses godtagbar. Närmare upplysningar om juridiska bekräftelser enligt finsk lag fås från Finlands Bank. Om borgensmannen är etablerad inom en annan jurisdiktion än den vars lag tillämpas på garantin ska den juridiska bekräftelsen även styrka att garantin är giltig och verkställbar enligt lagen i hemlandet för borgensmannen. Den juridiska bekräftelsen ska lämnas in för granskning till den nationella centralbank som ska anmäla den tillgång som täcks av garantin för att tas upp på listan över godkända tillgångar. 30 Kravet på verkställbarhet är föremål för eventuella in- 29 Denna information offentliggörs på ECB:s webbplats ( 30 Den centralbank som anmäler en viss tillgång är vanligtvis centralbanken i det land där tillgången noteras på en reglerad marknad eller handlas på en icke reglerad marknad som är godkänd av ECB. Om en tillgång noteras

23 solvens- eller konkurslagar, billighetsprinciper och andra liknande lagar och principer som borgensmännen omfattas av och som påverkar borgenärers rättigheter gentemot borgensmannen i allmänhet. Om externt kreditbetyg saknas för emissionen, emittenten eller borgensmannen ska kreditvärdigheten fastställas enligt följande: Emittenter eller borgensmän från den offentliga sektorn inom euroområdet: Om en omsättbar tillgång emitteras eller garanteras av regionala eller lokala myndigheter eller offentliga organ (enligt definitionen i kapitaltäckningsdirektivet) inom euroområdet, ska följande förfarande tillämpas: Som förklaras i tabell 1 hänförs emittenten eller borgensmannen till en av tre klasser i enlighet med kapitaltäckningsdirektivet 31. En implicit kreditbedömning för emittenter eller borgensmän som tillhör klass 1 och 2 görs utifrån ett externt kreditbetyg för den stat där emittenten eller borgensmannen är etablerad. Den implicita kreditbedömningen måste nå upp till Eurosystemets kreditkvalitetströskel. För emittenter/borgensmän i klass 3 görs ingen implicit kreditbedömning. Icke-finansiella företag inom euroområdet som emittenter eller borgensmän: Om de höga kraven på kreditvärdighet för omsättbara tillgångar som emitteras/garanteras av icke-finansiella företag 32 etablerade inom euroområdet inte kan fastställas på grundval av ett externt kreditbetyg för emissionen, emittenten eller borgensmannen ska ECAF:s regler för lånefordringar tillämpas. Motparten får då använda sina egna interna riskklassificeringssystem eller ratingverktyg som tillhandahålls av utomstående operatörer. Omsättbara skuldförbindelser som inte har externa kreditbetyg och som getts ut av ickefinansiella företag tas inte upp på den offentliga listan över godkända omsättbara tillgångar. eller handlas på flera marknader ska förfrågan om anmälningansvarig centralbank ställas till ECB Eligible Assets Hotline (Eligible-Assets.hotline@ecb.europa.eu). 31 Listor på enheter som hör till de tre klasserna, liksom kriterierna för att placera emittenter, gäldenärer och borgensmän i de tre klasserna, förväntas bli tillgängliga tillsammans med länkar till de relevanta nationella tillsynsmyndigheterna på Kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheters (CEBS) webbplats ( 32 Icke-finansiella företag är definierade enligt Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (ENS 95), se Statistikcentralens sektorindelning 2000 på

24 Tabell 1. Implicita kreditbedömningar för emittenter, gäldenärer och borgensmän som är regionala eller lokala myndigheter eller offentliga organ 1 i euroområdet och inte har något externt kreditbetyg Klass 1 Klass 2 Fördelning av emittenter, gäldenärer eller borgensmän enligt kapitaltäckningsdirektivet Regionala myndigheter, lokala myndigheter och offentliga organ som enligt behöriga tillsynsmyndigheter kan behandlas på samma sätt som staten i kapitalkravshänseende Regionala myndigheter, lokala myndigheter och offentliga organ som enligt behöriga tillsynsmyndigheter kan behandlas på samma sätt som kreditinstitut i kapitalkravshänseende ECAF:s implicita kreditbedömning av emittenter, gäldenärer eller borgensmän som hör till motsvarande klass Får samma externa kreditbetyg som staten i vilken de är belägna Får en kreditvärdering som är ett kreditkvalitetssteg 2 under det externa kreditbetyget för staten i vilken de är belägna Klass 3 Övrig offentlig sektor Behandlas som emittenter eller gäldenärer från den privata sektorn 1 2 Offentliga organ (offentlig sektor) definieras i Europeiska nationalräkenskaperna 1995 (ENS 95), se Statistikcentralens sektorindelning 2000 på Information om kreditkvalitetssteg offentliggörs på ECB:s webbplats ( Kreditvärdighet för icke omsättbara tillgångar Lånefordringar För att fastställa att gäldenären eller borgensmännen för en lånefordran har hög kreditvärdighet måste motparterna välja en huvudsaklig källa för kreditbedömningar bland de tillgängliga källor som godkänts av Eurosystemet. En motpart ska välja ett kreditbedömningssystem från en tillgänglig källa, utom ifråga om externa kreditvärderingsföretag, vilkas alla godkända system får användas. Alternativa kreditbedömningskällor har listats i avsnitt Uppgifter om godkända kreditbedömningssystem, utom motparternas egna system, läggs ut på ECB:s webbplats ( Motparterna ska meddela Finlands Bank vilka kreditbedömningssystem de ämnar tillämpa. Ansökningsförfarandet för användning av interna riskklassificeringssystem beskrivs i avsnitt Anmälan om planerad användning av externa kreditbetyg och implicita kreditbedömningar för den offentliga sektorn (se punkt iii nedan) ska göras på en blankett som fås från Finlands Bank. Kontaktinformation finns i bilaga 8. Motparterna måste hålla sig till den valda kreditbedömningskällan under minst ett år för att förhindra att man hoppar mellan kreditbedömningar (dvs. att man för varje enskild gäldenär försöker hitta den bästa kreditbedömningen bland alla tillgängliga källor eller system). Motparter som önskar ändra kreditbedömningskälla efter minimiperioden på ett år måste lämna in en begäran till Finlands Bank där skälen för bytet anges. Motparter kan tillåtas använda mer än ett kreditbedömningssystem eller källa om de lämnar in en begäran där skälen anges. Den valda huvudkällan förväntas täcka de flesta av motpartens gäldenärer för vilka motparten har framställt om att nyttja lånefordringar som säkerhet. Ansökan om användande av mer än en källa eller mer än ett system för kreditbedömning ska grundas på affärsmässiga behov. I princip kan ett sådant fall vara att den huvudsakliga källan eller systemet saknar tillräcklig täckning

25 Motparterna måste omgående informera Finlands Bank om alla kredithändelser, även försenade betalningar från gäldenärer, som de känner till och om så krävs återta eller byta ut tillgången i fråga. Motparterna är också skyldiga att se till att de har de senaste kreditbedömningarna från de valda kreditbedömningssystemen eller -källorna för gäldenärerna 33 eller borgensmännen för nyttjade lånefordringar. Kreditbedömningar av gäldenärer/borgensmän: Kreditvärdigheten för gäldenärer eller borgensmän för lånefordringar fastställs enligt olika regler beroende på om de hör till den offentliga sektorn eller är icke-finansiella företag: Gäldenärer eller borgensmän från den offentliga sektorn: Följande regler gäller i turordning: (i) Det finns en kreditbedömning från systemet eller källan som motparten valt, och den används för att avgöra om gäldenären eller borgensmannen från den offentliga sektorn uppnår kreditkvalitetströskeln. (ii) Om det saknas en kreditbedömning enligt i används ett externt kreditbetyg för gäldenären eller borgensmannen. 34 (iii) Om det inte finns någon kreditbedömning enligt vare sig i eller ii tillämpas samma förfarande som för omsättbara tillgångar: o Som förklaras i tabell 1 tilldelas gäldenären eller borgensmannen en av tre klasser i enlighet med kapitaltäckningsdirektivet 35. o En implicit kreditbedömning för gäldenärer eller borgensmän som tillhör klass 1 och 2 härleds ur externa kreditbetyg för staten där gäldenären eller borgensmannen är etablerad. Den implicita kreditbedömningen måste nå upp till Eurosystemets kreditkvalitetströskel. Om det finns en kreditbedömning från systemet eller källan som motparten valt (eller från ett externt kreditvärderingsföretag enligt ii för gäldenär eller borgensmän från den offentliga sektorn) men denna kreditbedömning är under kreditkvalitetströskeln är gäldenären eller borgensmannen inte godtagbar. Gäldenärer eller borgensmän som är icke-finansiella företag: Om källan som motparten valt ger en kreditbedömning som är lika med eller över kreditkvalitetströskeln är gäldenären eller borgensmannen godtagbar. 36, 37 Om det finns en bedömning från systemet eller källan som motparten valt men den är under kreditkvalitetströskeln är gäldenären eller borgensmannen inte godtagbar. Om det inte finns någon kreditbedömning för att fastställa kreditvärdigheten anses gäldenären eller borgensmannen inte godtagbar. 33 Om det rör sig om omsättbara värdepapper som emitterats av icke-finansiella företag men inte bedömts av ett godkänt externt kreditvärderingsföretag gäller detta krav kreditbedömningen för emittenten. 34 Om det finns flera eventuellt motsägande bedömningar från olika kreditvärderingsföretag för samma emittent/gäldenär eller borgensman tillämpas först-bäst regeln (dvs. det högsta kreditbetyget). 35 Listor på enheter som hör till de tre klasserna, liksom kriterierna för att placera emittenter, gäldenärer och borgensmän i de tre klasserna, förväntas bli tillgängliga tillsammans med länkar till de relevanta nationella tillsynsmyndigheterna på Kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheters (CEBS) webbplats ( 36 Om motparten har valt ett externt kreditvärderingsföretag som källa för kreditbedömningar kan den använda först-bäst-regeln. 37 För specifika kreditbedömningssystem kan kreditkvalitetströskeln justeras baserat på övervakningen av prestanda (se avsnitt )

26 Borgen: Borgen måste uppfylla följande kriterier: En garanti bedöms godtagbar om borgensmannen villkorslöst och oåterkalleligen garanterat gäldenärens åtaganden att betala kapital, ränta och andra belopp i samband med lånefordringar till innehavaren av dessa tills de är helt inlösta. I detta avseende behöver en garanti som anses godtagbar inte gälla specifikt lånefordran utan kan gälla enbart gäldenären, förutsatt att den också täcker lånefordran i fråga. Garantin ska vara en proprieborgen betalbar på första begäran (oberoende av underliggande lånefordran). Garantier som tillhandahålls av offentliga myndigheter med rätt att ta ut skatt ska antingen vara betalbara på första begäran eller på annat sätt ge möjlighet till omedelbar och punktlig betalning efter betalningsinställelse. Borgensmannens åtaganden inom ramen för garantin ska minst ske på lika villkor och minst ha samma prioriteringsgrad (pari passu) som borgensmannens alla övriga åtaganden utan säkerhet. Garantin ska regleras av lagen i en EU-medlemsstat och vara rättsligt giltig, bindande och verkställbar gentemot borgensmannen. (Ändrad ) Om garantin ställs av en offentlig myndighet med rätt att ta ut skatt ska en kopia av garantin skickas till Finlands Bank på förhand så att lånefordrans godtagbarhet kan fastställas. Om garantin inte är ställd av ett offentligt organ som har rätt att ta ut skatt ska en juridisk bekräftelse på att garantin är rättsligt giltig, bindande och verkställbar lämnas till Finlands Bank. Den juridiska bekräftelsen ska lämnas in i en form som är godtagbar för Eurosystemet innan den tillgång som täcks av garantin kan anses godtagbar. Närmare upplysningar om juridiska bekräftelser enligt finsk lag fås från Finlands Bank. Den juridiska bekräftelsen ska också visa att garantin inte är personlig och bara kan realiseras av lånefordrans borgenärer. Om borgensmannen är etablerad inom en annan jurisdiktion än den vars lag tillämpas på garantin ska den juridiska bekräftelsen även styrka att garantin är giltig och verkställbar enligt lagen i hemlandet för borgensmannen. Den juridiska bekräftelsen ska lämnas in till den nationella centralbanken i den jurisdiktion vars lag tillämpas på lånefordran. Kravet på verkställbarhet är föremål för eventuella insolvens- eller konkurslagar, billighetsprinciper och andra liknande lagar och principer som borgensmännen omfattas av och som påverkar borgenärers rättigheter gentemot borgensmannen i allmänhet. Icke omsättbara skuldförbindelser med bolån som underliggande tillgångar Kreditvärdigheten för icke omsättbara skuldförbindelser med bolån som underliggande tillgångar (RMBD) måste nå upp till kreditkvalitetssteg 2 på Eurosystemets harmoniserade riskklasskala. 38 (Ändrad ) Omsättbara skuldförbindelser utan externt kreditbetyg Omsättbara tillgångar, dvs. obligationer och företagscertifikat, som inte har något externt kreditbetyg eller annat bevis på hög kreditvärdighet enligt avsnitt , godtas som säkerhet specifikt för varje motpartsbank för sig. Dessa tillgångar måste främst uppfylla godtagbarhetskriterierna för omsättbara tillgångar (se avsnitt ) med undantag för emittentens sektortillhörighet och hemvist. För dessa gäller två regler: 1) Emissioner från finans- och försäkringssektorn godtas inte och 2) emittenten ska vara etablerad i euroområdet. Vidare måste dessa tillgångar uppfylla samma krav på kreditvärdighet som icke omsättbara tillgångar (se avsnitt ). Om motpartsbanken på förhand valt t.ex. interna riskklassificeringssystem som kreditbedömningskälla och utifrån dem bedömt att emittenten har en kreditvärdighet som gör tillgången godtagbar som säkerhet, ska Finlands Bank kontaktas för att fastställa belånings- 38 Se Eurosystemets harmoniserade riskklasskala på ECB:s webbplats (

27 barheten av sina innehav av varje emission. Kontaktinformation finns i bilaga 8. För att få använda den valda kreditbedömningskällans (interna riskklassificeringssystem eller ratingverktyg som tillhandahålls av utomstående operatörer) för bedömning av kreditvärdigheten av lånefordringar och skuldinstrument utan externa kreditbetyg måste motpartsbanken först kontakta Finlands Bank. Ansökningsförfarandet för användning av interna riskklassificeringssystem beskrivs i avsnitt Ratingverktygen måste också först ha prövats och godkänts av Eurosystemet innan de får användas. Motparten ska omedelbart underrätta Finlands Bank om förändringar i emittentens kreditvärdering (erhållen ur bankens eget system eller med ratingverktyg). Om motparten låter bli att använda någon emission som säkerhet en längre tid och därför inte vill rapportera ändrade kreditvärderingar till Finlands Bank, ska Finlands Bank underrättas om att emissionen i fråga inte längre används Godkännande av kreditbedömningssystem Eurosystemets ramverk för kreditbedömning (ECAF) bygger på kreditbedömningsinformation från fyra typer av källor. Varje källa kan vara baserad på ett antal olika kreditbedömningssystem. Källorna kan vara externa kreditvärderingsföretag (ECAI), motparternas interna riskklassificeringssystem (IRB), ratingverktyg som drivs av utomstående operatörer (RT) samt nationella centralbankers interna kreditbedömningssystem (ICAS). Kreditbedömningssystem är enskilda aktörers system, t.ex. ett kreditvärderingsföretags system eller en banks interna system. Godtagbara externa kreditvärderingsföretag (ECAI), de nationella centralbankernas interna kreditbedömningssystem (ICAS) och ratingverktyg som drivs av utomstående operatörer (RT) listas på ECB:s webbplats ( 39 Motparterna i Eurosystemet får dock fritt välja ett annat eurolands centralbanks system för kreditbedömning av sina säkerheter i enlighet med urvalskriterierna i avsnitt Närmare upplysningar om användningen av centralbankernas kreditbedömningssystem finns på de respektive centralbankernas webbplatser (se bilaga 1). Externa kreditvärderingsföretag Externa kreditvärderingsföretag (ECAI) är institut vars kreditvärderingar (kreditbetyg) kreditinstituten får använda för att fastställa riskvikterna för exponeringar enligt kapitaltäckningsdirektivet. För ECAF:s syften gäller följande allmänna godtagbarhetskriterier: Kreditvärderingsföretaget måste formellt erkännas av EU:s relevanta tillsynsmyndigheter i de euroländer där de kommer att användas i enlighet med kapitaltäckningsdirektivet. Kreditvärderingsföretaget måste uppfylla operationella kriterier och tillhandahålla heltäckande kreditvärderingstjänster och därigenom säkerställa en effektiv tillämpning av ECAF. I synnerhet beror användningen av dess kreditbedömningar på hur tillgänglig informationen om bedömningarna är för Eurosystemet, liksom på information för jämförelse av dessa bedömningar med ECAF:s kreditkvalitetssteg och kreditkvalitetströskel samt för övervakning av prestanda (se avsnitt ). Eurosystemet förbehåller sig rätten att besluta huruvida ett visst externt kreditvärderingsföretag godtas för kredittransaktioner. Eurosystemet förlitar sig då bland annat på sin process för övervakning av de externa kreditvärderingsföretagens prestanda. De externa kreditvärderingsföretag som anlitas av Eurosystemet listas i bilaga 2. Motparterna ska meddela Finlands Bank i förväg om de planerar använda externa kreditbetyg för kreditbedömning av lånefordringar som ställs som säkerhet. Blankett för meddelandet fås från Finlands Bank (kontaktinformation i bilaga 8). 39 Eurosystemet offentliggör bara informationen i samband med kredittransaktioner som rör Eurosystemet och tar inget ansvar för bedömningen av godtagbara kreditbedömningssystem

28 Motparternas interna riskklassificeringssystem En motpart som tänker använda ett internt riskklassificeringssystem (IRB) för att bedöma kreditvärdigheten av gäldenärer eller borgensmän (eller emittenter utan externa kreditbetyg) måste ansöka om tillstånd från Finlands Bank. Ansökningsbankett fås från Finlands Bank (kontaktinformation i bilaga 8). Följande dokumentation ska bifogas ansökan 40 : En kopia av beslutet från den berörda banktillsynsmyndighetens inom EU om tillstånd för motparten att använda ett internt riskklassificeringssystem för kapitaltäckningssyften på gruppbasis eller enskilt. Av beslutet ska framgå eventuella specifika villkor för att använda systemet. Ingen kopia på beslut behövs när informationen överförs direkt från tillsynsmyndigheten till Finlands Bank. Information om hur man går tillväga för att avgöra sannolikheten för att en gäldenär ställer in betalningarna, liksom data om riskklasserna och därtill hörande sannolikheter för fallissemang på ett års sikt som används för att bestämma godtagbara riskklasser. En kopia av information som motparten regelbundet måste publicera enligt kraven på marknadsdisciplin (pelare 3) i Basel 2 och kapitaltäckningsdirektivet. Namn och adress för både den behöriga banktillsynsmyndigheten och externrevisorn. Ansökan ska undertecknas av motpartens verkställande direktör eller finanschef eller en chef på motsvarande nivå, eller av en firmatecknare för någon av dem. Ovanstående bestämmelser gäller för alla motparter oavsett status moderbolag, dotterbolag och filial och oavsett om dess interna riskklassificeringssystem godkänts av tillsynsmyndigheten i samma land (för moderbolag och eventuellt för dotterbolag) eller av tillsynsmyndigheten i moderbolagets hemland (för filialer och eventuellt för dotterbolag). Filialer och dotterbolag till en motpart kan använda sina moderbolags interna riskklassificeringssystem om Finlands Bank (som en del av Eurosystemet) har godtagit att det används för ECAF. Finlands Bank övervakar också prestanda för motparternas interna riskklassificeringssystem (se avsnitt ). Förutom den information som krävs för denna övervakning måste motparten tillhandahålla följande information varje år (eller på begäran av Finlands Bank) om informationen inte överförs direkt av tillsynsmyndigheten till centralbanken: En kopia av den berörda tillsynsmyndighetens senaste bedömning av motpartens interna riskklassificeringssystem, översatt till den nationella centralbankens arbetsspråk. Alla förändringar som tillsynsmyndigheten rekommenderat eller krävt i motpartens riskklassificeringssystem, tillsammans med tidsfristen inom vilken sådana ändringar måste genomföras. Den årliga uppdatering av information enligt pelare 3 (marknadsdisciplin) som motparten regelbundet måste publicera enligt kraven i Basel 2 och kapitaltäckningsdirektivet. Kontaktinformation för både den behöriga banktillsynsmyndigheten och externrevisorn. Denna årliga kommunikation ska undertecknas av motpartens verkställande direktör eller finanschef eller en chef på motsvarande nivå, eller av en firmatecknare för någon av dem. Finlands Bank skickar en brevkopia till tillsynsmyndigheten och, i förekommande fall, externrevisorn. 40 Vid behov ska handlingarna översättas till den nationella centralbankens arbetsspråk

29 Ratingverktyg som drivs av utomstående operatörer Ratingverktyg (RT) består av enheter som bedömer en gäldenärs kreditvärdighet genom att i första hand systematiskt och mekaniskt använda kvantitativa modeller med stöd av bland annat information om granskade räkenskaper. Kreditbedömningarna ska inte offentliggöras. En RT-operatör med säte i Finland som önskar delta i ECAF inom Eurosystemet ska lämna in en ansökan till Finlands Bank och då använda den mall som Eurosystemet tillhandahåller. Ansökan ska kompletteras med sådan ytterligare information som anges i ansökningsformuläret. Motparter som önskar använda ett specifikt ratingverktyg för kreditbedömning av säkerheterna som ännu inte godtas av Eurosystemet måste lämna in en ansökan till Finlands Bank och då använda den mall som Eurosystemet tillhandahåller. Ansökan ska kompletteras med ytterligare dokumentation som specificeras i ansökningsformuläret. (Ändrad ) Eurosystemet avgör om det föreslagna ratingverktyget ska godtas. Beslutet grundas på en utvärdering av hur väl Eurosystemets godtagbarhetskriterier uppfylls. 41 (Ändrad ) Dessutom måste motparten alltid informera RT-operatören om alla kredithändelser, även försenade betalningar från gäldenärer, som den känner till. RT-operatörer som deltar i ECAF måste acceptera i avtal att Eurosystemet övervakar prestanda 42 (se avsnitt ). RT-operatören måste tillåta att Finlands Bank övervakar den statiska poolen (static pool) av godkända gäldenärer. Den statiska poolen ska upprättas och utvärderas enligt ECAF:s regler. RT-operatörerna ska informera Finlands Bank om resultaten av sin prestandautvärdering så snart de är klara. För det ska operatörerna ta fram en rapport om den statiska poolens prestanda. RT-operatörerna ska åta sig att i fem år hålla arkiv över statiska pooler och uppgifter om betalningsinställelser Övervakning av kreditbedömningssystem Som en del av Eurosystemet övervakar Finlands Bank kreditbedömningssystemens prestanda genom att årligen i efterhand jämföra andelen fallissemang för samtliga godkända gäldenärer (den statiska poolen) mot Eurosystemets kreditkvalitetströskel, där referensvärdet är sannolikheten för fallissemang (PD). Processen syftar till att säkerställa att kreditvärderingarna från olika system och källor är jämförbara. Granskningen sker ett år efter att den statiska poolen definierats. Processen inleds med att kreditbedömningssystemets operatör sammanställer poolen av godtagbara gäldenärer, dvs. en pool bestående av alla gäldenärer som enligt kreditbedömningssystemet uppfyller följande villkor: PD(i,t) 0,10 %, vilket motsvarar kreditkvalitetssteg 1 och 2 på Eurosystemets riskklasskala 0,10 % < PD(i,t) 0,40 %, vilket motsvarar kreditkvalitetssteg 3 på Eurosystemets riskklasskala Alla gäldenärer som uppfyller ett av dessa villkor i början av period t utgör den statiska poolen för t. Vid slutet av 12-månadersperioden beräknas den faktiska takten på betalningsinställelser för den statiska poolen av gäldenärer vid tidpunkt t. Operatören måste samtycka till att varje år rapportera antalet godtagbara gäldenärer som finns i den statiska poolen vid tiden t till Finlands Bank/Eurosystemet, och hur många av dessa gäldenärer i den statiska poolen (t) som ställde in betalningarna under den följande 12-månadersperioden. (Ändrad ) Den verkliga takten på betalningsinställelser för ett kreditbedömningssystems statiska pool, inhämtat över ett år, utgör underlag till ECAF:s process för övervakning av prestanda. Den består av en årlig utvärdering och en bedömning som täcker flera perioder. Om det finns en Godtagbarhetskriterierna finns på ECB:s webbplats ( Motparten måste informera RT-operatören omgående om alla kredithändelser som kan tyda på en försämring av kreditvärdigheten

30 betydande avvikelse mellan den observerade frekvensen av betalningsinställelser i den statiska poolen och kreditkvalitetströskeln över ett år och/eller flera år konsulterar Eurosystemet operatören för att analysera orsakerna till avvikelsen. Detta kan leda till en korrigering av den kreditkvalitetströskel som tillämpas på systemet i fråga. Eurosystemet kan besluta att avstänga eller utesluta kreditbedömningssystemet om inga förbättringar av prestanda observeras över ett antal år. Kreditbedömningssystem som bryter mot ECAF:s regler kommer att uteslutas

31 3.2.2 Säkerhetshantering Poolningssystem Finlands Bank tillämpar i sin säkerhetshantering i första hand ett poolningssystem (pooling system). Detta innebär att inhemska och utländska säkerheter från en motpart samlas av Finlands Bank i en pool som skall täcka motpartens totala behov av säkerheter. Totalbehovet uppstår till följd av motpartens öppna marknadstransaktioner med Finlands Bank, lån inom ramen för utlåningsfaciliteten inklusive räntor och intradagskreditlimiten på PM-kontot. Enskilda säkerheter kopplas inte till enskilda kredittransaktioner, utan alla fungerar som säkerhet för alla krediter och PM-kontolimiten. Finlands Bank betalar ut krediten till motparten eller höjer PM-kontolimiten om motpartens pool av säkerheter efter ovan beskrivna åtgärder minst motsvarar det totala säkerhetsbehovet. Poolen av säkerheter består av inhemska och utländska säkerheter. na kan vara omsättbara skuldförbindelser eller icke omsättbara lånefordringar (banklån) 1. Inhemska omsättbara tillgångar hanteras via Euroclear Finland Ab:s automatiska säkerhetshanteringskontosystem. För icke omsättbara lånefordringar har Finlands Bank tagit fram egna metoder. Utländska säkerheter handläggs enligt korrespondentcentralbanksmodellen (CCBM) eller via värdepapperscentralslänkar som godkänts av ECB. Vid beräkning av poolens totala belåningsvärde skall motparterna beakta de värderingsavdrag som marknadsvärdet justeras med. Värderingsavdragen varierar efter återstående löptid, räntetyp och likviditet. Juridiskt sett är det fråga om utlåning mot säkerhet där säkerheten pantsätts hos Finlands Bank. För det krävs att motparten ingår ett pantavtal med Finlands Bank. Vid användning av utländska säkerheter måste i undantagsfall någon annan metod tillämpas om pantsättning inte kan komma i fråga Inhemska omsättbara tillgångar Automatiskt säkerhetshanteringskonto hos Euroclear Finland Ab Finlands Bank hanterar de inhemska omsättbara tillgångarna i poolen via automatiska säkerhetshanteringskonton som motparterna har öppnat hos Euroclear Finland Ab. Motparten kan öppna kontot i sitt eget eller i något annat kontoförande instituts andelsregister, dock ej i Finlands Banks andelsregister. Förs kontot i någon annans andelsregister skall det kontoförande institutet teckna ett avtal om säkerhetshanteringskontot med Finlands Bank. Euroclear Finland Ab registrerar på kontot de godtagbarhetskriterier och uppgifter om belåningsvärden som Finlands Bank har meddelat. Av godtagbarhetskriterierna framgår vilka skuldförbindelser som är kontoförda hos Euroclear Finland Ab får användas som säkerhet och vilka ej. Som säkerhet får inte ställas värdepapper som är utgivna av en emittent eller garanterade av en borgensman som har nära förbindelser med kontohavaren enligt avsnitt eller värdepapper som är definierade som godtagbara säkerheter specifikt för någon annan bank (skuldförbindelser utan externt kreditbetyg). Utöver de angivna typerna av säkerheter kan också pengar tillfälligt godkännas som säkerhet på kontot under dagen. Finlands Bank registrerar på säkerhetshanteringskontot det säkerhetskrav (pantsatta andelar) som motparterna meddelar skriftligt och som högst kan uppgå till det belåningsvärde som kontot vid var tid motsvarar. Euroclear Finland Ab:s system räknar dagligen ut belåningsvärdet på säkerhetshanteringskontot och förhindrar överföringar från 1 Även icke omsättbara skuldförbindelser med bolån som underliggande tillgångar (retail mortgage-backed debt instruments) har tagits upp som godtagbara tillgångar på den gemensamma listan. För tillfället förekommer denna typ av säkerhet endast i Irland

32 kontot i sådana fall att kontots belåningsvärde skulle sjunka under säkerhetskravet. I övrigt får motparten fritt överföra pantsatta andelar. Motparten får minska säkerhetskravet (återta panter), om det totala behovet av säkerheter efter återlämnandet är täckt i sin helhet. Sjunker kontots belåningsvärde vid den dagliga värderingen under säkerhetskravet skall motparten snarast åtgärda detta. I så fall skall motparten lämna tilläggssäkerheter eller sänka sin PM-kontolimit om den inte är fullt utnyttjad Utländska omsättbara tillgångar Korrespondentcentralbanksmodell 2 De nationella centralbankerna och ECB har utvecklat ett system som skall garantera att omsättbara tillgångar om getts ut i andra medlemsländer kan användas gränsöverskridande som säkerhet för öppna marknadsoperationer, krediter inom ramen utlåningsfaciliteten och intradagskrediter. Systemet kallas korrespondentcentralbanksmodellen (correspondent central banking model, CCBM). I CCBM-systemet fungerar de nationella centralbankerna som korrespondenter och depåhållare för varandra. När omsättbara tillgångar som getts ut i ett annat euroland överförs till motpartens pool via CCBM-systemet skall motparten skriftligt meddela Finlands Bank ISIN-koden eller någon annan registerkod, volymen och uppgift om sin egen utländska depåhållare. Samtidigt skall motparten instruera sin depåhållare att överföra värdepapperen snarast till korrespondentcentralbanken att deponeras för Finlands Banks räkning. Motparten kan när som helst under CCBM-systemets öppettid överföra utländska omsättbara tillgångar till en korrespondentcentralbank för förvaring för Finlands Banks räkning. Tillgångarna räknas som pantsatta till förmån för Finlands Bank och kan inräknas i poolens belåningsvärde först när Finlands Bank har fått bekräftelse från korrespondentcentralbanken att överföringen genomförts och att villkoren för pantsättning uppfyllts. Motparten kan återta eller byta ut utländska omsättbara tillgångar genom att skriftligt underrätta Finlands Bank om det och instruera sin egen depåhållarbank. Ett villkor för återlämnande och utbyte av säkerheter är dock att full täckning finns i motpartens pool av säkerheter efter åtgärden. Finlands Bank värderar de utländska omsättbara tillgångarna senast kl varje dag på basis av prisuppgifterna från korrespondentcentralbankerna och beräkningsgrunderna i gällande riskhanteringsmetoder. Om det efter värderingen saknas täckning i poolen skall motparten täcka underskottet snarast efter att ha fått underrättelse om det från Finlands Bank. Amorteringar och kupongränta på de utländska omsättbara tillgångar som ställts som säkerhet till förmån för Finlands Bank betalar banken ut till motparten så länge de poolade säkerheterna ger full täckning. Förbindelser (länkar) mellan värdepapperscentraler Omsättbara tillgångar deponerade i en värdepapperscentral i ett annat euroland kan överföras till värdepapperscentralen i det egna landet via länkar som godkänts av ECB, utan att uppdragsgivaren är medlem i den utländska värdepapperscentralen. En förteckning över godkända länkar finns på ECB:s webbplats ( Euroclear Finland Ab har öppnat förbindelser enligt ovan till tyska Clearstream Banking 2 En närmare beskrivning av korrespondentcentralbanksmodellen finns på ECB:s webbplats i dokumentet "Correspondent central banking model (CCBM) procedure for Eurosystem counterparties". (Ändrad )

33 Frankfurt och franska Euroclear France. Kontohavarna kan överföra utländska omsättbara tillgångar i sin pool på det automatiska säkerhetshanteringskontot via länken mellan Euroclear Finland Ab och Clearstream Banking Frankfurt. Till överlåtbara tillgångar som duger som säkerhet samma dag hör tills vidare endast tyska statsobligationer. En motpart som vill överföra andra godtagbara värdepapper utgivna i Clearstream Banking Frankfurt till sitt automatiska säkerhetshanteringskonto hos Euroclear Finland Ab skall kontakta Finlands Bank och Euroclear Finland Ab för närmare instruktioner. Värdepapper som levereras via länkarna hanteras på motpartens automatiska säkerhetshanteringskonto på samma sätt som inhemska omsättbara värdepapper. En motpart som vill överföra omsättbara tillgångar deponerade hos Euroclear France till sitt automatiska säkerhetshanteringskonto hos Euroclear Finland Ab skall kontakta Finlands Bank och Euroclear Finland Ab för närmare instruktioner Inhemska icke omsättbara tillgångar Principerna för belåning av inhemska lånefordringar (banklån) För hantering av inhemska lånefordringar har de nationella centralbankerna i Eurosystemet tagit fram egna rutiner i enlighet med nationella lagar och omvärldskrav. En detaljerad beskrivning av de åtgärder som belåningen av lånefordringar enligt finsk lag kräver finns i avsnitt Finlands Banks operativa rutiner för belåning av lånefordringar. Innan lånefordringar kan belånas, dvs. användas som säkerhet, skall motparten se till att ha den tekniska och operativa beredskapen enligt och att de lånefordringar som erbjuds som säkerhet uppfyller de rättsliga och övriga kraven enligt avsnitt Om varje lån som används som säkerhet skall motparten lämna detaljerade uppgifter till Finlands Bank, som registrerar dem i sina egna system. Motparten förbinder sig att lämna uppdaterad information om lånefordringarna och att följa reglerna i om hur nya lånefordringar läggs in i poolen, hur uppdateringen av tidigare inlämnade uppgifter går till och hur lånefordringar tas bort ur poolen. För pantsättning av enkla skuldebrev skall motparten enligt finsk lag underrätta gäldenären i förväg och informera Finlands Bank om det. När löpande skuldebrev ställs som säkerhet skall lånehandlingarna förses med separat endossering. (Ändrad ) Så länge lånefordringarna används som säkerhet utgör de en del av poolen på samma sätt som omsättbara tillgångar. Men lånefordringarna kan av administrativa skäl inte alltid handläggas lika snabbt som omsättbara tillgångar. Därför om det ibland saknas full täckning i poolen måste motparten vara beredd att täcka underskottet med andra tillgångar. På lånefordringar tillämpar Finlands Bank godtagbarhetskriterier och övriga villkor enligt avsnitt och riskkontrollåtgärder enligt avsnitt De nationella centralbankerna är skyldiga att i efterhand utföra vissa kontroller avseende lånefordringarna. (Ändrad )

34 Finlands Banks operativa rutiner för belåning av lånefordringar Följande rutiner gäller när motparterna ställer lånefordringar enligt finsk lag som säkerhet. Åtgärder före belåning Innan lånefordringar får användas som säkerhet ska följande tekniska och operativa krav vara uppfyllda: Motparten har slutit ett separat pantavtal om lånefordringar med Finlands Bank. Finlands Bank har godkänt motpartens system för kreditbedömning av gäldenärerna. Motparten har till Finlands Bank lämnat in en beskrivning av sina rutiner för inlämning av uppgifter om lånefordringar som kommer att användas som säkerhet och om sina rutiner för förvaring av lånefordringar pantsatta hos Finlands Bank. (Ändrad ) Motparten har till Finlands Bank lämnat in namnteckningsprov för följande operativa åtgärder: insändning av pantmeddelande, endossering av lånefordringar (löpande skuldebrev) som pantsätts hos Finlands Bank och underskrift av överlåtelsemeddelande (enkla skuldebrev) till gäldenären och underskrift av försäkran som inlämnas kvartalsvis. (Ändrad ) Motparten har till Finlands Bank lämnat in uppgifter om samtliga godkända gäldenärer, dvs. den s.k. statiska poolen (se avsnitt ), om avsikten är att tillämpa en internmetod för riskklassificering. Motparten har utfört nödvändiga tester med Finlands Bank. Lånefordringar som säkerhet Om varje lån som används som säkerhet skall motparten lämna detaljerade uppgifter till Finlands Bank, som registrerar dem i sina egna system. Blanketten för dessa uppgifter (pantmeddelande om lånefordringar) finns i bilaga 5. Blanketten innehåller alla de uppgifter som krävs om varje lånefordran. Utöver de infordrade uppgifterna skall motparten också ange vad åtgärden gäller: en ny lånefordran som skall läggas in i poolen (ny pant), tidigare inlämnade låneuppgifter som skall uppdateras (uppdatering) eller lånefordran som skall tas bort ur poolen (återlämnande av pant). När motparten lämnar in uppgifter om en ny lånefordran för att belåna den (använda den som säkerhet) för Finlands Bank in uppgifterna i sitt eget register. Innan lånet läggs in i motpartens pool av säkerheter skall också alla åtgärder för dess pantsättning ha vidtagits (se stycket "Pantsättning och återlämnande av pant"). Motparten skall uppdatera uppgifterna om poolade lån alltid när uppgifterna ändras t.ex. till följd av förtida, partiella eller fullständiga återbetalningar, förändringar i gäldenärens kreditvärdighet eller väsentliga förändringar i lånevillkoren. Finlands Bank skall omedelbart eller senast påföljande bankdag underrättas om ändringarna med ett pantmeddelande. Om uppgifterna om lånefordran ändras så att lånet inte längre är godtagbart som säkerhet skall motparten i stället för en uppdatering begära att lånet tas bort ur poolen (återlämnande av pant). Om en ändring som gäller en gäldenär påverkar flera andra lån som motparten ställt som säkerhet skall motparten uppdatera uppgifterna om alla dessa lånesäkerheter. Om lånevillkoren ändras i grunden så att lånefordran inte längre kan anses vara densamma skall den gamla lånefordran först tas bort ur poolen (återlämnande av pant) och den nya lånefordran skall pantsättas med ett nytt pantmeddelande (ny pant). När motparten vill ta bort en lånefordran ur poolen skall Finlands Bank underrättas om det med ett pantmeddelande där åtgärden Återlämnande av pant kryssats för. På basis av pantmeddelandet tas belåningsvärdet för lånefordran bort ur poolen och lånefordran utgör inte längre säkerhet. Därefter skall motparten ytterligare vidta de åtgärder som behövs för att få tillbaka panten (se stycket "Pantsättning av och återlämnande av pant"). När lånefordringar tas bort ur poolen eller när låneuppgifterna uppdateras så att belåningsvärdet av lånefordringarna minskar skall motparten se till att åtgärden inte skapar underskott i poolen

35 Motparten kan faxa meddelandet med låneuppgifterna till Finlands Bank. Motparten kan också komma överens om att skicka låneuppgifterna via SWIFTNet FileAct i en formbunden fil. Fil- och dataformatet har Finlands Bank specificerat i en separat anvisning. Närmare upplysningar om filanvändningen kan motparten begära från Finlands Bank. Om den insända filen inte uppfyller specifikationerna svarar Finlands Bank inte för eventuell skada. Låneuppgifterna kan motparten skicka till Finlands Bank under TARGET2-Suomen Pankki systemets öppettider men senast kl. 17 om de skall uppdateras samma dag. Finlands Bank uppdaterar låneuppgifter och återlämnar pant enligt uppdrag från motparten under samma dag som uppdraget kommit in. I normalfall läggs också nya lånefordringar (ny pant) in i poolen under samma dag. Innan en ny lånefordran kan läggas in skall inte bara låneuppgifterna utan också alla åtgärder för dess pantsättning ha vidtagits. Om handläggningen av en ny lånefordran av administrativa skäl drar ut på tiden och Finlands Bank inte lyckas lägga in lånefordran i motpartens pool under samma dag som låneuppgifterna kommit in, underrättar Finlands Bank motparten om detta och försöker lägga in den så fort som möjligt. (Ändrad ) Pantsättning och återlämnande av pant Enligt finsk lag beror åtgärderna för pantsättning av lånefordringar på skuldebrevets juridiska form. Villkor för att enkla skuldebrev får användas som säkerhet är att gäldenären (och eventuella borgensmän) i förväg har underrättats om överlåtelsen (överlåtelsemeddelande). Motparten skickar överlåtelsemeddelandet till gäldenären på det sätt som överenskommits dem emellan. I överlåtelsemeddelandet skall anges att ränta och amorteringar även i fortsättningen betalas till motparten. Motparten skickar en kopia av överlåtelsemeddelandet till Finlands Bank efter att det trätt i kraft inom den tidsfrist som överenskommits mellan motparten och gäldenären. När Finlands Bank har fått kopian av överlåtelsemeddelandet kan lånefordran läggas in i motpartens pool av säkerheter. När motparten meddelar att en lånefordran skall tas bort ur poolen (panten återlämnas) och pantsättningen inte längre anses gälla ger Finlands Bank motparten skriftligt tillstånd att underrätta gäldenären (och eventuella borgensmän) om att pantsättningen upphört. Villkor för att löpande skuldebrev får användas som säkerhet är att motparten förser de ursprunliga lånehandlingarna med en separat endossering till förmån för centralbanken. En kopia av endosseringen skall sändas till Finlands Bank. (Ändrad )

36 När pantsättningen upphör skall den ursprungliga endosseringen sändas per rekommenderat brev till Finlands Bank, som i sin tur skall överföra lånehandlingarna tillbaka till motparten. Härefter skall Finlands Bank sända den ursprungliga endosseringen tillbaka till Finlands Bank. (Ändrad ) Motparten skall förvara lånehandlingarna och endosseringarna I sina lokaler omsorgsfullt och säkert. (Ändrad ) Pantsättningen påverkar inte kundrelationen mellan motparten och gäldenären, utan gäldenären betalar även i fortsättningen ränta och amorteringar till motparten. I det fall att motparten ställer in betalningarna eller inte fullgör de förpliktelser som lånefordran utgör säkerhet för, skickar Finlands Bank ett överlåtelsemeddelande till gäldenären om att lånefordran ställts som säkerhet till förmån för centralbanken och uppmanar gäldenären att i fortsättningen betala ränta och amorteringar till Finlands Bank. Motparten skall då sända alla nödvändiga handlingar till Finlands Bank. (Ändrad ) Om lånefordran täcks av säkerheter som kräver särskilda förvaltningsavtal skall motparten i god tid kontakta Finlands Bank för att överenskomma om det separat. (Ändrad ) Kontroll av förekomsten av lånefordran och uppgifterna om lånet I enlighet med Eurosystemets föreskrifter kontrollerar Finlands Bank att de lånefordringar som erbjuds som säkerhet existerar och att uppgifterna om lånen stämmer enligt följande: Före belåning skall motparten till Finlands Bank lämna in en beskrivning av sina rutiner för inlämning av uppgifter om lånefordringar som kommer att användas som säkerhet och om sina rutiner för förvaring av lånefordringar pantsatta hos Finlands Bank. (Ändrad ) Finlands Bank skickar motparten en gång per kvartal de samlade uppgifterna om lånefordringar som motparten ställt som säkerhet. Motparten kontrollerar uppgifterna, undertecknar den försäkran som följt med uppgifterna och skickar den till Finlands Bank. Finlands Bank kontrollerar då och då genom stickprov att uppgifterna om lånefordringarna stämmer och är uppdaterade. Finlands Bank meddelar motparten i regel på förhand tidpunkten för sina kontrollbesök och datum för de låneuppgifter som skall kontrolleras Utländska icke omsättbara tillgångar Motparterna till Finlands Bank kan som säkerhet använda också sådana icke omsättbara tillgångar som omfattas av något annat eurolands lagstiftning än Finlands. Sådana utländska lånefordringar (och i princip också icke omsättbara skuldförbindelser med bolån som underliggande tillgångar 3 ) kan användas som säkerhet via den korrespondentcentralbanksmodell som beskrivs i avsnitt Som korrespondentcentralbank fungerar centralbanken i det land vars lagstiftning tillämpas på lånefordran. (Ändrad ) På den gränsöverskridande användningen av säkerheter tillämpas de allmänna CCBMprinciperna, men varje korrespondentcentralbank har med stöd av nationell lagstiftning tagit fram detaljerade rutiner som skall tillämpas i de respektive länderna. Om motparter till Finlands Bank använder sådana utländska lånefordringar som säkerhet skall de skicka de behövliga uppgifterna om säkerheterna till korrespondentcentralbanken och se till att lånefordringarna pantsätts på ett juridiskt bindande sätt enligt instruktionerna från korrespondentcentralbanken. Även om det rör sig om ett lån enligt finsk lag men lånet har beviljats en utländsk gäldenär skall motparterna också beakta att det kan krävas särskilda åtgärder enligt den utländska lagstiftningen. I sådana fall fungerar centralbanken i hemlandet för gäldenären som assis- 3 För tillfället förekommer icke omsättbara skuldförbindelser med bolån som underliggande tillgångar (retail mortgage-backed debt instruments) endast i Irland

37 terande centralbank och lämnar vid behov upplysningar om de åtgärder som krävs enligt landets lagstiftning. Varje nationell centralbank i Eurosystemet har tagit fram regler (Terms and Conditions) för utländska motparter i de fall när centralbanken i fråga fungerar som korrespondentcentralbank eller assisterande centralbank. När motparter till Finlands Bank vill ställa säkerhet i form av lånefordringar som omfattas av något annat eurolands lagstiftning än Finlands eller som gäller lån som beviljats gäldenärer i andra euroländer än Finland, hittar de korrespondentcentralbankernas regler på de aktuella centralbankernas webbplatser. Om en motpart i något annat euroland än Finland vill som säkerhet använda en lånefordran som omfattas av finsk lag eller som gäller lån som beviljats en gäldenär i Finland, skall motparten följa motsvarande regler utfärdade av Finlands Bank. Reglerna finns i bilaga Behov av tilläggssäkerheter i poolen till följd av marknadsvärdering Motpartens totala behov av säkerheter (= PM-kontolimit + kredit [och upplupen ränta]) varierar dels beroende på motpartens öppna marknadsoperationer, lån inom ramen för utlåningsfaciliteten och limitändringar, dels beroende på värderingen av de underliggande tillgångarna. Finlands Bank säkerställer via sitt eget säkerhetshanteringssystem att motparten inte kan ändra sina åtaganden utan tillräckliga säkerheter. Till följd av den dagliga värderingen (och partiella eller fullständiga återbetalningar av lån) kan täckning dock komma att saknas i poolen. Motparten skall täcka underskottet snarast på något av följande sätt: a) Motparten kan öka säkerhetskravet på säkerhetshanteringskontot hos Euroclear Finland Ab och vid behov lämna ytterligare inhemska tillgångar som tilläggssäkerhet. b) Motparten kan sänka PM-kontolimiten om den inte är fullt utnyttjad. c) Motparten kan lämna utländska omsättbara tillgångar som säkerhet genom CCBMsystemet eller via en länk. Denna metod kan dock ta så lång tid att den inte lämpar sig för täckning av underskott som kräver snabba åtgärder. Om utländska säkerheter används skall motparten därför helst hålla en tillräcklig marginal mellan sitt totala behov av säkerheter och värdet på de poolade säkerheterna. d) Motparten kan lämna lånefordringar som säkerhet. Användningen av både inhemska och utländska lånefordringar som säkerhet kan dock ta så lång tid att den inte lämpar sig för täckning av underskott som kräver snabba åtgärder. Om lånefordringar används skall motparten därför helst hålla en tillräcklig marginal mellan sitt totala behov av säkerheter och värdet på de poolade säkerheterna Särskilda metoder för utländska säkerheter Beskattningsprinciper och bolagshändelser i anslutning till utländska omsättbara skuldinstrument Det ligger på motparternas ansvar att känna till beskattningsprinciperna för belånade utländska skuldinstrument. Om räntan på skuldinstrument som ställts som säkerhet via korrespondentcentralbanksmodellen (CCBM) utgör förskottsinnehållningspliktig inkomst skall motparten kunna intyga sin skattestatus. Före räntebetalningsdagen kan korrespondentcentralbanken begära av Finlands Bank att få den dokumentation som behövs som bevis på skattestatus. Begäran skickas vidare till motparten, som inom utsatt tid levererar dokumentationen till Finlands Bank. Finlands Bank skickar dokumentationen över skattestatus till korrespondentcentralbanken efter bästa förmåga och med normal aktsamhet. Om det trots allt uppstår en skada eller om motparten inte har lämnat in dokumentation över skattestatus eller om den inlämnade dokumentationen är felaktig ansvarar Finlands Bank varken för eventuell

38 förskottsinnehållning eller för någon skatteåterbäringsprocess. Finlands Bank råder motparterna att under förfallotiden för räntekupongerna undvika att använda sådana instrument som säkerhet på vilka den utbetalda räntan utgör förskottsinnehållningspliktig ränteinkomst. Finlands Bank skickar meddelandena om bolagshändelser från korrespondentcentralbanken vidare till motparten. Om motparten vill delta i bolagshändelserna, skickar Finlands Bank dokumentationen från motparten vidare till korrespondentcentralbanken efter bästa förmåga och med normal aktsamhet Beskattningsprinciper och bolagshändelser i anslutning till omsättbara skuldinstrument utfärdade av enheter i G10-länder utanför EES Utöver vad som föreskrivs ovan i avsnitt om beskattningsförfarandet för utländska omsättbara skuldinstrument skall motparterna också beakta särskilda skattefrågor kring skuldinstrument som enheter i G10-länder utanför EES har gett ut. Om räntan på skuldinstrumenten utgör förskottsinnehållningspliktig inkomst skall motparten i god tid före belåningen överlämna dokumentation över sin skattestatus. Motparten skall också se till att den överlämnade dokumentation uppdateras. För att de operativa processerna skall fungera effektivt får motparterna belåna enbart sådana instrument för vilka de själva är faktisk förmånstagare eller Qualified Intermediary (det senare alternativet gäller endast amerikanska emissioner) 4. Motparter som planerar att belåna skuldinstrument utfärdade av enheter i G10-länder utanför EES anmodas att i god tid kontakta Finlands Bank för närmare instruktioner. Finlands Bank skickar meddelandena om bolagshändelser från korrespondentcentralbanken vidare till motparten. Om motparten vill delta i bolagshändelserna, skickar Finlands Bank dokumentationen från motparten vidare till korrespondentcentralbanken efter bästa förmåga och med normal aktsamhet Öronmärkt repa, överlåtelse av panträtt (assignment) eller inteckning (floating charge) Vissa särskilda metoder kan behövas för att göra utländska säkerheter rättsligt bindande. I korrespondentcentralbanksmodellen kan i undantagsfall omsättbara tillgångar kräva öronmärkta repor om pantsättning inte kan komma i fråga. För utländska icke omsättbara tillgångar kan av samma skäl krävas överlåtelse av panträtt (assignment) eller inteckning (floating charge). Vid inhemska säkerheter är ingen av dessa metoder möjlig. När utländska omsättbara tillgångar vars pantsättning juridiskt är problematisk används som säkerhet kan öronmärkta repor komma i fråga, varvid äganderätten till tillgångarna överförs. Värdet på de underliggande tillgångarna skall då uppgå till minst den jämna summa som tilldelats vid auktionen. En öronmärkt säkerhet hanteras enligt CCBM-modellen i stor utsträckning på samma sätt som när pantsatta utländska tillgångar levereras till den pool som handläggs av Finlands Bank. Motparten ber sin depåhållare överföra värdepapperen till korrespondentcentralbanken för förvaring för Finlands Banks räkning. Finlands Bank kan överföra pengarna på motpartens PM-konto först när korrespondentcentralbanken erkänt mottagandet av värdepapperen. I Finlands Banks säkerhetshanteringssystem behandlas varje öronmärkt repa för sig, och säkerheterna inräknas inte motpartens pool av säkerheter. Säkerheten värderas enligt samma principer som pantsatta tillgångar. Saknas det efter den dagliga värderingen full täckning kan underskottet täckas ur motpartens pool. De underliggande tillgångarna vid en öronmärkt repa kan bytas ut. Motparten svarar då för att full täckning finns under hela utväxlingsprocessen. 4 Finlands Bank förbehåller sig rätten att avvika från denna princip på särskild ansökan av motparten

39 För utländska icke omsättbara tillgångar som inte kan pantsättas kan överlåtelse av panträtt (assignment) eller inteckning (floating charge) bli aktuell. Närmare upplysningar om den praktiska tillämpningen av dessa metoder lämnas av centralbanken i det land vars lagstiftning tillämpas på de icke omsättbara tillgångarna i fråga Tariffer Euroclear Finland Abdebiterar enligt en egen tariff kontohavarna för kostnaderna för användning av säkerhetshanteringskonto med poolningsförfarande. Finlands Bank tar inte ut några kostnader för säkerheter som förvaltas på säkerhetshanteringskontot hos Euroclear Finland Ab. För säkerheter (omsättbara och icke omsättbara tillgångar) som överförs via CCBMsystemet tar Finlands Bank ut kostnader enligt ECB:s tariff: I depå- och förvaltningsavgift: 0,0069 % per år beräknat på genomsnittligt nominellt värde 5. I transaktionsavgift: 30 euro för varje säkerhet som läggs till. På inhemska icke omsättbara tillgångar tillämpas de nationella tariffer som gäller för i de respektive euroländerna. För inhemska lånefordringar som ställts som säkerhet tar Finlands Bank ut en hanteringsavgift på 0,0020 % per år av belåningsvärdet för lånefordringarna. Finlands Bank fakturerar avgifterna i efterhand en gång per månad. 5 Korrigerat med en poolfaktor (pool factor) för vissa instrument av typ ABS och MBS

40 3.2.3 Riskkontrollåtgärder och sanktioner Allmänna principer Åtgärder för riskkontroll tillämpas på de underliggande tillgångarna i Eurosystemets lånetransaktioner för att skydda Eurosystemet mot risken för finansiella förluster i händelse av att tillgångar måste avyttras till följd av en motparts betalningsinställelse. Eurosystemet, inbegripet Finlands Bank, tillämpar särskilda riskkontrollåtgärder beroende på vilken typ av tillgångar som motparten ställer som säkerhet. Riskkontrollåtgärderna är i stort sett harmoniserade över hela euroområdet 1 och torde säkerställa konsekventa, transparenta och icke diskriminerande villkor för alla typer av godtagbara tillgångar i euroområdet. Värderingsavdrag På underliggande tillgångar tillämpas värderingsavdrag, vilket innebär att de underliggande tillgångarna värderas till marknadsvärde minus en viss procentsats (haircut). (Ändrad ) Begränsningar av användningen av skuldinstrument utan säkerhet Som en del av Eurosystemet tillämpar Finlands Bank de begränsningar av användningen av skuldinstrument utan säkerhet som framgår av avsnitt (Ändrad ) Som en del av Eurosystemet förbehåller sig Finlands Bank rätten att vid behov tillämpa extra riskkontrollåtgärder för att säkerställa tillräckligt riskskydd för Eurosystemet i linje med artikel 18.1 i ECBS-stadgan. Sådana riskkontrollåtgärder, som ska användas på ett konsekvent, transparent och icke diskriminerande sätt, kan även användas när det gäller individuella motparter för att säkerställa sådant skydd. Andra riskkontrollåtgärder Initial säkerhetsmarginal (initial margin) Eurosystemet kan tillämpa initiala säkerhetsmarginaler i sina likvidiserande reverserade transaktioner. Detta skulle innebära att motparter ska tillhandahålla underliggande tillgångar med ett värde som minst är lika med den likviditet som tillhandahålls av Eurosystemet plus värdet på den initiala säkerhetsmarginalen. (Ändrad ) Limiter för emittenter/låntagare eller borgensmän Utöver de limiter som tillämpas på användningen av skuldinstrument utan säkerhet kan Eurosystemet också införa limiter för emittenter, låntagare eller borgensmän. Sådana limiter kan även användas på specifika motparter, speciellt om motpartens kreditvärdighet verkar uppvisa en hög grad av korrelation med kreditvärdigheten för de säkerheter som motparten ställt. (Ändrad ) Användning av extra värderingsavdrag Eurosystemet får vid behov använda extra värderingsavdrag för att säkerställa tillräckligt riskskydd för Eurosystemet i enlighet med artikel 18.1 i ECBS-stadgan. (Ändrad ) 1 På grund av olika förfaranden i medlemsstaterna kan vissa skillnader i fråga om riskkontrollåtgärder kvarstå. Till exempel i fråga om motparternas sätt att leverera underliggande tillgångar till de nationella centralbankerna (i form av en pool av säkerheter som pantsatts hos den nationella centralbanken eller som repoavtal baserade på enskilda tillgångar som specificeras för varje transaktion) kan vissa skillnader förekomma beträffande tidpunkten för värderingen och andra operativa åtgärder i systemet. Vad gäller icke omsättbara tillgångar kan dessutom bedömningsteknikernas precision variera, vilket återspeglas i den allmänna nivån på värderingsavdragen (se )

41 Tilläggsgarantier Eurosystemet kan begära tilläggsgarantier från finansiellt sunda enheter för att godta vissa tillgångar. (Ändrad ) Uteslutning Eurosystemet kan utesluta vissa tillgångar från användning i de penningpolitiska transaktionerna. Sådan uteslutning kan även användas på specifika motparter, speciellt om motpartens kreditvärdighet verkar uppvisa en hög grad av korrelation med kreditvärdigheten för de tillgångar som ställs som säkerhet av motparten. (Ändrad ) Riskkontrollåtgärder för omsättbara tillgångar På omsättbara tillgångar tillämpas värderingsavdrag och på bankers skuldförbindelser utan täckning dessutom limiter. För att fastställa värderingsavdragen för omsättbara tillgångar indelas skuldinstrumenten efter emittentklassificering och typ av tillgång i fem likviditetskategorier 2 med sjunkande likviditet. I kategorierna I IV varierar värderingsavdraget med den återstående löptiden och kupongräntan samt kreditbetyget, medan värderingsavdraget för kategori V är beroende av kreditbetyg och värdepappersslag. (Ändrad ) Kategori I Statliga skuldförbindelser Skuldinstrument som getts ut av centralbanker 3 Likviditetskategori II Lokala och regionala myndigheters skuldförbindelser Säkerställda bankobligationer av typ Jumbo 4 Statsbundna institutioners skuldinstrument 5 Överstatliga skuldinstrument Kategori III Traditionella täckta bankobligationer Skuldinstrument som getts ut av företag och andra emittenter 5 Andra säkerställda bankobligationer 6 (Ändrad ) Kategori IV I allmänhet bestmmer emittentgruppklassificeringen likviditetskategorin. Alla värdepapper med bakomliggande tillgångar ingår dock i likviditetskategori V, oavsett emittentens klassificering och säkerställda bankobligationer av typ Jumbo ingår i kategori II, medan traditionella säkerställda obligationer, andra säkerställda bankobligationer och andra skuldinstrument som givits ut av kreditinstitut ingår i kategori III och IV. Skuldcertifikat som getts ut av ECB och skuldinstrument som givits av de nationella centralbankerna innan euron antagits i deras respektive medlemsstater ingår i likviditetskategori I. I kategorin för säkerställda bankobligationer av typ Jumbo ingår endast instrument med en emissionsvolym på över 1 miljard euro för vilka minst tre marknadsgaranter regelbundet noterar sälj- och köpkurser. I likviditetskategori II ingår endast omsättbara tillgångar som getts ut av emittenter som av ECB klassificerats som statsbundna institutioner (agencies). Omsättbara tillgångar som getts ut av andra statsbundna institutioner ingår i kategori III eller IV, beroende på emittent och typ av tillgångar. I likviditetskategori III ingår sådana säkerställda obligationer som inte omfattas av UCITS-direktivet (non- UCITS), både strukturerade säkerställda obligationer och säkerställda obligationer med flera emittenter

42 Kreditinstituts skuldinstrument (utan säkerhet) Skuldinstrument (utan säkerhet) som getts ut av andra finansiella företag än kreditinstitut (Ändrad ) Kategori V Värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet Värderingsavdrag enligt tabell 1 nedan tillämpas på instrument med fast ränta eller nollkupong och på värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet. Värderingsavdragen för instrument med fast ränta i kategorierna I-IV kan också användas för instrument vars ränta är kopplad till en förändring i emittentens egen rating eller till inflationsindexerade värdepapper. På instrument med rörlig ränta för vilka kupongen är kopplad till en referensräntesats och räntebindningstiden är högst ett år i kategorierna I IV tillämpas samma värderingsavdrag som på instrument med fast ränta i löptidsintervall 0 1 år i tabell 1. (Ändrad ) På instrument med rörlig ränta och en räntebindningstid över ett år i kategorierna I IV tillämpas samma värderingsavdrag som på instrument med fast ränta enligt återstående löptid i tabell 1. Värderingsavdraget för värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (kategori V) är beroende av kreditbetyg och värdepappersslag. För värdepapper med kreditbetyget AAA A är värderingsavdraget 16 %. För värdepapper med bakomliggande tillgångar som uppfyller särskilda urvalskriterier och har tilldelats kreditbetyget BBB är värderingsavdraget 26 % med undantag för värdepapper med säkerhet i kommersiella fastigheter, på vilka värderingsavdraget 32 % tillämpas. För diskretionärt godtagbara värdepapper med bakomliggande tillgångar med kreditbetyget BBB är värderingsavdraget 32 %. (Ändrad ) På teoretiskt värderade värdepapper, säkerställda bankobligationer (säkerställda bankobligationer av typ Jumbo, traditionella säkerställda bankobligationer och andra säkerställda bankobligationer) och kreditinstituts skuldinstrument utan säkerhet tillämpas ett extra värderingsavdrag. Avdraget är 5 % och görs direkt på det teoretiska värdet.(ändrad ) I samband med prissättningen av omsättbara skuldförbindelser denominerade i engelska pund, japanska yen eller US-dollar tillämpas a) ett värderingsavdrag på 16 % på tillgångar i engelska pund och US-dollar och b) ett värderingsavdrag på 26 % på tillgångar i japanska yen. (Ändrad ) På instrument med omvänd rörlig ränta i kategorierna I IV tillämpas värderingsavdrag enligt tabell 2 nedan. Värderingsavdragen för skuldinstrument med mer än en typ av räntebetalning i kategorierna I IV beräknas endast på de återstående räntebetalningarna. Som värderingsavdrag på sådana instrument tillämpas det högsta möjliga enligt typ av återstående räntebetalningar och återstående löptid

43 Tabell 1. Värderingsavdrag (i procent) på instrument med fast ränta och nollkupong (kategorierna I IV) och på värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (kategori V) (Ändrad ) Steg 1 och 2 (AAA A-) 8 Steg 3 (BBB+ BBB-) 8 Kreditkvalitet Återståendel öptid (år) Likviditetskategorier Kategori I Kategori II 7 Kategori III 7 Kategori IV 7 Kategori V 7 Fast ränta Fast ränta Fast ränta Fast ränta 0-1 0,5 0,5 1,0 1,0 1,5 1,5 6,5 6, ,5 1,5 2,5 2,5 3,0 3,0 8,5 9, ,5 3,0 3,5 4,0 5,0 5,5 11,0 11, ,0 3,5 4,5 5,0 6,5 7,5 12,5 13, ,0 4,5 5,5 6,5 8,5 9,5 14,0 15,5 >10 5,5 8,5 7,5 12,0 11,0 16,5 17,0 22,5 Återstående löptid (år) Likviditetskategorier Kategori I Kategori II 7 Kategori III 7 Kategori IV 7 Kategori V 7 Fast ränta Nollkupong Fast ränta Fast ränta Fast ränta Nollkupong Nollkupong Nollkupong Nollkupong Kreditkvalitet Nollkupong Nollkupong Nollkupong 0-1 5,5 5,5 6,0 6,0 8,0 8,0 15,0 15, ,5 6,5 10,5 11,5 18,0 19,5 27,5 29, ,5 8,0 15,5 17,0 25,5 28,0 36,5 39, ,0 8,5 18,0 20,5 28,0 31,5 38,5 43, ,0 9,5 19,5 22,5 29,0 33,5 39,0 44,5 >10 10,5 13,5 20,0 29,0 29,5 38,0 39,5 46, eller 32 (se texten) 7 8 På teoretiskt värderade värdepapper, säkerställda bankobligationer (säkerställda bankobligationer av typ Jumbo, traditionella säkerställda obligationer och andra säkerställda bankobligationer) och bankobligationer utan säkerhet enligt tillämpas ett extra värderingsavdrag (haircut). Avdraget är 5 % och görs direkt på det teoretiska värdet. Kreditkvalitet i enlighet med Eurosystemets harmoniserade riskklasskala, som finns på ECB:s webbplats (

44 Tabell 2. Värderingsavdrag (i procent) på instrument med omvänd rörlig ränta i kategorierna I IV (Ändrad ) Kreditkvalitet Återstående löptid (år) Omvänd rörlig ränta Steg 1 och 2 (AAA A-) 0 1 7, , , , ,5 >10 28,0 Kreditkvalitet Återstående löptid (år) Omvänd rörlig ränta Steg 3 (BBB+ BBB-) , , , , ,0 >10 69,5 Uppgifter om värderingsavdragen för omsättbara tillgångar finns på den offentliga listan över godtagbara säkerheter på ECB:s webbplats ( eller Som en del av Eurosystemet begränsar Finlands Bank användningen av skuldinstrument utan säkerhet som emitterats av ett kreditinstitut eller av en annan enhet med nära förbindelser till kreditinstitutet enligt definitionen av nära förbindelser i avsnitt Sådana tillgångar får av motparten endast användas som säkerhet om det värde som Eurosystemet åsätter sådana säkerheter efter tillämpningen av värderingsavdrag inte överstiger 5 % av det totala värdet på de säkerheter som ställts av den motparten efter värdeavdragen. Denna begränsning gäller inte för sådana tillgångar som garanteras av ett offentligrättsligt organ med rätt att ta ut skatt, eller om värdet på sådana tillgångar efter värderingsavdrag inte överstiger 50 miljoner euro. Om två eller flera emittenter av sådana tillgångar fusioneras eller om det uppstår en nära förbindelse mellan sådana emittenter ska dessa emittenter, inom ramen för denna emittentbegränsning, behandlas som en emittentgrupp endast i upp till ett år efter dagen för fusionen eller dagen då den nära förbindelsen uppstod. (Ändrad )

45 Riskkontrollåtgärder för icke omsättbara tillgångar I riskkontrollen av godtagbara lånefordringar ingår följande centrala element: På enskilda lånefordringar tillämpas särskilda värderingsavdrag. Värderingsavdragen varierar med återstående löptid, typ av räntebetalningar (fast eller rörlig ränta), kreditkvalitetssteg och den värderingsmetod som den nationella centralbanken tillämpar, se tabell 3 9. Finlands Bank tillämpar en värdering baserad på det utestående beloppet. De värderingsavdrag som gäller för lånefordringar med fast ränta kan även tillämpas på lånefordringar med inflationsindexerad ränta. På lånefordringar med rörlig ränta som är koppade till en referensräntesats och för vilka räntebindningstiden inte är längre än ett år tillämpas samma värderingsavdrag som på lånefordringar med fast ränta i löptidsintervall 1 3 i tabell 3. På lånefordringar med rörlig ränta för vilka räntebindningstiden är över ett år tillämpas samma värderingsavdrag som på lånefordringar med fast ränta i löptidsintervall 1 3 i tabell 3. De riskkontrollåtgärder som används för en lånefordran med mer än en typ av räntebetalning beror endast på räntebetalningarna under lånefordrans återstående löptid. Om det finns mer än en typ av räntebetalningar under lånefordrans återstående löptid behandlas de återstående räntebetalningarna som betalningar till fast ränta, där relevant löptid för värderingsavdraget är lånefordrans återstående löptid. (Ändrad ) 9 Värderingsavdragen för lånefordringar med fast ränta kan också tillämpas på lånefordringar med inflationsindexerad ränta

46 Tabell 3. Värderingsavdrag (i procent) på lånefordringar med fast ränta (Ändrad ) Värderingsmetod Kreditkvalitet Återstående löptid(år) Fast ränta och värdering baserad på teoretiskt värde Fast ränta och värdering baserad på utestående belopp Steg 1 och 2 (AAA A-) 0-1 8,0 10, ,5 17, ,0 24, ,0 29, ,5 34,5 >10 20,5 44,5 Kreditkvalitet Återstående löptid (år) Fast ränta och värdering baserad på teoretiskt värde Fast ränta och värdering baserad på utestående belopp Steg 3 (BBB+ BBB-) ,5 17, ,0 34, ,0 46, ,0 51, ,5 55,5 >10 40,5 64,5 Icke omsättbara skuldförbindelser med bolån som underliggande tillgångar har ett värderingsavdrag på 24 %. (Ändrad ) Inlåning med fast löptid Det görs inget värderingsavdrag för inlåning med fast löptid. (Ändrad )

47 Prissättning och värdering av säkerheter Omsättbara tillgångar Finlands Bank värderar de underliggande tillgångarna varje dag senast kl utgående från priserna dagen innan. Vid värderingen tillämpas följande principer: För varje godtagbart omsättbart värdepapper definierar centralbankerna en referensmarknadsplats som tjänar som priskälla. Det betyder också att för värdepapper som registreras, noteras eller omsätts på flera än en marknadsplats används den lägsta noteringen (i regel emissionspriset) som priskälla. För varje marknadsplats definierar centralbankerna det mest representativa priset, som används för beräkning av marknadsvärdet. Värdet på ett omsättbart värdepapper beräknas utifrån det mest representativa priset under bankdagen före värderingsdagen. I avsaknad av ett representativt pris på en viss tillgång under bankdagen före värderingsdagen används det senaste kontraktspriset. Om inte heller något kontraktspris är känt eller det är äldre än fem dagar, eller om det inte har ändrats på fem dagar, fastställs ett teoretiskt värde för värdepapperet. En skuldförbindelses marknadsvärde eller teoretiska värde beräknas inklusive upplupen ränta. Avkastningen på värdepapper som pantsatts hos Finlands Bank överförs till motparten när den inte behövs som säkerhet. (Ändrad ) Icke omsättbara tillgångar Icke omsättbara tillgångar tilldelas ett värde som motsvarar aningen det teoretiska värdet eller det utestående beloppet. Finlands Bank tillämpar det senare. Om den nationella centralbanken väljer en värdering baserad på det utestående beloppet kan det resultera i ett högre värderingsavdrag för lånefordringarna (se tabell 3 i avsnitt ) Sanktioner Ställer motparten som säkerhet för sina lån icke godtagbara tillgångar eller sådana tillgångar för vilka motparten själv eller någon annan enhet som har nära förbindelser med motparten är emittent, gäldenär eller borgensman kan Finlands Bank ta ut en straffränta som motsvarar räntan på utlåningsfaciliteten med ett tillägg på 2,5 procentenheter (för definition av begreppet nära förbindelser se avsnitt ). Följande bestämmelser tillämpas också om det framgår att motparten har tillhandahållit felaktig eller inaktuell information om det utestående beloppet för en använd lånefordran och därigenom försvagat belåningsvärdet. (Ändrad ) Om tillgångar som ej är godtagbara eller inte får användas av motparten har använts av motparten en eller två gånger under de senaste 12 månaderna utan att tillgångarna har bytts ut mot godtagbara inom 20 bankdagar räknat från det datum då de blev icke godtagbara för motparten eller inte längre fick användas av motparten, beräknas straffräntan på grundval av de icke godtagbara tillgångarna multiplicerat med 1/360. Har motparten tre eller fler gånger under en 12-månadersperiod lämnat icke godtagbara tillgångar som säkerhet kan motparten förutom påförd straffränta avstängas från den därpå följande öppna marknadsoperationen. I undantagsfall då försummelserna är allvarliga kan motparten förutom påförd straffränta avstängas från tillträde till alla kommande penningpolitiska transaktioner under en 3-månadersperiod

48 Motparten är skyldig att meddela Finlands Bank om en nära förbindelse uppstår mellan motparten och en emittent av, gäldenär för eller borgensman för i övrigt godtagbara tillgångar som pantsatts till förmån för Finlands Bank. 10 Finlands Bank skall också underrättas om motparten avser överföra sådana tillgångar till sitt automatiska säkerhetshanteringskonto hos Euroclear Finland Ab. Överföringar av samma tillgångar behöver rapporteras endast en gång. Telefonnumren till kontaktpersonerna på Finlands Bank finns i bilaga 8. I det fall att flera sanktioner på olika grunder kan vara tillämpliga föreläggs dock endast en sanktion, i regel den strängaste. Exempel på brott mot reglerna för underliggande tillgångar: Vid kontroll upptäcker den nationella centralbanken att motpart X ställt som säkerheter som getts ut av en enhet med vilken motparten har nära förbindelser utan att motparten har bytt ut säkerheterna inom 20 bankdagar från det datum den nära förbindelsen uppstod. na är värda 27 miljoner euro. 11 Räntan på utlåningsfaciliteten är vid tillfället 4,5 %. Påföljd: Straffräntan för X blir följande: ( 4,5 + 2,5) = Tillgångarna värderas då till noll vid nästa värderingstillfälle och vid behov kommer krav på tilläggssäkerheter 11 att ställas. För omsättbara tillgångar är detta värde marknadsvärdet. För icke omsättbara tillgångar tillämpas samma värde som vid penningpolitiska transaktioner efter avräkning för riskkontrollåtgärder (värderingsavdrag)

49 3.2.4 Godkännande av säkerheter i andra valutor än euro i undantagsfall ECB-rådet kan i vissa situationer besluta att som säkerhet godta vissa omsättbara skuldinstrument emitterade av en eller flera G-10-stater utanför euroområdet i deras respektive inhemska valutor. Vid sådana beslut ska motparterna informeras om de gällande kriterierna och vilka förfaranden som ska tillämpas för urval och belåning av utländska värdepapper, samt källor och principer för värdering, riskkontrollåtgärder och avvecklingsprocessen. Sådana tillgångar som i undantagsfall kan godtas som säkerheter kan deponeras/registreras (emitteras), innehas och avvecklas utanför EES till skillnad från normala säkerheter enligt Såsom ovan konstaterats kan de också utfärdas i andra valutor än euro. Om sådana tillgångar används av motparten måste motparten även äga dessa. Motparter som är filialer till kreditinstitut med säte utanför EES eller Schweiz får inte använda sådana tillgångar som säkerheter. (Ändrad )

50 Bilaga 1 WEBBADRESSER TILL EUROOMRÅDETS CENTRALBANKER Europeiska centralbanken Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique Deutsche Bundesbank Eesti Pank Banc Ceannais na héireann/central Bank of Ireland Bank of Greece Banco de España Banque de France Banca d Italia Central Bank of Cyprus Banque centrale du Luxembourg Bank Ċentrali ta` Malta / Central Bank of Malta De Nederlandsche Bank Oesterreichische Nationalbank Banco de Portugal Národná banka Slovenska Banka Slovenije Finlands Bank eller

51 Bilaga 2 Externa kreditvärderingsföretag som anlitas av Eurosystemet Följande kreditvärderingsföretag anlitas för kreditbedömning av belåningsbara tillgångar i Eurosystemet: DBRS Fitch Ratings Moody s Investors Service Standard & Poor s 2

52 Bilaga 3 Öppettider och tidsfrister för säkerhetshanteringen Öppettider Öppettiderna för Finlands Banks säkerhetshantering är desamma som för TARGET2- Suomen Pankki. Omsättbara tillgångar på säkerhetshanteringskonton hos Euroclear Finland Ab kan läggas till och tas bort under Euroclear Finland Ab:s öppettider. Utländska säkerheter ställda kan läggas till och tas bort via korrespondentcentralbanksmodellen. Systemet öppnas kl och stängs kl , men begäran om att säkerheter skall tas emot samma dag skall lämnas till säkerhetshanteringens kundservice vid Finlands Bank senast kl den önskade valuteringsdagen. Utländska omsättbara värdepapper som överförs via länkar mellan värdepapperscentralerna med valutering samma dag skall registreras i Euroclear Finland Ab:s system senast kl Uppgifter om inhemska lånefordringar kan skickas till Finlands Bank under TARGET2- Suomen Pankkis öppettider men senast kl. 17 om de skall uppdateras samma dag. Tidsfrister Finlands Bank värderar säkerheterna dagligen till föregående dags marknadsvärde senast kl och ställningen för kontohavarna. 3

53 Bilaga 4 Meddelanden om säkerhetshanteringen I Inhemska omsättbara värdepapper När en motpart vill ändra det till Finlands Bank pantsatta säkerhetskravet på sitt säkerhetshanteringskonto hos Euroclear Finland Ab skall detta meddelas till säkerhetshanteringens kundservice vid Finlands Bank per telefon ( ) och bekräftas via SWIFT eller per fax ( ). II Utländska omsättbara värdepapper När en motpart vill lägga in eller ta bort utländska omsättbara värdepapper ur poolen av säkerheter hos Finlands Bank skall detta meddelas per telefon ( ) och uppgifterna om de ställda säkerheterna skall skickas till säkerhetshanteringens kundservice vid Finlands Bank per fax ( ) eller via SWIFT enligt bifogade anvisning (bilaga 4, s. 3). Motparten skall samtidigt kontakta den utländska depåhållaren och be denne överföra värdepapperen på ett konto i depålandets centralbank för Finlands Banks räkning, eller om det är fråga om ett återlämnande meddela depåhållaren att värdepapperen skall tas emot. När Finlands Bank får bekräftelse på att värdepapperen överförts gottskrivs motpartens pantkonto med deras värde. När en motpart vill ta bort utländska värdepapper ur poolen debiteras pantkontot med deras värde genast när den skriftliga bekräftelsen nått Finlands Bank. När en motpart vill leverera värdepapper till sitt automatiska säkerhetshanteringskonto hos Euroclear Finland Ab via länkarna mellan värdepapperscentralerna ber motparten den utländska depåhållaren överföra värdepapperen till sitt konto hos Euroclear Finland Ab via värdepapperscentralen i depåhållarlandet. Värdepapper levererade via länkarna mellan värdepapperscentralerna hanteras av Euroclear Finland Ab och Finlands Bank på samma sätt som inhemska värdepapper. 4

54 Mottagare Finlands Bank Telefon: TARGET/Säkerhetshanteringen Kundservice Fax: MEDDELANDE OM ÄNDRING AV SÄKERHETSKRAV/CHECKKONTOLIMIT Bankens namn: Avsändarens telefonnummer: Avsändarens namn: Datum: Ändring av säkerhetskrav på säkerhetshanteringskontot hos Euroclear Finland Ab Säkerhetshanteringskonto nr: Valuteringsdag för ändringen: Nuvarande belopp (EUR): Ändring (EUR): Nytt belopp (EUR): Ändring av checkkontolimit (RTGS-limit) Valuteringsdag för ändringen: Nuvarande belopp (EUR): Ändring (EUR): Nytt belopp (EUR): Kontrollera att faxet kommit fram genom att ringa till TARGET/säkerhetshanteringens kundservice. Underskrift Underskrift Namnförtydligande Namnförtydligande 5

55 Mottagare Finlands Bank Telefon: TARGET/Säkerhetshanteringen Kundservice Fax: MEDDELANDE OM UTLÄNDSKA SÄKERHETER Bankens namn: Avsändarens telefonnummer: Avsändarens namn: Datum: Utländska säkerheter Leverans av värdepapper Återlämnande av värdepapper Affärsdag Valuteringsdag ISIN-kod Emittent Värdepapprets nominella värde Förfallodag Nästa ränteförfallodag Avsändarens 1 BIC-kod och kontonummer Depåhållarens BIC-kod Depå (SSS) 2 Kontrollera att faxet kommit fram genom att ringa till TARGET/säkerhetshanteringens kundservice. Underskrift Namnförtydligande Underskrift Namnförtydligande 1 Parten själv eller partens depåhållare 2 Fält 95P/R:/PSET/ i meddelande MT540/MT542 6

56 Bilaga 5 Pantmeddelande om lånefordringar En motpart som vill lägga in en ny lånefordran i poolen, uppdatera tidigare uppgifter eller ta bort en lånefordran skall meddela det per telefon ( ) och faxa ( ) uppgifterna på bifogade pantmeddelande till säkerhetshanteringens kundservice vid Finlands Bank. Motparten kan också komma överens om att skicka låneuppgifterna via SWIFTNet FileAct i en formbunden fil. Fil- och dataformatet har Finlands Bank specificerat i en separat anvisning. Närmare upplysningar om filanvändningen kan motparten begära från Finlands Bank. Om den insända filen inte uppfyller specifikationerna svarar Finlands Bank inte för eventuell skada. 7

57 PANTMEDDELANDE OM LÅNEFORDRINGAR Mottagare Finlands Bank Telefon: TARGET/Säkerhetshanteringen/Kundservice Fax: UPPGIFTER OM AVSÄNDAREN Namn Bank Telefon Fax LEVERANS AV LÅNEUPPGIFTER Låne-ID YKSILÖINTI Åtgärd Ny pant Uppdatering Återlämnande av pant Avsändningsdatum LÅNEUPPGIFTER Låneavtalsdatum Lånets förfallodag Utestående belopp EUR Juridisk lånetyp enligt finsk lag Enkelt skuldebrev Löpande skuldebrev Räntetyp Fast ränta eller nollkupong Rörlig ränta Räntebindningstid för rörlig ränta 1 år > 1 år UPPGIFTER OM GÄLDENÄREN Gäldenärens namn Gäldenärens FO-nummer Gäldenärens hemland Statsförvaltning Övrig offentlig sektor Icke-finansiella företag Gäldenärens sektortillhörighet Kreditbedömningskälla Gäldenärens PD-%/kreditbetyg Intern riskklassificering (IRB) Moody s S&P Fitch DBRS PSE-klass 1 PSE-klass 2 Ratingverktyg (RT) Datum för intern riskklassificering (IRB) av gäldenären 8

58 UPPGIFTER OM BORGENSMANNEN Borgensmannens namn Borgensmannens FO-nummer Borgensmannens hemland Borgensmannens sektortillhörighet Statsförvaltning Övrig offentlig sektor Icke-finansiella företag Kreditbedömningskälla Borgensmannens PD-%/kreditbetyg Intern riskklassificering (IRB) Moody s S&P Fitch DBRS PSE-klass 1 PSE-klass 2 Ratingverktyg (RT) Datum för intern riskklassificering (IRB) av borgensmannen UNDERSKRIFTER (namnförtydligande) 9

59 ANVISNINGAR FÖR PANTMEDDELANDE OM LÅNEFORDRINGAR Alla obligatoriska uppgifter skall fyllas i på meddelandeblanketten varje gång. Uppgifter om avsändaren Avsändarens och bankens namn med telefon- och faxnummer är obligatoriska uppgifter. Leverans av låneuppgifter Alla uppgifter om leveransen är obligatoriska. Låne-ID: Identifikationskod för lånet. Koden får inte ändras och både banken och gäldenären skall känna till den. Åtgärd: Ny pant = ett nytt lån som skall läggas in i poolen. Uppdatering = uppdatering av lån på grund av ändrade låneuppgifter. Återlämnande av pant = begäran om att ett lån skall tas bort ur poolen. Avsändningsdatum: Det datum då pantmeddelandet har skickats till Finlands Bank. Låneuppgifter Alla uppgifter om lånet är obligatoriska. Låneavtalsdatum: Datum då låneavtalet har undertecknats. Datumet framgår av skuldebrevet. Men lånefordran blir belåningsbar först när lånet har utbetalats. Lånets förfallodag: Det datum då den sista amorteringen enligt gällande betalningsplan förfaller till betalning. Utestående belopp: Återstående skuldbelopp som ännu inte har amorterats uttryckt i X euro. När lånet lämnas som säkerhet måste det utestående beloppet uppgå till minst euro. Juridisk lånetyp enligt finsk lag: Kryssa för om lånet beviljats med ett enkelt eller ett löpande skuldebrev. Den juridiska lånetypen avgör hur pansättningen skall gå till. Räntetyp: Kryssa för om räntan är fast eller rörlig. Räntebindningstid för rörlig ränta: För lån med rörlig ränta skall anges hur ofta räntan justeras en gång eller flera gånger per år/färre gånger än en gång per år. Uppgifter om gäldenären Gäldenärens namn, FO-nummer, hemland och sektortillhörighet är alla obligatoriska uppgifter. FO-numret skall ha följande form: sju siffror, bindestreck och en kontrollsiffra, t.ex Hemlandet anges med en tvåställig landskod. 3 Fälten "Kreditbedömningskälla", "Gäldenärens PD-%/kreditbetyg" och "Datum för intern riskklassificering (IRB) av gäldenären behöver inte fyllas i om motparten som godtagbarhetskriterium åberopar borgensmannens kreditvärdighet och inte gäldenärens. Kreditbedömningskälla: Här anges källan för bedömning av den kreditrisk som hänför sig till gäldenären. Källan skall ha godkänts i förväg av Finlands Bank. Till PSE-klass 1 och 2 hör de offentliga organ som inte har något externt kreditbetyg och som av Finansinspektionen har tilldelats samma riskvikt som staten eller instituten. Gäldenärens PD-%/kreditbetyg: Sannolikheten för gäldenärens fallissemang anges med tre decimalers noggrannhet, t.ex. 0,100 %, eller kreditbetyget på det sätt som det externa kreditvärderingsföretaget själv uttryckt det, t.ex. A3, A osv. Om PSE-klass 1 eller 2 an- 3 ISO-koderna för euroländerna är BE, DE, GR, ES, FR, IE, IT, LU, NL, AT, PT, SI och FI. 10

60 getts som kreditbedömningskälla lämnas fältet tomt, eftersom inget PD-värde eller kreditbetyg finns. Datum för intern riskklassificering (IRB) av gäldenären: Om intern riskklassificering angetts som kreditbedömningskälla skall datum för bedömningen fyllas i här. Har någon annan metod använts kan fältet lämnas tomt. Uppgifter om borgensmannen Borgensmannens namn, FO-nummer, hemland och sektortillhörighet är alla obligatoriska uppgifter om en borgen ställts som säkerhet för lånet. FO-numret skall ha följande form: sju siffror, bindestreck och en kontrollsiffra, t.ex Hemlandet anges med en tvåställig landskod. Fälten "Kreditbedömningskälla", "Borgensmannens PD-%/kreditbetyg" och "Datum för intern riskklassificering (IRB) av borgensmannen skall fyllas i om godtagbarheten baseras på borgensmannens kreditvärdighet. Motparten skall då i förväg efter behov ha överlämnat till Finlands Bank antingen borgensförbindelsen eller en juridisk bekräftelse som till form och innehåll är godtagbar för Eurosystemet. En mall för den juridiska bekräftelsen fås från Finlands Bank. Kreditbedömningskälla: Här anges källan för bedömning av den kreditrisk som hänför sig till borgensmannen. Källan skall ha godkänts i förväg av Finlands Bank. Borgensmannens PD-%/kreditbetyg: Sannolikheten för borgensmannens fallissemang anges med tre decimalers noggrannhet, t.ex. 0,100 %, eller kreditbetyget på det sätt som det externa kreditvärderingsföretaget själv uttryckt det, t.ex. A3, A osv. Om PSE-klass 1 eller 2 angetts som kreditbedömningskälla lämnas fältet tomt, eftersom inget PD-värde eller kreditbetyg finns. Datum för intern riskklassificering (IRB) av borgensmannen: Om intern riskklassificering angetts som kreditbedömningskälla skall datum för bedömningen fyllas i här. Har någon annan metod använts kan fältet lämnas tomt. 11

61 Bilaga 6 Finlands Banks regler för gränsöverskridande användning av icke omsättbara tillgångar som säkerhet via korrespondentcentralbanker Terms & Conditions of Bank of Finland, when acting as CCB Counterparties may use credit claims to collateralise Eurosystem credit operations on a cross-border basis (i.e. counterparties may obtain funds from their respective home central bank (HCB) the national central bank of the Member State where they are located by making use of credit claims governed by a law other than the national law of the HCB). The national central bank of the country whose law governs the credit claim acts as correspondent central bank (CCB). The following provisions apply when Bank of Finland acts as CCB. Some of these provisions may not apply to all NCBs. Eurosystem counterparties that wish to use, as collateral in credit operations with other Eurosystem NCBs, credit claims governed by Finnish law have to comply with the following provisions, which complement the terms and conditions currently applicable between counterparties and their respective HCB. When the HCB provides interface services between its counterparties and the CCB, the HCB is purely acting as the messenger for the counterparty without taking any responsibility. The obligation to comply with the requirements in particular the legal requirements - remains with the counterparty. 1. Legal requirements a) The legal technique used for the creation of a security interest is pledge. b) Depending on the juridical type of the credit claim, different legal arrangements are needed in order to create a valid pledge. Notification of the debtor (and the guarantor) prior to the mobilisation of the credit claims is required in case of ordinary promissory notes. However, notification is not required if negotiable promissory notes are used as collateral. c) When another NCB (which is not the CCB) plays the role of HCB, notification/registration may also be required, in accordance with the requirements of the conflict of law rules of the HCB and/or the CCB. Registration/notification will be performed according to the rules of the jurisdiction that requires registration/notification. d) Notification to the debtor after the mobilisation of the credit claim is required following certain events (e.g. event of default and similar events). e) To fulfil the requirements regarding the enforcement of the security interest, in case of negotiable promissory notes, an endorsement of the original credit claim have to be done on behalf of the HCB. f) The rules that have to be observed regarding the management of the collateral are presented in the Bank of Finland rules for counterparties and account holders. g) The credit claim agreement needs to fulfil the general requirements set out in the Bank of Finland rules for counterparties and account holders. h) The other requirements that need to be fulfilled for the purpose of creating valid and enforceable security interest over the credit claim are presented in the Bank of Finland rules for counterparties and account holders. 12

62 2. Operational requirements a) The counterparty has to submit to the Bank of Finland a list of authorised signatures directly/via the HCB. b) The counterparty has to indicate to the Bank of Finland the ECAF sources/system used for assessing credit claims, when sending the information on credit claims to the Bank of Finland. c) To use credit claims on a cross-border basis, the counterparty has to send to the Bank of Finland the credit claim information according to the template/format message presented in the Bank of Finland rules for counterparties and account holders. d) The template/format message has to be sent via fax / SWIFTNet FileAct by CET. e) The counterparty undertakes to preserve with due diligence and in a safe custody any credit claims pledged to the benefit of the HCB, including attached collateral and other documentation. f) Each credit claim and debtor/guarantor has to be assigned a standard identification number. This is assigned by the Bank of Finland on the basis of the credit claim identification number/business identity code used by the counterparty. g) Credit claims will be accepted once their eligibility has been checked and notification/endorsement of the credit claim documentation is confirmed. h) By the end of the business day following the acceptance, counterparties will receive confirmation about the value assigned to the accepted claims from the CCB/HCB, which will then be available for use as collateral in credit operations with the respective HCB. i) Counterparties have to promptly communicate to the Bank of Finland any change which affects the eligibility and valuation of the credit claim. This update can be done by sending via fax/swiftnet FileAct the template/format message presented in the Bank of Finland rules for counterparties and account holders. j) To ensure that credit claim details are continuously updated, counterparties have to re-submit the full set of details on the credit claims every time that any change occurs by using the procedure explained in point (c) above. k) Counterparties will receive from the relevant HCB/CCB periodical reporting about the outstanding amount of collateral deposited and available for further use. l) In case of withdrawal of credit claims, the counterparty must instruct the Bank of Finland. Furthermore, in order to unwind the pledge, a new notification needs to be sent to the debtor/ the endorsement needs to be done by the HCB. In addition to these Terms and Conditions, the foreign counterparties wishing to use as collateral credit claims governed by the Finnish law have to follow the detailed instructions and templates described in the publication "Bank of Finland rules for counterparties and account holders" ( that applies to the domestic counterparties as well. 13

63 Terms & Conditions of Bank of Finland, when acting as Assisting NCB The following provisions apply when Bank of Finland acts as Assisting NCB (ACB), i.e. in those situations where the debtor/guarantor/creditor is located in Finland, but the credit claim agreement is governed by the law of another country. These provisions complement the terms and conditions currently applicable between counterparties and their respective home central bank (HCB). a) Notification of the debtor (and the guarantor) prior to the mobilisation of the credit claims is required, if the credit claim qualifies as an ordinary promissory note according to the Finnish legislation. Notification can be performed following the procedures agreed between the counterparty and its home central bank. b) When another NCB plays the role of HCB, notification/registration may also be required, in accordance with the requirements of the conflict of law rules of the HCB and/or the ACB. Registration/notification will be performed according to the rules of the jurisdiction that requires registration/notification. Notification to the debtor after the mobilisation of the credit claim is required following certain events (e.g. event of default and similar events). 14

64 Bilaga 7 Exempel på säkerhetsbehov och säkerhetsvärdering I Totalt säkerhetsbehov Totalt säkerhetsbehov under dagen: En motpart till Finlands Bank har beviljats en PM-kontolimit på euro och genom anbudsförfarande tilldelats en kredit på euro till en ränta på 3,5 % och med en löptid på 14 dagar. Intradagskredit inom PM-kontolimiten ,00 Kredit Räntan 1 miljon x 14/360 x 3,5 % = 1 361,10 Totalt behov av säkerheter ,10 II Säkerhetsvärdering Både inhemska och utländska värdepapper som ställts som säkerhet värderas dagligen senast kl utifrån marknadsvärdet dagen innan. De underliggande värdepapperens värde skall alltid täcka det totala behovet av säkerheter Säkerhetskravet (de andelar på säkerhetshanteringskontot hos Euroclear Finland Ab som pantsatts till Finlands Bank) till marknadsvärde från vilket Euroclear Finland Ab automatiskt avräknat värderingsavdrag fastställda av ECB Marknadsvärdet av underliggande utländska värdepapper 4 till kurser noterade Värderingsavdrag Summa belåningsvärde 15.1 (1 + 2) Summa utländska värdepapper ställda av motparten som säkerhet i poolen hos Finlands Bank. Summa värderingsavdrag för samtliga värdepapper i motpartens pool. 15

65 Säkerhetskravet (de andelar på säkerhetshanteringskontot hos Euroclear Finland Ab som pantsatts till Finlands Bank) till marknadsvärde från vilket Euroclear Finland Ab automatiskt avräknat värderingsavdrag fastställda av ECB Marknadsvärdet av underliggande utländska värdepapper till kurser noterade Värderingsavdrag Summa belåningsvärde 16.1 (1 + 2)

66 Bilaga 8 Kontaktpersoner för säkerhetshanteringen Säkerhetshantering Kundservice telefon fax E-postadresser: Kundservice, säkerhetshantering t2service@bof.fi Förfrågningar, urvalskriterier eligibleassets@bof.fi Juridiska frågor; Eija Brusila telefon