Biologisk mångfald i småvatten Skillnader i bottenfaunans sammansättning i småvatten på konventionellt och ekologiskt brukad mark.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biologisk mångfald i småvatten Skillnader i bottenfaunans sammansättning i småvatten på konventionellt och ekologiskt brukad mark."

Transkript

1 Biologisk mångfald i småvatten Skillnader i bottenfaunans sammansättning i småvatten på konventionellt och ekologiskt brukad mark. Bottenfaunans artsammansättning och bottensubstratets struktur skiljer sig åt vad gäller småvatten för konventionellt respektive ekologiskt brukad mark. Bottenfaunans artantal, artdiversitet och antalet sällsynta arter är däremot ganska lika för småvatten oavsett om marken är konventionellt eller ekologiskt brukad. Rapport 2011:34 01

2

3 Förord Jordbruksverket utvärderar miljöeffekter av landsbygdsprogrammet. Denna studie är en del i detta arbete. Studien utvärderar betydelsen av miljöersättningen till ekologisk och kretsloppsinriktad produktion för biologisk mångfald i småvatten på brukad mark. Undersökningen har genomförts i Skåne och Halland. Inom landsbygdsprogrammet finns möjlighet att söka ersättning till ekologisk och kretsloppsinriktad produktion. Ersättningen kan sökas av dem som brukar sin mark i enlighet med EU:s regler för ekologisk produktion. Ett syfte med ersättningen är den ska bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Resultaten från studien visar att det finns skillnader på sammansättningen av arter mellan småvatten på ekologiskt respektive konventionellt brukad mark. Detta innebär att ersättningen bidrar till att öka variationen i landskapet och därmed också den biologiska mångfalden. Undersökningen visar dock inga signifikanta skillnader i förekomsten av sällsynta arter mellan då två typerna av småvatten. Analyserna visar på två avgörande faktorer för förekomsten av olika arter, dels strukturen på bottensubstratet och dels den vattenkemiska statusen i småvattnet. Calluna Konsult har genomfört undersökningen på uppdrag av Jordbruksverket och står för rapportens innehåll. Ann-Marie Dock Gustavsson Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket 2

4

5 Mångfald i småvatten på åkermark skillnader mellan bottenfaunans sammansättning i småvatten på konventionellt och ekologiskt brukad mark Syftet med denna undersökning är att jämföra bottenfaunan i småvatten på konventionellt respektive ekologiskt brukad mark. Studien är en del i utvärderingen i landsbygdsprogrammet och specifikt en utvärdering av miljöersättningen för ekologisk och kretsloppsinriktad produktion och dess värde för biologisk mångfald i småvatten. Studien har utförts av Calluna på uppdrag av Jordbruksverket. Författarna står för rapportens innehåll. Författare Håkan Sandsten Elisabeth Lundkvist Calluna AB Linköpings slott Linnköping Foto framsida Håkan Sandsten

6

7 Sammanfattning Bottenfauna i 20 småvatten belägna i jordbruksmark har undersökts i Skåne och Halland på uppdrag av Jordbruksverket. Syftet var att jämföra bottenfaunans djursamhällen i två typer av småvatten: vid ekologiskt och konventionellt odlade marker med samma typ av gröda. Flera statistiska analyser har gjorts för att se om det finns skillnader mellan faunorna mellan ekologiska och konventionella dammar, samt i vilken grad artsammansättningen kan förklaras av olika omvärldsfaktorer. Resultaten visade att bottenfaunans artsammansättning skiljde sig åt mellan ekologiska och konventionella dammar. Helt olika arter dominerade i de två typerna av småvatten. En viktig förklaring var att de ekologiska dammarna hade finkornigare bottensubstrat än vad dammar i konventionellt odlad mark hade. Grov sten och block dominerade däremot i konventionella dammar. Bottensubstrat är en faktor som allmänt har stor betydelse för vilket djursamhälle som finns i en vattenmiljö. Det var oväntat att brukningsmetoden skulle ge skillnader i bottensubstrat, men kanske används dammar mer som stentipp i konventionell odling än i ekologisk. Brukningsmetoden påverkade dock inte artrikedomen av evertebrater eller växter; det fanns inga statistiska skillnader mellan dammtypernas artantal eller diversitet. Naturvärdet var högt i två dammar, varav en var ekologisk och en var konventionell. I dessa dammar fanns några relativt ovanliga arter; igeln Alboglossiphonia heteroclita, nattsländan Oligotricha striata, vattenbiet Ilyocoris cimicoides cimicoides och dykarskalbaggen Agabus undulatus. Vattnets ph och konduktivitet var signifikant högre i de konventionella dammarna och det fanns en tydlig tendens (dock ej statistiskt säkerställd) att även alkalinitet och kalciumhalt var högre i de konventionella dammarna. Denna skillnad kan bero på mer intensiv odling med mer erosion, gödning och högre primärproduktion. Artsammansättningen av bottenfaunan var tydligt försurningspåverkad i flera dammar, framförallt i de ekologiskt brukade markerna, vilket var förväntat då alkalinitet och ph var lägre där. Denna försurningspåverkan beror troligen på tillfälliga surstötar i samband med stor ytavrinning. Faunorna i alla dammar var påverkade av organiska ämnen, vilket var förväntat för jordbruksmark. Dessa vattenkemiska skillnader mellan ekologiska och konventionella dammar är tillsammans med bottensubstrat de viktigaste förklaringarna till varför faunorna skiljde sig åt. Det fanns tydliga grupperingar av arter som främst förekom i dammar med finkorniga bottnar, grova bottnar, högt ph (och också hög alkalinitet, konduktivitet och kalciumhalt) och även arter som främst förekom i stora dammar med hög vattenfärg. Ekologiska dammar hade inte fler sällsynta eller rödlistade arter av evertebrater och inte heller högre artrikedom eller diversitet än konventionella. De statistiska undersökningarna ger oss dock stöd för att påstå att bottenfaunan skiljer sig mellan ekologiska och konventionella dammar genom att de domineras av helt olika arter.

8

9 Innehåll 1 Inledning Metod Bakgrund Förarbete GIS Förstudie i fält Provtagning i fält Analysmetoder Resultat och diskussion Skillnader i vattenkemi Bottenfauna Artrikedom, diversitet och naturvärde Påverkan av organiska och försurande ämnen Likhet mellan faunorna och koppling till omvärldsfaktorer Slutsatser Referenser Bilagor...22 Bilaga 1 Artlista Bilaga 2 Lokalbedömningar Bilaga 3 Lokalbeskrivningar Bilaga 4 Analysprotokoll vattenkemi Bilaga 5 Statistiska tester

10

11 1 Inledning Calluna har fått i uppdrag av Jordbruksverket att genomföra en studie av bottenfauna i småvatten i konventionellt och ekologiskt odlad åkermark för att se om det finns skillnader i artrikedom, artsammansättning eller diversitet mellan de två dammtyperna. Det finns några studier som visar att ekologisk odling ökar artrikedomen hos fåglar, växter och insekter (t. ex. Bengtsson et al. 2005), men det finns få eller inga studier som påvisar skillnader i bottenfaunasamhällen i dammar i dessa typer av jordbruksmark. I rinnande vatten i USA har Magbanua et al. (2010) visat att bottenfauna i konventionellt lantbruk hade lägre artrikedom och annan artsammansättning än i ekologisk odling. Vidare skrev de att de inte kunde hitta några andra vetenskapliga studier som jämför bottenfaunasamhällen i konventionellt, ekologiskt och integrerat lantbruk. Deras studie gjordes i rinnande vatten i betesmarker och publicerades 2010, så vår studie i småvatten i växtodlingsmarker kan vara unik. En effekt som kan påverka bottenfaunasamhällen är användningen av bekämpningsmedel. Förutom direkt förgiftning av djur med insekticider (van Breukelen och Brock 1993) kan även indirekta effekter på ekosystemen misstänkas. Kemiska bekämpningsmedel har visat sig utlösa algblomningar i dammar genom att slå ut filtrerande djur. Användningen av insekticiden Cypermetrin slog ut delar av zooplanktonbestånden, vilket medförde att alger ökade i antal (Friberg-Jenssen et al. 2003). Herbiciden Metsulfuronmetyl har visat sig minska antalet vattenväxter i dammar, vilket gjorde att mer näring fanns tillgängligt för påväxtalger, som då gynnades (Wendt- Rasch 2003). Kemiska bekämpningsmedel kan alltså, förutom en akuttoxisk effekt på många vattenlevande organismer, också påverka det ekologiska samspelet mellan akvatiska djur och växter. Det är inte bara användningen av bekämpningsmedel som skiljer konventionell odling från ekologisk. Det finns ett gemensamt regelverk på EU-nivå som anger ramarna för den ekologiska produktionen (EG 2008). Dessutom finns ett regelverk för kravodling som uppfyller EU:s regelverk men som också innehåller en rad tilläggsregler (KRAV 2009). Handelsgödsel får inte användas i ekologisk odling och det har de senaste åren livligt debatterats om konventionell eller ekologisk odling leder till mest övergödning. I en studie av ett stort antal gårdar kom man fram till att förlusten (dvs spridningen till miljön utanför gården) av kväve från konventionella mjölk-, kött- och växtodlingsgårdar var högre än från ekologiska (Wivstad et al. 2009). Detta medför generellt en högre risk för övergödande kväveutsläpp med konventionellt bruk. Kväve övergöder främst havet, men vissa former av kväve är toxiska för djur i sötvatten, t ex ammoniak och nitrit. Man kan därför spekulera i om ekologisk odling därmed skulle kunna ha positiva effekter på bottenfaunan i småvatten, genom att risken för ammoniak- och nitritförgiftning skulle vara mindre än i konventionell odling. Förlusten av fosfor var lägre för ekologiska mjölk- och köttgårdar jämfört med konventionella gårdar, men den var dock högre för ekologiska växtodlingsgårdar (Wivstad et al. 2009). För sötvatten är det oftast fosfor, och inte kväve, som är begränsande för den biologiska produktionen och detta skulle alltså kunna innebära att ekologiska växtodlingsgårdar leder till större övergödning av sötvatten än konventionella. Man skulle då kunna spekulera i att mer fosfor från ekologiska 1 1

12 växtodlingsgårdar ger mer algblomning och övergödning än på konventionella gårdar. Enligt Wivstad et al. (2009) skulle en förklaring kunna vara större inköp av gödsel och spridning av gödsel på vallodlingar vid ekologiska gårdar. I deras studie hade ekologiska gårdar större andel vallodlingar än konventionella. I vår studie har dock inga småvatten vid vallodling (eller betesmarker) undersökts utan dessa har endast varit belägna vid ettåriga grödor. Exakt hur fosforgivor på ettårig gröda skiljer sig åt mellan ekologisk och konventionell odling har vi inte kunna hitta information om. Det finns många andra skillnader mellan ekologiska och konventionella växtodlingsgårdar och alla dessa skillnader måste inte utredas, eftersom vi gör en välreplikerad och statistiskt analyserad studie av bottenfaunasamhället. De skillnader som vi hittar ska bero på växtodlingsmetoden. För att vara säker på det har alla led i arbetet haft en hög vetenskaplig nivå. Underlaget från Jordbruksverket till urvalet av småvatten innehöll åtagandeblock i Skåne och Halland, både ekologiska och konventionella. Betesmark, slåttermark, vallodling och annan gröda som inte mötte våra kriterier föll bort i nästa steg, liksom de som inte haft ett åtagande under minst fyra år. Inga dammar var alltså nyanlagda efter För att hitta par av småvatten med samma gröda i både ekologisk och konventionell odling, som samtidigt låg nära varandra användes GIS. Vid det första fältbesöket i förstudien valdes sedan många småvatten bort eftersom de inte mötte alla våra kriterier (för små, uttorkade, igenväxta osv, se kriterier nedan). 2 2

13 2 Metod 2.1 Bakgrund 20 småvatten i konventionellt och ekologiskt jordbruk skulle jämföras parvis (10 par). Med parvis menades att småvattnen hade lika stor kantzon och samma yta samt att åkrarna odlades med samma gröda året före provtagningen (dvs 2009). I förstudien besöktes fler än 20 dammar för att hitta dessa par. Att sedan jämföra dammarna parvis visade sig var svårt, vilket beskrivs närmare i avsnittet om analysmetoder nedan. Dock var det en fördel att ha gjort urvalet av dammar på detta sätt. Övriga kriterier på dammarna var att: de skulle ligga på åkrar med höstsäd, vårsäd, höstoljeväxter, våroljeväxter, majs eller annan ettårig gröda (dvs även blandsäd såsom baljväxt-stråsäd, stråsädsblandningar, proteinstödsberikad blandning baljväxt-stråsäd). de skulle ligga i Skåne eller Hallands län. de skulle vara oskyddade mot indrift av jord och växtskyddsmedel samt tillrinning av dräneringsvatten. de ekologiska skulle ligga på ekologiska fält med miljöersättning för ekologisk produktion under åren eller längre. de konventionella skulle inte heller vara nyanlagda, utan de skulle ha haft åtagandestöd under åren eller längre tid. 2.2 Förarbete GIS Före fältarbetet behandlades befintlig data i GIS för att minska urvalet av dammar. Jordbruksverket tillhandahöll jordbruksblock i Skåne och Halland som fått ekonomiskt stöd för småvatten. Data var både i form av GIS-skikt över blocken samt exceldokument med information om grödoslag, antal dammar och miljöersättning för ekologisk produktion. Block med dammar, rätt typ av gröda samt stöd för ekologisk produktion under åren söktes fram. Detta gav endast 25 block. Ett urval av block med konventionell produktion, dammar, rätt typ av gröda, och inom ett avstånd på 1000 m från något av de tidigare utvalda blocken med ekologisk produktion, gav 17 stycken block. Alla blocken innehöll minst en damm, men kunde innehålla flera. Eftersom småvattnen i samma block inte kunde räknas som oberoende replikat användes endast en damm i varje block. 3

14 2.3 Förstudie i fält För att kunna göra jämförelsen behövde några kriterier bedömas i fält. De utvalda ekologiska blocken besöktes i fält och många föll bort på grund av att de var för små, uttorkade, helt igenväxta eller hade fel gröda (t ex vall och betesmark). Att de hade fel gröda kunde bero på att de endast hade en liten kant mot ekologisk brukad jord och därför blev inkluderade i förstudien. När lämpliga ekologiska småvatten hittades besöktes de konventionella block som valts ut enligt ovan inom 1000 m, men det fanns inte tillräckligt många som mötte alla kriterier. Därför användes en handdator med konventionella block inritade i GIS för att hitta ett annat närliggande konventionellt block med en lämplig damm. Även där föll många småvatten bort av samma orsaker som ovan. Närliggande betyder alltså inte den allra närmaste eller ens det allra lämpligaste småvattnet allra närmast, eftersom vi inte kunde besöka alla dammar i rätt ordning. I vissa fall gick det inte att hitta exakt rätt gröda och då valdes så lik gröda som möjligt (t ex höstvete och vårvete). Figur 1-3 visar det geografiska läget för de 20 dammarna. Figur 1. Undersökta dammar i Halland. Jämförda par har samma symboler. 4 4

15 Figur 2. Undersökta dammar i Skåne. Jämförda par har samma symboler. Figur 3. Undersökta dammar i Mellanskåne. Jämförda par har samma symboler. 2.4 Provtagning i fält När ett lämpligt och närliggande par av småvatten med samma gröda hade hittats kontaktades lantbrukaren och tillstånd erhölls att genomföra undersökningen. Många av lantbrukarna ville ta del av slutresultatet av studien. Småvattnet fotograferades, 5

16 vattenprov togs för analys av alkalinitet, ph, konduktivitet, färgtal och kalcium (Ca). Analys av bekämpningsmedel i vattnet ansågs inte vara prioriterat i denna studie. Vattenprovet togs så långt ut i det öppna vattnet som det var möjligt att gå med vadarstövlar. Därefter genomfördes bottenfaunaprovtagningen enligt Naturvårdsverket (2010). Detta innebär att fem delprover tas från strandkanten och ut mot djupare vatten med en håv (maskstorlek 0,5 mm). Bottensubstratet rörs upp med fötterna och håven förs över området och samlar in det uppvirvlade materialet. Förutom de fem delproverna tas också ett kvalitativt sökprov som samlas från en större del av dammen och omfattar flera habitat. Detta för att få en uppfattning om den totala artstocken i strandzonen. Sist beskrevs lokalen enligt Naturvårdsverket (2006). Information om följande lades till lokalbeskrivningen: skydd mot indrift av jord (ja/nej) skydd mot dräneringsvatten (ja/nej) kantzon (bredd i meter) fiskobservation (ja/arter/nej) amfibieobservation (ja/arter/nej) artlista makrofyter Mjärdar skulle enligt uppdragsbeskrivningen användas men efter att vi hade haft fem mjärdar ute i en vecka i tre dammar och endast fångat ett par snäckor uteslöts denna del av undersökningen. Det var alltför sent på säsongen för att fånga snabbt simmande djur. Bottenfaunaproverna artbestämdes och analyserades av Calluna. Kemiska analyser utfördes av Eurofins Environment laboratorium. För att bedöma biologisk mångfald i anlagda dammar bör man, förutom bottenfauna och vattenväxter, även undersöka fågel, fisk, kräftor, grod- och kräldjur (Jordbruksverket 2011), men det ingick inte i detta uppdrag. Håvprovtagningens omfattning är något mindre än den som redovisas i Jordbruksverkets rapport (2011). Där konstaterar man att ca 10 håvdrag per våtmark/småvatten var tillräckligt för att antalet taxa skulle plana ut. Artbestämningen sker i fält, till en högre taxonomisk nivå (t.ex. dagslända), i Jordbruksverkets metodik. I metodiken vi använt (Naturvårdsverket 2010) tas 6 håvtag om vardera minst en meter och evertebraterna är bestämda så långt som möjligt, ofta till artnivå. Metodikerna och resultaten är således inte jämförbara. 2.5 Analysmetoder Provtagningsdesign och analys av bottenfauna är standardiserade metoder fastslagna av Naturvårdsverket, och Calluna är ackrediterade för dessa (Swedac ackrediteringsnummer 1959). Vår nollhypotes före genomförandet var att det inte finns någon skillnad mellan bottenfaunasamhällets sammansättning i småvatten vid ekologisk och konventionell växtodling och studien är konstruerad för att kunna visa om denna hypotes kan förkastas eller ej. Om vi kan förkasta nollhypotesen visar vi med stor sannolikhet att ekologisk och konventionell odling påverkar bottenfauna på olika sätt. Vi har inte kunnat göra parvisa jämförelser av dammarna eftersom vi bara har ett mätvärde per damm (exempelvis ett värde på konduktivitet) och således finns inte data 6 6

17 på variationen i varje damm. Därmed kan vi inte säga att damm A har lägre värde än damm B. De analyser och beräkningar som gjorts är istället jämförelser mellan gruppen av ekologiska mot gruppen av konventionella dammar. Eftersom de är utvalda med samma kriterier är de två grupperna av dammar homogena och man kan förutsätta att samma typ av variation finns inom varje grupp av dammar. De beräkningar och analyser som gjorts är: beräkning av försurningspåverkan och graden av organisk belastning i dammarna. ASPT-index och Danskt faunaindex visar på organisk belastning (Naturvårdsverket 1999, 2007). MILA-index, surhetsindex, BpHI och EPT-taxa (Naturvårdsverket 1999, 2007, Lingdell & Engblom 2002) beskriver om faunan är påverkad av försurande ämnen. beräkning av artantal, diversitet och naturvärde. Antalet taxa av evertebrater och vattenväxter har använts i analyserna. Shannon-Wieners diversitetsindex har också beräknats (Krebs 1999). Diversitetsindex väger samman antalet arter med hur vanliga de är. Ett stort antal arter med ungefär lika många individer i varje art ger ett högt diversitetsindex, vilket ger ett slags mått på biologisk mångfald. Faunans naturvärde är bedömt utifrån förekomsten av sällsynta arter, artrikedom och diversitet enligt Medin et al. (2009). I bedömningen av sällsynta taxa ingår data från Callunas databas från södra Sverige. analys för att påvisa om ett antal parametrar skiljer sig åt mellan ekologiska och konventionella dammar. Till detta användes Anova och Mann-Whitney U-test (Zar 1999, beräknat i programmet Statistica version 9). Anova visar om medelvärdet skiljer sig åt mellan två eller flera datagrupper och kräver normalfördelade data och att varianserna är homogena. För att testa normalfördelning ritades så kallade normal propability plots, där residualerna plottas mot en förväntad normalfördelning. Levene s test utfördes för att testa om varianserna var homogena. De parametrar som analyserades med Anova var ASPT-index, antal arter evertebrater, diversitet evertebrater, antal vegetationsarter, ph, kalciumhalt, konduktivitet samt alkalinitet. Varje parameter är analyserad för sig. För parametrar som ej hade normalfördelade residualer utfördes istället Mann-Whitney U-test som är ett icke-parametriskt test. MILA-index och färgtal analyserades på detta sätt. Varianserna var dock homogena även för dessa parametrar. likhetsanalys av faunornas sammansättning. Detta beräknades med Renkonens likhetsindex (Krebs 1999). Det är en jämförelse av alla dammar mot alla och resultatet visar vilka faunor som mest liknar varandra på en skala mellan 0 och 100, där 100 betyder identiska arter och individantal i två dammar och 0 betyder att inga arter alls är gemensamma för dammarna. ordinationsanalys (DCA - Detrended Correspondence Analysis och CCA Canonical Correspondence Analysis) där alla ingående arter och ett urval av miljövariablerna analyserats tillsammans (beräknat i programmet Canoco version 4.5). Ordination är en multivariat metod där man letar efter gradienter som i detta fall kan förklara varför arter förekommer tillsammans eller finns i 7

18 olika dammar. Metoden är särskilt användbar när man har stora dataset med många arter och många miljövariabler som man vill analysera tillsammans (ter Braak och Smilauer 2002). Detta går inte i vanliga statistiska tester, som visserligen kan hantera flera miljövariabler, men bara en responsvariabel dvs en art. DCA gjordes först. Analysen visar om de ingående arterna sorterar sig efter en eller flera gradienter (axlarna i grafen) eller om de fördelar sig helt slumpmässigt. Om man hittar gradienter går man vidare med en CCA där man analyserar ingående arter tillsammans med de miljövariabler man tror förklarar arters förekomst. Dessa miljövariabler har man oftast dokumenterat i fält eller i kartmaterial. I detta fall valde vi att analysera arterna tillsammans med de kemiska variablerna kalciumhalt, alkalinitet, färg, konduktiviet, typ av bottensubstrat, skuggningsgrad, antal vegetationsarter, grumling, och dammarnas yta. I CCA-analysen får man svar på i vilken grad miljövariablerna förklarar arters förekomster i olika dammar. Figur 4. Den rödlistade (VU) undervattensväxten klotgräs (Pilularia globulifera) hittades i E8 Sjörröd utanför Hässleholm. Fyndet är rapporterat till artportalen. Arten missgynnas av övergödning och konkurrens från övervattensväxter samt gynnas av störning som håller större växtarter borta. Foto: Håkan Sandsten, Calluna AB. 8 8

19 3 Resultat och diskussion De undersökta småvattnen redovisas i tabell 1. Deras maxdjup var större än 0,7 m överallt och de flesta eller alla var permanenta dammar som inte torkar ut på sommaren. Deras vattenytor var mellan 100 och 1500 m2. I tabell 2 finns resultat från vattenanalyserna. Artlistor finns i bilaga 1, bedömningar av dammarna i bilaga 2 och beskrivning av dammarna i bilaga 3. Tabell 1. Par av småvatten på ekologiskt (E) samt konventionellt (K) odlad mark. X och Y är småvattnens koordinater i RT90, datum är provtagningsdag, gröda är blockets angivna gröda K9 och E4 är par trots olika nummer. De är sorterade efter odlingstyp och från söder mot norr. Loka Namn X Y Datum Gröda l E14 Högestad blandsäd stråsäd E17 Frihult blandsäd (baljväxt/stråsäd) E2 Slättåkra vete höst, raps E3 Bolleröd havre E4 Söderto korn vår E8 Sjörröd korn vår E12 Mostorp vete vår E22 Värmland vete vår, slåtter och bete E13 Boarp vete höst E23 Grunnarp havre, korn vår K17 Elestorp vår korn K3 Östraby havre, vårkorn, slåtter K2 Lönshult vete höst K14 Fredshög korn höst, blandsäd stråsäd K9 Storegården korn vår, raps K8 Sebbarp korn vår K13 Perstorp vete höst K12 Veneberg vete höst K23 Grubbas korn vår K22 Hovgården vete höst 3.1 Skillnader i vattenkemi Dammarnas ph och kalciumhalt var signifikant högre i konventionellt brukad mark än i ekologiskt brukad mark (p=0,035 resp. p=0,048) och det fanns en likartad tendens till att även alkalinitet och konduktivitet var högre i konventionella dammar, dock ej statistiskt säkerställt. För vattenfärg fanns ingen statistisk skillnad mellan dammtyperna. Vattenfärgen och alkaliniteten varierade stort i dammarna, vilket också syns tydligt i figur 5 och tabell

20 Tendensen till högre konduktivitet i konventionellt lantbruk har tidigare även visats i en studie av Magbanua et al. (2010). De fann signifikant högre konduktivitet, totalkväve och glyfosfat i rinnande vatten i konventionell betesmark jämfört med ekologisk. Skillnaden förklarade de med att konventionella betesmarker i USA brukas mer intensivt med gödning och bekämpningsmedel. Kanske är mer intensiv odling en förklaring till tendensen i vår studie också. Den högre kalciumhalten och ph i dammar vid konventionellt odlad mark, kanske även den beror på mer intensiv odling om det leder till mer erosion. Ett högre ph kan ha andra orsaker också, t ex kan gödning ge högre primärproduktion och högre ph. I bilaga 4 finns vattenkemiska resultaten som analysprotokoll från varje damm. Tabell 2. Resultat av vattenkemiska analyser. Lokal Namn Alkalinitet (mekv/l) Konduktivitet (ms/m) Vattenfärg (mg Pt/l) Ca (mg/l) ph E14 Högestad 21 8, ,2 E17 Frihult ,1 E2 Slättåkra ,7 E3 Bolleröd ,8 E4 Söderto ,3 E8 Sjörröd 11 7,1 35 3,4 7,2 E12 Mostorp ,8 E22 Värmland E13 Boarp ,9 E23 Grunnarp ,7 K17 Elestorp ,2 K3 Östraby ,2 K2 Lönshult ,8 K14 Fredshög ,3 K9 Storegården ,3 K8 Sebbarp ,3 K13 Perstorp ,9 K12 Veneberg K23 Grubbas ,9 K22 Hovgården

21 Figur 5. Boxplot över vattenkemiska variabler i dammar som ligger i ekologiskt (Eko) brukad mark respektivekonventionellt (Konv) brukad mark. Resultaten tyder på att vattnen på konventionellt odlad mark har högre belastning av näringsämnen. Hög konduktivitet, hög alkalinitet och högt ph är typiskt för vatten vid intensivt odlad åkermark. Det är dock inte några parametrar som är direkt negativa för den typ av bottenfauna som är förknippad med småvatten, men de kan hänga ihop med andra faktorer som har negativ inverkan (t ex bekämpningsmedel, algblomning och syrgasbrist). Hög konduktivitet är till exempel ett tecken på en allmän belastning av föroreningar och extrem alkalinitet och kalciumhalt tyder på stark påverkan från jordbruksmarken. 3.2 Bottenfauna Artrikedom, diversitet och naturvärde Antal taxa skiljde sig inte åt mellan de två dammtyperna (figur 6). Variationen i antalet taxa var stor och varierade mellan i ekologiska dammar och mellan i konventionella dammar (sökprovet inkluderat). Högst antal taxa fanns i E3 respektive K2. Naturvärdet bedömdes som högt i E22 och K2 tack vare förekomsten av några ovanliga arter; igeln Alboglossiphonia heteroclita fanns i båda dammarna, nattsländan Oligotricha striata i E22 samt vattenbiet Ilyocoris cimicoides cimicoides och dykarskalbaggen Agabus undulatus i K2. 11 Inga rödlistade arter påträffades bland evertebrater, men den rödlistade (VU) undervattensväxten klotgräs (Pilularia globulifera) hittades i E8 Sjörröd utanför Hässleholm. Fyndet är rapporterat till Artportalen. Arten missgynnas av övergödning

22 dykarskalbaggen Agabus undulatus i K2. Inga rödlistade arter påträffades bland evertebrater, men den rödlistade (VU) undervattensväxten klotgräs (Pilularia globulifera) hittades i E8 Sjörröd utanför Hässleholm. Fyndet är rapporterat till Artportalen. Arten missgynnas av övergödning och konkurrens från övervattensväxter samt gynnas av störning som håller större växtarter borta (figur 4). Figur 6. Boxplot över artrikedom evertebrater och växtarter samt diversitet (Shannon- Wieners index) i dammar som ligger i ekologiskt (Eko) brukad mark respektive konventionellt (Konv) brukad mark. Diversiteten skiljde inte heller mellan dammarna, men var högst i E17 respektive K23 och lägst i E4 respektive K13. I dammarna med lägst diversitet dominerade den tåliga dagsländan Cloeon inscriptum stort. Inte heller antalet växtarter i dammarna skiljde sig beroende på om de låg i konventionellt eller ekologiskt brukad mark Påverkan av organiska och försurande ämnen Påverkan av organiska ämnen kan förväntas vara hög i jordbruksdammar och det stämmer med de index som beräknats. Danskt faunaindex var som bäst måttligt högt och vår expertbedömning är att det finns en måttlig eller stor påverkan av 12 12

23 organiska ämnen i alla dammar. ASPT-index som också tar hänsyn till påverkan av förorenande ämnen indikerade måttlig eller god status i alla dammar. Inverkan från toxiska ämnen tycks alltså vara högst måttlig. Det var ingen statistisk skillnad i ASPTindex mellan dammtyperna (figur 7). Danskt faunaindex gick inte att använda eftersom det inte kunde beräknas i flera dammar (på grund av att indikatortaxa saknades). Norra Skåne och delar av Halland är hårt drabbade av försurning och även om dessa dammar ligger i åkermark som normalt sett är väl buffrade så finns en tydlig försurningspåverkan på faunan i flera dammar. ph var generellt lägre i de ekologiska dammarna, men uppmättes där till som lägst 7,2. Tillfälliga surstötar kan ändå uppkomma vid stor avrinning och sådana påverkar bottenfaunan kraftigt. En studie på Irland visade att trots att uppmätt ph var neutralt, var det ändå den faktor som tydligast förklarade variansen i CCA-analysen och som strukturerade bottenfaunasamhället i ett antal dammar (Jurado et al. 2009). Det visar att även om ph är neutralt vid provtagning kan bottenfaunasamhället vara tydligt försurningspåverkat av en händelse som skedde flera månader eller till och med flera år före provtagningstillfället. Detta är egentligen förväntat och välkänt, men det kan ändå tyckas förvånande att småvatten i jordbruksmark ska vara försurningspåverkade. Figur 7. Boxplot över föroreningsindex (ASPT) och försurningsindex (MILA, SI och EPT) i dammar som ligger i ekologiskt (Eko) brukad mark respektive konventionellt (Konv) brukad mark. 13

24 Sju av tio dammar i ekologiskt brukad mark klassas enligt MILA-index som måttligt sura eller sura. Vår expertbedömning skiljer sig endast lite från MILA och vi bedömer att sex av tio dammar är försurningspåverkade. Av dammarna på konventionellt odlad mark var fem försurningspåverkade enligt MILA och vår bedömning är att fyra var påverkade av försurning. Statistiskt var det ingen signifikant skillnad mellan dammtyperna (figur 7), men det fanns en tendens att MILA-index var högre för de konventionella dammarna (dvs mindre försurningspåverkad på bottenfauna) och vår expertbedömning styrker den slutsatsen Likhet mellan faunorna och koppling till omvärldsfaktorer I figur 8 visas resultatet från en kvantitativ likhetsanalys, dvs en jämförelse alla dammar emellan av både faunornas artantal och individantal. E12 E13 E14 E17 E2 E22 E23 E3 E4 E8 K12 K13 K14 K17 K2 K22 K23 K3 K8 K9 E E13 58, E14 68,86 65, E17 32,91 38,84 35, E2 14,55 17,99 15,23 41, E22 76,91 54,5 67,91 29,15 10, E23 51,96 41,52 60,3 36,86 18,82 55, E3 38,08 41,78 59,35 47,7 21,96 40,23 50,9 100 E4 29,29 20,42 51,78 21,41 7,31 35,89 43,17 43, E8 53,08 51,73 67,1 37,02 26,11 65,38 56,36 47,64 38, K12 38,17 30,51 59,32 34,24 20,58 49,53 56,7 51,66 73,39 60, K13 34,22 45,33 64,19 37,27 17,13 33,87 46,18 56,44 70,58 41,47 68,7 100 K14 35,48 41,15 59,68 42,45 14,97 44,27 44,47 53,67 45,32 63,1 61,6 55, K17 22,91 35,17 52,92 33,01 16,5 24,46 35,35 48,1 74,35 35,48 61,56 83,64 51, K2 37,42 47,9 42,62 32,29 46,71 35,66 42,33 36,11 33,83 29,14 34,96 34,85 19,47 33, K22 36,95 20,49 25,7 17,71 23,23 18,07 23,46 13,53 14,8 18,26 24,28 16,01 13,27 17,27 34,1 100 K23 63,34 40,04 48,59 37,41 19,66 48,62 52,9 38,28 26,68 42,51 37,09 29,25 35,44 19,99 33,19 35, K3 51,34 79,12 58,69 41,21 26,04 49,14 46,41 45,28 23,49 52,39 35,69 48,24 41,55 33,53 54,81 21,19 40,6 100 K8 44,2 67,19 61,82 40,42 19,1 45,37 51,34 50,64 30,47 51,51 40,33 56,96 52,11 45,12 50,55 19,75 37,83 73, K9 31,68 49,29 52,57 29,05 22,93 33,57 50,11 44,21 41,05 44,67 46,26 45,73 32,17 46,06 59,13 28,15 26,71 57,14 69, Figur 8. Likhetsmatris över bottenfaunor i dammar baserad på Renkonens index (procentuell likhet). Dammar betecknade med E ligger i ekologiskt brukade marker och K står för konventionellt odlade marker. Faunor med lika artsammansättning och struktur markerade i grönt, stora skillnader markerade i rosa. De mest lika dammarna (faunorna) är markerade i grönt och ju högre siffra desto mer lika faunor. Det finns inget tydligt mönster, men de ekologiska dammarna har generellt mer lika faunor sinsemellan än vad de konventionella har. Det finns en ekologisk damm (E2) som avviker kraftigt från övriga och likaså finns en konventionell damm (K22) som har lite gemensamt med övriga. Dessa två dammar orsakar merparten av de röda markeringarna i figur 8, dvs har mindre än 25% av faunans struktur gemensam med merparten av de andra dammarna. Enligt bilaga 2 var E2 artrik, med hög diversitet och bottenfaunan var inte påverkad av försurande ämnen, men däremot av organiska ämnen, medan K22 var artfattig, med låg diversitet och en artsammansättning som indikerade påverkan av både försurande och organiska ämnen i vattnet

25 Ordinationsanalysen som genomfördes visar relativt tydliga mönster. Åt höger i figur 9, längs axel 1, hittar man dammar med hög alkalinitet, konduktivitet och kalciumhalt (även högt ph). Två av dammparen (E2-K2 samt E3-K3) har särskilt höga sådana halter och liknar varandra i det avseendet. Men, de hamnar på var sin sida om mittlinjen på grund av att de har olika bottensubstrat. Artsammansättningen är alltså olika i dessa dammar. Dammarna K2 och K3 har grovt substrat medan E2 och E3 har finmaterial på botten. Som tidigare nämnts är bottensubstrat en generellt viktig faktor som avgör vilken typ av bottenfauna som lever i ett visst vatten (Giller & Malmqvist 1998). Punkten som markerar varje damm i figuren är ett medelvärde av artsammansättningen i just den dammen. Åt andra hållet i figuren (till vänster längs axel 1) hittar vi dammar med högt färgtal, och större yta. Artsammansättningen i dessa dammar (exempelvis E12, E14 och K22) är mycket olik den i dammarna längst till höger i diagrammet. Över mittlinjen i figur 9 finns dammar med grovt bottensubstrat och dessa är främst konventionella. Under mittlinjen finns dammar med finkornigare bottnar och de var främst ekologiska. Artsammansättningen skiljer sig åt mellan dammarna över och under mittlinjen. Dammpar som ligger nära varandra (främst E4-K9, E8-K8) är lika i alla avseenden och har många gemensamma arter, de har även samma bottensubstrat och är således bra par att jämföra. Det är dock många dammpar som i figur 8 ligger relativt rakt ovanför/ under varandra i y-led. Detta visar att de är lika med avseende på alla ingående miljövariabler utom bottensubstrat. Eftersom den faktorn har så stor betydelse för artsammansättningen överskuggar den eventuella skillnader i faunorna som beror av brukningsmetod. Diversiteten (antalet arter) av vattenväxter hade inte stor betydelse för vilken fauna som fanns i dammarna, men vi har inte närmare studerat vilka växtarter som förekom tillsammans med olika evertebrater. 15

26 Figur 9. Ordinationsfigur (CCA) med miljövariabler och bottenfaunaprover från ekologiska (E) och konventionella (K) dammar. Varje punkt symboliserar medelvärdet av artsammansättningen i den enskilda dammen. Om man tittar på vilka arter som förekommer i olika dammar (figur 10) är det tydligt att arterna kopplar till de miljöfaktorer vi identifierat som viktiga längs x- och y-axeln (färg, yta till höger, alkalinitet mm till vänster, bottensubstrat i y-led). Till vänster finns flera skalbaggar och skinnbaggar som är typiska för större vatten och också ofta humösa vatten. Till höger finns flera dykarskalbaggar och snäckor som trivs bra i vatten med högt ph (och också hög alkalinitet och konduktivitet). I övre delen av figuren hittar man arter som trivs på grövre bottensubstrat och flera av dessa hittas ofta i rinnande vatten med grovkorniga bottnar. I nedre delen finns arter som trivs på sandiga bottnar (t ex Hygrotus confluens) eller i än mer finkorniga sediment (t ex fjädermygglarver, fluglarver). I mitten av diagrammet nära origo finns arter som är vanliga överallt och längst ut nära ytterkanterna finns arter som bara förekommer i enstaka vatten eller i enstaka exemplar. (I bilaga 1 finns förutom artlista också en lista över förkortningar på artnamn som används i figur 10). Dessa ovanliga arter har getts mindre tyngd i analysen eftersom man inte vill dra för stora slutsatser från enstaka observationer. Likadant har talrika arters tyngd minskats genom logtransformering. De skulle annars styra resultatet alltför mycket och dränka inflytande från arter som är medelvanliga

27 Figur 10. Ordinationsanalys (CCA) med arter och miljövariabler som fångats och analyserats i 10 dammar från ekologiskt odlade marker och 10 dammar från konventionellt odlade marker i Skåne och Halland. I figur 11 presenteras arterna istället tillsammans med de olika lokalerna och medelvärdet för alla ekologiska dammar (Eko) respektive konventionella dammar (Konv). Här ser man vilka arter som är typiska för olika dammar. Arter som är vanliga överallt ligger som tidigare nämnts nära origo. Det är tydligt att artsammansättningen i ekologiska och konventionella dammar skiljer sig åt då merparten av arterna ovan mittlinjen är typiska och vanliga i konventionella dammar och arter under mittlinjen är vanligare och mer typiska för ekologiska dammar

28 Figur 11. Ordinationsanalys (CCA) med arter som fångats och analyserats i 10 dammar från ekologiskt odlade marker (nummerserie E) och 10 dammar från konventionellt odlade marker (nummerserie K) i Skåne och Halland. Punkterna Eko och Konv utgör medelvärdet för alla arter i ekologiska respektive konventionella dammar och det är tydligt att artsammansättningen skiljer dem åt

29 4 Slutsatser Denna studie visar att bottenfauna i småvatten vid konventionellt odlad mark (konventionella dammar) består av andra vanliga och typiska arter än i småvatten vid ekologiskt odlad mark (ekologiska dammar). På något sätt påverkar brukningssättet artsammansättningen av bottenfauna i dammar. Ordinationsanalyserna visar att grovt bottensubstrat såsom grovsten och block har samband med konventionella dammars bottenfauna, medan finsediment och eventuellt antalet vegetationsarter har samband med bottenfauna i ekologiska dammar. Varför konventionella dammar skulle ha grövre bottensubstrat än ekologiska tror vi har att göra med att sten och block tippas från åkern ner i småvattnet oftare vid konventionell odling än vid ekologisk. Kanske finns det en större medvetenhet om dammarnas naturvärde inom ekologisk växtodling. Vid provtagningen noterade vi att det var vanligare med lösa rasmassor av sten längs hela kanten av konventionella dammar än vid ekologiska. Vissa av de dammar som vi besökte och förkastade i förstudien, var så igenfyllda med sten och block att vattnet inte syntes längre. I det undersökta urvalet av dammar hade de konventionella dammarna högre ph, högre konduktivitet och tydlig tendens till högre alkalintet och kalciumhalt. Det är inte några parametrar som är direkt negativa för bottenfauna, men de kan hänga ihop med övergödning och därmed påverka bottenfaunan. Hög kalciumhalt och alkalinitet tyder på stark påverkan från jordbruksmarken och hög konduktivitet är typiskt för förorenade vatten. Vattenkemi och bottensubstrat påverkade arternas förekomst i dammarna i stor utsträckning. Känd kunskap om många arter eller grupper visar att de förekom i sina förväntade miljöer. Exempelvis förekom arter som kräver finkorniga substrat främst i ekologiska dammar, arter som kräver hög alkalinitet, högt ph främst i konventionella dammar. Ekologiska dammar hade inte fler sällsynta eller rödlistade arter av evertebrater och inte heller högre artrikedom eller diversitet. Vi har inte kunnat avgöra om det finns andra effekter av brukningssättet, exempelvis om användningen av kemiska bekämpningsmedel påverkar artsammansättningen. Det som denna studie framförallt visar är att ekologisk och konventionell odling påverkar bottenfaunans artsammansättning och effekten beror i skillnader i brukningmetod, och inte gröda, geografi, småvattnets storlek, eller något annat som inte har med odlingen att göra. Tack Markägare och lantbrukare tackas för att de så villigt lät oss genomföra denna studie, ingen som vi träffade hade något emot att vara med. 19

30 5 Referenser Bengtsson J., Ahnström J. och Weibull A.-C The effects of organic agriculture on biodiversity and abundance: a meta-analysis. Journal of Applied Ecology 42: ter Braak, C.J.F. och Similauer, P Canoco 4.5. Canoco reference manual and CanoDraw for Windows user s guide. Micocomuter Power. Ithaca, NY. USA. EG Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll. Friberg-Jensen U., Wendt-Rasch L., Woin P. och Christoffersen K Effects of the pyrethroid insecticide, cypermethrin, on a freshwater community studied under field conditions. I. Direct and indirect effects on abundance measures of organisms at different trophic levels. Aquatic Toxicology 63: Giller, P.S. & Malmqvist B The bioogy of streams and rivers. Oxford University Press. Jurado G. B., Callanan M., Gioria M., Baars J.-R., Harrington R. och Kelly-Quinn M Comparison of macroinvertebrate community structure and driving environmental factors in natural and wastewater treatment ponds. Hydrobiologia 634: Jordbruksverket Biologisk mångfald i anlagda våtmarker Resultat och metod. Rapport 2011:7. KRAV, Regler för KRAV-certifierad produktion, KRAV ekonomisk förening, Utgåva januari 2009, Uppsala. Krebs, C.J Ecological Methodology. Second Edition. Benjamin/Cummings Menlo Park, CA. Lingdell, P.-E. & Engblom, E Bottendjur som indikator på kalkningseffekter. Naturvårdsverket Rapport Magbanua F. S., Townsend C. R., Blackwell G. L., Phillips N och Matthaei C. D Responses of stream macroinvertebrates and ecosystem function to conventional, integrated and organic farming. Journal of Applied Ecology 47, Medin M. et al Bottendjur som indikator på kalkningseffekter. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Wiederholm, T. (Ed.) Naturvårdsverket, rapport

31 Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket Undersökningstyp Lokalbeskrivning. Version 1:6 : Naturvårdsverket Undersökningstyp Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier. Version 1:1: van Breukelen S. W. F. och Brock T. C. M Response of a macro-invertebrate community to insecticide application in replicated freshwater microcosms with emphasis on the use of principal component analysis. Science of the total environment 134.2: Wendt-Rasch L., Pirzadeh P. och Woin P Effects of metsulfuron methyl and cypermethrin exposure on freshwater model ecosystems. Aquatic Toxicology 63.3: Wivstad M., Salomon E., Spångberg J. och Jönsson H Ekologisk produktion - möjligheter att minska övergödning. Centrum för uthålligt lantbruk. Sveriges Lantbruksuniversitet. Zar, J Biostatistical analysis. Fourth Edition. Prentice-Hall, Inc. Upper Saddle River, New Jersey

32 6 Bilagor Bilaga 1. Artlista 22

33 Bilaga 1. Artlistor De fyra första kolumnerna efter artnamnskolumnen anger funktionell grupp (Fg), känslighet för försurning (bottenphanunaindex BpHI, Försurningsindex FSI,) samt känslighet för organisk belastning (Föroreningsindex, FOI). Funktionell grupp (Fg) enligt Asterics: 1 grazers (betare) 2 miners (minerare) 3 xylophagous (träätande) 4 shredders (fragmenterare) 5 gatherers/collectors (samlare) 6 active filter feeders (filtrerare) 7 passive filter feeders (filtrerare) 8 predators (predatorer) 9 parasites (parasiter) 10 other (annat eller okänt) En art kan i Asterics anges tillhöra flera funktionella grupper. Den eller de mest dominanta anges i artlistan. BottenpHaunaindex enligt Lingdell och Engblom (2002): Vid värden på BpHI överstigande 5 bedöms indikationen på att ph inte understigit 5,5 vara säkrare ju högre värdet på BpHI är. Försurningskänslighet (FSI) enligt Degerman et al (1994): 0 taxas toleransgräns är okänd 1 taxa har visats klara ph lägre än ph ph ph! 5.5 Känslighet för organisk belastning (FOI) enligt Degerman et al (1994): 0 kunskap saknas för bedömning, 1 taxa påträffas i extremt förorenat vatten 2 taxa påträffas mycket förorenade vatten 3 taxa påträffas i måttligt förorenade vatten 4 taxa påträffas i vatten med liten påverkan 5 taxa påträffas bara i mycket rena vatten Kolumnerna 1-5 anger antal individer i de kvantitativa proverna kval taxa är funnet i sökprovet N = antal individer per art % = procentandel som varje art utgör av totala antalet individer 23

34 1 MISA: Lokalnamn: E14, Högestad, fortsättning Datum: Det. Robert Björklind Metod: SS-EN , Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: Taxa Fg BpHI FSI FOI kval N % BIVALVIA, musslor Sphaerium sp. Scopoli, ,1 HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758) ,1 Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758) x 0,0 CRUSTACEA, kräftdjur Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758) x ,5 EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-gr x ,9 Cloeon inscriptum Bengtsson, / x ,8 ODONATA, trollsländor Coenagrionidae ,2 Coenagrion sp ,0 Coenagrion puella/pulchellum x 7 0,1 HETEROPTERA, skinnbaggar Notonecta glauca ssp x 17 0,3 Callicorixa sp x 22 0,4 Corixa sp x 0,0 Hesperocorixa sp x 10 0,2 Sigara sp x 20 0,3 COLEOPTERA, skalbaggar Acilius sulcatus (Linnaeus, 1758) ,0 Ilybius sp. Lv ,0 TRICHOPTERA, nattsländor Holocentropus sp ,2 Limnephilidae x 12 0,2 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus sp x ,0 Chironomini x 25 0,4 Orthocladiinae x 0,0 Tanypodinae x 19 0,3 Summa ,0 3 SPHA 3 GLO 3 ASEL 4 BAET 6 COE 5 NOT 5 DYTI 7 POLY 0 CHA Antal taxa kvantitativt 19 Antal taxa totalt 22 Antal individer per m ASPT: 4,55 MILA: 49,16 DJ-Index: 8,00 24

35 1 MISA: Lokalnamn: E17, Frihult, fortsättning Datum: Det. Robert Björklind Metod: SS-EN , Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: Taxa Fg BpHI FSI FOI kval N % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 Naididae/Tubificidae ,4 Lumbriculidae x 2 0,4 HIRUDINEA, iglar Alboglossiphonia heteroclita (Linnaeus, 1758) ,4 Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758) ,2 Glossiphonia complanata (Linnaeus, 1758) ,5 Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758) ,5 CRUSTACEA, kräftdjur Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758) x 53 9,6 EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-gr ,2 Cloeon inscriptum Bengtsson, / ,5 Caenis sp ,0 Caenis horaria (Linnaeus, 1758) x 25 4,5 HETEROPTERA, skinnbaggar Callicorixa sp ,2 Corixa sp ,2 Hesperocorixa sp ,2 COLEOPTERA, skalbaggar Colymbetinae Lv ,2 Hygrotus confluens (Fabricius, 1787) ,7 Elodes sp. Lv x ,5 TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae ,7 DIPTERA, tvåvingar Diptera ,1 Chironomini ,5 Orthocladiinae ,1 Tanypodinae ,1 Summa ,0 1 [Kl: 3 GLO 3 ASEL 4 BAET 5 CORI 5 DYTI 7 LIMN 0 [Ord: Antal taxa kvantitativt 23 Antal taxa totalt 23 Antal individer per m ASPT: 4,09 MILA: 69,50 DJ-Index: 8,00 25

36 1 Lokalnamn: E2, Slättåkra, fortsättning Datum: Det. Robert Björklind Metod: SS-EN , Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: Taxa Fg BpHI FSI FOI kval N % GASTROPODA, snäckor Lymnaea stagnalis (Linnaeus, 1758) 1/ x 49 4,0 Planorbis planorbis (Linnaeus, 1758) x ,0 BIVALVIA, musslor Sphaerium sp. Scopoli, ,5 Pisidium sp. Pfeiffer, ,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 Naididae/Tubificidae ,5 Lumbriculidae x 7 0,6 HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758) ,2 Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758) x 10 0,8 CRUSTACEA, kräftdjur Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758) x ,5 EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-gr x 20 1,6 Cloeon inscriptum Bengtsson, / x 12 1,0 HETEROPTERA, skinnbaggar Ilyocoris cimicoides cimicoides (Linnaeus, 1758) 8 x 0,0 Hesperocorixa sp x 0,0 Sigara sp x 0,0 COLEOPTERA, skalbaggar Haliplus sp ,5 Noterus clavicornis (De Geer, 1774) x 3 0,2 Agabus bipustulatus (Linnaeus, 1767) ,1 Colymbetes sp. Lv x 0,0 Colymbetinae Lv ,1 Hydroporus palustris (Linnaeus, 1761) x 4 0,3 Hygrotus impressopunctatus (Schaller, 1783) ,1 Hygrotus inaequalis (Fabricius, 1777) ,1 Hyphydrus ovatus (Linnaeus, 1761) x 3 0,2 Ilybius sp. Lv ,5 Laccophilus minutus (Linnaeus, 1758) ,1 Elodes sp. Lv x ,7 3 LYM 3 SPHA 1 [Kl: 3 GLO 3 ASEL 4 BAET 5 NAU 5 HALI 26

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Solna stad. Bottenfauna oktober 2016

Solna stad. Bottenfauna oktober 2016 Solna stad Bottenfauna oktober 2016 Analysrapport till Calluna AB 2016-12-13 Analysrapport: Bottenfauna Solna stad oktober 2016 Pelagia Nature & Environment AB Adress: Strömpilsplatsen 12, Sjöbod 2 907

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 24 juni 2015 Rapport 2015:15 Naturvatten i Roslagen AB Norr

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Kalkning och bottenfauna

Kalkning och bottenfauna Kalkning och bottenfauna 25 års erfarenhet av kalkning och dess effekter på bottenfauna i Västra Götalands län Rapport 2014:42 Rapportnr: 2014:42 ISSN: 1403-168X Författare: Ulf Ericson, Martin Mattsson,

Läs mer

"#$$%&'()&(!*!+#,-./0&! 1233!

#$$%&'()&(!*!+#,-./0&! 1233! "#$$%&'()&(*+#,-./0& 1233 2012:13 Titel: Bottenfauna i Vombsjön 2011 Foto framsida: Malin Anderson, Calluna AB. Utgiven av: Copyright: Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Diarienummer:

Läs mer

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Mikael Christensson Martin Liungman Medins Biologi AB 1. Metodik 1.1 Bottenfauna 1.1.1 Provtagning Provtagningen av bottenfauna i rinnande vatten utfördes den 28 september

Läs mer

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar RÖRUMS SÖDRA Å Rörums södra å uppströms Forse Rörums södra å ned Sträntemölla Faunistiska fakta: Rörums södra å har en renvattenfauna som är art- och individrik

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Medins Havs och Vattenkonsulter AB

Medins Havs och Vattenkonsulter AB Medins Havs och Vattenkonsulter AB Utredningar, fältstudier, biologiska analyser Sötvatten och marina miljöer Verksamhetsansvarig sötvatten Carin Nilsson carin.nilsson@medinsab.se 031-338 35 43 Östra Nedsjön

Läs mer

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Inventering av bottenfaunan i Almaån Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 217 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen under tidsperioden 25-217. Syftet har

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Metod för kartläggning av skyddszoner

Metod för kartläggning av skyddszoner Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas

Läs mer

Kiselalgssamhällen i Sverige

Kiselalgssamhällen i Sverige Axis 2 SOM25 1 4 5 7 8 10 13 14 15 16 18 19 20 21 22 24 25 Axis 1 Kiselalgssamhällen i Sverige En statistisk analys Maria Kahlert SLU, Vatten och miljö: Rapport 2014:1 Referera gärna till rapporten på

Läs mer

Bottenfaunan i Västra Ringsjön

Bottenfaunan i Västra Ringsjön Bottenfaunan i Västra Ringsjön September 213 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med äldre undersökningar... 4 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning... 7 Bilaga 2.

Läs mer

Mandibler av dagsländan Ephemera vulgata som försurningsindikator

Mandibler av dagsländan Ephemera vulgata som försurningsindikator Mandibler av dagsländan Ephemera vulgata som försurningsindikator Per Mossberg Omslag: Tet: Teckningar Redigering: Larven av dagsländan Ephemera vulgata Per Mossberg, PL 3362 B, 711 97 Storå Eva Engblom,

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Fiskundersökningar i Råån 2011

Fiskundersökningar i Råån 2011 Fiskundersökningar i Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

Bottenfauna i Ivösjön

Bottenfauna i Ivösjön Bottenfauna i Ivösjön Undersökning på tio lokaler hösten 2008 Bottenfaunalokal 10 på Ivö. Foto: Jan Pröjts Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts Granskning: Cecilia Holmström Landskrona 20081120 EKOLOGGRUPPEN

Läs mer

Metodik och genomförande - bottenfauna

Metodik och genomförande - bottenfauna och genomförande - bottenfauna Allmänt - omfattning, provtagning Provtagning har utförts av Ekologgruppen som är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS 028191, ackred nr 1279). proverna med

Läs mer

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön Augusti 27 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med tidigare undersökningar... 3 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning...

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta

Läs mer

SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN

SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN Olika vattenmiljöer, stillastående (sjöar och större dammar) och rinnande vatten (från rännilar till stora floder) utgör livsrum för många helt olika små organismer. En väldigt

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Metodik och genomförande -bottenfauna

Metodik och genomförande -bottenfauna Metodik och genomförande -bottenfauna Allmänt - omfattning, provtagning Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona. Ekologgruppen är av Swedac ackrediterat företag. Metodiken följer följande

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Rönne å - Vattenkontroll 2014 Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2014 insamlades påväxtprov för kiselalgsanalys på åtta lokaler i Rönne ås

Läs mer

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar KLAMMERSBÄCK Klammersbäck vid Lödahus Utsikt från väg 9 söderut mot Klammersbäck Klammersbäck uppströms Torup Faunistiska fakta: Klammersbäck har en renvattenfauna

Läs mer

Biologisk uppföljning av restaurerad meanderslinga i Saxån vid Trollenäs 2015

Biologisk uppföljning av restaurerad meanderslinga i Saxån vid Trollenäs 2015 Biologisk uppföljning av restaurerad meanderslinga i Saxån vid Trollenäs 2015 Bottenfauna och Vegetation 2015-11-20 på uppdrag av Eslövs kommun Innehållsförteckning sidan Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE VATTENVÅRDSPLANERING Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne NATURCENTRUM AB DECEMBER 2014 1 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne Uppdragstagare Naturcentrum

Läs mer

Bottenfauna i 10 vattendrag i Helsingborgs stad 2014

Bottenfauna i 10 vattendrag i Helsingborgs stad 2014 Bottenfauna i 10 vattendrag i Helsingborgs stad 2014 20150130 på uppdrag av Helsingborgs stad Bottenfauna i 10 vattendrag i Helsingborgs stad 2014 Rapporten är upprättad av: Cecilia Holmström Granskning:

Läs mer

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Metod. Sammanfattning av resultat. Beskrivning av de inventerade dammarna

Metod. Sammanfattning av resultat. Beskrivning av de inventerade dammarna Introduktion Nacka Golfklubb beställde under våren 2014 en inventering av sina småvatten för att förbättra kunskapsläget kring faunan i de på golfbanan belägna småvattnen. Inventeringen utfördes i Juni

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet. Rapphönsprojektet. Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27

Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet. Rapphönsprojektet. Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27 Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet Rapphönsprojektet Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27 Finns olika sätt att förbättra/öka mängden mer eller mindre naturliga habitat och mängden

Läs mer

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön Augusti 25 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med tidigare undersökningar... 3 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning...

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Rapport 2010:24. Rapport 2001:01

Rapport 2010:24. Rapport 2001:01 Rapport 010:4 Rapport 001:01 Bottenfaunainventering - 14 lokaler i Stockholms län 009 Rapport 010:4 Bottenfaunainventering - 14 lokaler i Stockholms län 009 Utgivningsår: 010 ISBN: 978-91-781-4-6 Länsstyrelsen

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Småkryp i skogsvattendrag

Småkryp i skogsvattendrag Småkryp i skogsvattendrag Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom Omslag: Text: Teckningar: Redigering: Kopparstick: Dagsländan Ephemera danica. Överst imago hona och underst flugfiskarens legendariska imitation,

Läs mer

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela Nytt ljus på okända slemmaskar en utvärdering av fältarbetet inom de svensk-norska artprojekten Kunskapen om slemmaskar, eller nemertiner som de också kallas, har länge varit bristfällig. De har ansetts

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Lunds kommun Lund 2014-09-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Inventering av bottenfaunan i bäck mellan Flaten och Drevviken, Stockholms stad, 2004

Inventering av bottenfaunan i bäck mellan Flaten och Drevviken, Stockholms stad, 2004 Inventering av bottenfaunan i bäck mellan Flaten och Drevviken, Stockholms stad, 2004 En naturvärdesbedömning utifrån bottenfaunans artrikedom Erland Dannelid & Stefan Lundberg PM från Forskningsavdelningen,

Läs mer

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

Ekologgruppen. april 2004. på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund

Ekologgruppen. april 2004. på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund Segeån Recipientkontroll 23 Årsrapport Ekologgruppen april 24 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund Segeån 23 Segeån Recipientkontroll 23 Årsrapport Rapporten är sammanställd av Jan Pröjts Foto på framsidan:

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 214 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen. Undersökningen är en upprepning av

Läs mer

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Handledning för Floraväktarverksamheten

Handledning för Floraväktarverksamheten Handledning för Floraväktarverksamheten Nationell koordinator för Floraväktarna Margareta Edqvist Syrengatan 19 57139 Nässjö Telefon: 0380-10629 E-post: margareta.edqvist@telia.com Författare: Margareta

Läs mer

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen

Läs mer

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet

Läs mer

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Rekreationsområde Laddran i Marieholm Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? effekter på marknad och miljö Rapport 2010:1 Den certifierade ekologiska produktionen har ökat mellan 2006 och 2008 samtidigt som vi har betalat ut

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.

Läs mer

Kungsbacka vattenrike

Kungsbacka vattenrike Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka

Läs mer

Trädportalen.se. Användarhandledning för rapportsystemet för skyddsvärda träd

Trädportalen.se. Användarhandledning för rapportsystemet för skyddsvärda träd Användarhandledning för rapportsystemet för skyddsvärda träd Innehåll Introduktion Trädportalen.se Visa träd (ej inloggad) Exportera data 4 Visa träd (inloggad) 5 Skapa rapport 6 Registrera konto 7 Ändra

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15 Oskarshamns kommun 21:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik Per Björinger 21-12-15 NIRAS Johan Helldén AB Teknikringen 1E 583 3 Linköping Tel: 13 21 2 94 www.niras.se

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

Inventering av växt och djurliv i dammar vid Wendelsberg och Pixbo, Härryda kommun 2011

Inventering av växt och djurliv i dammar vid Wendelsberg och Pixbo, Härryda kommun 2011 Inventering av växt och djurliv i dammar vid Wendelsberg och Pixbo, Härryda kommun 2011 Uppdragsgivare: Karin Meyer, Härryda kommun Fältarbete: Peter Nolbrant och Anita Sjöstrand Rapport och foto: Peter

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer