Ekologisk odling av trädgårdslingon: Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, november 2006.
|
|
- Viktor Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ekologisk odling av trädgårdslingon: Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, november Kompendiet är finansierat gemensamt av EU och Svenska Staten inom Miljöstödsprogrammet och får fritt användas i utbildningssyfte. Däremot får kompendiet inte säljas kommersiellt. Vad är trädgårdslingon? Trädgårdslingon är ett annat ord för odlade lingon. Oftast används lovande selektioner av vilda lingonbuskar (Vaccinium vitis-idaea). Enstaka sorter som selekterats fram efter planerat korsning av vilda kloner finns dock också. Vilda lingon har i årtusenden plockats i skogarna. På 1880-talet började man selektera och förädla fram sorter med särskilt stora bär och kraftig smak för att odla dem. Det har främst gjorts i länder utan naturligt bestånd av lingon, men på 1970-talet började man ta fram sorter för svenska förhållanden, eftersom de flesta utländska sorter fick sin huvudskörd för sent för att kunna ge tillfredsställande avkastning i Sverige. Tyvärr har projektet lagts ner pga. brist på pengar, men de framtagna klonerna har numera blivit uppköpt av en svensk plantskola. Efter att sortmaterialet rensats från virus kommer plantor åter att säljas från ca De egenskaper man går efter i förädlingsarbetet är främst hög och säker skörd, stora bär, koncentrerad mognad så att bären kan skördas vid ett skördetillfälle, god grobarhet för plantorna, upprätt växtsätt och få förgreningar (för att underlätta eventuellt maskinskörd), låg känslighet för sjukdomar och skadedjur samt åtminstone i Norden - hög och koncentrerad skörd tidigt på året. I länder med lång odlingssäsong är det i regel årets andra skörd som ger mest, men den inträffar för de flesta sorters del så sent, att bären inte hinner mogna i Sverige. Stöd Lingon hör till de bärtyper som man kan få gårdsstöd för att odla om man har stödrättigheter med särskilt tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis. För att få det höga miljöstödet för ekologiskt odling av frukt och bär på 7500 kr under skördeåren (gäller f.n. t.o.m men enligt förslaget på Landsbygdsprogram ser stödet ut att fortsätt även , under åtminstone 2007 med Oändrad stödnivå) måste man skörda på minst buskar per ha på minst kvadratmeter, beroende av om man har annat eko-stöd på gården eller inte. Lingon ingår i stödgruppen bär, och kan därför kombineras med t.ex. hallon eller blåbär på samma fält. Plantor Tidigare var det vanligt att fröså lingon efter stratifiering (kylbehandling i fuktigt sand) av fröna. Det ger dock ett mycket ojämnt plantmaterial eftersom den genetiska variationen blir 1
2 mycket stor. Därför är det i dag vanligast att använda vegetativt förökade plantor vid anläggning av en odling. Den mest ekologiska metoden är avrivning, dvs. att man river ett skott av plantan med lite rötter på, och plantera det. För att rötterna skall hinna utvecklas innan toppen torkar in brukar sådan förökning ske under dimbevattning eller åtminstone under fiberväv eller hålplast. Okalkad med lättgödslad torv är det vanligaste substratet. En annan möjlighet som kan användas är mikroförökade plantor. Metoden är inte ekologisk eftersom substratet som man först förökar plantorna på är handelsgödselbaserat. I dag finns det dock inget formellt krav på att man måste använda ekologiskt uppdragna lingonplantor, enbart på att karenstiden på minst 2 år innan man får kalla skörden ekologisk måste hållas. Eftersom plantorna inte ger nämnvärd skörd före tidigast år 3 är det alltså möjligt att använda mikroförökade plantor. Fördelen med dessa är att de dels är relativt billiga i och med att det är ett snabbt sätt att föröka upp stora mängder plantor på en liten yta, dels i regel är fria från sjukdomar (om man startad med en s.k. meristemförökning), och äntligen ger plantor med relativt många skott från början och med ett upprätt växtsätt. Sticklingförökade plantor däremot har tendens att få ett mer krypande växtsätt. OBS! I dag finns det inga svenska plantskolor som har något större lager av färdigproducerade lingonplantor för yrkesodling. Om man önskar att sätta i gång med en yrkesbärodling måste man alltså beställa lingonplantor ungefär samtidigt som man börjar förbereda marken, dvs. om möjligt 1,5-2 säsongen innan förväntad plantering. Det finns kunskap om plantproduktion inom landet och en stadig, fast mindre produktion till främst hemträdgårdar. I utlandet finns det naturligtvis plantskolor som har stående lager av lingonplantor. Det är dock stort sett alltid utländska sorter, som ger sin huvudskörd vid årets andra skördetillfälle, dvs. för sent för att få nytta av i Sverige utom på extremt milda odlingsplatser. Sorter Red Pearl: Amerikansk sort som i länder med längre odlingssäsong än Sverige används både för sitt prydnadsvärde och för sina stora bärs skuld. Sorten är inte testat storskaligt i Sverige, men huvudskörden kommer troligtvis så sent, att totalskörden blir för låg här. Red Pearl är en av de lingonsorter, som ställer minst krav på jorden. Koralle: Mest använda sorten i yrkesodling i Tyskland. Där ger den hög skörd och fina bär, men skörden kommer i två omgångar varav den sista ger den högsta skörden. Tyvärr mognar sista omgången så sent i Sverige att den ofta fryser bort, så att den samlade skörden blir för låg i Sverige. Smaken är också svagare än hos de följande fyra, svenska sorterna. Sussi: Medelstora bär (större än vilda lingon) och medelhög skörd ( g/planta på 4- åriga plantor). Tendens till utbredd växtsätt, särskilt vid förökning med sticklingar, sprider sig lätt med utlöpare. Sussi fungerar bra som pollinerare för t.ex. Sanna. 2
3 Sanna: Medelstora bär (större än vilda lingon) och hög skörd, den högsta bland de svenska sorterna ( g/planta på 4-åriga plantor), upprätt växtsätt, bildar få utlöpare. Ida: Stora bär (ca dubbel storlek jämfört med vilda lingon, men relativ låg skörd (140 g/planta på 3 åriga plantor). Första skörden kommer tidigt, därefter blommor plantorna om, åtminstone i södra Sverige, och man får en sen andra skörd. Sorten behöver ofta gråmögelbehandlas, buskarna är täta och bären ruttnar ofta i klasen. Linnea: Medelstora bär och medelhög skörd (ca 150 g/planta på 3-åriga plantor) med mycket god hållbarhet. Skörden är sen, så i Mellansverige hinner man knappast få någon andra skörd. Buskarna är upprättväxande och bildar få utlöpare. Antocyaninhalten (färghalten) är högre än i de flesta andra sorter. Även härdigheten och motståndkraften mot svampsjukdomar är mycket god. Planteringsavstånd Heltäckande odling är möjlig, då planteras oftast med cm mellanrum. Av hänsyn till skörd, ogräsbekämpning och svampsjukdomar har det visat sig mer givande att odla i rader. Radavståndet måste anpassas efter traktorn, men bör inte understiga 80 cm (buskarna blir inte högre än 30 cm, så det går att köra över 1 eller 2 rader med traktorn), ev. kan man ha dubbelrader med 40 cm mellan raderna och 80 cm mellan dubbelraderna, eller trippelrader med cm mellan plantorna som man sedan gränslar över med traktorn. Det kan ofta vara en fördel att ha dubbel- eller trippelrader för att utnyttja ev. plast bättre. Plantavståndet i raden är oftast cm. Det är fullt möjligt att sätta 1-3 rader lingon emellan rader av t.ex. trädgårdsblåbär och gränsla lingonen med traktorn. För att få högt eko-stöd måste man skörda på minst lingonplantor per ha på minst kvadratmeter, så verkar det även bli i det nya miljöstödet, åtminstone under Lingon ingår i stödgruppen bär, och kan därför kombineras med t.ex. hallon eller blåbär på samma fält. Genom att gränsla 3 rader med 0,5 m mellanrum mellan traktorhjulen och även ha 5 rader mellan varje spår skulle man kunna få ca radmeter per ha. Genom att sätta 3 resp. 4 plantor per radmeter får man in resp plantor per ha, vilket räcker för både stöd och viss föryngring genom nerklippning. Pollinering En del av de odlade sorterna är självpollinerande, särskilt de svenska sorterna är dock inte det. Vid odling av dessa måste flera sorter därför planteras, bäst effekt fås om man har högst m mellan två sorter. Även s.k. självpollinerande sorter brukar ge betydligt högre skörd och större bär om mer än en sort planteras i fältet. Bin eller humlor i odlingen under blomningen är en stor fördel, lingon blommor så tidigt att det ofta finns få insekter i naturen då. Minst 2-5 bikupor/ha rekommenderas, vilket motsvarar 1-3 trippelbon med humlor/ha. 3
4 Jord Lingon har samma krav på jord som blåbär: Lätt, gärna mullrik jord med lågt ph-värde (ph 3,5-5,0, högst 5,5). ph-värdet kan sänkas med barrträdsbark och flis, okalkad torv och i EUekologisk odling (men inte KRAV-odling) med svavel. Mer än 0,5 enhet finns det knappast ekonomi i att sänka ph-värdet i en lingonodling. OBS! Lingon är minst lika känsliga för högt ph-värde i marken som blåbär. I gengäld är rotzonen inte så stor, rötterna når ytterst sällan längre ut en grenarna + 5 cm och går sällan djupare än 35 cm. Sol är viktigt för att få hög skörd. Ev. kan ympning av jorden med mykorrhizasvampar från naturliga lingonbestånd vara nödvändiga om odlingen placeras på åkermark där det inte växt lingon på länge. Precis som vid blåbär kan även annan mark användas om man gör en grop på ca cm djup med en blandning av naturtorv och barrträdsbark där plantorna skall växa. Det är mycket viktigt att det inte är för blött i en lingonodling, så väldränerad och genomsläpplig mark är nödvändigt. Odling på låg bädd (15-25 cm) är mycket vanligt, särskilt på jord med visst lerinnehåll. Pga. lingonens begränsade rotsystem är det på tyngre jord (eller jord med för högt ph-värde) möjligt att lägga torv eller barkkompost från barrträd ovan på marken och odla i detta. Huruvida detta är lönsamt i en yrkesodling är mer tveksamt. Gödselbehov Lingonens gödselbehov är begränsat. Försök har visat att ingen kvävetillförsel i de flesta fall gav den bästa tillväxten och bärskörden. Vid marktäckning med flis och bark kan det dock bli nödvändigt med ett mindre kvävetillskott när barken börjar brytas ner (från år 2-4), typ 10 kg kväve per ha och år. Fosforbehovet täcks i regel av den mängd fosfor jorden ställer till förfogande, extratillförsel bör undvikas av hänsyn till mykorrhizasvamparna som missgynnas av höga fosfornivåer i jorden (AL-klass högre än 3). På extrem fosforfattig jord kan man dock tillföra lite hönsgödsel. Kalium kan det på sikt bli nödvändigt att tillföra, åtminstone om man odlar på sandjord. Vinass, urin eller antagligen ännu bättre - djupströbädd (därifrån kväve friges mycket långsamt) är då de mest lämpliga gödselmedel. Det är viktigt att uppmärksamma att all organisk gödsel höjer ph-värdet i jorden. I EU-ekologisk odling kan man vid behov få tillstånd att tillföra kaliumsulfat (ev. magnesiumberikad). Det finns hönsgödselformer med relativt högt kaliuminnehåll, och låg halt av fosfor och kväve. Det verkar även som om KRAV på sikt kommer att acceptera kaliumsulfat som gödselmedel. OBS! Från och med år 2010 kommer användning av hönsgödsel från icke-ekologiskt hållna fåglar att förbjudas i KRAV-odling. Det gäller också de hittills tillåtna pelleterade hönsgödseltyper som t.ex. Binadan eller Biofer. Magnesium är viktigt för särskilt etableringen av plantorna, och kan vid brist (vanligt i svenska jordar) tillföras som kieserit (alternativet dolomitkalk - är i regel olämpligt i lingonodling eftersom det höjer jordens ph-värde). 4
5 Bevattning Lingon har i de få undersökningar som gjorts i de flesta fall gett merskörd med bevattning. Huruvida det är räntabelt att lägga in droppbevattning är inte undersökt, troligtvis vill det vara bättre ekonomi i att investera i frostskyddsbevattning, som sedan kan användas till vanlig bevattning vid behov. Oftast väljer man minisprinklers för att få ut så lite vatten som möjligt och ändå få ett effektivt frostskydd. Odling med någon form av marktäckning minskar avdunstningen från marken och därmed bevattningsbehovet, men ökar risken för sorkskador. Klimat Frost Lingon är lika känsliga för frost i blomningen som blåbär, och än mer känsliga frystorkning av grenarna på vinter och vårvinter på grund av de vintergröna bladen. Någon form av täckning (t.ex. fiberduk) bör göras om odlingen inte ligger i lä på vintern. Odling på slutning minskar behovet av frostskyddsbevattning i blomningen eftersom kalluften då kanar ner i dalen. Det är då viktigt att lägga raderna vinkelrätt mot höjdkurvorna så att buskarna inte håller kvar kalluften. Lä Lä för att minska risken för frystorkning och förbättra pollineringen är lika viktigt för lingon som för blåbär. Sol är också viktigt, så en eventuell lähäck bör inte skugga fältet för stor del av dagen, det ger dels för dålig produktion, dels ökar det risken för angrepp av bladfläcksvampar pga. dålig upptorkning efter regn. Beskärning Avklippning några cm över marken för föryngring rekommenderas var 10-15:e år, annars beskärs kulturen inte. Då går det 2-3 år innan odlingen kommer i riktig produktion igen. Odlingarna i Tyskland har i regel en livslängd på år (0-1 föryngring), och samma sak gäller troligtvis för odling i Sverige. Om det fortfarande är möjligt att få stöd för ekologisk odling, när föryngring blir aktuellt kan man föryngra fältet genom att bara slå av var 3-5 rad och sedan vänta 2 år med nästa omgång, så att man hela tiden skördar på de i dag nödvändiga buskar/ha. Ogräsbekämpning Ogräs konkurrerar mycket kraftigt med lingonplantorna och bör inte tillåtas mellan buskarna vilket kan göra odlingen mycket dyr i drift, om allt måste handhackas. Allt flerårigt ogräs måste förstås bort innan plantering, vilket kan kräva 1-3 års hel- eller bättre halvträda, samt ett par år med en kraftig gröngödslingsgröda, som klipps 2-3 gångar per säsong (mot tistel). 5
6 Det är tveksamt om odling på plastlist med mypex eller agryl är lönsamt, men om prisbilden håller borde det gå. Och om man kan undvika skador av sork, som lockas dit av plasten! Plasten skyddar till viss del mot avdunstning men värmer även upp jorden tidigare, dvs. att den tidigarelägger blomningen och därmed ökar risken för frostskador i blomningen. Plasttäckning utan möjlighet att frostskyddsbevattna är ingen god idé. Vid plantering är kryss att föredra framför hål eftersom hörnen i krysset stänger igen för ljuset efter planteringen. Täckning av plasten med t.ex. bark så att solljuset inte kommer ner till plasten försenar i stället blomningen. I gengäld försenas även skörden och än farligare håller kvar jordvärmen extra länge på hösten, så att invintringen försenas. Det kan gå, särkilt i kustnära områden med långsam övergång till vintern. Vid täckning med både bark och plast blir odlingen särdeles attraktiv för sorkar och möss. Lingon trivs vanligtvis mycket bra på fält med marktäckning med enbart organisk material som bark, flis, torv eller sågspån. Dessa material sänker dessutom ph-värdet i jorden, åtminstone om de kommer från barrträd eller om torven är okalkad. Nackdelen med naturmaterial är att det måste förnyas åtminstone vart 4:e år och att de binder en del kväve vid nerbrytningen samt, som nämnts under plast och barktäckning tillsammans försenar invintringen på hösten. Om man enbart täcker med flis/bark är det extra viktigt, att allt flerårigt ogräs i fältet tas bort innan plantering. För att få effekt mot de mest växtkraftiga av ogräsfröna i jorden bör skiktet ändå vara minst 8-12 cm tjockt. Trots nackdelarna vid marktäckning är nog just detta en förutsättning för att klara ogräset, om man väljer heltäckande odling eller odling i breda bäddar. Äntligen finns möjlighet för mekanisk bearbetning av jorden mellan plantorna. Mest effektivt är säkert hydrauliska, handstyrda borstar på vertikal axel som t.ex. kan köpas till vissa mindre redskapsbärare. Ett billigare alternativt är grunt ställda fingerhjul av minsta modell, som tillåter ett radavstånd på bara cm. För att få optimal effekt av dessa krävs det att hackan detaljstyrs, antingen av en person som sitter på den bogserade hackan eller av en kamerastyrd dator. Direkt under raderna kan man täcka jorden med antingen flis eller bark, eller ev. strimlor av papper. Fingerhjulen kommer då att kasta in så pass mycket jord intill plantorna att smått ogräs, som ändå tar sig igenom kommer att täckas och dö, om behandlingen utförs när ogräset är helt smått. Det kan betyda behandling 1 gång i veckan om vädret är varmt och fuktigt. Det är viktigt att redskapen ställs in så grunt som möjligt och att behandlingen av plantorna börjar så snart plantorna växt fast, så att rötterna från början vänjs att söka sig djupare ner i jorden, annars kan man skada lingonens grunda rötter mycket allvarligt. 6
7 Växtskydd De medel som nämns i avsnittet är sådana, som 2006 finns på marknaden och får användas i ekologisk odling. Reglerna och sortimentet ändras dock från år till år, så kontrollera alltid vad som är tillåtet innan behandling sker. Vilt Allt vilt gillar lingonskott, särskilt på vintern där det är ont om annat grönt. Viltstängsel är troligtvis ett måste i lingonodling. Hönsnät bör sättas längst ner, även harar äter gärna lingonris på vintern. Sorkar och möss Även sorkar och ibland möss kan vara ett problem, särskilt i odlingar med marktäckning av plast eller organisk material. Plantering i lättkrossad snäckskal och samma material runt rothalsen fungerar bra i andra kulturer, men ökar markens ph-värde, vilket i regel inte är önskvärd i lingonodlingar. I stället ser det ut som att man kan använda färskmalt bergskross med skarpa kanter. Naturligtvis bör bergkrossen vara av granit eller flinta, inte av kalk- eller sandsten för inte att påverka ph-värdet uppåt. Fällor för sorkar finns, de måste kontrolleras dagligen så att djuren inte lider i onödan. Oväsen och starka lukter kan också få åtminstone sorkar att trivas så dåligt, att de flyttar. Flaskor eller järnrör, nergrävda i gångarna och försedda med t.ex. vindsnurror eller visselpipor som piper i vinden eller för den del runt odlingen som avskräckande åtgärd brukar med visst tålamod ha effekt. I mindre odlingar kan man ha nytta av de ultraljudskrämmare, som egentligen är utvecklade till villaträdgårdar. Även starka lukter som t.ex. surströmming eller dyl. i gångarna kan få sorkarna att flytta. Om man redan fått in djuren är det viktigt att börja behandlingen mitt i odlingen och sedan mota djuren utåt mot kanterna. Även medlet Revira som består av leca indränkt med eteriska oljor från olika ickegenmodifierade växter accepteras i ekologisk odling och har hittills uppvisat lovande resultat. Det sprids i ett 2 m brett band runt odlingen och vid behov även i raden, särskilt senhöst och vinter då sorkarna börjar invadera odlingarna. Biologisk bekämpning kan ske genom att locka rovdjur till gnagarkolonierna, t.ex. genom att lägga kattmat i närheten av hålen. En bekväm sittpinne för rovfåglar i odlingen (minst 4 m hög och inte allt för ostadig i vinden, med en ca. 2,5-3,5 cm rund naturpinne på tvären längst upp) verkar också avskräckande, och reducerar dessutom aktivt beståndet av gnagare. Öronvivlar Öronvivellarver äter gärna lingonrötter och man bör undvika plantering på eller nära fält med öronvivelproblem. Larverna kläcks från juli och framåt, så det är under hösten och april-maj de största skadorna ses: Rotsystemet är borta, och bara de vissna skotten står kvar. Bevattning med insektparasitära nematoder under den tiden när larverna är små är det enda bra medlet i ekologisk odling. Det skall göras medan larverna är små, men samtidigt innan att 7
8 jordtemperaturen sjunker under 12 C. 1 milj. nematoder per kvadratmeter är den vanliga dosen. Man kan också försöka döda de vuxna vivlarna efter kläckningen men innan de själva börjar lägga ägg. De söker sig gärna till vita föremål på natten, så ett vitt skynke eller en bit vit papp utlagt i odlingen drar till sig den, vartefter de rimligt lätt kan köras eller trampas ihjäl. Gråmögel Gråmögel kan angripa både blommor och bär. Bästa åtgärden är att hålla ett väl tilltaget avstånd mellan plantorna så att luften där snabbt torkar upp efter regn, dvs. ett radavstånd på minst 50 cm. Eftersom lingon är en buske är direktbekämpning av gråmögel med Binab-TF tillåtet. Behandlingen bör påbörjas redan under blomningen (åtminstone på gråmögelkänsliga sorter som t.ex. Ida), ev. kan behandling med humlor eller bin med Binab-Vector vara en intressant behandlingsform i lingonodling. Småbladighet Ger förkrympt växt och extremt många små blad. Sjukdomen orsakas av en mykoplasmalik organism (bakterie i amöba-form) som kan spridas med stritar. Sjukdomen kan enbart behandlas genom att ta bort angripna plantor och bränna dem. Plantor i odling (monokultur) verkar känsligare än plantor i naturen. Vid massförekomst av stritar finns det utanför blomningstiden möjlighet att behandla dessa med Raptol (alla eko-odling) eller Pyretrum NA Emulsion (enbart EU-ekologisk odling). Eftersom dessa medel även dödar alla nyttodjur bör de enbart användas i undantagsfall. Bladfallsjuka Svampen har varit ett problem i försöksodlingarna i Skåne under blöta år. Kompost som marktäckning verkade minska angreppet, ev. kan BioBalans ha liknande effekt genom att hysa mikroorganismer som snabbt bryter ner vissna, angripna blad. Troligtvis kan bladfallsjuka på lingon behandlas på samma vis som bladfallsjuka i vinbär: Upprepade behandlingar med eller olja/såpa. Det även viktigt att vissna blad bryts ner snabbt, men det har inte samma förebyggande effekt på lingon som på lövfällande buskar. Icke parasitära skador Frost och torkskada Om skott och blad på våren är rostfärgade eller brunvioletta och torra har de antagligen frystorkat under vårvintern. Solvärmen gör att bladen vaknar tidigt, ofta när jorden fortfarande är fryst och rötterna därför inte har möjlighet att ta upp vatten. Bevattning är i regel inte möjligt, enklare är att skydda buskarna mot avdunstning genom att lägga fiberväv över toppen på buskarna. Eller att ställa upp skugga så att solen inte kommer direkt åt bladen. Problemet med soltorkning ökar om buskarna samtidigt står blåsigt. 8
9 Järnbrist Vid odling på jord med högt ph-värde är järnbrist vanligt: De nya bladen blir ljusa men har fortfarande mörka huvudnerver. Försök sänka ph-värdet, och bladgödsla eventuellt. För att få lov att använda rena järnmedel måste man söka tillstånd hos sitt kontrollorgan, antingen KRAV eller Länsstyrelsen. Manganbrist Uppträder också på jord med högt ph-värde, samt efter torra vintrar. Här är det de aktiva bladen som främst drabbas, dvs. att de äldsta och nyaste bladen som oftast förblir gröna. Vid manganbrist är alla nerver gröna medan vävnaden emellan dem är ljus, dvs. bladen får ett nätlikt utseende. Skörd Lingon används stort sett alltid i beredd form, dvs. de är typiska industribär. En snabb och effektiv skörd är därför avgörande för lönsamheten. Bärplockare är den vanligaste metoden, men i utlandet finns det plockmaskiner i stora odlingar. På upprättväxande sorter med låg förgreningsgrad borde man även kunna använda de enklare torrskördemaskiner som utvecklats för fältmässig skörd av tranbär utan översvämning. Förväntad skörd på ett lingonfält 4-5 år efter plantering är 3-10 t/ha beroende av sort och årsmån. En odling kan förväntas nyttjad i år, med 0-1 föryngring under tiden. Användning Trädgårdslingon av selekterade eller förädlade sorter ger oftare en fastare och mer aromrik sylt än vilda lingon (som ju oftast växt i skugga). Bären är dessutom större och tar sig därför bättre ut än de flesta vilda klonerna. De odlade lingonsorterna används ofta som rårörd sylt eller sockrade bär på restauranger. Ofta har de odlade klonerna högre pektinhalt än flertalet vilda kloner. Färska lingon kan ofta användas till sylt utan tillsats av annan pektin I övrigt kan de odlade lingonsorterna användas till allt, som vilda lingon används till: Lingondricka, sylt, gelé, kompott, och ibland till vin mm. Lingon innehåller naturligt mycket bensoesyra och har därför god hållbarhet även utan konserveringsmedel, i gengäld dödar bensoesyran jästsvampar, om inte lingonsaften blandas med annat vid jäsning, t.ex. äppelsaft. Lingon kan mycket väl torkas, men ger förstås mindre bitar än de amerikanska tranbären. De torkade bären kan dels ätas direkt som en sorts russin i mysli eller te, eller blötas upp och användas i matlagning eller bakning. Man kan även krossa de torkade lingonen mer eller mindre fint och använda dem som hälsosamt godis, rött strössel eller som en mild, syrlig krydda. Inom folkmedicinen har lingon använts som blod- och diarréstoppande medel, så även mot lättare förkylning eftersom tanninerna skulle påverka slemhinnarna effektivt. Och dekokt eller te på bladen mot urinvägsinfektioner och blåskatarr. Vad angår innehållet av antioxidanter tillhör lingon de bär som har ett moderat till lågt innehåll, t.ex. är innehållet bara ca 75% av innehållet i blåbär. 9
10 Marknaden Marknaden är än så länge begränsad, men fler och fler hotell och restauranger upptäcker trädgårdslingonens fördelar. Även enstaka mindre sylt- och saftfabrikanter har börjat göra sylt på trädgårdslingon. För vilda lingon ligger priset oftast på kr/kg, under dåliga år dock så högt som 25 kr/kg. Under har priset för vilda, eko-märkta lingon legat på kr/kg. För trädgårdslingon bör man dock ha minst kr/kg för att få ekonomi i odlingen. Säkrast avsättning än så länge är egen förädling. Änglamarks eko-märkta lingonsylt med 55% vilda lingon kostar 40 kr för 750 g. En småländsk odlare och syltfabrikant tar (och får) ett pris på 34 kr/200 g sylt med 60% bär, varav minst hälften trädgårdslingon. Lingon kan precis som blåbär och tranbär torkas till russinlikt naturgodis eller tillsättas till t.ex. müssli eller te. Det går redan i dag att köpa torkade lingon på marknader, då ligger priset oftast på kr/100 g i pappers- eller plaststrut, men de sålda mängderna är förstås begränsade. Priset till konsument på Internet varierar från ca kr/kg torkade bär. Näringsinnehåll Näringsinnehåll per 100 g friskvikt Vilda lingon Vilda blåbär Energi 215,7 kj 192,8 kj Vatten 85,0 g 86,0 g Protein 0,7 g 0,7 g Fett 0,5 g 0,8 g Kolhydrat 10,9 g 9,8 g Cellulosa/fiber 2,5 g 3,1 mg Kalium 87 mg 86 mg Kalcium 16 mg 23 mg Fosfor 16 mg 20 mg Magnesium 9 mg 9 mg Natrium 1 mg 3 mg Järn 0,4 mg 0,6 mg Zink 0,2 mg 0,2 mg Vitamin A 0,009 mg 0,047 mg Riboflavin Niacin Folsyra 0,04 mg 0,30 mg 2 mg 0,07 mg 0,30 mg 6 mg Vitamin B6 0,01 mg 0,06 mg Vitamin C/askorbinsyra 4 mg 5 mg Vitamin E (α-tokoferolekvivalenter) 1,6 mg 0,1 mg Enligt uppgifter från Livsmedelverkets databas ver , Skillnaden i näringsinnehåll mellan vilda och odlade lingon är betydligt mindre än mellan odlade och vilda blåbär 10
11 Lingon sätter oftast 2 omgångar blommor per år, men det är sällan att det finns blommor och bär samtidigt på samma planta. Alla foton och ritningar: Kirsten Jensen, Länsstyrelse n i Västra Götalands Län Lingonbuskar är små och en traktor gränslar lätt över 1-3 rader. För att utnyttja de relativt få jordar, som verkligen är lämpliga för lingon och blåbär är samodling på samma fält fullt möjligt. Lingon kan t.ex. odlas mellan blåbärsraderna och ge ett mer effektivt utnyttjande av jord och frostskyddsbevattningsanläggning utan att ta kraft från blåbärsbuskarna.
12 Heltäckande odling ger flest plantor per ha, men gör de svårare att skörda, och mycket svårare att hålla rent från ogräs, särskilt i ekologisk odling där man inte får spruta med kemiska ogräsmedel (bild t.h,). Odling i rader underlättar både plockning och ogräsbekämpning. På bilden t.v. Hålls ogräset i raderna nere genom att täcka jorden med sågspån. Alla foton: Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län Plastlist är naturligtvis också en möjlighet (bild t.v.) men måste vara av hållbar typ (t.ex. Mypex) och lockar dessutom sork. För mekanisk bearbetning skulle fingerhjul av minsta typen kunna användas (bild nedan).
13 Sanna är den av de tidiga, svenska sorterna som har högst skörd. Linnea också en svensk sort ger hög skörd. Alla foton: Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län Ida är en svensk sort med mycket stora bär. Snusdosan visas som storleksmått, men också därför att lingon faktiskt numera tillsätts vissa snustyper som smakämne!
Trädgård på naturens villkor
Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!
Läs merEkologisk odling av björnbär Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, oktober 2006.
Ekologisk odling av björnbär Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, oktober 2006. Kompendiet är finansierat gemensamt av EU och Svenska Staten inom Miljöstödsprogrammet och får
Läs merEkologisk odling av rabarber Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, november 2006.
Ekologisk odling av rabarber Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, november 2006. Kompendiet är finansierat gemensamt av EU och Svenska Staten inom Miljöstödsprogrammet
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merLåt komposten vara din vän!
Låt komposten vara din vän! Det finns många fördelar med att kompostera! Mängden avfall från ditt hushåll minskar med 30-50%! Näringsämnen och mullbildande ämnen återvinns och du får ett utmärkt jordförbättringsmedel
Läs merDet finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.
OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns
Läs merKOMPOSTERINGS- GUIDEN
KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man
Läs merBibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Läs merRedovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar
Läs merProgram IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat
Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat växtskydd på? Vad vet vi i dag om kraven? 10:05-10:30
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merFörsurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10
Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning
Läs merDokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, Hans Naess
Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, 2005 Hans Naess Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling Inledning... 2 Sammanställning med kommentarer... 2 A. Produktionsinriktning och storlek
Läs merProva att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.
SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna
Läs merNät till hus och trädgård
Nät till hus och trädgård Stängselnät Bärnät Spaljénät Hönsnät/Lathyrusnät Uppbindningsnät Skuggnät Vindskyddsnät Gnagskydd Insektsnät Takrännenät Dagvattenmagasin www.expo-net.se Stängselnät EXPO-NET
Läs merTunnlar och växthus. lyfter odlingen
Under tre år har Jordbruksverket och SLU tillsammans med odlare och rådgivare samlat insikter om och u tvecklat ekologisk bärodling i tunnlar och växthus. Christina Winter, Jordbruksverket, presenterar
Läs merTillväxtreglering utan kemikalier
Utgivningsdatum 2015-03-01 Tillväxtreglering utan kemikalier En stor del, av de kemikalier som används i konventionell krukväxtodling är retarderingsmedel. I en normal odling står retarderingsmedlena för
Läs merFRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller
Läs merKompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2
Komposten Innehåll Trädgårdskomposten... 1 Kompostbehållaren... 1 Kompostera så här... 1 Livet i komposten... 2 När det inte fungerar... 2 Hushållskomposten... 2 Problem med hushållskomposten... 4 Varmbänk
Läs merTygblöjor. Olika typer av tygblöjor
De som tror att tygblöjor är svåra, jobbiga och bara läcker har bara inte hittat rätt blöja än. Tygblöjemarknaden översvämmas av olika nya innovationer och system, det finns något för alla. Man behöver
Läs merSyfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
Läs merGunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering
Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering Bakgrund: Gunnesboskolan Övre har renoverats under vintern 2014/2015, vilket
Läs merHavtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik
HAVTORN DEMONSTRATIONSODLING PÅ TORSLUNDA 2001 AV INGRID BJÖRKLUND,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik Havtornsodlingen på Torslunda försöksstation planterades
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merKompostering Hushålls- och trädgårdsavfall
Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Ta chansen och ta hand om ditt avfall samtidigt som du gör något nyttigt av det! Genom att kompostera ditt eget köks- och trädgårdsavfall skapar du själv ett
Läs merBANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08
BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad
Läs merDet finns många blåbärsarter i nordamerika. Höjden varierar från 15 cm till ett par meter.
Vaccinium sp. Familjen Ericaceae Allmänt Det finns många blåbärsarter i nordamerika. Höjden varierar från 15 cm till ett par meter. V. angustifolium och V. myrtilloides kallas lowbush blueberries. Angustifolium
Läs merEn kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an
N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006
Läs merBruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering. www.bokashi.se
Bruksanvisning Gröna Hinken Bokashi kökskompostering Bruksanvisning Rev 2c. Bokashi kökskompost levereras av: ME Gård & Teknik AB Säffle. Reg. Nr. 556216-0167 Webb: E- post: info@bokashi.se Sida 2 Gratulerar!
Läs merAloysia citridora. BLOMNING Små svagt lila blommor i juli-aug.
Växtlista Aloysia citridora Små svagt lila blommor i juli-aug. Bladen är gröna lansettliknande. Det är en vedartad liten buske som med åren kan likna ett litet miniatyr träd 60-80 cm hög. Både blad och
Läs merBärens Kraft... Spel och lek om bären
Bärens Kraft... Spel och lek om bären Nedan presenteras scenarion för tre lektioner som har skapats i samband med reklam- och informationskampanjen "Enastående egenskaper hos vanliga frukter för att uppmuntra
Läs merHöstnyheter 2015 Vi presenterar 24 olika höstlöks nyheter och 3 nya vitlökar. 27 goda orasaker att plantera lök i höst. eller. www.exoticgarden.
2015, Exotic Garden Höstnyheter 2015 Vi presenterar 24 olika höstlöks nyheter och 3 nya vitlökar eller 27 goda orasaker att plantera lök i höst Darwinhybridtulpanerna är kraftiga och ståtliga, ca 60 cm
Läs merHydrosådd. Kostnadseffektiv etablering av gräs. Proffs på gröna sportytor
Hydrosådd Kostnadseffektiv etablering av gräs Proffs på gröna sportytor Hydrosådd en effektiv metod för etablering av gräs Hydrosådd är en mycket effektiv metod för etablering av gräs. Med stor precision
Läs merRadhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning
Läs merHär finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.
Ge blomsteränge Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och blå jungfrulin. Skapa en äng i din trädgård. Genom att utarma jorden på växtnäring gynnas ängsblommorna på gräsens
Läs merElevblad biologisk mångfald
Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merJordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Läs merVandra i fjället Utrustning: Spade Första förbandslåda Rep/Makramé Kniv med slida Yxa/Såg Tändstål Tändstickor Stormkök Liggunderlag Sovsäck Tandborste som är avklippt Tandkräm i liten behållare Tält/Vindskydd
Läs merGröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring.
Bonden bygger upp jordfruktbarheten genom den återkommande vallen. I köksväxtodlingen använder vi oss av gröngödsling, som återkommer vart tredje eller fjärde år. Gröngödslingen ska vara från vår till
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs merEGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se
EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler
Läs merIdén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och
Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och köpte 500 stycken. I dag finns 24 000 sparrisplantor
Läs merManual Mini Plant Factory PMF-M30. EcoSolu ons
Manual Mini Plant Factory PMF-M30 EcoSolu ons Manual Mini Plant Factory För säker användning s. 3 Ingående delar s. 4 Produktinfo s. 5 Installation s. 6 Odling s. 7-14 Så ställer du in timern s. 15-16
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merVårvinterstäda. Checklista för sköna trädgårdssysslor i februari mars
Vårvinterstäda Checklista för sköna trädgårdssysslor i februari mars GÖR EN SAK I TAGET Jag har funnit att det är mest effektivt att göra klart en typ av syssla över hela trädgården, innan jag går på nästa.
Läs merPerennmatta. Perennmatta
118 Fördelar med färdiga perennmattor Snabb och säker etablering Minimalt skötselbehov Håller fröogräset borta Lång planteringssäsong Minskad risk för vandalisering Skyddar mot erosion Marktäckande växtlighet
Läs merRengöringsanvisningar
och skötsel av lackade och oljade Pergo-parkettgolv HÅLLBART ANVÄNDARVÄNLIGT EFFEKTIVT Varför? Genom att rengöra ditt golv på rätt sätt kan du garantera att ditt köp underhålls på bästa sätt. Produkterna
Läs merRIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL
KAPITEL 6 PARK 6.1 Ledande dokument RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL VGU Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179 TRVK
Läs merFrån Barnträdgård till Trädgårdsbarn
Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn Projektledare Martina Jönsson Matkonsult Hushållningssällskapet Halland Nästan alla barn gillar att odla och alla barn gillar att skörda smultron, jordgubbar, små söta
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs mer79:- Trädgårdens dag söndagen den 11/9. Rosa ölandstok. En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap
En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap Trädgårdens dag söndagen den 11/9 Spara 31:-/planta Rosa ölandstok. Potentilla fr. Lovely Pink 79:- Ord. 110:- Kompakt buske
Läs merSkaffa jord Olika sorters jord Sandjorden Lerjorden Mulljorden Jordens bearbetning
lite grann. För en djupare förståelse av odlandets konst hänvisas till din genom egen odling vunna erfarenhet och refererad litteratur. Skaffa jord Först måste du skaffa en bit jord. Bor du i markplan
Läs merGlöm inte att märka dina sådder. Här en primula, P. tanneri ssp Nepalensis. Foto: Helen Isaksson-Nyman
Så perenner - så här kan du göra! Publicerad: 2012-01-03 Det kliar i många gröna fingrar nu. Så snart det nya året börjar blickar vi framåt mot en ny vår och sommar och vi vill börja så fröer! Perennerna
Läs mer1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3
Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens
Läs mer29:- Äntligen sommar. Lavendel. /st. Spara 20:-/st. Ord. 49:- En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap
En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap Äntligen sommar Spara 20:-/st Lavendel. Lavandula 29:- angustifolia. Ord. 49:- /st Lavendel blommar länge, lavendel doftar
Läs merKlass 6B Guldhedsskolan
Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas
Läs merJohannas Lilla Gröna. En handbok i konsten att kompostera.
Johannas Lilla Gröna En handbok i konsten att kompostera. Innehåll: Det uthålliga kretsloppssamhället...3 Detta är Gröna Johanna...4 Varför kompostera?...6 Källsorteringen börjar under diskbänken...7 Så
Läs merKonservering. Bärkompott... 5 Fruktkompott... 5 Grönsaker... 5
Utrustning vid konservering....................................................... 2 Steriliseringsapparat............................................................. 2 Hela och rena...................................................................
Läs merOgräsbekämpning för ekologisk fruktodling
Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling David Hansson, Sven-Erik Svensson och Sven Axel Svensson Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Jordbruk - odlingssystem,
Läs merDe nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015. Våra nya ÄPPLEN. Produktion: www.wakire.se
De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015 Våra nya ÄPPLEN Produktion: www.wakire.se Malus domestica Agnes E (B:1377) Vacker sommarsort med friskare träd och bättre smak än Discovery!
Läs merSTÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år
Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta
Läs merOmläggning till ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text
Läs merHjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling
Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning
Läs merSvensk fruktproduktion, en blomstrande framtid!
Svensk fruktproduktion, en blomstrande framtid! Svensk fruktodling Totalt ca 250 odlare 24 000 ton frukt Totalt konsumtion ca 100 000 ton Ca 1600 ha odling 90 % i Skåne Svensk fruktodling Husqvarna Mälardalen
Läs merAndflottar fyller en viktig funktion då dessa blir en ostörd plats för änderna.
BYGG ANDFLOTTAR Andflottar fyller en viktig funktion då dessa blir en ostörd plats för änderna. Både i anlagda och naturliga viltvatten fyller andflottar en viktig funktion. Bäst bygger man dem på vårisen,
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs mer01 Allmänt. 02 Näringsvärde. Pepparrot. <style type="text/css"></style> Armoracia rusticana - (Brassicaceae)
Armoracia rusticana - (Brassicaceae) 01 Allmänt Pepparroten är en kålväxt och kommer från sydöstra Europa. Under loppet av flera hundra år har växten också gjort sig hemmastadd
Läs merBeslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
Tillstånd upplysning Johan Axelman Delgivningskvitto LRF 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut bifall Kemikalieinspektionen bifaller ansökan om dispens från
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merTemperaturtest av täckdukar för golfgreener i samband med stödsådd på våren. HGU-arbete 2013 av Johan Örberg, Sörfors Golfklubb
Temperaturtest av täckdukar för golfgreener i samband med stödsådd på våren. HGU-arbete 2013 av Johan Örberg, Sörfors Golfklubb Inledning. Användning av täckdukar på greener under våren i samband med stödsådd
Läs merVARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium
2/24 VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN 3/24 01 Naturligt kollagen från fisk Låg molekylvikt Berikat med Matcha grönt te, havtorn och vitaminer EQ Anti Age Collagen Premium Utan smaktillsatser eller sötningsmedel
Läs merBergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.
Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är
Läs merMatupplevelser metod och idéer
Matupplevelser metod och idéer Hela kroppen behövs Ögon kan se och öron kan höra Men händer vet bäst hur det känns att röra. Huden vet bäst när någon är nära. Hela kroppen behövs för att lära. Hjärnan
Läs merHGU 2008 Examensarbete
Per-Martin Ekberg Headgreenkeeper Sankt Jörgen Park Golf HGU 2008 Examensarbete Algmedel i vattendrag 1 Innehållsförteckning Algmedel i vattendrag 1. Bakgrund sid 3 2. Frågeställning sid 4 3. Metod sid
Läs merMatens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom
Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan
Läs merEkologisk odling i växthus. Odlingssystem. odling i markbädd, avgränsad bädd och kruka. Foto: Elisabeth Ögren
Ekologisk odling i växthus Odlingssystem odling i markbädd, avgränsad bädd och kruka Foto: Elisabeth Ögren Odlingssystem odling i markbädd, avgränsad bädd och kruka Text: Elisabeth Ögren, Lässtyrelsen
Läs merOBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.
Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merVälkommen till Naturstig Miskarp
Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en
Läs merSpridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö
Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merDå vår förening i flera år arbetat miljöinriktat med i första hand sopsortering har vi nu en miljöstation vi kan vara stolta över.
1 Inledning Koloniträdgårdsförbundet uppmuntrar koloniföreningarnas miljöarbete. Förbundet har utarbetat kriterier på fyra olika nivåer av vilka miljökrav som skall uppfyllas. Det är grundnivå, brons,
Läs merApplikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)
IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /
Läs merVår. Vinter. Skräphörnan nere vid trädgårdslandet rensades upp och två kompostlådor snickrades till. En kulle med stenparti anlades intill brunnen.
En ganska mild och snöfattig vinter som kom igång sent, följdes av en vår som efter en kort värmebölja i april lät vänta på sig innan den riktiga värmen ville infinna sig. Vi längtade dock efter utomhussäsongen
Läs merPollinatörer i fröodling
Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och
Läs merBetning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Läs merEKO LOGISKT. Plocktomater. 031-780 27 00 www.hebe.se
EKO LOGISKT Plocktomater 2015 031-780 27 00 www.hebe.se Låt dina kunder njuta av ekologiska plocktomater i sommar. Vi förstärker lösviktstrenden inom ekologiskt! I år utvecklar vi konceptet med plocktomater
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merGrunderna kring helmäskning
Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,
Läs merZeoliter i grönyteskötsel
HGU Examensarbete Falsterbo Golfklubb 2014-04-01 2015-08-01 Håkan Lindberg Handledare: Göran Hansson Zeoliter i grönyteskötsel Sammanfattning: Mitt syfte när det gällde försöken med de 6 försöksrutorna
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merPuhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan
Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som
Läs merVälkommen till vandringsleden på Långhultamyren
Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att
Läs merVILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel
VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs mer