Diskriminerad Trakasserad Kränkt

Transkript

1 Diskriminerad Trakasserad Kränkt Åtgärdsplan för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkning, av elever Planen är upprättad utifrån diskrimineringslagen och skollagens intentioner Läsåret 2010/2011 Magnus Åbergsgymnasiet Trollhättan

2 INNEHÅLL Sid. Inledning 1 Målsättning 1 Ansvarsfördelning 1 Skollagen 2 Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling Förbud mot kränkande behandling Kränkande behandling 2 Mobbning Diskrimineringslagen 3 Likabehandlingsplan 4 Årlig plan 4 Likabehandlingsplan 4 Främjande arbete 4 Vad gjordes läsåret 2009/2010 Förebyggande 6 Åtgärder 6 Vad vill vi förbättra 2010/2011 Upptäcka Utreda Åtgärda 8 Upptäcka 8 Bevisbörda 8 Utreda 8 Preskriptionstid 9 Åtgärda 9 Skadestånd 9 Arbetsgång/förhållningssätt 10 Om kränkningarna har upphört 11 Kränkning mellan vuxen/ elev och elev/ vuxen 11 Förbud mot repressalier 11 Likabehandlingsdokument 12 Dokumentation 13 Mötesanteckningar 14 2

3 Dokumentbeteckning Likabehandlingsplan enligt Skollagen (1985:1100) och Diskrimineringslag (2008:567) Gäller för Magnus Åbergsgymnasiet Referensdokument Riktlinjer för Likabehandlingsplaner, Utbildningsförvaltningen Trollhättans stad. Ansvar och genomförande Skolledningen Upprättad Uppföljning och utvärdering Vt Inledning Magnus Åbergsgymnasiet är en skola som bedriver verksamhet utifrån en värdegrund där lärande, hälsa och goda relationer hänger samman. Skolans grundläggande värden är en del av det vardagliga skolarbetet, där allas lika värde, demokrati och elevinflytande är basen i vårt arbete. Vår skola står öppen för alla och är anpassad utifrån olika funktions- och rörelsehinder. En av de viktigaste delarna i skolans värdegrundsarbete är det främjande arbete som vi bedriver aktivt och målinriktat för att förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandlig. Vår värdegrund präglar vårt förhållningssätt och löper som en röd tråd i den dagliga verksamheten i mötet med elever. Målsättning Vår målsättning är att ta hänsyn till olika faktorer som kan påverka elevens studiesituation och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi skall vara en skola där trygghet och respekt skall genomsyra verksamheten. Ingen elev skall ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Skolans värdegrundsarbete skall främja goda relationer och ge ökad förståelse för olika levnadsförhållanden och kulturer. Ansvarsfördelnig 1 kap. Skollagen (1985:1100) 2 I den så kallade portalparagrafen, fastställs följande: Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Huvudmannen bär det yttersta ansvaret för att ge verksamheten förutsättning för att kunna bedriva ett ändamålsenligt arbete mot olika former av kränkningar. Skolledningen ansvarar för att all personal är väl förtrogen med skolans likabehandlingsplan. Alla i skolan, personal och elever skall känna till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten. Vi har ett gemensamt ansvar och skall uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka alla former diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolledningen ansvarar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans likabehandlingsplan, samt förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3

4 Skollagen (1985:1100) Kap.14 a 1 Bestämmelserna i detta kapitel har till ändmål att motverka kränkande behandling av barn och elever. 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567) 3 Elev: den som utbildas eller söker utbildning enlig denna lag Personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag. Huvudman: den som är huvudman för verksamhet enlig denna lag. Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller elevs värdighet. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling. 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Förbud mot kränkande behandling. 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Kränkande behandling Kränkande behandling är samma sorts uppträdande som utgör trakasserier men med den skillnaden att kopplingen till diskrimineringsgrunderna saknas. Kränkningarna kan vara: fysiska (t.ex. slag o knuffar) verbala (bli hotad eller kallad öknamn etc.) psykosociala (utfrysning, ryktesspridning mm.) text - och bildburna (klotter, brev, lappar, e-post, sms, och mms) Knuffar och slag, hot och tillmälen, utfrysning och ryktesspridning är bara några exempel på kränkande behandling. Att avvika från normen, att i något avseende uppfattas som annorlunda, utseende, övervikt, m.m. kan ge upphov till kränkande kommentarer bland eleverna. Inom begreppet kränkande behandling ryms även till exempel misshandel, ofredande, olaga hot som är brottsliga handlingar även om de begås av underåriga. En kränkning kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer - när som helst, ske vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt återkommande. (mobbning) Mobbning Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Mobbning är när en eller flera personer upprepade gånger och över tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Mobbning kan vara av både fysisk och psykisk karaktär. Fysisk mobbning sker vanligtvis genom upprepade knuffar, sparkar och slag. Psykisk mobbning kan vara hånande kommentarer, tillmälen, utfrysning, eller trakasserier via Internet, eller genom sms. mms meddelande. 4

5 Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering. 4 I denna lag avses med diskriminering 1. Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 2. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer utifrån diskrimineringsgrunderna. Såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. 3.Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet utifrån diskriminerings-grunderna. Exempel på trakasserier är nedsättande kommentarer, nedsvärtning, förlöjligande, osynliggöra, förnedra eller utfrysning på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. 4.Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 5. Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroende förhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullfölja ett uppdrag Kön: att någon är kvinna eller man, även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. 3. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 4. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 5. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 6. Ålder: uppnådd levnadslängd. (gäller inte i skolan då ålder regleras i skollagen). 5

6 Likabehandlingsplan Enligt skollagen (1985:1100) och Diskrimineringslag (2008:567) Årlig plan. Kap. 14a Skollagen (1985:1100) 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen skall innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Likabehandlingsplan. Kap. 3 Diskrimineringslagen (2008:567) 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen skall innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. FRÄMJANDE ARBETE VAD GJORDES LÄSÅRET 2009/2010? Kompetensutveckling Skolans främjande arbete grundar sig på att skapa goda relationer, trygghet och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Att kompetensutveckla personalen och väcka debatt kring dessa viktiga frågor är en viktig del i arbetet på Magnus Åbergsgymnasiet och en rad kompetensutvecklingsdagar har genomförts under läsåret, i år med stort fokus på genusfrågor. Bland annat föreläsningen Nakna nomader i medielandskapet, en föreläsning om hur ett hypersexualiserat medielandskap påverkar ungas sätt att se och agera av Pär Mauritzon från Innovatum Science Center. Kvinnor, män och andra fördomar, en föreläsning av historikern Henrik Olsson om genus och kön i Sverige och världen under tid. Men som alltid är det största arbetet att jobba med frågorna internt och implementera dem i undervisning och i vårt eget sätt att vara, ett arbete som är ständigt pågående. Vi är inte där än, men en bit på väg. Andra fokusområden som personalen arbetat med är trygghet och studiero i skolan och som ett led i detta veks en kompetensutvecklingsdag åt genomgång och uppdatering av aktuell lagstiftning inom området samt diskussioner. Efterföljande arbete innebar bland annat revidering av gamla ordningsregler samt upprättandet av en plan för hot och våld. Samtliga lärararbetslag arbetade med detta parallellt med att samtliga klasser hade uppe frågan i klassråd och programråd. Förslaget som växte fram remitterades åter till arbetslag, programråd och klassråd. Därefter antogs reglerna av skolkonferensen. Elevhälsa En annan viktig kugge i skolans främjande arbete är elevhälsoteamet bestående av 1,5 tjänst skolsköterska, 2 kuratorer, 2 specialpedagoger, 2 studie- och yrkesvägledare samt 1,3 socialpedagog. Det är en viktig satsning på personal som har eleven i fokus, stöd och trygghet som uppgift. Skolans elevhälsoteam erbjuder, utifrån respektive specialistkompetens, särskilt stöd till elever i sociala, medicinska, pedagogiska och studievägledande frågor, samt råd och stöd till personal. 6

7 Elevkåren I arbetet med att skapa ett gott klimat vill vi också lyfta vår starka och aktiva elevkår som gör en stor insats på detta område. Under året genomför de kontinuerligt olika utåtriktade aktiviteter med syfte att bidra till den goda stämningen på skolan. Exempel på årets aktiviteter är påskäggsjakt, julkalender och maskeraddagar. Inför höstterminen 2009 startades också en välkomstkommitté med syfte att jobba fram ett program för uppstartsdagarna i augusti. De fick disponera tre heldagar och diverse aktiviteter och tävlingar för de nya åk 1 genomfördes. Varje klass hade tillgång till två faddrar från senare årskurser som lotsade klasserna genom dagarna. Det var ett mycket lyckat arrangemang som är planerat att fortsätta. Elevinflytande/samverkan Skolkonferens, elevråd, klassråd, programråd och arbetsplatsträffar har en central roll och ska kontinuerligt ta upp arbetsmiljöfrågor, bland annat frågor som rör likabehandling. På Magnus Åbergsgymnasiet har vi också olika elevgrupper med representanter från skolledning, elevhälsa och pedagoger som jobbar med olika värdegrundsfrågor. Dessa grupper är: Mångfaldsgruppen som jobbar med att integrera eleverna på skolan med syfte att skapa trygghet och gemenskap. Varje år utses två elevambassadörer från varje klass i åk 1. Dessa elever deltar i tre halvdagsutbildningar med syfte att tillsammans med mentor och övriga klasskamrater kunna jobba med värdegrundsfrågor i den egna klassen. Det kan handla om olika typer av övningar för att skapa gemenskap och sammanhållning i klassen, men också olika typer av värdegrundsfrågor att diskutera och på olika sätt arbeta med främst på mentorstiden som i åk 1 är ca 60 minuter/vecka. På dessa mentorstider och för elevambassadörer och deras mentorer finns personal att tillgå som bollplank, inspiration och stöd. Vi vill arbeta med att vidareutveckla denna verksamhet eftersom vi ser att det fyller en viktig funktion. Det är också främst i mångfaldsgruppen som kartläggning av trygga och otrygga miljöer på skolan görs. Samlevnadsgruppen som arrangerar temadagar kring sex- och samlevnad på skolan, samt beslutar om temadagar, utifrån aktuella föreläsare. VT-10 hade vi vårt årliga besök av Olle Waller som pratade om sex och samlevnad med samtliga åk 2 elever samt gy-sär. I samtliga klasser jobbar man med att samla in frågor till Olle på mentorstiden och en arbetsgrupp med elever från åk 2 samlar sedan in dessa frågor och sammanställer dem tillsammans med personal från samlevnadsgruppen som stöd. Dessa elever håller sedan i Fråga Olle med frågor från skolans elever och det brukar vara mycket uppskattat. Vi hade under förra året också ett samarbete med högskolan Västs socialpedagogprogram som kallas unga möter unga vilket går ut på att studenter kommer ut i åk 2 och pratar/upplyser om sex, relationer mm. Detta skall fortsätta i år och vecka är det dags Årskurs 2 och samhällsprogrammets åk 3 var också på riksteaterns föreställning No tears for queers med efterföljande diskussion/övningar på Hebeteatern i Trollhättan. ANT-gruppen som arrangerar temadagar med ANT-frågor, HT-09 deltog samtliga åk 3 elever på en halv temadag på Bohusläns museum i Uddevalla arrangerad av bland annat Vägverkets Don t drink and drive kampanj. Temat var Leka med döden och eleverna fick delta i ett rollspel och sedan i värderingsövningar kring frågor om bland annat rattfylla. Kontinuerligt under året i samband med stora helger har skolan också Don t drink and drive kampanjer med information, affischer, flyers med mera. Inför jul hade vi besök av representanter från Musslan, en stödförening som arbetar med barn/ungdomar i familjer där det förekommer missbruk, och Tina Gillberg, drogförebyggare i Trollhättan som informerade om kampanjen Vit jul. I maj gästades skolan av Tommy Moberg som höll en mycket uppskattad föreläsning för samtliga klasser ur åk 1 och 2 om anabola steroider och dopning. Denna grupp hade tyvärr under förra året inga elevrepresentanter vilket naturligtvis är önskvärt och något vi har som mål att jobba för. 7

8 FÖREBYGGANDE Skolklimatet Vår socialpedagog träffar vid ett flertal tillfällen samtliga klasser i åk 1 på mentorstid, ett arbete som delvis baseras på att reflektera kring och implementera kap. 2:1 i Lpf som handlar om normer och värden. Socialpedagogen finns också mycket i korridorer och klassrum i syfte att skapa trygghet och skapa goda relationer. En trygg miljö med tillgång till många kloka vuxna är en viktig satsning för att minimera risken för diskriminering och kränkningar, och höstterminen -09 påbörjades en planering att förstärka detta ytterligare, och från och med augusti -10 anställdes tre elevcoacher om sammanlagt 1,5 tjänst vars huvuduppgift är att finnas ute bland eleverna och verka för trygghet och goda relationer. Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen presenteras för alla elever i åk.1 i samband med uppstartsdagarna. Gymnasiesärskolan har gjort planen känd hos eleverna och arbetat förebyggande enligt likabehandlingsplanens riktlinjer och utifrån de möjligheter som varje elev kan tillgodogöra sig. Det sker en ständig diskussion i undervisningsmiljön hur vi förhåller oss till varandra men även miljöer utanför denna är inbegripna så som internet, skolväg m.m. Rättvis och likvärdig betygssättning. För att säkerställa en likvärdig och rättvis betygssättning har skolan gemensamma studiedagar och grupparbeten där arbetslag och ämnesgrupper tillsammans med rektorerna utarbetar strukturer för betygssättning. Vid behov samarbetar man i ämnesgrupperna och utnyttjar möjligheten till sambedömning. En rättvis betygssättning innebär att, betyget som eleven får i ett visst ämne/kurs visar elevens kunskaper/färdigheter så som de definieras i betygskriteriet. Med likvärdig menas att måttstocken för bedömningen är densamma för alla elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. En elev som av olika orsaker behöver längre tid på sig för att tillgodogöra sig kunskapsstoffet får möjlighet till detta. Funktionshinder. På vår skola arbetar vi kontinuerligt med att göra skolmiljön och undervisningen tillgänglig för elever med olika funktionshinder. Ingen skall behöva känna sig utanför för att hon/han inte kan delta i samma aktiviteter som övriga elever. Inför en skolstart erbjuds elever studiebesök för att kartlägga och åtgärda eventuella fysiska hinder. I skolans arbets- och ämneslag skall kontinuerliga samverkansdiskussioner föras om hur man på bästa sätt löser den dagliga undervisningen. ÅTGÄRDER Likabehandlingsplan För att en likabehandlingsplan verkligen ska vara det levande dokument den är avsedd att vara behöver vårt arbete med densamma utvecklas till att omfatta elev- och personalrepresentanter i högre grad än vad det gör idag. För att ytterligare fördjupa arbetet och implementerandet av planen kan man tänka sig olika insatser. Ett exempel är att låta samtliga personalkategorier på skolan beredas möjlighet att delta vid kompetensutveckling kring frågor som rör detta. Ett annat är att arbeta mer med rutiner och arbetsgång så att all personal känner sig trygg i hur de ska hantera uppkomna situationer. Sociala bokslut Det är viktigt att man vid läsårets slut ska kunna redovisa det sociala läget i klassen/på programmet/på skolan med någon form av arbetsmiljöbokslut. Vad har fungerat bra? Vad har blivit bättre? Vad har inte fungerat, och vad behöver gruppen jobba vidare på? Det här är något vi vill jobba med att utveckla. 8

9 Elevinflytande Att ha ett starkt elevengagemang och elevinflytande i våra olika grupper är också eftersträvansvärt, något vi planerar att vidareutveckla. Kartläggning I enlighet med skolinspektionens tillsyn kommer en kartläggning av det aktuella läget att genomföras i Ht UPPTÄCKA UTREDA ÅTGÄRDA Upptäcka Kränkningar mellan elever kan ske i eller utanför klassrummet före eller efter lektionstid. Därför är det viktigt att alla i skolan är uppmärksamma på vad som händer bland eleverna, inte bara under lektionstid. Ett led i arbetet för en tryggare skolmiljö är skolans socialpedagog. Socialpedagogens huvuduppgift är att arbeta socialt i elevernas närmiljö. Övrig personal vistas också i allmänna utrymmen under skoldagen som ett led i relationsskapandet. Detta borgar för en skola präglad av goda relationer och 100% möten. Andra viktiga redskap för att upptäcka och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är kontinuerliga utvecklingssamtal, mentorstid, klassråd, enkäter och diskussioner i arbetslagen samt olika former av värderings- och s samarbetsövningar. Redan misstanke om kränkning måste tas på allvar. Bevisbörda Kap. 14a Skollagen. 15 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som skall visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Kap. 6 Diskrimineringslagen. 3 Om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det svaranden som ska visa att diskriminering eller repressalier inte har förekommit. Utreda Så snart någon i skolan har fått kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkningar har eller kan ha inträffat skall den utsatta tillfrågas om hon/han anser att det är en handling som ska utredas. Om personen i fråga uppger att hon/han anser sig kränkt skall detta anmälas till rektor som beslutar om vem som skall påbörja en utredning och ansvara för genomförande och uppföljning. Om eleven är omyndig bör vårdnadshavare informeras och vid behov kallas till samtal där man tar ställning till ev. åtgärder. Åtgärden kan vara att påbörja en utredning och/eller kontakt med kurator, skolsköterska, psykolog, socialtjänsten, polisen etc. Om elev/vårdnadshavare inte vill att skolan skall utreda den eventuella händelsen skall detta dokumenteras enligt dokumentationsmallen. I vissa fall, (ex. våld, eller hot om våld) måste ett samtal hållas med den eller de som har utfört handlingen, men då utan inblandning av den som blivit utsatt. 9

10 Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den eller de som utövat handlingen. Allt dokumenteras enligt skolans dokumentationsmall oavsett om det handlar om kränkningar, diskriminering eller trakasserier som har koppling till diskrimineringsgrunderna. Detta är en rättssäkerhetsfråga eftersom den ger berörda elever och vårdnadshavare/föräldrar insyn. Ta in så mycket uppgifter som möjligt och gör en kartläggning över vad som har hänt. Vilka är inblandade? När inträffade kränkningen/diskrimineringen? Hur länge har det pågått? Är det diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Använd blanketten Dokumentation vid utredning av diskriminering och kränkande behandling Preskriptionstid I skollagskapitlet gäller inga särskilda preskriptionstider utan istället gäller preskriptionslagen, d.v.s. en preskriptionstid på 10 år. Kap. 6 Diskrimineringslag 6 Talan ska väckas inom två år från det att den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan förlorad. Om talan rör en person som var under 18 år när handlingen företogs eller skyldigheten senast skulle ha fullgjorts räknas tidsfristen enl. första stycket från den dag då personen fyllde 18 år. Åtgärda Åtgärden skall grundas på utredningen av vad som skett i det enskilda fallet och riktas till den elev som har blivit utsatt och till den/de som utövat kränkningen eller diskrimineringen/trakasserierna. Åtgärder på individnivå skall syfta till att avhjälpa den akuta situationen, för att därefter finna mer långsiktiga lösningar. Skadestånd. Kap. 14a Skollagen 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7-11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl kan skadestånd för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Kap.5 Diskrimineringslag 2 Om en utbildningsanordnare bryter mot 2 kap. 5, 7 eller 19 ska ersättningen betalas av huvudmannen för verksamheten. 10

11 Arbetsgång/förhållningssätt Rektor utser och ansvarar för vem som skall utreda ärendet. Var alltid två personer i samtalet med eleven. Den ena leder samtalet och den andra observerar och för anteckningar. Tala helst med en elev i taget. Tala om för den enskilde som har utfört kränkningen/diskrimineringen att du fått reda på vad som hänt. Var väl förberedd och visa i ord och handling vem som leder samtalet. Ställ tydliga frågor, följdfrågor och klargör eventuella oklarheter med ordens betydelse. Den som utövat kränkningen måste själv få insikt i att hon/han har ett ansvar för det som har hänt. I samtal med de inblandade skall framgå att all diskriminering och kränkande behandling är oförenlig med skolans värdegrund och samhällets lagar. Var tydlig och informera om att kränkningen kan rubriceras som brottslig handling och därmed polisanmälas. Informera om skolans regler, rättigheter och skyldigheter. Var konkret och utgå från de uppgifter som framkommit i utredningen. Arbeta gemensamt fram en strategi för en långsiktig lösning. Moralisera inte och ställ inga varför frågor. Informera om uppföljningssamtal. Om problemet ska tas upp i klassen bedöms från fall till fall. Utifrån det enskilda fallet skall det alltid övervägas om åtgärder också bör vidtas i syfte att förbättra förhållanden på grupp- och organisationsnivå. Vid behov upprättas åtgärdsprogram för likabehandling. Elevhälsan ger stöd åt samtliga inblandade. Uppföljande samtal med samtliga inblandade skall ske, 2-3 ggr. Eller fler utifrån aktuellt ärende. Om parterna inte är överens informeras rektor som då vidtar ytterligare åtgärder. 1. Vårdnadshavare och elev-/er kallas till samtal. Rektor klargör för vilka rättsliga åtgärder som skolan kan vidta. 2. Skolan kontaktar vid behov socialtjänsten och/eller gör en polisanmälan. I vilken ordning bedöms från fall till fall. Det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. Den ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen eller fråntar skolans ansvar att jobba vidare i ärendet. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilt begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och andra kränkningar kan ses som brott enligt brottsbalken. t.ex. - misshandel -olaga hot -olaga tvång -ofredande - trakasserier -förtal/ förolämpning - sexuellt ofredande - hets mot folkgrupp 11

12 Om kränkningarna, diskrimineringen, trakasserierna har upphört. Avsluta ärendet enligt dokumentationsmallen När ärendet är avslutat informeras berörda Kränkning mellan vuxen och elev/elev och vuxen. 1. Den som får kännedom om att en eventuell kränkning har skett skall snarast kontakta rektor. 2. Rektor med stöd av elevhälsans personal kallar berörda parter till samtal. Vid behov skrivs tillbudsrapport. Vårdnadshavare informeras och kallas eventuellt till samtal. 3. Rektor ansvarar för att berörda parter får det stöd som behövs. Detta kan vara kurators samtal, kontakt med hälsan, stöd och hjälp av skolans skyddsombud etc. Rektor kallar respektive berörd part till uppföljningssamtal. 4. Om parterna inte är överens överväger rektor vidare åtgärder. Kontakt med socialtjänsten, polis, hälsan eller utbildningsförvaltningen. 5. Avsluta ärendet enligt mall för dokumentation vid diskriminering och kränkande behandling. Förbud mot repressalier Kap. 14a Skollagen 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med kapitlet. Med detta menas att om en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling, eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen så är det förbjudet att straffa eleven som en följd av detta. Kap. 2 Diskrimineringslag 19 Den som påstås ha handlat i strid med bestämmelserna i Kap. 2 5,7 får inte utsätta en person för repressalier på grund av att han eller hon 1. anmält eller påtalat ett sådant handlande 2. medverkat i en utredning enligt lagen, eller 3. avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier från den som påstås ha diskriminerat. 12

13 Likabehandlingsdokument Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Tid: År Mån Dag Plats: Magnus Åbergsgymnasiet Dnr: Handläggare i ärendet: 13

14 Dokumentation vid utredning av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. (Stryk under aktuell orsak till utredning). Datum för information år mån dag Vem har fått kännedom om ärendet? Elevens namn Klass Vem har anmält? Eventuella observationer från andra personer Anmälan gjord till Rektor år mån dag Ärendets handläggare Följande elev/er kallas till samtal. Namn Klass Datum Namn Klass Datum Namn Klass Datum se bilaga se bilaga se bilaga Uppföljningssamtal. Datum Namn: se bilaga OBS! Alla samtal skall dokumenteras och medfölja denna blankett som bilaga. Eventuellt ytterligare åtgärder Ärendet avslutas år mån dag Elevens underskrift Vårdnadshavarens underskrift Handläggarens underskrift år mån dag rapport till rektor som arkiverar ärendet. Handlingarna skall diarieföras och arkiveras. Utredningen är sekretesskyddad enligt sekretesslagen 7:9 14

15 Mötesanteckningar Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Tid: År. Mån. Dag. Plats: Närvarande: 15