med vinjournalen MUNSKÄNKEN VIT bordeaux Resebilaga 2016 Världens bästa vin

Transkript

1 med vinjournalen MUNSKÄNKEN VIT bordeaux Resebilaga 20 Världens bästa vin NR 7 20

2 Château MontRedon Årets vinhus 20 enligt Allt om Vin Côtes du Rhône Réserve Rouge ÅRETS RÖDA VIN! Allt om Vin, 20 Viner från Château MontRedon på Systembolaget: CHÂTEAUNEUF DU PAPE ROUGE Art nr 2811,,5% 243kr 750ml / 129kr 375ml / 495kr 00ml CÔTES DU RHÔNE RÉSERVE ROUGE Art nr 5461, % 107kr 750ml / 59kr 375ml CÔTES DU RHÔNE RÉSERVE BLANC Art nr 2813, 13,5% 107kr LIRAC Art nr 748, % 4kr CHÂTEAUNEUF DU PAPE BLANC Art nr 71325, 13% 232kr 2 MUNSKÄNKEN Att börja dricka i tidig ålder ökar risken för alkoholproblem NR 7 20

3 Organ för Munskänkarna Årgång Ansvarig utgivare Ylva Sundkvist Redaktör Munskänken/VinJournalen Ulf Jansson, Oxenstiernsgatan 23, 1 27 Stockholm Tel Annonser Business Factory AB Rasmus Ohlin Tel rasmus@businessfactory.se Annonsmaterial och Grafisk form Anna Friis, Exakta Media Hornyxegatan Malmö anna.friis@exakta.se Tryck och bokbinderi Exakta Print, Malmö 20 Föreningen Munskänkarnas Kansli Hammarby Fabriksväg 23, Box 92184, Stockholm Tel Telefax BG kansli@munskankarna.se Adressändringar Anmäl snarast till den lokala sektionen eller Munskänkarnas kansli Omslagsbild: Château LatourMartillac Foto: Mårten Söderlund En kompott av ekonomi och resor Så nalkas vi snart vinter, en av Jämtlands allra kallaste årstider som jag brukar raljera lite över när sommaren inte varit till yttersta belåtenhet vädermässigt. Men det finns andra värden, som sommarens absoluta höjdpunkt, när vi besökte goda vänner på Flatön i Bohuslän för angenäm samvaro som givetvis inkluderade superb mat med dito viner! Som ekonomiansvarig i styrelsen vill jag gärna berätta om några aktuella frågor: Vårt sorgebarn, hemsidan och medlemssystemet. Vi måste få till stånd en användarvänlig och lättmanövrerad hemsida. Styrelsen har beslutat att högprioritera detta och avsätta så mycket medel vi bara kan för att gå i mål senast år Tänk att det är så svårt att göra en bra, uppdaterad och professionell sådan. Se bara på Systembolagets nya sida, den är tyvärr inte längre en av mina favoriter och jag har hört många munskänkar uttrycka samma sak. Något måste vara allvarligt fel när man önskar den gamla i retur! I förra numrets ledare skrev Lena Ståhl om Framtidsgruppen. Jag åtnjuter förmånen att medverka i arbetet som länken mellan forntid och framtid. Vi i styrelsen arbetar kontinuerligt med att upprätthålla en bra dialog med regionerna och sektionerna, exempelvis uppföljningssystem och besök hos varandra, allt i syfte att öka medlemsnyttan. Vi har i år fått 17 stipendieansökningar för studieresor under 20. Många högklassiga och spännande förslag. Vi har slutit ett nytt avtal för tidningen Munskänken gällande från 1 januari 20 och fyra år framåt. Avtalet är ekonomiskt fördelaktigare för oss än det vi har nu. I detta nummer inkluderas en resebilaga. Jag hoppas verkligen den lockar och inbjuder dig att vidga vyerna, mycket kul och lärorikt! Min egen pensionärstillvaro ger givetvis tidsmässiga möjligheter till resor även om ekonomin ibland kan vara en dämpande faktor. Jag tror att det var Sartre som sa att friheten inte är värd ett smack ifall man inte kan omsätta den i handling. I år har jag hunnit med resor till Niederösterreich, Dourodalen och Porto, Kroatien och Korsika. Den sistnämnda resan inspirerad av en artikel av Caroline Edgren i Munskänkens juninummer, en vacker ö med många spännande viner som gärna bör drickas på plats. För närvarande finns endast två vita och två röda att beställa hos Systembolaget. En organiserad resa öppnar många dörrar som kanske är stängda för dig som individuell besökare. Sannolikt blir det också enklare att ordna hemleveranser av goda viner. Och sist men inte minst, glöm inte att spotta ofta. När du provar många viner stöter du säkert på sådana som i alla fall är direkt ospottbara! Jag upprepar gärna mitt mantra: Res och samla så mycket av upplevelser du kan så har du något att minnas! God tur och bästa hälsningar! Hans Grenholm INNEHÅLL Vit bordeaux...4 Vignobles André Lurton...38 Château HautBrion...6 Château de Chantegrive...40 Château La Mission HautBrion...8 Temaprovning Vit bordeaux...42 Château de Fieuzal...9 Resebilaga...43 Domaine de Chevalier...10 Månadens cuvée...48 Château Carbonnieux...12 Världens bästa vin...49 Château Smith HautLafitte... Föreningsnytt...50 Château PapeClément... Château LatourMartillac...18 VinJournalen...19 Château MalarticLagravière...35 Château Olivier

4 Vit bordeaux VÄRLDENS MEST UNDERSKATTADE KVALITETSVIN? Så blev det då äntligen av, vårt reportage om världens kanske mest underskattade vita vin vit bordeaux! Denna alltmer svårfångade dryck som passar till så många olika maträtter. Vi pressade in så många besök som möjligt under några intensiva dagar och fokuserade på slotten i PessacLéognan, men tog också en tur söderut till Château de Chantegrive för att få en referens utanför området. Text och foto: Rickard Albin 4 MUNSKÄNKEN NR 7 20 Trots att vita bordeauxviner för en tynande tillvaro utanför Frankrike, händer det nu mycket spännande i PessacLéognan, distriktet som fick egen appellation 1987 på initiativ av André Lurton. I vingårdarna omplanterar man nu med en betydligt högre planteringstäthet än förra gången man satte ner sina sticklingar i den grusiga jorden. Man driver upp egna sticklingar i egna växthus, använder sig av moderna väderstationer, GPS och satellitövervakningssystem som kan identifiera zoner med olika druvmognad. Bordeaux har ju inte legat i framkant med att införa ekologisk eller biodynamisk odling, mycket beroende på sitt fuktiga klimat. Nu kunde vi dock se att flera producenter satsade hårt på detta och andra klimat och miljövårdande insatser. Man jobbar aktivt med att så speciella örter,

5 blommor och annan växtlighet som antingen ska locka till sig vissa insekter som är gynnsamma för vinodlingen eller för att förbättra sin terroir eller bara för att öka mångfalden. Man sätter ut bikupor, fågelholkar, använder naturkompost och flera plöjer numera med häst. Det tydligaste exemplet på hur mycket man värderade den övriga floran i vingården kunde man se hos Château PapeClement där allt är exklusivt och pedantiskt skött förutom deras cover crop som såg härligt vildvuxen ut! Många av egendomarna som vi besökte har Denis Dubourdieu på Institut d Oenologie de Bordeaux som konsult för sina vita viner och Michel Rolland för sina röda. Flera plockar i olika omgångar för att få perfekt mogna druvor och många vinmakare diskuterade ivrigt olika glutationshalter som skydd för oxidation. Man har idag även mer fokus på sorteringen av klasar och druvor före vinifieringen. En del har t o m investerat i optiska fotocellsorterare. Men för vita viner lägger många producenter idag hela klasar i moderna membranpressar och pressar under kvävgas för att undvika oxidation och minska användningen av svavel. Andra producenter använder sig av en föregående skalmaceration av vitvinsdruvorna innan man separerar musten. Det är nu också mera vanligt att man delar upp pressvinet i olika fraktioner. Vi lade märke till ett ökat intresse för att hitta den optimala klarheten i den pressade och kylseparerade musten innan jäsningen påbörjas. En viss grumlighet sades vara positiv beroende på mognadsgraden hos druvorna. Vissa jäser på ståltank och lagrar sedan på ek, medan andra både jäser och lagrar på ek. Gemensamt för alla är dock att man nu drar ner på både mängden ny ek och även rostningsgraden. Vissa kvalitetsmedvetna vinmakare som t ex Arnaud Laisz på Château PapeClement, försöker hitta på finurliga lösningar på detta när ägaren vidhåller att man enbart ska använda sig av 100 % nya fat. Framtiden ser ljus ut för vit bordeaux! Smakfullt vineri på Domaine de Chevalier. 5

6 Det är nåt speciellt med det där vinet Åh Briåång Châteaux Haut Brion och La Mission Haut Brion är ett legendariskt urbant par bland änglar och demoner. Efter att många gånger ha passerat paret, järnvägen går rätt igenom gårdarna på väg ut mot Arcachon vid kusten, men aldrig besökt dem var det nästan magiskt att stå utanför porten. Skulle de släppa in oss? Text: Mårten Söderlund Foto: Rickard Albin och Mårten Söderlund Det här är klassisk mark, det var här historien om Bordeaux började. Startpunkten kan sägas vara 29 då dottern till borgmästaren i Libourne, Jeanne de Bellon gifte sig med en herr de Pontac, som kort därpå började bygga slottet. Förmodligen behövde paret utrymme, för han var far till minst barn och gubben levde till han blev 101 sägs det. Det sägs också att desto längre man provar vin, desto äldre blir man, och desto äldre man blir, ju mer föredrar man Haut Brion. Kanske är det gamle herr Pontac som spökar i vinet. Genombrottet kom några Pontacgenerationer senare, vid öppnandet av en egen vinbar i London och som första hus sålde sitt vin under dess egna namn och till tre gånger priset för andra bordeauxer. Den skicklige samtidsskribenten Samuel Pepys, vars texter är värda att läsas än idag, skrev 10:e april 63, om att han varit på The Royall Oake Taverne in LumbardStreet and here drank a sort of French wine called Ho Bryan, that hath a good and most particular taste that I never met with. 6 Vinerna var stora redan innan många av de klassiska slotten vi känner idag i Bordeaux var täckdikade och istället var sumpmark som spred malaria valdes det som enda slott i Graves in som 1:er cru. Den moderna historien börjar med den Modeller av Château HautBrions jäsningstankar. amerikanske bankiren Clarence Dillons köp av gården 1935 och den förvaltande familjen Delmas ankomst Till vår förvåning är vår värdinna på slottet en norska, den mycket pratsamma, informativa och trevliga Turid Alcaras.

7 Med sitt rykte som ett av världens bästa viner måste man ligga långt fram i utvecklingen. Den tredje generationen Delmas, Jean Philippe var t ex först med att införa ståltankar i Bordeaux redan 1961 för det röda vinet, en skandal då men mycket vanligt nu. Jag gjorde en liten utvärdering i våras och provade just 61:an Haut Brion mot den i träfatsjästa 45:an. Utfallet blev att 45:an vann stort, 61:an hade mindre struktur och kändes sötare, enklare och mer insmickrande (men så klart ändå ett sanslöst underbart vin i nästan vilket annat vinsammanhang som helst). Min vän som är en av Frankrikes största experter på äldre viner, nickade och bekräftade mig, ett vin för de unga provarna, jo jo. Stålkaren på Haut Brion har dock en egen speciell design där de alkoholjäser i övre delen och sen kan separera skalen och fortsätta den maloaktiska jäsningen i den undre delen utan att pumpa vinet, vilket skulle kunna påverka det negativt, mycket snillrikt. Det röda vinet sorteras manuellt i vingården. Men dessutom sorterar man druvorna flytande i en sockerlag(!), och därefter torkas de. En mycket skonsam metod enligt Turid. Slottet är också ledande inom klonanalys. På 1970talet tog man sticklingar under ledning av den legendariske vinmakaren Jean Delmas från 196 individer och planterade 650 rankor som följdes upp i detalj under 25 år. De har nu utvärderat det hela och tror att en blandning av olika lågavkastande kloner är optimalt, men studierna fortsätter. Vingårdens läge inne i staden Bordeaux har ett varmare klimat än utanför. För att minska effekten av detta använder de utvalda jästsorter som skall hålla nere den terroirdöljande alkoholhalten.. En annan spännande detalj vi fick ta del av är att de sedan två år har en gaskromatograf där de analyserar varenda kork. Det arbetar med ett par olika korkleverantörer och skulle analysen visa att någon levererar defekta korkar ligger de illa till. Ett fantastiskt arbete, här ser vi början på slutet för korkdefekten. Vi bjöds på den röda 2012:an och den var oroväckande alkoholstinn i smaken. Inte så konstigt, den hade landat på,9 %! Det var dock det vita vinet som det bara tillverkas ca 600 lådor av, som var den viktigaste anledningen till besöket; Hur förhåller det sig kvalitetsmässigt numera till de andra vita Pessacvinerna? Vinet jäser 1012 månader i nya fat och lagras i 7080 % nya fat. Omdragningen sker med stearinljus, som på medeltiden, en långsam men bra metod. Vi serverades 2013 med 66 % sauvignon och 34 % semillion och en alkoholhalt på 13,75 %. Det var bara att buga och gå ner på knä; Vinet var fett och gräddigt, tungt, men samtidigt energirikt och mäktigt, med en enorm citruston som drev på i ett låångt slut. Det var så annorlunda, så unikt att det inte går att jämföra med andra vita sauvignondominerade bordeauxer. Det var den största upplevelsen under hela resan, wow! Om det är delikat eller inte kan diskuteras, men det är onekligen stort. La Clarté de HautBrion 2013, andravinet för både Haut Brion och La Mission vitt, ett skamgrepp i likriktningens tecken, hade en nästan lika imponerande näsa, men var betydligt lättare i munnen. Å andra sidan år prislappen också mer human, men knappast så att den kan kallas folklig. Även 2009:an (1249 kr) som finns på Systemet nu ger en bra hint om det massiva som väntar i förstavinerna, dit endast de dekadentaste av konsumenterna når (ca 4000 kr styck). Skörden i full gång på Château Haut Brion Foto: Claes Löfgren. Tunnor från slottets eget binderi. 7

8 Château La Mission HautBrion La Mission var en del av HautBrion fram till 30 då det såldes av. Ännu mer separerade blev de när järnvägen till Arcachon skandalöst nog byggdes rätt över La Missions mark, kanske världens bästa, och de förblev skilda fram till 1974 när familjen Dillon köpte tillbaka La Mission. Text: Mårten Söderlund Foto: Rickard Albin Idag driver familjen båda slotten, separat men med samma ledning. Även den mindre egendomen Passion HautBrion är numera uppköpt och ingår i koncernen. När HautBrion klassades 1855 ansågs La Mission ligga på fjärde eller femte crunivå. Idag anser många med mig att den är 1:a cru. Slottet köptes av familjen Woltner Henri Woltner tog över vinkällararbetet 1921 och under hans regi följde femtio år av makalös vinmakning som fick HautBrion att lite blekna i dess glans. Redan 1926 införde han glasklädda ståltankar, vilket också förtar lite i det unika att Château HautBrion var först med ståltankar Glastankarna ersattes först 1987 av moderna ståltankar. Den speciella terroirtonen i detta vin överträffar allt i stora år, med lager av förförisk doft som kombinerar det bästa av östra och västra stranden. Även lite mindre år från 30 (har provat 33 och 34 båda med fin doft) och 40talen har överraskat och attraherat (t ex 48), och då har de ändå stått bredvid legender som borde fått dem att förblekna. 1947:an hade kanske den största doften efter en 52:a som var så bra att den får en egen artikel i detta nummer. Bland de mer överkomliga är 64:an 8 mycket bra och var intressantare i doften än den mer hyllade 75:an vid en provning för ett par år sen och 1961 i perfekt skick har jag kvar att drömma om. 82an är ojämn, större än de största ibland och sluten ibland. Med en prislapp på flera tusen är det jobbigt att konstatera att den som den tappade smörgåsen oftast hamnar med smöret ner. Doften på 86:an var så förförisk när den var ung att jag gömde en halvflaska i fickan och serverade min dåvarande hustru vid bröllopsmiddagen, tyvärr var det för dyrt för att servera till alla. Så där fortsätter det, har man en gång blivit förförd av doften från La Mission HautBrion varar förälskelsen livet ut. Även den vita är stor. Ett vin som alltid haft mycket semillion och hållit bra för lång lagring. Många egendomar i Bordeaux har dragit ner på semillon för den kräver några år innan den visar sin storhet. Sauvignon blanc är mer direkt och därmed mer populär. Förr lanserades det som ett separat vin, Laville HautBrion. Det var den förste Woltner, pappan till Henri, som planterade vitt i en hörna av egendomen, kallad resten, som han inte tyckte höll måttet för rött. Idag fortsätter trenden att plantera rött där det borde vara vitt. Det är tragiskt, för vit bordeaux ger mer terroirkänsla på lerig mark än röd bordeaux, trenden borde vara den omvända. Historien går så att Frédéric Woltner planterade vitt för att förhindra sönerna att plantera rött på plätten. Han tyckte inte det vita vinet var bra nog att kallas La Mission HautBrion, så han bytte till LavilleHaut Brion, namnet på en egendom i samma område som de köpt. Men måttet höll och ofta har detta varit ett av Frankrikes bästa vita viner. Jag minns särskilt några flaskor 89 som bourgognelika, stora och härliga, kanske det charmigaste vita bordeauxvin jag provat. Sen 2005 heter vinet återigen La Mission HautBrion och samtidigt med namnbytet passade man på att höja priset sisådär 1000 %, utan att höja kvalitén i motsvarande grad. Vi provade 2013 med hela 76% semillion och resten sauvignon. Ett mycket elegant vin med mängder av ek men tyvärr inte ett vin jag tror kommer att hålla och utvecklas som 89:an, i himlen in. Men semillion brukar överraska efter några år så kanske är det ändå bara så att himlen väntar.

9 Château de Fieuzal svensk tog slottet in i Grand Cru Classé de Graves För många är Château de Fieuzal lika känt för sitt vita vin som för sitt röda. Det är dock bara det röda som är klassificerat som Grand Cru Classé de Graves. Man ansökte aldrig om att klassificera det vita då man antog att produktionen var för liten. Idag har man 65 ha planterade med blå druvor och 10 ha med gröna. Av de gröna druvorna har man förutom de vanliga sauvignon blanc och semillon även muscadelle. De blå druvorna växer mestadels på tre flacka kullar: Fieuzal, La Dispute och Ferbos. Kullarna har mycket grus. Vitvinsdruvorna har planterats på jord med lera över kalksten. Text: Johan Wadman Jean och François Gardères anlade de första vingårdarna på platsen under 00talet. Senare gav familjen Fieuzal namn åt slottet när de köpte egendomen på 00talet. De ägde slottet fram till 1851 när den sista kvarlevande i familjen sålde egendomen till släkten Ricard som ägde mängder med vinegendomar som bland annat Domaine de Chevalier och Château MalarticLagravière. Raskt delade man upp Fieuzal i två halvor. Den ena halvan behöll ursprungsnamnet och den andra döptes till Chateau HautGardère. Bina som kan ses på halsfolien går ända tillbaka till början av 1800talet och är en symbol från Napoleons kejserliga emblem. Idag för andravinet, med namnet L Abeille de Fieuzal, traditionen vidare med bi även på etiketten. (abeille bi) En svensk har spelat en stor roll i slottets historia. Erik Augustinus Svensson, som senare kallade sig Erik Bocké, utvandrade till USA 1918 för att frivilligt ansluta sig till USA:s arme. I Frankrike stred han mot tyskarna och två år senare gifte han sig med Odette Ricard, vars far ägde Château de Fieuzal. 1940, strax efter krigsutbrottet, lämnade Erik och Odette Frankrike för Marocko. När andra världskriget var slut 1945 återvände de och ärvde då Fieuzal. Erik satsade på att restaurera de försummade vingårdarna och höja kvaliteten fick de lön för mödan då Fieuzal klassificerades som Grand Cru Classé de Graves. När Odette dog 1973 sålde Erik slottet för 10 miljoner franc till George Nègrevergne, kemist från Bordeaux. Han drev slottet fram till 1994 då Banque Populaire köpte det. Ett år senare köpte Banque Populaire även den andra halvan av det ursprungliga slottet, Château HautGardère, och Fieuzal var nu tillbaka i full storlek. I oktober 2001 köpte irländska paret Brenda och Lochlann Quinn Fieuzal. De har i bästa Napastil totalrenoverat såväl vingårdar som vineri samt byggt till utan att spara på några slantar. Vidare har de anställt en ny vinmakare, Stephen Carrier, med internationell erfarenhet från just Napa Valley. Stephen har även arbetat hos JeanMichel Cazes på Bordeauxslottet LynchBages. Och slutligen har man tagit in ägaren till Château Angélus, Hubert de Boüard, som vinmakningskonsult, vilket kan vara en fingervisning om åt vilket håll vinstilen kommer att utvecklas. Vinmakning Vineriet har utrustats med jästankar i både betong, rostfritt stål och ek. Det ger flexibilitet när man vill framhäva olika karaktärer hos druvorna. Merlot jäses vanligen i betong eller stål medan cabernet sauvignon jäses på ek. Vitvinsdruvorna pressas med stjälkarna i en pneumatisk press och juicen får sedan sedimentera i 24 timmar innan den skickas vidare för jäsning, en del i barrique och en del i rostfri tank. Här kan nämnas att man experimenterat med 400liters akaciafat sedan De vita vinerna får ligga 11 månader på 40 % ny, mellanrostad ek. För de röda vinerna gäller 6065 % ny ek och 18 månaders lagring. Totalt sett är detta över genomsnittet med ny ek i regionen vilket också märks i smaken på vinerna. Själv har jag goda upplevelser av de röda från början av 90talet. 90:an är härligt solmogen och fet med burgundisk rondör och mognadsötma. Av 91:an har jag ännu kvar några stycken från en låda. Den är mycket smakrik och komplex med bra fruktkoncentration och längd även om den drar lite åt det rustika hållet. Provade viner: 2011 Château de Fieuzal Blanc Ung doft av päron, tropisk frukthonung, ek och lösgodis. Kryddig, saftig smak med mycket ny ek, tropisk frukt och fetma Château de Fieuzal Blanc Fin, komplex doft av citron, litchi, svamp och mineral. Frisk, kryddig smak med mineralsälta, typiska toner för mogen vit bordeaux, bra koncentration och ett långt avslut. Strålande vin! 2006 Château de Fieuzal Mogen doft av målarfärg, svamp och kryddor. Smakrikt med ett uns beska och rustikt avslut. 9

10 Domaine de Chevalier Jag träffade Olivier Bernard för flera år sedan på en vertikalprovning som han arrangerade på Vinexpo i Bordeaux. Långt innan dess hade jag blivit förförd av hans viner, inte minst hans vita. Där upptäckte jag dessutom hur passionerad och trevlig Olivier är som person. Visst tycker man lite mer om ett vin där personen bakom är sympatisk, eller hur? Text och foto: Rickard Albin Senaste nytt på Domaine de Chevalier: Äggformade ekfat. När jag sedan började planera vilka slott vi skulle besöka på vårt reportage om vita bordeauxviner låg förstås Domaine de Chevalier bland de översta på min lista. Jag plockade fram det kaxigt stora visitkortet som Olivier lämnat till mig innan vi skiljdes på Vinexpo och kontaktade honom. Redan dagen efter fick jag svar att vi var välkomna på ett besök 10 på slottet, en provning och middag hemma hos honom och hans fru Anne. Upprymda körde vi längs den vackra uppfarten i den ljumma sommarkvällen, men när vi kom fram till slottet var allt igenbommat och släckt. Som tur var fanns det en man kvar på kontoret som jobbade över. Vi berättade om vårt planerade möte med Oliver varvid han snabbt lyfte telefonluren och ringde upp honom i bilen. Han räckte över luren till mig, jag hälsade på Olivier och berättade om vårt möte. Olivier hade helt glömt bort detta och var på väg från slottet för att äta middag i Bordeaux tillsammans med sin fru Anne. Hon hade sett oss gå omkring utanför slottet och kika in genom fönstren och

11 Karta över Domaine de Chevaliers vingårdar. Ljusgul: Sauvignon Blanc Mörk gul: Sémillon Grönt: Skog & äng Fatprovning med Olivier Bernard. hade frågat sin man om han inte hade missat något möte med de där vilsna vinjournalisterna som kom just när de lämnade slottet. Vi tänkte att nu är det kört med vårt besök, men då berättade Olivier att han bara skulle ringa några telefonsamtal och avboka sina andra planer för kvällen och sedan återvända tillbaka till slottet. Snacka om vinpassionerad hedersman! Egendomen lär på 00talet haft namnet Domaine de Chivaley där Chivaley var det lokala ordet för riddare. Under en tid ändrades namnet till Chateau men återfick senare beteckningen Domaine samtidigt som namnet ändrades till Chevalier. Sedan 1865 har egendomen märkligt nog bara drivits av tre personer innan Olivier Bernard tog över. Jean Ricard köpte egendomen detta år, hans svärson Gabriel Beaumartin tog sedan över och följdes av Claude Ricard som var kvar i 40 år. Familjen Bernard, som har ett förflutet med att sälja både bordeauxviner och starksprit, köpte egendomen Olivier kom till egendomen endast 23 år gammal och arbetade tillsammans med Claude Ricard under 5 år innan Claude lämnade över stafettpinnen gifte Olivier sig med Anne och sedan kom deras söner Adrian året efter och Hugo Hela egendomen omfattar 100 hektar varav 55 hektar utgörs av vinodlingar. 50 ha är planterade med rödvinsdruvor och 5 hektar med vitvinsdruvor, vilka är fördelade på 70 % sauvignon och 30 % sémillon. Jordmånen är ganska mörk sand blandad med ljusare småsten. Enligt Oliver beror Domaine de Chevaliers terroir till stor del på den omgivande skogen. Detta ger en växthuseffekt på sommaren som hjälper till för mognaden av druvorna, men samtidigt ökar risken för frost i början av säsongen. Enligt Olivier är den genomsnittliga planteringstätheten i Bordeaux stockar per hektar. Hos Domaine de Chevalier ligger den på hela stockar per hektar vilket ger lägre avkastning per stock samtidigt som druvorna får tjockare skal och mer färg, aromer och tanniner. Olivier menar också att den tätare planteringsdensiteten ger snabbare och jämnare druvmognad. Vitvinsdruvorna plockas normalt under första hälften av september och man undviker därmed höstregnen som normalt kommer lite senare på året och drabbar ibland de blå druvorna. Olivier berättade att Pessacslotten strax utanför Bordeaux skördas cirka en vecka tidigare än i Léognan på grund av det något varmare klimatet. Skillnaden mellan dag och natttemperatur är också större i inlandet jämfört med de områden som ligger närmare kusten. Olivier berättade att efter frosten 1956 planterade man nya kloner i Bordeaux. Den årliga produktionen uppgår till cirka flaskor rött respektive flaskor vitt. När skörden närmar sig smakar man regelbundet på fruktköttet för vitvinsdruvorna respektive skalen för rödvinsdruvorna. För att säkerställa perfekt druvmognad skördar man i flera omgångar i små plastkorgar varefter de försiktigt töms i små plastbackar som rymmer max 30 kg. Detta för att undvika att druvorna krossas och oxideras. Vid varje plockningstillfälle plockas bara 1030 % av den totala skörden av cirka 35 skördearbetare. Olivier berättade om hur olika årgångar hade varit tidigare när han kom till Domaine de Chevalier var det 113 dagar mellan blomning och skörd och 20 var det 125 dagar mellan blomning och skörd. Man sorterar sedan druvorna i tre omgångar, först vid själva plockningen där man bara skördar perfekt mogna klasar, sedan sorteras hela klasar på ett sorteringsbord och slutligen sorteras enskilda druvor. Sauvignon och sémillondruvorna pressas försiktigt varefter musten klarnas genom sedimentation. Alkoholjäsningen sker i barriquer där cirka 35 % är nya. Det färdiga vinet får sedan vila på ekfat med battonage under 1½ år. Varje parcell jäses och lagras separat fram till den slutliga cuvéen som görs i januari. Man gör även ett andra vin. L Esprit de Chevalier, där bland annat musten från yngre vinstockar ingår. Konsulterande vinmakare är Denis Dubourdieu och Stéphane Derenoncourt. Olivier tog med oss ut i ett tomt och mörkt vineri klockan åtta på kvällen. Där fick vi provsmaka några goda fat och tankprover. Bland annat Domaine de Chevalier Blanc från 20 från fat (Mmmmm ) och det svåra året 2013 från tank (Mnjau.). Olivier visade oss de vackra droppformade betongkaren och ett helt nytt äggformat ekfat. Sedan blev det en tur ner i Oliviers och Annes privata vinkällare där vi tillsammans skulle välja ut vinerna till kvällens middag. Olivier tryckte på en knapp, en stor lucka i vardagsrumsgolvet öppnade sig långsamt och vi promenerade nerför trappan. Där möttes vi av en charmig vinkällare med idel godsaker från hela världen. Det här är en familj med stor passion för bra viner! Efter en hel del botaniserande bland de rara ärtorna i underjorden plockade till slut Olivier med sig en butelj vit från 1983 och en från 1984 samt en röd från Olivier hämtade upp Anne och vi körde till en relativt nyöppnad restaurang i närheten där vi njöt i fulla drag av vinerna, maten och vårt trevliga sällskap! 11

12 Carbonnieux lika nyttigt som mineralvatten Château Carbonnieux sticker ut bland de vita grand cruerna i PessacLéognan. Ljusast, slankast, renast och minst ekigt, låg alkoholhalt, alltid frisk, helt torrt, ingen beska men en stor dos mineral och oftast en sagolik balans. Vissa paralleller till mineralvatten kan alltså dras. Text: Johan Wadman Foto: Rickard Albin Historiskt har vinet marknadsförts som mineralvatten i ett speciellt fall; När benediktinermunkarna från SaintCroixordern i Bordeaux tog över och renoverade slott och vingård 1740 drog de nytta av den ljusa klara färgen hos vinet och sålde det till en ottomansk sultan som Carbonnieuxmineralvatten. All alkohol var naturligtvis uteslutet för sultanen. Dagens slottsägare Eric Perrin är en synnerligen trevlig och ödmjuk person. Lätt försynt och inlyssnande tar han emot oss och guidar genom ägorna. Tillsammans med sin bror Philibert sköter han om egendomen. Något som inte kan gå obemärkt förbi är att Thomas Jefferson, USAs tredje president och tillika författare till självständighetsförklaringen, besökte Carbonnieux den 25 maj Då hette slottet De Carbonis och var redan berömt för sitt vita vin efter förtjänstfullt arbete av munkarna från SaintCroix. Med sig hade Jefferson ett pekanträd som gåva. Eric pekar och visar att detta träd är nu det största i slottsträdgården. Namnet Carbonis, som senare blev Carbonnieux, kommer ur kopplingar till kolnäringen. 12 Vinmakning I vineriet är det rent och fint. Allt är i god ordning. Eric konstaterar ärligt att all vinturism i Bordeaux har resulterat i finare och mer välstädade vinerier. Sedan 1988 anlitar man Denis Dubourdieu som konsult. När han anlände fermenterade man vinerna vid låg temperatur i ståltank. Denis tyckte att sådan vinmakning gav vinet för låg komplexitet och införde fermentation på barrique med regelbunden omrörning av jästen. Procentandelen ny ek ligger på 2533 %. Den nya eken används till semillon som gifter sig bättre med ekaromerna än sauvignon blanc. 1och 2 år gammal ek bevarar de delikata fruktaromerna hos auvignon blanc bättre. De vita vinerna ligger 10 månader på ekfat. Man experimenterar även med stora ektankar för att se om det kan förbättra vinerna. När det gäller barriquerna använder man många olika tunnbinderier. För de röda vinerna väljer man tunnbinderier från Bordeaux och för de vita från Bourgogne. Storsint att man kan se fördelen med kunskapen från Bourgogne. På den gamla tiden när man endast lagrade det vita vinet på ståltank var motivationen att eken gav vinet för mörk färg, att eken lätt kunde oxidera vinet samt att vinet tappade en del av sin fruktiga fräschör. Eric berättar att tidigare var vinmakaren kung i vinhuset men att fokus nu har förflyttats till vingården. Skördeuttaget som normalt låg på 6560 hl/ha är nu nere i 4045 hl/ha. Under 20 nådde man 35 hl/ha för det vita vinet och 45 hl/ha för det röda. Antal arbetade timmar i vingården har också ökat kraftigt. Totala vinarealen är 45 ha för de vita och 55 ha för de röda. När de vita ska vinifieras delar man in vingården i olika lotter och gör 3540 separata jäsningar. Ungefär 35 ha ger druvor av kvalitet nog för det vita förstavinet och 10 ha går till andravinet. Selektion av druvor sker i först vingården och sedan på sorteringsband innan pressning. Intressant är att man krossar (och avstjälkar) de gröna druvorna innan pressningen. Det är ganska ovanligt i Bordeaux men aning mera vanligt i Bourgogne. Tanken är att man ska få fram den bästa fruktsmaken som sitter i

13 fruktköttet precis under skinnet. Eric säger att man även får ut mer antioxidanter ur skinnet, exempelvis glutation. För pressningen har man en helt ny generation av press kallad Intertys från Bucher. På Carbonnieux användes den första gången 20. För att druvorna inte ska utsättas för syre under pressningsfasen fylls insidan av pressen, där druvorna läggs, med kväve. Kopplat till detta är sedan ett återvinningssystem så att när pressen trycker ihop druvorna åker juicen neråt och kvävet uppåt till en stor ballong. Många av de vita grand cru egendomarna i PessacLéognan hade installerat systemet och på dessa svävade den vita återvinningsballongen som en zeppelinare under takåsen. (Sök på bucher inertys på youtube för en informativ video.) Under pressningen får juicen totalt 45 timmars skalkontakt. En sak som måste noteras är att Carbonnieux' vin buteljeras på en helt genomskinlig flaska. Det innebär att den är mycket känsligare mot solljus och om den utsätts för detta minskar lagringsförmågan. När vi ändå är inne på förpackningen så berättar Eric att man byter till DIAMkork för förstavinet i år (årgång 20). Redan årgång 2013 av andravinet buteljerades med DIAM och testerna utföll tydligen till belåtenhet. Långtidseffekterna måste dock vara svåra att förutsäga. Innan buteljering, som sker under kalla årstiden, ofta i november, klaras det vita vinet med bentonit. Trenden att gå över till DIAM såg vi även på andra slott. Arealen för vitt vin minskar allt mer i Graves till förmån för de röda druvsorterna. Hos de flesta slotten utgör de vita vinerna numera endast 1/10 till 1/5 av produktionen. Här är Carbonnieux ett lysande undantag med nära hälften vitt vin. Detta har fått till effekt att Carbonnieux nu producerar mer än 20 % av allt vitt i hela PessacLéognan. Eric gör en liknelse mellan viner och löpare. En del viner är som sprinters, de är stora och kraftiga och presterar väldigt bra på korta distanser. På längre distanser kroknar de dock fort och där kan istället de slankare löparna excellera. Stämmer teorin så bör Carbonnieux vara ett bra lagringsvin. Provning 2013 Chateau Carbonnieux Blanc, 12.5 %: Fin, ren, mineralig doft av typisk vit bordeaux med lite krusbär och citron. Smaken är ren, frisk och mineralig med silkig textur, slank kropp och lång fin eftersmak med inbäddad grape. Efter hand som vinet utvecklas i glaset kommer mer smöriga toner och mer tropisk frukt och en fylligare smak. Strålande gott! Väl hemma i Sverige provar vi en Chateau Carbonnieux Blanc 2009, 13%, och här är färgen allt annat än ljus. Snarare guldgul eller till och med lätt kopparfärgad. Som befarats är vinet oxiderat och en följaktligen en besvikelse. Kanske har den genomskinliga flaskan bidragit till den för snabba utvecklingen men å andra sidan kan man ju lätt se färgen och bedöma om man är villig att ta risken. Rickard Albin får den nya pressen demonstrerad Välstädad barriquekällare. Eric Perrin äger Château Carbonnieux. Dags för provning. 13

14 Château Smith HautPå Château Smith HautLafittes ägor har det producerats vin sedan 1365 då familjen Verrier du Bosq började odla druvor här. Namnet kom dock till flera hundra år senare då en skotte vid namn George Smith köpte egendomen kombinerat med att La fitte/fite betyder kulle på franska. Text och foto: Rickard Albin Vinhuset Louis Eschenauer köpte sedan egendomen 1958 och investerade bland annat i den underjordiska källare slottet har idag köpte de nuvarande ägarna Florence och Daniel Cathiard egendomen. Daniel Cathiard har ett förflutet som alpin skidåkare i det franska olympiska laget tillsammans med kompisar som JeanClaude Killy. JeanClaude var faktiskt den förste som skrev i gästboken hos Daniel och Florence efter det att de köpt egendomen. Efter skidåkningen hade Daniel startat en stor livsmedelskedja och en kedja sportbutiker i Frankrike. När de blev förälskade i Château Smith HautLafitte sålde de allt och investerade i slottet. På slottet välkomnades vi av vinmakaren Fabien Teitgen som hade glimten i ögat. Han berättade att han jobbat på Smith HautLafitte sedan 1995, men det dröjde till 2001 innan han blev vinmakare. Egendomen omfattar idag 78 hektar där 11 hektar utgörs av cirka 40 år gamla vitvinsstockar fördelade på 90 % sauvignon blanc, 5 % sauvignon gris och 5 % sémillon. Här har man valt en allt tätare planteringsdensitet som idag varierar mellan och stockar per hektar. När vi stod i det alldeles nybyggda utsiktstornet som skulle se ut som om det var byggt för flera hundra år sedan visade Fabien oss var de olika druvorna växte, vilka delar som låg i träda o s v. Han pekade på en parcell som revs upp för två år sedan som Florence Cathiard och vinmakaren Fabien Teitgen. Köket på Château Smith HautLafitte. var planterad 1962 med stockar/ha och som nästa år ska planteras om med en betydligt tätare planteringsdensitet, stockar/ ha. Fabien framhöll även den fina dräneringen som tvingar ner vinstockens rötter på djupa nivåer och de ljusa småstenarna som reflekterar solstrålarna som underlättar mognaden. Han underströk dock att vitvinsdruvor behöver mer vatten varför de planteras på jordar som innehåller mer lera. Smith Haut Lafitte är också ett av få Bordeauxslott som idag har egen tunnbindare. 5 år efter övertagandet beslöt nämligen Daniel sig för att ha en egen tunnbindare precis som kollegorna Margaux, Lafite, HautBrion och Pétrus. JeanLuc Itey hinner dra ihop nästan 450 ekfat per år vilket motsvarar cirka 2/3 av behovet. Resten köper man in från kommersiella tunnbindare som Seguin Moreau. Fabien berättade att för de vita använder man lätt rostade fat. Sedan Daniel och Florence övertog slottet har de investerat kraftigt i ny modern utrustning, men med stor omsorg och urskiljning. En av de första sakerna som Daniel nämligen gjorde efter övertagandet var att sälja skördemaskinerna och börja med manuell skörd igen. Hela druvklasar plockas därför nu för hand, transporteras till källaren i små backar och pressas direkt i två nya membranpressar som arbetar under kvävgas för att undvika oxidation. Fabien berättade att pressningen tar 34 timmar varefter musten får klarna under kyla (1011 C) innan jäsningen som sker till 50 % i nya ekfat. Det färdiga vinet får sedan vila 1011 månader på jästfällningen. Vinerna varken klarnas eller filtreras. Fabien berättade också att man tidigare hade krossat druvorna och genomfört skalmaceration på 812 timmar. Numera föredrar han istället att låta druvorna mogna något mer och pressa de hela klasarna direkt. Han berättade att man annars förlorar cirka 0,5g syra per liter under skalmacerationen, vilket han nu vill undvika. På Château Smith Haut Lafitte jobbar man aktivt med ekologiska och miljövänliga metoder och kallar det Bioprecision. Man främjar biodiversitet, planterar häckar, använder naturlig täckgröda, naturlig kompost, ferromoner för att förvilla insekter, Bacillus subtilis för att motverka botrytis, plöjer med häst, ställer ut bikupor i vingårdarna och mycket mer. För att bevara den genetiska variationen drar man upp sina egna nya vinrankor på ön La Lande i Garonnefloden som ligger cirka 10 minuter från slottet.

15 Lafitte Samtidigt som man är mån om miljön och biodiversiteten använder man sig av toppmodern utrustning som detaljerade markkarteringar, GPS och ett satellitövervakningssystem som kallas Oenoview som kan identifiera zoner med olika mognadsgrad hos druvorna. Det slutliga avgörandet när det är dags för skörd görs dock fortfarande genom att smaka på druvorna och att markera de områden som ska skördas nästkommande dag. När vi diskuterade jordmånen uttryckte Fabien sin oro över att vingårdarna i Frankrike ibland har väldigt höga kaliumhalter efter allt gödslande förr om åren. Slottets andraviner, Les Hauts de Smith och Le Petit HautLafitte produceras sedan 2013 i Chai Furtif eller Stealthkällaren eftersom den går under radarn och inte syns eftersom den är byggd i ett övergivet stenbrott och smälter in så fint i naturen. Namnet ska även referera till att man strävar efter att bli i stort sett energineutral och har installerat solceller på taket som där samsas med olika lokala växter. Dessutom har man installerat flera avancerade isolerings och återvinningssystem. Man samlar upp 700 hl regnvatten per år som används i produktionen och man strävar också efter att minimera alla utsläpp. Man har till exempel byggt ett unikt system som omvandlar cirka 20 ton koldioxid som bildas vid jäsningen till 80 ton natriumbikarbonat som säljs. Fiffigt, eller hur? Vid den avslutande lunchen anslöt även Florence Cathiard som visade ett stort engagemang både för deras vinproduktion, men även för deras fantastiska konstverk som förgyller både vingårdarna och byggnaderna. Totalt finns nästan ett 20tal mer eller mindre spektakulära, spännande konstverk att njuta av. Själv fastnade jag för Barry Flanagans gigantiskt stora hare i brons. Florence och Daniel Cathiard var även värdpar för öppningsmiddagen inför Vinexpo för L Union des Crus Classés de Graves som vi också hade förmånen att delta på. Tunnbinderiet på Château Smith HautLaf itte. Utsiktstornet på Château Smith HautLaf itte.

16 Château PapeClément SLOTTET MED MAKTHUNGRIGA PÅVAR Bertrand Villandraut föddes i Bordeaux och blev så småningom ärkebiskop där. Då lät han sin bror som en av de första i området plantera vin på en gård i Pessac utnämndes han till påve i Rom under namnet Clément V och så kom det sig att gården fick namnet PapeClément. Text: Mårten Söderlund Foto: Rickard Albin Så småningom blev det hett om öronen för Bertrand i Rom. Vatikanen och franska kungahuset var i strid, så han beslöt att omlokalisera påvedömet till Avignon. Hans törst på vin höll i sig så han lät också plantera vin på en kulle norr om Avignon och bygga ett sommarpalats där gigantiska fester hölls med mängder av vin. Så var ChâteauneufduPape fött. Pessacegendomen skänkte han till kyrkan. Efter franska revolutionen blev slottet privatägt igen och ansågs då vara det bästa slottet i kommunen efter Château HautBrion. Poeten Paul Montagne köpte slottet 1939, och gjorde fina viner på 50 och 60talet. De finaste exemplaren av det röda vinet jag provat är 53 och 66, i en stil som påminner om en aning stram La Mission HautBrion. Vinet har ofta en stor stallton, brettanomyces, varför vet man inte, men år med högt ph och låg alkoholhalt blir det extra accentuerat. De har provat att sänka stalligheten med tillsatser i vinet, ett ofog tycker jag som älskar integrerad hästton i fin bordeaux. Arnaud Lasisz visar semillonplantor. Jäskar i olika material men samma koniska form Huset buteljerade knappt något vin självt, så det florerar lite olika buteljeringar av va rierande kvalitet på marknaden, vilket gör att man kanske inte associerar slottet med den enorma bouquet det faktiskt är kapabelt att producera. Särskilt den där 53an hade en stor ljuvlig doft. Med undantag för en dipp på 70talet så har slottet producerat fina viner sen mitten på 50talet (61 kan var urläcker sägs det). Paul sålde huset till den nya tidens vinpåve, Bernard Magrez, också han med näsa för det överdådiga. Magrez säger att han vill att folk skall häpna över hans viner och köpa dem för att imponera på sina vänner. På andra hus pratade man om honom som marknadsföringens mästare; där de större slotten använder i snitt runt 25 distributörer, använder Magrez 0 och når ut till vartenda hörn av världen. Han har blivit mycket rik på att bygga varumärken och äger ett 40tal vinegendomar runt om klotet. Förutom hans Bordeauxegendomar har han gårdar i LanguedocRoussillon, fem i Spanien, två i Provence, två i Argentina, två i Portugal, och en vardera i Chile, Japan, Marocko och Uruguay. Han kan på sina fem fingrar det den senaste forskningen sagt om konsumenten, och det är bland annat att de söker viner som imponerar även som unga.

17 Château Pape Clément väntar gäster. Mästaren på det området är vinkonsulten Michel Rolland, ständigt denne Rolland, som hyrs in sen slutet på 90talet, och det var också slutet på stor klassisk bouquet i det mogna vinet. Vinets stil är mer nya världens nu. Magrez är Rollands största kund och det märks, både i det vita och det röda vinet. Vi anländer till vingården och möts av flärd och lyx, här vill man imponera. Röda mattan är utrullad, men den får vi inte beträda. Den är till för rika asiater ska komma på besök, vi får stappla på det grova gruset utanför mattan. Besökare som betalar ca kr, kan få bo på Magrez femstjärniga hotell, äta middag från stjärnkocken Robuchon och åka Bentley till och Rolls från slottet. Gräset bakom slotten är som på en golfgreen och de har forslat dit 2000åriga olivträd från Spanien. Man undrar stilla hur allt detta går ihop med den ekologiska profil de säger sig ha. Men i anslutning till gräsmattan står fem nyinköpta hästar och betar och en kvinnlig trainee på biodynamisk odling skall se till att alla ekologiska trender uppfylls klanderfritt, med egna örtodlingar och hmm och hans moster. Och redan nu efter inledande försök ser man att kvaliteten på syran höjts. Den unge vinmakaren Arnaud Lasisz som visar oss runt är väldigt trevlig och ger ett professionellt intryck. Enligt egen utsago fick han ett sommarjobb och blev kvar, en fantastisk utmaning för en ung ambitiös vinmakare. Han berättar om hur minutiöst druvorna hanteras vid skörden och att man till och med experimenterar med att avstjälka för hand, ett pilljobb som kräver ca 100 personer. Målet är att få mjuka tanniner. Den lilla arealen för vitt vin, 2 hektar, är planterad med 45 % sauvignon blanc, 45 % semillion, 5 % sauvignon gris och 5 % muscadelle. Densiteten ligger på 7,700 rankor per ha och snittåldern är 34 år. Arnaud påpekar att skillnaden på kvalitet från de äldre och de yngre stockarna är helt uppenbar. De skördar för hand, sorterar på tre band och väljer ut de mest gyllne druvorna. De pressar långsamt och jäser sedan på 60 % nya fat, vilket vi tycker är häpnadsväckande mycket. Det finns en risk att vinet imponerar som ungt men sen faller ihop som en pannkaka om man överekar, antyder vi. Men Arnaud invänder att det var mer förr. De använder många olika tunnbindare och han är särskilt nöjd med ett fat som är dubbelt så stort som de andra. Vi ler mot varandra. Vet Magrez om detta? De större faten innebär ju i praktiken en halvering av mängden ny ek. Vi vågar inte pressa Arnaud på denna punkt. Så blir det provning. I ett pompöst in rett rum med en guldtrådsbroderad kardinalscape på väggen blir vi presenterade tre vita som uppnått otroliga 298 parkerpoäng ihop: 2012, 2009 och Men det blev pyspunka på förväntningarna. För sött, för eldigt, för vaniljsött, för tropiskt, men framför allt för oxiderat, det här var mycket värre än vi trodde. Slutsatsen är att vinet är löjligt överekat och överprisat. Jag minns att jag var imponerad av doften i den vita 2010:an vid primörprovningen, och lyfte det i denna tidning. Förmodligen har det vinet fallit ihop som ett korthus det med. Jag känner mig förförd, lurad och solochvårad i Pessac av en ständigt leende Bernard Magrez, blek under den pråliga påvedräkten. Nej, då föredrar jag tio gånger hellre en fin Larrivet HautBrion till nästan en tiondel av priset. Vi provade ett par röda viner också, bland annat den hyllade 2010:an, slottets bästa vin någonsin enligt Arnaud. Det föreföll dock lite väl alkoholstint och det är tveksamt om det kommer att bli så stort, terroirtonen kan vara nedryckt för gott. Den inte riktigt så upplyfta 2005:an hade en underbar stallton och läckra höga tanniner för lång lagring. Nu kände jag igen mig, mums. Besök gärna den trevlige Arnaud, men byt ut lackskorna mot vandrarkängor så ni inte snubblar i gruset. 17

18 Château LatourMartillac Ett av de mest njutningsfulla glasen vitt vin under reportageresan var varken det största vinet eller det från det mest kända slottet. Det var istället ett enkelt andravin från LatourMartillac, njutet i solen på en uteservering i Bordeaux. Gjort med avsikt att drickas ungt; perfekt tillgängligt, fruktigt och fräscht satt det som en smäck till den härligt rustika lunchrätten på grissida. Text och foto: Johan Wadman Nuvarande ägarna till LatourMartillac, familjen Kressman, är en känd släkt i Bordeaux. Det började med att Edouard Kressman från Stettin i nuvarande Polen flyttade till Bordeaux 1858 på grund av hälsoskäl. 21 år gammal anlände han och startade snart en negociantrörelse. Den hette Kressman Monopole och gick strålande. Bland annat sålde man 1:er cru slottet Château Latours vita vin köpte sonen Alfred Kressman egendomen Chateau LaTour i byn Martillac och bytte raskt namn på den till Chateau LatourMartillac. Detta för att behålla sina goda relationer med Chateau Latour i Pauillac och inte uppfattas som renommésnyltare. Vingården är planterad med 40 hektar blå och 10 hektar gröna druvor. På egendomen finns en stor platå. Där är gruslagret tre meter och där har man endast rödvinsdruvor. På grund av de ökande temperaturerna kopplade till global uppvärmning kommer man att öka andelen cabernet sauvignon. Medelåldern på rankorna är 35 år för de gröna och 25 år för de blå. För de vita vinerna är den nuvarande druvfördelningen 70 % sauvignon blanc och 30 % semillon. Målet är att ha lika mycket av båda sorterna. Vinmakare sedan 25 år är Valérie Vialard. Hon var student hos Denis Dubourdieu som nu är konsulterande vinmakare. Tunna 2 dagar efter battonage. 18 Vinmakare Valérie Vialard. Vinmakning Redan vid skörden tänker man på oxidationsrisken och har en lastbil med aircondition för att kyla ner druvorna. Väl i vineriet genomgår de gröna druvorna en kallmaceration innan de pressas under några timmar i en pneumatisk press. Sedan får de ligga tio månader på ekfat och avslutningsvis 5 månader på ståltank. Hela tiden med jästfällningen och kontinuerlig battonage. Därefter klaras vinet med små mängder bentonit. All jästfällning lägger sig på en vecka, eller konstigt nog på 9 dagar om det är regnigt, påstår Valérie Vialard. I början är vinet känsligt för oxidation men ju mer battonage man gör desto tåligare blir det. Därför gör man det två gånger per vecka i början. Därefter vill Valérie visa oss lite olika fatprover: Semillon från gamla stockar, semillon från unga stockar, sauvignon blanc på lera och sauvignon blanc på grus. Slutsatser av detta är att de gamla stockarna med semillon ger ett komplexare och mer balanserat vin medan de unga stockarna ger enklare och friskare viner. Sauvignon blanc på lera ger ett mer komplext och mineraligt vin än det på grus som ger mer krusbär och skarpare syra Château LatourMartillac Blanc Stor, tung doft med rökighet och ostnyanser. Tung, simmig smak med ek, kryddighet och skarp syra samt ett varmt avslut Château LatourMartillac Blanc Doft av syrliga krusbär, svarta vinbärsblad och gräs. Läskande smak med skral kropp Château LagraveMartillac Blanc Detta är andravinet och får 6 månader på fat. Doft med vissa svavel och krutröksinslag, typiska sauvignon blanctoner. Skarp, hög fruktsyra och spenslig kropp.

19 vinjournalen DRUVSORTER UNDER RADARN Ny månad och nya viner på Systembolaget; Den här gången i form av två lanseringar med små partier av tillfälliga viner. Den första kontingenten släpps 6 november och den andra dagar senare. Och för en gångs skull har Systemets provningsdagar synkat med Munskänkens produktionsplan så panelen kan redovisa månadens alla nya viner även i tidningen. Jag tar därför tillfället i akt att titta lite närmare på ett vin i det senare släppet. Det har odlats vin i Champagne i flera hundra år. Liksom i alla andra europeiska vindistrikt har det handlat om många olika druvsorter som samplanterats i vingårdarna. Det var först i och med återplanteringarna efter phylloxeran som dagens fokusering på några få druvsorter inleddes. Alla appellationer har idag en lista med rekommenderade och tilllåtna druvor. För Champagnes hektar vinmark har det kommit att handla nästan enbart om de rekommenderade druvorna pinot noir, meunier och chardonnay. På endast 0,3 % av arealen odlar några obstinata vinbönder de andra tillåtna sorterna: arbanne, petit meslier, pinot blanc och pinot gris (fromenteau). Det är nu inte utan orsak att det har blivit så. De tre förstnämnda druvsorterna är helt enkelt mer lämpade för de förutsättningar som finns i Champagne, framför allt när det gäller klimat. De sistnämnda NYA VINER 6 NOVEMBER fyra är känsligare och ger mindre och osäkrare skördar. De har längre växtsäsong och därmed svårt att hinna mogna ut sina druvor, särskilt under sämre år. Typiskt nog odlas de också mest i det något varmare deldistriktet Côte des Bar inte långt från Chablis. Men de odlare som framhärdar med arbanne, petit meslier och de andra är ändå optimistiska. CIVC, Comité Interprofessionnel du Vin de Champagne, konstaterar att den uppvärmning av klimatet som sker nu har bara varit till gagn för Champagne; Blomning och skörd sker uppemot två veckor tidigare och druvorna är mognare än förut på grund av att det är mer koldioxid i luften vilket gynnar fotosyntesen. Det passar de här bortglömda druvsorterna som därför kan komma att bli föremål för ett ökat intresse. I det sammanhanget är en av månadens nyheter, en årgångsskumpa från MoutardDiligent i byn Buxeuil i Côte des Bar, intressant; Familjefirman har ett brett utbud champagner som inkluderar både vingårdsbubbel och en cuvée som blandas enligt solerametoden. Då är det förstås bara på sin plats att man också levererar en Cuvée des 6 Cépages. Årgång 2008, som tar plats på Systemets hyllor 20 november, innehåller arbanne, petit meslier och pinot blanc förutom de tre väletablerade sorterna. I doft och smak en riktigt god champagne om än med otypisk druvmix. Ulf Jansson Mousserande viner 396: : T5 450: T7 Vita torra viner 199: 2006 Paul Bara Millésime Grand Cru Champagne, Frankrike 90448, ChampagneHuset CH Stor, mogen doft med röda bär, moget äpple, persika, bröd, mineral och citronskal. Medelfyllig, torr, välutvecklad smak med rik, gräddig mousse, nyanserade aromer, ordentlig längd och klockrent slut med mineral och mjuk citruston. Moget vin från fruktrik, lite mjukare årgång. 600 fl Vincent Joudart Special Club Champagne, Frankrike 92136, ChampagneHuset CH Stor, utvecklad doft med boket äpple, röda bär, persika, mineral och citrus. Medelfyllig, torr, utvecklad smak med krämig mousse, komplexa aromer, utmärkt längd, stram, bra syra och rent slut med citrustoner och mineral. Fint utvecklat vin med extra skjuts av en högklassig årgång fl R Dumont Blanc de Noirs Grand Millésime Champagne, Frankrike 90466, Robert Rask Vinhandel Mogen doft med röda bär, rött äpple, mineral och apelsin bland tonerna. Medelfyllig, torr, mogen smak med krämig mousse, rätt bred struktur, riktigt fin längd med nyanserade aromer och rent slut med citrus och mineral. Moget vin från mjukare årgång och ursprung Côte des Bar. 420 fl Peter Lehmann Wigan Riesling Eden Valley, Australien 97051, Spendrups Öppen och utvecklad doft med persika, äpple, nektarin, gummi, petroleum och lime. Ganska lätt, torr, pigg och utvecklad smak med nyanserade aromer, bra syra, fin längd och väl samlad avslutning med äpple och citrus. Rätt kärnigt vin från Australiens ledande rieslingdistrikt. 300 fl : T5 199: T : :,5 185: T5 20 La Boheme Act One Riesling De Bortoli, Yarra Valley, Australien 91328, Bornicon och Salming Ung, fruktig och blommig doft med persika, gröna äpplen och lime. Knappt medelfyllig, fruktig smak med avrundad början, rätt nyanserad mitt med skaplig intensitet, god syra och rent slut fl Sancerre Côte de Champtin Domaine Roger Champault, Frankrike 99389, Johan Lidby Vinhandel Fruktig och örtig sauvignon doft med grönt äpple, svartvinbärsblad, nässlor, krusbär, citrus och mineral. Medelfyllig, torr, fin, fruktig och mineralig smak med bra syra, nyanserade aromer, riktigt bra längd och rent slut. Bra druv och ursprungskaraktär. 40 fl Not Paraschos Paraschos, FriuliVeneziaGiulia, Italien 95309, Enjoy Wine & Spirits Avancerad, gulbrun färg. Utvecklad doft med aprikos, persika, lite oxidtoner, gula russin och gula plommon. Medelfyllig, torr, sträv smak med sammansatta aromer, god syra, bra längd och fast slut med liten beska. Pinot grigio jäst med skalen. 360 fl Ribolla Gialla Radikon Azienda Agricola Radikon, Venezia Giulia, Italien 95233, Enjoy Wine & Spirits Oklar bärnstensfärg. Mogen doft med gula plommon, bokna äpplen och lite torkad frukt. Medelfyllig, torr, avancerad smak tydlig strävhet, spetsig syra och måttlig längd. Övermoget vin av vitvinsdruva jäst med skalen. 360 fl. 20 Dog Point Sauvignon Blanc Dog Point Vineyards, Marlborough, Nya Zeeland 93009, Philipson Söderberg Öppen, druvtypisk sauvignondoft med svartvinbärsblad, nässlor, krusbär och lime. Medelfyllig, torr, avrundad och fruktig smak med trevlig kropp, lite kantig syra, riktigt bra längd och rent slut. Skolboksexempel på druvsorten fl. 19

20 9: T5,5 269: : 12,5 129: Vitt sött vin :/500ml T7 Röda viner 219: 219: 139: T5 20 Te Muna Sauvignon Blanc Craggy Range, Martinborough, Nya Zeeland 90224, Divine Fruktig sauvignondoft med nässlor, svartvinbärsblad, lite tropisk frukt och lime. Medelfyllig, torr, fruktig och örtig smak med lite slank kropp, frisk, något kantig syra, bra längd och rent, fast slut. Riktigt druvtypiskt fl. 20 Monzinger Halgans Riesling Trocken EmrichSchönleber, Nahe, Tyskland 90267, Vinovativa Ung doft med gult och grönt äpple, päron, citrus och mineral. Ung, lätt, torr, fruktig smak med ännu outvecklade aromer, god koncentration, frisk syra, utmärkt längd och rent slut med citrus och mineral. Lagras med fördel 35 år. 480 fl Tenacity Riesling Hartenberg Estate, Stellenbosch, Sydafrika 99401, Scanwine of Sweden Utvecklad, lite oljig rieslingdoft med gula äpplen, persika och limetoner. Medelfyllig, torr, varm, fruktig och för druvsorten klumpig smak med avrundad syra, måttlig längd och lite besk avslutning. 600 fl. 20 Grüner Silvaner Trocken Keller, Rheinhessen, Tyskland 92063, Origo Wine Import Neutral doft med drag av grönt äpple och gula frukter. Lätt, torr, fruktig och neutral smak med litet, fint mineralinslag, skaplig längd, fin syra och bra balans i lättsam stil fl Castello di Brolio Vin Santo Barone Ricasoli, Recioto di Chianti Classico, Italien 99694, Wine World Stor, öppen och utvecklad doft med gula plommon, persika, aprikos, gula russin, fat, mandelskorpa och lite honung. Medelfyllig, söt, rik, utvecklad och komplex smak med rätt len struktur, fin syra, ordentlig längd och varmt, rent slut med mjuk sötma. 120 fl Trapiche Malbec Finca Orellana Bodegas Trapiche, Mendoza, Argentina 95007, Spendrups Smått utvecklad doft med blå plommon, blåbär, viol, ek och läder. Relativt fyllig smak, rik, fruktig och sammansatt med god kropp, rätt stadig struktur, utmärkt längd och fast slut med värme och kryddor. 360 fl. Trapiche Terroir Malbec Finca Ambrosia Bodegas Trapiche, Mendoza, Argentina 950, Spendrups Rätt utvecklad doft med blåbär, slånbär, plommon, ek, läder, kryddor och lite örter. Fyllig, rik smak med avrundad början, sammansatt mitt med stadig struktur, ordentlig längd och varm avslutning. 360 fl. 20 Innocent Bystander Pinot Noir Innocent Bystander, Yarra Valley, Australien 99684, Domaine Wines Sweden Fruktig doft med varma toner av hallon, röda vinbär och smultron plus ek och en lätt örtighet. Medelfyllig, fruktig smak med rik början, god mitt med inlindad strävhet, fin syra, bra längd med toner av röda bär, ek och lite örter samt viss värme i avslutningen fl. 599: T7 219: T5 279: T5 255: 199: T : T7 9: T5 299: 2012 Torres Escaleras de Empedrado Pinot Noir Miguel Torres Chile, Maule, Chile 99318, Miguel Torres Stor, utvecklad pinotdoft med mogna röda bär, plommon, rostad ek och läder bland tonerna. Medelfyllig, utvecklad smak med len början, god kropp i mittpartiet, riktigt fin längd med nyanserade, lite syltiga aromer, liten, god strävhet, ren, balanserad syra och alkoholvarmt slut. 120 fl Château d Agassac HautMédoc, Frankrike 92450, Picky Drinks Öppen och utvecklad doft med blå plommon, korinter, svartvinbär, örter och ek. Medelfyllig, god, utvecklad och sammansatt smak med lite avrundad början, lagom stram mitt med fint infattade tanniner, ren, balanserad syra och fast slut. Välartad bordeaux från varm årgång fl Marquis de Calon Château CalonSégur, Saint Estèphe, Frankrike 95790, Robert Rask Vinhandel Fruktig doft med god koncentration och toner av svarta vinbär, plommon, ceder, örter, rostad ek, mineral och lite läder. Drygt medelfyllig, bred, fruktig och lite robust smak med tydliga tanniner, bra syror, ordentlig längd och fast slut. Bordeaux i Saint Estèphetypisk, lite stöddigare stil, gott nu och flera år till fl Le Carquelin Domaine Labruyère, MoulinàVent, Frankrike 99693, Albert & Lily Lite återhållen, ännu ganska ung doft med hallon, blåbär, körsbär, fat och en lätt örtton. Medelfyllig, fin, fruktig smak med närmast lena tanniner, god intensitet, bra spänst och lång, ren avslutning med viss värme. Tilltalande beaujolais att dricka 68 år framåt. 840 fl Bourgogne Rouge MarchandTawse, Frankrike 95402, Vinitor Fruktig doft med jordgubbar, hallon, smultron, lingon, ek, vanilj och choklad. Medelfyllig, fräsch, fruktig smak med pigg attack, stram mitt med nyanserade aromer, riktigt fin längd och rent slut med både frukt, ek och mineral. 40 fl Echezeaux Grand Cru Louis Jadot, Frankrike 92342, Vinunic Återhållen men djup fruktig doft med jordgubbar, körsbär, hallon, blåbär, ek, lakrits och mineral. Medelfyllig, god, fruktig och mineralig smak med lite bredare början, samlad mitt med rena, fina syror, rejäl längd med ännu unga aromer och fast slut med fin frukt, mineral och rostad ek. Stort anlagd bourgogne att lagra 7 år. 40 fl Chinon Les Petites Roches Charles Joguet, Chinon, Frankrike 92271, Tryffelsvinet Dämpad doft med körsbär, svartvinbärsblad, örter, fat och någon mineralton. Utvecklad, ganska sträv och relativt slank smak med mjuk kropp, fin syra, bra längd och rent slut med liten mineralkaraktär. Druvtypiskt loirevin av cabernet franc.40 fl ChâteauneufduPape Domaine Pierre Usseglio, Frankrike 952, Provinum Vinhandel Öppen, fruktig doft med plommon, mogna röda bär, tobak, örter, lite vitpeppar och en del fat. Fyllig, fruktig och fint mineralig smak med god kropp, infattade tanniner, bra syra, utmärkt längd med sammansatta aromer och varm, stöddig avslutning med liten sälta. Riktigt bra karaktär och dugligt att lagras i minst ett tiotal år. 360 fl. 20