handelsplats wermland Enklare e-handel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "handelsplats wermland Enklare e-handel"

Transkript

1 handelsplats wermland Enklare e-handel En sammanfattning av Handelskammaren Värmlands initiativ att öka kunskapen om e-handel och både stimulera och aktivt arbeta med e-handelsutvecklingen i regionen.

2 Handelplats Wermland Enklare e-handel Projektledare & ansvarig utgivare: Ulrika Obstfelder Peterson Text: Ulrika Obstfelder Peterson, Arild Haraldsen & Camilla Olsson Layout: Maria Karlberg Back, Blueprint Utgiven i augusti 2008 Tryckeri: ONE Digitaltryck

3 handelsplats wermland Enklare e-handel En sammanfattning av Handelskammaren Värmlands initiativ att öka kunskapen om e-handel och både stimulera och aktivt arbeta med e-handelsutvecklingen i regionen.

4 Innehållsförteckning Förord Bokens syfte Handelsplats Wermland den pedagogiska ansatsen Starten Aktiviteter Mål Inspirationsseminarier Sammanfattning inspirationsseminarier Nytta med IT Sammanfattning Nytta med IT e-studio Coachning företag e-tour Parallell satsning för storföretagen Resultat kontra mål Den praktiska satsningen Portalen Handelsplats Wermland Övergången Portalen Handelsplats Wermland starten och det första året Förstudie Fortsättningen Omfattande kartläggning Handelsplats Wermland idag E-fakturatjänsterna EDI SFTI Svefaktura Fakturaportalen Virtuell skrivare Visma SPCS Affärsbankerna Skanning Mottagande part Handelsplats Wermlands stöd till mottagande part en sammanfattning Att kommunicera fördelarna Kostnader en sammanfattning Nationell och internationell uppmärksamhet Framtiden Sammanfattande erfarenheter Samlade erfarenheter, reflektioner och framgångsfaktorer Den pedagogiska ansatsen Fokus på affärsnyttan Samarbete med andra aktörer Hemmaplan för företagen Lokal förankring Genomtänkt marknadsföring Hårt handgripligt arbete Den praktiska satsningen Företagens behov och förutsättningar i fokus Fokus på pedagogiken och inte tekniken Lokal förankring Regional förankring En betrodd aktör Att våga slå ner foten Genomtänkt marknadsföring Resurser för kartläggningar Ett steg i taget Finansieringen Operativ projektledare med kommunförankring Några hinder Erfarenheter från Norge Den Offentlige Markedsplassen Fokusering på standarder Situasjonen i Norge Forskjellen mellom Warmlands-initiativet og initiativet fra Norge Erfaringene fra Sverige overført til Norge Efterord Handelplats Wermland Enklare e-handel

5 Förord Handelskammaren Värmland är en fri och obunden näringslivsorganisation med drygt medlemsföretag i Värmlands län. Genom påverkan, service och nätverk arbetar organisationen för att på alla tänkbara sätt göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen. Att främja regionens e-handelsutveckling är en viktig del i målsättningen. Historien tar sin början under tidigt 2000-tal. Frågan om näringslivets, främst småföretagens, bristande IT-mognad är het och viktig. De värmländska företagen ligger efter riksgenomsnittet och någon form av större insats är nödvändig. Efter diskussioner, möten och funderingar, dels internt och dels med flera andra organisationer, föds embryot till e-handelssatsningen Handelsplats Wermland, i maj Projektets stora och enda syfte är att stimulera, stödja och utbilda värmländska små och medelstora företag i affärsnyttan med Internet och digitala affärer. Handelskammaren startar satsningen i nära samarbete med i regionen väl förankrade samarbetspartners. Under hela verksamhetstiden har satsningen sedan fortsatt att i hög grad vara ett samarbetsprojekt, där nya partners och aktörer successivt tillkommit, medan andra försvunnit. Tack vare EU-finansiering och regional finansiering under hela verksamhetstiden, har projektet kunnat göra det som för enskilda aktörer och företag annars skulle vara en ekonomisk omöjlighet. Handelsplats Wermlands utveckling under åren blev en riktig framgångssaga. De konkreta resultaten lät inte vänta på sig och arbetet har uppmärksammats i såväl nationella som internationella sammanhang. Viktigt för alla inblandande har ända sedan starten varit att låta projektet vara öppet och tillgängligt för andra. Arbetet har aldrig bedrivits bakom stängda dörrar, tvärtom så har utomstående aktörer bjudits in att ta del av tankegångar och metodik kontinuerligt och glädjande nog har flera tagit tillfället i akt. Detta är dock första gången som vi får förmånen att dela med oss av erfarenheterna i bokform. Och vi hoppas innerligt att de lärdomar vi gjort efter vägen både ska inspirera och vägleda andra i liknande arbete. Karlstad i juni 2008 Ulrika Obstfelder Peterson, projektledare Handelsplats Wermland Ulf Ljungdahl, vd Handelskammaren Värmland Handelplats Wermland Enklare e-handel 5

6 Bokens syfte I december 2007 beviljades Handelskammaren Värmland ekonomiska medel från ebsn, som är EU:s stödnätverk för små och medelstora företag inom området e-affärer, i syfte att föra över metoder, kunskaper och erfarenheter till den norska organisationen NorStella, en privat stiftelse som bland annat arbetar med e-utveckling inom både företag och offentlighet. Grunden i arbetet utgörs av denna handbok, som beskriver Handelsplats Wermland sedan starten Boken är dels en beskrivning av det arbete som genomförts och dels en diger erfarenhetsbank, där vägval, framgångsfaktorer och metod noga behandlas. Syftet är att ge läsaren en bild av arbetet och en förståelse för vad det är som skapat framgång. Vilka fallgropar har projektledningen stött på under resans gång? Vad är viktigt att tänka på i de olika skedena, i uppbyggnad, i genomförande och i vidareutveckling? Vad var särskilt lyckosamt? Vad kunde gjorts annorlunda? Handelskammarens roll För Handelskammaren var det aldrig någon tvekan om att projektsatsningen Handelsplats Wermland skulle bidra till att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen. Och detta var också anledningen till varför organisationen bestämde sig för att ta på sig projektägarskapet. Härigenom tog Handelskammaren ansvaret för att råda bot på den bristande IT-mognad som förelåg i regionen och man tog på sig rollen att vara den samverkande aktören i arbetet samt en av de finansierade parterna. Organisationen är en neutral och icke vinstdrivande aktör, som bevakar både sändarens och mottagarens intressen och man är viktig i rollen som betrodd tredje part. Handelskammaren säljer inga affärssystemslösningar och förespråkar inga tekniska lösningar framför andra. Istället omvärldsbevakar man aktivt och regelbundet affärssystemsleverantörernas lösningar och hjälper företag och kommuner att hitta de enklaste, billigaste och mest flexibla alternativen. Handelskammaren är vidare en stark och obunden påverkansaktör i regionen. 6 Handelplats Wermland Enklare e-handel

7 Handelsplats Wermland den pedagogiska ansatsen Starten Under tidigt 2000-tal var Värmland ett län långt ner i den statistik som beskrev landets IT-mognad. Endast 41 % av de värmländska företagen redovisade exempelvis i undersökningar att de hade en e-postadress. På många håll tycktes motståndet och rädslan för den nya tekniken vara massiv. Ett flertal värmländska aktörer och organisationer försökte råda bot på problemet, genom att anordna seminarier och mindre utbildningar. Dock utan att uppnå nämnvärda resultat. Det blev alltmer tydligt att en kraftsamling saknades och att ingen förändring skulle ske utan att någon eller några beslutade sig för att ta ett helhetsgrepp. Efter möten och diskussioner mellan en rad aktörer och organisationer blev det slutligen Handelskammaren Värmland, som satte ner foten och tog på sig projektägarskapet för den storsatsning som skulle komma att gå under namnet Handelsplats Wermland. I maj 2001 anställde organisationen en projektledare att på heltid driva arbetet. Inom kort engagerades dessutom ytterligare en person på heltid. Projektet finansierades av Länsstyrelsen i Värmlands län, Region Värmland, Nutek och Sparbanksstiftelsen Alfa. Redan i initialskedet gjordes ett viktigt vägval. Projektledningen beslutade sig för att driva satsningen i nära samarbete med flera andra värmländska aktörer, för att kunna nå så många företag som möjligt och i viss mån även för att hindra andra att starta liknande mindre insatser. Erfarenheter visade att många små insatser inte gjorde någon större nytta utan att det som krävdes i detta skede var en enda gemensam kraftsamling. Företagarna Värmland kom att bli närmaste samarbetspartner i projektet och omgående tillsattes även en styrgrupp, där representanter från Region Värmland, IT Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Karlstads universitet, IUK AB, Företagarna, Svenskt Näringsliv, lokala företagsgrupper och Almi Företagspartner ingick. På detta sätt skapades från dag ett en bred förankring hos både andra privata näringslivsaktörer och hos offentligheten. Samtliga välkomnade Handelskammarens satsning och de flesta uttalade dessutom öppet att de inte skulle starta egna satsningar inom området, utan istället stötta och vara en del av Handelsplats Wermland. Beslut som med tiden visade sig ovärderliga och innebar en enad front i strävan efter att uppnå resultat. Aktiviteter INSPIRAT IONSSEMINAR IUM Nytta med IT e-tour Handelplats Wermland Enklare e-handel 7

8 Ytterligare ett viktigt vägval i det tidiga arbetet handlade om synen på pedagogiken kontra tekniken. Projektet skulle aldrig fokusera på tekniken i sig utan på den nytta den kan generera för företagen. Detta kom att bli något av en grundtes och har genomsyrat aktiviteter och tänkande under samtliga verksamhetsår. Projektledningen beslutade sig för att genomföra konkreta aktiviteter i två steg. Steg 1 blev att anordna så kallade inspirationsseminarier i var och en av länets 16 kommuner. Syftet med dessa sammankomster skulle vara att inspirera och visa åhörarna vilka möjligheter IT och Internet har att erbjuda samt visa att det på intet sätt behöver vara komplicerat eller innebära stora ekonomiska satsningar att hitta affärsnyttan. Seminarierna följdes sedan av steg 2, i form av en utbildning på sammanlagt 16 timmar, där de deltagande företagen fick lära sig på vilka olika konkreta sätt de kunde ha nytta av den nya tekniken, i dagligt arbete. Utbildningen gavs namnet Nytta med IT. Hos Handelskammaren fanns inte kompetens, eller resurser, för att organisationen på egen hand skulle kunna stå för expertkunskapen i utbildningen. Istället bjöds de av handelskammarens medlemsföretag, som besatt den kunskap som var nödvändig för kursen, in för att hålla utbildningen. Följande värmländska företag ingick i utbildningsgruppen: Almi Företagspartner (finansiering, företagsstöd, rådgivning) IUK AB (utbildning) Ninetechgruppen AB (IT-konsult) X-Press Online AB (IT-konsult) TWO i Karlstad AB (webblösningar och webbapplikationer) Kostym Design Industries AB. (reklam och marknadsföring) Hamilton & Co Advokatbyrå (advokatverksamhet) Öhrlings PricewaterhouseCoopers (revision). Förutom inspirationsseminarier och utbildningen Nytta med IT hade projektgruppen en önskan om att ställa i ordning en så kallad e-studio. En fysiskt plats, där företag och organisationer på olika sätt praktiskt skulle kunna få utveckla sitt e-handelskunnande. Detta blev verklighet bland annat med hjälp av Karlstads universitet, som skänkte en ansenlig mängd datautrustning för ändamålet. Projektet hade också turen att hitta en lämplig lokal, belägen centralt i Karlstad. Denna lokal sponsrades av Karlstads kommun. Mål Handelsplats Wermlands övergripande mål fastslogs till att öka lönsamheten och konkurrenskraften hos små och medelstora företag genom ökad affärsnytta av IT och digitala affärer. Projektledningen definierade vidare nedanstående kvalitativa mål: Öka lönsamheten och konkurrenskraften hos små och medelstora företag genom ökad affärsnytta av IT/Elektroniska affärer. Utveckla företagens förmåga att analysera och fortlöpande utveckla affärsverksamheten efter omvärldsförändringar. Underlätta för kommunernas/offentlig sektors införande av elektronisk handel genom att leverantörer (företag) ökar sin kunskap/acceptans om elektroniska affärer. Utveckla nätverksbyggandet mellan företag för att de tillsammans skall bli starkare (nyttja varandras produktionsresurser, inköpssamverkan osv). Utveckla nätverket mellan universitet, stora företag, näringslivets organisationer och de små och medelstora företagen, i syfte att skapa arenor för kunskapsutbyte och idéer. Skapa möjligheter för universitetet att forska/studera projektet och hur elektroniska affärer påverkar näringslivets strukturer, det enskilda företaget och hela regionen. Studenter/forskare skall kunna vara nära företagen och delta aktivt i projekt. Profilera Värmland som en föregångsregion inom elektronisk affärer och IT i syfte att skapa Marknad/PR. 8 Handelplats Wermland Enklare e-handel

9 Inspirationsseminarier Under perioden genomfördes ett inspirationsseminarium i varje värmländsk kommun. Sammanlagt 16 stycken. Syftet med dessa seminarier var att skapa insikt om vad elektronisk handel innebär och om hur ett företag kan ha affärsnytta av Internet. Handelsplats Wermland ordnade och bjöd in till varje seminarium, tillsammans med aktuell kommun. Arrangemangen föregicks av att projektledningen bokade ett möte med respektive kommunledning samt med den aktuella kommunens näringslivsansvariga. Handelsplats Wermland ombesörjde, med hjälp av adressregister från de respektive kommunerna, att inbjudan skickades ut per post. I de fall där kommunen hade ett e-postregister mejlades även inbjudan ut. Dessutom kontaktade projektledningen den lokala Svensk Handel-föreningen samt eventuellt andra företagsgrupperingar på respektive ort. Dessa hjälpte till att stöta på sina företag. All denna hjälp visade sig i förlängningen vara ovärderlig när det gällde att locka mycket folk till seminarierna. Dessutom valde projektledningen att annonsera i lokala tidningar och annonsblad samt att kontakta tidningarnas lokalredaktioner innan varje seminarium. Pressnärvaron var sammantaget hög när det gäller själva seminarietillfället och på många orter skrevs också artiklar innan sammankomsten samt följdes arbetet upp efteråt. Samtliga insiktsseminarier hade samma grundupplägg. Kommunchefen eller kommunalrådet hälsade välkommen och betonade vikten av att företagen funderade över sin IT-utveckling för att kunna stärka konkurrenskraften. Därefter hölls ett teoretiskt anförande av en konsult från ett av länets IT-företag. Han eller hon fokuserade endast på den nytta företagen kan ha av Internet och e-handel och lämnade tekniska termer och dylikt därhän. Oavsett kunskapsnivå skulle alla deltagare förstå hela innehållet och förhoppningsvis komma till insikt om att IT och e-handel inte behöver vara synonymt med komplexitet. För att ytterligare förstärka och visualisera detta presenterades vid varje seminarietillfälle ett gott exempel, ett lokalt företag som på ett eller annat sätt funnit stor affärsnytta i den nya tekniken. Företagen var representativa för alla de olika användningsområden som finns inom elektronisk affärsutveckling, exempelvis försäljning, administration, marknadsföring, betalning och kommunikation. Inget av de goda exemplen var heller rena IT-företag. För att skapa identifikation och en känsla av kan han eller hon så kan jag valdes näringsidkare som i de flesta fall stod långt ifrån att vara traditionella IT-företag. Denna programpunkt visade sig bli mäkta populär och exempelföretaget fick så gott som alltid en mängd frågor, där föreläsaren ofta lyckades lyfta möjligheter, nyttoeffekter och fallgropar på ett mycket inspirerande sätt. Vid varje inspirationsseminarium gavs dessutom värdkommunen möjlighet att berätta om sin IT-strategi. Dessa föredrag fokuserade nästan uteslutande på den bredbandsutbyggnad som var aktuell vid tidpunkten och diskussionerna kunde både bli hetsiga och långa. Samtliga seminarier genomfördes under kvällstid och var cirka tre timmar långa. Alla företag på respektive ort bjöds in att delta helt utan kostnad. Sammanlagt besökte 800 företag de olika seminarierna runt om i Värmland. Blandningen när det gäller branscher och kunskapsnivåer var stor. Värdkommunerna upplevde att många företag som vanligtvis inte brukar synas i dylika sammanhang närvarade vid seminarierna. Ingen av de 16 Värmlandskommunerna ställde sig tveksamma till att anordna ett seminarium, tvärtom så var intresset och engagemanget stort på alla orter. Detta kan i efterhand konstateras ha varit en av satsningens stora framgångsfaktorer. Utan denna lokala förankring inte bara hos kommunen utan även hos näringslivsorgansiationer och andra företagsgrupperingar hade en så god uppslutning inte kunnat uppnås. Projektledningen fick tidigt erfara att de lokala företagen inte var särskilt intresserade av att lyssna till vad utomstående personer hade att säga. De lyssnade däremot på de lokala aktörerna. Sammanfattning inspirationsseminarier Inspirationsseminarierna genomfördes i var och en av de sexton värmländska kommunerna, i syfte att inspirera företagen att se affärsnyttan med Internet och IT i det dagliga arbetet. Upplägget följde samma mönster på varje ort, där teoretiska avsnitt om teknikens möjligheter varvades med goda exempel, där lokala företag berättade om hur de lyckats med en digital satsning i någon form. Värdkommunen gavs tillfälle att berätta om sina IT-strategier och Handelsplats Wermlands projektledning marknadsförde erbjudandet om att delta i den subventionerade utbildningen Nytta med IT. Sammanlagt besökte 800 företag runt om i Värmland de olika seminarierna. Handelplats Wermland Enklare e-handel

10 Nytta med IT Utbildningens 4 moment Del 1 Del 2 Del 3 Analys & Affärsnytta IT i dagligt arbete Marknadsföring på Internet Del 4 Betala Juridik Informationssäkerhet Cirka 6-8 veckor efter varje genomfört inspirationsseminarium startade en omgång av projektets basutbildning Nytta med IT på varje ort. Även här låg fullständig fokus på nyttan och mycket liten del ägnades åt tekniken i sig. Till skillnad mot det kostnadsfria insiktsseminariet var denna aktivitet avgiftsbelagd med kr per deltagare. Ett pris som var kraftigt subventionerat. Utbildningen omfattade totalt 16 timmar och genomfördes under fyra halvdagar (exempelvis fyra på varandra följande tisdagsförmiddagar). Innehållet utgjordes av nedanstående fyra moment: Del 1 Analys och Affärsnytta Kursens första del ägnades åt analys av företagens verksamheter och de fick hjälp att göra en handlingsplan, som tydligt visade inom vilka områden företaget kunde utvecklas och effektiviseras med hjälp av IT-stöd. Del 2 IT i dagligt arbete Kursens praktiska moment, vilket genomfördes i datasal. Deltagarna fick en grundkurs i framförallt e-post- och Internetanvändande, med fokus på nyttan i daglig verksamhet. Del 3 Marknadsföring på Internet, e-handelslösningar Tredje passet behandlade frågeställningar kring hur digital marknadsföring skiljer sig från traditionell, varumärkets betydelse, goda råd om hur webben kan nyttjas som effektiv kommunikationskanal, olika typer av e-handelslösningar, webbhotell och mycket mera. Del 4 Betala, Juridik, informationssäkerhet Kursens sista del var en slags checklista för de rättigheter och skyldigheter elektronisk affärsverksamhet innebär, rörande betalningar och säkerhet, juridik och informationssäkerhet/revision. Redan innan den första utbildningsomgången startade hade projektledningen funderat mycket kring hur det skulle vara möjligt att hitta rätt kunskapsnivå. Risken att deltagarna kunde olika mycket och hade varierande erfarenheter av ämnet var högst uppenbar. Därför beslutades att vare enskild deltagare, innan kursstart skulle fylla in så kallad fas 0-rapport, ett dokument som visade vilken nivå vederbörande befann sig på. Varje utbildningsomgång hade plats för max 12 deltagare. Samtliga företag som besökt insiktsseminariet på sin ort kontaktades via telefon och fick en förfrågan om deltagande i kursen. Antingen sköttes kontakten direkt av projektledningen eller av en lokal kontaktpeson, företrädesvis kommunens näringslivsutvecklare. 10 Handelplats Wermland Enklare e-handel

11 Det skulle emellertid omgående visa sig att det inte var helt enkelt att rekrytera deltagare till utbildningen. Företagen var inte ointresserade, tvärtom så utryckte de flesta att innehållet var tilltalande. Däremot påtalade nio av tio att tidsaspekten satte käppar i hjulet. Det ansågs inte möjligt att vara borta från kärnverksamheten hela sexton timmar, speciellt inte för den som var enmansföretagare. Redan initialt efterfrågades därför möjligheten att starta kursen under kvällstid, vilket genomfördes vid två tillfällen. En annan aspekt som i vissa fall hindrade företagen från att delta var att de prioriterade andra typer av utbildningar, inom andra kompetensområden, eftersom de inte riktigt kunde se vilken nytta de skulle ha av IT i affärsverksamheten. Då projektet sammanfattades 2003 hade projektledningen aktivt ringt, skrivit brev och besökt över företag för att intressera dessa för Nytta med IT. 250 av dessa företag deltog i utbildningen. Efter varje avslutad kurs genomfördes en skriftlig utvärdering med deltagarna. Samtliga ombads fylla i frågeformuläret på plats, för att höja svarsfrekvensen. Sammanfattning Nytta med IT Utbildningen Nytta med IT omfattade totalt 16 timmar och genomfördes under fyra halvdagar. Innehållet fokuserade genomgående på affärsnyttan och inte på tekniken i sig. Följande delmoment ingick i kursen; Analys och affärsnytta, IT i dagligt arbete, Marknadsföring på Internet, e- handelslösningar samt Betala Juridik Informationssäkerhet. Sammanlagt deltog 250 företag. e-studio Handelsplats Wermlands e-studio ställdes i ordning i syfte att vara en fysiskt plats, där företag och organisationer på olika sätt praktiskt skulle kunna få utveckla sitt e-handelskunnande. Lokalen inreddes med plats för 50 personer i gruppsittning eller skolsittning och utrustades med bredbandsuppkoppling, OH-kanon och bärbar dator samt ett flertal datorer kopplade i ett nätverk med server. Under projekttiden hölls ett flertal kurser och seminarier i lokalen, i snitt någon aktivitet varje vecka. Framförallt inom områdena digital affärsutveckling, IT/Affärsprocess Management, Affärsstöd/Internet, Logistik, Juridik, Marknadskommunikation, Betala och Informationssäkerhet och Säker elektronisk identifiering. I samband med att datorerna i lokalen installerades hölls en kurs om hur man ställer i ordning en dator, hur man installerar program och hur man kommer igång med sitt datoranvändande. Dessutom anordnades ett antal kurser i Officepaketet för intresserade företag som genomgått Nytta med IT. Studenter från Karlstads universitet agerade lärare. Coachning företag Värmländska Torsby var en av de regioner som omfattades av EU:s så kallade RegIT-program, varför projektledningen genom EU-finansiering fick möjlighet att fördjupa insatserna i kommunen. I denna satsning erbjöds ett antal företag kostnadsfri coachning i syfte att se möjligheterna i den egna verksamheten och dra nytta av e-business. Coachningen genomfördes genom att alla delar av de deltagande företagens verksamheter analyserades. Fem företag omfattades av coachningen och de behövde själva endast motprestera med egen nedlagd tid. Handelplats Wermland Enklare e-handel 11

12 e-tour affärsutveckling i den digitala världen Parallell satsning för storföretagen FAS 1 Representanter från företagsledningen träffas på ett kompetenshöjande heldagsseminarium vars syfte är att ge insikt om möjligheterna med digital affärsutveckling. FAS 2 E-lotsar från konsortiet besöker företagsledningen under en halvdag. En behovsanalys av företaget görs där bland annat mognaden inom olika affärsprocesser bedöms. FAS 3 Konkret och relevant rådgivning inom sju affärsstrategiska områden indelade i följande kategorier: Affärsstöd/Internet marknadskommunikation juridik betalningar infromationssäkerhet/skatteaspekter logistik IT/affärsprocess management. Hela den pedagogiska satsningen hade primärt länets små och medelstora företag som målgrupp. Det var bland de små och medelstora som behovet av kunskap var stort och det var inom denna grupp som länet höll på att halka efter riket i stort. Dock utkristalliserades även ett behov av stöd hos de stora företagen, varför Handelskammaren Värmland, som en av fem svenska handelskamrar beslutade sig för att driva det handelskammmarägda konceptet e-tour affärsutveckling i den digitala världen. Konceptet bygger på en grundtanke om att man, för att göra framgångsrika digitala affärer, behöver kunskap om så mycket mer än teknik och IT. Minst lika viktigt är att ha en helhetsbild som omfattar management, marknadsföring, betalningar, juridik, revision och logistik. Målgruppen var de stora företagen och kommunledningarna i Värmland. För expertkunskaperna stod ett konsortium bestående av ett antal företag med gedigen kompetens inom de områden som e-tour behandlade. Konsortiepartners i Värmland var Oracle, Ninetechgruppen, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Hamilton & Co Advokatbyrå, Schenker, Föreningssparbanken och Clara Reklambyrå. Det konkreta genomförandet av e-tour omfattade tre steg. Under steg 1 träffades de deltagande företags- och kommunledningarna under en inspirationsheldag, där samtliga kunskapsområden i konceptet presenterades. Här fick deltagarna även ta del av en föreläsning från företagen Papyrus och Thoolstore, som kommit långt i sin e-satsning och kunde peka på möjligheter och fallgropar. Steg 2 innefattade sedan företagsspecifik coachning på plats hos det deltagande företaget. En konsult besökte företaget och medverkade till att arbeta fram en behovsananalys. Konceptets tredje och sista steg var sedan sju olika halvdagarsseminarier, där företagsledningen valde ut tre personer från sin verksamhet att delta. Dessa seminarier var fördjupningar av respektive kunskapsområde som presenterades i steg 1. Det totala priset för att delta i alla tre stegen var kr. En summa som kunde slås fast tack vare subventionering av konsortiepartners. 12 Handelplats Wermland Enklare e-handel

13 Handelskammaren kontaktade i princip samtliga företag i länet, producerande/tillverkande med en omsättning över 50 miljoner kronor. Man kontaktade även samtliga medlemsföretag, oavsett bransch, med en omsättning över 25 miljoner. Så gott som uteslutande var det VD som kontaktades och syftet var att boka ett personligt möte, där projektledaren fick tillfälle att berätta ingående om konceptet. 75 % av alla kontaktade VD:ar accepterade ett besök. Ungefär 90 % av de besökta företagen tyckte att konceptet var intressant. De som inte valde att genomgå e-tour angav bland annat nedanstående anledningar: Tidspress. Man ingår i en koncern som sköter dessa frågeställningar. Man har ont om resurser, både personella och ekonomiska. Omorganisationer. Kan inte avvara ledningsgruppen. Många andra utbildningssatsningar pågår i regionen och man har valt något annat. Många projekt pågår i organisationen och man orkar inte med ett till. Sammanlagt genomfördes nio omgångar av e-tour och 110 företag och kommunledningar deltog. Samtliga företag som valde att delta angav i utvärderingen att de var nöjda med konceptet. Att driva e-tour parallellt med Handelsplats Wermland var mycket positivt. Samtidigt som de stora företagen tog ännu ett kliv i sin digitalisering involverades de små företagen i frågeställningarna och upptäckte sin egen affärsnytta både i det lilla och i det stora. Kommunledningarna har genom att vara aktiva i Handelsplats Wermlands seminarier och kurser även själva fått fortbildning och ett nätverk bland de större företagen, via e-tour. Resultat kontra mål I slutrapporten av Handelsplats Wermlands pedagogiska del, i december 2003, kunde projektledningen konstatera att de kvalitativa målen hade uppfyllts, direkt eller indirekt. Detta genom själva utbildningskonceptet, dess utformning och det kommunvisa genomförandet men också genom den e-studio som projektet haft som mötesarena och utbildningslokal. Med Nytta med IT väcktes ett lokalt intresse för IT-frågorna, där lokala aktörer såsom näringslivschefer, företagsgrupper, nätverk och föreningar även byggde vidare på den grund Handelsplats Wermland lagt och genom att ordna olika typer av fördjupningsinsatser. Karlstads universitet följde löpande projektet genom exempelvis C- och D-uppsatser, som på olika sätt utvärderade och undersökte projektarbetet och dess resultat. Dessutom skickades enkäter samt genomfördes djupintervjuer med en skara slumpmässigt utvalda företagare, som deltagit i Nytta med IT. Vidare skrevs också en doktorsavhandling, där projektarbetet belystes. Projektsatsningen satte Värmland på e-handelskartan. Projektledningen gavs ett flertal tillfällen att presentera upplägget både nationellt och internationellt och man har också stöttat andra regioner i uppbyggandet av liknande koncept. Kursen Nytta med IT genomfördes i 22 omgångar runt om i länet. Deltagarna återfanns i de allra flesta branscher, vilket var mycket positivt, då företag med vitt skilda utgångspunkter, affärsidéer och visioner, funnit både beröringspunkter och aspekter som skiljer sig från varandra, något som bidrog till givande erfarenhetsutbyten och bildande av nya och spontana nätverk deltagarna emellan. Handelplats Wermland Enklare e-handel 13

14 Den praktiska satsningen Portalen Handelsplats Wermland Övergången När den pedagogiska delen av Handelsplats Wermland avslutades, i december 2003, hade kunskapen om den nya teknikens affärsnytta ökat runt om i Värmland. Många av företagen som deltog i aktiviteter, kurser eller seminarier, hade tagit ett eller flera steg i sina digitaliseringsprocesser. Under de tre år som projektet var igång hade projektledningen kommit i nära kontakt med en enorm andel företag, i olika storlekar och från olika branscher. Gemensamt för dem alla kan sägas vara att de alltmer gick mot behovet av att hitta en enkel, fungerande och kostnadseffektiv lösning för elektronisk handel, i syfte att öka konkurrenskraften och så småningom kunna leva upp till de krav som kommuner och större företag successivt skulle komma att ställa. Hotbilden för många små och medelstora företag var just att inte kunna erbjuda elektronisk affärsinformation till den växande skara av kunder som började ställa krav på detta. Många företag upplevde i allt större utsträckning att de skulle komma att bli tvungna att dra sig tillbaka som leverantör hos vissa typer av kunder om ingen lämplig e-handelslösning kunde implementeras i verksamheten. Samtidigt, när det gällde kommunerna, hade det sedan mitten av 90-talet funnits en klart uttalad ambition från staten om att införa e-handel. Många kommuner hade fått finna sig i minskade budgetramar och tydliga direktiv på att effektivisera all typ av administration, vilket ställde krav på effektivare metoder och processer. Förändringar i kommunernas arbetsmetoder ökade behovet av att använda sig av elektronisk handel i syfte att göra tidsbesparingar. Värmlands kommuner ställde sig dock, vid tidpunkten, avvaktande till att införa elektronisk handel. Befintliga lösningar ansågs som både komplexa och dyra att investera i. Komplexiteten avseende tekniken medförde dessutom att endast ett fåtal av leverantörerna klarade av att hantera elektroniska affärsmeddelanden. Ovanstående bakgrund hade projektledningen med sig i bagaget då den pedagogiska ansatsen avslutades och diskussioner om framtiden tog vid. Det var tydligt att det fanns ett stort behov av att arbeta för att stärka den regionala konkurrenskraften hos företagen genom att på något sätt få igång en aktiv e-handel mellan medelstora och stora företag, samt kommunerna i regionen. Portalen Handelsplats Wermland starten och det första året Projektledningen beslutade sig för att starta e-fakturaprojektet Portalen Handelsplats Wermland, ett initiativ i syfte att göra e-fakturainförandet enklare för både mottagande och sändande part. Tanken var att anpassa tekniken efter företagens och kommunernas förutsättningar och inte tvärtom. Målsättningen var att genom Portalen Handelsplats Wermland få igång kommuner, inköpande och levererande företag. Projektet skulle förse alla inblandade aktörer med lämpliga verktyg, lämplig utbildning och projektstöd. Satsningen skulle inte utesluta någon utan involvera små och stora företag, transaktionsintensiva och de med små leveransvolymer, kommuner, landsting och företagskluster. Fördelarna skulle exempelvis vara: Att företagen delade på kostnaden för applikation och utrustning. Att man genom konceptskapande optimerade implementeringen. En högre flexibilitet gentemot affärspartners. En effektivisering av egna interna rutiner. Stöttning i införandeprocessen. 14 Handelplats Wermland Enklare e-handel

15 Förstudie Ansökan om ekonomiska medel föregicks av en omfattande förstudie, där bland annat kommunernas fakturaflöde och ekonomiska vinster vid en övergång till e-handel undersöktes och dokumenterats. Vidare ingick i denna studie en enkätundersökning bland länets företag och kommuner. Samtliga värmländska kommuner samt Vansbro och Malung intervjuades och ställde sig positiva till att använda en Internetbaserad portal. I förstudien beskrevs också omfattningen och genomförandet av pilotstudierna detaljerat. Fortsättningen Utifrån förstudiens resultat beslutade projektledningen sig för att i första hand satsa och lägga krut på sändandet och mottagandet av elektroniska fakturor. Inom detta område fanns de största behoven av att komma igång, hos både kommuner och hos företag. Under våren 2003 startades således ett pilotprojekt i Torsby kommun. Här medverkade Torsby kommun som fakturamottagare samt fyra av kommunens leverantörer som fakturaavsändare. Dessa företag var ICA Meny, Torsby Trä, Lindströms Bröd och Järnbolaget, vilka alla hade olika förutsättningar att kunna skicka e-faktura. Vid pilotprojektetets slut körde Torsby kommun såväl interna som externa fakturor via Handelsplats Wermland, med hjälp av affärsmodulen FtB från Tieto Enator. ICA Meny kunde tidigt i projektet leverera e-fakturor och Lindströms Bröd matade, under hela projektet, manuellt in sina fakturor via FakturaPortalen (se nedan). Torsby Trä kunde först i slutet av projektet, leverera e-fakturor och detta efter en hel del anpassning av tekniken. Samma sak gällde Järnbolaget. Resultatet av pilotprojektet visade att det fanns betydande samordningsvinster att hämta om man utnyttjade samma teknik mellan till exempel fakturamottagande kommuner och leverantörer, som ska skicka en elektronisk faktura. Det innebar att man stegvis kunde ansluta olika leverantörer, som redan kunde skicka en elektronisk faktura, men som behövde omvandlas till det format projektet bestämt. Man kunde också stegvis ansluta leverantörerna efter det affärssystem de använde sig av. När man skapat en färdig lösning för ett visst affärssystem, så kunde alla som nyttjade det affärssystemet skicka elektroniska fakturor till Handelsplats Wermland. Dock kunde även konstateras att arbetet med att ta fram lösningar för olika affärssystem var mycket komplext och krävde en mängd tester och avstämningar mellan alla inblandande aktörer. Projektet visade vidare att det var relativt enkelt att få igång elektroniska fakturor från stora rikstäckande och etablerade leverantörer till kommunmarknaden, till exempel ICA Meny. Samtidigt var det lyckat att tillhandahålla en alternativ lösning för små leverantörer, som skickade enstaka fakturor. Dessa kunde med fördel nyttja den fakturaportal över Internet, som sattes upp i projektet. Detta krävde ingen annan teknisk lösning än tillgång till Internet och behörighet till portalen. Omfattande kartläggning Efter att pilotprojektet i Torsby avslutats bestämde projektledningen sig för att utvidga satsningen och ansluta ytterligare mottagare. Då finansieringen för detta fanns inom det så kallade innovativa programmet föll valet på att ansluta Sunne, Vansbro samt Kristinehamns kommun. Arbetet föregicks här av en noggrann marknadskartläggning för att få kunskap om system, användarmogenhet och teknikmogenhet hos målgruppen, som bestod av leverantörerna till utvalda kommuner och företag. Kartläggningen gav projektledningen ett både nödvändigt och gediget underlag när det gällde att gå vidare och exempelvis fastslå vilka affärssystem projektet borde utveckla adapters för. Det framkom också att många företag ansåg sig ha ofullständiga kunskaper om exempelvis e-fakturering, varför projektledningen även beslutade sig för att genomföra en rad utbildningsinsatser, där man bjöd in företag som ingått i kartläggningen till olika informations- och kunskapsseminarier. Handelplats Wermland Enklare e-handel 15

16 Handelsplats Wermland idag karlstads kommun landstinget i värmland kristinehamns kommun sunne kommun torsby kommun forshaga kommun arvika kommun vansbro kommun filipstads kommun hagfors kommun storfors kommun skara kommun lidköpings kommun götene kommun VAN-tjänst affärsbankerna edi spcs virtuell skrivare svefaktura Idag är Handelsplats Wermland en väl etablerad satsning i regionen. I skrivande stund (juni 2008) är 13 kommuner och ett landsting mottagare av e-faktura, via cirka 330 relationer, vilka motsvarar cirka 120 företag. Den kommun som kommit längst i arbetet är Torsby, där idag 53 % av det inkommande fakturaflödet är elektroniskt. Motsvarande siffra hos övriga kommuner ligger mellan %. Övergripande erbjuder projektet följande: Rådgivning om e-handel. Kontinuerlig och aktiv omvärldsbevakning gällande befintliga lösningar och metoder på marknaden. Påverkansinsatser i syfte att uppnå samverkan och samordning mellan aktörer på marknaden. Tekniska lösningar för att skicka och ta emot elektroniska fakturor. Projektledningsstöd vid införande av elektronisk faktura. Kontakten mellan sändande och mottagande part vid införandet av elektronisk faktura. Samverkan mellan parter gällande e-handel. Utformande av nya lösningar och kommunikationsvägar som till exempel affärsbankerna. Handelsplats Wermland erbjuder idag lösningar både för de som vill ta emot och de som vill skicka elektroniska fakturor. Dessa är anpassade efter företagens och kommunernas redan befintliga tekniska förutsättningar och administrativa rutiner. Utifrån dessa hjälper projektet till att hitta tekniska lösningar anpassade till aktuell verksamhets förutsättningar. Aktuella lösningar följer alltid etablerade standards som EDI och SFTI, samt den nya Svefakturan, vilken är den lösning som regeringen beslutat att alla statliga myndigheter ska acceptera. Fördelarna med projektet kan övergripande sammanfattas i tre nyckelord enligt nedan: BILLIGT Sändare och mottagare delar på kostnaderna. ENKELT Projektledare med kunskap och erfarenhet finns tillgängliga när e-faktura införs. EFFEKTIVT När den nya rutinen är genomförd blir fakturahanteringen både snabbare och effektivare. 16 Handelplats Wermland Enklare e-handel

17 E-fakturatjänsterna EDI SFTI Mottagarna har stöd för att ta emot Edifact filer i formatet SFTI Fulltextfaktura. Klarar affärssystemet av att generera Edifact standarderna D:93A och D:96A eller SFTI Fulltextfaktura kan dessa utan problem kopplas upp mot mottagarna. Projektledningen har kontakter med flertalet av de stora VAN-operatörerna, vilket innebär att projektet kan medverka till att ansluta leverantörer till dem. Svefaktura Det har tagits fram ett nytt fakturaformat för elektroniska fakturor som heter Svefaktura. Bland annat har svenska staten beslutat att alla myndigheter i Sverige från och med 1 juli 2008 ska stödja detta format. De flesta mottagare inom Handelsplats Wermland kan ta emot Svefaktura, vilket innebära att en leverantör direkt från affärssystemet kan skapa och skicka till mottagarna. Alternativt ber man en tredjepart generera och/eller leverera fakturan. Fakturaportalen Denna lösning är den enklaste lösningen och kräver endast en Internetanslutning hos leverantören. Passar det mindre företaget som skickar relativt få fakturor till mottagare som önskar elektronisk faktura. Man loggar in på en hemsida som finns hos Handelsplats Wermland och med hjälp av en kod visas vilka mottagare den aktuella leverantören kan skicka till. Här fyller man i sin faktura i ett formulär och kan både skriva ut den på sin skrivare och spara den på sin dator, innan man skickar den till mottagaren. Man kan alltid logga in för att se vilka fakturor som skickats eller för att följa upp en gammal faktura. För leverantören är ingen kostnad förenad med denna lösning. Virtuell skrivare För de affärssystem som inte kan generera en elektronisk faktura eller då leverantören tycker att detta är för dyrt finns ett antal lösningar som kallas virtuella skrivare. De fungerar så att man installerar en programvara på den dator som skriver ut fakturorna och får då tillgång till ytterligare en skrivare i systemet. Vid utskrift av fakturan väljer man alltså denna nya skrivare vilken tar hand om utskriftsfilen och skickar den, via en krypterad förbindelse över Internet, till mottagaren. (Vid en uppstart av denna lösning krävs ett par provsändningar av olika sorters fakturor innan den kan tas i bruk). Det finns ett antal olika lösningar på detta som Handelsplats Wermland jobbar med, vilka både kan generera EDI och Svefaktura. Kostnaden för programvaran varierar från noll till några tusen SEK; samtliga har ett årsabonnemang på cirka tusen SEK. I vissa fall kan det även förekomma en rörlig kostnad per skickad faktura. I dagsläget samarbetar vi med och använder oss av följande produkter inom kategorin virtuella skrivare: DQ Manager (Docteq) Easy Invoice (Pepto Systems) InExchange Fakturaskrivare (InExchange) Pagero E-faktura (Pagero). Visma SPCS Från SPCS Administration 500 eller högre och Visma Avendo Business 20, kan man direkt från systemet skicka elektroniska fakturor. Man installerar en programmodul i sitt befintliga affärssystem och kan sedan mycket enkelt skicka sina fakturor elektroniskt till mottagaren. Lösningen genererar både EDI och Svefaktura. Lösningen kräver att man har ett underhållsavtal på både sitt affärssystem och EDI-modulen. Det tillkommer även en rörlig kostnad per skickad faktura. Affärsbankerna De flesta affärsbanker erbjuder sina kunder olika lösningar för att skicka en elektronisk faktura. Handelsplats Wermland har kontakt och avtal med de största bankerna och dessa är uppkopplade mot de kommuner som är anslutna till Handelplats Wermland Enklare e-handel 17

18 Handelsplats Wermlands tjänster. Bankerna är väl förtrogna med i vilket format mottagarna vill ha sina elektroniska fakturor. Skanning Projektledningen har valt att inte innefatta skanning bland tjänsterna som projektet erbjuder, även om flera av de anslutna parterna använder sig av detta tillvägagångssätt. Mottagande part Handelsplats Wermland stöttar såväl sändande som mottagande part i den elektroniska fakturahanteringen. Vid projektledningsstöd till mottagande part kräver projektet att det finns en given projektledningsgrupp, där en ledare är utnämnd och där allt är förankrat i ledningen. Det är mycket viktigt att ledning och projektgrupp inser att det behövs tid och engagemang för att införandet ska gå smidigt. Vikten av information och utbildning inom den egna verksamheten får inte underskattas. Det har visat sig betydelsefullt att i ett tidigt skede förklara vad som är på gång, att den mottagande kommunen eller företaget beslutat sig för satsningen och att det är ett beslut som kommer uppifrån. Det är viktigt att personal från exempelvis ekonomi- eller redovisningsavdelningen involveras. De har bra inblick i processerna och viktig roll i egenskap av budbärande fotfolk. Projektledningen uppmuntrar att den mottagande parten verkligen tar sig tid att sitta ner och diskutera de olika interna verksamheternas sätt att jobba. På ett ställe kan en lösning vara den rätta, medan det på ett annat ser helt annorlunda ut. De som redan finns i organisationen måste få chans att komma med kommentarer och förslag, samtidigt som ledningen måste sätta ner foten och informera om hur det kommer att fungera i det nya systemet. En erfarenhet projektledningen gjort är att så gott som ingen vill gå tillbaka till en manuell hantering av fakturor när man väl satt sig in i och börjat jobba med den elektroniska hanteringen. Detta gäller även dem som initialt eventuellt uttryck skepsis mot det nya arbetssättet. Den elektroniska implementeringsprocessen föregås oftast av att en kommun- eller företagsledning påtalar att de vill starta e-fakturering och att de är intresserade av att använda Handelsplats Wermland som lösning. Projektledningen bokar då ett möte med ekonomi-, redovisnings- och inköpsavdelningen. Här förklarar man vad Handelsplats Wermland kan hjälpa till med och vilket stöd projektet kan vara under processens gång. Vid detta möte poängteras också noggrant vikten av att förankra beslutet om att påbörja e-fakturering i ledningsgruppen. Oftast bokas ett specifikt informationsmöte in, där projektledningen träffar hela ledningsgruppen och förklarar vad Handelsplats Wermland är och vad projektet åstadkommit samt vilka fördelarna är med att införa elektronisk faktura. Återigen poängteras hur viktigt det är att det finns en uttalad intern projektledare, som har tid och ork att genomföra projektet. Med hjälp av goda exempel, där Handelsplats Wermlands projektledning lyfter fram kommuner som kommit en bit i e-faktureringsarbetet, åskådliggörs för den mottagande parten vad som krävs i form av tid och energi för att kunna komma igång med hela verksamheten och se till att cirka % av fakturavolymen blir elektronisk inom ett år. Den kanske allra största nyttan gör Handelsplats Wermland i leverantörsbearbetningen. Här förser den mottagande parten projektledningen med en lista över samtliga leverantörer, vilken gås igenom noggrant. Oftast återfinns här en rad gemensamma leverantörer med andra kommuner, speciellt vad gäller de allra största leverantörerna. Dessa är i många fall redan EDI-mogna. Projektet har idag en hel del stora EDI-leverantörer som enkelt kan kopplas till en ny mottagare, eftersom projektledningen redan har etablerat en kontakt och både format och kommunikation i stort sett är samma för alla mottagare. När det gäller kommunerna är det vanligast att ett fåtal leverantörer står för merparten av fakturorna och dessa är oftast inte främmande för elektronisk fakturering. När det kommer till de regionala och lokala leverantörerna finns en stor vinst i att Handelsplats Wermland kan gå ut brett och erbjuda en lösning av e-faktura till flera kommuner samtidigt. Då Handelsplats Wermland får listan med den mottagande partens alla leverantörer ser projektledningen till att inled- 18 Handelplats Wermland Enklare e-handel

19 ningsvis kontakta de stora leverantörerna, som redan finns med i satsningen och för dessa upprättas nya EDI-avtal för den nya mottagaren. Till övriga leverantörer går projektledningen i steg ett ut med ett brev där det förklaras varför den aktuella mottagande parten börjar med e-faktura och varför det är viktigt att leverantörerna ser positivt på processen samt vilka fördelar dessa kan uppnå med en elektronisk process. I brevet åskådliggörs också vilka befintliga tekniska förutsättningar som finns och leverantören ombeds skicka in en svarskupong, med information om leverantörens befintliga affärssystem, fakturavolym, bankkontakt etcetera. Projektledningen har i flera fall valt att anlita en tredje part i bearbetningen av leverantörerna. Denna tredje part har då utgjorts av företag som säljer den tredjepartslösning som projketet använder sig av och som skulle kunna bli aktuell att ansluta sig till för de aktuella leverantörerna. Oftast är det dock projektledningen själva som försöker återkoppla och få in information om leverantören. Detta har visat sig vara det allra bästa sättet att arbeta och är ett förfaringssätt som rekommenderas om tid och resurser finns. Projektledningen tar reda på hur intresserade de olika leverantörerna är, vilket affärssystem de har, hur många fakturor till vilka mottagare och så vidare. Utifrån dessa kriterier tar projektledningen fram lämpliga lösningar, som passar just det företaget. Om företaget nappar på någon av de föreslagna lösningarna hjälper Handelsplats Wermland till med installation och testkörningar, så att processen kommer igång. I många kommuner har Handelsplats Wermland varit med och bjudit in ett antal utvalda leverantörer till en träff, där både den aktuella kommunen och projektledningen berättar om nyttan och vad Handelsplats Wermland specifikt kan erbjuda. Dessutom presenteras ett gott exempel, där ett redan uppkopplat företag redogör för sina erfarenheter och nyttoeffekter. Det handlar ofta om att det goda exemplet lyfter fram områden som bättre cash-flow, snabbare hantering av fakturan, bättre kvalité med färre fel och så vidare. Denna mötespunkt har visat sig vara av yttersta vikt och bör ej förbises. De närvarande leverantörerna lyssnar mer på en som känns som deras like, än på utomståendes information, som till viss del kan kännas påtvingad. Efter ett sådant möte brukar intresset vara större än efter endast en information och bearbetning brevledes. Mötet efterföljs sedan av individuella träffar med de intresserade leverantörerna, där deras affärssystem, arbetssätt, antal fakturor med mera gås igenom och där en bild av vilka lösningar Handelsplats Wermland rekommenderar ges. När en mottagande kommun eller ett företag kommit igång och har utbildat sin organisation samt förankrat arbetet intern påbörjas arbetet med att koppla upp leverantörer i olika takt. Arbetstakten styrs av hur snabbt kommunen/företaget vill få igång fler leverantörer, hur mycket tid de har möjlighet att avsätta, och vilka möjligheter leverantörerna själva har när det gäller komma igång med att skicka e-fakturor. I vissa fall hjälper Handelsplats Wermland till med att ta fram standarder för leverantörer när de önskar kontakt med någon som kan detta och är igång skarpt. Oftast kan projektet bidra med önskemål från hela kommun- och landstingssidan eftersom det i de flesta fall är samma önskemål som gäller. Projektledningen har sett en enorm fördel med att kunna presentera många mottagare i diskussionerna med stora leverantörer som kanske inte annars skulle vara intresserade av en liten kommun i Värmland. Den växande kvantiteten ger hela tiden projektet alltmer tyngd. Handelsplats Wermlands stöd till mottagande part en sammanfattning Projektledningsstöd. Framtagning av tid- och aktivitetsplan. Kartläggning av utvalda leverantörer. Föreslå teknisk lösning utifrån mottagare och sändares förutsättningar. Framtagning av rutiner för implementering både vad gäller teknik och mänskligt beteende i samråd med mottagande part. Kontinuerlig och aktiv omvärldsbevakning gällande befintliga lösningar och metoder på marknaden. Påverkansinsatser i syfte att uppnå samverkan och samordning mellan aktörer på marknaden. Handelplats Wermland Enklare e-handel 19

20 Den mottagande partens åtaganden Handelsplats Wermland kräver: Att intern projektledning utses samt att projektet förankras internt i organisationen. Framtagning av tid- och aktivitetsplan i samråd med Handelsplats Wermland. Att en klartläggning av verksamhetens fakturaflöden sker. Att lämpliga pilotenheter inom organisationen väljs ut. Att en prioritering av lämpliga leverantörer görs. Sändande part Det Handelsplats Wermland erbjuder sändande part (leverantörerna av e-faktura) kan sammanfattas i nedanstående punkter: Föreslå teknisk lösning utifrån affärssystem, fakturavolym och tekniskt kunnande. Hjälp med implementering av lösning. Hjälp med att utbyta nödvändig information mellan sändande och mottagande part. Se till att tester genomförs och godkänns. En del affärssystem kan generera elektroniska fakturor direkt och om så är fallet vill den aktuella leverantören oftast använda den lösningen. De känner en viss säkerhet med det som redan finns. Självklart är priset också mycket avgörande, de flesta små företag tycker att en investering på en eller par tusenlappar är för mycket och de ser ofta inte sin egen nedlagda tid som en kostnad. För dessa är det viktigt att påtala den ekonomiska vinsten i att kuvert- och portokostnaden försvinner i och med en övergång till e-fakturering. Mindre företag har även oftast en låg kunskapsnivå inom dataområdet. De vill inte att arbetet ska vara svårt eller ta allt för mycket tid i anspråk, vare sig det gäller installationer eller hantering av fakturorna. De flesta upplever det som mycket positivt att Handelsplats Wermland kommer ut på plats och hjälper dem i uppstartsskedet. En viktig del i processen har visat sig vara att det finns en fungerande och aktiv dialog mellan leverantören och fakturamottagaren, eftersom det ofta innebär att parterna måste ändra sina rutiner med kundnummer och referenser. Med elektronisk faktura är det mycket viktigt att all information kommer med och alltid på samma ställe. Att kommunicera fördelarna Vid en workshop i mitten av maj 2008 bjöd projektledningen in mottagarna av elektronisk faktura, vilka under flera års tid arbetet med implementeringen, till en kommunikationsworkshop för att erbjuda retoriskt stöd kring hur man kommunicerar ut fördelarna med elektronisk fakturahantering. Gemensamt enades gruppen om ett antal olika argument. Om vi, som mottagare, inte hade e-faktura så skulle vi Fortsätta leta papper. Hantera fakturakopior som försvunnit på vägen. Lägga mer tid på fakturaprocessen. Stå still i utvecklingen. Betala via pappersfakturor manuella rutiner. Ha sämre kontroll, långsammare processer och sämre tillgänglighet. Se fler betalningspåminnelser. Bidra till en sämre miljö. Inte vara lika effektiva/mer administration. Vara omoderna. Inte kunna fördela om resurser. 20 Handelplats Wermland Enklare e-handel

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014 Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

E-fakturering och e-handel

E-fakturering och e-handel E-fakturering och e-handel Satsningar i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 7 mars 2006 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005

Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005 Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Främja kvinnors företagande Värmlands län

Främja kvinnors företagande Värmlands län 1(5) Näringsliv Ingela Bönström Brusgård Främja kvinnors företagande 2007-2009 Värmlands län Förteckning över samtliga beviljade projekt under programperioden 2007-2008-2009 Beviljade projekt 2007 - Offentliga

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Molnbaserad B2B: Minska kostnader och integrera fler partners!

Molnbaserad B2B: Minska kostnader och integrera fler partners! Molnbaserad B2B: Minska kostnader och integrera fler partners! Dagens globala affärslandskap översvämmas av interaktionspunkter mellan partners. Verksamheter av olika storlekar försöker kontinuerligt optimera

Läs mer

Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det?

Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det? Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det? 2007-10-29 E-fakturaprojektet ESV Eva Wern Sören Pedersen Verva - Arena Program e-fakturaprojektet i svenska staten Val av standard för e-faktura

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet Kommissionens arbete med att underlätta företagsöverlåtelser samt Resultat från Sveriges nationella program 2005-2007 med att underlätta företagsöverlåtelse i små företag. Vår bakgrund Sigbritt Larsson

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA 2014-04-09 Sida: 1 (9) Kommunikationsplan samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-04-09 Sida: 2 (9) Innehåll 1 INFORMATIONSSPRIDNING 3 2 MÅLGRUPPER 3 2.1 PROJEKTINTERN KOMMUNIKATION 3 2.2 KOMMUNIKATION

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby E-faktura till offentlig sektor Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby ESV:s arbete kring e-handel och digitalisering E-handel i staten leda och samordna Effektivisera interna

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB HANDELSKAMMARÅRET 2013 Handelskammaren Värmland är en regional och oberoende medlemsorganisation. Vi arbetar för att utveckla

Läs mer

Vi skapar möten som ger affärer

Vi skapar möten som ger affärer Vi skapar möten som ger affärer Vi brinner för att knyta samman företag och se affärerna gå i lås. Luleå ska vara en intressant plats för människor, etableringar och investeringar. Luleå Näringsliv bidrar

Läs mer

Nyhetsbrev 4/10. Dags för nästa steg. Tervetuloa ebuildpalveluun! 99,99% för ebuild

Nyhetsbrev 4/10. Dags för nästa steg. Tervetuloa ebuildpalveluun! 99,99% för ebuild INNEHÅLL 1 99,99% för ebuild 2 Stöd för utländska leverantörer 3 Workshop om eupphandling 4 Praktikfall på e-fakturadag 5 Arbetsutskott e-faktura 6 Arbetsutskott teknik 7 Validering på BEAst.se 8 Mallavtal

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen Effektiva inköp i svenska staten E-inköpsdagen 12 maj 2009 Regeringen g vill effektivisera inköpsprocessen i tre steg E-faktura (2005-2008) E-beställning (2009-2013) E-upphandling (2009-2011) Ansvar: ESV

Läs mer

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Arbetsgruppen för projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad 2005-03-09 Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Förord... 3 2 Syfte,

Läs mer

Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08

Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08 Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08 1 Bakgrund om e-handel och e-fakturering i kommuner och landsting? Hittills har kommuner och landsting infört

Läs mer

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö Folkuniversitetet 2013-01-09 Henrik Hermansson henrik.hermansson@folkuniversitetet.se 036-166401 2. Projektets syfte Tidigare har vi med stöd av Folkbildningsrådet

Läs mer

Dnr DSN-2014-19 Dpl. Dpl sid 1 (5) T IT-enhetenn. Inledning. servicenämnden. ka kommuner. Till grund. utveckling. karlstad.se

Dnr DSN-2014-19 Dpl. Dpl sid 1 (5) T IT-enhetenn. Inledning. servicenämnden. ka kommuner. Till grund. utveckling. karlstad.se Dnr DSN-2014-19 Dpl sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET T IT-enhetenn 2015-01-23 (reviderad) Anna Hamr, 054-540 81 69 anna.hamr@ @karlstad.se Verksamhetsplan 2015 drifts- ochh servicenämnden Dnr DSN-2014-19

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Elektronisk faktureringbehov och möjligheter

Elektronisk faktureringbehov och möjligheter Elektronisk faktureringbehov och möjligheter Kerstin Wiss Holmdahl Svenska Kommunförbundet 2 november 2004 Elektronisk fakturahantering Aktuellt med olika initiativ om E-fakturor. - Bankerna har lösningar/planerar

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Utvecklat företagande i travbranschen

Utvecklat företagande i travbranschen Utvecklat företagande i travbranschen Projektrapport 071129 Projektledare: Projektägare: Referensgrupp: Mats Norberg, LRF Konsult AB Johan Abenius, STC Carina Dahling, Skråmsta stuteri Jörgen Westholm,

Läs mer

Elektronisk handel för alla. Håkan Lundmark

Elektronisk handel för alla. Håkan Lundmark Elektronisk handel för alla Håkan Lundmark Elektronisk handel Framgångsfaktorer för e- handel Snabb leverans en konkurrensfördel Ökad e-handel med smarta telefoner Enkelheten avgör för konsumenterna Sid

Läs mer

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT PROFESSIONELLT & PERSONLIGT ETT UTBYTE FÖR ATT GAGNA, INSPIRERA & FÖRKOVRA DEN SMÅSKALIGA TURISMEN ETT SAMARBETEMELLAN LEADER MITTSKÅNE & LEADER ÅLAND INNEHÅLL PROFESSIONELLT & PERSONLIGT... 1 Projektidé...

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB

CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB VAD kan jag? HUR delar jag med mig? VILKEN är Affärsnyttan? VARFÖR har mina kunder valt mig? www.stepeducation.se olofson@stepeducation.se 070 208 67 88 St Lars

Läs mer

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens AMP- Ability Management Program Investering i kompetens Genom att investera i kompetens för chefer kommer dessa via AMP genomföra förändringsarbeten som resulterar i värden större än investeringskostnaden,

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Förbundsstyrelsens förslag till kongressen Inledning I år antar kongressen för första gången en långtidsplan. Den drar upp riktlinjerna för de kommande fem åren och hur vi ska

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Grundkurs elektronisk handel

Grundkurs elektronisk handel Inbjudan till... Grundkurs elektronisk handel 21-22 oktober 2015 i Stockholm Grundkurs elektronisk handel Syftet med denna kurs är att gå igenom vad elektronisk handel innebär, hur man kan införa e-handel

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Tillväxtprojektet. -Tillväxt i Västernorrland- Det enskilda företaget

Tillväxtprojektet. -Tillväxt i Västernorrland- Det enskilda företaget -Tillväxt i Västernorrland- Det enskilda företaget Ett samarbetsprojekt mellan länets 7 kommuner och Länsstyrelsen i Västernorrland Ägs och administreras av Länsstyrelsen PROJEKTORGANISATION Projektägare:

Läs mer

Grundkurs elektronisk handel

Grundkurs elektronisk handel Inbjudan till... Grundkurs elektronisk handel 20-21 mars 2017 i Stockholm Grundkurs elektronisk handel Vad behöver man veta när man ska införa elektronisk handel? Denna kurs riktar sig till Er som inför

Läs mer

Gemensam HSA-katalog i Värmland, Värmlandskatalogen

Gemensam HSA-katalog i Värmland, Värmlandskatalogen Gemensam HSA-katalog i Värmland, Värmlandskatalogen Ett projekt för främjande av samverkan mellan kommuner och landsting med befolkningsminskning FI 2001/4569 2008-05-12 Päivi Laritz 1 Bakgrund En arbetsgrupp

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Program inom innovation och affärsutveckling för dig som är ingenjör och chef

Program inom innovation och affärsutveckling för dig som är ingenjör och chef Program inom innovation och affärsutveckling för dig som är ingenjör och chef Leda innovation Sveriges Ingenjörers utbildning Leda innovation utvecklar din kompetens kring att leda och organisera innovation

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212 Handläggare: Sektion/Enhet: Mottagare: Rubrik: Kerstin Wiss Holmdahl Civilrättssektionen Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med

Läs mer

Uppföljningsrapport Gränskommitténs Østfold-Bohuslän/Dalslands kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat

Uppföljningsrapport Gränskommitténs Østfold-Bohuslän/Dalslands kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat Regionutvecklingssekretariatet Djupare uppföljning, mars 2012 Uppföljningsrapport Gränskommitténs Østfold-Bohuslän/Dalslands kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Kalmar län har startat en process som syftar till att inrätta ett Vård- och omsorgscollege i regionen. Nedan beskrivs vad ett Vård- och omsorgscollege

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Val av affärsprocess - vägledning

Val av affärsprocess - vägledning Val av affärsprocess - vägledning Syftet med detta dokument är att underlätta vid valet mellan SFTI:s olika affärsprocesser vid införande av e-handel. Detta görs genom att på en övergripande nivå förklara

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Anbudsförfrågan Extern utvärdering av strukturfondsprojekt

Anbudsförfrågan Extern utvärdering av strukturfondsprojekt Anbudsförfrågan Extern utvärdering av strukturfondsprojekt Stiftelsen Inova i Wermland är en företagsinkubator som stödjer utvecklingen av unika affärsidéer till växande aktiebolag. Inova är en del av

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Invånarens syn på vilka etjänster inom Socialtjänsten som länet borde erbjuda samt behovet av regional plattform SLUTRAPPORT Version 1.

Invånarens syn på vilka etjänster inom Socialtjänsten som länet borde erbjuda samt behovet av regional plattform SLUTRAPPORT Version 1. Invånarens syn på vilka etjänster inom Socialtjänsten som länet borde erbjuda samt behovet av regional plattform SLUTRAPPORT Version 1.0 Kalmar 2014-11-28 Ort och datum Diana Axelsson-Olsson Projektledare

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

30 mars 15 Ansvarig: Sten Odelberg EFFEKTIVISERING AV FAKTURAFLÖD GENOM EFAKTURA OCH EFFEKTIVARE E-HANDEL VERSION 1.0 UPPDRAGSBESKRIVNING

30 mars 15 Ansvarig: Sten Odelberg EFFEKTIVISERING AV FAKTURAFLÖD GENOM EFAKTURA OCH EFFEKTIVARE E-HANDEL VERSION 1.0 UPPDRAGSBESKRIVNING 30 mars 15 Ansvarig: Sten Odelberg EFFEKTIVISERING AV FAKTURAFLÖD GENOM EFAKTURA OCH EFFEKTIVARE E-HANDEL VERSION 1.0 UPPDRAGSBESKRIVNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Att alla beställningar görs

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Anvisningar för Sociala investeringar

Anvisningar för Sociala investeringar [Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

ramgångsrika öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling.

ramgångsrika öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling. F ramgångsrika F öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling. Region Skånes nya satsning på kvinnor som äger och driver företag inom vård och omsorg i Skåne

Läs mer

Kartläggning av företagets utvecklingsbehov. Nätverksträff. Tema lönsamhet. Individuellt val av kompetensutveckling. Tematräff i nätverket 1 ggr/månad

Kartläggning av företagets utvecklingsbehov. Nätverksträff. Tema lönsamhet. Individuellt val av kompetensutveckling. Tematräff i nätverket 1 ggr/månad Företagsutveckling individuellt och i nätverk Ölandsnätet är byggt för att ge företagen på Öland en möjlighet att kompetensutveckla sig, ta vara på gemensam kompetens och samtidigt lära känna företagare

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Plusgiro Bankgiro E-post Hemsida

Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Plusgiro Bankgiro E-post Hemsida 1 (8) 2 (8) Verksamhetsplanen beslutas av fullmäktige och är ett av de styrdokument genom vilka fullmäktige styr LinTek. Verksamhetsplanen tas fram med LinTeks måldokument som grund och aktuella fokusområden.

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

NDHC. Nordic Digital Health Center

NDHC. Nordic Digital Health Center NDHC Nordic Digital Health Center NDHC förprojekt 2016 Samhällsutmaningen Vi lever allt längre och efterfrågan på välfärdstjänster kommer att öka drastiskt i takt med att vi förväntar oss att ha en hög

Läs mer

Managing the IT Business program

Managing the IT Business program Managing the IT Business program Karlöf-Hiltmann Management och Informator har satt samman en unik modul för utbildning och utveckling av personer med nuvarande eller kommande managementansvar inom ITtunga

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun 2006-2016

Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun 2006-2016 FÖRSLAG nr 2 Sid 1 av 10 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se 2006-08-29 0.6 Strategi för besöksnäringen i Ljusdals kommun 2006-2016 INNEHÅLL Versionshistorik... 1 Godkännande... 1 1 Sammanfattning...

Läs mer

Strategi för IT i skolan. Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola

Strategi för IT i skolan. Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola Strategi för IT i skolan Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola Informationstekniken kommer kanske inte att rädda mänskligheten...men den är ett kraftfullt verktyg. Människor

Läs mer

SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du

SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du 1 2 SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du välkommen att titta på vår hemsida: www clues.se Kontaktinformation:

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

UTSKOTTSVERKSAMHET. Verksamhetsplan Eventutskottet 2014-09-27. Verksamhetsbeskrivning. Syfte och mål

UTSKOTTSVERKSAMHET. Verksamhetsplan Eventutskottet 2014-09-27. Verksamhetsbeskrivning. Syfte och mål UTSKOTTSVERKSAMHET Verksamhetsbeskrivning skapar möjligheter för studenter att engagera sig inom diverse projekt, internt för aktiva samt externt för medlemmar, och bidrar till personlig utveckling genom

Läs mer

Att skicka fakturor. Fördjupning till dig som ska använda bankens fakturaskrivare för e-fakturor och pappersfakturor via e-bokföring

Att skicka fakturor. Fördjupning till dig som ska använda bankens fakturaskrivare för e-fakturor och pappersfakturor via e-bokföring Att skicka fakturor Fördjupning till dig som ska använda bankens fakturaskrivare för e-fakturor och pappersfakturor via e-bokföring Välkommen! Genom att skicka kundfakturor via banken kan du och ditt företag

Läs mer