HANDLINGSPLAN mot diskriminering och kränkande behandling AMIGO

Transkript

1 1 av 20 HANDLINGSPLAN mot diskriminering och kränkande behandling gäller för barn, elever och personal på Ersdungen AMIGO Det är inte de onda människornas ondska som är det farliga, utan de goda människornas tystnad. (Martin Luther King) Gäller läsåret 2013/2014

2 2 av 20 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola F-6 och fritidshem Ansvariga för planen Trygghetsgruppen Patrik Sandström lärare Gudrun Sandström förskollärare Susanne Gullehag fritidspedagog Elizabeth Kamf Holmberg lärare Elisabeth Jonsson rektor Majlis Markström kurator Åsa Vikberg skolsköterska SKOLANS VISION Vi vill ge våra barn och ungdomar goda kamrat- och vuxenrelationer därför hjälper vi till att lösa konflikter Vi anser att alla ska visa hänsyn och respekt för andra därför åtgärdar vi mobbning och annan kränkande behandling Vi vill ge våra barn och ungdomar en god arbetsmiljö därför ingriper vi mot störning av undervisningen Vi månar om barnens och ungdomarnas självförtroende därför ingriper vi mot all diskriminering och dåligt språkbruk Vi vill ge våra barn och ungdomar trygghet därför ingriper vi mot våld Vi vill utbilda våra barn och ungdomar till demokratiska medborgare som kan ta ansvar för sina liv därför tydliggör vi deras rättigheter och skyldigheter (egenansvar) i skolan Planen gäller under perioden till

3 3 av 20 Elevernas delaktighet Utifrån elevernas svar på trygghetsenkäten börjar vi terminen med att sätta in extra stöd på platser där eleverna känner sig otrygga. Där involveras även elevrådet och trygghetsgruppen. Vi har även ett vänskapstema de första veckorna där eleverna får ge uttryck för sina tankar och känslor. Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen varje termin, med hjälp av en självskattning i unikum. Eleverna genomför elevenkät 2 ggr varje termin, resultatet återkopplas i varje klass och tid för samtal och reflektion ges. Kamratstödjare utses vid läsårets början. I klassråd och elevråd är trygghet och trivsel en stående punkt. Vårdnadshavarens delaktighet Vårdnadshavare får information om det allmänna klimatet på skolan genom veckobrev, föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldraråd. Varje hösttermin upprättas förväntans dokument mellan hemmet och skolan. Personalens delaktighet Personalen har varit delaktiga i framtagandet av planen, utvärderingar och reflektioner av elevenkäter, självskattningar ligger som grund. Förankring av planen Vårdnadshavare och elever får information och planen varje hösttermin. Planen finns att läsa på skolans hemsida. Utvärdering hur utvärderas planen Trygghetsgruppen har ansvaret för att utvärdera planen, årsutvärderingen genomförs i maj varje läsår. Elevernas enkätsvar är också underlag för utvärdering vilket sker två ggr per termin. Trygghetsgruppen kommer med förslag på förbättringsåtgärder löpande under terminen. De förbättringsområden som blir tydliga i Maj ligger som grund för nästa års plan. Delaktiga i utvärdering av fjolårets plan Trygghetsgrupp, arbetslag, elevråd Resultat av utvärdering av fjolårets plan Vi ska genomföra trygghetsvandringar med alla klasser, detta för att få syn på vilka platser i skolan som eleverna upplever otrygga och där vuxna saknas. Vi behöver fortsätta vårt arbete för ett bättre språkbruk och morverka verbala kränkningar. Vid terminsstart genomförs dessa trygghetsvandringar, vilka dokumenteras. Arbetet med att förbättra språkbruket är ett pågående arbete i vardagen och vid incidenter. Vi har reviderat trygghetsenkäten Fler vuxna på vuxna på rasterna där fritids har huvudansvar Trygghetsenkät genomförs två ggr per termin i stället för en. Vi har tagit hjälp av Friends för kompetensutveckling. Årets plan utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas

4 4 av 20 Resultat av elevenkäter analyseras vid arbetslagsträffar och ett husmöte där all personal deltar. Planen utvärderas i slutet av terminen. Eleverna utvärderar genom enkät och samtal, om huruvida sättet att vara mot varandra har förbättrats. Har de platser som upplevdes otrygga vid terminsstarten blivit trygga? Det sista elevrådet på vårterminen ägans till att summera elevernas synpunkter, rektor ansvarar. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Främjande insatser Namn Främja arbetet mot kränkande behandling All personal ska arbeta för att förebygga kränkande behandling Få kunskap om förekomsten av diskriminering och kränkande behandling för att kunna vidta relevanta åtgärder. Organisationsnivå, Gruppnivå, Individnivå Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen varje termin. Skolsköterskan tar upp frågor om trygghet och trivsel vid hälsosamtalen. Årlig kartläggning i form av enkäter. Resultaten analyseras av trygghetsgruppen, arbetslagen och Amigogruppen. Utvecklingsinsatser/ åtgärder skrivs in i nästa års handlingsplan. Trakasserier och kränkningar som dokumenterats under läsåret sammanställs och analyseras. Skolan har ett antimobbningsråd, vilken vi benämner trygghetsgrupp och elevskyddsombud vilka är en länk mellan elever och pedagoger. Amigogrupp (kamratstödjare) Fritidspersonalen ansvarar för rasterna och finns ute på gården. i skolrestaurangen äter alla pedagoger tillsammans med eleverna. Vuxna finns i kapprum och omklädningsrum Förväntansdokument mellan föräldrar, elever och klasslärare upprättas i samband med höstens skolstart i alla klasser. Vänskapstema vid terminsstart, då arbetar vi med diskrimineringsgrunderna. Varje läsår anordnas en temadag vilken innehåller någon/några av diskrimineringsgrunderna. Klasserna ska kontinuerligt arbeta med etik, moral, normer och värderingar, i enlighet med värdegrunden, vilket ska genomsyra hela verksamheten. Kompetensutveckling planeras och genomförs utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Friends hjälper oss med detta. Känslan av att bli kränkt är subjektiv och måste tas på allvar.

5 5 av 20 Namn Främja arbetet mot kränkande behandling med avseende kön Alla elever skall behandlas individuellt efter behov och inte efter kön. Eleverna skall få ökad kunskap om negativa effekter av könsnedsättande språkbruk. Arbeta aktivt mot köns nedsättande språkbruk, samt ha kompissamtal. Vi diskuterar normer för klädsel och andra personliga uttryck. Tidpunkt Vid höstterminens skolstart och kontinuerligt under läsåret. Ansvar Alla elever och all personal Datum när det ska vara klart Namn Främja arbetet mot kränkande behandling avseende könsidentitet och könsuttryck En öppenhet och tolerans för olika sexuella läggningar ska råda på Ersdungen. Vi skaffar oss kunskaper och ökad medvetenhet genom utbildning kring HBT. Vi strävar efter att använda böcker/läromedel som belyser olika typer av familjebildningar. Insats Fortbildning för personal Ansvar Rektor för personalutbildning Elevvårdsteamet Lärare Datum när det ska vara klart;

6 Namn Främja arbetet mot kränkande behandling med avseende etnisk tillhörighet Vi vill att alla elever ska känna samhörighet oavsett etnisk tillhörighet. 6 av 20 Ta till vara alla kunskaper och erfarenheter som finns genom många olika nationaliteter. I samförstånd med vårdnadshavare görs individuella anpassningar. Information till hemmen översätts på modersmålet med stöd av modersmålslärare, vid behov. Vi respekterar varandras kulturer och vill ta tillvara all den erfarenhet våra elever har. Tidpunkt Kontinuerligt. Alltid! Föräldramöten Lektioner Ansvar Alla inblandade rektor, lärare, elever, övrig skolpersonal och föräldrar Datum när det ska vara klart; Namn Främja arbetet mot kränkande behandling med avseende religion eller annan trosuppfattning. På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett religion eller kulturell tillhörighet. Ta till vara alla kunskaper och erfarenheter som finns genom många olika nationaliteter. I samförstånd med vårdnadshavare görs individuella anpassningar. Information till hemmen översätts på modersmålet med stöd av modersmålslärare, vid behov. Vi respekterar och uppmärksammar stora religiösa högtider t. ex påsk och Ramadan. Vi håller skolavslutningar och andra tillställningar i ickekonfessionella lokaler Tidpunkt Kontinuerligt. Alltid! Föräldramöten Lektioner

7 Ansvar Alla inblandade rektor, lärare, elever, övrig skolpersonal och föräldrar Datum när det ska vara klart: av 20 Namn Främjande arbete mot kränkande behandling med avseende sexuell läggning Alla skall bli lika behandlade oavsett sexuell läggning. Vi skaffar oss kunskaper och ökad medvetenhet genom utbildning kring HBT. Diskussion i tematisk form under sex- och samlevnadsundervisning om HBT med eleverna. För de yngsta eleverna samtalar vi om HBT, när eleverna ställer frågor. Vi strävar efter att använda böcker/läromedel som belyser olika typer av familjebildningar. Utbildning för personal Kontinuerligt under läsåret Datum när det ska vara klart; Ansvar Rektor för personalutbildning Elevvårdsteamet Lärare Namn Främja arbetet mot kränkande behandling avseende funktionshinder På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Vi skaffar oss kunskaper och ökad medvetenhet genom utbildning kring funktionshinder. Lägga in tid för att planera för bemötande av kommande elever på skolan. Erbjuda uppläst text samt längre tid för våra dyslektiker. Elever ska få kunskap om att elever med funktionshinder kan behöva olika form av stöd Erbjuda kompensatoriska hjälpmedel till de elever som behöver. Erbjuda möjlighet till lugnare miljö för de elever som behöver det.

8 8 av 20 Uppmärksamma alla på skolan att vara försiktiga med parfym med tanke på våra allergiker. Tidpunkt Löpande under läsåret. Amigodagen Kompetensutveckling för personalen, ständigt pågående. Hålla oss ajour med nya rön. Ansvar Rektor, elevvårdsteamet, trygghetsgruppen, lärare och elever Datum när det ska vara klart: Namn Främja arbetet mot kränkande behandling avseende ålder Alla ska respektera varandra oavsett ålder Förklara för barnen att det kan finnas barn i olika åldrar i samma klass beroende på olika förutsättningar och orsaker. Det ska vara okej. Ansvar Klasslärare Datum när det ska vara klart: KARTLÄGGNING/NULÄGESBESKRIVNING FRÄMJANDE ARBETE All personal ska arbeta för att förebygga kränkande behandling Få kunskap om förekomsten av diskriminering och kränkande behandling för att kunna vidta relevanta åtgärder. Organisationsnivå, Gruppnivå, Individnivå Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen varje termin. Skolsköterskan tar upp frågor om trygghet och trivsel vid hälsosamtalen. Årlig kartläggning i form av enkäter och trygghetsvandring.

9 9 av 20 Resultaten analyseras av trygghetsgruppen, arbetslagen och Amigogruppen. Utvecklingsinsatser/ åtgärder skrivs in i nästa års handlingsplan. Trakasserier och kränkningar som dokumenterats under läsåret sammanställs och analyseras. Skolan har ett antimobbningsråd, vilken vi benämner trygghetsgrupp och elevskyddsombud vilka är en länk mellan elever och pedagoger. Amigogrupp (kamratstödjare) Fritidspersonalen ansvarar för raster, i skolrestaurangen äter alla pedagoger tillsammans med eleverna. Förväntansdokument mellan föräldrar, elever och klasslärare upprättas i samband med höstens skolstart i alla klasser. Vänskapstema vid terminsstart, då arbetar vi med diskrimineringsgrunderna. Varje läsår anordnas en temadag, resultatet av elevenkäten ligger som grund för innehållet. Klasserna ska kontinuerligt arbeta med etik, moral, normer och värderingar, i enlighet med värdegrunden, vilket ska genomsyra hela verksamheten. Kompetensutveckling planeras och genomförs utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Friends hjälper oss med kompetensutveckling Områden som berörs av kartläggning Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur eleverna involveras i kartläggningen Alla elever får på olika sätt kartlägga riskområden på skolan där de känner sig otrygga. Eleverna genomför en trivselenkät 2g/termin, uppföljning i alla klasser. Hur personalen involveras i kartläggningen Vuxna tar del av elevernas svar på trygghetsenkät och analyserar och agerar därefter. Resultat och analys Resultat av trivselenkäter sammanställs och analyseras regelbundet. Vi är medvetna om att kapprum och omklädningsrum är platser som kan upplevas otrygga. Förebyggande åtgärder Namn Främja och förebygga Områden som berörs av åtgärden och uppföljning

10 Personalen på Ersdungen skall sträva efter att öka sin medvetenhet om egna attityder, värderingar, bemötande och förhållningssätt, detta för att vara goda förebilder för barn/elever. Uppföljning; Självskattning och elevhearings. Åtgärd: Kompetensutveckling med Friends, mentorprogrammet. Gemensam analys och reflektion utifrån trivselenkäter. Nära samarbete med vårdnadshavare. 10 av 20 Motivera åtgärd Genom kompetensutveckling och gemensamma diskussioner får alla medarbetare ökad kunskap och insikt. Genom att tillsammans lyfta svårigheter och stödja varandra, finner man bättre lösningar. Trivselenkäterna talar sitt tydliga språk om hur eleverna upplever sin skolmiljö. Ett nära samarbete med vårdnadshavare skapar trygghet för eleverna och viktig information kommer till vår kännedom. Ansvarig Rektor och personal Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy Alla vuxna inom skolan skall aktivt motverka all form av kränkande behandling. Alla vuxna skall känna till arbetsgången när en allvarlig situation uppstår. Vilka som ingår i TRYGGHETSGRUPPEN, och vart man lämnar en incidentrapport. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvärdsschema sitter synligt, flera vuxna ute under alla raster. Ständig dialog mellan ban och vuxna om klimatet på skolan. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Trygghetsgruppen Skolkurator Skolsköterska Rektor Lärare Fritidspedagoger Förskollärare

11 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Incidentrapport skrivs och lämnas till rektor direkt eller i uppmärkt fack Trygghetsgruppen med ledning av rektor fördelar ärendet och agerar omedelbart. 11 av 20 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Omgående anmäla till rektor Rutiner för uppföljning Återkopplande samtal med berörda parter. Rutiner för dokumentation Incidentrapport skrivs av den som upptäcker händelsen. Incidentrapporten lämnas till rektor för vidare åtgärd av trygghetsgruppen Trygghetsgruppen dokumenterar samtalet enligt given mall. Dokumentationen lämnas till rektor för vidare arkivering. Ansvarsförhållande. Rektor har det övergripande ansvaret enligt följande: följa skolans handlingsplan för likabehandling och kränkande behandling. se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan. se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder samt annan kränkande behandling. årligen upprätta, utvärdera och revidera handlingsplanen i samarbete med personal och elever och representanter för vårdnadshavare. om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Rektor skall även: se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. Lärare och annan skolpersonal Det är lärare och annan skolpersonals ansvar att: följa skolans likabehandlingsplan. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning. Medvetet och aktivt leta efter signaler på kränkningar, trakasserier och diskriminering skyndsamt anmäla fall av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier till elevhälsoteamet och se till att åtgärder vidtas. Dokumentera samtliga misstänkta, anmälda och/eller upptäckta fall av kränkningar, diskriminering och trakasserier.

12 12 av 20 Elever Har ett ansvar att: följa skolans likabehandlingsplan, samt påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan. Elevers rätt till stöd Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. Vem eleven än kontaktar så har hon/han rätt att bli tagen på allvar och få stöd. När någon i personalen har blivit kontaktad ska de åtgärder som vidtas i möjligaste mån ske i samråd med eleven. Skolpersonal har dock alltid ett ansvar att skydda barn från att fara illa. Ärendet ska alltid anmälas till skolans trygghetsgrupp och rektor. ALLMÄNNA ÅTGÄRDER UPPRÄTTANDE OCH UTVÄRDERING AV HANDLINGSPLANEN Skolan har en ständigt aktuell handlingsplan som syftar till att förverkliga skolans vision. Handlingsplanen utvärderas och revideras varje läsår. Utvärdering sker på följande sätt: Amigogruppen (kamratstödjarna) tillsammans med vuxna diskuterar innehållet i handlingsplanen i sina klasser med hjälp av våra utvärderingsfrågor. Föräldrarna i föräldrarådet gör på samma sätt. Vuxna sammanställer och analyserar ärenden vi haft under året. Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen ska redovisas i den årliga kvalitetsrapporten. Utifrån beslutade åtgärder i kvalitetsrapporten upprättar Amigogruppen (kamratstödjarna) tillsammans med ansvariga vuxna påföljande års plan. Följande frågor används vid utvärderingen: Vilka aktiviteter har vi haft på enheten som syftar på arbetet med likabehandlingsplanen. Vem har gjort vad? Vilket resultat blev det? Vad hade vi kunnat göra annorlunda? Hur följer vi upp detta? Tidpunkt Planen utvärderas och revideras i maj varje år.

13 Ansvar Rektor 13 av 20 INFORMATION Alla anställda på skolan, alla elever och vårdnadshavare ska få information om lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och om skolans handlingsplan. De ska även få information om var mer information finns. Handlingsplanen läggs ut på skolans webbplats Rektor informerar personalen om lagen och handlingsplanen Klasslärare ansvarar för att planen diskuteras i klassen. Klasslärare ansvarar för att aktualisera handlingsplanen vid läsårets första föräldramöte Tidpunkt Vid läsårets start Ansvar Rektor och arbetslagen

14 14 av 20 Incidentrapport Bilaga 1 Tidpunkt för händelsen Datum: Klockan: Uppgiftslämnare: Inblandade personer: Namn: Klass: Namn: Klass: Namn: Klass: Namn: Klass: Typ av incident Fysikt våld Hot om våld Kränkande tilltal Skriftlig kränkning, mail, brev etc. Kränkande språk, bristande respekt Rökning Kränkning via telefon Utfrysning, negativt kroppsspråk Skadegörelse, stöld Drogmisstanke Trakasserier - kön Trakasserier könsidentitet uttryck Trakasserier - sexuell läggning Trakasserier etnisk tillhörighet Trakasserier funktionshinder Trakasserier sexuell anspelning Trakasserier religion el annan trosuppfatt Takasserier - ålder Bedömning Har aldrig iakttagits tidigare (engångsföreteelse) Har inträffat tidigare Har inträffat upprepade gånger Kort beskrivning av det inträffade: NÄR/VAR/HUR? Vidtagna åtgärder Samtal har skett med de inblandade Klasslärare/klassföreståndare informerad * Vårdnadshavare informerad av mentor/klf * Skolsköterska informerad Kurator informerad Rektor informerad * * är obligatoriska uppgifter

15 Ärendet bör utredas vidare 15 av 20 Originalet lämnas till rektor ERSDUNGEN Bilaga 2 Diarienummer.: DOKUMENTATION VID ENSKILT SAMTAL Ärende: Namn/Klass: Klasslärare: Samtalsledare: Datum när ärendet inleddes: Insamlad fakta:

16 Vad kan du göra? (Överenskommelse upprättas)se bilaga Originalet lämnas till rekotr för diarieföring och arkivering 16 av 20 DOKUMENTATION VID KRÄNKANDE BEHANDLING/MOBBNING Bilaga 3 Ärende: Inblandade,Namn/Klass: Ansvariga handläggare: Insamlad fakta: Enskilt samtal med samtliga inblandade enligt följande: Samtalsledare: Elevens namn: Datum/Tid Uppföljande samtal Överenskommelse bifogas. Kontakt med hemmet/hemmen tagen den: Originalet lämnas till rektor för diarieföring och arkivering.

17 17 av 20 ERSDUNGEN Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE Jag lovar att Datum: Elev Samtalsledare Uppföljningssamtal Datum: Överenskommelsen hållits. Ärendet avslutas Överenskommelsen har inte hållits, vidare åtgärder Kontakt tagen med hemmet

18 Originalet lämnas till rektor 18 av 20

19 SAMTALSMALL 19 av 20 Bilaga ENBART till personal Att stoppa mobbning. Den huvudansvarige i teamet utser de som skall arbeta med detta fall. ( Vuxenpilen är koordinator. Skall känna till vad som görs, men behöver inte alltid själv vara med vid samtalen.) Enskilt samtal med offret. Var försiktig i kontakten med mobboffret. Den kan tas i telefon eller vid ett enskilt samtal på skolan eller hemma hos honom/henne. Plocka aldrig ut eleven ur klassen för detta samtal, utan se till att ingen märker eller får reda på att ni pratar med honom/henne. Mobboffret måste till varje pris skyddas. Det är också av detta skäl som gruppen av kamratstödjare och mobbningsteamet samt kontakttelefonen har en så viktig funktion att fylla. Ingen kan veta vem som skvallrat eftersom det är så många som kan ha sett vad som hänt. Enskilt samtal med mobbarna. Det är mycket viktigt att samtalen beskrivs nedan aldrig förs inför klassen. De måste ske enskilt, men en och en inte i grupp. Det första samtalet måste också ske utan att någon av mobbarna får reda på vad som är på gång. Att tala direkt, ge klara och enkla budskap är mycket effektivt. Mobbarna får ta sitt personliga ansvar för sitt handlande. Man har gjort ett fel mot en annan människa. Det är således viktigt att vi markerar tydligt och rakt att skolan ser mycket allvarligt på det inträffade och inga som helst mobbningstendenser är acceptabla. Ledaren hämtas till det ostörda rum där detta samtal ska äga rum. Samtal med ledaren. a) Vi vet vad du håller på med! Man ska klart och tydligt lägga fram fakta på bordet så att mobbaren förstår att det inte är någon idé att försöka komma undan. Ni räknar upp det som han/hon gjort mot mobbningsoffret: Vi vet att du har etc Förmodligen säger mobbaren då: Det är inte bara jag ju. Då svarar ni: Det vet vi också. Men nu är det bara dig vi pratar med, vi ska prata med de andra också. b) Tala om vad skolan anser om mobbning. Att markera skolans ställningstagande är viktigt, att man inte på några villkor accepterar någon form av mobbning. Detta görs utan moraliseringar eller aggressivitet. Det är självklart lätt att uppröras över vad mobbaren ställt till med, men visa det inte. Var dock mycket allvarliga och bestämda c) Tala om vad skolan tänker göra: Säg till mobbaren att skolan nu tänker se till att mobbningen upphör: - Du kan lita på att vi nu kommer att göra allt för att den här mobbningen skall upphöra. Alla vi på skolan tar helt avstånd från mobbning och vi accepterar inte det du håller på med! Detta sägs för att ledaren skall förstå att det är många som känner till mobbningen: vi har ögonen på dig och alla är överens om att det du gör är helt oacceptabelt. Det är viktigt att varken moralisera över mobbarens beteende eller ställa frågor som: Varför gör du så här? Det förstår du väl hur det känns? (Det kan inte mobbaren svara på.) d) Fråga mobbaren vad han/hon ska göra: - Nu har vi kallat på dig för att höra med dig vad du tänker göra för att mobbningen skall upphöra? Mobbaren får i och med detta ta sitt personliga ansvar för sitt handlande och se sin egen roll i det som händer utan att ha möjlighet att skylla från sig. Ge inga förslag på vad mobbaren kan göra. Vänta bara tyst på svaret det kommer så småningom. Om mobbaren säger att OK då, jag ska sluta mobba, är det viktigt att ändå be om exempel: Det låter bra, men vi vill veta VAD du tänker sluta med. Ge oss exempel. e) Anteckna svaren. Det eller de förslag, som kommer, tar ni och antecknar för att kunna följa upp att de efterlevs och för att visa att det ni gör är på allvar.

20 20 av 20 f) Vi har ögonen på dig. Markera för mobbaren att ni kommer att meddela mobbningsteamet hans/hennes och de andras löften. Ni kommer att hålla ögonen på dem för att kolla att löftena efterlevs. Samtalet avslutas med att ni stämmer träff en till två dagar senare för att kontrollera stt förslaget eller förslagen efterlevs. Samtal med medlöparna. Hämta medlöparna en och en och ha exakt samma samtal med dem som med ledaren. Hemmen kontaktas. Föräldrar vill veta vad som sker med deras barn i skolan. Även om det är obehagliga saker. Det är således viktigt att samtala med mobbarnas föräldrar hur vi kan ge mobbaren stöd och hjälp. Det är inte heller lätt att vara en mobbare. En mobbare kan ha mycket skuldkänslor och grupptrycket tvingar honom/henne ofta att göra sådant som man aldrig skulle drömma om att göra annars. Att frångå sin roll som mobbare och dessutom ledare kan vara nog så svårt med all den förväntan man har att vara den där busen man alltid har varit. Skolan skall använda föräldrarna som en resurs i arbetet mot mobbing. Det är därför viktigt att vara så positiv och konstruktiv som möjligt i kontakten med hemmet. Om barnet får höra att både skolan och föräldrarna är överens om att mobbningen är oacceptabel, har vi kommit långt med att få bukt med mobbningen. Kontinuerlig uppföljning. Att fortsätta samtalen under de följande dagarna är nödvändigt. Mobbarna ska förstå att skolan håller ögonen på dem och vill kontrollera att de löften som mobbarna givit har efterlevts. Det andra samtalet har man dagen eller dagarna efter det första. Därefter kan man hoppa över några dagar tills nästa samtal. Vid varje nytt samtal kontrollerar man att löftena hålls och frågar om de har fler förslag på vad de kan göra. Man kan även så småningom ge mobbaren en möjlighet att ändra sitt beteende och genom att t ex säga Om någon annan är dum mot (namnge offret) vad kan du göra då? Mobbaren får då chans att ta aktiv del i att mobboffret blir hjälpt genom att säga ifrån. Kontrollen görs också med medoffret, föräldrarna och med kamratstödjarna för att se om det blivit bättre. Samtalen fortsätter tills det att mobbningen upphört helt. Stöd för de inblandade. För att återfå sin självkänsla är det viktigt att både mobbare och offer får stöd. Man är inte född till mobbare eller offer. Mobbarna är t ex påverkade av sin bakgrund och sin hemmiljö och behöver stöd. En mobbare signalerar genom sitt beteende att man inte mår bra men, att man inte själv har kraft att ta sig ur. De som inte deltagit aktivt i mobbingen men vetat om att det förekom kan också behöva stöd. Mycket skuld finns ibland hos de passiva som visste men inget gjorde. Då mobbningen upphört. Ett gruppsamtal mellan mobbare och offer kan vara lämpligt först när mobbningen har upphört. Det är då ett bra tillfälle att poängtera för de inblandade att det gick att få stopp på mobbningen och att det lönar sig att arbeta mot negativa krafter. Det kan nu vara skäl att samtala om orsak till att mobbningen började. Kanske kan de här komma till insikt och förstå saker om sig själv och om andra. Att få en kunskap kring sin egen del i ett sammanhang är bra för den fortsatta personutvecklingen och den kunskapen kan komma till nytta senare i livet. (Utdrag ur boken Mobbning: om att förebygga, upptäcka och stoppa av Gunnar Höistad.)