Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård"

Transkript

1 Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor Citatet kommer från den nya nationella vägledningen för barnhälsovård som i dagarna publicerats av Socialstyrelsen. Samtidigt publiceras ett kunskapsstöd för mödrahälsovården. Den 28 april ges ett kunskapsunderlag för elevhälsan ut av Socialstyrelsen och Skolverket. Ett gemensamt nationellt program för barnhälsovården har efterfrågats under en lång tid och för några år sedan gjorde BHV-kollegerna Margaretha Magnusson, Ann-Charlotte Lindfors och Johanna Tell en genomgång som visade att barnhälsovården såg väldigt olika ut i olika delar av landet. (Läkartidningen. 2011; 108(35): ). Stora skillnader i utformningen och olika tillgång till barnhälsovård av god kvalitet för barn och föräldrar motverkar jämlik hälsa hos barn. En vägledning är ett kunskaps- och handläggningsstöd för professionella och ett underlag för beslutsfattare och kommer att innebära olika behov av utveckling beroende på hur man redan arbetar i en region. Ett stort fokus i vägledningen ligger på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet och där har de flesta områden i landet stora möjligheter att förbättras. Under hösten kommer Kunskapscentrum för barnhälsovård på många olika sätt att initiera arbetet med vägledningen och omsätta den i skånsk praktik tillsammans med alla er som jobbar i barnhälsovården. Nu önskar jag er alla en trevlig läsning! Marie Köhler Enhetschef FN:s Barnkonvention fyller 25 år den 20 november! Vi uppmärksammar denna händelse genom att i årets BHV-blad koppla innehållet till rättigheter som barnet har.

2 Snart är den här! Årsrapport 2013 Barnhälsovården Region Skåne Hjärtligt välkomna till oss för att ta del av resultaten! Öppet hus Måndagen den 26 maj Klockan till Hälsar Teamet på Kunskapscentrum för barnhälsovård Artikel 2 Alla barn har lika värde, inget barn får diskrimineras. Fortbildning vår och höst 2014 Hittills finns planerat; Mammasamtal, EPDS-metoden och counselling Obligatorisk utbildning för nyanställda sjuksköterskor inom BHV Skåne En heldag samt en halv uppföljningsdag En heldag samt en halv uppföljningsdag 6 mån senare (datum inte bestämd). Introduktionsutbildning i barnhälsovård Obligatorisk för nyanställd personal inom BHV Skåne Introduktion i barnhälsovård; (internat) Hälsofrämjande arbete; eller eller Hälsoprogrammet; Fördjupning för sjuksköterskor; Barnvaccinationer; Inbjudan/anmälan till höstens fortbildning kommer på vår webbsida senast juni /Marita Ståhl

3 Jämställt föräldraskap för barnets bästa Mitt namn är Alexandra Thorén Todoulos och jag är sjuksköterska med erfarenhet från att jobba med både vuxna och barn. Jag har ett stort intresse av hälsofrämjande arbete för barn, och har bland annat läst om barns rättigheter och folkhälsa. Parallellt med mitt arbete på Kunskapscentrum läser jag en master i Folkhälsovetenskap på Lunds Universitet. Jag brinner för att: arbeta ur ett hälsofrämjande perspektiv! alexandra.thoren-todoulos@skane.se Mitt namn är Ilnaz Golestani och jag är sociolog. Parallellt med mitt arbete på Kunskapscentrum för barnhälsovård arbetar jag på Tjejer i Förening. Där arbetar vi med unga tjejer i Rosengård och deras rätt till inflytande, delaktighet och en meningsfull fritid. Grunden i vårt arbete utgörs av Barnkonventionen och vi arbetar aktivt med att informera barn och vuxna om barns rättigheter. Jag brinner för att: ständigt bidra till att förbättra barns tillvaro! ilnaz.samarehgolestani@skane.se Tillsammans ska vi under två år arbeta på Kunskapscentrum för barnhälsovård med projektet Jämställt föräldraskap för barnets bästa. Det finns mycket forskning som visar att ett jämställt föräldraskap gynnar barnet och dess utveckling. Om båda föräldrarna får möjlighet att engagera sig tidigt under barnets uppväxt, kan det bidra till en bättre psykisk hälsa och social anpassning hos barnet. Trots detta tar kvinnorna ut största delen av föräldraledigheten. En ojämn fördelning av hushållsarbete och ansvarstagande för barnet kan befästa sig redan under föräldraledighetens första tid och finnas kvar långt efter att föräldraledigheten är slut. Detta kan vara en bidragande faktor till att kvinnor som fått barn är mer än dubbelt så mycket sjukskrivna som män. Barn- och mödrahälsovården är folkhälsoarenor där vårdpersonal kommer i kontakt med föräldrar och barn. Därför tror vi att det där finns en gyllene möjlighet att i ett tidigt skede belysa frågor som berör jämställdhet och föräldrars delaktighet i skapandet av den nya familjekonstellationen. Målet med projektet är att utveckla pedagogiska metoder som vårdpersonal inom barnoch mödrahälsovård kan använda i sitt möte med blivande och nyblivna föräldrar för att främja ett jämställt föräldraskap. Under arbetets gång kommer vi att besöka barnavårdscentraler, familjecentraler och barnmorskemottagningar runt om i landet för att se hur olika verksamheter arbetar med föräldraskap och jämställdhet. En viktig del i vårt arbete är att besöka verksamheter i Skåne så att vi tillsammans med er kan utforma metoder och arbetssätt. Kontakta oss gärna om du har frågor, funderingar, tankar eller tips! Artikel 18 Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling.

4 Ny rutin! Var uppmärksamma på att det nyfödda barnet har genomgått undersökning med otoaktustisk emission (OAE) på BB! I flera år har det funnits en OAE-databas i Skåne där alla OAE-screeningar från Skånes alla BB har lagrats och följts upp. Bland annat har databasen fungerat som ett kontrollfilter och har kunnat identifiera barn som av någon anledning inte har fått OAEscreening. Under våren har OAE-databasen i Skåne lagts ned av tekniska skäl. I praktiken innebär det att kontrollfunktionen som tidigare har hittat barn som inte genomgått OAE ersätts med ett nytt, ännu inte inkört system (med uppgifter från BB:s journalsystem Obstetrix), och därför är det extra viktigt att BVC-sjuksköterskan uppmärksammar att: det nyfödda barnet har genomgått OAE uppföljning är planerad/genomförd på audiologisk mottagning/avdelning om det på FV2 står otydligt svar på OAE I dessa fall bör alltså BVC-sjuksköterskan alltid agera och i första hand fråga föräldrarna om barnet har genomgått OAE och eventuellt väntar på kallelse till audiologisk mottagning/avdelning för utredning. Om inte föräldrarna vet detta skall BVC-sjuksköterskan skicka remiss till närmaste audiologiska mottagning/avdelning. På remissen kan anges att det på FV2 står otydligt svar och att planerad uppföljning inte är känd, eller att OAE-resultat saknas. Enligt SUS Audiologiska avdelning kan BVCsjuksköterskorna i nuläget avvakta en liten tid innan de remitterar eftersom även den audiologiska avdelningen i Malmö inför rutinen att skicka journalkopia till BVC när det nyfödda barnet har varit där för uppföljning på grund av otydligt svar på OAE. /Ylva Thor Röda Korsets Första hjälpen App! Röda Korsets nya Första hjälpen-app finns nu att ladda ned till Android och iphone. Den är enkel, gratis och räddar liv. Första hjälpen-appen ger dig direkt den information du behöver i de vanligaste nödsituationerna. Med videoklipp, interaktiva kunskapstester och enkla steg-för-steg-råd är det lättare än någonsin att lära sig grunderna i första hjälpen. Ladda ner Röda Korsets Första hjälpen-app: Android och iphone. Referens; Hämtad 16 april, 2014, från Röda Korsets hemsida. Länk

5 Från och med den 1 maj 2014 har vi ett nytt vaccinavtal! Avtalsperioden är: Förändringar Mot sjukdom Ny upphandling Inte upphandlat Pneumokocker Prevenar 13 Synflorix Region Skåne har inför nästa avtalsperiod upphandlat Prevenar13 att användas inom barnvaccinationsprogrammet istället för det hittills använda Synflorix. Prevenar13 har en bredare serotypstäckning (13-valenta i stället för 10-valent) och är dessutom det enda konjugatvaccinet som är godkänt för personer över 5 års ålder. Oförändrat Mot sjukdom Upphandling DTP Polio Hib Pentavac DTP Polio Hib Hepatit B Infanrix Hexa DTP Polio Tetravac MPR MMRvaxpro Hepatit B Engerix B En pdf med Vacciner inom barnhälsovården och en länk till vaccinavtalet kommer på vår hemsida den 2 maj Information om beställning inklusive nya beställningsrutiner för Prevenar 13 står på dessa dokument (beställs från distributör Oriola). Vaccinavtalet finns även på Anvisningar till; I röd ruta klicka på Till avtalskatalogen På blå linje klicka på Avtalsområden I lista klicka på Läkemedel Under rubriken ytterligare information klicka på länken för läkemedel eller vacciner /Jet Derwig Artikel 6 Alla barn har rätt till överlevnad och utveckling.

6 Barnets bästa ska alltid styra åtgärder och beslut men hur vet man vad som är barnets bästa? Hur kan vi göra för att barnet ska kunna komma till tals? Och vad ska vi göra med det barnet tycker? FN:s Barnkonvention fyller 25 år i november Personer till referensgrupp sökes! Samtidigt får vi ett nytt nationellt barnhälsoprogram som i stora delar utgår från barnets rättigheter. Vill du hjälpa oss på Kunskapscentrum för barnhälsovård att: Särskilt fundera över barnrättsfrågorna i barnhälsovården? Vara med och utveckla arbetet på BVC med barnrättsperspektiv? Komma på aktiviteter för att stärka barnets rättigheter på BVC? Hör av dig till oss! Alla barn varje barn Vad kan vi göra för att minska risken att något barn diskrimineras? Kontaktpersoner: Kathy Falkenstein-Hagander, Ylva Thor Barnet har rätt till liv, överlevnad och utveckling Överlevnad är ju inte så svårt i Sverige, eller? Hur kan vi hjälpa alla barn vi möter att utvecklas på bästa sätt?

7 Ny forskningssatsning på utbildning i föräldragruppledarskap! Flera av Skånes BVC-sjuksköterskor har tidigare medverkat i en studie om föräldragrupper inom barnhälsovården som bedrivits av Åsa Lefévre och Forskargruppen Barns och familjers hälsa & reproduktiv hälsa vid Lunds universitet. Resultaten visar att föräldrar generellt sett upplever föräldragrupper som meningsfulla och att deltagandet i föräldragupper stärkte dem i deras föräldraroll. Över hälften av föräldrarna uppgav att de skapat nya relationer som innebar att de träffades och gjorde saker tillsammans utanför de ordinarie mötena. Studien visar också att majoriteten av alla BVC-sjuksköterskor bedriver föräldragrupper, vanligen både för förstagångs- och för flergångsföräldrar. Föräldragrupper som riktade sig till en speciell grupp av föräldrar, till exempel adoptivföräldrar, pappagrupper och unga föräldrar, var mer sporadiskt förekommande. De flesta föräldrarna upplevde att BVC-sjuksköterskorna var förberedda, pålästa och engagerade och resultaten visade också att dessa föräldrar i högre grad uppgav sig vara stärkta i sin föräldraroll. Även om BVC-sjuksköterskorna hade stor erfarenhet av att bedriva föräldragruppsverksamhet uppgav de i studien att de upplevde en osäkerhet i sitt gruppledarskap och önskade utbildning i gruppdynamik och grupprocesser. Under kommande höst planeras i samverkan mellan forskargruppen och Kunskapscentrum för BHV ett forskningsprojekt som syftar till att stärka BVC-sjuksköterskan i sin roll som föräldragruppsledare. En utbildningsintervention på 3 dagar utspridda på 9 veckor kommer att erbjudas ett antal BVC-sjuksköterskor. Studien är under planering och mer information kommer att skickas till berörda verksamhetschefer och BVC-sjuksköterskor under vår/höst. Ansvarig för studien är Åsa Lefèvre som är sjuksköterska och doktorand vid institutionen för hälsovetenskaper, Inger Hallström, professor i pediatrik, Pia Lundqvist, PhD och barnsjuksköterska och Eva Drevenhorn, PhD och distriktsköterska. Här läser du mer om Åsa Lefèvre och hennes arbete om föräldragrupper. /Marie Köhler Forskningsnätverk I mars åkte några av oss på Kunskapscentrum till Allmänna Barnhusets gård Sätra Bruk där vi träffade forskningsintresserade BVC-sjuksköterskor, BHV-överläkare, BHVpsykologer och vårdutvecklare från övriga landet. Syftet med mötet var att etablera ett nationellt nätverk för att främja och stärka forskning på BVC, samt öka det nationella samarbetet. Region Skåne representeras i nätverkets styrelse av Kathy Falkenstein- Hagander från Kunskapscentrum. Har ni projekt eller studier på gång, eller endast vaga idéer om vad ni skulle vilja undersöka som är relevant för barns hälsa och barnhälsovården? Hör gärna av er till Kunskapscentrum.bhv.pv@skane.se. Nästa nationella nätverksmöte är planerat för den oktober 2014 i Stockholm. /Kathy Falkenstein-Hagander

8 Resultat av studie Vilken information behöver sjuksköterskor inom barnhälsovården i sitt arbete med barnvaccinationer? av Hanna Lobosco, Leg sjuksköterska, utredare Socialstyrelsen När föräldrar vill veta något om barnvaccinationer är det den egna BVC-sjuksköterskan som de helst vänder sig till, det har många studier visat. Med ett sådant förtroende är det förstås viktigt att sjuksköterskorna som ska informera och bemöta föräldrarnas frågor och funderingar, känner sig trygga i sin kunskap om de vaccinationer och sjukdomar som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet. För att bättre kunna stödja BVC-sjuksköterskor i mötet med föräldrar behöver nationella myndigheter veta var sjuksköterskorna själva vänder sig när de behöver fakta och kunskap om vaccinationer. I augusti 2013 skickades därför en enkät ut till alla sjuksköterskor inom barnhälsovården i Sverige, varav 1200 svarade. Frågorna handlade bl.a. om vilken kunskapsnivå man ansåg sig ha om vaccinationer, vilka informationskällor man vanligen vänder sig till, samt vilka ytterligare behov av information man har på området. Resultaten visade bland annat att en stor majoritet anser sig ha god eller mycket god kunskapsnivå när det gäller både sjukdomarna och vaccinationerna och att: När sjuksköterskorna vill veta mer vänder de sig oftast till sin geografiska och organisatoriska närhet, såsom det egna landstingets barnhälsovårdsenhet och Rikshandboken i barnhälsovård, Många önskar mer information om hur man kommunicerar med föräldrar på ett bra sätt, men även mer fakta om vacciner och sjukdomar, Återkommande fortbildning efterfrågas av väldigt många, liksom möjlighet att ställa frågor med garanterat svar inom viss tid. Jag som genomförde studien vill rikta ett STORT TACK till alla som bidrog genom att svara på enkäten! Studiens resultat är nu en viktig del i myndigheternas fortsatta arbete med vaccinationsprogrammen. Delar av resultaten kommer att skickas för publicering i vetenskaplig tidsskrift. Har ni frågor kring studien är ni välkomna att kontakta mig! hanna.lobosco@socialstyrelsen.se Artikel 30 alla barn har rätt att tala sitt språk och leva som sina föräldrar Nu finns häftet Spädbarnsmassage, som under flera år funnits på svenska språket, på arabiska. I häftet beskrivs vad spädbarnsmassage är och hur den utförs med stöd av tydliga och instruktiva teckningar. Författare är Marianne Rydin som är BVC-sjuksköterska, barnmorska, instruktör och internationell lärare i spädbarnsmassage. Spädbarnsmassage-på arabiska Rydin, M. (2014). Gothia Förlag

9 Resultatet av enkätundersökningen - om barn med skallasymmetri i barnhälsovården Tack alla ni som svarade på webbenkäten som Kunskapscentrum för barnhälsovård skickade ut i vintras med syfte att undersöka kunskapsläget om, förekomsten och omhändertagandet av spädbarn med skallasymmetri! Totalt besvarade 167 personer inom barnhälsovården i Skåne enkäten (125 sjuksköterskor, 40 läkare och 2 sjukgymnaster). I genomsnitt hade de som besvarade enkäten cirka 11 års erfarenhet av att arbeta på BVC (spridning 0-45 år). 106 av sjuksköterskorna, som tillsammans hade barn inskrivna, uppgav att 666 barn fått extra läkarbesök på grund av skallasymmetri år 2013, vilket motsvarar 10,2 procent av barnen. Barn remitterades också vidare på grund av avvikande huvudform. I första hand till primärvårdssjukgymnast (111 barn), följt av sjukgymnast på barnkliniken (70 barn), barnläkare på barnklinik (62 barn), distriktsläkare på VC (51 barn) samt neuro- och kraniofacialkirurger (12 barn). Kartläggningen visade på lokala skillnader avseende var barn remitterades vidare. Personal som har jobbat färre antal år inom barnhälsovården har fått mer utbildning kring skallassymmetrier. Som teoretisk kunskapskälla i ämnet nämndes oftast Rikshandboken. Det mest förekommande arbetsmaterialet i föräldrakontakt var lek på mage. Sjuksköterskorna uppgav att kollega var den vanligaste person för praktiskt stöd i bedömningar, följt av distriktsläkare och sjukgymnast. Det finns ett generellt önskemål om mer utbildning inom området, framförallt när det gäller undersökning av suturerna, bedömning av skallform och att besvara föräldrarnas frågor. Kunskapscentrum kommer att använda kartläggningen som underlag i planeringen av utbildningsinsatser till professionella på BVC. Vi kommer även att skapa en regionalt sammansatt arbetsgrupp bestående av BVC-sjuksköterskor, sjukgymnaster och barnläkare för att ta fram Riktlinjer för att förebygga sned skalle och omhändertagande av spädbarn med skallassymmetri i barnhälsovården Skåne Arbetet i denna grupp planeras starta upp i slutet av augusti. Tveka inte att höra av dig om du är intresserad av att ingå i gruppen! Det övergripande målet är att främja en jämlik hälsa för alla barn i Skåne! Maila till malin.e.skog@skane.se Tack än en gång för er. medverkan i enkäten! Kathy Falkenstein-Hagander, Malin Skoog & Lisa Wahlgren (student) Artikel 24 Alla barn ska tillhandahålla nödvändig sjukvård och hälsovård.

10 Intervju med Sven Montan - regional mödrahälsovårdsöverläkare Namn: Sven Montan Yrke: Specialistläkare inom obstetrik och gynekologi, regional mödrahälsovårdsöverläkare och ordförande i mödrahälsovårdens expertgrupp Familj: Hustru, fyra barn och elva barnbarn Hej Sven Montan! Kan du berätta lite om dig själv och vad du gör? - Jag är specialistläkare inom obstetrik och gynekologi sedan Jag har varit verksam vid de flesta av Skånes kvinnokliniker; i Lund, Ängelholm, Helsingborg och nu senast i Malmö. Mödrahälsovården blev ett hälsoval år 2011 och efter en tid rekryterades jag till expertgruppen. Trots att jag egentligen är pensionär lät jag mig lockas att från årsskiftet ta över ordförandeskapet i mödrahälsovårdens expertgrupp. Som ordförande ska jag hålla ihop och leda expertgruppen. Jag tycker det är en spännande utmaning! Min vision är att vi ska få en så jämlik och rättvis mödrahälsovård som möjligt i hela Skåne, ja i hela landet faktiskt! Mödravårdscentraler har blivit barnmorskemottagningar (BMM). Hur är BMM organiserade i Skåne nuförtiden? - Tidigare låg mödrahälsovården inom kvinnoklinikerna, men sedan hälsovalet 2011 övergick den till primärvården. Det finns en ackreditering som styr innehållet för BMM:s verksamhet. På BMM arbetar barnmorskor, undersköterskor och specialistläkare inom allmänmedicin och obstetrik och gynekologi. Det finns 59 BMM i Skåne varav 38 är offentliga och 21 privata. Uppdraget är att bedriva mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning och sexuell hälsa samt gynekologisk cellprovtagning. Det finns även möjlighet att arbeta med klimakterierelaterade problem och sexologi om kompetensen finns. Barnhälsovården och mödrahälsovården har på flera ställen i Skåne en gemensam plattform; familjecentralen. Hur ser du på den verksamheten? - Det är ju en samverkansform som växer i antal och, ur mitt perspektiv, tror jag på den formen, att vi närmar oss varandra för att arbeta med barnet och familjen. Svensk sjukvård har en tradition med att verksamheter har haft vattentäta skott mellan sig men att det nu successivt blivit alltmer uppenbart att det finns stora fördelar med att utveckla en ökad samverkan mellan olika vårdgivare och andra resurser i samhället. Vilka ingår i mödrahälsovårdens expertgrupp och vad är ert uppdrag? - Mödrahälsovårdens expertgrupp är producentneutral och till för samtliga BMM i Skåne. Förutom jag själv, ingår fyra samordningsbarnmorskor, s.k. sambor som är rekryterade efter kompetens och geografisk spridning, läkare som är experter inom olika områden, en administratör och en barnmorska som bevakar screeningverksamheten med gynekologisk cellprovtagning. Både privata och offentliga vårdgivare är representerade. Vi har en hemsida under uppbyggnad på vårdgivarwebben Där går det att läsa om vårt uppdrag, men vi följer bl.a. upp data från graviditetsregistret och de öppna jämförelser som SKL gör. I uppdraget ligger också att till hälsovalskontoret bidra med synpunkter på de årligen fastställda ackrediteringsvillkoren för BMM i Hälsoval Skåne.

11 I barnhälsovården har vi en digital nationell handbok som stöd för vårt arbete; Rikshandboken. Har mödrahälsovården i Sverige något liknande? - Sedan år 2008 har vi inom mödrahälsovården ett nationellt dokument med riktlinjer för mödrahälsovårdens innehåll, den s.k. blå boken. Den revideras just nu parallellt med att Socialstyrelsens kunskapsstöd för mödrahälsovård kommer och ska vara färdig ungefär samtidigt. Det nya är att psykosocial hälsa och livsstilsfrågor lyfts fram som områden för mödravården att arbeta mer med. Finns det något arbete vi kan göra tillsammans för barnen och föräldrarna? - Folkhälsa och livsstil arbetar vi redan mycket med och det är jätteroligt att ni startar projekt inom dessa områden. Ett område som jag gärna vill att vi arbetar tillsammans med är psykisk ohälsa vid graviditet. Under det här året som regional mödrahälsovårdsöverläkare ser jag det som ett viktigt område att fokusera på. Det finns de som har bra system för omhändertagande vid psykisk ohälsa, men det ser olika ut i Skåne. I mödrahälsovården arbetar kuratorer med stöd till föräldrar när det behövs och det är väldigt välkommet med tillskottet av mödra- och barnhälsovårdspsykologer som beslutats om. Tack så mycket, Sven! Vi ser fram emot ett fint samarbete i framtiden. /Ylva Thor Artikel 24 Barnet har rätt till att mamma ges tillfredsställande hälsovård före och efter förlossningen Amning idag! Kylberg et al. (2014). Amning idag. Gothia förlag. Amningen är en viktig folkhälsofråga och kunskapen om den är nödvändig att ständigt hålla vid liv så länge den inte är en självklar del i vår kultur. Länge sågs amning som enbart en matstund som försåg spädbarnet med nödvändig näring. Idag betonas även många andra fördelar med amningen såsom infektionsskydd, närhet, trygghet och tröst samt amningens betydelse för samspel och anknytning. Boken vänder sig till alla inom hälso- och sjukvården som kommer i kontakt med mödrar och barn eller sysslar med amningsrådgivning, som till exempel till barnmorskor, distriktssköterskor, barnsjuksköterskor, läkare, psykologer och dietister samt till studenter. Författare är Elisabeth Kylberg nutritionist, docent, amningsforskare och hjälpmamma i Amningshjälpen, Mia Westlund, barnmorska och hjälpmamma i Amningshjälpen och Sofia Zwedberg, specialistbarnmorska i amning.

12 Om kost vid graviditet och amning en distanskurs! av Anna Sövgren, distriktssköterska vid BVC Lindängen i Malmö Jag har nyligen avslutat en kurs på Umeå Universitet Kost vid graviditet och amning 7,5 hp. Kursen, som ges på distans (25 procent studietakt), har gett mig mycket nyttig kunskap som jag har stor nytta av i arbetet med ammande mammor på BVC. Kursen innehåller bland annat grundläggande näringslära och i kursen ingår både individuella inlämningsuppgifter och gruppdiskussion som publiceras i en internetbaserad läroplattform. Ett projektarbete avslutar kursen och jag valde att göra en litteraturstudie där jag sökte artiklar som handlade om Ramadan och amning, vilket är ett ämnesområde som är aktuellt på den BVC där jag arbetar. Litteraturstudien visade att det är en god idé att prata med muslimska mammor om hur de tänker göra under Ramadan och ge individuella kostråd eftersom man vid fasta behöver tänka på att täcka sitt behov av energi och näringsämnen vid färre måltidstillfällen. Tidigare har jag bland annat läst kursen Övervikt hos barn och unga, Kristianstad Högskola, Ditt barns språk 0-2 år vid Umeå Universitet m.m. Jag tycker att det är en fantastisk möjlighet att få lära sig mer om något område som man finner intressant och användbart. Det behöver inte vara något som är direkt arbetsrelaterat, man kan ju läsa vad som helst som intresserar en! Vill du veta mer? Anna.J.sovgren@skane.se Främja hälsosamma matvanor/levnadsvanor! Matkultur! Stiftelse Örebro Moské har en informativ broschyr som heter Må bra under Ramadan. Broschyren är ett resultat av samarbetet mellan legitimerade läkare verksamma inom olika specialiteter vid Örebro Läns Landsting och Stiftelse Örebro Moské. Det innehåller intressanta fakta om Ramadan och vad hälso-och sjukvårdpersonalen bör känna till gällande den viktiga muslimska fastemånaden. Läs mer om Må bra under Ramadan. Fakta och goda råd

13 Nya nordiska näringsrekommendationer betonar helhet och kvalitet! De Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) handlar om hur barn, vuxna och gamla ska äta för att må bra på både kort och lång sikt. En omfattande genomgång av det aktuella vetenskapliga läget om mat och hälsa ligger till grund för NNR. Resultatet är samstämmigt risken för olika sjukdomar och viktuppgång minskar med en kost som består av mycket grönsaker, frukt, fisk, oljor, fullkorn och magra mejeriprodukter. Läs mer Nordiska Näringsrekommendationer (NNR) en presentationsbroschyr Bra mat för barn 0-5 år handledning för barnhälsovården Handledningen har uppdaterats så att den stämmer med de nya näringsrekommendationerna. Ändringarna gäller framför allt vitamin D och referensvärden för energiintag. Eftersom rekommendationerna av vitamin D har höjts från 7,5 mikrogram till 10 mikrogram per dag för barn över två år och vuxna ser Livsmedelsverket nu över kraven på obligatorisk berikning av vitamin D. Ändring av råd om D-droppar till barn över två år kan också bli aktuellt. Tills vidare är det extra noga att alla barn som bedöms ha behov av D-vitamintillskott under hela förskoleåldern får AD-droppar. Läs mer Bra mat för barn 0-5 år handledning för barnhälsovården (uppdaterad version april 2014) Artikel 24 Alla barn har rätt till hälso- och sjukvård.. information och undervisning om näringslära..fördelarna med amning, hygien... samt få stöd vid användning av dessa. Tema om barns mat! I Läkartidningen nr 11/2014 belyser olika författare flera områden om barns mat: Barns järnbehov och hur vi bäst kan skydda barnhjärnan Varför äter inte barnet? Celiaki är en vanlig sjukdom som är lätt att missa. Vegetarisk mat är bra även för små barn. Matallergi kan vara ett svårt handikapp som inte syns Överkänslighet där pricktest och blodprov inte ger diagnos Hälsosam kost: en viktig faktor i insatserna mot barnfetma. Läs artiklarna om barns mat

14 Ny avhandling! Välling vid sex månaders ålder ökar risken för senare övervikt Barn som får välling istället för bröstmjölk vid 6 månaders ålder har oftare övervikt ett år senare. Det visar Gerd Almqvist-Tangens avhandling Health, nutrition and growth in infancy a child health care perspective om matvanor och tillväxt hos över barn i Halland. Inom det s.k. Tillväxtprojektet har forskare vid Sahlgrenska akademin i samarbete med barnhälsovården i Region Halland under 8 år följt halländska förskolebarn. Syftet har varit att dels kartlägga barnens matvanor och tillväxt under det första levnadsåret, dels studera föräldrarnas uppfattning om och inställning till små barns hälsa. Mat som tröst Resultaten visar att föräldrarna generellt sett tycker att barnens hälsa har en självklar koppling till deras matvanor. Men i föräldrarnas strävan att hålla barnen glada och nöjda ökar också risken för ohälsosamma matvanor. De flesta föräldrar använder ibland mat för att glädja eller trösta. Det här bör hälso- och sjukvårdspersonal vara medvetna om när de ger kostråd eller på annat sätt försöker balansera föräldrarnas inställning till matfrågor, säger Gerd Almqvist-Tangen, vid Sahlgrenska akademin och barnhälsovårdsutvecklare inom Region Halland. Var fjärde har problem med amningen Gerd Almqvist Tangen och hennes forskarkollegor har också studerat halländska mödrars amningsvanor. Resultaten visar att var fjärde mamma någon gång haft problem med amningen under barnets första levnadsår. Av de mödrar som ingick i studien ammade 58 procent sina barn när de var sex månader men bara 1,6 procent av mödrarna helammade. Vi vet att mammor som har svårt att amma ofta slutar amma i förtid. Eftersom detta ökar risken för övervikt är det viktigt att amningsproblem uppmärksammas tidigt, säger Gerd Almqvist-Tangen. Studierna visar att barn som fick välling som tillägg när de var sex månader hade ett högre BMI vid 12 respektive 18 månaders ålder. Hos barn som fick gröt eller puré som tillägg sågs inte motsvarande risk. Vår rekommendation är att undvika välling som tillägg och istället välja gröt. Om föräldrarna vill ge barnet välling, så bör de undvika att använda en nappflaska efter ett års ålder och istället erbjuda vällingen i en mugg, säger Gerd Almqvist-Tangen. Socioekonomiska faktorer styr Hur mycket och hur länge barnet ammades beror enligt avhandlingen i hög grad på socioekonomiska faktorer. I de områden i Halland som enligt SCB har lägst köpkraft är det 20 procent fler som slutar amma barnet vid fyra månaders ålder, jämfört med genomsnittet. Bland föräldrar med låg utbildningsnivå var det dessutom vanligare att välling användes som ersättning. Min avhandling påvisar att vi för att förhindra övervikt och fetma behöver göra insatser redan under första levnadsåret. Ska barnet få en normal tillväxt behöver goda matvanor etableras redan under fosterlivet och det första levnadsåret. I detta arbete måste svensk barnhälsovård också ta större hänsyn till socioekonomiska faktorer och till föräldrarnas uppfattning om barnets hälsa, säger Gerd Almqvist-Tangen. Länk till avhandlingen Referens Hämtad 16 april, 2014, från Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin. Länk

15 Artikel 17 Barnet har rätt till att produktion och spridning av barnböcker uppmuntras. 17 skäl för barnboken! Barnboksakademin har tagit fram en affisch och en skrift (nedladdningsbar i pdf) med argument för barnböcker. Skälen som anges är viktiga och tänkvärda. Ladda gärna ned skriften och sprid till föräldrar och andra för att uppmuntra läsandet för barn! Affischen kan dessutom passa bra i väntrummet på BVC. Skriften finns översatt till många olika språk. Följ denna länk för att läsa mer och ladda ned /Ylva Thor Boktips Djuren i skogen av Sarah Shepperd Det här är en trevlig faktabok om djur och natur för barn i åldrarna 3-6 år. Med roliga teckningar där varje djur får komma till tals lär vi känna skogsmyran, ekorren, björnen och många andra varelser. Lusten att gå ut i naturen och leta efter djur vaknar garanterat med den här fina boken! /Ylva Thor I år är det fyrtio år sedan ABBA vann schlagertävlingen i Brighton med låten Waterloo. Lagom till jubileumet har ABBA-medlemmen Björn Ulvaeus skrivit och gett ut en barnbok, som riktar sig till barn från 7 år och uppåt. Det är sagan om Det lilla, vita pianot och historien är uppbyggd kring det vita piano som fanns på Viggsö där Abborna hade sommarstugor. Pianot finns nu på ABBA-museet i Stockholm och det är endast därifrån boken som finns översatt på flera språk, kan beställas: (Sök i webbsidans shop) /Ylva Thor

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013 Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport Förord Först och främst vill vi säga tack till alla BVC-sköterskor för ert mycket värdefulla arbete på BVC med att främja

Läs mer

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning

Läs mer

En liten guide till kvinnohälsa

En liten guide till kvinnohälsa En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är

Läs mer

Sammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa

Sammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa 38 besvarade utvärderingen av 56 deltagare. Vad tyckte du om föreläsningspasset Hur kan vi arbeta kring barn, mat och hälsa? längd. och viktig info som framkom innehåll med/om sådant vi redan vet! Mycket

Läs mer

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Folkhälsoskrift 2013:1 Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Uppföljningsrapport Leva med barn & Små och stora steg.docx

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Välkommen Till Kryssets förskola 2015 Välkommen Till Kryssets förskola 2015 Informationsfolder Kryssets förskola 2014-2015 Välkommen till Kryssets förskola Vision Vi utbildar världsmedborgare Vi är världen, världen är vi. Kryssets förskola

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Välkommen till oss. Barnmorska: Kontakta oss

Välkommen till oss. Barnmorska: Kontakta oss Vänta barn Välkommen till oss Att vänta barn är en av livets största upplevelser! Vi vill ge trygghet, kunskap och vara en nära kontakt under hela graviditeten. Välkommen till Kvinnohälsovården i Halland!

Läs mer

Månadsbladet. Vill man komma i kontakt med någon annan person på Barnhälsovårdens länsavdelning ringer man som tidigare till respektive person.

Månadsbladet. Vill man komma i kontakt med någon annan person på Barnhälsovårdens länsavdelning ringer man som tidigare till respektive person. Månadsbladet nr 2, februari 2014 NYTT TELEFONNUMMER FÖR BHV SUPPORTFRÅGOR För att öka tillgänglighet gentemot er kommer det från och med den 24 februari att finnas ett telefonnummer som ni kan använda

Läs mer

Tranbärets månadsbrev september 2015

Tranbärets månadsbrev september 2015 Tranbärets månadsbrev september 2015 Vilken höst vi har! Sol och värme växlas med regn och rusk, men september ser ut att avslutas med sol och det gillar vi. Naturen bjuder på underbara färgkombinationer

Läs mer

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass Råd till föräldrar som del av ett läromedel som handlar om kroppen och hållbar livsstil. Det ska bidra till att barnen blir friska,

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Läs mer

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten HN-HOS10-304 RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2011 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 1 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30)

Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30) Deltog: Helena Bengtsson, Mjölby Marie Eriksson, Söderköping Anne Hederén, Länsbiblioteket Karin Hermansson, Ödeshög Inger Hollström Flis, Motala Tommy Jansson, Norrköping Anja Leiding, Åtvidaberg Sten

Läs mer

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag

Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag 2014-08-10 Svenska Web Voice Annika Elgeskog www.webvoice.se +46 725 861010 presenterar Företagarens guide till framgång på Instagram.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Kerstin Bergmark, barnsjuksköterska Helsingborg. Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska Halmstad lisa.ernstsson@amadeushk.se

Kerstin Bergmark, barnsjuksköterska Helsingborg. Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska Halmstad lisa.ernstsson@amadeushk.se Kerstin Bergmark, barnsjuksköterska Helsingborg kerstin.bergmark@skane.se se Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska Halmstad lisa.ernstsson@amadeushk.se BVC Främja barns hälsa, trygghet och utveckling Alla

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN - KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra En del av landstinget kallas för barn- och ungdomshabiliteringen. Vi som arbetar här ger

Läs mer

Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S)

Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S) Protokoll 1 (6) Folkhälso-och tandvårdsutskottet David Kvicklund LK/142996 Plats Beslutande Landstingshuset Karlstad Gert Ohlsson (L) Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S) Ersättare

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Välkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013

Välkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013 Välkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013 Välkommen till vår förskola! Vi står inför en ny spännande höst med nya och gamla barn, delvis ny personal, en ny ledningsorganisation (from jan-2013), påbörja

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Från kaos till ordning

Från kaos till ordning Från kaos till ordning - uppbyggnaden av en ny bibliotekswebb för all vårdpersonal i Stockholms läns landsting Charlotte Åberg, Medicinska biblioteket, Danderyd sjukhus Tomas Kindenberg, Biblioteket, Karolinska

Läs mer

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap? LÄNKTIPS OM DEMENSSJUKDOM OCH OM ATT VARA ANHÖRIG Sammanställda av Jenny Eriksson föreläsare och Ung Anhörig Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Läs mer

Kurskod: OM2051 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5

Kurskod: OM2051 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Barns hälsa och ohälsa med inriktning mot barnhälsovård, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Health and illness of children

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar. Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan Läsåret 2014-2015 GRUNDFAKTA... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Arbetsmiljö... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris),

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2007

KVALITETSREDOVISNING 2007 KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se

Läs mer

kommuninfo Specialnummer vård- och omsorg Kommunal information från Vännäs kommun November 2009 Gruppförsändelse till hushåll

kommuninfo Specialnummer vård- och omsorg Kommunal information från Vännäs kommun November 2009 Gruppförsändelse till hushåll kommuninfo Kommunal information från Vännäs kommun November 2009 Specialnummer vård- och omsorg Gruppförsändelse till hushåll Specialnummer från vård- & omsorg Ansvarig utgivare Ulf Norberg ulf.norberg@vannas.se

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

- risker och konsekvenser

- risker och konsekvenser Filmfakta Ämne: Idrott och hälsa, Biologi, ANDT Ålder: Från 13 år (H, Gy) Speltid: 17 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Producent: Kunskapsmedia AB, 2012 Inlärningsmål - Att ungdomarna lär

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibackens förskola Ekorren Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! High School ansvar trygghet kvalitet sedan 1958 www.sts.se ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! Att få ta emot en utbytesstudent innebär ett kulturellt utbyte på hemmaplan. Tänk att få prata ett annat språk

Läs mer

Månadsbladet nr 8, augusti 2015. Månadsbladet

Månadsbladet nr 8, augusti 2015. Månadsbladet Månadsbladet nr 8, augusti 2015 ANGÅENDE TILLGÅNG TILL VACCIN I DET ALLMÄNNA VACCINATIONSPROGRAMMET Under sommaren har det varit fortsatta problem med vaccinleveranser. Det fyrvalenta vaccinet (Tetravac

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Välkommen till Killingens förskola

Välkommen till Killingens förskola Välkommen till Killingens förskola 2013/2014 Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98) som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och vara en god pedagogisk verksamhet

Läs mer

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom

Läs mer

Utvärdering av ett Strama-projektet

Utvärdering av ett Strama-projektet Utvärdering av ett Strama-projektet Barn, infektioner och antibiotika en utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning. Sammanfattning Strama- materialet Barn, infektioner och antibiotika introducerades

Läs mer

Introduktion. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning. Tid. Antal deltagare. Syfte. GR Speldatabas. Om spelet version 1.1. Konstruktion. Layout.

Introduktion. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning. Tid. Antal deltagare. Syfte. GR Speldatabas. Om spelet version 1.1. Konstruktion. Layout. Introduktion Vad hjälper och vad stjälper? ställer deltagarna inför ett antal olika vardagsdilemman kopplat till fattigdomsbekämpning. De ska i grupp ta ställning till om agerande i dilemmat hjälper eller

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Mödra- och Barnhälsovårds (MBHV) psykologer i NO och NV, region Skåne

Uppdragsbeskrivning för Mödra- och Barnhälsovårds (MBHV) psykologer i NO och NV, region Skåne Uppdragsbeskrivning för Mödra- och Barnhälsovårds (MBHV) psykologer i NO och NV, region Skåne Mars 2010 Mödra- och Barnhälsovårdspsykologernas verksamheter i Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne VO Barn-Familj-Kvinnosjukvård

Läs mer

Tema: 24-timmarsdygnet

Tema: 24-timmarsdygnet Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha

Läs mer

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET PAULINE ST DENIS/FANCY Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer

Läs mer

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Reflektionsövning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan med den jag älskar utan att få konstiga blickar eller

Läs mer

TallgårdenNytt. I huvudet på Linda. Alla vi på Tallgården

TallgårdenNytt. I huvudet på Linda. Alla vi på Tallgården TallgårdenNytt Månadsbrev mars-april månad 2012. Finns även att hämta på förskolans hemsida, www.mjolby.se Redaktör Pia Adlertz, pia.adlertz@mjolby.se I huvudet på Linda Hej alla föräldrar Äntligen börjar

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Folkhögskolor - för jämlik utbildning och hälsa, 2014:1

Folkhögskolor - för jämlik utbildning och hälsa, 2014:1 Folkhögskolor - för jämlik utbildning och hälsa, 2014:1 Nyheter! Hej! Här kommer det andra nyhetsbrevet inom hälsoarbetet Folkhögskolor för jämlik utbildning och hälsa! Du kan läsa om hälsoarbetets nuläge,

Läs mer

Temadagar om Värderingar, beteende & hälsa

Temadagar om Värderingar, beteende & hälsa Utvärderingsrapport 7 + 8 av Lust H projektet Temadagar om Värderingar, beteende & hälsa Varberg 23 mars Gullbranna 21 april 2005 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 2005-08-16 1. Bakgrund I mars och april

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Oktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Oktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till

Läs mer

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,

Läs mer

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom

Läs mer

2011-2012. Välkommen till Edsta förskola

2011-2012. Välkommen till Edsta förskola 2011-2012 Välkommen till Edsta förskola Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98), sommaren 2011 kommer vi att få en ny läroplan. Vi kommer att under vårterminen-11 arbeta in den nya läroplanens innehåll.

Läs mer

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Rumskulla Förskola 2015/2016.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1.VISION 3 2. FÖRSKOLECHEFSSTÄLLNINGSTAGANDE 3

Läs mer

En tävling som alla vinner på

En tävling som alla vinner på 2011/2012 En tävling som alla vinner på Att kunna simma är både roligt och livsviktigt. Därför har Svenska Simförbundet och E.ON startat Skolsimmet som är en tävling för alla skolor med elever i årskurs

Läs mer

Överviktiga barn och ungdomar

Överviktiga barn och ungdomar Gruppledarutbildning Nyhet! Överviktiga barn och ungdomar Aktuell forskning om övervikt hos barn Prevention hur fånga upp barn i riskzonen? Behandling och behandlingsansvar inom BVC och skolhälsovården

Läs mer

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Föräldraenkät 2014 Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Förord Folkhälsoenkät Barn- och föräldrar i genomfördes av Region 2013. Detta var den första enkäten för denna målgrupp och enkäten skickades till föräldrar

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

FAQ. Frågor och svar. Mercell Tender Service

FAQ. Frågor och svar. Mercell Tender Service FAQ Frågor och svar Mercell Tender Service 2008 Sida 1 av 7 Innehåll: 1. Vad är Mercell Tender Service (MTS)? 3 2. Kundcenter och Support 3 3. Var hittar jag mina login koder? 3 4. Vad är My Mercell och

Läs mer

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015. Gladan

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015. Gladan Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Gladan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskola/Lofsdalens Förskolan Norrskenet skola 2014/15 År 2009 Bildning, Fritid och Kultur Barn, utbildning och fritid 2013 06 12 Verksamhet

Läs mer

Bonusmaterial Hej Kompis!

Bonusmaterial Hej Kompis! Bonusmaterial Hej Kompis! Innehåll Min bok om vänskap framsida i färg 2 Hur man kan bli sams igen skylt i färg 3 Den gyllene regeln skylt i färg 4 Vi är alla olika boktips och uppgifter 5 7 Att känna sig

Läs mer

Du är viktig för Norrköpings framtid.

Du är viktig för Norrköpings framtid. Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Vi är anhöriga. Är du en av oss? Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer