E-handel i småföretag

Transkript

1 School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI E-handel i småföretag Marlene Svensson Jan 2005 MSI Report Växjö University ISSN SE VÄXJÖ ISRN VXU/MSI/IV/E/ /--SE

2 Examensarbete magisternivå Matematiska och systemtekniska institutionen Rapport IVD731 Examensarbete magisternivå 20 poäng Våren 2004 E-handel i småföretag Författare: Marlene Svensson Handledare: Per Flensburg Examinator: Per Flensburg 2

3 Authors: Marlene Svensson Title: E-commerce in small business Project: Degree report, 20 points. Bachelor of Science in System Analysis, Växjö University. Content: E-commerce is a conception who many are taking about nowadays. E-commerce is associate with computer based business and it s a new way to do business on. Users and system connect up to each other for effective mediate and transfer information. Within e-commerce there s a lot of ways to do business on and it can for example be between a business and a another business (B2B) or between business and consumer (B2C). In this degree report have I reached if small business will invest on e-commerce and if they will, how. I have used theory testing research and as research method have I used surveys. As data acquisition method have I used interviews. Except the interviews there also is some chapter in the report to get a background and look in e- commerce and Internet. Keyword: E-commerce, Small business, Internet, Standards 3

4 Författare: Marlene Svensson Titel: E-handel i småföretag Projekt: Examensarbete magisternivå 20 poäng, Systemvetarprogrammet, Växjö universitet Sammanfattning: E-handel är ett begrepp som många pratar om i nuläget. E-handel förknippas med datorstödd handel och det är ett nytt sätt att bedriva affärsverksamhet på. Användare och system kopplas upp mot varandra för att sedan effektivt förmedla och överföra information. Inom e-handel finns det många sätt att göra affärer på och det kan vara till exempel mellan ett företag och ett annat företag (B2B) eller mellan företag och konsument (B2C). I denna magisteruppsats har jag undersökt ifall småföretag vill satsa på e-handel och i så fall på vilket sätt. Tillvägagångssättet jag har använt mig av har varit teoritestande. Som undersökningsmetod har jag använt surveys. Datainsamlingsmetoden har varit intervjuer där jag har intervjuat tretton olika företag i södra Småland. Förutom intervjuerna finns det ett antal kapitel i uppsatsen för att få en bakgrund och inblick i e-handel, dess begrepp, Internet med mera. Sökord: E-handel, Småföretag, Internet, Standarder 4

5 Här vill jag tacka alla som har haft en anknytning till mitt examensarbete och i första hand vill jag säga tack till min handledare Per Flensburg. Tack för tips och idéer. Jag vill också tacka alla småföretag som ville ställa upp på mina intervjuer och tack för att ni var så positiva. Sedan vill jag faktiskt tacka mig själv för att jag verkligen har tagit mig igenom detta och skrivit en magisteruppsats, nu har jag äntligen uppnått målet jag satte. Jag vill även tacka min sambo Robert Stenberg för att du har funnits vid min sida och stöttat mig när jag har behövt det. Tack till alla berörda! Älmhult Marlene Svensson 5

6 Avgränsning...14 Problemformulering...15 Tillvägagångssätt Undersökningsmetoder E-handel bland småföretag ökar kraftigt...19 Småföretag väntar med e-handel men det sker en ökning.19 Internetanvändningen ökar bland småföretag...20 Den lilla e-handelsjätten, ett exempel som fungerar...21 BCA Gjuteri & Verkstad AB, ett småföretag med elektroniska affärer Kundens fördelar med att handla på Internet...25 Kundens nackdelar med att handla på Internet...25 Fördelar med elektroniska affärer...25 Nackdelar med elektroniska affärer Webblösningar och EDI...28 Andra lösningar

7 Varför standarder?...31 Edifact...31 XML...33 Web Services Sammanställning av intervjuerna...40 Diskussion...41 Validitet och reliabilitet Reflektioner...44 Vidareforskning Skriven källa...46 Internet...46 Muntlig Intervjufrågor till småföretag Intervjuer med småföretag

8 Figur1, Olika begreppsberoenden (Källa: Egen illustration)...13 Figur2, E-handel bland småföretag ökar kraftigt (Källa: Computer Sweden och Svea)...19 Figur3, Användning av Internet i småföretagen (Källa: Småföretagsbarometern)...20 Figur4, Utan EDI och med EDI (Källa: NEA)...30 Figur5, Exempel på ett Edifact-meddelande (Källa: Fredholm (2002))...32 Figur6, Exempel på en inköpsorder och ett XML-dokument (Källa: Fredholm (2002))

9 E-handel, Elektroniska affärer eller eaffärer är några begrepp som används alltmer i dagsläget. Det är begrepp som några förknippar med datorstödd handel. E-handel eller elektroniska affärer är ett sätt att göra affärer på. I ett nätverk kopplas användare och system upp mot varandra för att effektivt förmedla och överföra information. E-handel innebär alltså ett nytt sätt att bedriva affärsverksamhet på och orsaken till att man bedriver e-handel är bland annat att konsumenter får större utbud, bättre priser och förhöjd service. I den elektroniska världen suddas gränserna ut mellan stor och liten. E-handel används också för att ge företag en möjlighet att bygga helt nya affärsmodeller och utforma nya organisationsstrukturer. Det är ett sätt för att möta kundernas ökade krav på service, kostnader, ledtider och kvalitet. E- handel är en fördel som har vuxit fram för många företag både för stora och små. Den nya utvecklingen kan medföra nya affärsmöjligheter och kostnadsminimeringar. För småföretagen som är belägna på landsbygden, för dem öppnas en helt ny affärsmöjlighet, genom e-handel får de en bredare marknad och kan skaffa kunder runt om i hela landet och även utomlands. Företagarna behöver inte längre bo i storstaden för att hitta en marknad och för många slutar det med att man endast har en butik på Internet. Ett exempel på detta i Älmhult är Hotstuff. Tidigare hade Hotstuff en butik i Älmhult där företaget sålde skivor, t- shirts med mera men nu sker endast försäljning via Internet. Nya metoder växer fram för att det ska bli lättare att göra affärer med sin omvärld. Vid starten kommer företaget få lägga ner lite pengar om man inte bara nöjer sig med en enkel hemsida utan vill ha en webbshop. Sedan är det andra faktorer som avgör hur mycket det kommer att kosta, säkerheten och hur kunderna ska kunna betala sina varor är några aspekter att ta hänsyn till. Men efterhand kommer företaget att märka att det blir lägre kostnader och detta nås genom att manuellt arbete med registrering och kontroll kommer att minska. Informationen behövs nämligen bara registreras en gång för att sedan återanvändas många gånger av ett antal parter, både internt och externt. Enligt Fredholm (2002) har de första formerna av elektroniska affärer funnits lika länge som datorer har använts för användning till administrativa tillämpningar. I slutet av 60-talet var det filöverföring som gällde, en del arbete gjordes för att komma överens hur filernas layout skulle byggas upp. Man gjorde upp inom en bransch eller ett land. Föregångslandet var USA. Fast i Sverige var vi också tidigt ute inom handel, transport och betalningar. I Sverige har exportföretagen Sandvik och Atlas Copco har använt sig länge av filöverföring för att överföra beställningar direkt från säljbolagens informationssystem till systemen på produktbolagen i Sverige. I slutet av 60-talet hade post- och bankgirot och de stora affärsbankerna elektroniska betalningstjänster. Då transporterades filerna på magnetband. Nästa steg togs under 80-talet då det togs fram internationella standarder för EDI, Electronic Data Interchange som är en teknik som består av standardiserade elektroniska dokument för att koppla samman företag och deras affärssystem istället för regionala och branschvisa tillämpningar. I mitten av 70-talet utvecklades de första standarderna för EDI i USA, England och Tyskland. Det första EDI-projektet i Sverige rörde hanteringen av exportgods. På 80-talet dök det också upp andra tekniska lösningar, dessa lösningar var till exempel att ett köpande företag kunde logga in i sin leverantörs system. Internet och webben med hjälp av dessa skapades nya möjligheter. Koncepten som funnits tidigare fortsatte att utvecklas men nu var det bara ett av flera sätt att göra elektroniska affärer på. Internet började också bli alltmer moget för affärstillämpningar. I mitten av 90-talet skedde en viktig milstolpe och det var introduktionen av HTML (Hyper Text Markup Language) och webbläsaren. Nu kunde publika tillämpningar byggas som inte bara passade för stora företag. Introduktionen för att sälja via nätet till både konsumenter och små företag kom. Fredholm (2002) säger att det var 9

10 amerikanarna som kom först med en nätbutik och det var CD Now, Tätt därefter kom legendariska Amazon, De första åren av näthandel var omfattningen blygsam, men under 1996 dök flera av de svenska näthandlarna upp. Då kom NK som sålde livsmedel, Bokus hade böcker och Interflora blommor. Men det var under 1998 som man kan säga att näthandeln fick en viss omfattning och betydelse. Nästa stora milstolpe var när det nya märkspråket XML (extensible Markup Language) blev en standard. XML är ett kraftfullt verktyg för att bygga webbtillämpningar, dessutom så är det en teknik som kan användas för att koppla samman system, databaser och nästan alla former av IT-tillämpningar började XML användas, men tyvärr saknas det ännu en del på standardiseringsområdet innan XML kan utnyttjas i full skala. Enligt Fredholm (2002) var det under 1999 som den första vågen av mobila tillämpningar kom och det året kom en WAP-hysteri. WAP är nästa steg i utvecklingen av elektroniska affärer. Där går vi från stationära tillämpningar till att även kunna göra affärer från mobila terminaler av olika slag. Men den här uppsatsen kommer endast att innehålla resultat och diskussioner kring e-handel och e-handel i småföretag. 10

11 När man talar om elektroniska affärer så berättar Fredholm (2002) att man brukar tala om vissa typfall och till vissa delar kan de skilja sig avsevärt från varandra och dessa är: B2B, Business to Business och det innebär att det sker elektroniska affärer mellan företag. Förutom vanliga företag kan det också vara kommuner, landsting och myndigheter när de gör sina inköp från privata leverantörer. B2C, Business to Consumer är som det låter elektroniska affärer som sker mellan företag och konsumenter. Ett företag som beställer någon slags vara av en vanlig konsument. C2B, Consumer to Business och det är elektroniska affärer mellan konsument och företag. Skillnaden mellan B2C och C2B är att vid C2B så är det konsumenterna som tar initiativet det kan vara till exempel genom att gå samman på nätet för att få bättre priser. Ett annat exempel på C2B är att en elektronisk affär sker mellan en privatperson och ett klädföretag, affären sker genom att privatpersonen sitter hemma och beställer exempelvis en tröja på Internet. C2C, Consumer to Consumer denna handel sker mellan konsumenter eller privatpersoner. Oftast är det ett företag som ordnar en marknadsplats för handel mellan konsumenter, det kan vara som en tilläggstjänst för att locka besökare till sin webbplats. Många dagstidningar använder sig av den här tjänsten. B2G, Business to Government detta innebär att företag lämnar uppgifter och det kan vara till exempel skatte- och tulldeklarationer på nätet. C2G, Citizen to Government istället för företag så är det här medborgaren som lämnar information till myndigheter, till exempel anmälan av vård av sjukt barn till försäkringskassan. B2A, Business to Adminstration, är dialogen mellan företag och andra offentliga förvaltningar. C2A, Citizen to Adminstration, är när medborgare lämnar information till andra offentliga förvaltningar. B2E, Business to Employee, det sättet används mellan företag och dess anställda. Via Intranät förmedlar företag information och tar in uppgifter via formulär från sina anställda. P2P, Peer to Peer, icke-hierarkiska system för att dela filer mellan datorer via nätet utan en server. M2M, Machine to Machine, det är när maskiner kommunicerar med varandra. Till exempel en lastbil som talar om för ett underhållssystem att det är dags att byta bromsbelägg. E2E, Exchange to Exchange, är när det utbyts information mellan samverkande marknadsplatser. Till exempel en marknadsplats för handel med varor som förmedlar en transportförfrågan till en marknadsplats för godstransporter. Det finns flera andra olika begrepp än de som nämns ovan och ett av dem är Filöverföring som många känner till och ett av användningsområdena är filer som innehåller affärstransaktioner som överförs mellan olika företag och system. EDI, Electronic Data Interchange, är en slags filöverföring och det är en teknik som bland annat består av standardiserade elektroniska dokument för att koppla samman företag och deras affärssystem. Enligt Bernardi och Larsson (1995) består en EDI-lösning av tre delar. Först en applikation det vill säga en mottagare och sändarens interna datasystem. Sedan finns där en översättare som omvandlar data från det interna formatet till den överenskomna standarden. Till sist finns där ett kommunikationsprogram via telenätet där ett elektroniskt brevlådesystem kan användas som mellanstation. Genom att företagen använder sig av EDI uppnår de en rad besparingar och andra fördelar som till exempel att kostnader för papper, porto och telefon minskar. Faktureringen förenklas och genomloppstiden för fakturan förkortas och betalorder går snabbare och innehåller färre felaktigheter. Dessutom minskar tiden för de manuella 11

12 kontrollerna. Men det lönar sig bara att använda EDI mellan företag och organisationer som har regelbundet återkommande kommunikation av strukturerad information, till exempel beställningar mellan ett varuhus och dess leverantörer. EDI kan bli kostsamt att införa men det kan variera. Så om man inte har en viss volym av affärstransaktioner och om man endast ska köpa artiklar vid enstaka fall eller för tillfälliga behov då är sökning och handel på Internet bättre. Fredholm (2002) nämner att med EDI kom det till standarder för filernas struktur och innehåll, det vill säga deras syntaktiska uppbyggnad och semantik. Några tyckte att detta lät alldeles för tekniskt och därför började man tala om electronic trading. Men det tog inte lång tid tills begreppet byttes till electronic commerce eller bara ecommerce gav Bill Clinton begreppet en rejäl skjuts genom att ge sina federala förvaltningar i uppdrag att använda electronic commerce för varuinköp och andra kontakter i näringslivet. Nästa begrepp som kom var ebusiness och det var IBM som lanserade det i en stor reklamkampanj. HP som är ett annat stort IT-företag lanserade begreppet eservices eller etjänster som det heter på svenska. I detta begrepp läggs det oftast in mer än att bara göra affärer. Det finns många företag som utvecklar webbaserade tjänster för allehanda ändamål. Det kan vara till exempel kundtjänstfrågor eller val mellan olika modeller av en produkt. Ett begrepp som är närbesläktat med eservices är webbtjänster eller web services. Det är ett samlingsnamn för en serie standarder som bland annat används för att förmedla affärsinformation mellan system och webblösningar. Näthandel är ett annat vanligt begrepp som ofta är synonymt med handel av tjänster och varor på Internet, mestadels finns det en koppling till att företag säljer till konsumenter. On-linehandel där kan en användare eller en konsument koppla upp sig mot en affärstillämpning på nätet. När en marknadsplats tillhandahåller en katalog där en köpare kan söka mellan olika leverantörers varor och tjänster kallas för katalogköp, när jämförelsen har gjorts kan en beställning göras. Där en interaktiv upphandling av varor och tjänster görs kallas för On-line quoting, OLQ. M-commerce eller m-business står för mobil verksamhet. C- commerce som betyder collaborative commerce med det menas att det finns ett nära samarbete mellan olika aktörer i värdekedjan. Elektronisk handel eller e-handel och elektroniska affärer eller eaffärer de begreppen använder vi här i Sverige och med detta kan man säga att det finns en massa begrepp som används för olika delområden av elektroniska affärer. På nästa sida finns en figur (figur 1) som visar begreppens beroende av varandra om sådant finns. Förutom alla begrepp som man pratar om i samband om elektroniska affärer kan man också skilja mellan direkt och indirekt elektronisk handel. Enligt Lundén (2000) är direkt elektronisk handel när kunden beställer och betalar varan via Internet och att varan även levereras via Internet. Det kan vara till exempel köp av datorprogram, spel, musik, filmer och tjänster som levereras via Internet det vill säga produkter som går att digitalisera. Om det är indirekt elektroniskt handel beställer kunden varan via Internet men betalningen sker på ett traditionellt sätt via postförskott eller faktura. 12

13 De olika begreppens beroende av varandra: Byttes till Samma sak Electronic trading Electronic commerce ecommerce IBM lanserade HP lanserade Samma sak E-business eservices etjänster Är närbesläktat med Webbtjänster Web services Handel av varor och tjänster Näthandel Affärstillämpning On-linehandel Sökning via katalog Katalogköp Interaktiv upphandling av varor och tjänster OLQ, On-line quoting Mobil verksamhet Samma sak M-commerce M-business Samarbete mellan olika aktörer i värdekedjan Samma sak C-commerce Collaborative commerce Svenska begrepp Elektronisk handel e-handel Samma sak Elektroniska affärer eaffärer Figur1, Olika begreppsberoenden (Källa: Egen illustration) 13

14 Elektroniska affärer vad är det egentligen? Man kan säga att det handlar om att skapa nya möjligheter att bedriva affärsverksamhet på. Fredholm (2002) nämner att ibland hörs det argument att det är svårt för de små företagen att komma igång med elektronisk handel. Visserligen saknar småföretagen de storas resurser och ofta har de varken IT-avdelningar eller experter. Men kanske är en anledning den lilla organisationen som gör att e-handel passar så bra för småföretagen. Exempel på detta är att en ny IT-strategi kan läggas upp under en fikarast och kan genomföras direkt eller att det finns så enkla och billiga system så att det inte krävs en massa intern IT-teknisk kunskap. Många småföretag inser inte detta och känner sig främmande och tveksamma inför den nya tekniken, några skyller också på bristande tid. Men det är just tiden man behöver för att införa en ny teknik och räkna på hur man tjänar bäst på den. Men hur ligger det egentligen till? Hur känner sig småföretagen inför e-handel, vill de satsa på det? Om de väljer att inte satsa på e-handel, är det verkligen bristande tid och att de känner sig främmande inför den nya tekniken, är det dessa argument som är orsaken? Eller vilka orsaker är det? Om småföretagen vill och tänker satsa på e-handel hur tänker de bära sig åt? I min uppsats tänker jag göra en undersökning med ett antal småföretag (fåmannaföretag) som är belägna i södra Småland och genom intervjuer komma fram till hur det ligger till i denna fråga. I intervjuerna kommer jag att ta reda på hur det ligger till inom vissa områden i företagen. Först och främst ska jag ta reda på ifall företaget använder sig av e-handel eller om de tänker använda sig av det. Om företaget använder sig av e-handel, vilken standard använder de. Har de funderat på e-handel i större utsträckning, hur säkerheten ser ut i deras företag, hur tycker de att marknaden ser ut i deras bransch. Genom den här undersökningen hoppas jag att jag får fram en klar bild ifall företagen vill och ifall de tänker satsa på e-handel. Ifall de inte vill det, i så fall varför, vad beror det på? Anledningen till att jag valde detta ämne är att jag under det senaste året har blivit intresserad av just e-handel och jag ville lära mig mer om detta ämne. Det pratas överallt om e-handel och företag och ifall det fungerar. Jag har hört och läst olika åsikter i tv och i tidningar. Så därför beslöt jag mig för att själv ta reda på mer om e-handel och då tyckte jag att småföretag var en bra kategori att undersöka. Ifall småföretag vill och ifall de tänker satsa på e-handel och i så fall på vilket sätt, hur har de tänkt. Med min undersökning hoppas jag komma fram till hur det verkligen ligger till inom ämnet e-handel i småföretag. Förhoppningsvis kommer jag komma fram till vilket som är sant inom detta ämne. Stämmer det att småföretag börjar bli mer intresserade av e-handel och vill de satsa på e-handel eller vill de inte. Vilken är orsaken i så fall till att de inte vill satsa på e-handel. Småföretagen som jag har valt att intervjua finns belägna i södra Småland. Avgränsning Jag har bestämt mig för att göra ett antal intervjuer med småföretag i södra Småland. Anledningen till att jag just har valt småföretag i södra Småland är att jag blev nyfiken på att ta reda på om företagen i min hembygd vill satsa på e-handel och ifall småföretagen häromkring är intresserade av den nya sorts handeln. Den här undersökningen skulle man också kunna använda som en förstudie för att ta reda på om småföretag runt om i hela Sverige har samma åsikter eller ej. Man brukar ofta höra om företag i Småland och deras flitighet och att det går så bra för dem, ett exempel är IKEA som ligger i Älmhult där jag bor. Oftast pratas det mest om de större företagen, därför ville jag koncentrera mig på småföretagen och uppmärksamma dem. Intervjuerna som jag ställde handlar om e-handel och om företagen vill och ifall de tänker 14

15 satsa på e-handel eller ifall de redan har gjort det. Ifall de inte tänker satsa på e-handel vilken är orsaken till att de inte tänker göra det. Intervjuerna kommer att sammanställas och diskuteras under resultat och diskussion. Förutom intervjustudierna har jag också tagit upp ett antal kapitel kring e-handel för att sätta mig in i ämnet och få en bakgrund. Problemformulering Utifrån min avgränsning, problemdiskussion och mitt syfte har jag utformat problemformuleringen: Vill och tänker småföretag i södra Småland satsa på e-handel och i så fall på vilket sätt och ifall de inte vill satsa, vilken eller vilka är orsakerna? Tillvägagångssätt Med hjälp av litteraturstudier ska jag skapa en teoretisk bakgrund som ska ligga som en grund för min undersökning och visa vilka faktorer jag avser att undersöka. Resultatdelen kommer att göras genom intervjuer med ett antal småföretag (fåmannaföretag) i södra Småland. Intervjuerna kommer att ske med hjälp av telefon på grund av att många företag har ont om tid för besök. Avslutningsvis kommer jag att diskutera och dra slutsatser kring mitt resultat. Eftersom att jag kommer att använda mig av litteraturstudier och av intervjuer så kommer jag att använda mig av både kvalitativa och kvantitativa studier. 15

16 Här beskriver jag olika undersöknings- och insamlingsmetoder som jag har använt till forskningsprocessen. Undersökningsmetoder I mitt val av undersökningsmetod har jag blivit rekommenderad att använda mig av boken On Research Methods skriven av Pertti Järvinen (2001). Järvinen tar upp olika sätt för att lösa ett forskningsproblem. Dessa är: Mathematical approaches, Conceptual analytical approaches, Innovation building approaches, Innovation evaluating approaches, Theory testing approaches and Theory creating approaches. I mitt val av undersökningsmetoder har jag uteslutit matematiska undersökningar på grund av att min problemformulering är baserade på studier av verkliga fenomen. Jag har också uteslutit konstruktiv forskning på grund av att denna forskning faller under praktisk forskning och där är målet att forskningen ska tillämpas på ett specifikt objekt så att detta objekt kan nå ett sluttillstånd som är definierat. De metoder som berör studier av verkliga fenomen är konceptuell/analytisk forskning, teoritestande forskning och teoriskapande forskning därför har jag bestämt mig för att titta vidare på dessa. Utifrån diskussioner kring de olika metoderna som har skett i en specifik metodrapport har mitt val av metod blivit en kombination av enkät (surveys) och fallstudie. Surveys innebär att man samlar information till forskning från en utvald population genom att använda strukturerade enkäter eller genom intervjuer. Vid användning av den här undersökningsmetoden krävs det inte att forskaren har kontroll av de faktorer som tillhör det som man avser att studera men däremot krävs det att forskaren har kontroll av faktorerna som studeras när kontrollerade experiment används. Något som också krävs vid användning av denna metod är att det finns en väl utbyggd teori. Surveys är en lämplig metod på grund av att jag måste göra intervjuer med småföretagen. Småföretagen tillhör verkligheten och teoritestande innebär att man ska ta reda på ifall en teori stämmer med verkligheten. Dessutom finns det en utbyggd teori om e-handel. I Järvinen (2001, sidan 67) beskrivs åtta steg enligt Eisenhardt (1989) hur man bygger teorier från fallstudier. Dessa är: 1. Att starta. Att skapa en initial definition av forskningsfrågan är viktigt. Om inte detta sker och ifall det inte finns någon fokus för sin forskning är det lätt att drunkna i data. 2. Välja fall. Det är viktigt här att välja rätt population för att de ska vara ett representativt urval. 3. Skapa verktyg och protokoll. I teoritestande och teoriskapande forskning är det tillåtet att kombinera flera olika datainsamlingstekniker detta ger då mer substans för konstruktioner och hypoteser. 4. Äntra området. Här beskrivs bland annat hur analys av data ofta överlappar datainsamlingen. 5. Analys av data. Detta steg är hjärtat i att skapa teorier från fallstudier men ändå det svåraste enligt Järvinen (2001). Här gäller det att förstå och skapa sammanhang och ordning. 6. Skapa hypoteser. Att systematiskt jämföra den framträdande ramen från bevisen i varje fall för att se hur denna står sig mot falldatan. Forskaren ska konstant jämföra datan med teorin och i en iterativ process närmar han/hon sig en teori som stämmer överens med datan. 7. Omfamna litteraturen. 16

17 8. Att nå avslut. Här säger Järvinen (2001) följande: forskare ska sluta lägga till fall när teoretisk mättnad har uppnåtts Teoretisk mättnad är den punkt då inlärningen är minimal på grund av att forskaren observerar fenomen som han/hon redan har sett. Vald metod Efter att jag ha gått igenom konceptuell/analytisk forskning, teoritestande forskning och teoriskapande forskning har jag kommit fram till att en kombination av surveys (enkäter) och fallstudier kommer passa bäst för min undersökning. Anledningen till att jag just valde dessa metoder är att jag måste intervjua ett antal småföretag för att få deras åsikt om e-handel, ifall de vill och tänker satsa på den tekniken och i så fall på vilket sätt och då är denna metod bäst avsedd för detta ändamål. 17

18 Thurén säger att när man gör kvantitativa, induktiva undersökningar så ska man tänka på två saker och det är validitet och reliabilitet. Reliabilitet, tillförlitlighet innebär att mätningarna som görs är korrekt gjorda. Som till exempel vid en opinionsundersökning måste den bygga på att representativt urval av personer så att inte tillfälligheter påverkar resultatet. Validitet innebär att man verkligen har undersökt det man ville undersöka och inget annat. Det finns två regler som man bör komma ihåg om validitet och reliabilitet och det är: Hög reliabilitet garanterar inte hög validitet. Hög validitet förutsätter hög reliabilitet. I arbetet med min uppsats är det viktigt att jag hela tiden har validitet och reliabilitet i bakhuvudet så att mina undersökningar blir korrekt gjorda och att jag verkligen undersöker det som jag avser att undersöka och inget annat. En diskussion om validitet och reliabilitet i uppsatsen kommer i ett senare kapitel. 18

19 Nedan följer några undersökningar och exempel om e-handel i småföretag som jag har med för att bilda en teori om ämnet. E-handel bland småföretag ökar kraftigt Enligt Computer Sweden (2004) och Svea var det två av tre företag (69 procent) som e- handlade förra året, företagen som undersöktes har under 200 anställda. (Se figur 2 för att se ökningen.) Året därinnan var det 57 procent av företagen som sålde och köpte via nätet så det visar en klar ökning. Siffrorna har kommit fram från en undersökning som Centrum för Marknadsanalys har gjort på uppdrag av Svea. Svea är det nationella utbildningsprojektet för elektroniska affärer. Roland Ekström är projektledare för Svea, han säger att det går framåt för e-handeln och att alla siffror pekar uppåt. Han har också märkt att företagen ser positivt på elektroniska affärer och att det görs investeringar. Dessutom är inte de mindre företagen så konjunkturkänsliga så investerade 79 procent av 300 företag som deltog i undersökningen var det endast 69 procent. Förutom investering i hårdvara har företagen också börjat investera i program, utbildning och tjänster. Småföretagen använder mest e- handel till att göra inköp och det är 60 procent som handlar varor och tjänster via nätet och 30 procent av de totala inköpen sker elektroniskt. Försäljning över nätet är lägre, 2003 använde 32 procent Internet till försäljning. I undersökningen som de gjorde fick de också reda på att de företag som visar störst intresse för elektronisk handel är företag med tjänsterelaterad verksamhet. E-handel ökar kraftigt bland småföretag Procent Årtal Figur2, E-handel bland småföretag ökar kraftigt (Källa: Computer Sweden och Svea) Småföretag väntar med e-handel men det sker en ökning Enligt Computer Sweden (2001) och en undersökning som har gjorts av IDC så berättar de att småföretag är intresserade av att sälja via nätet men än så länge ligger de lågt på grund av nedgången i den globala ekonomin. Många företags sätt att göra affärer på har ändrats på grund av Internet. Småföretagen har varit snabba på att göra en närvaro på webben men som det nämndes tidigare i texten så ligger de lågt med att bedriva e-handel. Enligt IDC som har 19

20 gjort undersökningarna ökade småföretagens satsningar inom e-handel med 34,6 procent år 2000 jämfört med år Detta innebär att småföretag satsade på e-handel Undersökningen som gjordes visade också att många företag är intresserade av att sälja sina produkter online. Raymond Boggs som är analytiker på IDC säger att småföretagen är mer intresserade av att sälja via Internet än att köpa. Han säger att det är uppemot två tredjedelar av alla småföretag som köper varor via Internet men det är betydligt färre som säljer. Enligt IDC och Boggs är en förklaring till detta att många småföretag har lagt sina tidigare planer på försäljning online på is. Många småföretag har också svårigheter med att själva etablera sig på nätet. Förutom den globala nedgången som bidrog till uppskjutna investeringar är det många företag som har produkter som inte lämpar sig för onlineförsäljning, några andra orsaker är också att de mindre saknar resurser och att de är mindre organiserade än större företag. År 2000 var fem miljoner småföretag anslutna till Internet och det är en ökning med 13,7 procent jämfört med År 2000 hade också 2 miljoner småföretag egna webbsidor och det är en ökning med 33,8 procent jämfört med Internetanvändningen ökar bland småföretag Under våren 2004 har Småföretagsbarometern för femte året i rad gjort en undersökning där drygt 4000 småföretag (1-49 anställda) blev tillfrågade om sin Internetanvändning och elektronisk handel. Enligt Småföretagsbarometern är Internet ett betydelsefullt verktyg för småföretagen, Internet öppnar både dörrar för fler affärsmöjligheter och effektiviserar verksamheten. Småföretagsbarometern kom fram till att Internetanvändandet ökar på bred front, sedan våren 2000 har andelen Internetanvändande småföretag ökat från 71 % till 89 % våren Se figur 3. De företag som har högst Internetanvändning är exportberoende företag. Tidigare hade bygg- och detaljhandelsföretag den lägsta användningen men det har skett en ökning även där de senaste åren. Internetanvändningen ökar bland småföretag Procent Årtal Figur3, Användning av Internet i småföretagen (Källa: Småföretagsbarometern) Småföretagsbarometern har också undersökt hur Internet har bidragit till ökad försäljning och minskade inköpspriser bland småföretag. Försäljning bland småföretagen har ökat en del från år 2000 till våren År 2000 var det 22 % som tyckte att Internet hade bidragit med försäljning och våren 2004 var det 35 %. Företag med exportverksamhet anser mest att försäljningen via Internet har ökat. De företag som har lägst är de inom byggnadsindustrin och transportmedelssektorn. Även bland småföretag som tycker att Internet har bidragit med minskade inköpspriser har ökat, år 2000 var det endast 13 % som höll med och nu år 2004 är det 26 %. Småföretag inom elektronikindustrin och uppdragsverksamheter är den största 20