4/2011 TEMA: SERVICE. 4En lokal servicepunkt 4Årets grupp och Årets kommun 4Handbok i lokal finansiering. Hela Sverige ska leva! 1

Transkript

1 4/2011 TEMA: SERVICE 4En lokal servicepunkt 4Årets grupp och Årets kommun 4Handbok i lokal finansiering Hela Sverige ska leva! 1

2 Innehåll Ledaren 2. Ledaren När kommer de tydliga riktlinjerna? 3. EN LOKAL SERVICEPUNKT 5. ÅRETS GRUPP OCH ÅRETS KOMMUN 7. NYHETER I KORTHET 8. EU:S STRUKTURFONDER FÖRÄNDRAS När kommer de tydliga riktlinjerna? nog är det förbaskat märkligt att det ska vara så svårt att få till långsiktiga servicelösningar på landsbygden. Idéerna finns och modellerna, så dess värre är det ambitioner som fattas - inte lokalt utan centralt. Att skylla på politiken kan ibland vara ett billigt sätt att frånsäga sig eget ansvar. Men vi har verkligen tagit vår del av ansvaret när det gäller service. Våra lokala grupper har verkligen skapat, organiserat och förverkligat bra lokala lösningar i många år nu. Problemet är att få är så billiga att de klarar sig helt utan statligt eller offentligt engagemang för att de ska fungera. Och så är det för servicen i hela vårt avlånga land. Det är ju också därför vi betalar skatt! Vi gillade Högdals serviceutredning som satte medborgaren i fokus och öppnade för nya former för lokala servicelösningar. Givetvis hoppade inte alla generaldirektörerna jämfota av lycka när de insåg att de skulle behöva prioritera om i sina budgetar för att infria utredningens förslag. Men de är tjänstemän och ska följa politiska beslut. Och för att lösa servicen långsiktigt behövs tydliga politiska riktlinjer. När kommer de? q lokala grupper som skapar hållbara och företagsamma bygder i hela Sverige. Inez Abrahamzon Karl-Erik Nilsson Hela Sverige ska leva Stortorget 7, 1 tr Stockholm Vi finns på Facebook Ansvarig utgivare: Staffan Bond Redaktör: Karin Wenström Telefon: karin.wenstrom@helasverige.se Layout: Linjalen Tre.Noll info@linjalen.com Omslagsfoto: Jörgen Wiklund & Co Tryckeri: AlltryckPlus, Lysekil Vårt papper, Galeri Art Silk, är PEFC-märkt och klimatkompenserat. Lokal service - så här tycker Hela Sverige ska leva Vi anser att staten bör anslå medel för att inom 3 år bygga 500 servicepunkter över hela landet. Orter som har långa avstånd till närmaste tätort bör prioriteras. Av dessa 500 servicepunkter bör 50 vara mobila, i form av en lantbrevbärare. Enligt beräkningar i projektet Lokala servicelösningar skulle detta innebära en kostnad på totalt 50 miljoner kronor per år, varav staten bör anslå 37,5 miljoner kronor och kommunerna 12,5 miljoner kronor. Med servicepunkt menar vi en mötesplats, exempelvis en lanthandel, bykontor eller samlingslokal där invånare kan få personlig service, rådgivning, hjälp med att hitta kontaktvägar och fylla i blanketter. Servicepunkten kan utökas med kommersiell service i form av exempelvis utlämning av systembolagsvaror, apoteksvaror, ATG, liksom erbjuda fixartjänster, turistinformation och försäljning av lokalt producerade varor. 2 Hela Sverige ska leva!

3 Tema SERVICE en lokal servicepunkt I drygt ett år har Hela Sverige ska levas serviceprojekt varat. Femton bygder har arbetat med serviceplaner i ett år. Nu är projektet avslutat och projektledaren Bosse Lönnqvist kan summera erfarenheterna. Uppgiften var att ta fram serviceplaner som i Steg två skulle realiseras i form av servicepunkter. Uppmaningen från projektledningen var att tänka fritt och drömma upp vad man ville ha. Resultatet blev planer med allt från ny mack till drömmar om samarbete över nationsgränserna kring sjukvård, den sistnämnda är inte förverkligat ännu, men har inte heller strukits. Förutsättningen för att vara med i projektet var att kommun och länsstyrelse var beredda att engagera sig, annars var det ingen idé, ekonomiskt. Ett år är en kort tid för en bygd att drömma, förankra och skriva plan, och Bosse önskar att de hade haft längre tid på sig. Man behöver minst två år, helst tre, för att realisera den här typen av projekt. Det är mycket arbete bakom, säger Bosse som trots det är mycket nöjd med resultatet. Sju av de femton orterna arbetar nu konkret med att etablera servicepunkter, och det var vårt mål. Byxelkrok på Öland är en av de som gått över till steg två. Med projektpengar från Tillväxtverket renoveras en lokal i anslutning till ICA-affären. Den beräknas stå klar i till påsken 2012 och här ska finnas olika slags service, både kommersiell och offentlig. Men redan i somras fick Byxelkroksborna en efterlängtad bensinmack. Hela kronor är sponsorspengar från bofasta, sommargäster och lokala företag. Borgholms kommun och intresseförening Norra Öland är medfinansiärer. Hanna Eriksson, Byxxelkroksbo berättar att önskemål om en mack funnits sedan den gamla lades ner för ett antal år sedan. Vi skapade en insamling under en julmarknad i Byxelkrok. Det visade sig vara en bra metod, den genererade kronor under en dag. Sedan flyttades insamlingen till ICA-affären, berättar Hanna. Kuttainen i Kiruna kommun gick det inte riktigt lika bra för. Lanthandeln vars nya lokaler många planer vilade på, drog sig Ett år är en kort tid för en bygd att drömma, förankra och skriva plan... Deltagande bygder: Byxelkrok i Borgholms kommun Blankaholm/Solstadström i Västerviks kommun Örsjö i Nybro kommun Påryd i Kalmar kommun Stenberga i Vetlanda kommun Björkvik i Katrineholm kommun Vedevåg i Lindesberg kommun Hammar i Askersund kommun Backe i Strömsund kommun Gideå i Örnsköldsvik kommun Seskarö i Haparanda kommun Glommersträsk i Arvidsjaur kommun Moskosel i Arvidsjaur kommun Kuttainen i Kiruna kommun Gunnarsbyn i Boden kommun ur och valde att inte satsa nytt. Drömmarna om IVPA gick bättre. Numera samsas sjuksköterska och fjällräddning i samma lokaler och alla kan ringa dit, även på natten. Där finns nu också brandvärnet. Kiruna kommun har finansierat en pick up som har alltid sjukvårdsutrustning för akutvård packat, berättar Arne som är mycket glad över lösningen. Om en trafikolycka sker, eller någon blir akut sjuk, så kan man rycka ut snabbt. Allt är på plats i bilen. Exemplet Kuttainen visar hur sårbara servicepunkterna är. I en annan bygd är det kommunen som blivit tvungen att säga stopp på grund av ekonomiska skäl, med påföljd att planerna på servicepunkter fick stoppas i malpåse tills vidare. Bosse Lönnqvist, projektledare för Lokala servicelösningar, instämmer. Det är mycket sårbart, det händer hela tiden något som riskerar att ändra förutsättningarna, säger han och fortsätter: Det har varit en ständig diskussion inom projektet: Vad händer efter de två åren då vi har finansiering och Vi har ju inga pengar. IT-STUGA IT-STUGA IT-STUGA HANDELSBOD APOTEK BYAKONTOR RÅDGIVNING Lösningen stavas stabil finansiering. Finns det, faller inte ansvaret så tungt på en lanthandel eller samlingslokal som ofta utgör centrumet för bygdens servicedrömmar, liksom på en kommun som har många andra åtaganden. Enligt serviceprojektets beräkningar ligger driftskostnaderna för en servicepunkt på ungefär kronor per år. Det täcker i stort sett personal- och hyreskostnader. Hela Sverige ska leva! 3

4 Tema SERVICE Projektets förslag är att en lokal entreprenör får en årlig uppdragsersättning på cirka kronor, där staten står för 75 procent av kostnaderna och kommunerna för 25 procent, säger Bosse. Men servicepunkterna ska inte bara vara beroende av bidrag. Det är viktigt att den också tillhandahåller ett lokalt efterfrågat kommersiellt utbud, säger han och exemplifierar med turistbyråverksamhet, förmedlingscentral för olika tjänster, uttagsautomat, Svenska spel, systembolagsutlämning med mera. Läs mer om serviceprojektet på vår hemsida. Där finns både slutrapporten och en populärversion. under rubrikerna Projekt/Lokala servicelösningar En av de femton är Fjällsjö Framtid som fick utmärkelsen Årets grupp Läs mer om dem på sid 5 här i bladet. Faktaruta: Med servicepunkt menar vi en mötesplats, exempelvis en lanthandel, bykontor eller samlingslokal där invånare kan få personlig service, rådgivning, hjälp med att hitta kontaktvägar och fylla i blanketter. Servicepunkten kan utökas med kommersiell service i form av exempelvis utlämning av systembolagsvaror, apoteksvaror, ATG, liksom erbjuda fixartjänster, turistinformation och försäljning av lokalt producerade varor. Vad händer med serviceutredningen? För ganska exakt två år sedan presenterades serviceutredningen, Lokal service i samverkan. Hela Sverige ska leva hade ett nära samarbete med utredaren, Lars Högdahl, och gav bland annat underlag till utredningen. Vi har skrivit om den tidigare och utredningens förslag finns fortfarande på hemsidan, Utredningen gick på remiss och ett antal remissinstanser, däribland Försäkringskassan, Skatteverket och en handfull länsstyrelser ansåg att utredningens förslag var bristfälliga eftersom de saknade analyser av medborgarnas och företagens faktiska behov. Det ledde till att Statskontoret i mars 2011 fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett samlat underlag om myndigheternas service i samverkan. Statskontoret ska ta reda på allmänhetens och företagens behov av service i samverkan och beskriva erfarenheterna från olika typer av samverkan. Slutligen ska Statskontoret analysera möjligheter att utveckla samverkan mellan flera myndigheter. Det är brukarnas behov som ska utredas, inte deras önskemål, poängterar Susanne Johansson, projektledare. Behov är det som krävs för att medborgaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter och rättigheter, säger Susanne och berättar att det finns ett antal grupper som kräver speciella lösningar, exempelvis sådana med språksvårigheter, psykiska funktionshinder och äldre människor utan datorvana. Underlaget består av brukarundersökningar, intervjuer med chefer och handläggare på de statliga myndigheterna. Dessutom har man bett ett antal organisationer (däribland Hela Sverige ska leva) lämna synpunkter på myndigheternas service i samverkan. Resultatet ska lämnas över till regeringen i mitten av april. 4 Hela Sverige ska leva!

5 Från Hela SVERIGE Fjällsjö framtid blev Årets grupp 2011 Motiveringen lyder: Fjällsjö framtid samlar bygdens krafter i ett långsiktigt och målmedvetet arbete. De ger jobb och hållbara lokala servicelösningar för de boende i bygden. Det känns jätteroligt! Det ideella arbetet tar mycket av vår tid och kraft; att bli uppmärksammad på det här viset ger ny energi, säger Britt-Marie Norman som är ordförande i Fjällsjö Framtid. Starkt intresse för lokal service Utvecklingsgruppen bildades på 1980-talet och har tagit namn efter den gamla socknen. Fjällsjö Framtid har alltid prioriterat lokal service som en viktig fråga. Vi har ett positivt förhållningssätt och ser möjligheter. Andra viktiga framgångsfaktorer är att vi har goda relationer till tjänstemän och politiker, och att vi lyckats få med oss många människor, säger Britt-Marie. Mötesplatser utvecklar föreningslivet I Backe centrum fanns ett hyreshus som stått tomt och skulle rivas. Det huset har föreningen räddat. Affärslokalerna hyrs ut till SCA och en blomsteraffär. Resten används till föreningsverksamhet och lokal service. Där har vi skapat en mötespunkt i byn. Folk kan komma in och få en kopp kaffe när de varit och handlat. Vi hyr ut möteslokaler till andra föreningar, och upplåter plats till ett stickcafé som drivs ideellt för arbetslösa och sjukpensionärer, berättar Britt-Marie. Fjällsjö Framtid har också tagit initiativ till ökat samarbete mellan olika föreningar. Vi samlar aktivt alla goda krafter till att göra saker. Julmarknaden ordnades tidigare av Fjällsjö framtid och sporthallen. Nu är det fler föreningar och fler människor som hjälper till. Motiveringen lyder: Munkedals kommun har landsbygden i fokus och nära samarbete med sina lokala utvecklingsgrupper. Här skapas stigfinnarlösningar för servicen, och här stöttas fiberföreningarna för att ge alla hushåll och företag bredbandsuppkoppling med 100 Mbit. Utmärkelsen är en glad överraskning och fin cred för allt vårt arbete, säger Jan-Erik Larsson som är utvecklingsstrateg och tar emot priset tillsammans med Munkedals kommunalråd Åsa Karlsson. Munkedals kommun är glest befolkad. I kommunen finns nio utvecklingsgrupper som har varsin fadderpolitiker i kommunfullmäktige. Två gånger om året genomförs landsbygdsråd med utvecklingsgrupper, politiker och tjänstemän. Den lokala föreningen Krokstad Fiber som byggt bredband i Sörbygden med stöd via Landsbygdsprogrammet och kommunen har också bildat modell för andra. Arbetstillfällen skapas Fjällsjö framtid har anställt tre byvaktmästare och en administratör på 40 procent. Fram till årsskiftet finns en person på servicekontoret. I januari startar ett projekt som både ska bemanna servicekontoret och leda en satsning på vandringsturism. Vi har skapat fem arbetstillfällen. Det är mycket för en liten ort. Vi säljer tjänster till privatpersoner och företag, som gräsklippning, fönsterputs och hjälp att besikta bilen. Vi har sett tydliga behov av en servicelots men kunde inte få fram pengar till den tjänsten. Då gäller det att vara uppfinningsrik. Att röja, paketera och marknadsföra stigarna är ett nytt projekt på 20 månader, och där ingår en viss del bemanning av kontoret. Det ger oss lite andrum att hitta en långsiktigare lösning, säger Britt- Marie. I det sammanhanget ger hon en känga till riksdag och departement, där utvecklingen av lokal service fastnat i byråkratisk beslutsångest. Vi som varit aktiva i serviceprojektet har hittat små enkla, billiga lösningar som inte kostar mycket men som skulle betyda så mycket för glesbygden. Det är ju sjukt att allt vårt ideella arbete ska stupa på att myndigheter inte kan prata med varandra; det gör mig tokig! Det måste man ta tag i om man vill att hela Sverige ska leva, konstaterar Britt-Marie Norman. Munkedals kommun Årets kommun 2011 Nu finns det tio fiberföreningar i kommunen och därmed är hela landsbygden täckt. Varje förening har cirka 200 hushåll som medlemmar. Invånarna åstadkommer detta själva med hårt ideellt arbete och ekonomiskt bidrag. Det är dessutom ett stort socialt projekt, grannar som tidigare inte umgåtts har lärt känna varandra genom föreningarna, säger Jan-Erik Larsson. Läs mer om hur Munkedals kommun arbetar på vår hemsida, Hela Sverige ska leva! 5

6 Från Hela SVERIGE Handbok i lokal finansiering Den kompletta handboken för er som funderar på hur ni ska ordna egen finansiering som komplement eller alternativ till bidrag och banklån. Det kan gälla ett bygdeprojekt, en företagsinvestering eller service av något slag. I Handbok i lokal finansiering finns det mesta du behöver veta. Ulla Herlitz som arbetat länge med lokal ekonomi och guidar er bland finansierings-metoderna och de olika organisationsformerna. Komplettera gärna handboken med den hjälp som praktikernätverket kan ge. Läs om det här intill. Handboken är på 30 sidor och enklast laddar du ner den från vår hemsida, Våra projekt/lokal finansiering. Du kan också beställa den från Hela Sverige ska levas kansli. info@helasverige.se Mikrofonden inleder samarbete med kreditgarantiförening Mikrofonden och Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi Västra Götaland har beslutat att samarbeta. Ett skäl är att Finansinspektionen kräver att en kreditinstitution har en samarbetspartner för att registreras formellt för att ställa ut garantier. Samarbetet löser det problemet. Rent praktiskt så innebär det att när vi får en kund så flyttar vi över kapital som säkerhet till Mikrofonden, så att de i sin tur kan garantera eller förmedla kapitalet vidare, berättar Jan Svensson från Kreditgarantiföreningen. Gun-Britt Mårtensson, ordförande för Coompanion och Mikrofonden, hoppas att kooperationen (det vill säga KF, Folksam med flera) går in med kapital i Mikrofonden under nästa år. FN har utlyst året 2012 till Kooperationens år. Coompanion, Ekobanken och Hela Sverige ska leva är initiativtagare till Mikrofonden. Bakgrunden är en efterfrågan på kapital och garantier från kooperativa rådgivare, landsbygdsutvecklare och mikroentreprenörer. Planer för ett Inlandslyft Inlandskommunerna ekonomisk förening, Småkom, Sveriges vattenkraftskommuner och Hela Sverige ska leva vill satsa på ett rejält lyft för norra inlandet. Fyra viktiga områden har pekats ut, nämligen lokal rådighet över naturresurser, infrastruktur i form av järnväg, vägar, IT och service, kapitalförsörjning och samarbete över nationsgränserna. Det är inte idéerna som saknas, utan struktur som leder till att de kan förverkligas, säger Inez Abrahamzon, ordförande Hela Sverige ska leva, och fortsätter: Men viktigast av allt är våga ta risker och gå utanför gängse ramar. Vi behöver ett nytt sätt att tänka och agera för att lösa de problem som det gamla tänket skapat. Under hösten utvecklas idéerna tillsammans med kommunerna i inlandet. Gruppen har också genomfört ett välbesökt seminarium i riksdagen. Ett femtontal riksdagsledamöter och drygt tjugo kommunrepresentanter närvarade. På gång Inled året med ett fiberseminarium I förra numret av nyhetsbladet skrev vi om Fiber till byn och deras seminarier runt om i Sverige. Den 7 februari anordnas ett seminarium i Stockholm. Den här gången är temat nyttan med, och användningen av fiber, men även på vad som händer på bredbandsfronten i kommunerna. Platsen är Stockholm. Anmäl dig via Scanovas hemsida: under rubriken nyheter/ Vi fortsätter med Fiber till fler-seminarier... Distanskurs i hållbar omställning Nu finns högskolekursen för dig som vill lära dig mer om omställning. Högskolan i Jönköping har satt samman en distanskurs med tre obligatoriska träffar. Kursen avser att ge en grund för att bättre förstå aktuella kriser för människan och natursystemen samt möjliga lösningar på dessa. Inbjudna experter med olika syn på framtidens utmaningar medverkar, och exempelvis behandlas energilösningar för det enskilda hushållet såväl som begreppet Peak Oil. 6 Hela Sverige ska leva!

7 Från Hela SVERIGE Nätverk till din hjälp Behöver ni kapital till investeringar i bygden? Kanske bygga bredband, vindsnurra, bymack eller butik? Då kan ni ha stor glädje av det nybildade praktikernätverket som består av människor med kunskap och erfarenhet av lokal finansiering. Dessa praktiker kan hjälpa er att hitta rätt finansieringsform, ni kan göra studiebesök för att lära mer eller anlita dem som föreläsare. I vår lista finns nu 27 lokala föreningar och bolag som gärna delar med sig av sin kunskap och sina erfarenheter. Nu finns en broschyr med presentationer och kontaktuppgifter till de 27 föreningarna på vår hemsida, under rubriken Våra projekt/lokal finansiering. Gör en studiecirkel av projektansökan På Värmdö strax utanför Stockholm hjälper Studieförbundet Vuxenskolan till med projektansökningar i cirkelform. En studiecirkel passar utmärkt för att göra en projektansökan, tycker Birgitta Backlund, verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan på Värmdö. I planeringen av en cirkel ingår att sätta upp mål och delmål, och målet är ju att ansökan blir klar. Delmål är exempelvis metoder och budget, säger Birgitta och poängterar att det är viktigt att arbeta igenom vart man i gruppen är på väg. Annars kan det bli en ansökan som mer är anpassad till bidragskriterier än till de ursprungliga planerna. När man tillsammans arbetar fram en budget får man också en gemensam förståelse för alla möjligheter och begränsningar inom projektet. I budgeten kan man lägga ut bokföringen och annat praktiskt som behövs under projektets gång. Man kan också lägga in ett föredrag om hur man slutrapporterar projektet. Det är meningen att deltagarna ska växa i sina roller, så skapa utrymme för utbildning i projektet, tipsar Birgitta. Kraven för en studiecirkel är minst tre deltagare som träffas minst tre gånger, under sammanlagt nio timmar. Vid det här laget har de flesta avdelningar/motsvarande någon med kompetens inom projektskrivning som kan ställa upp som cirkelledare. Verkar projektskrivning kvistigt och svårt, så är vårt tips: ring ert närmaste studieförbund! Nyheter i korthet Man och kvinna ordförande i Stockholms länsbygderåd Sedan den 3 december har Stockholms länsbygderåd samma regel som riksorganisationen, nämligen att en man och en kvinna är ordförande. Resultatet av länsbygderådets höstmöte är att Jan Runfors kvarstår som ordförande och Lotta Johansson nyvaldes. Lotta Johansson är ordförande Värmdö föreningsråd och sitter med i arbetsgruppen för Överenskommelsen för Hela Sverige ska levas räkning. Grattis! Vår landsbygdsambassadör tog sitt nionde VM-guld Lördagen den 3 december avslutades VM i armbrytning i Kazakstan. Vår landsbygdsambassadör, Heidi Andersson från lappländska Ensamheten, tog sitt nionde VM-guld då, i högerarmsbrytning. Vi gratulerar! Hemsidan för dig som är ung och vill göra något Nu finns en hemsida speciellt för alla unga landsbygdsbor. En sajt med information om de stöd som finns, men också goda och inspirerande exempel på vad stöden kan användas till. En sida tipsar om de möjligheter som finns till internationellt samarbete. Bakom sidan står Landsbygdsnätverkets Tematiska arbetsgrupp för unga. Adressen är: www. landsbygdsprogrammet.se Transitionpionjär i Sverige Naresh Giangrande, en av förgrundsfigurerna inom den engelska transitionsrörelsen, var på besök i Sverige under en knapp vecka. Malmö, Göteborg och Stockholm stod på schemat och han möte var mycket uppskattat. Naresh vet mycket om vad som händer inom rörelsen internationellt och han delar med sig, bland annat i en intervju som finns på bambuser.com/channel/transitionsweden/broadcast Telias teknikskifte Telia kommer att ersätta delar av kopparnätet för fast telefoni med mobil teknik. PTS har samlat frågor och svar om teknikskiftet. Läs mer på eller upplysningstjänsten som nås helgfria vardagar kl , tfn Birgitta Backlund, verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan på Värmdö. Hela Sverige ska leva! 7

8 Avsändare: Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Stortorget 7, 1 tr, Stockholm B SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÉ EU:s strukturfonder förändras Den 6 oktober presenterade EU-kommissionen sitt förslag till förordningar som ska gälla för sammanhållningspolitiken efter Det innebar startskottet för arbetet inför en ny strukturfondsperiod i Sverige och EU:s medlemsländer. Hela Sverige ska leva, som sitter med i Övervakningskommittéerna för de olika EU-fonderna, deltar i processen kring hur svenska myndigheter ska genomföra de nya förordningarna. Den nya programperioden innebär flera nyheter, varav en är ökat fokus på klimat och innovation. Vidare öppnar man upp möjligheten att finansiera Leader via alla fonder; Jordbruksfonden, Regionalfonden, Socialfonden och Fiskefonden. Jag hoppas att detta bidrar till att även små projekt som tidigare diskvalificerats nu får möjlighet att söka pengar från dessa stora fonder, säger Åse Blombäck, styrelseledamot i Hela Sverige ska leva och ersättare i den övre Regionala utvecklingsfondens övervakningskommitté. Lars Carlsson är en annan styrelsemedlem som engagerat sig. Han är sammankallande för EU-gruppen i Hela Sverige ska levas styrelse och sammanfattar behovet så här: Vi har sett att mycket av de pengar som finns inte når ut till dem som behöver hjälp att finansiera sina projekt. Därför tycker vi att EU och de svenska myndigheter som har hand om pengarna måste bli mycket bättre på att coacha folk. Det behövs mer assistans och rådgivning. Staffan Bond, verksamhetschef på Hela Sverige ska leva, lyfter fram den problematik som många i byarörelsen upplevt med dagens system. Eftersom pengarna från fonderna ofta kommer efteråt är det vanligt att de som tar på sig ett projekt får likviditetsproblem. Samma krav ställs på små aktörer som på stora resursstarka projektägare, vilket är orimligt. Därför vore det bra om mer kunde betalas ut i förskott så att folk slipper ligga ute med stora belopp ur egen ficka, säger Staffan. Han menar att många grupper också känt sig rädda att söka eftersom risken är att de måste betala tillbaka delar av stödet eller till och med betala skadestånd, om finansiären inte tycker att gruppen levererat det de lovat. Därför måste reglerna bli enklare och tydligare så att alla inblandade känner sig trygga. Både Lars Carlsson och Staffan Bond understryker vikten av fortsatta satsningar på landsbygdsutveckling. Det är lätt hänt att byarörelsen kommer i skymundan då både miljörörelsen och jordbrukarna har betydligt starkare lobbyorganisationer i Bryssel. Därför är det viktigt att i ett tidigt stadie höja rösten och ge konstruktiva förslag. Om hela Sverige ska leva måste den allmänna landsbygdsutvecklingen få plats jämte utvecklingen av jordbruket, menar Lars Carlsson. Hela Sverige ska leva framför dessa synpunkter i de referensgrupper och tankesmedjor som Landsbygdsnätverket anordnar och som vi deltar i, liksom andra sammanhang där EUs jordbrukspolitik diskuteras. Senast har vi gett skriftliga synpunkter till Jordbruksverket och de kan ni läsa på vår hemsida, Från norr Sorsele Sorsele kommun föreslår att gatljusen ska släckas i alla byar med färre än tre bofasta. Kommunen vill också släcka ner vägsträckor mellan bebyggelse. Sorseles byaråd har fått lämna synpunkter på förslaget och de anser att släckningen kan vara en säkerhetsrisk. Att sätta en gräns vid tre fastigheter för att få behålla ljuspunkter tolkar byarådet som en ren diskriminering och motsätter sig det helt. Leksand I Leksands har hockeyspelande ungdomar startat en serie för byalagshockey. Idén till ligan kom för att det alltid funnits ett stort intresse bland ungdomar i Siljansnäs att spela hockey. Ungdomarna började då tänka det kanske finns fler runt om i Leksand som också vill spela?. I början på oktober i år la man upp ett evenemang på Facebook för att se om intresset fanns. Runt 140 spelare, flest ungdomar men också en del vuxna, kommer nu att delta i vinterns spel. Med tolv anmälda lag, nio ungdomslag och tre vuxenlag är kvoten fylld. Morgongåva Heby kommunen hade tänkt lägga ner biblioteket i Morgongåva, men har nu ändrat sig. Efter enträget tjat fick Morgongåva byalag träffa politikerna och lade fram både argument och förslag på hur biblioteket skulle kunna räddas. Protesterna har varit många både i direktbrev från privatpersoner till kommunen, och via insamlade namnlistor som byalaget lagt ut. Tolg På Landsbygdsgalan 2011 vann Tolgs sockenråd priset för årets landsbygdsinnovation. De hade tröttnat på den glesa kollektivtrafiken. Sockenrådet valde att engagera byborna genom projektet Samåkning på landsbygden. Lösningen på problemet blev ett internetbaserat system kopplat till mobiltelefonen för att underlätta samåkning. Efter sex månader var resultatet 960 samåkta mil. Läs mer om hur de gör på a Har du berättelser från landet berätta för andra. Maila oss på info@helasverige.se till söder 8 Hela Sverige ska leva!